Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

om kemikaliekontroll m.m.

Betänkande 1987/88:JoU6

Jordbruksutskottets betänkande
1987/88:6

om kemikaliekontroll m.m.

JoU

1987/88:6

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas - helt eller delvis - ett antal under allmänna
motionstiden 1987 väckta motioner om kemikaliekontroll m.m. Bl.a.
följande frågor behandlas:

- Konstgödning

- Förbud mot användning av PCB

- Kemiska bekämpningsmedel

- Vissa kemiska produkter i övrigt

- Kemikalieförsäkring.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet med hänvisning bl.a. till
kemikalieinspektionens verksamhet och pågående arbete i övrigt på området.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer (fp, c, vpk) och ett särskilt
yttrande (fp).

Motionerna

1986/87:Jo207 av Nils Erik Wååg m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en prövning av vilka möjligheter till skärpta miljökrav som
en ny, sintrad apatitbaserad konstgödning kan innebära och hur en sådan
konstgödning kan föras ut i marknaden genom jordbrukets organisationer.

1986/87:Jo706 av Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson i Helsingborg (s),
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan skärpning,
som i motionen förordas, av lagen om kemiska produkter.

1986/87:Jo707 av Olof Johansson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 13) att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om
obligatorisk kemikalieförsäkring i enlighet med motionen.

1986/87:Jo712 av Pär Granstedt och Ingbritt Irhammar (c), vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till regler som ger kemikalieinspektionen
möjlighet att behovspröva nya kemiska preparat.

1986/87:Jo728 av Göran Magnusson (s), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högsta

1 Riksdagen 1987/88. lösaml. Nr 6

gränsvärde för kadmium i handelsgödsel och användning av svensk apatit
som råvara.

1986/87:Jo745 av Viola Claesson och Jan Jennehag (vpk), vari yrkas att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om ett förbud mot
användandet av nitrifikationshämmare.

1986/87:Jo758 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp), vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om märkning
av miljövänliga produkter.

1986/87:Jo764 av Sven Munke (m), vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att lagen om kemiska
produkter ändras så att även varor som är hälso- och miljöfarliga genom sina
kemisk-fysikaliska egenskaper omfattas av lagens försiktighetsmått,

2. att riksdagen hos regeringen begär att kemikalieinspektionen ges i
uppdrag att samordna insatserna vid berörda myndigheter för att kontrollera
och sätta gränsvärden för formaldehyd och andra farliga kemiska ämnen i
föremål som används i boendemiljön,

3. att riksdagen - om yrkandet under 1 inte skulle bifallas - hos regeringen
begär förslag till åtgärder mot den hälsofara som kemisk behandling av
föremål som används i boendemiljön utgör.

1986/87:Jo768 av Rune Jonsson (s), vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en mer utförlig
information om produkters kemiska sammansättning och användningsområden.

1986/87:Jo769 av Lars Ernestam och Per Arne Aglert (fp), vari yrkas såvitt
nu är i fråga (yrkande 2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförs om avvecklingsplan och totalförbud för
användning av PCB.

1986/87:Jo791 av Aina Westin och Hans Göran Franck (s), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen angetts
om behovet av en inventering och riskanalys av miljöfarliga fabriker, lager
och transporter.

1986/87:Jo797 av Olof Johansson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 12) att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförs om tungmetaller i gödningsämnen.

1986/87:Jo802 av Alf Svensson (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande 3)
att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett förbud för kemiska
bekämpningsmedel i privata trädgårdar, parker och kommunal mark som
utnyttjas av allmänheten.cl01986/87:Jo803 av Bengt Westerberg m. fl. (fp),
vari yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande 23) att riksdagen hos regeringen begär
ett förslag om totalförbud mot all PCB-användning.

1986/87:N390 av Rune Thorén och Marianne Andersson (c), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
försäljning och import av nya metallic-lackerade bilar i Sverige.

JoU 1987/88:6

2

Hearing

JoU 1987/88:6

Inför behandlingen har utskottet kallat representanter för kemikalieinspektionen
att lämna information om sin verksamhet och om i vissa motioner
behandlade frågor med anknytning till inspektionens verksamhetsområde.

Bakgrund

I samband med utskottets behandling av sex under allmänna motionstiden
1986 väckta motioner i frågan redogjorde utskottet för lagstiftningen och
myndighetskontrollen på området (JoU 1986/87:9). Utskottet konstaterade
då bl. a. detta.

