om kontrollen av hälso- och miljöfarliga varor (Betänkande 1980/81:JoU2 Jordbruksutskottet)

JoU 1980/81:2

Jordbruksutskottets betänkande
1980/81:2

om kontrollen av hälso- och miljöfarliga varor
Motioner

I motionen 1979/80:436 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om åtgärder för 1. att uppbyggnadsskedet för det till
produktkontrollnämnden och statens naturvårdsverk knutna produktregistret
såvitt möjligt skall vara avslutat inom en tidsperiod av 5-6 år, 2. att de
personella och andra resurser som krävs för att klara en snabb uppbyggnad av
produktregistret ställs till förfogande, 3. att registret skall innehålla all den
dokumentation som kan vara relevant i arbetet för en bättre arbets- och
totalmiljö och för en objektiv konsumentupplysning, 4. att - förutom
berörda myndigheter - också företrädare för fackliga organisationer,
inklusive av dessa organisationer valda skyddsombud, skall ha tillgång till
den information från registret som de anser sig behöva för att motverka
skador på människor eller i miljön.

I motionen 1979/80:943 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas i vad avser
yrkandet 1 att riksdagen hos regeringen hemställer att inga kvicksilverhaltiga
betningsmedel skall få användas i landet efter utgången av år 1980.

I motionen 1979/80:976 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag 1. till en ny lag om förhandsprövning av
hälso- och miljöfarliga varor enligt vad i motionen anförs, 2. till skapande av
en tillsynsorganisation som förmår utföra sina uppgifter enligt nämnda lag,
3. till en statlig organisation (institut) för testning av kemiska och andra
farliga ämnen enligt vad i motionen anförs.

I motionen 1979/80:1396 av Lars Wernerm. fl. (vpk) yrkas 1. att riksdagen
hos regeringen hemställer om förslag till en avvecklingsplan som skall leda till
totalförbud mot användning av gifter i jordbruket, 2. att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag till regler för begränsningar i användningen
av vissa slag av handelsgödsel, 3. att riksdagen hos regeringen hemställer om
förslag till större forskningsinsatser på dessa områden så att alternativ kan tas
fram och utvecklas.

I motionen 1979/80:1760 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas i vad avser yrkandet
1 att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en gift- och
kemikommission tillsätts med de uppgifter som anförs i motionen.

1 Riksdagen 1980/81. 16 sami. Nr 2

JoU 1980/81:2

Gällande ordning

De grundläggande bestämmelserna rörande hanteringen av hälso- och
miljöfarliga varor finns i lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor
och den till lagen hörande kungörelsen (1973:334) om hälso- och miljöfarliga
varor.

Huvudprincipen i lagstiftningen är att skada på människor eller i miljön
genom kemiska produkter skall förebyggas så långt som möjligt. Detta sker
på i huvudsak två olika vägar. Dels åläggs var och en som tillverkar, försäljer
eller på annat sätt hanterar eller importerar kemiska varor att vidta de
åtgärder och iaktta de försiktighetsmått som behövs för att hindra eller
motverka att varorna får skadliga verkningar. Dels kontrollerar myndigheter
verksamheten och kan ingripa med tvångsmedel för att förebygga skadeverkningar.
En grundprincip är att redan misstanke om att en kemisk
produkt kan vara skadlig för människan eller miljön medför att producenter
m. fl. måste vidta försiktighetsmått och att myndighet kan ingripa mot
produkten.

Lagen om hälso- och miljöfarliga varor har formen av en central
ramförfattning. Den innehåller dels grundläggande bestämmelser om
tillverkning, försäljning, annan hantering och import av hälso- och miljöfarliga
varor, dels bemyndiganden för regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer att i olika avseenden utfärda särskilda tillämpningsförfattningar
och föreskrifter.

De centrala bedömningarna enligt lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga
varor åvilar produktkontrollnämnden. Nämnden har bl. a. att meddela
generella föreskrifter om hantering och import samt att leda, samordna och i
stort övervaka produktkontrollen i övrigt. Nämnden handlägger vidare
ärenden rörande registrering av bekämpningsmedel och skall därvid bl. a.
pröva behovet av villkor och föreskrifter för användningen.

