om internationellt utvecklingssamarbete m. m. (prop. 1986/87:100, bil. 5) (Betänkande 1986/87:UU10 Utrikesutskottet)

Utrikesutskottets betänkande
1986/87:10

om internationellt utvecklingssamarbete m. m.
(prop. 1986/87:100, bil. 5)

TREDJE HUVUDTITELN
C. Internationellt utvecklingssamarbete

I detta betänkande behandlas de förslag avseende internationellt utvecklingssamarbete
m. m. som regeringen förelagt riksdagen i budgetpropositionen
1986/87:100, bil. 5, litt. C samt de motioner som väckts i anslutning
till propositionen.

En sammanställning av motionerna och en innehållsförteckning finns i
slutet av betänkandet.

Sammanfattning av betänkandet

1 propositionen föreslås att Sveriges del i det internationella biståndssamarbetet
skall uppgå till en procent av bruttonationalinkomsten (BNI), vilket
för budgetåret 1987/88 innebär att 9 870 milj. kr. av statsbudgeten avsätts
för internationellt utvecklingssamarbete. Det är en ökning i förhållande till
innevarande budgetår med 930 milj. kr.

Det bilaterala biståndet administreras huvudsakligen av SIDA och svarar
för drygt hälften av det totala utvecklingssamarbetet. Tyngdpunkten i
det bilaterala biståndet ligger vid långsiktigt samarbete med 17 u-länder.
Detta s. k. landprogrammerade bistånd svarar för cirka en tredjedel av totalbiståndet.
Katastrofbistånd, regionala insatser och stöd genom folkrörelser
och andra enskilda organisationer är andra centrala inslag i det bilaterala
samarbetet. En mycket stor andel av det svenska biståndet, sammantaget
över 40 %, går till länder i södra Afrika. Något under en tredjedel av biståndet
går till internationella biståndsprogram inom FN, Världsbanksgruppen
m. m.

En ökande del av biståndet går över det anslag som kallas Övriga
u-landspolitiska insatser. Dit hör tekniskt samarbete och u-krediter, båda
förmedlade genom Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt
samarbete (BITS) samt det särskilda stöd som kan utgå till länder med akuta
betalningsbalansproblem.

I anslutning till biståndspropositionen har väckts ett fyrtiotal motioner,
därav partimotioner från moderata samlingspartiet (U229), folkpartiet
(U216), centerpartiet (U209) och vänsterpartiet kommunisterna (U218). En
sammanfattning av dessas innehåll vad beträffar allmänna riktlinjer finns i
betänkandet.

1986/87:10

1 Riksdagen 1986/87. 9 samt. Nr 10

Utskottsmajoriteten följer i huvudsak regeringens förslag till medelsra- UU 1986/87:10
mar för de olika biståndsändamålen. Anslagsposten för bidrag till folkrörelser
och enskilda organisationer föreslås dock bli höjd med 50 milj. kr.
utöver regeringens förslag och posten för katastrofbistånd med 70 milj. kr.
utöver regeringens förslag. En motsvarande sänkning görs av medlen för
u-krediter. Den totala biståndsramen förblir därmed oförändrad, dvs. en
procent av BNI.

I partimotionerna betonas biståndssamarbetets betydelse för utvecklingen
av demokrati i mottagarländerna. Moderata samlingspartiet och centerpartiet
föreslår bl. a. att en särskild anslagspost inrättas för stöd till demokratiutveckling.
Förslaget avstyrks av utskottsmajoriteten, bl. a. med hänvisning
till att insatser för demokratin bör vara en del av det reguljära
biståndet och med hänvisning till att det redan finns andra medel för ändamålet.

I motionerna lämnas därutöver ett antal andra förslag till konkreta åtgärder
till förmån för en demokratisk samhällsutveckling i u-länderna.

Miljöfrågorna intar liksom tidigare en central plats i utvecklingssamarbetet,
vilket kommer till uttryck såväl i motionerna som i propositionen. På
förslag av centerpartiet föreslår utskottet en översyn av biståndsmålen i
syfte att i målformuleringarna ge uttryck åt hänsynen till miljön.

I en gemensam reservation framför (m), (fp) och (c) åter förslaget att en
särskild anslagspost skall inrättas för miljöbistånd även i andra länder än
programländerna.

En gemensam reservation från (m) och (c) framför invändningar mot det
bilaterala biståndets inriktning på en mer eller mindre fast krets av mottagarländer
inom ramen för den s. k. landprogrammeringsmetoden och föreslår
att biståndet i större grad inriktas på ämnesområden och projekt. Moderata
samlingspartiet anser vidare att samarbete bör kunna inledas med
nya länder.

Folkpartiet förordar en utvärdering av det multilaterala biståndet. Samma
parti motsätter sig att biståndsmedel används för att bekosta en del av
den svenska överskottsproduktionen av spannmål.

Utskottsmajoriteten avstyrker centerpartiets förslag att en biståndspolitisk
utredning skall tillsättas med uppgift att se över hela det svenika biståndet.
Däremot föreslår majoriteten att den översyn som skall göras med
hänsyn till miljömålet även skall omfatta de övriga målen. Häremot reserverar
sig (m), (fp) och (c).

