om jakt och viltvård (Betänkande 1982/83:JoU22 Jordbruksutskottet)

JoU 1982/83:22

Jordbruksutskottets betänkande
1982/83:22

om jakt och viltvård
Motioner

I motion 1981/82:197 av John Andersson (vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om skyndsamt
förslag till prisreglering för arrendepriser för älgjakt i enlighet med vad som
anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till lag om förbud
mot anbudsförfarande vid utarrendering av jaktmark att gälla från den 1 juli
1982,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i övrigt anförts i motionen.

I motion 1981/82:609 av Helge Hagberg och Owe Andréasson (båda s)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
sagts om behovet av en utredning om vilka jaktvapen som skall användas vid
jakt på sädgäss.

I motion 1981/82:1033 av Arne Gadd (s) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att bestämmelser utarbetas så att en
allsidigt sammansatt jakttidsberedning ersätter den nuvarande, varvid
ekologisk expertis måste finnas att tillgå liksom representation från
naturvårdsorganisationerna,

2. att riksdagen hos regeringen begär att därvid den nya jakttidsberedningen
skall vara fristående från Svenska jägareförbundet och helst sortera
direkt under statens naturvårdsverk,

3. att riksdagen hos regeringen begär att jakt- och viltvårdsberedningen
upplöses och en utredning kommer till med ledamöter som besitter ekologisk
sakkunskap, representerar naturvårdsorganisationer och i rimlig omfattning
de organisationer som i dag omfattar de aktiva jägarna.

I motion 1981/82:1424 av Erik Börjesson (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen sagts om införande av
extra älgavgift för de djur vilkas hudar icke tillvaratas.

I motion 1981/82:1429 av Margareta Gard och Björn Körlof (båda m)
yrkas att riksdagen beslutar att övergångsbestämmelserna i nya jaktvårdslagen
kompletteras på så sätt att fullmakter från- den gamla lagstiftningen blir
gällande i nybildade jaktvårdsområden och att 4 § i lagen om rätt till jakt
ändras på så sätt att samfällda ägoskiften kan ingå i jaktvårdsområden.

I motion 1981/82:1437 av John Johnsson m. fl. (s, m, c, fp) yrkas att
1 Riksdagen 1982/83. 16 sami. Nr 22

JoU 1982/83:22

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om permanentning av försöksverksamheten för kronhjort i Skåne.

Utskottet

Utskottet behandlar i betänkandet ett antal motioner om jakt- och viltvård
vilka väckts i januari 1982.

Utarrendering av jaktmark

Enligt motion 1981/82:197 gör sig ekonomiska intressen allt mer gällande i
den svenska jakten, till nackdel för både viltet och jägarna. En reglering av
arrendepriserna framstår enligt motionen som allt mera angelägen. Denna
bör ske i samråd med jägarnas organisationer. Anbudsförfarandet bör helt
förbjudas. Naturvårdsverket bör få i uppdrag att beivra datoriserad
jaktmarksförmedling där uppenbara risker föreligger för rovjakt och
åsidosättande av god viltvård, anser motionären.

Riksdagen har behandlat liknande motioner vid ett par tillfällen under
senare år, utan att dessa dock föranlett någon ytterligare åtgärd. I sitt av
riksdagen godkända betänkande (JoU 1980/81:28) framhöll jordbruksutskottet
bl. a. att motionärerna i sin bedömning av utvecklingen i fråga om
jakträttsupplåtelser berörde problem som förtjänar uppmärksamhet i det
fortsatta utredningsarbetet på jakt- och viltvårdens område. Utskottet
erinrade dock om att jakt- och viltvårdsberedningen i sitt arbete skulle
komma in på hithörande spörsmål och avstyrkte motionen med hänsyn
härtill.

Utskottet har erfarit att jakt- och viltvårdsberedningen avser att lägga fram
ett slutbetänkande under våren 1983. I avvaktan på utredningsresultatet
finner utskottet att motionen icke bör föranleda någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida.

Vapentyp vid jakt på sädgås

I motion 1981/82:609 förordas en utredning om vilka vapentyper som kan
tillåtas vid jakt på sädgås. Bakgrunden till yrkandet är att vissa undersökningar
visat att en stor mängd gäss skadskjuts vid jakt med hagelgevär.