Produktkontrollnämnden, som bl. a. övertagit den tidigare giftnämndens
arbetsuppgifter, är i administrativt hänseende knuten till naturvårdsverket.
Nämnden är i förhållande till naturvårdsverket helt självständigt när det
gäller att tillämpa lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Naturvårdsverkets
styrelse svarar däremot för frågor om ekonomi och administration som berör
produktkontrollnämnden.

Produktkontrollnämnden skall företräda såväl myndighetsintressen som
andra intressen. Som självskrivna ledamöter i nämnden ingår cheferna för
naturvårdsverket, arbetarskyddsstyrelsen, socialstyrelsen, livsmedelsverket
och konsumentverket. Vidare ingår representanter för arbetstagarna och
näringslivet i nämnden.

För beredning av frågor som produktkontrollnämnden handlägger har vid
statens naturvårdsverk inrättats en särskild produktkontrollbyrå.

Det centrala ansvaret för tillsynen över efterlevnaden av lagen och med
stöd av denna meddelade föreskrifter har, med visst undantag, arbetar -

JoU 1980/81:2

skyddsstyrelsen inom sitt verksamhetsområde och naturvårdsverket i övrigt.
Under arbetarskyddsstyrelsen utövas den närmare tillsynen av yrkesinspektionen.
I övrigt utövar, med i det följande nämnda undantag, länsstyrelsen
den närmare tillsynen inom länet och hälsovårdsnämnden den omedelbara
tillsynen inom kommunen. I fråga om transport av hälso- och miljöfarlig vara
med luftfartyg eller fartyg utövas tillsyn som här avses av luftfartsverket resp.
sjöfartsverket.

Viss utredningsverksamhet berörande produktkontrollen

Enligt regeringens bemyndigande den 12 januari 1978 tillkallades naturresurs-
och miljökommittén {Jo 1978:01) med uppdrag att utforma riktlinjer
för den framtida naturresurs- och miljöpolitiken. I direktiven för utredningen
framhålls bl. a. att samhällsutvecklingen måste ges en sådan inriktning att
den kan tillgodose kraven på en långsiktig hushållning med naturresurserna
och på en god miljö. En inledande uppgift för kommittén är att studera vilka
förändringar i fråga om utnyttjande av naturresurserna som en ekologisk
grundsyn kräver. I anslutning till den utvärdering av det hittillsvarande
miljövårdsarbetet som kommittén föreslås göra bör möjligheterna prövas att
upprätta ett samlat program för framtida insatser när det gäller skyddet av
den yttre miljön. Kommitténs arbete bör enligt direktiven bedrivas så att
slutredovisningen kan göras före utgången av år 1981.

Den genom regeringens beslut den 29 juni 1978 tillkallade kommittén {Jo
1978:06) för översyn av produktkontrollens organisation har i juni 1980
överlämnat sitt betänkande Ny produktkontrollorganisation (Ds 1980:4).

Kommittén konstaterar att det f. n. finns stora brister i kontrollen av hälsooch
miljöfarliga varor och att de ambitioner som präglade 1973 års
lagstiftning om dessa varor till stora delar inte blivit uppfyllda. Detta anses
delvis bero på arbetsuppgifternas storleksordning och på otillräckliga
personalresurser, men den nuvarande organisationsformen för myndigheternas
insatser bedöms ha i väsentlig mån bidragit till svårigheterna att få till
stånd en effektivt fungerande produktkontroll. Särskilt framhålls olägenheter
på grund av produktkontrollnämndens nuvarande sammansättning och
genom den mellanställning som naturvårdsverkets produktkontrollbyrå intar
när den samtidigt skall tjänstgöra som kansli åt nämnden och utgöra en
arbetsenhet inom naturvårdsverket. - Som målsättning för den framtida
produktkontrollorganisationen anges att den skall skapa förutsättningar för
att, så långt som det med hänsyn till uppgiftens omfattning och svårighetsgrad
är möjligt, genomföra intentionerna med 1973 års lagstiftning. Härför
krävs bl. a. en väsentlig förstärkning av tillsynsverksamheten men också en
aktiv produktkontroll från myndigheternas sida i form av anvisningar och
generella föreskrifter samt ingripanden mot ämnen och produkter som
bedöms innebära särskilt stora risker för människor och/eller miljön. Vidare
understryks att tillgången på toxikologiskt utbildad personal och toxikolo -

JoU 1980/81:2

giska laboratorieresurser behöver förbättras och att det av statsmakterna
beslutade produktregistret snabbt måste färdigställas.

