om jordförvärvslagen m. m. (Betänkande 1985/86:JoU12 Jordbruksutskottet)

Jordbruksutskottets betänkande
1985/86:12

om jordförvärvslagen m. m.

JoU

1985/86:12

Sammanfattning

I betänkandet behandlas, helt eller delvis, 13 motioner om jordförvärvslagstiftningen
m. m., avlämnade under allmänna motionstiden 1985. De frågor
som tas upp i motionerna är sammanfattningsvis följande:

1. upphävande av jordförvärvslagen (JFL)

2. regionalpolitiska prövningsgrunder i JFL

3. avskaffande av priskontroll och bosättningsplikt

4. ökning av prövningsfria släktskapsförvärv

5. juridiska personers förvärv

6. vissa mark- och strukturfrågor

7. underställning av beslut samt besvärsrätten.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden, i flertalet fall med hänvisning
till en av jordbruksministern aviserad översyn av JFL samt till vissa
utredningar i övrigt om mark- och strukturfrågor.

Reservationer har avlämnats beträffande regionalpolitiska prövningsgrunder
(m och fp resp. c), priskontroll (m och fp), bosättningsplikt (m och fp),
släktskapsförvärv (m) samt vissa mark- och strukturfrågor (m resp. eoch fp).

Motionerna

I motion 1984/85:534 av Bertil Danielsson m. fl. (m) yrkas att riksdagen
beslutar att jordförvärvslagens krav på bärkraftiga eller utvecklingsbara
enheter vid förvärvsprövning avskaffas.

I motion 1984/85:536 av Arne Fransson m. fl. (c) yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna att jordförvärvsförordningen och
tillämpningsföreskrifterna till förordningen om statligt stöd till jordbrukets
rationalisering bör förändras i enlighet med vad som framförts i motionen.

I motion 1984/85:662 av Sten Svensson m. fl. (m) yrkas, med hänvisning till
vad som anförts i motion 1984/85:657, att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om jord- och skogsbrukspolitikens
inriktning.

I motion 1984/85:758 av Martin Olsson m.fl. (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till erforderliga kompletteringar av riktlinjerna för
jordbrukspolitiken och ändringar i jordförvärvslagen för att förstärka

1 Riksdagen 1985186.16 sami. Nr 12

förutsättningarna för och rätten till förvärv och innehav av deltids- och
kombinationsjordbruk i syfte att verka för en levande landsbygd.

I motion 1984/85:1404 av Martin Olsson och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(båda c) yrkas att riksdagen beslutar att uttala att strukturutredningens
förslag inte bör läggas till grund för lagstiftning.

I motion 1984/85:1544 av Rune Johansson m. fl. (s) yrkas, med hänvisning till
vad som anförts i motion 1984/85:1541, att riksdagen hos regeringen
hemställer att regler införs som försvårar passivt skogsägande.

I motion 1984/85:1999 av Anders Andersson och Karl Björzén (båda m)
yrkas att riksdagen beslutar att jordförvärvslagen avskaffas.

I motion 1984/85:2042 av Anders Nilsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar att komplettera jordförvärvslagen med bestämmelser som reglerar
besvärsrätten i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1984/85:2168 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 4-7),

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bevarande av deltidsjordbruken,

5. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av jordförvärvslagen i
syfte att underlätta nyetablering av deltids- och kombinationsjordbruk,

6. att riksdagen beslutar avskaffa priskontrollen i jordförvärvslagen

(4 § 1),

7. att riksdagen beslutar avskaffa bosättningsplikten i jordförvärvslagen

(3 §)■

I motion 1984/85:2276 av Börje Hörnlund (c) yrkas, med hänvisning till vad
som anförts i motion 1984/85:2275, att riksdagen beslutar hos regeringen
begära att lantbruksnämnderna åläggs att aktivt arbeta för att även kyrkooch
bolagsskog genom försäljning eller bytesverksamhet ställs till förfogande
för enskilt ägande.

I motion 1984/85:2304 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkas, såvitt nu
är i fråga (yrkandena 3-6),

3. att riksdagen beslutar att jordförvärvslagens 2 § femte stycket om
släktförvärv utformas så att sinsemellan arvsberättigade personer inte
omfattas av förvärvsprövning,

4. att riksdagen beslutar att jordförvärvslagens bestämmelser om prisprövning
skall utmönstras ur jordförvärvslagen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om allmän översyn av jordförvärvslagen,

6. att riksdagen hos regeringen begär utredning om det offentligas innehav
av jordbruksmark i enlighet med vad som i motionen anförts.

I motion 1984/85:2596 av Ingrid Hemmingsson (m) yrkas att riksdagen begär
att regeringen låter utreda frågan om möjlighet för skogsförädlingsföretag i
Norrlands inland att förvärva skogsmark upp till en självförsörjningsgrad av

10 %.