Utskottet har inhämtat att de förhållanden som påtalas i motionen har
föranlett olika utredningar. Bl. a. har statens veterinärmedicinska anstalt i
samråd med statens naturvårdsverk och Svenska jägareförbundet genomfört
en undersökning rörande lämplig hageldimension vid gåsjakt.

Inom naturvårdsverket pågår överväganden om att på grundval av bl. a.
denna utredning vidta åtgärder beträffande godkänd hageldimension,
informationsverksamhet och utbildning av jägare m. m. Utskottet finner
med hänsyn till den verksamhet som sålunda pågår inom de ansvariga

JoU 1982/83:22

instanserna att någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida icke är påkallad
med anledning av motionen.

Sammansättningen av jakttidsberedningen och jakt- och viltvårdsberedningen Enligt

motion 1981/82:1033 måste jakt- och faunavårdslagstiftningen
baseras på modernt ekologiskt kunnande hos zoologer och naturvårdare och
hänsyn tas till berättigade krav på en art- och individrik fauna. Motionären
anser att jakt- och viltvårdsberedningen bör upplösas och att en ny utredning
bör tillsättas med representanter för ekologisk sakkunskap m. fl. En
omorganisation av jakttidsberedningen föreslås ske efter enahanda grunder.

Utskottet instämmer i motionärens uppfattning att jakt- och viltvårdslagstiftningen
bör baseras på modernt ekologiskt kunnande. Däremot synes
hans förslag baserat på felaktiga informationer.

Jakt- och viltvårdsberedningen (Jo 1977:04) är en kommitté med
parlamentarisk sammansättning. Bland de sakkunniga finns representanter
för ekologisk sakkunskap. Beredningen är nu inne i slutfasen av sitt arbete
och beräknas avge sitt slutbetänkande i början av år 1983.

Vad beträffar handläggningen av jakttidsärenden får utskottet erinra om
att jakttiderna fastställs av regeringen på förslag av naturvårdsverket som i
sin tur erhåller förslag från bl. a. jakttidsberedningen. Jakttidsberedningen
är ett beredningsorgan med administrativ anknytning till Svenska jägareförbundet.
Beredningen har inte offentligrättslig karaktär och statsmakterna tar
inte del i utseendet av dess ledamöter. Den har emellertid en mångsidig
sammansättning. Där finns företrädare för olika myndigheter och organisationer
med sakkunskap på bl. a. det jaktliga, ekologiska och allmänt
naturvetenskapliga området.

Utskottet får med hänvisning till det anförda avstyrka motionen.

Tillvaratagande av älghudar

I motion 1981/82:1424 påpekas att avskjutning av älg ökat kraftigt under de
senaste tio åren, från ca 50 000 till drygt 150 000 om året. Motionären anser
att älghudarna utgör en naturresurs som borde tillvaratas i betydligt större
utsträckning än som nu sker. Den s. k. älgavgiften bör därför höjas med
förslagsvis 100 kr. i de fall huden inte sålts eller överlåts till känd
hudhandlare.

Enligt vad utskottet inhämtat har efterfrågan på älghudar från garveriernas
sida ökat under senare år efter att under flera decennier ha varit
obetydlig. Ersättningen till jägarna anses visserligen fortfarande låg. Enligt
uppgift från industrihåll finns det dock möjligheter att höja ersättningen
under förutsättning att hudarna blir behandlade på rätt sätt. F. n. pågår en

JoU 1982/83:22

försöksverksamhet med tillvaratagande av älghudar i samband med älgjakten
i vissa jaktområden. Genom garveriernas och jägarorganisationernas
försorg ges jaktlagen undervisning i hur hudarna skall behandlas för att
tillgodose kvalitetskraven från beredningsindustrins sida.

Utskottet finner för sin del att det närmast torde ankomma på jägarna och
deras organisationer samt på beredningsindustrin att finna vägar till ökat
tillvaratagande av älghudar. Mot den bakgrunden avstyrks motionen.

Bildandet av jaktvårdsområden

I motion 1981/82:1429 aktualiseras några tillämpningsproblem i anslutning
till den nya lagen (1980:894) om jaktvårdsområden, som trädde i kraft den 1
januari 1981. Enligt motionen har vissa komplikationer tillstött såvitt avser
utvidgning av jaktvårdsområden som bildats enligt äldre rätt. Problem har
även uppstått när en förrättning sökts medan äldre regler gällde och
sedermera utvidgas till att gälla flera fastigheter. I dessa fall blir två olika
lagar gällande. En praktisk konsekvens av detta blir att fullmakter som
avfattats enligt äldre regler inte blir giltiga om förrättningen handläggs enligt
den nya lagen. Motionärerna hemställer om en ändring av övergångsbestämmelserna
som innebär att fullmakterna blir gällande i dessa fall. Vidare
föreslås att inte bara samägda fastigheter utan även samfällda ägoskiften
skall kunna ingå i jaktvårdsområde.