Organisatoriskt innebär kommitténs ställningstagande att kommittén
förordar att produktkontrollnämnden och produktkontrollbyrån ersätts med
ett fristående produktkontrollverk med eget kansli och egna utredningsresurser.
Produktkontrollverkets styrelse föreslås få politisk förankring och
vidare innehålla företrädare för LO, TCO, SAF och Industriförbundet. Till
verket knyts ett expertråd, bestående av forskare samt företrädare för vissa
myndigheter, branschorganisationer och fackförbund. Den centrala tillsynen
fördelas mellan arbetarskyddsstyrelsen, konsumentverket och naturvårdsverket.
Regional och lokal tillsyn avses bli utövad av yrkesinspektionen,
länsstyrelserna och hälsovårdsnämnderna. Produktkontrollverket skall samordna
tillsynsverksamheten och biträda övriga tillsynsmyndigheter med råd
och anvisningar.

Enligt kommitténs mening talar starka skäl för att ett anmälningsförfarande
beträffande nya kemiska ämnen kommer till stånd också i Sverige.
Emellertid anser kommittén att det ännu bör anstå någon tid - förslagsvis till
den 1 januari 1983 - innan anmälningsplikt föreskrivs. Skälet härför är främst
att anmälningsförfarandet inte bör införas samtidigt med en större omorganisation
av produktkontrollmyndigheterna, eftersom förfarandet ställer
stora krav på prövningsmyndigheten, vars kapacitet i första hand bör
utnyttjas för produktkontroll enligt nuvarande bestämmelser. Beaktas bör
också att anmälningsförfarandet får ett begränsat värde innan prövningsmyndigheten
har tillgång till ett fungerande produktregister som gör det
möjligt att kontrollera om anmälningsplikt föreligger.

Betänkandet remissbehandlas f. n.

I augusti 1979 tillsattes kommittén (Jo 1979:09) om användningen av
kemiska medel i jord- och skogsbruket m. m. En huvuduppgift för kommittén
är att studera konsekvenserna i olika avseenden av en minskad användning
av kemiska preparat i jord- och skogsbruket m. m. Därvid bör såväl
effekterna från hälso- och miljösynpunkt som konsekvenserna för bl. a.
ekonomi och sysselsättning belysas. Kommitténs uppdrag bör omfatta såväl
användningen av bekämpningsmedel som användningen av handelsgödselmedel.
Enligt direktiven borde resultatet av arbetet lämpligen kunna
redovisas i form av delrapporter, varvid de frågor som rör skogsbrukets
användning av bekämpningsmedel borde redovisas med förtur. Förslag i
detta avseende borde redovisas under år 1980. När det gällde andra frågor
borde arbetet planeras så att en redovisning kan ske vid utgången av år
1981.

JoU 1980/81:2

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande några vid riksmötet 1979/80 väckta
motioner rörande kontrollen av hälso- och miljöfarliga varor och därmed
sammanhängande frågor.

Användningen av vissa produkter

Yrkanden om förbud mot användningen av vissa produkter framförs i
motionerna 1979/80:943 och 1979/80:1396. I den förstnämnda motionen
föreslås att kvicksilverhaltiga betningsmedel inte skall få användas i landet
efter utgången av år 1980, medan den senare motionens syfte är att införa
totalförbud mot användning av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket och
begränsningar i användningen av vissa slag av handelsgödsel.

Utskottet vill erinra om att motioner syftande till förbud mot eller andra
ingripanden i fråga om användningen av vissa produkter upprepade gånger
prövats av riksdagen. 1 enlighet med de principer för kontrollen av hälso- och
miljöfarliga varor som här inledningsvis redovisats har utskottet funnit att
avgörandet i de berörda frågorna bör tillkomma regeringen och vederbörande
myndigheter, i första hand produktkontrollnämnden. Ifrågavarande
motionsyrkanden har därför i allmänhet inte ansetts påkalla någon särskild
åtgärd från riksdagens sida. I några fall har dock riksdagen ansett sig böra i
skrivelse till regeringen särskilt understryka sina synpunkter i det aktuella
ämnet, se t. ex. JoU 1976/77:10 (freoner), JoU 1976/77:31 (vissa fenoxisyror)
och JoU 1979/80:45 (kadmium).