JoU 1985/86:12

I motion 1984/85:2772 av Göthe Knutson m. fl. (m) yrkas, med hänvisning till
vad som anförts i motion 1984/85:2769, att riksdagen beslutar att hos
regeringen hemställa om förslag till ändringar i jordförvärvslagen i enlighet
med motionens syften.

Utskottet

Regionalpolitiska prövningsgrunder m. m.

I ett antal motioner från riksmötet 1984/85 framställs yrkanden om ändringar
av jordförvärvslagen (JFL) och jordbrukspolitiken i syfte att underlätta
förvärv av deltidsjordbruk och kombinationsjordbruk. Gemensamt för dessa
motioner är att man eftersträvar en levande landsbygd och genom den
jordpolitiska prövningen vill främja ett bättre befolkningsunderlag i glesbygden.
I motion 1984/85:534 av Bertil Danielsson (m) föreslås sålunda lättnader
i kraven på jordbruksföretagens bärkraft vid förvärvsprövningen. Liknande
synpunkter och yrkanden framförs i motionerna 1984/85:662 av Sten
Svensson m. fl. (m), 1984/85:758 av Martin Olsson m. fl. (c) och 1984/85:2168
av Bengt Westerberg m.fl. (fp). I bl. a. den sistnämnda motionen påpekas
även att en satsning på deltidsjordbruken också kan få positiva effekter för
naturvården genom att landskapet hålls öppet och skogen vårdas (yrkandena
4 och 5).

I motion 1984/85:2304 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) föreslås en
allmän översyn av JFL som bl. a. skulle syfta till en mindre ensidig satsning på
heltidsjordbruket. Med dagens snabba produktivitets- och effektivitetsutveckling
riskerar vi, enligt motionärerna, att få endast ett fåtal jordbruksföretag
i varje socken. Därför måste även deltidsjordbruk tillåtas.

I motion 1984/85:2772 av Göthe Knutson (m) förordas, med utgångspunkt
främst i jordbruksnäringens situation i Värmland, att vi slår vakt om de
mindre lantbruksföretagen.

Utskottet erinrar om att riksdagen under föregående riksmöte behandlade
två motioner (c och m) med i huvudsak samma inriktning som de ovan
redovisade.

Utskottet anförde i detta sammanhang bl. a. (JoU 1984/85:7).

Utskottet kan instämma i motionärernas synpunkter rörande värdet av en
levande landsbygd och den jordpolitiska prövningens betydelse i regionalpolitisk!
hänseende. Samtidigt vill utskottet påpeka att önskemålen i viss
utsträckning redan tillgodosetts genom tidigare jordbrukspolitiska reformer,
såsom 1977 års riksdagsbeslut om stöd till kombinationsjordbruk och genom
införandet av bestämmelser rörande regionalpolitiska hänsynstaganden i
JFL. I anslutning till det sist sagda vill utskottet hänvisa till att det i 7 § JFL
finns bestämmelser som gör det möjligt att av regionalpolitiska skäl
förbehålla begränsat utvecklingsbara och ej utvecklingsbara företag åt
brukare som är bosatta på orten, om företagen behövs som komplement till
annan sysselsättning. Vidare är det möjligt att vägra förvärvstillstånd om
egendomen behövs som tillskott till ett begränsat utvecklingsbart eller ej
utvecklingsbart företag.

JoU 1985/86:12

Av förarbetena framgår att bestämmelserna har ett klart regionalpolitisk!
syfte (prop. 1978/79:85 s. 37 f.). Bl. a. anförs att etablering och utveckling av
begränsat utvecklingsbara och ej utvecklingsbara lantbruksföretag bör
främjas i sådana områden som har regionalpolitiska problem. För att
paragrafen i fråga skall få tillämpas förutsätts att egendomen behövs
antingen som tillskott till annat sådant företag som nyss nämnts eller som
komplement till annan sysselsättning för brukare som är bosatt på orten. Vid
prövning av förvärv som avser nyetablering på begränsat utvecklingsbara
företag måste enligt propositionen de regionalpolitiska synpunkterna vägas
mot behovet av marktillskott till inom området redan etablerade jordbrukare.

