om jordbruks- och livsmedelspolitiken m.m.
Betänkande 1986/87:JoU22
Jordbruksutskottets betänkande
1986/87:22
om jordbruks- och livsmedelspolitiken m. m.
JoU
1986/87:22
Motioner
Motion 1986/87:Jo204 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c),
vari yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till omställningsstöd
till lantbrukare och handelsträdgårdsmästare som önskar övergå
till odlingsformer utan användning av kemiska bekämpningsmedel och
handelsgödsel.
Motion 1986/87:Jo214 av Gösta Andersson och Agne Hansson (båda c),
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående åtgärdsprogram för att stärka sysselsättningen
inom landsbygdsnäringarna och för att hindra en fortsatt avfolkning.
Motion 1986/87:Jo218 av Ulla Orring och Rune Ångström (båda fp), vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att förslag snarast framläggs om
utsädesreservat för norra Sverige för skyddandet av grundsädesodling och i
syfte att öka informationen om skadeverkningar av införsel av ”smittad”
potatis till Norrland.
Motion 1986/87:Jo222 av Lennart Brunander (c) vari yrkas med hänvisning
till vad som anförts i motion 1986/87:N374, att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
ny jordbrukspolitik.
Motion 1986/87 :Jo223 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp), vari
yrkas med hänvisning till vad som anförts i motion T212, att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om främjande
av deltids- och småjordbruken med tanke på intresset för alternativa
produktionsformer inom jordbruksnäringen.
Motion 1986/87:Jo224 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas
såvitt nu är i fråga (yrkandena 2, 3, 4 och 5),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om förenkling av dagens regleringssystem,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om en flexibel användning av regleringsmedel,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om statens ansvar för jordbruksproduktionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om främjande av livsmedelsexporten. 1
1 Riksdagen 1986/87. 16 sami. Nr 22
Motion 1986/87:Jo226 av Ivar Franzén och Anna Wohlin-Andersson JoU 1986/87:22
(båda c), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär initiativ och åtgärder
så att en omfattande försöksverksamhet snarast kan påbörjas i södra Halland
avseende odling och metanjäsning av lucern enligt de riktlinjer som
redovisats i motionen.
Motion 1986/87 :Jo227 av Rolf Kenneryd och Ivar Franzén (båda c), vari
yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen skyndsamt beställa ett landsbygdspolitiskt
program med den huvudinriktning som angivits i motionen.
Motion 1986/87:Jo228 av Roland Sundgren och Olle Göransson (båda s),
vari yrkas att riksdagen som sin mening gef regeringen till känna vad i
motionen anförts om Heby kommun som en försökskommun för lantbruksfrågor.
Motion 1986/87:Jo232 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om ökad ocjling av spånadslin,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts att rekommendera LRF om trädesbidrag även för viss areal
som besås med spånadslin.
Motion 1986/87:Jo238 av Sven Munke (m), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att statens jordbruksnämnd får i uppdrag att utforma ett
effektivt betalningssystem för produktion av foderkorn.
Motion 1986/87:Jo240 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen
anförts om en mer flexibel hantering av ekonomin i Svensk Kötthandel.
Motion 1986/87:Jo241 av Alf Svensson (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1, 3 och 4),
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avyecklingsplan för kemiska
bekämpningsmedel i enlighet med vad som anförts i motionep,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om jordbruksförhandlingarna och jordbrukarnas ekonomiska
jämställdhet,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag på en prissättning på konstgödsel
och spannmål samt arealbidrag till jordbruket så att kväveanvändningen
i jordbruket kan minskas med 30 % utan att det ekonomiska utbytet
för normaljordbrukaren minskar.
Motion 1986/87:Jo242 av Sten Svensson m. fl, (m), vari yrkas med hänvisning
till vad som anförts i motion 1986/87;A446, att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om jord- och
skogsbrukspolitikens inriktning.
Motion 1986/87:Jo243 av Elis Andersson och Gunhild Bolander (båda c),
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om betydelsen av linodlingens främjande dels som alternativ till
trädesbruk, dels som värdefullt textilmatfrial.
Motion 1986/87:Jo250 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Karls- JoU 1986/87:22
son (båda c), vari yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande 3), att riksdagen beslutar
att stöd skall utgå med en viss av lantbruksstyrelsen fastställd summa
första året en för regionen ny gröda prövas.
Motion 1986/87 :Jo251 av Gunilla André och Bengt Kindbom (båda c), vari
yrkas med hänvisning till vad som anförts i motion 1986/87:Ub680, att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om jordbrukets regionalpolitiska betydelse i Skaraborgs län.
Motion 1986/87:Jo255 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
om vissa förhållanden inom jordbruks- och livsmedelssektorn.
Motion 1986/87 :Jo257 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu
är i fråga (yrkandena 1, 2 och 10),
1. att riksdagen begär en parlamentarisk utredning som i enlighet med de
grundtankar som framförts i motionen utarbetar förslag till ny jordbrukspolitik
varvid jordbruksregleringen minskar och miljöhänsynen ökar.
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet att kombinera träda med fånggröda och att stimulera
odling av ärtor och energiskog,
10. att riksdagen godkänner vad i motionen anförs angående val av kompensationsmodell
både generellt och för Norrlandsjordbruket.
Motion 1986/87:Jo258 av Anders Andersson (m), vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
statliga stödformer för skogsplantering av inägomark.
Motion 1986/87:Jo264 av Gösta Andersson och Agne Hansson (båda c),
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående bättre villkor för socker, lök och andra specialodlingar.
Motion 1986/87 :Jo270 av Stig Josefson (c), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om subventionerad
odling av sojabönor.
Motion 1986/87:Jo271 av Gunnel Jonäng (c), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att en försöksverksamhet med odling och beredning av lin
upprättas i Hälsingland.
Motion 1986/87 :Jo273 av Hadar Cars m. fl. (fp), vari yrkas med hänvisning
till vad som anförts i motion 1986/87:N473, att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om en ökad avreglering
av handeln med jordbruksprodukter, frukt och grönsaker.
Motion 1986/87:Jo276 av Ylva Annerstedt (fp), vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att stöd skall utgå till de i motionen
redovisade verksamheterna för biodynamisk odling.
1* Riksdagen 1986/87. 16 sami. Nr 22
Motion 1986/87:Jo278 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas såvitt nu är i JoU 1986/87:22
fråga (yrkandena 1 — 5 och 8),
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om alla medborgares behov av trygg tillgång, till rimliga priser, på
näringsrik och hälsosam föda,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att jordbrukspolitiken måste vidgas till en heltäckande livsmedelspolitik,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om regional ”självförsörjning” av livsmedel i hela landet,
4. att riksdagen beslutar att inga nya ”djurfabriker” skall få uppföras och
att de befintliga skall avvecklas,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om en successivt avvecklad kemikalieanvändning, alternativ odling
och om en produktion i ekologisk balans,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att vid offentlig upphandling till exempelvis barnomsorg, äldreomsorg
och sjukvård villkor ställs så att konsumenternas behov av giftfria
och högkvalitativa livsmedel tillgodoses.
Motion 1986/87:Jo310 av John Johnsson och Nils T. Svensson (båda s),
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av ett utjämnande lånesystem för finansiering
av skogsplantering på åkermark.
Motion 1986/87 :Jo607 av Birgitta Hambraeus och Pär Granstedt (båda c),
vari yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att alternativodlare skall slippa förmalningsavgift, i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Motion 1986/87:Jo736 av Berit Löfstedt m. fl. (s), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1 och 2),
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktning av stödet till jordbruket syftande till ett mera miljövänligt
jordbruk och till minskad produktion,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om effekterna av en mera omfattande övergång till s. k. alternativ
odling.
Motion 1986/87 :Jo797 av Olof Johansson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1, 3, 4, 10 och 11),
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vikten
av initiativ i syfte att utveckla internationellt samarbete så som motionen
anger,
3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som
i motionen anförs angående alternativ produktion,
4. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vikten
av en översyn av trädesersättningen så som i motionen anförs,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om jordbruket som en viktig regionalpolitisk resurs, 4
11. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i JoU 1986/87:22
motionen anförs om begränsning av användning av bekämpningsmedel
och tillväxtregulatorer i jordbruket.
Motion 1986/87:Jo801 av Bo Finnkvist m. fl. (s), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om omfördelning av jordsbruksstödet till alternativa
odlingsformer.
Motion 1986/87 :Jo803 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu
är i fråga (yrkandena 39 och 54),
39. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbud mot stråförkortningsmedel,
54. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av ett uthållighets- och miljömål i jordbrukspolitiken.