Vad gäller nu aktuella motioner får utskottet erinra om att riksdagen med
hänvisning till nyss redovisade principer vid riksmötet 1977/78 lämnade en
motion med yrkande om förbud mot användning av kvicksilverhaltiga
betningsmedel utan åtgärd. I sammanhanget hänvisades också till undersökningar
som pågick genom produktkontrollbyråns försorg och till den
forsknings- och försöksverksamhet som ägde rum inom ramen för lantbruksuniversitetets
växtskyddsverksamhet (JoU 1978/79:23).

Det kan i samband härmed erinras om att den hösten 1979 tillsatta
kommittén (Jo 1979:09) om användningen av kemiska medel i jord- och
skogsbruket har som en huvuduppgift att studera konsekvenserna i olika
avseenden av en minskad användning av kemiska preparat i jord- och
skogsbruket m. m. Kommitténs uppdrag omfattar såväl användningen av
bekämpningsmedel som användningen av handelsgödselmedel.

Riksdagen behandlade under föregående riksmöte en motion med
yrkande om förbud mot användning av gifter i jordbruket m. m. motsvarande
den nu väckta motionen 1979/80:1396. Riksdagen beslöt då på utskottets
förslag att förorda att motionen tillsammans med vissa andra motioner
överlämnades till nyssnämnda kommitté om användningen av kemiska
medel i jord- och skogsbruket m. m.

JoU 1980/81:2

Hösten 1978 uttalade sig riksdagen för att några då aktuella motioner
rörande frågan om användning av handelsgödselmedel och kemiska bekämpningsmedel
i jord- och skogsbruket skulle överlämnas till den sagda år
tillsatta naturresurs- och miljöutredningen (JoU 1978/79:16).

Det förtjänar i samband härmed också erinras om att riksdagen nyligen
begärt ett samlat åtgärdsprogram beträffande användningen av kadmium
(JoU 1979/80:45).

Mot nu angiven bakgrund finner utskottet att motionerna 1979/80:943
yrkandet 1 och 1979/80:1396 inte påkallar någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida.

Produktkontrollens organisation m. m.

Motionerna 1979/80:436. 1979/80:976 och 1979/80:1760 yrkandet 1 berör i
olika avseenden produktkontrollens organisation. Motionsyrkandena avser
uppbyggnaden av produktregistret, införande av en lag om förhandsprövning
av hälso- och miljöfarliga varor samt tillsättandet av en gift- och
kemikommission. Samtliga frågor har under senare år vid flera tillfällen varit
föremål för riksdagens prövning med anledning av väckta motioner i
ämnet.

Beträffande produktregistret har utskottet tidigare framhållit att nyssnämnda
register kommer att få en avgörande betydelse för uppnåendet av
målen för produktkontrollen. Det är främst produktkontrollnämnden som
har att ta ställning till registrets närmare utformning och uppbyggnad.
Utskottet har dock i flera sammanhang understrukit vikten av att det
fortsatta arbetet med produktregistret bedrivs så att det snarast kommer till
praktisk användning. Samtidigt har utskottet med skärpa framhållit nödvändigheten
av att registret kan utnyttjas så att skyddsombuden på effektivaste
möjligen sätt bereds tillgång till för deras verksamhet relevanta uppgifter ur
registret.

De synpunkter som utskottet tidigare gett uttryck åt gäller givetvis
alltjämt.

I fråga om den aktuella utvecklingen beträffande arbetet med att upprätta
det beslutade produktregistret kan nämnas följande.

Den första etappen av produktregistrets uppbyggnad genomfördes under
år 1979. Därvid anmäldes drygt 100 000 kemiska produkter till registret av ca
500 företag. I en andra etapp byggs registret ut med uppgifter om anmälda
produkters sammansättning och om andra förhållanden i fråga om produkterna
som är av betydelse från hälso- och miljösynpunkt. På produktkontrollnämndens
förslag fastställde regeringen i mars 1979 vissa föreskrifter om
den närmare utformningen av ett första steg av den andra etappen.
Föreskrifterna innebar att deklarationsplikt i det första steget infördes för ett
begränsat antal produkter, främst s. k. baskemikalier.