Utskottet vill understryka att angivna bestämmelser - även om de i en
konkurrenssituation är ägnade att ge ett visst företräde åt redan etablerade
lantbrukare eller utövare av annan lämplig kombinationssysselsättning -givetvis inte utesluter att tillstånd ges till nyetablering på en mindre
brukningsenhet. Det får förutsättas att berörda prövningsmyndigheter
tillämpar JFL på ett sätt som medger att alla befogade intressen beaktas i ett
jordförvärvsärende. I sammanhanget bör nämnas att glesbygdsdelegationen
nyligen presenterat en rapport (Ds I 1984:20) där synpunkter anförs på
glesbygdens resurser och möjligheter. Delegationens överväganden rörande
markägandet och strukturpolitiken ligger väl i linje med motionärernas
önskemål. Bl. a. undstryks att det övergripande målet för strukturrationaliseringen
i glesbygden inte får vara att skapa allt större och färre enheter. I
glesbygden kan relativt små enheter, som bas för eller komplement till annan
verksamhet, ge effektiva företag och en rationell och robust struktur...

Med det anförda föreslår utskottet att motionerna 1983/84:845 och
1983/84:2482 för närvarande lämnas utan någon vidare åtgärd från riksdagens
sida.

Riksdagen följde utskottet.

I anslutning till de nu aktuella motionerna vill utskottet nämna att jordbruksministern
den 19 november 1985 besvarade en interpellation av Martin
Olsson (c) om en översyn av JFL, främst i syfte att förbättra förutsättningarna
för förvärv av mindre jordbruksfastigheter. I svaret hänvisas till att
strukturutredningen för jord- och skogsbruket i sitt betänkande föreslagit
vissa ändringar i JFL, bl. a. vad gäller ägo- och ägarförhållandena (SOU
1983:71). Liknande frågor behandlas för närvarande av den s. k. dödsboutredningen,
som beräknas lämna sitt betänkande om några månader.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till de erfarenheter som föreligger av
lagens tillämpning bör enligt jordbruksministern behovet av en översyn av
JFL övervägas.

Utskottet vill för sin del framhålla att erfarenheterna av lagens tillämpning
visat att det finns problem som behöver bli föremål för närmare överväganden.
Dessa överväganden kan självfallet inte äga rum utan att behovet av en
samordning med dödsboutredningens och strukturutredningens förslag
beaktas. Utskottet är inte berett att föregripa nämnda prövning genom att nu
föreslå åtgärder i den riktning motionärerna åsyftar. Utskottet vill här åter
erinra om glesbygdsdelegationens rapport (Ds I 1984:20), där synpunkter
anförs på glesbygdens resurser och möjligheter. Det får förutsättas att de
regionalpolitiska frågorna och delegationens rapport kommer att ägnas
uppmärksamhet i samband med den av jordbruksministern aviserade
översynen. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1984/85:534,

JoU 1985/86:12

1984/85:662, 1984/85:758, 1984/85:2168 yrkandena 4 och 5, 1984/85:2304
yrkande 5 och 1984/85:2772.

Yrkandet i motion 1984/85:1999 (m) om ”avskaffande” av JFL bör i
enlighet med det nyss anförda inte vinna riksdagens bifall. Det bör påpekas
att ett riksdagsbeslut om upphävande av viss lagstiftning - även om politisk
enighet skulle föreligga - måste föregås av ingående överväganden om
beslutets praktiska och formella verkningar, om följdändringar i annan
lagstiftning m. m. Motionen avstyrks.

Priskontroll, bosättningsplikt m. m.

Enligt motion 1984/85:2168 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) finns det skäl att
ifrågasätta JFL från praktiska och principiella synpunkter. T. ex. priskontrollregeln
är en inskränkning i äganderätten som i praktiken visat sig leda till
ett minskat utbud av jordbruksfastigheter. Även bosättningsplikten enligt
10 § JFL är enligt motionen tveksam med hänsyn till de grundlagsfästa
principerna om den enskildes rörelsefrihet. Motionärerna föreslår därför
(yrkandena 6 och 7) att riksdagen avskaffar priskontrollen och bosättningsplikten
enligt JFL.

I motion 1984/85:2304 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) anförs att det är en stark
drivkraft för det enskilda ägandet att kunna lämna över sin egendom till nästa
släktled. I många fall saknas kanske bröstarvingar som kan fortsätta driften
av ett jordbruksföretag. Enligt motionen bör man återinföra rätten för andra
arvsberättigade att förvärva jordbruksmark utan tillståndsprövning. Vidare
yrkas att prisprövningsparagrafen avskaffas (yrkandena 3 och 4). Motionärerna
anser det uppenbart orimligt att statliga myndigheter kan ändra ett pris
som köpare och säljare kommit överens om.

Utskottet erinrar om att riksdagen under föregående riksmöte behandlade
liknande motionsyrkanden angående släktskapsundantagen, prisprövningen
samt bruknings- och bosättningsplikten enligt JFL (JoU 1984/85:7). På
utskottets förslag avslogs dessa yrkanden.

Utskottet, som i fråga om motiveringen hänvisar till nyssnämnda betänkande,
har inte funnit anledning att ändra ståndpunkt i fråga om priskontrollen.
Det får förutsättas att motionernas synpunkter kommer att övervägas i
det utredningsarbete som utskottet inledningsvis berört. Utskottet avstyrker
således motionerna 1984/85:2168 yrkande 6 och 1984/85:2304 yrkande 4.