U-länderna i det internationella samarbetet
Propositionen (s. 37 — 45)

Den internationella ekonomin har präglats av stora förändringar under det
gångna året. Dollarns värde, de internationella räntorna och oljepriserna
har sjunkit kraftigt. Detta har påverkat u-ländernas ekonomiska situation.

Medan dollarkursens och räntenivåns fall anses ha haft en allmänt positiv
verkan på u-ländernas ekonomi har effekterna av oljeprisfallet varit blandade.
2

U-ländernas samlade utlandsskuld beräknas ha överskridit 1 000 miljarder UU 1986/87:10
dollar (ca 7 000 miljarder kronor) vid slutet av 1986. Utflödet av räntor och
amorteringar på utlandsskulden överstiger sedan 1984 inflödet av nya utlandslån
för u-länderna. Enligt senast tillgänglig världsbanksstatistik resulterade
u-ländernas långfristiga utlandsupplåning i en nettoöverföring från
u-länderna på 22 miljarder dollar 1985 medan nettoöverföringen till u-länderna
år 1981, före skuldkrisens början, var 35 miljarder dollar. Omsvängningen
mellan 1981 och 1985 uppgick således till nästan 60 miljarder dollar
och har i första hand drabbat Latinamerika. Denna förändring förklaras
huvudsakligen av de privata långivarnas kraftigt reducerade nyutlåning till
u-länderna. Utbetalningarna från privata långivare sjönk från en topp på
90 miljarder dollar 1981 till 45 miljarder dollar 1985. Under samma period
ökade u-ländernas skuldtjänst med 15 miljarder dollar, vilket således svarar
för resten av omsvängningen i nettoöverföringarna.

För de oljeimporterande länderna i Afrika söder om Sahara har den
samlade utlandsskulden nått en nivå som motsvarar 65 % av denna ländergrupps
totala BNP. Många av dessa länder står i dag inför mycket stora
skuldproblem. De för utvecklingen nödvändiga resurstillskotten utifrån
måste mot denna bakgrund i första hand ta formen av ökat bistånd.

I den internationella diskussionen har en utveckling skett av synen på
vad som utgör en lämplig strategi för att u-länderna på sikt skall kunna ta
sig ur skuldkrisen. Erfarenheterna från åren efter den internationella skuldkrisens
början hösten 1982 hade givit vid handen att ekonomisk åtstramning
inte räckte till för att komma till rätta med de grundläggande problemen.
Enighet kan sägas ha uppnåtts vid Internationella valutafondens och
Världsbankens gemensamma årsmöte i Söul hösten 1985 om att en framgångsrik
ekonomisk anpassningspolitik kräver en tillväxtorientering för att
skuldkrisen på sikt skall kunna lösas. Från amerikansk sida presenterades
då det s. k. Bakerinitiativet som, även om det i sak inte representerade något
nytt, ändå har haft betydelse för det fortsatta agerandet på grund av USA:s
stora internationella inflytande. Grundtanken bakom den tillväxtorienterade
anpassningsmodellen är att en långsiktig anpassning inte kan ske utan
ekonomisk tillväxt.

Denna tillväxtorienterade anpassningsmodell kan i sina huvuddrag tilllämpas
på såväl Latinamerika som på Afrika söder om Sahara. Två grundförutsättningar
enligt modellen är att en betydande ökning av resursflödet
till dessa u-länder kommer till stånd och att länderna Finnér avsättning för
sina exportvaror. Även om möjligheterna att nå dithän varierar avsevärt
mellan de båda ländergrupperna inger den hittillsvarande utvecklingen vissa
farhågor om att grundförutsättningarna inte kommer att kunna uppfyllas
i någotdera fallet.

Den skuldkonsolidering som hösten 1986 genomfördes för Tanzania,
inom ramen för den s. k. Parisklubben, kan tjäna som illustration av behovet
att finna mer långtgående lösningar för många av de fattiga u-ländernas
svåra skuldsituation. Dessförinnan hade Tanzania träffat en överenskommelse
med Internationella valutafonden (IMF) om ett ekonomiskt anpassningsprogram
för 1986—1987. Vid sidan om Tanzanias eget naturliga ansvar
för att detta program skall lyckas är det väsentligt att tillräckliga fi- 3

nansiella resurser skjuts till utifrån för att den beräknade miniminivån på UU 1986/87:10

Tanzanias import skall kunna uppnås. Utöver de extra resurser som utfästes

av IMF, av Världsbanken genom Internationella utvecklingsfonden (IDA)

och den särskilda lånefonden för Afrika samt av bilaterala givare ägde en

skuldkonsolidering rum. Skuldkonsolideringen medför att Tanzania under

programperioden 1986— 1987 måste avsätta bortåt 100 milj. dollar av sina

knappa valutaresurser för räntebetalningar, något som torde utgöra en svår

belastning för landets ekonomi.