Motion 1986/87:Jo834 av Siw Persson m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1—4)
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om den produktiva jordbruksmarken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om skapande av förutsättningar för en långsiktig hushållning
med jordbrukets produktionsreserver,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om att sträva efter att på sikt upphöra med kemiska bekämpningsmedel,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om ökade möjligheter till s. k. arealbidrag.
Utskottet
Utskottet behandlar i detta betänkande, helt eller delvis, ett trettiotal motioner
om olika jordbruks- och livsmedelspolitiska frågor. Motionerna täcker i
princip hela det jordbrukspolitiska fältet, alltifrån krav på helt ny utredning
till vissa detaljfrågor inom jordbruksprisregleringen. Produktionen av alternativa
råvaror på överskottsarealen behandlas i ett särskilt avsnitt, liksom
frågor om alternativ eller biodynamisk odling och vissa miljöfrågor i
jordbruket.
Jordbruks- och livsmedelspolitikens allmänna inriktning
m. m. (mål och medel)
Behovet av en ny eller ändrad jordbrukspolitik framhålls bl. a. i motionerna
Jo222 av Lennart Brunander (c), Jo242 av Sten Svensson m. fl. (m), Jo257
av Bengt Westerberg m. fl. (fp), och Jo278 av Lars Werner m. fl. (vpk).
I motion Jo222, som främst hänvisar till förhållandena i Sjuhäradsbygden,
(motion N374) framhålls bl. a. behovet av en produktionsomställning till
olika typer av alternativa råvaror. Som exempel nämns proteiner, fibrer till
massaindustrin och råvaror till energiförsörjningen och den petrokemiska
industrin. Samhället måste enligt motionen ta ett större ansvar för denna JoU 1986/87:22
omställning av jordbruksproduktionen.
I motion Jo242, vars motivering återfinns i motion A446, kritiseras befintliga
och planerade restriktioner i äganderätten till jordbruksmark m. m.
Landsbygdens möjligheter och resurser måste utvecklas. Deltids- och kombinationsjordbruk
bör tillåtas och en småskalig produktion främjas. Skogsnäringen
bör avregleras.
I motion Jo257 behandlas utförligt jordbrukets utveckling och framtidsutsikter.
Motionärernas huvudyrkande innebär att en ny parlamentarisk utredning
bör tillsättas för att utarbeta en ny jordbrukspolitik med minskad
reglering, ökad miljöhänsyn och ökat kvalitetsmedvetande. Därvid bör särskilt
uppmärksammas bl. a. frågor om arealersättning, ändringar i jordförvärvslagstiftningen,
regionalpolitiken, konkurrensen i insamlings- och förädlingsledet
och problemen med den storskaliga animalieproduktionen. I
det kortare perspektivet bör enligt motionen vidtas vissa specificerade åtgärder.
Motionen har i sist angivna del behandlats bl. a. i utskottets budgetbetänkande
JoU 1986/87:16. Återstående yrkande i detta sammanhang går
ut på att systemet med automatisk kostnadskompensation enligt s. k. PMindex
bör återinföras (yrkande 10).
Enligt motion Jo278 måste jordbrukspolitiken vidgas till en heltäckande
livsmedelspolitik. Denna politik bör omfatta hela livsmedelskedjan, inkl.
förädling och distribution. Konsumenternas inflytande, koncentrationen i
livsmedelsproduktionen och behovet av lokal livsmedelsproduktion bör
beaktas. En ”regional självförsörjning” med livsmedel bör eftersträvas.
Alla medborgares tillgång till näringsrik och hälsosam föda till rimliga priser
bör garanteras. Nya ”djurfabriker” bör ej få uppföras, och de befintliga
anläggningarna bör avvecklas (yrkandena 1—4).
Jordbrukets roll som en viktig regionalpolitisk resurs understryks även i
motion Jo797 av Olof Johansson m. fl. (c), yrkande 10.
Utskottet vill inledningsvis, i anslutning till ovanstående motioner, erinra
om att riksdagen för knappt två år sedan fattade beslut om livsmedelspolitiken
(JoU 1984/85:33). En stor del av de frågor som nu tas upp i motionerna
behandlades såväl i nyssnämnda sammanhang som i betänkandet JoU
1985/86:24. Till en början kan konstateras att yrkandena i motion Jo278 om
en heltäckande livsmedelspolitik och om konsumentmålet (yrkandena 1 och
2) inte står i motsatsställning till de riktlinjer för livsmedelspolitiken som
riksdagen beslutat (jfr JoU 1985/86:24 s. 42 f.). Motionen påkallar i denna
del ingen särskild åtgärd från riksdagens sida.
I anslutning till kraven på en nyjordbrukspolitisk utredningbör framhållas
dels att nu gällande beslut om livsmedelspolitiken tillämpats under
knappt två år, dels att det för närvarande förs en debatt rörande problem
och målkonflikter inom denna politik som präglas av en stor öppenhet för
olika lösningar. 11, ex. bilaga 13 till 1987 års långtidsutredning analyseras
alternativa målformuleringar och alternativa medel. Bl. a. belyses närmare
frågan om arealbidrag till jordbruksnäringen. Vidare har inom finansdepartementet
upprättats en rapport med titeln (Ds Fi 1987:4) Vägar ut ur 6
jordbruksprisregleringen — några idéskisser. Med hänvisning till det anför- JoU 1986/87:22
da avstyrker utskottet yrkande 1 i motion Jo257 om en ny parlamentarisk
utredning rörande jordbrukspolitiken och Jo834 (fp) yrkande 4 om ökade
möjligheter till arealbidrag.
Utskottet har i olika sammanhang framhållit att de dagsaktuella problemen
i jordbruket närmast gäller överskottsproduktionen och den ekonomiska
belastning som denna innebär för både näringen och det allmänna.
Den s. k. spannmålsgruppen arbetar för närvarande med att finna mer långsiktiga
lösningar när det gäller åkerarealens användning. Ett system med
frivilligt trädesbruk tillämpas under innevarande år, enligt vilket regleringsföreningen
Svensk spannmålshandel bemyndigats att ingå avtal med
jordbrukare av innebörd att viss areal hålls i träda mot ersättning från
föreningen. Förslag rörande 1988 års skörd torde kunna förväntas inom
kort.
Statens ansvar för jordbruksproduktionen och livsmedelsexporten behandlas
i motion Jo224 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkandena 4
och 5. Det påpekas att gällande principer för statens delansvar för överskottsarealen
skall omprövas efter en femårsperiod, vilket dock inte får
innebära att stödet därefter skall upphöra. Utskottet anser inte att de
principuttalanden som gjorts om kostnadsansvaret (bl. a. JoU 1985/86:13 s.
24 f.) eller den budgetmässiga hanteringen hittills av frågan står i motsatsställning
till motionen, eftersom fortsatt statligt stöd efter femårsperiodens
utgång varken har utlovats eller avvisats. Utskottet avstyrker därför yrkande
4. När det gäller exporten av livsmedel delar utskottet motionärernas
synpunkter så till vida att det är viktigt att tillvarata och främja möjligheterna
till export. Detta kan få positiva effekter för både sysselsättning och
handelsbalans. Som utskottet tidigare anfört finns ett centralt organ, Food
From Sweden, som inrättats med uppgift att främja exporten av svenska
livsmedel. De fortsatta strävandena att främja exporten bör göras inom
ramen för bl. a. denna organisation. Med det anförda föreslår utskottet att
motion Jo224 yrkande 5 lämnas utan vidare åtgärd.
När det gäller önskemålen om regionalpolitiska hänsynstaganden i jordbrukspolitiken
vill utskottet hänvisa till att jordbrukets regionalpolitiska
betydelse understryks i 1985 års riksdagsbeslut. Under ledning av industridepartementet
och glesbygdsdelegationen har en kampanj för landsbygden
igångsatts våren 1987 med anledning av den landsbygdskampanj som
Europarådet arrangerat. Den svenska verksamheten inriktas mot främst
regional- och glesbygdspolitiska frågor. Sysselsättningsfrågorna får en central
roll. Vidare bör nämnas att regeringen inom kort lägger fram förslag om
ett särskilt åtgärdsprogram för Norrlands-jordbruket (se JoU 1986/87:26).
På jordförvärvslagstiftningens område konstaterar utskottet att regeringen
nyligen lagt fram en proposition om ändringar i jordförvärvs- och skötsellagstiftningen
som ligger delvis i linje med motionärernas synpunkter. Genom
att jordförvärvslagens regler om prisprövning och avslag av rationaliseringsskäl
ändras blir det lättare att få förvärvstillstånd. Lagens regionalpolitiska
betydelse understryks (prop. 1986/87:122).
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo222, ^
Jo242 och Jo797 yrkande 10 lämnas utan vidare åtgärd. Frågan om alternativ
produktion, som berörs i motion Jo222, återkommer utskottet emellertid
till i ett följande avsnitt.