Lagstiftningen och myndighetskontrollen m. m. på kemikalieområdet
undergick väsentliga förändringar med verkan fr. o. m. den 1 januari 1986
(prop. 1984/85:118, JoU 1984/85:30). Då trädde i kraft bl. a. en ny lag
(1985:426) om kemiska produkter, som är tillämplig på hantering och import
av kemiska ämnen och beredningar (kemiska produkter). Lagens syfte är att
förebygga att skador på människors hälsa eller i miljön förorsakas av kemiska
ämnens inneboende egenskaper. Om det är påkallat från hälso- eller
miljöskyddssynpunkt får regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer föreskriva att lagens bestämmelser om kemiska produkter skall
tillämpas på varor som innehåller eller har behandlats med en sådan produkt.
Den som tillverkar eller importerar en kemisk produkt skall enligt lagen
utreda produktens egenskaper i enlighet med vetenskap och beprövad
erfarenhet. Också den som i övrigt yrkesmässigt hanterar kemiska produkter
skall ha tillgång till behövlig kemisk och toxikologisk kompetens. Vid
överlåtelse av kemiska produkter skall lämnas sådan information som är av
betydelse från hälso- eller miljöskyddssynpunkt. Informationen kan lämnas
genom märkning eller på annat sätt.

Lagen om kemiska produkter kompletteras med en rad förordningar på
området, bl. a. förordningen (1985:835) om kemiska produkter, förordningen
(1985:836) om bekämpningsmedel, förordningen (1985:839) om kadmium
och förordningen (1985:840) om vissa hälso- och miljöfarliga produkter
m. m.

Samtidigt med att den nya lagstiftningen trädde i kraft började kemikalieinspektionen
sin verksamhet. Myndigheten är central förvaltningsmyndighet
för ärenden om hälso- och miljörisker med kemiska produkter i den mån
handläggningen inte ankommer på annan myndighet. Kemikalieinspektionen
skall bedriva allmän utredningsverksamhet avseende sådana ärenden
samt utföra förhandsgranskning av nya kemiska ämnen och utredningsarbete
avseende ämnen som redan är i bruk. Vidare skall kemikalieinspektionen
registrera bekämpningsmedel samt vidmakthålla och utveckla ett allmänt
produktregister. I kemikalieinspektionens uppgifter ingår dessutom att
utöva tillsyn enligt lagen om kemiska produkter samt att meddela föreskrifter
om t. ex. produktutredningar och produktinformation.

3

Utskottet

JoU 1987/88:6

Konstgödning

Två motioner behandlar möjligheten till mer miljövänlig konstgödning
genom användning av inhemskt producerad apatit som råvara i konstgödningsmedel.
Enligt motion Jo207 av Nils Erik Wååg m.fl. (s) bör prövas vilka
skärpta miljökrav som en ny, sintrad och apatitbaserad konstgödningsproduktion
kan innebära och hur en sådan konstgödning kan föras ut på
marknaden genom jordbrukets organisationer. Enligt motion Jo728 av
Göran Magnusson (s) är det angeläget att snabbt fastställa en högsta gräns för
mängden kadmium i bl.a. handelsgödsel. Förutom genom redan pågående
rening av fosfat kan kadmiumhalten sänkas genom produktion och användning
av handelsgödsel med svensk apatit som råvara. Enligt motion Jo745 av
Viola Claesson och Jan Jennehag (vpk) finns det fler tunga skäl som talar mot
användning av s.k. nitrifikationshämmare än som talar för sådan användning.
Det måste enligt motionärerna anses absurt att möta den ökande
kemikaliseringen och intensiteten i jordbruket med ytterligare skördehöjande
kemikalier. Det är de höga och ofta obalanserade kvävegivorna och inte
den naturliga nitrifikationsprocessen som är den främsta orsaken till
utlakningen av nitrat. I centerpartiets partimotion Jo797 av Olof Johansson
m.fl. konstateras att det dessvärre inte är möjligt att motsvara konsumenternas
krav på bra mat av hög kvalitet och till rimligt pris utan användning av
växtskyddsmedel. En minimering av användningen av kemiska bekämpningsmedel
är emellertid angelägen - även för att minska riskerna i odlarnas
arbetsmiljö. Under den senaste femårsperioden har användningen av
tillväxtregulatorer ökat. Miljöeffekterna av ett intensivt nyttjande av dessa
medel är inte kända. Det är därför angeläget att snarast hejda ytterligare
användning av dessa medel. Gödningsmedel som innehåller tungmetaller
bör på sikt inte användas (yrkande 12).