Världshandeln och de monetära och finansiella frågorna dominerar diskussionen
tillsammans med katastrofsituationen i Afrika. I den förestående
multilaterala handelsförhandlingen inom GATTrs ram kommer en rad för
u-länderna viktiga områden att behandlas. Dit hör handeln med jordbruksprodukter
och tropiska produkter samt frågan om privata direktinvesteringar.
Enligt svensk uppfattning är en viktig uppgift i den nya förhandlingsrundan
att u-länderna tillförsäkras förbättrat och säkrat marknadstillträde.
Sverige eftersträvar också en närmare integrering av de mer utvecklade
u-länderna i det internationella handelssystemet.

De avgörande diskussionerna om monetära och finansiella frågor, däribland
skuldproblemen, äger rum inom ramen för IMF och Världsbanken.

Många u-länder skulle föredra att dessa samtal fördes i FN-organ där u-länderna
har större inflytande, såsom FN :s generalförsamling och UNCTAD.

U-länderna har även förordat en internationell konferens i syfte att åstadkomma
reformer av det internationella monetära systemet.

Behandlingen av krisen i Afrika är ett exempel på de multilaterala bistånds-
och finansieringsinstitutionernas betydelsefulla roll i det globala
utvecklingssamarbetet. Sverige har länge hävdat att dessa organisationers
resurser måste ökas. Detta är särskilt angeläget i en situation där bl. a.
skuldproblemen och läget i Afrika kräver betydande internationella insatser.

Samtidigt är det uppenbart att flera av de stora biståndsorganisationerna
har fortsatta finansieringsproblem. IDA:s resurser under åttonde påfyllnadsperioden
kommer att uppgå till ca 12 miljarder dollar, vilket i reala
termer innebär en minskning i jämförelse med IDA:s sjunde påfyllnad och
den särskilda s. k. Afrikafaciliteten.

Problemen är ännu allvarligare för FN :s samordnande organ för utvecklingsbistånd
(UNDP) som drabbas hårt främst av stora nedskärningar av
USA:s bidrag. Denna urholkning av resurserna för FN:s tekniska bistånd
har inte bara direkta negativa effekter i form av minskat resursflöde.

UNDP:s resurskris försvårar även det allmänna nord-syd-samarbetet, eftersom
u-länderna uppfattar den som ett utslag av bristande samarbetsvilja
hos berörda i-länder.

Biståndet från givarländerna inom OPEC fortsatte att minska till ca 3,5
miljarder dollar för 1985 jämfört med ca 4,5 miljarder 1984 och drygt 9
miljarder 1980. Räknat som andel av BNI nådde OPEC-biståndet 0,65%

1985, vilket bör jämföras med 1,84% 1980. Det finns anledning att räkna
med att OPEC-ländernas bistånd för 1986 kommer att minska ytterligare
som en följd av de förhållandevis låga oljepriserna.

FN har antagit ett mål om 0,15 % av BNI som bistånd till de 36 minst 4

utvecklade länderna. Sverige jämte några andra länder, bl. a. de nordiska, UU 1986/87:10
har överträffat detta mål medan D AC-länderna som helhet inte förmått öka
biståndet till dessa länder från 1980 års nivå på 0,08 % av BNI.

Tabell 1: Biståndsutbetalningar 1985 från DAC-länderna, OPEC, Sovjetunionen och
östeuropa samt samma länders per capitainkomster

	Andel av BNI (%)	Volym (milj. $)	Per capita inkomst (S)
DAC-länderna	0,35	29 419	12 043
Norge	1,03	575	13412
Nederländerna	0,91	1 135	8 605
Sverige	0,86	840	11 668
Danmark	0,80	440	10 723
Belgien	0,54	430	8 179
Frankrike	0,54	2 688	9 251
Australien	0,49	749	9 604
Canada	0,49	1 631	13 093
Förbundsrepubliken Tyskland	0,47	2 942	10 235
Finland	0,40	211	10 892
Österrike	0,38	248	8 726
Storbritannien	0,34	1 531	8019
Italien	0,31	1 099	6 224
Schweiz	0,31	300	14 887
Japan	0,29	3 797	11 027
Nya Zeeland	0,25	54	6 591
Irland	0,24	39	4 688
USA	0,24	9 403	16671
OPEC-länderna	0,65	3 528	2 530
(varav) Kuwait	3,16	749	13 880
Saudi-Arabien	2,88	2 646	7 980
Sovjetunionen och Östeuropa	0,23	3 523	3 900

Källa: OECD:s biståndskommitté (DAC)

1 Anslagsutveckling, planeringsramar etc.

Propositionen (s. 56 — 58)

Enprocentsmålet för biståndet står fast. Regeringen föreslår att biståndsramen
för budgetåret 1987/88 uppgår till 9 870 milj. kr. Det motsvarar 1 % av
den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI) för kalenderåret 1987. Beloppet
utgör en ökning med 930 milj. kr. i jämförelse med biståndsramen för
innevarande budgetår.

Ökningen av ramen kommer främst att utnyttjas för anslaget C 1. Bidrag
till internationella biståndsprogram och C 2. Utvecklingssamarbete genom
SI DA. Inom anslaget för utvecklingssamarbete genom SI DA bör ökningen
användas främst för det landprogrammerade biståndet, för enskilda organisationers
biståndsverksamhet och för katastrofbistånd. De multilaterala
bidragen föreslås öka med 265 milj. kr. och uppgå till 28,5 % av den totala
biståndsvolymen vilket är samma andel som budgetåret 1986/87. Ökningen
av biståndsramen används vidare för ökat stöd till forskning samt ökade
medel för u-krediter genom BITS.