1** Riksdagen 1986/87. 16 sami. Nr 22
Med hänvisning till redovisningen ovan avstyrker utskottet vidare några JoU 1986/87:22
motioner vari man med utgångspunkt i vissa specificerade regioners förhållanden
och problem kräver ett åtgärdsprogram för landsbygdsnäringen eller
liknande insatser. Dessa är Jo214 av Gösta Andersson och Agne Hansson
(båda c), Jo223 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp), Jo227 av Rolf
Kenneryd och Ivar Franzén (båda c) och Jo251 av Gunilla André och Bengt
Kindbom (båda c).
Yrkandena i motion Jo278 om regional självförsörjning med livsmedel
och avveckling av s. k. djurfabriker{yrk?Lndzmi 3 och 4) föranleder följande
kommentarer från utskottets sida:
I proposition 1986/87:95 om totalförsvarets fortsatta utveckling understryks
att frågan om den regionala försörjningsförmågan i krig bör ägnas
särskild uppmärksamhet i den fortsatta planeringen (bil. 8 s. 71, JoU 1986/
87:6 y, FöU 1986/87:11). Vid behandlingen av ett liknande motionsyrkande
under riksmötet 1985/86 påpekade utskottet bl. a. att vikten av en geografiskt
väl differentierad produktion understryks i 1985 års beslut (JoU 1985/
86:24 s. 44). I en särskild utredning om konkurrensförhållanden och prisbildning
inom livsmedelsindustri och handel (Jol986:2) analyseras hur
ägarkoncentrationen och den geografiska koncentrationen påverkar bl. a. i
livsmedelskvaliteten. Utskottet anser inte att det föreligger delade meningar
om vikten av att motverka de problem som berörs i motion Jo278 yrkande 3
och föreslår att motionen lämnas utan vidare åtgärd.
Vid riksmötet 1985/86 redovisade utskottet tämligen ingående vissa
överväganden om nackdelarna med den storskaliga animalieproduktionen
(JoU 1985/86:24 s. 40 f.). Enligt utskottets mening bör kritiken mot storskalighet
och långt driven rationalisering främst riktas mot sådana produktionsmetoder
som inte i tillräckligt hög grad beaktar djurens naturliga behov
och beteenden. En proposition med förslag till ny djurskyddslagstiftning
kommer att föreläggas riksdagen senare under detta år. Utskottet utgår från
att det i detta sammanhang kommer att finnas anledning att närmare överväga
frågor som aktualiserats i motion Jo278 yrkande 4. Motionen påkallar
i denna del för närvarande ingen ytterligare åtgärd.
Det s. k. inkomstmäletför jordbrukarna tas upp i motion Jo241 yrkande 3 av
Alf Svensson (c). Jordbrukarna måste enligt motionen garanteras samma
ekonomiska utbyte som jämförbara grupper. Motionen innebär i denna
del, såvitt utskottet kan bedöma, ingen avvikelse från vad riksdagen beslutat
i förevarande avseende och avstyrks därför av utskottet.
Vidare yrkas i motion Jo241, liksom i motion Jo257 (fp) yrkande 10 en
återgång till tidigare tillämpat system för kostnadskompensation enligt s. k.
PM-index.
Utskottet anser inte att det finns anledning att frångå tidigare riksdagsbeslut
om kostnadskompensation vid obundna överläggningar och avstyrker
således motionerna i motsvarande delar.
Miljö- och resursmålet för livsmedelspolitiken behandlas i motion Jo803 av
Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkande 54. De traditionella målen måste enligt
motionen kompletteras med ett uthållighets- och miljömål med samma
tyngd. De miljömässiga aspekterna skulle då få väsentligt större betydelse i JoU 1986/87:22
t. ex. utrednings- och förhandlingssammanhang.
Utskottet erinrar om att riksdagen i 1985 års livsmedelspolitiska beslut
lagt fast ett miljö- och resursmål. Det innebär bl. a. att jordbruket och livsmedelsproduktionen
måste ta hänsyn till kraven på en god miljö och behovet
av en långsiktig och planerad hushållning med våra naturresurser. Riksdagsbeslutet
våren 1986 om ett forskningsprogram för nya produktionsformer
i jordbruket och trädgårdsnäringen markerar ytterligare den färdriktning
som bör gälla. Utskottet framhöll i detta sammanhang att de ökade
forskningsinsatserna kunde sägas markera en vändpunkt i synen på de areella
näringarna, även om grunden för detta lagts tidigare, bl. a. genom 1985
års riksdagsbeslut (JoU 1985/86:13 s. 78 f.). Genom de nyligen framlagda
förslagen i proposition 1986/87:80 om forskning fullföljs den politik som
innefattas i det ovan anförda. I ett följande avsnitt redovisar utskottet närmare
vissa överväganden om miljöfrågor i jordbruket.
Med det anförda föreslår utskottet att motion Jo803 yrkande 54 lämnas
utan vidare åtgärd.
Yrkandena 1 och 2 i motion Jo834 (fp) om bevarande av den produktiva
jordbruksmarken och om långsiktig hushållning med jordbrukets produktionsresurser
kan i huvudsak anses tillgodosedda med vad utskottet anfört
ovan. Motiveringen återfinns i motion A490 om regionalpolitiska åtgärder i
Skåne. Enligt motionen måste jordbrukspolitiken få ett miljö- och resursmål
som gör skäl för benämningen. Motionen påkallar i denna del ingen
ytterligare åtgärd. Motionärernas synpunkter på användningen av kemiska
bekämpningsmedel behandlas i ett följande avsnitt.
I några motioner behandlas jordbrukets problem med utgångspunkt i jordbruksprisregleringen.
Enligt motion Jo224 (m) yrkandena 2 och 3 borde
statens stöd till överskottsproduktionen kunna användas mer flexibelt.
T. ex. borde slaktdjursavgifterna för fläsk ha sänkts med regleringsmedel
när världsmarknadssituationen förändrades. Produktionen hade då kunnat
öka, och mera spannmål hade konsumerats som djurfoder; vilket i sin tur
inneburit att spannmålsöverskottet minskade. Vidare yrkas i motionen att
dagens regleringssystem förenklas och renodlas. Det behöver endast bestå
av gränsskydd, export- eller lagringsbidrag samt prisutjämning. Sverige bör
vara pådrivande i GATT och andra sammanhang för en minskning av stödet
till jordbruket.
I motion Jo240 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) förordas en mera flexibel
hantering av ekonomin i regleringsföreningen Svensk Kötthandel, vilket
bl. a. skulle möjliggöra sänkta slaktdjursavgifter. Detta bör åstadkommas
genom att föreningen erhåller fast bemyndigande att uppta lån för att täcka
likviditetspåfrestningar och möjlighet att uppvisa negativt årsresultat.
I motion Jo273 av Hadar Cars m. fl. (fp) förordas en ökad avreglering av
handeln med jordbruksprodukter, frukt och grönsaker. Motiveringen återfinns
i motion N433 om vidgad frihandel. Enligt denna är ingen handel så
reglerad och i så hög grad föremål för protektionistiska åtgärder som jordbruks-
och trädgårdsnäringen. Det finns skäl att pröva nya vägar för svensk
jordbrukspolitik. Med hänsyn till situationen på världsmarknaden är det
dock inte realistiskt att på kort sikt totalt frisläppa handeln. I den nya JoU 1986/87:22
GATT-rundan bör Sverige vara pådrivande för att bidra till ett breddat
handelsutbyte. Det svenska tullskyddet för frukt och grönsaker bör minska
och på sikt möjligen helt avskaffas.
Utskottet erinrar om att det i 1985 års beslut om livsmedelspolitiken
underströks att de möjligheter som finns att förenkla och begränsa jordbruksprisregleringen
måste tillvaratas. Stödet till jordbruket skulle lämnas
som ett prisstöd huvudsakligen genom ett gränsskydd som vid behov kompletteras
med marknadsreglerande åtgärder. Den internationella marknaden
kännetecknas för närvarande av stora exportöverskott och fallande
priser. 1 ett interpellationssvar den 16 januari 1987 anförde jordbruksministern
bl. a. att målsättningen i den nya GATT-rundan i första hand bör vara
att de deltagande länderna minskar de stora exportöverskotten och motverkar
de negativa effekterna av olika former av subventioner. Utskottet utgår
från att de problem som tas upp i motion Jo273 även i fortsättningen kommer
att ägnas stor uppmärksamhet från ansvariga myndigheters sida men
anser inte att motionen för närvarande påkallar någon särskild åtgärd från
riksdagens sida.
