Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

om intrång i Stora Sjöfallets nationalpark (prop. 1980/81:19)

Betänkande 1980/81:JoU11

JoU 1980/81:11

Jordbruksutskottets betänkande
1980/81:11

om intrång i Stora Sjöfallets nationalpark (prop. 1980/81:19)
Propositionen

I proposition 1980/81:19 har regeringen (jordbruksdepartementet) föreslagit
riksdagen att bemyndiga regeringen att medge det intrång i Stora
Sjöfallets nationalpark som enligt vad som framgår av propositionen
föranleds av en tredje tilloppstunnel till Vietas kraftstation.

Motionerna

I motion 1980/81:15 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1980/81:19 och samtidigt hos regeringen
begär ett samlat förslag i enlighet med vad som förordas i motionen,

2. att, om riksdagen ändå beslutar i enlighet med propositionens förslag,
den samtidigt uttalar att beslutet inte får påverka behandlingen av etapp två i
Jaurekaska.

I motion 1980/81:50 av Hans Wachtmeister (m) yrkas att riksdagen avslår
propositionen i vad rör intrång i nationalparken i avvaktan på remissbehandling
av vattenfallsverkets utredning i saken.

Uppvaktningar m. m.

Utskottet har i samband med ett studiebesök i Stora Sjöfallets nationalpark
i september 1980 fått information om det aktuella företagets omfattning
och konsekvenser i olika avseenden. I nämnda sammanhang uppvaktades
utskottet av företrädare för lokalbefolkningen, däribland medlemmar av
Sirkas sameby.

Utskottet

Stora Sjöfallets nationalpark avsattes år 1909 i syfte att bevara ett
högnordiskt fjällandskap i ett naturligt tillstånd. För att göra det möjligt att
reglera de s. k. Suorvasjöarna utbröts dessa jämte vissa byggnadsområden ur
nationalparken år 1919. Sedan dess har ytterligare regleringar och
kraftverksutbyggnader lett till omfattande intrång i nationalparken, inte
minst i området kring nuvarande Vietas kraftstation.

Det vattenmål som ligger till grund för framställningen om intrång i Stora
Sjöfallets nationalpark avser en tredje tilloppstunnel till Vietas kraftstation.
Ändamålet med tunneln är att minska fallförlusterna i tilloppet till

1 Riksdagen 1980181. 16 sami. Nr 11

JoU 1980/81:11

2

kraftstationen och att därigenom få en större produktion i stationen.
Produktionsökningen uppgår till 55 GWh/år.

Tunneln kommer att utsprängas i berg och blir ca 5,5 km lång. Den berör
såväl nationalparken som det från parken utbrutna området vid Suorvaanläggningen.
Arbetena omfattar bl. a. utsprängning av 2 milj. m3 bergmassor
löst mått. Dessa avses läggas upp vid Suorvadammen inom den tidigare
utbrutna delen av nationalparken. Utsprängningen kommer att ske från
tunnelns båda ändpunkter samt från ett tunnelpåslag ungefär på tunnelns
mitt. Det nedre påslaget med tillfartsväg är de permanenta anläggningsdelar
som berör mark i dagen inom nationalparken. Tillfartsvägen kommer att bli
700 m lång. Påslaget tar i anspråk en yta av ca 500 m2.

Vattenöverdomstolen uttalade i beslut den 20 maj 1980 bl. a. att företaget
inte uppfyllde de ekonomiska tillåtlighetsreglerna i 2 kap. 3 § första stycket
vattenlagen samt hänsköt till regeringen frågan huruvida företaget skulle få
komma till stånd.

Regeringen harvid sin prövning av företaget enligt 2 kap. 3 § tredje stycket
vattenlagen funnit att detta - framför allt med hänsyn till dess sysselsättningsskapande
effekt - har så stor betydelse från allmän synpunkt att det bör
medges med stöd av nyssnämnda lagrum. Enligt föredragande departementschefen
väger de energi- och sysselsättningspolitiska skälen i detta fall
tyngre än skyddet av en del av nationalparken som redan har blivit föremål
för stora ingrepp. I sammanhanget erinras om att naturvårdsverket avser att
senare föreslå att vissa delar bryts ut ur nationalparken med hänsyn till de
ingrepp som skett.

I propositionen lämnad redovisning av grunderna för regeringens bedömning
innehåller i övrigt bl. a. följande.

De anläggningsarbeten som berör nationalparken kommer till helt
övervägande del att utföras under jord. Permanenta ovanjordsanläggningar
blir endast ett tunnelpåslag och en kortare tillfartsväg till tunnelpåslaget. De
utsprängda bergmassorna kommer att läggas upp vid Suorvadammarna,
belägna inom den tidigare utbrutna delen av nationalparken. Ovanjordsanläggningarna
ligger i anslutning till de områden av nationalparken som har
påverkats av tidigare arbeten för Vietas kraftstation. De kommer inte att ge
upphov till någon fortgående verksamhet efter det att arbetena med dem
slutförts.

Några egentliga olägenheter av företaget torde enligt propositionen bara
uppstå under byggnadsskedet, vilket beräknas vara i ca 4,5 år. Under denna
tid kan visst intrång i renskötseln uppkomma inom arbetsområdet. Det är
därför angeläget att samråd sker med de berörda samerna. Likaså kan viss
påverkan ske på fiske och fiskbestånd i Kårtjejaure och Langas till följd av
grumlingar och andra vattenföroreningar från tunnelbygget. Åtgärder bör
därför enligt propositionen vidtas för att i möjlig mån minimera föroreningarna.
Eftersom elproduktionen i Vietas kraftstation kommer att ske med
användande av mindre vatten än nu, kommer företaget samtidigt att medföra

JoU 1980/81:11

3

att vattenståndsvariationerna till följd av korttidsregleringen minskar.