Vissa utgifter för bistånds- och u-landsverksamhet, som i statsbudgeten
belastar andra anslag än biståndsanslagen, bör på samma sätt som under 5

tidigare budgetår räknas av mot biståndsramen. För budgetåret 1987/88 UU 1986/87:10
föreslås att 189,7 milj. kr. för sådana ändamål räknas av mot biståndsramen.

För innevarande budgetår har motsvarande utgifter beräknats till 179,9
milj. kr.

Planeringsramarna för utvecklingssamarbetet under budgetåren 1988/89
och 1989/90 bör utgöra en i förhållande till budgetåret 1987/88 oförändrad
andel av bruttonationalinkomsten.

Tabell 2. Biståndsanslag 1984/85—1987/88 (milj. kr.)

	Anvisat 1984/85	Anvisat 1985/86	Anvisat 1986/87	Förslag 1987/88	Förändring 1986/87 1987/88
C 1. Bidrag till inter-nationella bistånds-program	2 088,0	2 280,0	2 550,0	2 815,0	+ 265,0
C 2. Utvecklings-samarbete genom SIDA	3 967,6'	4 226,1	4 649,5	5 026,3	+ 376,8
C 3. Information	23,8	24,6	26,1	27,2	+ 1,1
C 4. Styrelsen för in-ternationell utveck-ling (SIDA)	164,5	181,6	195,9	200,8	+ 4,9
C 5. Nämnden för u-landsutbildning	16,9	17,8	20,4	21,1	+ 0,7
C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)	162,4	173,7	231,7	265,0	+ 33,3
C 7. Nordiska Afrika-institutet	2,8	3,2	3,5	3,8	+ 0,3
C 8. Övriga u-lands-politiska insatser m. m.	469,0	1 000,0	1 083,0	1 321,0	+ 238,0
Summa C 1 —C 8	6 895,0'	7 907,0	8 760,1	9 680,3	+ 920,2
Biståndskostnader som finansieras över andra huvudtitlar el-ler anslag	151,0	153,0	179,9	189,7	+ 9,8
Biståndsram	7 046,0	8 060,0	8 940,0	9 870,0	+ 930,0

Härutöver kom 55 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret
1982/83 att under 1984/85 tas i anspråk för bidrag under anslaget C 2. De totala
bidragen uppgick därmed till 4 022,6 milj. kr.

De administrativa anslagen har prövats med stor restriktivitet. Huvudförslaget
har tillämpats på myndighetsanslagen.

Följande förändringar av anslagsteknisk natur föreslås. Bidraget till stiftelsen
Svenska UNICEF-kommittén har tidigare anvisats under anslaget
F 3. Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden
och andra utrikespolitiska frågor. Regeringen föreslår i det följande att
bidraget till svenska UNICEF-kommittén budgetåret 1987/88 skall anvisas
över anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram.

Inom Anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram görs ytterligare
några ändringar av anslagsposter. Stödet till flyktingar förs samman
under en ny anslagspost och några organisationer som tidigare redovi- 6

sats under anslagsposten Övriga multilaterala bidrag förs över till anslags- UU 1986/87:10
posten Världsbanksgruppen resp. Övriga organisationer.

Inom anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA upprättas en ny
anslagspost benämnd Särskilda program. Denna post innehåller delposter
för försöksverksamhet och metodutveckling, olika delposter för ämnesinriktad
verksamhet samt insatsförberedelser och resultatvärdering.

Regeringen föreslår vidare att nämnden för u-landsutbildning som redovisas
under anslaget C 5 ombildas till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö
(Sandö U-centrum).

Motioner

1 motion 1986/87:U205 av Alf Svensson (c) yrkandena 2 och 3 hemställs

2. att riksdagen beslutar anta målsättningen att det offentliea

till utvecklingsländerna senast under budgetåret 1990/91 uppgår till 2
BNI,

3. att riksdagen beslutar höja biståndsanslagen till 1,1 % av BNI under
budgetåret 1987/88.

I motion 1986/87:U216 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkande 1 hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om riktlinjer för svenskt bistånd.

I motionen 1986/87:U217 av Sten Sture Paterson (m), yrkande 2 hemställs

2. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till att minska reservationernas
storlek i syfte att öka beviljade biståndsanslags effektivitet.

1 motion 1986/87:U218 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkande 1 hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en höjning av biståndsanslaget i förhållande till BNI.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att biståndsanslagen och övriga biståndskostnader
för budgetåret 1987/88 skall uppgå till 9 870 milj. kr., vilket
är 1 % av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI) för år 1987.

Därav föreslås SIDA få disponera 51 %, vilket är samma andel som innevarande
år. Det multilaterala biståndet står oförändrat för drygt 28 % och
den andel som faller under anslaget C 8 (u-krediter, betalningsbalansstöd,

BITS m. m.) uppgår till 13,3 % av totalanslaget, dvs. en mindre ökning i
förhållande till innevarande år. Återstående 7 % upptas av SAREC m. fl.
mindre anslag.