Yrkandena om en mera flexibel hantering av ekonomin i Svensk Kötthandel
har i viss mån förlorat sin aktualitet genom den förbättring av marknadssituationen
som ägt rum den senaste tiden. I sammanhanget bör påpekas
att lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar innehåller särskilda
bestämmelser om vinstdisposition och avsättning till reservfond m. m. Vidare
bör erinras om att regleringsföreningarna på animaliesidan bemyndigats
att under åren 1986 och 1987 ta upp lån för att uppnå önskvärd balans,
varjämte en konjunkturutjämningsfond knutits till resp. förening. I en nyligen
framlagd proposition (prop. 1986/87:152), som behandlas i skatteutskottet,
föreslås vissa inskränkningar i skattskyldigheten för regleringsföreningarna.
Som en följd härav kommer behållningen i konjunkturutjämningsfonderna
att överföras till resp. förening, varefter fonderna upplöses.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo224 yrkandena
2 och 3 och Jo240.
Yrkandet i motion Jo797 (yrkande 1) om internationell! samarbete rörande
jordbrukets problem gäller bl. a. sådana världsmarknadsfrågor som berördes
i ovannämnda interpellationsdebatt med jordbruksministern. Vidare
behandlas försörjningsproblemen och samarbete inom forskning och utbildning
m. m. Motionärerna understryker vikten av att vissa initiativ tas i
det internationella arbetet och föreslår ett tillkännagivande härom.
Utskottet utgår självfallet från att man från svensk sida agerar både målmedvetet
och kraftfullt i de olika internationella organ där Sverige är representerat.
I utrikesdepartementets bilaga till budgetpropositionen (prop.
1986/87:100 bil. 5) behandlas frågor om internationellt utvecklingssamarbete
m. m. för att lösa u-ländernas försörjningsproblem. Jordbrukets miljöproblem
har under senare år uppmärksammats i ökad utsträckning inom
bl. a. UNEP och FAO. Den verksamhet som bedrivs hos styrelsen för
u-landsforskning (SAREC) är givetvis också av betydelse i detta sammanhang.
Ett forskningsprogram rörande internationella miljöproblem redovi- 10
sades av regeringen i samband med 1986 års riksdagsbeslut om jordbruksoch
skogsforskning m. m. (JoU 1985/86:13 s. 78). Med hänvisning till det
anförda föreslår utskottet att motion Jo797 yrkande 1 lämnas utan vidare JoU 1986/87:22
åtgärd.
I motion Jo255 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) framförs yrkanden om jordbruksprisreglering,
kvalitetsbetalning m. m. av samma slag som utskottet behandlade
under föregående riksmöte (se JoU 1985/86:24 s. 43 och 47).
Utskottet hänvisar till vad som anfördes i detta sammanhang och vill i
övrigt erinra om att statens livsmedelsverk beslutat skärpa reglerna för köttoch
charkuteriprodukter. De nya reglerna redovisas utförligt i tidskriften
Vår Föda 1987 nr 1.
I fråga om spannmål gäller att statens jordbruksnämnd främjar en mera
objektiv och säker kontroll av den hygieniska kvaliteten samt överväger
ytterligare förändringar i proteinhaltsbetalningen. Bl. a. planeras införande
av kvalitetsbetalning för havre. För oljeväxterna inriktas arbetet på fortsatt
förbättring av oljans kvalitet och rapsmjölets fodervärde. Växtförädlingen
har i det fallet en central roll. Proteinhaltsbetalning för oljeväxtfrö planeras
bli införd. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
Jo255.
Mot bakgrund av uppgifterna rörande jordbruksnämndens verksamhet
på området avstyrks även motion Jo238 av Sven Munke (m) om kvalitetsbetalning
för foderkorn.
Åkerarealens användning — alternativ produktion m. m.
Ett tiotal motioner behandlar frågor om åkerarealens användning mot bakgrund
bl. a. av överskottsproduktionen av spannmål. Några motioner innehåller
vidare yrkanden rörande det system med trädesbruk som tillämpas
under innevarande år.
Utskottet vill som ett allmänt omdöme beträffande flertalet av motionerna
framhålla att det i dagens produktionsläge är angeläget att hithörande
frågor ägnas den allra största uppmärksamhet. Både från statens och näringens
sida har positiva uttalanden gjorts om behovet och möjligheterna av
en produktionsomställning i jordbruket. Jordbruksministern har i olika
sammanhang understrukit att det behövs både forskning, ekonomisk realism
och kreativ företagaranda om vi skall kunna odla annat än spannmål
på våra överskottsarealer. Utskottet delar jordbruksministerns positiva
grundsyn på dessa frågor. De nödvändiga insatserna på förevarande område
bör bl. a. omfatta en förstärkning av grundforskningen inom bioteknik,
mikrobiologi m. fl. närliggande ämnesområden. De beslut som fattats resp.
regeringsförslag som framlagts rörande forskningspolitiken ligger väl i linje
med detta synsätt. Det är också viktigt att intensifiera samarbetet mellan
lantbruksnäringen och industrin för att ytterligare klarlägga vilken utvecklingspotential
som ligger i det svenska jordbruket när det gäller produktion
av alternativa råvaror. Som utskottet anfört i ett föregående avsnitt arbetar
spannmålsgruppen på att finna både kort- och långsiktiga lösningar rörande
överskottsarealens användning. Representanter för forskningen, industrin
och jordbruksnäringen har nyligen deltagit i ett seminarium rörande
alternativa grödor. Utskottet anser sig med hänvisning till det anförda kunna
utgå från att syftet med de flesta motionerna i detta avsnitt kommer att *
tillgodoses.
I det följande redovisar utskottet kortfattat de aktuella motionerna och
lämnar de ytterligare kommentarer som behövs.
I motion Jo797 yrkande 3 av Olof Johansson m. fl. (c) anförs att varje
hektar åker som används för produktion av nya råvaror ger en samhällsekonomisk
vinst. Motionärerna redovisar utförligt vilka typer av råvaruproduktion
som är möjliga i det svenska jordbruket och nämner bl.a . proteinodling,
energiråvaror, fibrer och råvaror till olika fytokemiska processer
m. m.
Vad utskottet anfört ovan innebär att utskottet till stor del instämmer
med motionärernas synpunkter rörande jordbrukets utvecklingsmöjligheter
som råvaruproducent. Motionen bör i denna del kunna anses besvarad
med vad utskottet anfört.
Enligt motion Jo226 av Ivar Franzén och Anna Wohlin-Andersson (båda c)
bör en försöksverksamhet startas i Hallands län med odling och metanjäsning
av lucern. I motion Jo228 av Roland Sundgren och Olle Göransson
(båda s) förordas Heby kommun som försökskommun för olika projekt
inom lantbruksnäringen.
Utskottet anser sig inte ha tillräckligt underlag för att särskilt framhålla
fördelarna med en lokalisering av försöksverksamhet till speciella regioner.
När det gäller Heby kommun har utskottet erfarit att det redan bedrivs en
försöksverksamhet i kommunen som väckt uppmärksamhet i olika sammanhang
och som erhållit ekonomiskt stöd av bl. a. länsstyrelsen i Västmanlands
län. Erfarenheterna av verksamheten kan givetvis bli av stort
värde för de fortsatta insatserna på förevarande område.
Utskottet föreslår att motionerna Jo226 och Jo228 lämnas utan vidare
åtgärd.
I tre motioner framhålls fördelarna med en ökad odling av spånadslin.
Dessa är Jo232 av Gudrun Norberg (fp), Jo243 av Elis Andersson och
Gunhild Bolander (båda c) och Jo271 av Gunhild Jonäng (c). Enligt den
sistnämnda motionen bör försöksverksamhet med odling och beredning av
lin förläggas till Hälsingland.
Utskottet erinrar om att linutredningen nyligen avgett sitt slutbetänkande
Inhemsk odling och beredning av lin (Ds I 1987:1). Betänkandet innehåller
bl. a. förslag om ett femårsprogram med olika stimulans- och stödåtgärder.
Det bereds för närvarande i industridepartementet. I Örebro län har igångsatts
ett projekt med odling av spånadslin och oljelin. Beträffande linodlingen
och trädesbruket bör påpekas att — enligt det system för trädesbruk
som Svensk spannmålshandel tillämpar år 1987 — lin får odlas på ersättningsberättigad
trädesareal. Utskottet utgår från att linodlingen kommer att
finnas med i de fortsatta diskussionerna om alternativa råvaror och s. k.
nischgrödor.
Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo232, Jo243 och
Jo271 lämnas utan vidare åtgärd.
Enligt motion Jo250 yrkande 3 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne
Karlsson (båda c) bör statligt stöd utgå första gången en för en viss region
ny gröda odlas. Motiveringen återfinns i motion A466 om ökat regionalpolitisk!
stöd till Östergötlands län. Bl. a. framhålls i motionen att det är samhällets
skyldighet att stödja en intensifierad forskning kring alternativa grödor.