Frågan om kadmium i handelsgödsel var senast hösten 1986 föremål för
utskottets behandling. Utskottet underströk då bl.a. ämnets allvarliga
skadeverkningar på hälsa och miljö och handelsgödseln som källa till
betydande spridning av ämnet. Utskottet ansåg det angeläget med insatser
för att begränsa eller ta bort kadmium inom olika användningsområdenoch
framhöll nödvändigheten av en kraftig minskning av kadmiumhalten i
handelsgödsel. Utskottet pekade på de satsningar som görs för att få fram
handelsgödsel med låg eller ingen kadmiumhalt och för att - så långt möjligt -minska användningen av handelsgödsel. Som ytterligare exempel nämndes
av statsmakterna särskilt avsatta medel för forsknings- och utvecklingsarbete
på området (JoU 1986/87:9 s. 6 f.).

Utskottet vill ånyo betona vikten av det arbete som pågår för att begränsa
användning och spridning av kadmium. Enligt vad utskottet erfarit följer
naturvårdsverket noga kadmiumhalterna i handelsgödsel från olika importörer
och kommer att ingripa om det förs in partier med höga kadmiumhalter.
Verket överväger att införa bestämmelserom redovisning av kadmiumhalten
i samband med redovisningen till statens jordbruksnämnd av mängden
handelsgödsel. Även om de större importörerna frivilligt håller låga halter är

enligt utskottets mening högre krav på importörerna av handelsgödsel och
noggrann kontroll i övrigt av importen viktiga åtgärder i det angelägna
arbetet med begränsning eller eliminering av kadmium inom olika användningsområden.

Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna i allt väsentligt
tillgodosett och avstyrker på den grunden motionerna Jo207, Jo728 och
Jo797 yrkande 12.

I vad gäller användningen av s.k. nitrifikationshämmare har utskottet
erfarit att kemikalieinspektionen som ett led i sin allmänt restriktiva hållning
till dessa medel till regeringen har framlagt ett förslag att medlen skall
klassificeras som produkter som står bekämpningsmedlen nära. En sådan
klassificering skulle bl.a. medföra förhandsprövning såsom för bekämpningsmedel.
Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av en
minskning av kvävegivorna och framhålla den roll som handelsgödselavgifterna
här spelar.

Med hänvisning till det sålunda anförda föreslår utskottet att motion Jo745
lämnas utan vidare åtgärd.

Förbud mot användning av PCB

I två motioner, Jo769 av Lars Ernestam och Per Arne Aglert (fp) och
folkpartiets partimotion Jo803 av Bengt Westerberg m.fl., konstateras att
trots vidtagna åtgärder minskar halterna av PCB i Östersjön oroande
långsamt. Ett totalförbud mot användning av PCB måste införas, och
regeringen bör kraftfullt agera för att motsvarande restriktioner snarast
införs i övriga stater runt Östersjön (yrkandena 2 resp. 23).

Utskottet vill erinra om att inom Helsingforskommissionen år 1985
uppnåddes enighet om en rekommendation att PCB/PCTfr.o.m. år 1987 inte
får produceras och att varor innehållande dessa ämnen inte får marknadsföras.
I enlighet med rekommendationen kommer - enligt uppgift - naturvårdsverket
att senast till årsskiftet framlägga en avvecklingsplan för Sveriges
del. Utskottet räknar med att en avveckling måste ta viss tid i anspråk men
förutsätter att avvecklingsplanen kommer att innebära att inom några år ett
totalförbud mot användningen av PCB/PCT kommer att införas.

Med det sålunda anförda får i allt väsentligt de aktuella motionsyrkandena
anses tillgodosedda. Motionerna bör därför i dessa delar inte föranleda
någon riksdagens vidare åtgärd.