I samband med fastställelsen av föreskrifterna uppdrog regeringen åt

JoU 1980/81:2

produktkontrollnämnden att mot bakgrund av de erfarenheter som görs
under det första steget redovisa ett närmare program för kommande steg i
registrets uppbyggnad. I produktkontrollnämndens uppdrag ingår vidare att
närmare utreda på vilket sätt andra myndigheter skall få tillgång till behövlig
information från registret.

Enligt vad utskottet erfarit pågår arbetet inom nuvarande första steg av
den andra arbetsetappen med sikte på att det skall vara genomfört och
utvärderat i sådan tid att förslag till fortsatt arbetsprogram skall kunna
framläggas instundande vår. Det kan nämnas att beslut fattats om att i
dagarna tillföra naturvårdsverkets produktkontrollbyrå vissa personalförstärkningar
för registerarbetet.

Frågan om produktregistrets fortsatta uppbyggnad har även behandlats av
den år 1978 på riksdagens initiativ tillsatta kommittén (Jo 1978:06) för
översyn av produktkontrollens organisation. Som inledningsvis redovisats
har nämnda kommitté i juni 1980 överlämnat sitt betänkande Ny produktkontrollorganisation
(Ds Jo 1980:4).

Kommittén framhåller för sin del att ett väl fungerande produktregister är
ett viktigt hjälpmedel i produktkontrollverksamheten. Kommittén förutsätter
att den av regeringen begärda redovisningen av ett program för registrets
fortsatta uppbyggnad sker skyndsamt och att uppbyggnadsarbetet därefter, i
enlighet med riksdagens uttalade önskemål, bedrivs på sådant sätt att ett
fullständigt produktregister färdigställs så snabbt som det över huvud taget är
möjligt. Uppbyggnadsarbetet bör ske så att registret kan utnyttjas successivt i
vad avser den information som efter hand omfattas av registreringen. Härvid
bör enligt kommitténs mening vissa av riksrevisionsverket (RRV) i ämnet
framförda synpunkter beaktas. I fråga om produktregistret framhåller RRV
bl. a. att den stora mängden data gör det nödvändigt att prioritera mycket
hårt, när man skall avgöra vilka produkter och vilka data om varje produkt
som skall registreras. Produktkontrollnämnden bör enligt RRV överväga
möjligheterna att utveckla ett mindre omfattande produktregister av
generell karaktär och komplettera detta med olika specialundersökningar.
Kommittén utgår vidare från att blivande tillämpningsbestämmelser till den
av riksdagen nyligen antagna lagstiftningen om handlingssekretess och
tystnadsplikt får en utformning som underlättar både uppbyggnaden och
användningen av produktregistret.

Betänkandet om ny produktkontrollorganisation remissbehandlas f. n.,
och remisstiden går ut den 15 oktober 1980. Proposition med förslag i
hithörande frågor kan väntas föreläggas riksdagen under senare delen av
detta riksmöte.

Utskottet finner med hänvisning till nu lämnad redogörelse inte skäl att
förorda någon ytterligare åtgärd med anledning av den nu behandlade
motionen 1979/80:436.

Förslag om skärpt miljökontroll innebärande krav påförhandsprövning av
vissa hälso- och miljöfarliga varor har som nämnts flera gånger behandlats av

JoU 1980/81:2

riksdagen. I väckta motioner har hänvisats till motsvarande lagstiftning i
USA.

Vid behandlingen av motionsyrkandena har utskottet framhållit att
lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga varor självfallet bör utformas på ett
sätt som vid tillämpningen medger en så effektiv produktkontroll som
möjligt. Detta har också varit tanken med den moderna svenska lagstiftningen
på området som gällt fr. o. m. den 1 juli 1973. Mycket hänger
emellertid på hur tillämpningen sker, och där kräver, som utskottet i olika
sammanhang anfört, den snabba utvecklingen på förevarande område ett
oavlåtligt framflyttande av positionerna från de produktkontrollerande
samhällsorganens sida.