JoU 1986/87:22
12
Utskottet har i samband med årets budgetbehandling avvisat tanken på
att i ett alltför tidigt stadium införa ett särskilt statligt stöd till åtgärder för
produktionsomställning m. m. (JoU 1986/87:16 p. 9). Utskottet vidhåller
sin uppfattning och avstyrker motion Jo250 yrkande 3.
Enligt motion Jo257 yrkande 2 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) bör av
miljöskäl krävas att trädesarealerna odlas med s. k. fånggröda för att minska
kväveläckaget. Odling av ärter och energiskog bör redan nu kunna stimuleras
med regleringsmedel.
Krav på en nyansering av reglerna för trädesbruk framförs även i motion
Jo797 yrkande 4 av Olof Johansson m. fl. (c). Trädesbruket bör av miljöskäl
kombineras med fånggröda, och ersättningsreglerna bör konstrueras med
hänsyn härtill. Kostnaderna bör täckas med prisregleringsmedel.
Utskottet delar motionärernas synpunkter så till vida att även miljöproblemen
givetvis måste beaktas i samband med den nödvändiga produktionsomställningen
i jordbruket. Det system för trädesbruk som nu tillämpas
gäller emellertid endast för år 1987. Förslag om fortsatt trädesbruk för
tiden efter 1987 torde komma att redovisas senare under detta år. Utskottet
är inte berett att nu föreslå några bindande uttalanden från riksdagens sida
angående den fortsatta verksamheten på detta område.
Beträffande önskemålen om stimulans av ärtodlingen bör tilläggas att
Svensk spannmålshandel betalar ett arealtillägg om 500 kr. per ha till ärtodlarna.
Dessutom utgår utsädesbidrag om 60 kr. per deciton.
I motion Jo264 av Gösta Andersson och Agne Hansson (båda c) yrkas
bättre villkor för specialodlingarna på Öland, såsom socker, lök och andra
specialodlingar. 1 motion Jo270 av Stig Josefson (c) yrkas att odlingen av
sojabönor subventioneras.
Under innevarande prisregleringsperiod för sockerbetor och socker utgår
ett arealbidrag om 400 kr. per ha till odlarna på Öland. Vidare utgår viss
kompensation för merkostnader vid sockerbruket i Mörbylånga. Frågan
om tullskydd för lök behandlades under riksmötet 1985/86 (SkU 1985/
86:36). Vad beträffar odlingen av sojabönor har denna erhållit stöd i form
av bidrag till växtförädling.
De båda motionerna får i övrigt anses falla inom ramen för de överväganden
som görs inom spannmålsgruppen och föranleder inget ytterligare
uttalande från utskottets sida.
Statligt stöd till skogsplantering på åkermark i syfte att minska spannmålsöverskottet
föreslås i motion Jo258 av Anders Andersson (m). Motionären
diskuterar de olika odlingsalternativ som redovisas i spannmålsgruppens
rapporter och kommer till den slutsatsen att på lång sikt skogsplantering
är den bästa användningen av den åker som inte behövs för jordbruksproduktion.
I motion Jo310 av John Johnsson och Nils T Svensson (båda s)
föreslås ett utjämnande lånesystem för finansiering av skogsplantering på
åkermark, med i huvudsak samma syfte som i motion Jo258.
I avbidan på resultatet främst av spannmålsgruppens fortsatta verksamhet
är utskottet nu inte berett att ta ställning till frågor om införande av nya
stödformer för att stimulera skogsplantering på överskottsarealen. Det kan
i sammanhanget nämnas att det s. k. 5:3-bidraget, enligt beslut i samband
med årets budgetberedning, får användas till skogsodling med annan löv
-
JoU 1986/87:22
13
skog än ädellövskog på jordbruksmarker som lagts ned före år 1986 (prop. JoU 1986/87:22
1986/87:100 bil. 11 s. 43). Bidraget skall uppgå till högst 50% av godkänd
kostnad för fullständiga återväxtåtgärder.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo258 och Jo310.
Alternativ/biodynamisk odling m. m. Miljö- och
kvalitetsfrågor
Motionerna under detta avsnitt berör huvudsakligen två frågor, nämligen
dels insatser för att främja alternativa eller biodynamiska odlingsformer,
dels begränsning av gödselmedel, bekämpningsmedel och s. k. tillväxtregulatorer
i det konventionella jordbruket.
Frågor om forskning och utbildning inom alternativ odling behandlas i
anslutning till proposition 1986/87:80 om forskning (JoU 1986/87:19).
Enligt motion Jo204 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c)
bör ett omställningsstöd införas till lantbrukare och handelsträdgårdsmästare
som önskar övergå till odlingsformer utan användning av handelsgödsel
och kemiska bekämpningsmedel. Samma motionärer yrkar i motion
Jo607 (yrkande 2) att alternativodlare befrias från förmalningsavgift.
I motion Jo276 av Ylva Annerstedt (fp) yrkas att stöd utgår till de i
motionen redovisade verksamheterna för biodynamisk odling.
Utskottet får anföra följande.
Det som i dag går under benämningen alternativ odling är knappast något
entydigt begrepp.
Med alternativt odlade produkter avses vanligen att odlingen sker utan
användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel. Den alternativa odlingen
omfattar i dag 400 — 500 odlare med ca 5 000 ha åker. Odlingen avser
i huvudsak grönsaker, potatis och spannmål.
Alternativt odlade produkter förekommer i mycket liten omfattning. Intresset
är dock växande. Information och rådgivning om alternativt odlade
produkter håller på att utvecklas. Bl. a. kommer lantbruksverket att under
innevarande verksamhetsår förstärka rådgivningen på detta område. De av
statsmakterna vidtagna åtgärderna kommer sannolikt att leda till att alternativa
odlingsformer utan insats av handelsgödsel och bekämpningsmedel
ökar i omfattning. Kostnaderna för alternativt odlade produkter blir högre
än vid konventionell odling framför allt beroende på en lägre avkastning.
Det finns dock en viss efterfrågan på alternativt odlade produkter trots ett
högre pris.
På forskningens område bör nämnas att Sveriges lantbruksuniversitet
ingått ett samarbetsavtal med Ekhagastiftelsen som innebär att man på lång
sikt ökar resurser, utvecklingsarbete och information om alternativ odling
(se i övrigt JoU 1986/87:19).
Utskottet har liksom motionärerna en positiv grundinställning till den
alternativa odlingen. Det är dock enligt utskottets mening tveksamt om det
finns anledning att så som motionärerna gjort dra en skarp skiljelinje mellan
den alternativa odlingen och det konventionella jordbruket. Som utskottet
närmare redovisar i det följande föreligger det stor enighet om att
även det konventionella jordbruket bör bedrivas med ökad hänsyn till re- JoU 1986/87:22
surs- och miljöfrågor och till kraven på livsmedlens kvalitet. Strävandena
mot ett jordbruk i ekologisk balans måste anses ligga i linje även med den
grundsyn som företräds av den alternativa odlingens förespråkare.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo204, Jo276 och Jo607
yrkande 2.
1 motion Jo801 av Bo Finnkvist m. fl. (s) yrkas (yrkande 2) att ”jordbruksstödet
omfördelas till alternativa odlingsformer”. Av motionen framgår
inte vilka stödformer som avses och inte heller vilka belopp som föreslås
disponerade för ändamålet. I motiveringen anförs bl. a. att i anslutning till
miljöpolitiska överväganden för att minska kemikalieanvändningen bör
stimulans av alternativa odlingsformer komma Värmland till del. Motionen
är i denna del inte så utformad att den kan läggas till grund för ett positivt
riksdagsbeslut. Utskottet avstyrker således motion Jo801 yrkande 2. Det bör
tilläggas att den del av motionen som gäller omfördelning av forskningsmedel
för ett mera miljövänligt jordbruk behandlas i samband med proposition
1986/87:80 om forskning (JoU 1986/87:19).
I motion Jo241 av Alf Svensson (c) yrkas att regeringen lämnar förslag om
en avvecklingsplan för kemiska bekämpningsmedel i jordbruket. Vidare
förordas en prissättning på konstgödsel och spannmål och ett arealbidrag
till jordbruket så att kväveanvändningen kan minskas med 30 %, utan att
det ekonomiska utbytet för normaljordbrukaren minskar.
I vpk:s motion Jo278 om livsmedelspolitiken förordas en successivt avvecklad
kemikalieanvändning, stöd till den alternativa odlingen och en
produktion i ekologisk balans. Vid offentlig upphandling inom t. ex. barnomsorg,
äldreomsorg och sjukvård bör ställas villkor så att konsumenternas
behov av ”giftfria” och högkvalitativa livsmedel tillgodoses (yrkandena 5
och 8).