Kemiska bekämpningsmedel

Enligt motion Jo802 av Alf Svensson (c) används i dag större kvantiteter
kemiska bekämpningsmedel i privata trädgårdar, parker o.d. än inom hela
trädgårdsnäringen och skogsbruket. Användningen kan inte motiveras med
företagsekonomiska lönsamhetsaspekter. Mot denna bakgrund och med
tanke på de hälsorisker som är förknippade med spridning av bekämpningsmedel
inom tätbebyggda områden kräver motionären förbud för kemiska
bekämpningsmedel inom ovan nämnda områden. Förbudet skall även
omfatta kommunal mark som nyttjas av allmänheten (yrkande 3).

Ett liknande motionsyrkande behandlades av utskottet hösten 1986.

JoU 1987/88:6

5

Utskottet avstyrkte yrkandet under hänvisning bl.a. till gällande lagstiftning
och till ett av lantbruksstyrelsen, naturvårdsverket och kemikalieinspektionen
framlagt förslag till handlingsprogram för minskning av hälso- och
miljöriskerna vid användningen av bekämpningsmedel (JoU 1986/87:9 s. 4
f.). Handlingsprogrammet har resulterat bl.a. i uppdrag till berörda myndigheter
att - i enlighet med den av riksdagen våren 1987 antagna s.k.
forskningspropositionen (prop. 1986/87:80, JoU 1986/87:19, rskr. 291) -utreda frågor om typprovning, utbildning, föreskrifter m.m. på området.
Anvisade resurser ger t.ex. kemikalieinspektionen möjlighet till upprättande
av bättre statistik, omprövning av tidigare givna tillstånd och utökat
forsknings- och utredningsarbete. Utskottet har erfarit att fr.o.m. den 1 juli
1988 ytterligare ett sextiotal ämnen kommer att klassificeras som bekämpningsmedel,
vilket innebär att såväl tillståndsprövning som ökade krav på
utbildning och hantering kommer att gälla för en betydligt större grupp
kemikalier än för närvarande. Vidtagna och planerade åtgärder är enligt
utskottets mening ägnade att väsentligen minska både användningen och
skadeverkningarna av kemiska bekämpningsmedel och utgör värdefulla
insatser för målsättningen en halverad användning av bekämpningsmedel
före år 1990. Utskottet vill i sammanhanget också erinra om miljö- och
hälsoskyddsnämndernas ansvar för tillsynen av kemikalieanvändningen
inom kommunen.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet motionsyrkandet i allt
väsentligt tillgodosett och avstyrker på den grunden motion Jo802 yrkande 3.

Övriga frågor

Produktionen av metallic-lackerade bilar utgör enligt motionärerna Rune
Thorén och Marianne Andersson (c) i motion N390 ett allt allvarligare hot
mot miljön. Det torde därför anses rimligt med ett förbud mot försäljning av
inhemskt producerade bilar med denna lack och mot omlackering av bilar till
metallic-färg. Av konkurrensskäl måste förbudet omfatta även importerade
bilar.

Utskottet har erfarit att koncessionsnämnden för miljöskydd för närvarande
prövar en ansökan från AB Volvo om tillstånd enligt miljöskyddslagen
(1969:387) till ifrågavarande verksamhet. Som ett led i sin prövning har
nämnden ålagt AB Volvo att utreda konsekvenserna av användningen av
metallic-lack. Utredningen, som skall redovisas före årets utgång, kommer
att ligga till grund för nämndens beslut i det aktuella ärendet. Enligt uppgift
blir beslutet normgivande för nämndens framtida prövning av tillståndsärenden
på området. I avbidan på resultatet av denna prövning bör motionen inte
föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Utskottets principiella
inställning är emellertid den att mindre miljöfarliga processer med vattenbaserade
färger bör utnyttjas. Med det anförda avstyrker utskottet motion
N390.

Enligt motionärerna Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson i Helsingborg
(s) i motion Jo706 finns det anledning anta att 5 2’ lagen (1985:426) om
kemiska produkter är utformad på ett sådant sätt att den medger tolkningsmöjligheter
med icke önskvärda effekter. För att undvika detta måste
bestämmelsen preciseras och/eller skärpas.