Med hänvisning till det anförda avstyrks även motion 1984/85:2304
yrkande 3 om prövningen av släktskapsförvärv.

Vidare avstyrks motion 1984/85:2168 yrkande 7 om avskaffande av
bosättningsplikten i JFL.

Juridiska personers förvärv

I motion 1984/85:2596 av Ingrid Hemmingsson (m) anförs att sågverks- och
andra skogsförädlingsföretag i Norrlands inland under vissa tider har svårt att
skaffa råvara. Det leder till planeringssvårigheter och högre råvarupriser när
efterfrågan på virke är stor. För att motverka dessa svårigheter föreslår

JoU 1985/86:12

motionären att företag som saknar egen skog eller har mindre skogstillgångar
tillåts förvärva skogsmark som motsvarar en tioprocentig självförsörjningsgrad.
I motiveringen påpekar motionären att olika regioner i landet har
skilda förutsättningar och förhållanden. Därför kan inte lagstiftningen ges
samma tillämpning över hela landet. Genom att hänsyn tas till regionernas
särart kan lagstiftningen tillämpas så att största regionalpolitiska effekt
uppnås. Det understryks att skogen och skogsindustrin har stor betydelse för
Norrlands inland och att en tillämpning av lagen enligt motionens syfte kan
ge positiva regionalpolitiska effekter.

Utskottet erinrar om att det i 5 § JFL finns regler som begränsar juridiska
personers möjlighet att få förvärvstillstånd. Dessa begränsningar gäller dock
inte om förvärvet avser huvudsakligen skogsmark och förvärvaren bedriver
skogsindustriell verksamhet i vilken egendomens virkesavkastning behövs. I
vissa fall har förädlingsföretaget inte den prioriterade ställning som följer av
det nyss sagda, nämligen om egendomen med hänsyn till ortsförhållandena
bör ägas och brukas av någon som är bosatt på orten. Lagen bygger nämligen
på grundsatsen att tillskottsförvärv av skogsmark till kombinerade jord- och
skogsbruksföretag bör få företräde där så är önskvärt från jordpolitisk eller
regionalpolitisk synpunkt. 1 vissa bygder kan det också vara angeläget att
främja tillkomsten av sådana skogsbruksföretag som brukas av på orten
bosatta personer. Även sådana förvärvare bör enligt lagens förarbeten ges
företräde framför de skogsförädlande företagen.

Utskottet kan instämma i motionärens synpunkter på skogens och
skogsindustrins betydelse för Norrlands inland. Ett tillgodoseende av
motionen skulle emellertid i viss mån innebära en återgång till de förhållanden
som rådde under giltighetstiden av 1965 års jordförvärvslag. Utskottet är
inte berett att frångå de regionalpolitiska och befolkningspolitiska överväganden
som ligger till grund för dagens bestämmelser och avstyrker därför
motion 1984/85:2596.

Vissa mark- och strukturfrågor

I motion 1984/85:1404 av Martin Olsson och Ingvar Karlsson (båda c) anförs
kritiska synpunkter på strukturutredningens förslag i betänkandet SOU
1983:71. Enligt motionen skulle förslagen, om de realiserades, leda till en
sämre utveckling av landsbygden och till ytterligare inskränkningar i den
enskildes förfoganderätt över sin egendom. Motionärerna yrkar därför att
riksdagen uttalar att strukturutredningens förslag inte bör läggas till grund
för lagstiftning.

I motion 1984/85:1544 av Rune Johansson m. fl. (s) föreslås att regler införs
som försvårar ett passivt skogsägande. Motiveringen till yrkandet återfinns i
motion 1984/85:1541, som bl. a. behandlar tillgången på skogsråvara i
Älvsborgs län. En jämn och god tillgång på skogsråvara är av stor betydelse
särskilt för Dalslands basindustri. Utvecklingen mot ett ökat passivt ägande
av skog måste enligt motionen stoppas.

I motion 1984/85:2276 av Börje Hörnlund (c) yrkas att lantbruksnämnderna
åläggs att aktivt arbeta för att kyrko- och bolagsskog genom försäljning eller

JoU 1985/86:12

byte ställs till förfogande för enskilda jordbrukare. Motiveringen återfinns i
motion 1984/85:2275. Där anförs bl. a. att det av såväl regionalpolitiska skäl
som miljöskäl är önskvärt att en ökande andel av skogsmarken ägs av
privatpersoner. Det enskilda jord- och skogsbruket betyder mycket för
landsbygdens utveckling.