I motion Jo746 av Berit Löfstedt m. fl. (s) yrkas att stödet till jordbruket
utformas så att det främjar ett mera miljövänligt jordbruk och minskad
intensitet i produktionen. Beträffande den alternativa odlingen påpekas att
den må vara önskvärd men att effekterna av en mera allmän övergång till
sådan odling likväl måste utredas noga. Så måste ske inte minst för att finna
anpassade former för jordbruksstödet (yrkandena 1 och 2).
1 motion Jo797 yrkande 11 (c) förespråkas olika åtgärder för att begränsa
användningen av bekämpningsmedel och tillväxtregulatorer (stråförkortningsmedel).
1 motion Jo803 (fp) yrkande 39 föreslås ett direkt förbud mot användning
av stråförkortningsmedel.
Enligt motion Jo834 yrkande 3 (fp) bör man på sikt eftersträva att användningen
av kemiska bekämpningsmedel upphör.
Vad utskottet anfört ovan om alternativa produktionsformer i jordbruket
får anses i viss mån tillgodose de nu aktuella motionerna. Kemikalieanvändningen
i jordbruket tas ånyo upp till diskussion i proposition 1986/
87:80 om forskning. 1 propositionen anförs bl. a.: Regeringens målsättning
för användningen av bekämpningsmedel i jordbruket är, som den har angetts
i regeringsförklaringar i oktober 1985 och mars 1986, att användning- 15
en skall halveras på fem år. Detta är ett led i regeringens strävan att 1990- JoU 1986/87:22
talets jordbruk skall kunna bedrivas med produktionsmetoder som är i
balans med det ekologiska systemet. Mot denna bakgrund har lantbruksstyrelsen,
statens naturvårdsverk och kemikalieinspektionen på regeringens
uppdrag utarbetat ett förslag till handlingsprogram för att uppnå målet i
fråga om begränsningen av användningen av bekämpningsmedel i jordbruket.
Förslaget har remissbehandlats. 1 förslaget till handlingsprogram förordas
en övergång till användning av medel som innebär mindre risker från
hälso- och miljösynpunkt, en minskning av användningen av bekämpningsmedel
och särskilda åtgärder till skydd för hälsa och miljö. Därutöver
föreslås insatser för forskning, utveckling och resistensförädling som på
sikt skall kunna medföra ytterligare minskning av bekämpningsmedelsanvändningen.
Det är enligt jordbruksministerns mening angeläget att arbetet med att
minska riskerna med bekämpningsmedelsanvändningen i jordbruket nu
snabbt kan drivas vidare. Vad beträffar kvävegödslingen har olika åtgärder
vidtagits, bl. a. med stöd av 8 a § miljöskyddslagen, för att skydda vattenområden
mot negativa effekter av kväve- och fosforutsläppen. Senast har
regeringen den 10 april 1987 beslutat om långtgående insatser för att rädda
Laholmsbukten. Kväveutsläppen i området skall på kort sikt minskas med
25 %. Fosforutsläppen skall ytterligare begränsas. Åtgärder riktas mot alla
utsläppskällor av betydelse, främst jordbruk, kommunala avloppsreningsverk
och enskilda avloppsanläggningar.
I detta sammanhang har regeringen vidare ånyo understrukit det angelägna
i att minska intensiteten i jordbruket genom en minskning av användningen
av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Därför har en
särskild expertgrupp tillsatts med uppgift att utvärdera den forsknings- och
försöksverksamhet som pågår för att minska spannmålsöverskottet med
minskad gödsel- och bekämpningsmedelsanvändning. Expertgruppen
skall vara klar med sitt arbete senast den 31 oktober i år.
I väntan på expertgruppens rapport har regeringen beslutat förbjuda
användningen av stråförkortningsmedel vid odling av stråsäd. Förbudet
träder i kraft den 1 maj 1987 och gäller till årsskiftet.
Vad utskottet ovan redovisat innebär att motionerna Jo241 yrkandena 1 och
4, Jo278 yrkande 5, Jo736 yrkandena 1 och 2, Jo797 yrkande 11, Jo803
yrkande 39 och Jo834 yrkande 3 helt eller i väsentliga delar tillgodosetts.
Yrkande 8 i motion Jo278 om viss upphandling av alternativt odlade
livsmedel går in på ett område där i första hand vederbörande huvudmän
(kommuner och landsting) bör ta ansvaret för ekonomiska konsekvenser
m. m. Enligt vad utskottet erfarit har kommuner och landsting i allt större
utsträckning gått över till alternativt odlade produkter. Stockholms läns
landsting t. ex. har nyligen beslutat inleda ett försöksprojekt där man samarbetar
med och stödjer alternativodlare. Även Stockholms kommun har
fattat beslut i denna riktning, liksom t. ex. kommuner och landsting i Värmlands
län. Motionsyrkandet påkallar ingen särskild åtgärd från riksdagens
sida.
16
Utskottet behandlar avslutningsvis en motion, Jo218 av Ulla Orring och JoU 1986/87:22
Rune Ångström (båda fp), om inrättande av utsädesreservat i norra Sverige
för att skydda grundutsäde och öka informationen om skadeverkningar av
vissa växtsjukdomar.
Utskottet hänvisar till sin behandling under föregående riksmöte av en
liknande motion (JoU 1985/86:24 s. 48 f.). Som framgår av utskottets yttrande
finns det flera skäl som talar emot inrättandet av särskilda utsädesreservat.
Från lantbruksstyrelsens sida anser man det för närvarande mera
ändamålsenligt att utsädesodlingen ombesörjs av kunniga odlare på företag
med relativt isolerat läge. Utskottet avstyrker motion Jo218.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förslag om en ny jordbrukspolitisk utredning m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1986/87 :Jo257 yrkande 1 och 1986/
87:Jo834 yrkande 4,
2. beträffande behov av en ny jordbrukspolitik
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo222,
3. beträffande en heltäckande livsmedelspolitik
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo278 yrkande 2,
4. beträffande konsumentmålet
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo278 yrkande 1,
5. beträffande regionalpolitiska hänsynstaganden m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo214, 1986/87:Jo223,
1986/87:Jo227, 1986/87 :Jo242, 1986/87 :Jo251 och 1986/87:Jo797
yrkande 10,
6. beträffande regional självförsörjning
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo278 yrkande 3,
7. beträffande den storskaliga animalieproduktionen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo 278 yrkande 4,
8. beträffande statens ansvar för jordbruksproduktionen m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo224 yrkandena 4 och 5,
9. beträffande inkomstmålet
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Jo241 yrkande 3 i motsvarande
del,
10. beträffande kostnadskompensation
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Jo241 yrkande 3 i återstående
del och motion 1986/87:Jo257 yrkande 10,
11. beträffande miljö- och uthållighetsmål m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo803 yrkande 54 och
1986/87 :Jo834 yrkandena 1 och 2,
12. beträffande ett enklare och mera flexibelt regleringssystem
att riksdagen avslår motionerna 1986/87 :Jo224 yrkandena 2 och 3
och 1986/87 :Jo240,
13. beträffande ökad avreglering
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Jo273,
14. beträffande internationellt samarbete |-att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motion 1986/87:Jo797 yrkande
1,
15. beträffande vissa prisregleringsfrågor i övrigt JoU 1986/87:22
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo255 och 1986/87:Jo238,
16. beträffande arealanvändning och alternativ produktion m. m.
a) att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1986/
87:Jo226 och 1986/87:Jo228 om försöksverksamhet i speciella regioner,
b) att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1986/
87:Jo232, 1986/87:Jo243 och 1986/87:Jo271 om linodling,
c) att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1986/
87:Jo257 yrkande 2 och 1986/87:Jo797 yrkande 4 om reglerna för
trädesbruk,
d) att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo250 yrkande 3,
1986/87:Jo264 och 1986/87:Jo270 om stöd till vissa grödor,
e) att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo258 och 1986/
87:Jo310 om stöd till skogsplantering,
0 att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motion 1986/87:Jo797
yrkande 3 om åtgärder för att främja alternativ produktion,
17. beträffande statligt stöd m, m. till alternativ/biodynamisk odling
att
riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo204, 1986/87:Jo276,
1986/87 :Jo278 yrkande 8, 1986/87 :Jo607 yrkande 2 och 1986/
87:Jo801 yrkande 2,
18. beträffande minskad användning av gödselmedel och bekämpningsmedel
m. m.
att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1986/87 :Jo241
yrkandena 1 och 4, 1986/87 :Jo278 yrkande 5, 1986/87:Jo736 yrkandena
1 och 2, 1986/87:Jo797 yrkande 11, 1986/87:Jo803 yrkande 39
och 1986/87:Jo834 yrkande 3,
19. beträffande utsädesreservat
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Jo218.