JoU 1987/88:6

6

Utskottet erinrar om att 5 § lagen om kemiska produkter har karaktären av
en grundregel för hanteringen av hälso- och miljöfarliga varor. För det
enskilda fallet kompletteras regeln av övriga bestämmelser såsom förordningen
(1985:835) om kemiska produkter eller myndigheternas föreskrifter.
Utskottet har i sammanhanget erfarit att kemikalieinspektionen kommer att
utfärda föreskrifter för vissa kemiska produkter med information om förbud
mot användning av produkten för annat ändamål än vad som omfattas av
tillståndet. Utskottet vill också hänvisa till betänkandet av utredningen om
miljövårdens organisation (SOU 1987:32) med förslag till bl.a. ändringar av
sanktionssystemet. Betänkandet bereds för närvarande i regeringskansliet.
Regeringens förslag i frågan kommer att inom ramen för den s.k. miljöpropositionen
under våren 1988 framläggas för riksdagen. Med hänvisning till
det arbete som på olika nivåer för närvarande pågår anser utskottet att
anledning saknas till något initiativ från riksdagens sida på grund av
motionen. Utskottet avstyrker således motion Jo706.

I centerpartiets partimotion Jo707 av Olof Johansson m.fl. föreslås en
obligatorisk kemikalieförsäkring (yrkande 13). Tillverkare och importörer
av kemikalier bör åläggas att ta en ansvarsförsäkring för sina produkter.
Genom att premien relateras till riskerna med en produkt skulle man
åstadkomma minskning av mängden farliga eller osäkra kemikalier, bättre
kontroll av de produkter som säljs och används samt bättre ekonomiska
ersättningsmöjligheter för den som drabbas av de kemiska produkternas
negativa effekter.

Frågan om en obligatorisk kemikalieförsäkring har tidigare behandlats i
lagutskottet. Utskottet hänvisade då till produktansvarskommitténs betänkande
(SOU 1979:79), som var föremål för överväganden inom justitiedepartementet.
I samband därmed undersöktes också möjligheterna att få till
stånd en försäkringslösning av motsvarande slag som gäller för läkemedelsskada
(LU 1984/85:27). Enligt vad jordbruksutskottet erfarit är betänkandet
fortfarande under beredning i regeringskansliet. I regeringskansliet bereds
även det förslag till produktsäkerhetslag som i juni 1987 framlades av
produktåterkallelsekommittén (SOU 1987:24). Utskottet vill i sammanhanget
framhålla möjligheten att genom t.ex. ett utökat avgiftssystem komma till
rätta med de risker och olägenheter som åsyftas i motionen.

Med hänvisning till det sålunda anförda och till det arbete som pågår på
området saknas enligt utskottets mening anledning till något initiativ från
riksdagens sida på grund av motionen. Utskottet avstyrker således motion
Jo707 yrkande 13.

Många nya kemiska produkter har redan sin motsvarighet på marknaden
och fyller därför enligt motion Jo712 av Pär Granstedt och Ingbritt Irhammar
(c) inte någon ny funktion. Det vore mot den bakgrunden motiverat att ge
kemikalieinspektionen möjlighet att behovspröva nya kemiska ämnen. Det
bör ankomma på den sökande att visa att det nya preparatet fyller ett inte
tidigare tillfredsställt behov. Ökad administrativ belastning skulle uppvägas
av ett minskat behov av vådlighetsprövning.

Med anledning av motionen vill utskottet erinra om att den förhandsgranskning
som sker enligt lagen om kemiska produkter för närvarande avser
bekämpningsmedel. Utskottet har tidigare, på anförda skäl, avvisat tanken

JoU 1987/88:6

på en allmän behovsprövning av kemiska produkter (se bl.a. JoU 1986/87:9).
I övrigt bör framhållas att det till stor del är på företagen ansvaret vilar att
målsättningen med lagstiftningen uppfylls. Kemikalieinspektionens uppgift i
sammanhanget är att tillse att företagen fullgör sina åligganden i vad gäller
undanröjande av hälso- och miljörisker. I enlighet med den av riksdagen
våren 1987 behandlade forskningspropositionen sker emellertid numera en
viss behovsprövning genom den prövning som bör göras före godkännandet
av ett bekämpningsmedel. Enligt propositionen kan en striktare värdering
med ett ökat inslag av behovsprövning väntas leda till en minskning av antalet
preparat och till utveckling av mindre riskfyllda sådana (prop. 1986/87:80 bil.
7 s. 9). Utskottet har dessutom erfarit att kemikalieinspektionen kommer att
föreslå att förhandsgranskningen utvidgas till att omfatta också vissa andra
produkter än bekämpningsmedel. Med det ovan anförda avstyrker utskottet
motion Jo712.