I motion 1984/85:2304 (m) anförs att staten och kommunerna äger jordbruksmark
i betydande omfattning. Huvuddelen av detta markinnehav bör
utbjudas i första hand till dem som arrenderar marken. En utredning bör
tillsättas för att kartlägga det allmännas innehav av jordbruksmark samt
lägga förslag om hur marken skall avyttras.

Utskottet vill understryka att det närmast åvilar lantbruksnämnderna att
verka för en bättre ägostruktur i jord- och skogsbruket. Härvidlag utgör
jordfonden ett effektivt hjälpmedel för berörda näringars strukturrationalisering.
Med medel från jordfonden kan lantbruksnämnderna bedriva en
aktiv inköps- och försäljningsverksamhet. I mån av tillgång omfattar
verksamheten självfallet också mark som ägs av staten och kyrkan m. fl.
Behovet av åtgärder mot strukturproblemen bör enligt utskottets mening
diskuteras i ett vidare sammanhang, vari kan beaktas bl. a. strukturutredningens
överväganden och resultatet av det arbete som för närvarande pågår
i dödsboutredningen. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
1984/85:2276 och 1984/85:2304 i motsvarande del.

Motion 1984/85:1544 får anses i viss mån tillgodosedd genom den
utredningsverksamhet som utskottet nyss angivit och påkallar ingen vidare
åtgärd.

Vad utskottet anfört innebär också att motion 1984/85:1404 inte bör vinna
riksdagens bifall. Frågan huruvida strukturutredningens betänkande eller
delar av detta bör läggas till grund för en proposition till riksdagen är ett
ärende som får prövas i sedvanlig ordning av regeringen. Enligt utskottets
mening bör riksdagen inte på detta stadium ge direktiv för den fortsatta
prövningen av utredningens förslag. Motionen avstyrks.

Underställning och besvärsrätt enligt JFL

I motion 1984/85:536 av Arne Fransson m.fl. (c) förordas en ändring av
jordförvärvsförordningen och lantbruksstyrelsens tillämpningsföreskrifter
som skulle ge lantbruksnämnderna en självständig beslutanderätt i stöd- och
förvärvsärenden. Härigenom uppnår man en ökad decentralisering av
beslutsfattandet, vilket enligt motionen måste anses som positivt.

Utskottet erinrar om att det i de författningar som reglerar lantbruksnämndens
prövning av bl. a. jordförvärvs- och stödärenden finns bestämmelser att
lantbruksnämndens beslut i vissa fall skall underställas lantbruksstyrelsen för
prövning. Sammanfattningsvis kan sägas att underställning är föreskriven
dels i vissa typer av ärenden, dels när ärendet avser större belopp, dels i
händelse av skiljaktiga meningar inom lantbruksnämnden. Bestämmelserna
syftar bl. a. till att främja en enhetlig rättstillämpning och tillförsäkra
lantbruksstyrelsen ett inflytande i ärenden som gäller fördelning av större
anslagssummor.

JoU 1985/86:12

Enligt 7 § jordförvärvsförordningen (1979:231) skall frågor om förvärvstillstånd
prövas av lantbruksstyrelsen, om flertalet av dem som deltar i
lantbruksnämndens beslut vill bifalla ansökningen helt eller delvis och minst
två röster avges för en mening som är mindre förmånlig för sökanden.

I ärenden om stöd enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till
jordbrukets rationalisering tillämpas liknande bestämmelser om underställning
i bl. a. vissa fall av oenighet. Dessa föreskrifter har meddelats av
lantbruksstyrelsen med stöd av ett bemyndigande i instruktionen för
lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna.

Utskottet erinrar om att hithörande frågor faller inom regeringens och
lantbruksstyrelsens kompetensområde. Med hänvisning härtill och till de
skäl som enligt det nyss sagda ligger till grund för bestämmelserna om
underställning av lantbruksnämnds beslut i vissa fall avstyrker utskottet
motion 1984/85:536. Det kan tilläggas att en översyn av JFL i enlighet med
vad utskottet angett i det föregående kan förväntas få betydelse också för
mera formella frågor i lagen.

I motion 1984/85:2042 av Anders Nilsson m. fl. (s) hemställs om en
komplettering av JFL som skulle vidga besvärsrätten i jordförvärvsärenden.
I praxis anses ingen besvärsrätt föreligga för t. ex. jordbrukare som äger
mark i närheten av en jordbruksfastighet som med lantbruksnämndens
tillstånd säljs till annan person. Enligt motionärerna bör de kringboendes
intresse av egendomen medföra att de ges besvärsrätt enligt JFL.