Stockholm den 28 april 1987
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad
(s), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon (m), Jan
Fransson (s), Margareta Winberg (s), Jens Eriksson (m), Åke Selberg (s),
Jan Jennehag (vpk), Kaj Larsson (s), Bengt Rosén (fp), Bertil Jonasson (c)
och Anders Castberger (fp).
18
Reservationer
JoU 1986/87:22
1. En ny jordbrukspolitisk utredning m. m. (mom. 1)
Lars Ernestam, Bengt Rosén och Anders Castberger (alla fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”1 anslutning”
och på s. 7 slutar med ”till arealbidrag” bort ha följande lydelse:
Trots att 1985 års livsmedelspolitiska beslut tillämpats relativt kort tid
kan redan nu konstateras att jordbruket befinner sig i en mycket problematisk
situation. I motion Jo257 redovisas utförligt i vilka avseenden jordbrukspolitiken
kan förändras och förbättras. Utskottet ansluter sig till vad
motionärerna anfört härvidlag.
Det behövs, som motionärerna anfört, en uppföljning av livsmedelskommitténs
arbete i en ny jordbrukspolitisk utredning med parlamentarisk sammansättning.
Denna bör utgå från de grundtankar som anges i motion
Jo257. Bland de viktigaste punkterna må nämnas införande av arealersättning,
ändringar i skötsel- och jordförvärvslagstiftningen, ökad avreglering
och starkare betoning av miljö och livsmedelskvalitet. Vad särskilt beträffar
jordförvärvslagstiftningen bör framhållas att det — utöver de ändringar
som nyligen beslutats — behövs ytterligare liberaliseringar i fråga om förvärv
av mindre jordbruksfastigheter. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo257 yrkande 1 bör ges regeringen till känna. Härigenom tillgodoses
även motion Jo834 yrkande 4.
dels att utskottets hemställan under I bort ha följande lydelse:
I. beträffande förslag om en ny jordbrukspolitisk utredning m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jo257 yrkande
I och 1986/87:Jo834 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om en ny jordbrukspolitisk utredning,
2. En heltäckande livsmedelspolitik m. m. (mom. 3) och
konsumentmålet (mom. 4)
Jan Jennehag (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförts i motion Jo278 om konsumentinflytandet
och behovet av en heltäckande livsmedelspolitik. En allmän livsmedelspolitik
skall omfatta inte bara produktionen av råvaror och livsmedel.
Den bör också omfatta förädling och distribution, frågan om konsumenternas
inflytande, koncentrationen av förädlingsindustrin m. m. och
behovet av en lokal livsmedelsproduktion. Resurshushållning, god markanvändning
och hänsyn till miljön bör känneteckna denna politik. Alla
medborgare bör garanteras trygg tillgång till näringsriktiga och hälsosamma
livsmedel till rimliga priser. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till
känna.
20
dels att utskottets hemställan under 3 och 4 bort ha följande lydelse: JoU 1986/87:22
3. beträffande en heltäckande livsmedelspolitik
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo278 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande konsumentmålet
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo278 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Regionalpolitiska hänsynstaganden m. m. (mom. 5)
Karl Erik Olsson och Bertil Jonasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Med hänvisning"
och slutar med ”följande avsnitt” bort ha följande lydelse:
De insatser som redovisats ovan är dock enligt utskottets mening inte
tillräckliga. Ytterligare åtgärder måste vidtas för att tillvarata jordbrukets
möjligheter från regionalpolitisk synpunkt och bibehålla en levande landsbygd
och ett levande kulturlandskap. Utskottet ansluter sig härvidlag till de
synpunkter som framförts bl. a. i motionerna Jo242 och Jo797 om landsbygdens
utveckling och om jord- och skogsbrukets roll som landsbygdens
huvudnäringar. Genom åtgärder i den riktning som motionärerna angett
kan det svenska landskapets mångfald bevaras och avfolkningen hejdas.
Uppbyggandet av företag baserade på kombinationen jord/skog och andra
produktionsformer bör stimuleras. Exempel på andra sådana kombinationssysselsättningar
är vattenbruk, trädgårdsodling, småhantverk och turism.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Härigenom tillgodoses
i första hand motionerna Jo242 och Jo797 yrkande 10 och i viss mån
även de motioner vari yrkats ett åtgärdsprogram för landsbygdsnäringen
och liknande insatser.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande regionalpolitiska hänsynstaganden m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jo214, 1986/
87:Jo223, !986/87:Jo227, 1986/87:Jo242, 1986/87:Jo251 och 1986/
87:Jo797 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om åtgärder för att främja landsbygdens utveckling
m. m.,
4. Regional självförsörjning (mom. 6)
Den storskaliga animalieproduktionen (mom. 7)
Jan Jennehag (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Yrkandena i”
och slutar med ”ytterligare åtgärd” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att de ökande regionala obalanserna
i livsmedelsproduktionen måste motverkas. För detta talar både
regionalpolitiska skäl och beredskapsskäl. Det är viktigt att eftersträva
största möjliga regionala självförsörjning i hela produktionskedjan. Detta
medför också färskare livsmedel av högre kvalitet. 1 områden med lägre 21
produktivitet kan jordbruket kombineras med en rad andra sysselsättning- JoU 1986/87:22
ar, som t. ex. fruktodling, turism, hantverk och fiske m. m.
En ganska stor och växande del av produktionen av animalieprodukter
sker i ”djurfabriker”, skilda från det egentliga jordbruket. Det finns tendenser
att transnationella företag tar över delar av animalieproduktionen och
skaffar kontroll över både avel och fodertillförsel. Det finns anledning att
från etiska synpunkter och folkhälsosynpunkter kritisera denna produktionsform.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att dessa anläggningar
ej bör få uppföras och att befintliga anläggningar bör avvecklas. Produktionen
bör i stället knytas till jordbruket i decentraliserade, måttligt stora
anläggningar. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo278 yrkandena
3 och 4 bör ges regeringen till känna.
dets att utskottets hemställan under 6 och 7 bort ha följande lydelse:
6. beträffande regional självförsörjning
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo278 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. beträffande den slorskaliga animalieproduktionen
att riksdagen med anleddning av motion 1986/87 :Jo278 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Miljö- och uthållighetsmål m. m. (mom. 11)
Lars Ernestam, Bengt Rosén och Anders Castberger (alla fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet
erinrar" och slutar med ”vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Som anförts i motion Jo803 bör miljö- och naturvården ges större tyngd i
jordbrukspolitiken. Det räcker inte att i allmänna ordalag markera att miljöfrågorna
skall beaktas. De traditionella målen för jordbrukspolitiken bör
därför kompletteras med ett uthållighets- och miljömål med samma tyngd
som de traditionella målen. Detta bör ges regeringen till känna. Härigenom
tillgodoses i stor utsträckning även motion Jo834 yrkandena 1 och 2.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande miljö- och uthållighetsmål m. m.
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo803 yrkande 54
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt
lämnar motion 1986/87:Jo834 yrkandena 1 och 2 utan vidare åtgärd,
6. Ett enklare och mera flexibelt regleringssystem
(mom. 12)
Karl Erik Olsson (c). Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m) och Bertil
Jonasson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Yrkandena
om” och slutar med "Jo240” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförts i motionerna Jo224 och Jo240 om
en mera flexibel användning av vissa regleringsmedel. Härigenom kan flera
fördelar vinnas; bl. a. skulle en utjämning kunna ske mellan olika produk- JoU 1986/87:22
tionsgrenar i takt med förändringar av situationen på världsmarknaden
m. m. Vidare bör regleringsföreningarna ges ökade befogenheter att ta upp
lån för att täcka likviditetspåfrestningar och fördela underskott resp. överskott
mellan olika räkenskapsår. Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna Jo224 yrkandena 2 och 3 och Jo240 bör ges regeringen till
känna.
dets att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande eli enklare och mera flexibelt regleringssystem
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87 :Jo224 yrkandena
2 och 3 och 1986/87:Jo240 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
7. Internationellt samarbete (mom. 14)
Karl Erik Olsson och Bertil Jonasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
utgår" och på s. II slutar med ”vidare åtgärd” bort ha följande lydelse:
Jordbrukets problem är i stor utsträckning en fråga av globalt intresse.
Behovet av internationellt samarbete för att finna lösningar på problemen
är stort. Utskottet delar motionärernas åsikt att det internationella samarbetet
bör utvecklas för att belysa bl. a. u-ländernas försörjningsfrågor, familjelantbruket,
miljöproblemen och jordbrukets roll i framtiden som råvaruproducent
m. m. Samarbetet inom forskning och utveckling behöver intensifieras.