Enligt motion Jo758 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) bör regeringen
genom att undersöka möjligheten att sluta avtal med UNEP (FN:s miljöstyrelse)
om märkning med organisationens emblem av miljövänliga produkter
stimulera tillverkning och användning av sådana produkter.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att tillverkning och användning
av miljövänliga produkter bör uppmuntras. I sitt betänkande framhåller
utredningen om miljövårdens organisation (SOU 1987:32 s. 148 f.) bl.a.
miljödeklarationer och s.k. positiv miljömärkning som i sammanhanget
aktuella åtgärder. Miljö- och energiministern har nyligen uttalat att ett
system liknande den miljömärkning av produkter som förekommer i
Västtyskland förbereds i Sverige. Med det nu anförda finner utskottet att
syftet med motion Jo758 får anses tillgodosett. Motionen avstyrks således.

Frågan om kemikalier i boendemiljön tas upp i motion Jo764 av Sven
Munke (m). Lagen om kemiska produkter bör ändras så att även varor som
genom sina kemisk-fysikaliska egenskaper kan medföra miljö- och hälsofara
omfattas av samma restriktioner som kemiska ämnen och beredningar
(yrkande 1). Kemikalieinspektionen bör ges i uppdrag att samordna
insatserna vid myndigheter såsom socialstyrelsen, statens planverk, statens
provningsanstalt, statens miljömedicinska laboratorium, statens råd för
byggnadsforskning och konsumentverket för att kontrollera och sätta
gränsvärden för formaldehyd och andra farliga kemiska ämnen i föremål i
boendemiljön (yrkande 2). Skulle motionens yrkande 1 inte bifallas bör
regeringen framlägga förslag till åtgärder mot den hälsofara som kemisk
behandling av föremål som används i boendemiljön utgör (yrkande 3).

Enligt 1 § första stycket lagen (1985:426) om kemiska produkter är lagen
inte direkt tillämplig på varor som innehåller eller har behandlats med en
kemisk produkt. Paragrafens andra stycke ger emellertid regeringen eller
behörig myndighet möjlighet att besluta att lagen skall tillämpas även på
sådana varor. En minskad användning av formaldehyd skulle av utskottet
hälsas med tillfredsställelse. Enligt vad utskottet erfarit arbetar kemikalieinspektionen,
som svarar för utredningar om kemiska ämnens egenskaper från
hälso- och miljösynpunkt, med ett handlingsprogram om förekomsten av och
eventuella risker med formaldehyd i varor och kemiska produkter. Programmet
kommer att läggas fram under innevarande budgetår. Inspektionen har

JoU 1987/88:6

8

även tagit initiativ till en samrådsgrupp bestående av bl.a. socialstyrelsen,
arbetarskyddsstyrelsen, statens planverk och naturvårdsverket. Sedan den 1
juli 1987 gäller också skärpta regler för innehållet i byggnadsmaterial.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört för egen del och om
pågående arbete på området finner utskottet motionen i väsentliga delar
tillgodosedd och avstyrker på den grunden motion Jo764.

Enligt motion Jo768 av Rune Jonsson (s) kan man - sedan 1985 års lag om
kemiska produkter började tillämpas - konstatera en markant sänkning av
kvaliteten på uppgifterna i skogsindustrins centrala kemikalieregister. Det är
därför angeläget att tillverkare och leverantörer av kemikalier som säljs till
massa- och pappersindustrins arbetsställen åläggs att lämna mer utförlig
information om produkternas kemiska sammansättning och användningsområden
och att denna information blir tillgänglig för bl.a. skogsindustrins
register.

Utskottet vill erinra om att med den nya kemikalielagstiftningen har
informationsskyldigheten utvidgats. I samband med den hearing som
utskottet höll med företrädare för kemikalieinspektionen anfördes från
inspektionens sida inte några synpunkter som ger utskottet anledning att dela
de farhågor som framförs i motionen. Motion Jo768 avstyrks således av
utskottet.

Transport och lagring av miljöfarliga produkter behandlas i motion Jo791
av Aina Westin och Hans Göran Franck (s). Motionärerna framhåller
behovet av inventering och riskanalys av miljöfarliga fabriker, lager och
transporter. Inventeringen skall ge kunskap om kemikalieförekomst i
kommunerna, konsekvenser av eventuella olyckor samt förslag till åtgärder
vid olyckor.