Utskottet vill först fästa uppmärksamheten på att det finns vissa regler
angående lantbruksnämndernas markförsäljningsverksamhet som syftar till
att ge eventuella spekulanter tillfälle att inkomma med intresseanmälan
rörande en viss fastighet. Enligt ett regeringsbeslut den 25 juni 1981 skall
sålunda lantbruksnämnden annonsera om förvärv av jordbruksfastigheter
för rationaliseringsändamål. Vidare skall nämndens beslut om försäljning av
jordbruksfastighet underställas lantbruksstyrelsen, om minst en av ledamöterna
har skiljaktig mening.

Vad beträffar besvärsrätten enligt JFL bör erinras om att utskottet tidigare
behandlat motioner med förslag att JFL borde ändras så att besvärsrätt
medges även för presumtiva köpare som varit föremål för behandling i
lantbruksnämnden eller som nämnden varit i kontakt med under ärendets
handläggning. Motionerna avslogs med bl. a. den motiveringen att en
utvidgning av sakägarkretsen enligt motionsförslagen skulle innebära att
sakägarbegreppet i åsyftade fall kom att omfatta en alltför obestämd
personkrets, något som föreföll mindre lämpligt från både praktiska och
principiella synpunkter. Bl. a. skulle den föreslagna ordningen innebära ett
klart avsteg från allmänna förvaltningsrättsliga principer (JoU 1981/82:29,
1983/84:5).

Det bör tilläggas att regeringsrätten den 14 oktober 1985 meddelat ett
beslut som bekräftar att den som redovisat intresse att få förvärva viss
egendom inte har rätt att besvära sig över lantbruksnämndens och lantbruksstyrelsens
beslut om försäljning till annan person.

Däremot anses numera säljaren av en fastighet ha en självständig
besvärsrätt när förvärvstillstånd vägras på grund av för hög köpeskilling (se
JoU 1983/84:5).

JoU 1985/86:12

Utskottet har inte funnit anledning att ändra ståndpunkt i fråga om
besvärsrätten enligt JFL och avstyrker således motion 1984/85:2042.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande upphävande av jordförvärvslagen
att riksdagen avslår motion 1984/85:1999,

2. beträffande regionalpolitiska prövningsgrunder m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:534, 1984/85:662, 1984/
85:758,1984/85:2168 yrkandena 4 och 5,1984/85:2304 yrkande 5 samt
1984/85:2772,

3. beträffande priskontroll

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2168 yrkande 6 och 1984/
85:2304 yrkande 4,

4. beträffande bosättningsplikt

att riksdagen avslår motion 1984/85:2168 yrkande 7,

5. beträffande släktskapsförvärv

att riksdagen avslår motion 1984/85:2304 yrkande 3,

6. beträffande juridiska personers förvärv
att riksdagen avslår motion 1984/85:2596,

7. beträffande vissa mark- och strukturfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1404, 1984/85:1544, 1984/
85:2276 och 1984/85:2304 yrkande 6,

8. beträffande underställning och besvärsrätt

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:536 och 1984/85:2042.

Stockholm den 6 december 1985
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Ove Karlsson (s),
Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon (m), Jan
Fransson (s), Margareta Winberg (s), Kerstin Gellerman (fp), Åke Selberg
(s), Lennart Brunander (c), John Andersson (vpk), Leif Marklund (s), Ivar
Virgin (m) och Ingvar Eriksson (m).

Reservationer

1. Regionalpolitiska prövningsgrunder m. m. (mom. 2)

Lars Ernestam (fp), Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin Gellerman (fp), Ivar
Virgin (m) och Ingvar Eriksson (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Utskottet erinrar” och
på s. 5 slutar ”1984/85:2772” bort ha följande lydelse:

JoU 1985/86:12

Som anförs i motion 1984/85:534 har kostnadsutvecklingen och behovet av
rationella brukningsmetoder medfört att brukningsenheterna blivit allt
större. I många fall har detta varit en nödvändig och t. o. m. önskvärd
utveckling. Jordförvärvslagens bestämmelser och kraven på ekonomisk
bärkraft hos företagen har förstärkt dessa tendenser. Denna i och för sig
välmotiverade strävan har emellertid lett till att antalet gårdar i byarna
successivt minskat. Åtskilliga företag brukas i dag på deltid eller fritid,
medan den huvudsakliga inkomsten fås från verksamheter utanför lantbruket.
Om jordförvärvslagens regler tillämpas strikt på alla dessa företag
riskerar vi att på sikt få en utarmning av landsbygden. Givetvis bör det vara
tillåtet och möjligt att bygga upp rationella och bärkraftiga enheter även
framdeles. Detta bör dock ske genom de enskilda brukarnas initiativ och inte
tvingas fram med en stelbent lagstiftning. Det anförda innebär att utskottet
delar de synpunkter som framförts i bl. a. motionerna 1984/85:534 och
1984/85:2304 (m). Utskottet föreslår därför att kraven på bärkraftiga enheter
omprövas och att ökade möjligheter till förvärv av deltidsjordbruk införs.
Genom att förvärv av mindre jordbruk underlättas kan man uppnå positiva
effekter för landsbygden i befolknings- och servicehänseende, liksom för
natur- och miljövården. Hithörande frågor bör lämpligen tas upp i den
översyn av jordförvärvslagen som jordbruksministern nyligen aviserat i ett
interpellationssvar. Utskottet vill för sin del understryka att översynen bör
komma till stånd snarast möjligt och i form av en parlamentarisk utredning.
Genom utskottets ställningstagande tillgodoses i viss mån även motionerna
1984/85:662, 1984/85:758, 1984/85:2168 i motsvarande del och motion
1984/85:2772. Vad utskottet anfört med anledning av ifrågavarande motioner
bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande regionalpolitiska prövningsgrunder m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:534,1984/85:662,
1984/85:758,1984/85:2168 yrkandena 4 och 5,1984/85:2304 yrkande 5
samt 1984/85:2772 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om en översyn av jordförvärvslagen,