Utskottet anser - bl. a. med hänsyn till de sakliga ändringar som den nya
lagen om jaktvårdsområden innebär jämfört med äldre rätt - att starka
principiella invändningar kan riktas mot att man i särskilda övergångsbestämmelser
reglerar problemen med pågående förrättningar på det sätt
motionärerna föreslagit. Vissa praktiska olägenheter under en övergångstid
torde således inte helt kunna undvikas. Utskottet avstyrker motion
1981/82:1429 såväl i nu berörd del som i fråga om samfällda ägoskiftens
delaktighet i jaktvårdsområdesförening.

Kronviltsreservatet i Skåne

I motion 1981/82:1437 kritiseras en genetisk rapport vari skyddsvärdet för
den skånska kronhjorten ifrågasätts. Motionärerna hävdar att det är klart
påvisat att den skånska kronhjorten skiljer sig morfologiskt från kronhjort i
andra delar av landet. Den nuvarande försöksverksamheten med kronhjortsreservat
i Skåne bör enligt motionen permanentas.

Frågan om reservatet för kronvilt i Skåne har vid upprepade tillfällen
prövats av riksdagen.

1970 års höstriksdag fastställde vissa riktlinjer i fråga om åtgärder för
kronviltets bevarande och om bestridande av kostnaderna härför (prop.
1970:165 bil. 8, JoU 1970:53, rskr 1970:413). Beslutet innebar bl. a. att ett
öppet s. k. frireservat för kronvilt skulle inrättas på försök i Skåne.

JoU 1982/83:22

Ersättning skulle utgå till de markägare som i mera betydande omfattning
drabbats av skador. Regler om ersättning vid skada av kronvilt finns numera i
förordningen (1980:400) om ersättning vid vissa viltskador m. m.

Hösten 1979 överlämnade riksdagen två motioner om kronviltsreservatet i
Skåne till jakt- och viltvårdsberedningen på förslag av utskottet (JoU
1979/80:5). Denna kommer att behandla frågan i sitt slutbetänkande.

Utskottet anser med hänsyn till att frågan är under utredning att motionen
icke påkallar någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utarrendering av jaktmark
att riksdagen avslår motion 1981/82:197,

2. beträffande vapentyp vid jakt på sädgås
att riksdagen avslår motion 1981/82:609,

3. beträffande sammansättningen av jakttidsberedningen m. m.
att riksdagen avslår motion 1981/82:1033,

4. beträffande tillvaratagande av älghudar
att riksdagen avslår motion 1981/82:1424,

5. beträffande bildandet av jaktvårdsområden
att riksdagen avslår motion 1981/82:1429,

6. beträffande kronviltsreservatet i Skåne
att riksdagen avslår motion 1981/82:1437.

Stockholm den 14 december 1982

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Åke Wictorsson (s), Arne Andersson i Ljung
(m), Grethe Lundblad (s), Ove Karlsson (s), Gunnar Olsson (s), Håkan
Strömberg (s), Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin Andersson (c), Martin
Segerstedt (s), Börje Stensson (fp), John Andersson (vpk), Jan-Eric Virgin
(m), Bengt Kronblad (s) och Bo Arvidson (m).

Reservation

John Andersson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Utskottet har
erfarit” och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner i likhet med motionären att prisutvecklingen på jaktens
område och de ekonomiska intressen som där gör sig alltmer gällande inte

JoU 1982/83:22

står i överensstämmelse med en riktig viltvård och jaktens huvudsyfte. Det är
därför angeläget att åtgärder vidtas för att infria de mål som anges i jaktlagen.
Bl. a. synes en reglering av arrendepriserna nödvändig. En sådan bör
utarbetas i samråd med jägarnas organisationer. Anbudsförfarandet bör helt
förbjudas. Slutligen bör naturvårdsverket få i uppdrag att beivra initiativ av
typ datoriserad jaktmarksförmedling, där uppenbara risker föreligger för
rovjakt och åsidosättande av god viltvård. Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1981/82:197 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande utarrendering av jaktmark

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:197 ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.