Vad gäller den nya amerikanska lagstiftningen på området har utskottet
tidigare vitsordat att ambitionerna får anses högt ställda. Tillverkarna åläggs
sålunda en generell anmälningsplikt före igångsättning av kommersiell
produktion av nytt kemiskt ämne eller produktion av redan existerande
ämne inom väsentligt ändrat användningsområde. Den prövning av hithörande
frågor genom det amerikanska naturvårdsverkets försorg som
kontrollsystemet kräver synes dock förutsätta att betydande såväl forsknings-
som kontrollresurser ställs till berörda samhällsorgans förfogande.
Utan erforderliga sådana resurser, såväl på det personella som på det
materiella planet, riskerar givetvis, har utskottet emellertid framhållit, ett
aldrig så ambitiöst utformat regelsystem att bli en pappersprodukt.
Sammanfattningsvis har utskottet konstaterat - med instämmande i tidigare
aktuella motioners syfte - att den svenska miljökontrollagstiftningen i dess
nuvarande utformning får anses väl avvägd med hänsyn till de möjligheter
som i vårt land f. n. står till buds för en utbyggnad av förevarande
kontrollverksamhet. I sammanhanget har också hänvisats bl. a. till beslutade
organisationsförändringar vid naturvårdsverket och till det produktregister
som väntades bli färdigställt.

Motionerna har sålunda hittills ej ansetts böra föranleda någon riksdagens
vidare åtgärd (senast JoU 1978/79:23).

Sedan frågan senast diskuterades i riksdagen har den i det föregående
omnämnda kommittén för översyn av produktkontrollorganisationen tagit
upp hithörande spörsmål i sitt betänkande Ny produktkontrollorganisation
(Ds Jo 1980:4).

Kommittén anför att det i den nya danska lagen om ”kemiske stoffer og
produkter” har införts föreskrifter om anmälningsskyldighet i fråga om nya
kemiska ämnen. Kommittén nämner att motsvarande bestämmelser finns i
Frankrike och kan förväntas inom övriga EG-länder och att liknande regler
sedan några år gäller i USA. Föreskrifterna i den danska lagen, vilken ännu
inte trätt i kraft, innebär att försäljning eller import av ett nytt kemiskt ämne
inte får ske förrän viss tid förflutit efter det att anmälan om det nya ämnet
gjorts till den centrala produktkontroll myndigheten. Anmälningen skall vara
åtföljd av en redogörelse för ämnets sammansättning m. m. och för

JoU 1980/81:2

verkställda undersökningar om ämnets egenskaper och eventuella skadeverkningar.
- Enligt kommitténs mening talar starka skäl för att ett
anmälningsförfarande beträffande nya kemiska ämnen kommer till stånd
också i Sverige. Emellertid anser kommittén att det ännu bör anstå någon tid
- förslagsvis till den 1 januari 1983-innan anmälningsplikt föreskrivs. Skälet
härför är främst att anmälningsförfarandet inte bör införas samtidigt med en
större omorganisation av produktkontrollmyndigheterna, eftersom förfarandet
ställer stora krav på prövningsmyndigheten vars kapacitet i första hand
bör utnyttjas för produktkontroll enligt nuvarande bestämmelser. Beaktas
bör också att anmälningsförfarandet får ett begränsat värde innan prövningsmyndigheten
har tillgång till ett fungerande produktregister som gör det
möjligt att kontrollera om anmälningsplikt föreligger.

Utskottet finner mot bakgrund av vad här anförts att motionen 1979/
80:976 inte bör föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Vad slutligen gäller motionsyrkandet om inrättande av en gift- och
kemikommission vill utskottet erinra om att motsvarande motionsyrkanden
de båda senaste åren inte har ansetts böra föranleda särskild åtgärd av
riksdagen med hänvisning till den tidigare berörda översynen av den statliga
organisationen på produktkontrollområdet. I fråga om det ånyo framförda
motionsyrkandet i frågan får utskottet anföra följande.