2. Regionalpolitiska prövningsgrunder m. m. (mom. 2)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet vill” och på
s. 5 slutar ”1984/85:2772” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill (lika med utskottet) närmare överväganden.

Principen att familjelantbruket skall utgöra basen i jord- och skogsbruket
måste dock alltjämt gälla. Den nuvarande jordförvärvslagstiftningen är
också inriktad på uppbyggandet och vidmakthållandet av familjeföretag. För
många bygder är det naturligt och nödvändigt att jordbruksföretagen byggs
upp med utgångspunkten kombination av jord och skog eller andra
yrkeskombinationer. Detta gäller särskilt för att säkerställa en levande
landsbygd med tillräckligt befolkningsunderlag för affärer, skolor och annan
service. Många människor strävar i dag också efter att få etablera sig som

JoU 1985/86:12

deltids- eller fritidslantbrukare av rena trivsel- och livsmiljöskäl. Ett viktigt
krav är emellertid att den som får förvärva en jordbruksfastighet också
bosätter sig permanent på fastigheten och brukar den.

IJFL ges möjlighet att ta regionalpolitiska hänsyn vid prövningen. Tyvärr
utnyttjas denna möjlighet enligt utskottets mening alltför snävt. Denna snäva
syn har även kommit till uttryck i strukturutredningens betänkande, som
dock en minoritet i utredningen ej biträtt.

Utskottet anser att i den översyn av jordförvärvslagen som nu övervägs bör
man pröva om det genom komplettering av lagen eller dess tillämpningsföreskrifter
går att förstärka förutsättningarna för förvärv och innehav av
kombinations-, deltids- och fritidsjordbruk enligt bo-brukar-principen i syfte
att slå vakt om en levande landsbygd och för att tillgodose människors
strävan att bosätta och etablera sig på landsbygden. Man bör även pröva om
förvärv av små jordbruksfastigheter skulle kunna undantas från prövning
enligt JFL 4 § 1 och 3, dvs. pris- och rationaliseringsprövningen.

Vad utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:758 bör ges
regeringen till känna. Härigenom tillgodoses i viss mån syftet med motionerna
1984/85:534, 1984/85:662, 1984/85:2168 och 1984/85:2304 i motsvarande
delar och motion 1984/85:2772.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

3. Priskontroll (mom. 3)

Lars Ernestam (fp), Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin Geberman (fp), Ivar
Virgin (m) och Ingvar Eriksson (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Utskottet, som” och
slutar ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att priskontrollregeln i jordförvärvslagen
måste omprövas. Priskontrollen ger utrymme för alltför långtgående
ingrepp i enskildas privatekonomiska angelägenheter. I den praktiska
tillämpningen har det visat sig att bestämmelsen kan leda till situationer som
är stötande från rättssäkerhetssynpunkt. Ett lantbruksföretag representerar
ofta för ägaren en kapitaltillgång vars värde ackumulerats under brukarens
yrkesverksamma tid. Vid en försäljning - av t. ex. åldersskäl eller andra skäl
- är ägaren på grund av priskontrollen förhindrad att tillgodogöra sig detta
värde enligt marknadsmässiga principer. Härigenom bidrar priskontrollen
givetvis också till att minska utbudet av fastigheter. Utskottet ansluter sig
således till yrkandena i motionerna 1984/85:2168 (fp) och 1984/85:2304 (m)
om avskaffande av priskontrollen. Det bör ankomma på regeringen att
snarast framlägga förslag härom för riksdagen.