1 motion U205 (c) föreslås att ett nytt volymmål för biståndet skall vara

2 % av BNI och att detta mål skall uppnås senast budgetåret 1990/91. Som
en första etapp bör anslagen redan nästkommande budgetår uppgå till
1,1 % av BNI, föreslås det i samma motion. Även i motion U216 (fp) framförs
åsikten att 2 % av BNI bör vara ett långsiktigt biståndsmål.

Ett liknande förslag behandlades och avstyrktes av utskottet förra året
med motiveringen att det enligt utskottets mening inte förelåg förutsättningar
för att uppställa högre volymmål för det statliga biståndet. Utskottet 7

intar samma ståndpunkt nu och avstyrker följaktligen yrkandena 2 och 3 i UU 1986/87:10
motion U205.

I motion U218 (vpk) yrkas att biståndsanslagen skall höjas så mycket att
den eftersläpning inhämtas som uppstod när beräkningsgrunden ändrades
från BNP till BNI, dvs. bruttonationalprodukten minskad med ränteutbetalningarna
till utlandet.

Enligt utskottets mening ger den beräkningsmetod som nu praktiserats
under ett flertal år en rättvisande bild av Sveriges ekonomiska bärkraft.

Metoden är också internationellt vedertagen. Yrkande 1 i motion U218
avstyrks med hänvisning härtill.

I folkpartiets partimotion U216 läggs vikt vid att biståndets volym upprätthålls.
Kritik framförs mot de beräkningsmetoder som under senare år
lett till att biståndsanslagen inte nått upp till 1 % av BNI. Det konstateras i
motionen också att de årliga utbetalningarna under några år på 1980-talet
legat kring endast 0,8 % och att skälet härtill bl. a. är att stora belopp avsatts
för betalningsbalansstöd och u-krediter men sedan förblivit outnyttjade.

Denna biståndspolitik strider mot Sveriges moraliska förpliktelser mot de
fattiga länderna, heter det i motionen.

Även i motion U217 berörs utbetalningstakten och begärs att regeringen
tar initiativ till att minska reservationernas storlek.

Utskottet vill framhålla att det svenska enprocentsmålet till skillnad från
FN:s 0,7-procentsmål anger hur stora budgetanslagen skall vara och inte
hur mycket som varje år skall betalas ut. De nu föreslagna anslagen motsvarar
1 %av den beräknade bruttonationalinkomsten. Utbetalningstakten har
under senare år legat något lägre än tidigare men har på sistone åter stigit.

Det finns flera skäl till att utbetalningarna inte hållit takt med anslagstilldelningen.
En åtskillnad bör härvid göras mellan olika anslag om innebörden
av reservationerna skall framstå klar.

Under anslaget för multilateralt biståndssamarbete, C 1, består de icke
utbetalade medlen till helt övervägande del av betalningsåtaganden eller
skuldsedlar utställda på de internationella organisationerna, bl. a. IDA och
regionalbankerna. Huvuddelen av det i motion U217 under multilateralt
bistånd angivna reservationsbeloppet utgörs av sådana skuldsedlar, vilka
således inte är reservationer.

Under anslaget för utvecklingssamarbete genom SIDA, C 2, uppgår reservationerna
till ca 20—25 % av det anslagna beloppet och utgörs huvudsakligen
av för olika program och projekt intecknade reservationer. Detta
är enligt utskottets mening inte någon orimlig situation. En ordning enligt
vilken medlen för det bilaterala biståndet måste betalas ut under samma
budgetår under vilket de anslagits skulle kunna leda till ett dåligt planerat
bistånd.

Under anslaget för Övriga u-landspolitiska insatser, C 8, bestod reservationerna
vid innevarande budgetårs ingång huvudsakligen av kreditutfästelser
inom ramen för u-kreditsystemet. De för betalningsbalansstöd outnyttjade
medlen uppgick vid ingången av budgetåret till ca 50 milj. kr.

Utskottet vill sammanfattningsvis konstatera att det givetvis är önskvärt
att anslagna medel så snabbt som möjligt kommer mottagarländerna till
del. SIDA har för sin del uppmärksamheten riktad på problemet och har 8

också nedbringat reservationerna till en lägre nivå. Den övervägande delen
av de totala reservationerna beror på omständigheter som inte har med det
landprogrammerade biståndets planering att göra.

Ifrågavarande del av yrkande 1 i motion U216 (fp) och yrkande 2 i motion
U217 får därmed anses besvarade.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nytt volymmål för biståndet

att riksdagen avslår yrkandena 2 och 3 i motion 1986/87:U205,

2. beträffande BNP som beräkningsgrund

att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1986/87:U218,

3. beträffande utbetalningstakten

att riksdagen förklarar ifrågavarande del av yrkande 1 i motion
1986/87:U216 besvarad med vad utskottet anfört,

4. beträffande reservationernas storlek

att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1986/87:U217 besvarad
med vad utskottet anfört,

5. att riksdagen godkänner vad som förordas i budgetpropositionen
urtder rubriken Biståndsanslagen m. m.