Enligt motionen 1979/80:1760 finns det anledning att på bred front angripa
de problem som användningen av kemikalier leder till. Allt talar för att en
samordning av åtgärder på skilda områden erfordras om önskat resultat skall
uppnås. Motionärerna föreslår därför att en särskild gift- och kemikommission
tillsätts för att under en begränsad tidsperiod ha till uppgift att kartlägga
de problem som är en följd av kemikalieanvändningen, att samordna och
initiera forsknings- och undersökningsarbete för att bl. a. ta fram nya,
miljövänliga produktionsmetoder och att framlägga förslag om utbyggnad av
laboratorier m. m. Kommissionen skulle vidare föreslå utformning och
inriktning av erforderlig utbildning, se över och anpassa gällande lagstiftning
till här framställda krav bl. a. i fråga om förhandskontroll, märkning m. m.
samt föreslå de förändringar av nuvarande administration, som kan
erfordras.

Som i det föregående förutskickats torde regeringen på grundval av bl. a.
det betänkande som kommittén för översyn av produktkontrollens organisation
framlagt och däröver avgivna remissyttranden inom kort förelägga
riksdagen förslag om en ny produktkontrollorganisation.

Enligt kommitténs mening krävs bl. a. en väsentlig förstärkning av
tillsynsverksamheten men också en aktiv produktkontroll från myndigheternas
sida i form av anvisningar och generella föreskrifter samt ingripanden
mot ämnen och produkter som bedöms innebära särskilt stora risker för
människor och/eller miljön. Vidare understryker kommittén att tillgången på
toxikologiskt utbildad personal och toxikologiska laboratorieresurser behöver
förbättras och att det av statsmakterna beslutade produktregistret snabbt

JoU 1980/81:2

måste färdigställas. Kommitténs förslag innebär i organisatoriskt hänseende
att produktkontrollnämnden och produktkontrollbyrån ersätts med ett
fristående produktkontrollverk med eget kansli och egna utredningsresurser.
Produktkontrollverket föreslås överta en del av regeringens nuvarande
befogenheter på produktkontrollområdet. Främst gäller detta rätten att
meddela förbud mot hantering och import av viss hälso- och miljöfarlig
vara.

Det nya verket skall enligt förslaget ledas av en styrelse med politisk
förankring och med företrädare för industrin samt arbetsmarknadens
parter.

Som framgår av vad som nu anförts förutsätts den i motionen 1979/80:1760
föreslagna kommissionen fullgöra uppgifter som i mycket motsvarar dels den
genomgång som skett inom ramen för förenämnda översynsarbete, dels
uppgifter som enligt utredningsförslaget skulle åvila det nya produktkontrollverket.

Utskottet vill i och för sig vitsorda värdet av att de problem som tas upp i
motionen i nu berört avseende ägnas uppmärksamhet. Bl. a. synes det
angeläget att berörda frågor noggrant prövas i den kommande beredningen
inom regeringskansliet av föreliggande organisationsförslag. Utskottet
förutsätter också att så kommer att ske utan att riksdagen gör något särskilt
påpekande härom. På grund härav finner utskottet det inte erforderligt att
påyrka något särskilt initiativ från riksdagens sida med anledning av
motionen 1979/80:1760 i förevarande del.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande användningen av vissa produkter

a) att riksdagen lämnar motionen 1979/80:943 yrkandet 1 om
användningen av kvicksilverhaltiga betningsmedel utan ytterligare
åtgärd,

b) att riksdagen lämnar motionen 1979/80:1396 om förbud mot
användning av gifter i jordbruket, m. m., utan ytterligare
åtgärd,

2. beträffande produktkontrollens organisation

a) att riksdagen lämnar motionen 1979/80:436 om uppbyggnaden
av produktregistret utan ytterligare åtgärd,

b) att riksdagen lämnar motionen 1979/80:976 om införande av
lag om förhandsprövning av hälso- och miljöfarliga varor m. m.
utan ytterligare åtgärd.

JoU 1980/81:2

c) att riksdagen lämnar motionen 1979/80:1760 yrkandet 1 om
tillsättande av en gift- och kemikommission utan ytterligare
åtgärd.