JoU 1985/86:12

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande priskontroll

att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:2168 yrkande 6
och 1984/85:2304 yrkande 4 hos regeringen hemställer om förslag till
avskaffande av priskontrollen,

4. Bosättningsplikt (mom. 4)

Lars Ernestam (fp), Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin Gellerman (fp), Ivar
Virgin (m) och Ingvar Eriksson (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Vidare avstyrks” och
slutar ”i JFL” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i motion 1984/85:2168 (fp),
att bosättningsplikten är en inskränkning i den enskildes rörelsefrihet. En
sådan inskränkning är, framför allt med hänsyn till bestämmelserna i 2 kap.
8 § regeringsformen, tveksam från principiella synpunkter. Bestämmelsen
fyller enligt utskottets mening ingen oundgänglig funktion i jordförvärvssammanhang
och bör kunna avskaffas. Förslag härom bör framläggas av
regeringen.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande bosättningsplikt

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:2168 yrkande 7 hos
regeringen hemställer om förslag om avskaffande av bosättningsplikten,

5. Släktskapsförvärv (mom. 5)

Sven Eric Lorentzon, Ivar Virgin och Ingvar Eriksson (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Med hänvisning” och
slutar ”av släktskapsförvärv” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i överensstämmelse med motion 1984/85:2304, att de
nuvarande släktskapsundantagen i jordförvärvslagen är alltför begränsade.
För många företagare är det ett starkt intresse att kunna lämna över
egendomen till nästa släktled. I många fall saknas kanske bröstarvingar som
kan ta över företaget. Enligt utskottets mening bör rätten för arvsberättigade
släktingar att förvärva egendomen utan tillståndsprövning återinföras enligt
de principer som gällde före 1979 års lagstiftning. Det bör ankomma på
regeringen att framlägga förslag till lagändring i enlighet med vad utskottet
anfört.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande släktskapsförvärv

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:2304 yrkande 3 hos
regeringen hemställer om förslag till lagändring i enlighet med vad
utskottet anfört,

JoU 1985/86:12

6. Vissa mark- och strukturfrågor (mom. 7)

JoU 1985/86:12

Sven Eric Lorentzon, Ivar Virgin och Ingvar Eriksson (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Utskottet vill” och
slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i synpunkterna i motion 1984/85:2304 (m) rörande
statens och kommunernas markinnehav. Som motionärerna anfört äger
staten, bl. a. genom domänverket, och kommunerna betydande arealer
skogs- och jordbruksmark som skulle kunna utnyttjas för att förstärka
privatägda jordbruksföretag. Den kommunalägda jordbruksmarken kan i
stor utsträckning överföras på dem som arrenderar marken. Som underlag
för en sådan markpolitik bör en utredning göras angående det offentligas
innehav av jordbruksmark. Utredningen bör vidare lägga fram förslag om
hur marken skall kunna avyttras, i enlighet med vad som anförts i motion
1984/85:2304. Detta bör ges regeringen till känna. Utskottets ställningstagande
bör delvis kunna tillgodose syftet med motion 1984/85:2276.

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande vissa mark- och strukturfrågor
att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:2276 och 1984/
85:2304 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1984/85:1404 och
1984/85:1544 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om en utredning angående statens och kommunernas markinnehav
m. m.,

7. Vissa mark- och strukturfrågor (mom. 7)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Kerstin Gellerman (fp) och
Lennart Brunander (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Utskottet vill” och
slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka att det enskilda jord- och skogsbruket har stor
betydelse för landsbygdens utveckling. Av såväl regionalpolitiska skäl som
miljöskäl är det önskvärt att en större andel av t. ex. skogsmarken ägs och
brukas av privatpersoner. Skogsmark som ägs av domänverket, kyrkan och
bolagen kan i många fall utnyttjas för att förstärka privatägda företag eller
underlätta nyetablering för enskilda personer med skogligt kunnande. När
det gäller kyrklig jord bör erinras om att lagen (1970:939) om förvaltning av
kyrklig jord ger möjlighet till försäljning eller byte för att tillgodose
bostadsbehovet i orten eller för bildandet av lämpliga enheter för jordbruk
och skogsbruk. Utskottet instämmer således i yrkandet i motion 1984/
85:2276 att lantbruksnämnderna bör åläggas att aktivt verka för att kyrkooch
bolagsskog genom försäljning eller byte ställs till förfogande för enskilt
ägande. Enligt utskottets mening bör nämnderna också verka för att
kommunalägd jordbruksmark erbjuds enskilda brukare. Detta bör ges
regeringen till känna. Utskottets ställningstagande kan i viss mån tillgodose
syftet med motion 1984/85:2304 i motsvarande del.

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande vissa mark- och strukturfrågor
att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:2276 och 1984/
85:2304 yrkande 6 samt med avslag på motionerna 1984/85:1404 och
1984/85:1544 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om överlåtelse av kyrko- och bolagsmark m. m.,

JoU 1985/80:12