Flertalet remissinstanser motsätter sig inte det ifrågavarande intrånget.

I motionerna 15 och 50 yrkas avslag på propositionen under påstående att
ytterligare projekt planeras som kan leda till fortsatta och kanske ännu
allvarligare ingrepp i nationalparken. Flärmed åsyftas en av vattenfallsverket
projekterad sänkningskanal med regleringsdamm vid Jaurekaska, som är
avsedd att öka fallhöjden vid Vietas kraftstation. Motionärerna varnar för att
ett tillstånd till det nu aktuella tunnelbygget kan tvinga fram en fortsatt
utbyggnad vid Jaurekaska på grund av den sammankoppling som skett
mellan de båda företagen. Båda utbyggnadsetapperna bör enligt motionärerna
behandlas i ett sammanhang och föreläggas riksdagen för gemensam
behandling.

I motion 15 framförs dessutom ett andrahandsyrkande av innebörd att
riksdagen, om propositionen bifalles, samtidigt bör uttala att beslutet inte får
påverka behandlingen av etapp två i Jaurekaska.

Utskottet vill för sin del erinra om det principuttalande som gjordes av
riksdagen i samband med behandlingen av en proposition om intrång i
Pieljekaise nationalpark (prop. 1978/79:115 bil. 2, JoU 1979/80:39, rskr
1979/80:345). I betänkandet underströk utskottet starkt vikten av att
nationalparkernas områden bevaras intakta för framtiden och att den allra
största restriktivitet iakttas när ingrepp av någon angelägen anledning
aktualiseras. I propositionen framhåller föredraganden att han helt instämmer
i nämnda riksdagsuttalande. Med hänsyn till de särskilda omständigheter
som föreligger och som närmare redovisats ovan har emellertid
föredraganden ansett att skälen för ifrågavarande projekt i detta fall väger
tyngre än skälen däremot.

Utskottet har i samband med ett studiebesök i det aktuella området i
september 1980 fått utförlig information om företagets omfattning och om
dess konsekvenser i olika avseenden. I nämnda sammanhang uppvaktades
utskottet av representanter för lokalbefolkningen - bl. a. medlemmar av
Sirkas sameby - som anförde synpunkter på såväl det nu aktuella ingreppet
som den planerade utbyggnaden vid Jaurekaska.

I likhet med föredraganden har utskottet funnit att det område av Stora
Sjöfallets nationalpark som berörs av den nya tilloppstunneln - i ännu högre
grad än i fråga om det i Pieljekaise aktuella området - redan är påverkat av
vattenkraftsutbyggnader. Några egentliga olägenheter av företaget torde,
som framhålls i propositionen, bara uppstå under byggnadsskedet, vilket
beräknas omfatta ca 4,5 år. De varaktiga förändringar i landskapsbilden som
det begärda intrånget skulle orsaka framstår som obetydliga i jämförelse med
tidigare påverkan. Vid en samlad bedömning av skälen för och emot en
utbyggnad har utskottet inte funnit nationalparksintresset i sig vara en
tillräcklig anledning för utskottet att i detta fall motsätta sig det begärda
intrånget.

JoU 1980/81:11

4

En tillämpning av de bedömningsgrunder som anvisas i gällande riksdagsbeslut
rörande markanvändning inom de obrutna fjällområdena torde inte
heller innebära något hinder mot ett företag av den begränsade omfattning
som det här är fråga om.

Vad utskottet anfört innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag
och avstyrker motionerna 15 och 50 såvitt avser yrkande om avslag på
propositionen. Det bör dock tilläggas att utskottet har förståelse för
motionärernas oro över att planer på ytterligare utbyggnader kan leda till
fortsatta ingrepp i nationalparken. Utskottet vill därför understryka att
utskottet vid sitt ställningstagande i detta ärende gjort en helt fristående
bedömning, begränsad till skälen för och emot det nu föreliggande
tunnelprojektet. Ett riksdagsbeslut i den av utskottet förordade riktningen
bör därför inte kunna åberopas till stöd för ytterligare ingrepp i nationalparken.
Beslutet får med andra ord inte tillmätas prejudicerande betydelse i
fråga om en eventuell fortsatt vattenkraftsutbyggnad vid Jaurekaska eller
andra projekt som kan beröra nationalparken. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Härigenom får syftet med
motion 15 yrkande 2 anses tillgodosett.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1980/81:15 yrkande 1 och motion 1980/81:50 bemyndigar
regeringen att medge det intrång i Stora Sjöfallets
nationalpark som enligt vad utskottet anfört föranleds av en
tredje tilloppstunnel till Vietas kraftstation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motion 1980/81:15 yrkande 2 anfört
om bedömningen av föreliggande intrång i Stora Sjöfallets
nationalpark.

Stockholm den 25 november 1980

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Maj Britt
Theorin (s)*, Börje Stensson (fp), Grethe Lundblad (s), Sven Lindberg (s),
Åke Wictorsson (s)*, Sven Eric Lorentzon (m), Gunnar Olsson (s)*, Märta
Fredrikson (c), Håkan Strömberg (s), Esse Petersson (fp)*, Lennart
Brunander (c), Ingvar Eriksson (m) och Jan Fransson (s)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 65963 Stockholm 1980

Tillbaka till dokumentetTill toppen