Stockholm den 14 oktober 1980

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Maj Britt Theorin (s). Börje Stensson (fp), Grethe Lundblad (s),
Filip Johansson (c), Åke Wictorsson (s), Sven Eric Lorentzon (m), Gunnar
Olsson (s), Märta Fredrikson (c), Håkan Strömberg (s), Esse Petersson (fp),
Ingvar Eriksson (m) och Jan Fransson (s).

Reservation

Gift- och kemikommission m. m. (mom. 2)

Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Åke Wictorsson,
Gunnar Olsson, Håkan Strömberg och Jan Fransson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
finner” och på s. 10 slutar med ”förevarande del” bort ha följande lydelse: Utskottet

vill för sin del understryka vikten av att samhället äger en god
överblick över de kemiska ämnen och produkter som förekommer i
arbetslivet och på marknaden. Forskningsinsatserna måste intensifieras och
kontrollfunktionerna byggas ut. Arbetet med att lägga upp ett produktregister
måste på allt sätt underlättas. Det finns i förevarande sammanhang skäl
att ånyo understryka riksdagens tidigare flera gånger uttryckta önskemål om
snabbast möjliga uppbyggnad av ett fullständigt register. Vidare bör ett
system med förhandskontroll införas, så att nya ämnen inte tas i bruk utan att
deras egenskaper från hälso- och miljösynpunkt blivit ordentligt undersökta.
Vidare bör produktinformationen utvecklas genom förbättrade regler för
märkning och skyddsblad, så att den som kommer i kontakt med en produkt
på ett enkelt sätt kan inhämta erforderlig information om hälsoriskerna och
om hur de kan undvikas.

Kraven på produktkontroll och produktinformation skall gälla oavsett om
individen kommer i kontakt med de kemiska produkterna på sin arbetsplats
eller någon annanstans.

I fråga om det i motionen 1979/80:1760 framförda förslaget om inrättande
av en gift- och kemikommission finner sig utskottet i allt väsentligt kunna

JoU 1980/81:2

ansluta sig till de synpunkter som anförs i motionen. Som motionärerna anför
måste utgångspunkten för arbetet med den kemiska miljön vara'att
människor och miljö inte skall komma till skada genom användningen av
kemiska ämnen. Tillverkare och importörer måste ta ansvar för att deras
produkter inte ger upphov till sådana skador. Samhället skall tillse att de
uppfyller sitt ansvar. För att fullfölja denna tillsyn måste samhället ta ett ökat
ansvar för vilka kemiska ämnen och produkter som skall få användas samt för
att de människor som kommer i kontakt med dessa ämnen har tillräcklig
information och kunskap för att kunna hantera dem på ett säkert sätt.

Det är nu angeläget att anlägga en helhetssyn - vari inbegrips både
arbetsmiljön och den yttre miljön - på de problem som användningen av
kemikalier medför. Gällande lagstiftning bör ses över och skärpas. Bristerna
måste rättas till. Kraven på forskningsinsatser bör redovisas och program för
det framtida arbetet upprättas. Kontroll- och laboratoriefunktioner behöver
ses över och behoven av åtgärder redovisas. Administrationen bör granskas
och möjligheterna till samordning undersökas.

Av det föregående framgår att det, som motionärerna anför, finns
anledning att på bred front angripa de problem som den alltmer ökande
användningen av kemiska ämnen leder till. Det krävs härvid att en mängd
åtgärder på vitt skilda fält sätts in. För att åtgärderna verkligen skall ge
resultat måste dock en effektiv samordning av insatserna komma till stånd.
Den erforderliga överblicken av det kemiska området i hela dess vidd saknas
f. n. En kommission av det slag som förordas i motionen bör här otvivelaktigt
kunna göra betydande insatser. Utskottet föreslår mot bakgrund av det
anförda att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:1760, yrkandet 1,
uttalar sig för att regeringen tillsätter en gift- och kemikommission med de
uppgifter som redovisats i det föregående. Genom ett beslut i angiven
riktning och vad i övrigt sägs i utskottets betänkande får syftena med
motionerna 1979/80:436 och 1979/80:976 i allt väsentligt anses tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande produktkontrollens organisation med
bifall till motionen 1979/80:1760, yrkandet 1, samt med
anledning av motionerna 1979/80:436 och 1979/80:976 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
tillsättande av en gift- och kemikommission.

GOTAB 65636 Stockholm 1980