2 Allmänna riktlinjer för biståndet
Propositionen (s. 45 — 56)

I avsnittet under rubriken ”Prioriteringar i Sveriges bistånd” redogör regeringen
för några huvudpunkter i biståndet, nämligen:

— biståndet till södra Afrika

— FN och det multilaterala biståndssamarbetet

— demokratimålet i biståndet

— miljö och utveckling

— bistånd till flyktingar

— de ömsesidiga intressen som biståndet kan främja.

Riktlinjerna för det multilaterala samarbetet behandlas i avsnitt 3 i betänkandet.

Den ekonomiska utvecklingen i A frika söder om Sahara har varit ogynnsam
under en lång följd av år. Förhållandena för länderna som omger
Sydafrika är särskilt svåra. Angola har drabbats av sjunkande oljepriser,
samtidigt som UNITA-rebellerna ökat sin aktivitet med stöd från såväl
Sydafrika som USA. Mozambique befinner sig i en akut ekonomisk kris,
som fördjupas av RNM-rebellernas och Sydafrikas sabotage- och destabiliseringsåtgärder.
Människor har dödats i sydafrikanska raider mot Lesotho,
Botswana, Swaziland, Zimbabwe och Zambia. Varutillförseln till flera av
Sydafrikas grannländer har störts och ständiga hot förekommer om olika
sanktionsåtgärder.

Antalet flyktingar i regionen har ökat på grund av de svåra förhållandena.
Tusentals människor befinner sig på flykt undan apartheid och gerillakrig.

UU 1986/87:10

res 1 (vpk)
s.y. I (fp)

res 2 (m)

Nio av länderna i södra Afrika har slutit sig samman i samarbetsorganisatio- UU 1986/87:10
nen Southern African Development Coordination Conference (SADCC).

Sverige stöder dessa länder på olika sätt. Av de nio länderna är Angola,

Botswana, Lesotho, Mozambique, Tanzania, Zambia och Zimbabwe programländer
med vilka Sverige har slutit samarbetsavtal om utvecklingssamarbete.
Samtliga dessa länder och de övriga två, Malawi och Swaziland,
kan erhålla svenskt bistånd genom regionala insatser, katastrofhjälp och
genom enskilda organisationer. Vidare utgår humanitärt bistånd till södra
Afrika. Till detta kommer insatser via multilaterala organ. Mer än 43 % av
Sveriges bilaterala bistånd går till dessa nio länder. Andelen har ökat under
senare år.

Sverige har sedan lång tid tillbaka ett omfattande samarbete med länderna
i södra Afrika. Biståndssamarbetet med Tanzania och Zambia inleddes
redan i mitten av 1960-talet. Successivt har därefter antalet samarbetsländer
byggts ut och insatserna ökats. Enligt regeringens mening finns det mot
bakgrund av det krisartade läget i regionen skäl att ytterligare öka biståndet
till denna del av världen.

Uppgiften att komma till rätta med situationen för dessa länder är svår.

Externa resurser i form av bistånd eiler genom privata investeringar från
utlandet kan aldrig ensamma driva fram önskvärda förändringar. Biståndet
måste därför passas in i en realistisk utvecklingsplanering där den ekonomiska
och politiska miljön i mottagarlandet stöder insatserna. Landprogrammen
för samarbetsländerna måste fortsätta att anpassas till den krissituation
som råder. Det gäller speciellt i Angola, Mozambique, Tanzania
och Zambia, där programmen måste ges ett stort inslag av importstöd, för
att avhjälpa det akuta behovet av konvertibel valuta. Sverige bör också
delta i kommande samordnade internationella aktioner för att lindra problemen
för länder med akuta betalningssvårigheter.

Med hänsyn till de stora biståndsbehoven i södra Afrika föreslås betydande
höjningar av medelsramarna för de flesta programländer i södra
Afrika och av medlen för regionalt samarbete och humanitärt bistånd i
södra Afrika. Medlen för katastrofbistånd bör ökas främst med hänsyn till
hjälpbehoven i regionen.

Demokratimålet vidrör det mest grundläggande i biståndsarbetet: människors
frihet från förtryck och utsugning och vår strävan att stärka förutsättningarna
för mera rättvisa och öppna samhällen för alla, inkl. de svagaste i
samhället. En samhällsutveckling i demokratisk riktning är en grundläggande
om än inte tillräcklig förutsättning för att biståndet skall ge varaktig
och långsiktig effekt. Det folkliga inflytandet i u-länder har utformats olika
beroende på historiska och kulturella skillnader. Begreppet demokratiutveckling
måste ses i ett vidare sammanhang än vad våra egna erfarenheter
kan ge anledning till. Det biståndspolitiska målet att främja en demokratisk
utveckling bör ses som uttryck för en önskvärd rörelseriktning snarare än
som ett näraliggande slutmål.