Sveriges representanter i olika internationella organ bör ta initiativ
för att främja ett sådant samarbete som utskottet angett. Detta bör ges regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande internationellt samarbete
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo797 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Arealanvändning och alternativ produktion m. m.
(mom. 16 b, c och f)
Karl Erik Olsson och Bertil Jonasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Utskottet
erinrar” och slutar med ”vidare åtgärd” bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar (= utskottet) ersättningsberättigad
trädesareal. En intensifierad linodling är av stort värde från många synpunkter.
Linet har, som anförs bl. a. i motion Jo243, ett stort och mångsidigt
användningsområde. Genom ökad linodling på trädesarealen kan kväveutlakningen
minska. Dessutom är linet en mycket bra gröda i växtföljden.
Starka skäl talar för att staten på olika sätt stimulerar till en ökad produktion
av lin och även främjar avsättningsmöjligheterna i hantverk och industri.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Vad utskottet" JoU 1986/87:22
och slutar med "utskottet anfört” bort ha följande lydelse:
Som utskottet anfört inledningsvis är det viktigt att möjligheterna till
alternativ råvaruproduktion i jordbruket beaktas. Det räcker dock inte att i
allmänna ordalag hänvisa till de utvecklingsmöjligheter som föreligger.
Från statens sida krävs det aktiva åtgärder för att stimulera en alternativ
råvaruproduktion och främja avsättningsmöjligheterna i industrin m. m.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo797 yrkande 3 bör ges
regeringen till känna.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Utskottet
delar” och slutar med "detta område" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att starka miljöskäl talar för
att trädesarealerna odlas med fånggröda för att minska kväveutlakningen.
Ersättningsreglerna bör konstrueras med hänsyn härtill. Regeringen bör
uppdra åt spannmålsgruppen att lägga fram förslag om odling av fånggröda
i enlighet med motionerna Jo257 och Jo797. Detta bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 16 b, c och f bort ha följande lydelse:
16. beträffande arealanvändning och alternativ produktion m. m.
b) att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jo232,
1986/87 :Jo243 och 1986/87 :Jo271 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om linodlingen,
c) att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87 :Jo257 yrkande
2 och 1986/87:Jo797 yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om odling av fånggröda,
0 att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo797 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
åtgärder för att främja alternativ produktion,
9. Statligt stöd m. m. till alternativ/biodynamisk odling
Jan Jennehag (vpk) anser
de/satt den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "Yrkande 8”
och slutar med "riksdagens sida” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i motion Jo278, att det vid
ali offentlig upphandling av livsmedel bör ställas villkor så att konsumenternas
behov av kemikaliefria och högkvalitativa livsmedel tillgodoses.
Detta bör gälla särskilt vid upphandling inom barnomsorgen, äldreomsorgen
och sjukvården. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo278
yrkande 8 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande statligt stöd m. m. till alternativ/biodynamisk odling
att
riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo278 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
upphandling av livsmedel samt lämnar motionerna 1986/87 :Jo204, 24
1986/87:Jo276, l986/87:Jo607 yrkande 2 och 1986/87:Jo801 yrkande
2 utan vidare åtgärd,
10. Minskad användning av gödselmedel och
bekämpningsmedel m. m. (mom. 18)
JoU 1986/87:22
Karl Erik Olsson och Bertil Jonasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Vad utskottet”
och slutar med ”delar tillgodosetts” bort ha följande lydelse:
De åtgärder som redovisats ovan, bl. a. beslutet om förbud mot användning
av stråförkortningsmedel, är i viss mån ägnade att tillgodose kraven i
motionerna Jo241, Jo278, Jo736, Jo797, Jo803 och Jo834. Ytterligare insatser
krävs emellertid för att åstadkomma ett jordbruk i ekologisk balans.
Användningen av bekämpningsmedel i jordbruket ifrågasätts i dag av
såväl konsumenter som av miljöorganisationer. Den oro som många människor
känner inför användningen av växtskyddsmedel är förståelig och
delas av odlaren.
Dessvärre är det inte möjligt att utan växtskydd kunna motsvara konsumenternas
krav på bra mat av hög kvalitet till rimligt pris. Det moderna
samhället har förändrat inte bara människors livsbetingelser utan också
vanor. Nutidsmänniskan är inte beredd att acceptera de naturliga säsongvariationer
som en anpassning till den biologiska odlingen egentligen kräver.
Användningen av vissa växtskyddsmedel är dessutom nödvändig för att
hindra mögel- och svampangrepp vilket försämrar livsmedlens kvalitet. 1
forna tiders jordbruk tvingades människor leva med livsmedel av varierande
kvalitet och ibland också acceptera hälsovådliga råvaror.
En minimering av användningen av kemiska bekämpningsmedel är angelägen
— även för att minska arbetsmiljöriskerna för odlaren.
Intresset för att minska användningen av bekämpningsmedel har redan
givit resultat. Jordbrukarna använder mindre mängder av bekämpningsmedel
och mindre arealer behandlas nu än i början av 1980-talet. Det är viktigt
att odlarna får stöd i denna utveckling. En utvidgad rådgivning är nödvändig.
Bara genom att anpassa doseringen av verksam substans i kombination
med en sprututrustning i god kondition kan användningen av växtskyddsmedel
minskas väsentligt.
Under den senaste femårsperioden har användningen av tillväxtregulatorer
ökat. Miljöeffekterna av en intensiv användning av dessa medel är
inte kända. Utskottet anser det angeläget att snarast hejda ytterligare användning
av dessa medel och noterar med tillfredsställelse att regeringen
fattat beslut om förbud mot användningen av stråförkortningsmedel.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo797 yrkande 11 bör ges
regeringen till känna. Härigenom tillgodoses i viss mån även övriga motioner
som berör detta ämnesområde.
dels utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande minskad användning av gödselmedel och bekämpningsmedel
m. m.
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo797 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt
lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1986/87:Jo241 yrkandena 1
och 4, 1986/87:Jo278 yrkande 5, 1986/87:Jo736 yrkandena I och 2,
1986/87:Jo803 yrkande 39 och 1986/87:Jo834 yrkande 3,
11. Minskad användning av gödselmedel och
bekämpningsmedel m. m. (mom. 18)
JoU 1986/87:22
Jan Jennehag (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Vad utskottet"
och slutar med "delar tillgodosetts” bort ha följande lydelse:
De åtgärder som redovisats ovan, bl. a. beslutet om förbud mot användning
av stråförkortningsmedel, är i viss mån ägnade att tillgodose kraven i
motionerna Jo24l. Jo278, Jo736, Jo797, Jo803 och Jo834. Ytterligare insatser
krävs emellertid för att åstadkomma ett jordbruk i ekologisk balans.
Dagens ofta ensidiga odling utarmar jorden och gynnar angrepp av skadegörare.
Bekämpningen formas ofta till ett slags kemiskt krig mot naturen.
En allsidig växtföljd, anpassad efter regionala förhållanden, minskar däremot
förekomsten av ogräs, skadedjur och växtsjukdomar. Det är av flera
skäl viktigt att i högre utsträckning än i dag producera proteinfodret inom
landet. En successiv avveckling av kemikalieanvändningen kan — åtminstone
i inledningsskedet — leda till lägre avkastning av vissa grödor, men är
ändå önskvärd.
Riksdagen bör med större eftertryck markera den färdriktning som bör
gälla för jordbruket. Som anförs i motion Jo278 bör målsättningen vara att
behovet av konstgödsel minskar och användningen av bekämpningsmedel
upphör. Samtidigt bör den alternativa odlingen på olika sätt stimuleras. En
ökad satsning på växtförädling och resistensforskning är i detta sammanhang
synnerligen angelägen. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo278 yrkande 5 bör ges regeringen till känna. Härigenom tillgodoses i stor
utsträckning övriga motioner som berör detta ämnesområde.
dels utskottets hemställan under 18 bort lia följande lydelse:
18. beträffande minskad användning av gödselmedel och bekämpningsmedel
m. m.
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo278 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt
lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1986/87:Jo24l yrkandena 1
och 4, I986/87:Jo736 yrkandena I och 2, 1986/87:Jo797 yrkande II,
1986/87:Jo803 yrkande 39 och !986/87:Jo834 yrkande 3,
Särskilt yttrande
Ökad avreglering (mom. 13)
Lars Ernestam, Bengt Rosén och Anders Castberger (alla fp) anför:
Folkpartiet har i reservation 1 begärt en parlamentarisk utredning som
bl. a. bör utreda möjligheterna att uppnå ökad avreglering och starkare
betoning av miljö och livsmedelskvalitet. De i motionen berörda frågeställningarna
bör kunna tas upp i detta sammanhang.
26
Svenskt Tryck Stockholm 1987