Transport av farligt gods och hanteringen av kemikalier m.m. regleras i
dag i ett flertal författningar. Allmänna frågor beträffande räddningstjänsten,
transport av farligt gods m.m. har uppmärksammats av utredningen om
miljövårdens organisation (SOU 1987:32 s. 543 f.), vars betänkande för
närvarande bereds i regeringskansliet. Enligt vad utskottet erfarit har statens
räddningsverk uppdragit åt FOA i Umeå att inventera förekomsten av och
analysera riskerna med vissa farliga kemikalier. Verket arbetar också med ett
projekt om bl.a. risk- och konsekvensbedömningar av miljöfarligt gods.
Målsättningen med projektet är att ansvaret läggs på kommunerna i enlighet
med bestämmelserna i räddningstjänstlagen (1986:1102). Utskottet vill i
sammanhanget erinra om det ansvar som i detta hänseende redan i dag åvilar
länsstyrelserna och kommunerna enligt hithörande lagstiftning.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan utgår utskottet från att syftet med
motion Jo791 i allt väsentligt kommer att tillgodoses. Motionen avstyrks
således.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande konstgödning

a) att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo207, 1986/87:Jo728 och
1986/87:Jo797 yrkande 12,

JoU 1987/88:6

9

b) att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo745,

2. beträffande förbud mot användningen av PCB

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo769 yrkande 2 och 1986/
87:Jo803 yrkande 23,

3. beträffande kemiska bekämpningsmedel

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo802 yrkande 3,

4. beträffande metallic-lackerade bilar
att riksdagen avslår motion 1986/87 :N390,

5. beträffande ändring av 5 § lagen (1985:426) om kemiska produkter att

riksdagen avslår motion 1986/87:Jo706,

6. beträffande obligatorisk kemikalieförsäkring

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo707 yrkande 13,

7. beträffande behovsprövning av nya kemiska ämnen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo712,

8. beträffande märkning av miljövänliga produkter
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo758,

9. beträffande kemikalier i boendemiljön
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo764,

10. beträffande skogsindustrins centrala kemikalieregister
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo768,

11. beträffande transport och lagring av miljöfarliga produkter
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo791.

Stockholm den 29 oktober 1987
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad
(s), Sven Eric Lorentzon (m), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp), Martin
Segerstedt (s), Jan Fransson (s), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Jan
Jennehag (vpk), Leif Marklund (s), Ivar Virgin (m), Anders Castberger (fp)
och Mona Saint Cyr (m).

Reservationer

1. Konstgödning (morn. 1 a)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Utskottet vill”
och slutar på s. 5 med ”yrkande 12” bort ha följande lydelse:

Enligt vad utskottet erfarit följer visserligen naturvårdsverket noga
kadmiumhalterna i handelsgödsel från olika importörer och kommer att
ingripa om det förs in partier med höga kadmiumhalter. Verket överväger
också att införa bestämmelser om redovisning av kadmiumhalten i samband
med redovisningen till statens jordbruksnämnd av mängden handelsgödsel.

JoU 1987/88:6

10

Även om de större importörerna frivilligt håller låga halter är enligt
utskottets mening högre krav på importörerna och noggrann kontroll i övrigt
av importen nödvändiga åtgärder i det angelägna arbetet med begränsning
eller eliminering av kadmium inom olika användningsområden. Förutom
dessa åtgärder bör enligt utskottets mening ansträngningar göras för att - så
långt det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart - utnyttja möjligheterna
till produktion och användning av svensk apatit som råvara i handelsgödsel.
Sammanfattningsvis anser utskottet att gödningsämnen som innehåller
kadmium på sikt ej bör användas. Vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motion Jo797 yrkande 12 bör ges regeringen till känna.
Härigenom tillgodoses i viss mån motionerna Jo207 och Jo728.

dels att utskottets hemställan under 1 a) bort ha följande lydelse:

a) att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jo207,
1986/87:Jo728 och 1986/87:Jo797 yrkande 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfort,

2. Konstgödning (mom. 1 b)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”vad gäller” och
slutar med ”vidare åtgärd” bort ha följande lydelse:

Vad gäller användningen av s.k. nitrifikationshämmare har utskottet
erfarit att kemikalieinspektionen som ett led i sin allmänt restriktiva hållning
till dessa medel till regeringen har framlagt ett förslag att medlen skall
klassificeras som produkter som står bekämpningsmedlen nära. En sådan
klassificering skulle bl.a. medföra förhandsprövning som för bekämpningsmedel.
Dessa åtgärder är vällovliga men enligt utskottets mening otillräckliga.
I likhet med motionärerna i motion Jo745 anser utskottet tillräckligt
starka skäl föreligga för ett lagfäst förbud mot användningen av dessa medel.
Utskottet föreslår således att riksdagen med anledning av motionen hos
regeringen hemställer om förslag i enlighet med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 1 b) bort ha följande lydelse:

b) att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo745 hos
regeringen begär förslag om förbud mot användning av nitrifikationshämmare,

3. Förbud mot användningen av PCB (mom. 2)

Lars Ernestam och Anders Castberger (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”vidare åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att inom Helsingforskommissionen år 1985 uppnåddes
enighet om en rekommendation att PCB/PCT fr.o.m. år 1987 inte får
produceras och att varor innehållande dessa ämnen inte får marknadsföras. I
enlighet med rekommendationen kommer - enligt uppgift - naturvårdsverket
att senast till årsskiftet framlägga en avvecklingsplan för Sveriges del. I
likhet med motionärerna anser utskottet emellertid att - trots vidtagna

JoU 1987/88:6

11

åtgärder-halterna av PCB minskar oroväckande långsamt. Utskottet räknar
visserligen med att en avveckling måste ta viss tid i anspråk men vill
understryka det allvarliga i situationen. Ett förslag till lagstiftning med
totalförbud mot användningen av PCB måste snarast framläggas och
regeringens insatser för att motsvarande restriktioner införs i övriga stater
runt Östersjön intensifieras. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av
motionerna Jo769 yrkande 2 och Jo803 yrkande 23 bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande förbud mot användningen av PCB
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jo769 yrkande 2
och 1986/87:Jo803 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. Obligatorisk kemikalieförsäkring (morn. 6)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”yrkande 13” bort ha följande lydelse:

Frågan om kompensation till den som drabbas av kemiska produkters
negativa effekter har hittills ägnats liten uppmärksamhet. I samband med
beredningen av produktansvarskommitténs betänkande (SOU 1979:79) har
visserligen möjligheterna att få till stånd en försäkringslösning av motsvarande
slag som gäller för läkemedelsskada undersökts (LU 1984/85:27). Enligt
vad utskottet erfarit är emellertid betänkandet fortfarande under beredning i
regeringskansliet. Flera skäl talar enligt utskottet för att det nu är hög tid att
införa en obligatorisk kemikalieförsäkring av det slag som föreslås i motion
Jo707. Utskottet instämmer i vad motionärerna anfört om fördelarna med ett
sådant system. Bl.a. skulle man åstadkomma en minskning av antalet farliga
eller osäkra kemikalier, en bättre kontroll av de produkter som säljs eller
används och bättre ersättningsmöjligheter för dem som drabbas av de
kemiska produkternas negativa effekter. Vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motion Jo707 yrkande 13 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande obligatorisk kemikalieförsäkring
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo707 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Märkning av miljövänliga produkter (mom. 8)

Lars Ernestam och Anders Castberger (båda fp) anför:

UNEP (United Nations Environment Programme) har bl.a. på sitt program
att stimulera tillverkning och användning av miljövänliga produkter. I detta
system åtnjuter organisationens emblem ett särskilt skydd enligt en konvention
i Paris av den 20 mars 1983.

JoU 1987/88:6

12

Som anförs i motion Jo758 bör produkter som tillverkas och används i
Sverige vara så miljövänliga som möjligt i alla avseenden från råvara,
produktion, användning, energiförbrukning och livslängd till återanvändning,
avfall etc. När dessa fördelar kan påvisas bör tillverkare få rätt att förse
produkten med UNEP:s emblem.

Tyska Förbundsrepubliken har sedan flera år genomfört ett sådant system
som tillämpas för tusentals produkter med stor framgång. RAL Deutsches
Institut fiir Giitesicherung und Kennzeichnung e. V. i Bonn är tillståndsmyndighet.
Handhavandet självfinansieras genom avgifter. Regeringen bör
enligt vår mening undersöka möjligheten att sluta avtal mellan Sverige och
FN-organet UNEP om märkning av miljövänliga produkter i enlighet med de
synpunkter som framförs i motionen.

JoU 1987/88:6

13

13896

Tillbaka till dokumentetTill toppen