Den svenska övertygelsen om demokratins utvecklande kraft är grundad
på egna erfarenheter. Det är dock lätt att konstatera att de flesta u-länder

inte har utvecklat sådana demokratiska styrelseformer och faktiska med- jq

borgerliga rättigheter som vi anser omistliga i vårt land. Genom det svenska

biståndet kan vi medverka till att öka förståelsen för demokratiska lösning- U U 1986/87:10
ar och respekt för mänskliga rättigheter.

Biståndet skall också främja framväxten av demokratiska styrelseformer,
ett fritt organisationsväsende samt självständiga massmedier.

1 propositionen ges exempel på bilaterala projekt och program som visar
att Sverige har givit stöd som befrämjar en demokratisk samhällsutveckling
i u-länder. Enligt regeringens mening kan dock detta arbete utvecklas ytterligare.

För det första avser regeringen verka för att utrikesförvaltningen och
SIDA mer systematiskt använder den regelbundna dialogen med samarbetsländerna
till att betona demokratimålet och diskutera olika medel att
främja det. Den svenska linjen sedan tidigare ligger fast. Kränkningar av
grundläggande rättigheter påtalas, därför att de utgör brott mot överordnade
internationellt vedertagna principer och således inte enbart är en för den
enskilda staten intern angelägenhet. Vid överläggningar och andra kontakter
med programländerna bör enligt regeringens uppfattning än starkare
understrykas den vikt Sverige fäster vid demokratimålet och den inverkan
allvarliga och långvariga brister härvidlag kan få på biståndsviljan. Verkligheten
är dock den att även när ökad uppmärksamhet ägnas åt dylika frågor
inom den normala biståndsdialogen kan framsteg endast förväntas komma
till stånd stegvis och under en följd av år.

För det andra anser regeringen att det finns utrymme för ökade ansträngningar
även inom det på demokratiprocessen direkt inriktade biståndet,
såsom stöd till folkrörelser, fackföreningar och kvinnoprojekt. Mot bakgrund
av de svenska folkrörelsernas stora betydelse inom biståndet — och
särskilt på det aktuella området — har regeringen hösten 1986 tillkallat ett
folkrörelseråd för biståndsfrågor som samrådsorgan mellan regeringen och
folkrörelserna. Rådet ägnade sitt första sammanträde åt att diskutera erfarenheterna
av arbetet för att främja en utveckling i demokratisk riktning.

För det tredje bör biståndet även fortsättningsvis inriktas på sådana sektorer
som till sin karaktär är demokratifrämjande. Biståndsinsatserna bör
utformas och genomföras på ett sätt som ökar befolkningens deltagande,
ansvar och engagemang.

Miljöproblemen i u-länderna har uppmärksammats alltmer. Flera studier
har påvisat att miljöförstöringen i u-länderna har delvis andra orsaker än i
i-länderna.

Fattigdomen, ofta kombinerad med snabb folkökning leder till en tilltagande
nötning på miljön och särskilt marken. Allt sämre jordar utnyttjas för
jordbruksändamål och mera skog utnyttjas för bränsle och byggnadsvirke.

Återplantering försummas, och återväxt motverkas av stigande betestryck
från växande kreaturshjordar. Detta innebär minskad vegetation på det
tunna jordtäcket och ökad erosion. Markens produktionsförmåga försämras.

En sådan process försvårar den ekonomiska och sociala utvecklingen
ytterligare. Den fattiga befolkningen får försämrade möjligheter att bryta
den negativa trenden. En växelverkan uppkommer mellan utvecklingens
stagnation och naturens nedslitning. Detta leder på sikt ofrånkomligen till
en sjunkande materiell levnadsstandard.

I vissa u-länder förorsakas miljöproblemen av en kortsiktig och otillräck- UU 1986/87:10
ligt genomtänkt utvecklingspolitik som tillåter ekonomiska vinstintressen
att gå före hänsynen till väsentliga ekologiska samband och till långsiktiga
utvecklingsaspekter. Som exempel kan nämnas okontrollerade utsläpp från
industrier och skovling av tropiska skogar.

Miljöförstörelse förekommer också i samband med väpnade konflikter
och genom bristande kontinuitet i fråga om politiska beslut och åtgärder.

Direkta åtgärder för att förbättra miljön i u-länder — trädplantering och
återbeskogning, förbättrad bränsleekonomi, terrassering av åkerjord, förbättrade
fodergrödor och vattenreglering — ingår sedan åtskilliga år, och i
en ökande omfattning, i svenskt bistånd.

Det räcker emellertid inte med isolerade åtgärder, som i bästa fall kan
leda till ett uppskov med den fortskridande naturförstörelsen på vissa geografiskt
begränsade platser. Det krävs en helhetssyn och åtgärder som på
många områden tillsammans främjar en ekologiskt balanserad miljö i
u-länderna.

Många miljöproblem sträcker sig långt över nationella gränser vilket
understryker behovet av att miljövårdsaspekter och miljöinsatser utgör en
lika betydelsefull del av det svenska agerandet i internationella biståndsorganisationer
som i det bilaterala utvecklingssamarbetet. Vikten av ett långsiktigt
betraktelsesätt och av att den fysiska miljön bevaras och förbättras
bör betonas.

Miljöfrågorna har nära samband med katastrofsituationer i u-länderna.

Flertalet regeringar och organisationer är numera medvetna om vikten av
förebyggande åtgärder för att bevara den produktiva miljön och därmed
undvika eller lindra de allt oftare förekommande torkkatastroferna. Markvården
är härvid särskilt angelägen. Inte minst enskilda organisationer har
tagit värdefulla initiativ. Sådana initiativ bör stödjas.

Flyktingsituationen i världen fortsätter att inge oro. Allt fler människor
tvingas på flykt. En av de främsta orsakerna till flyktingströmmar är väpnade
konflikter mellan eller inom länder. Hjälpbehovet blir alltmer omfattande
samtidigt som större resurser krävs för att åstadkomma varaktiga lösningar
på flyktingarnas problem. Den ökade flyktingströmmen visar att det
finns behov av oförminskade ansträngningar inom det internationella
fredsarbetet.

Uppgifter om det totala antalet flyktingar i världen varierar. Enligt uppskattningar
inom FN är det sammanlagda antalet 14 miljoner. Till detta
skall emellertid läggas ett stort antal människor som befinner sig i flyktingliknande
situationer i grannländer eller i sitt eget hemland. Det största antalet
flyktingar, över 4 miljoner, kommer från Afghanistan. Ca 4 miljoner
flyktingar och hemlösa finns i Afrika, där flertalet befinner sig i Sudan och
Somalia. Palestinaflyktingarna beräknas till 2 miljoner.

Majoriteten — 11,5 miljoner — av världens flyktingar finns i u-länder.

Flera u-länder som tagit emot ett stort antal flyktingar har redan hårt ansträngda
ekonomier.

Sverige har under åren lämnat omfattande och ökande stöd till flyktingars
skydd och bistånd. Under senare år har detta uppgått till närmare 500 12

milj. kr. per år och lämnats genom FN:s flyktingkommissarie (UNHCR),

FN:s hjälpprogram för Palestinaflyktingar (UNRWA) och ett stort antal UU 1986/87:10
enskilda organisationer. Flyktingarna är i många avseenden de mest utsatta
av alla nödlidande. Enligt regeringens mening måste Sverige därför fortsätta
att stödja det humanitära arbetet bland flyktingar. En kraftig uppräkning
av flyktingbiståndet föreslås.

En växande insikt om det ömsesidiga beroendet mellan i- och u-länder
och det gemensamma intresset av ett vidgat samarbete har utgjort en grundval
för det bredare perspektiv på den svenska u-landspolitiken som utvecklats
sedan mitten av 1970-talet. U-länderna har i olika sammanhang krävt
att industriländerna anlägger ett vidare synsätt på förbindelserna mellan
nord och syd. Detta har varit vägledande för Sveriges ambitioner att utvidga
och fördjupa relationerna med u-länderna.

Biståndet spelar en betydelsefull roll i denna breddning av den bilaterala
u-landspolitiken. Inom ramen för biståndet har nya instrument tillkommit
som innebär en ökad tonvikt på ett vidgat ekonomiskt, tekniskt och vetenskapligt
samarbete liksom ökad stimulans till kulturutbyte, institutionssamarbete
och personkontakter. Verksamheterna styrs av u-ländernas behov
och prioriteringar men även av de resurser och den kompetens som
finns i Sverige för att möta dessa.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för det internationella
utvecklingssamarbetet som förordas under rubriken Prioriteringar
i Sveriges bistånd i propositionen.

Motioner

I motion 1986/87:U203 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkandena 1 och 2
hemställs

1. att riksdagen i anslutning till årets beslut om utvecklingsbiståndet uttalar
att katastrofbiståndsmedel bör kunna tas i anspråk för aids-insatser,

2. att riksdagen i anslutning till årets beslut om utvecklingsbiståndet uttalar
att planeringen på biståndsområdet bör inriktas på avsevärt vidgade
svenska aids-insatser såväl via Världshälsoorganisationen som inom vår
egen bilaterala biståndsverksamhet.

1 motion 1986/87:U205 av Alf Svensson (c) yrkandena 1, 5, 7, 8, 10 och 11
hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättandet av ett särskilt
biståndsdepartement,

5. att riksdagen beslutar begära att regeringen inleder bilateralt utvecklingssamarbete
med El Salvador och Guatemala,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs angående biståndets inriktning på de allra fattigaste och att
betoningen av de ekonomiska tillväxtmålen tonas ned,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om bistånd för bekämpning av HIV-smitta och aids,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag på en ny biståndsstrategi
med målsättningen att huvuddelen av biståndet skall gå till småskalig
landsbygds- och jordbruksutveckling, 13

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att upplysning UU 1986/87:10
om alkoholens och övriga drogers skadeverkningar skall ingå i SIDA:s
hälsovårdsprogram.

I motion I986/87:U209 av Olof Johansson m. fl. (c) yrkandena 1, 2, 8— 10,

12 och 14 hemställs

1. att riksdagen beslutar hos regeringen begära en parlamentarisk översyn
av inriktningen av det svenska biståndet,

2. att riksdagen beslutar att hushållning med naturresurser och miljö skall
vara ett av de biståndspolitiska målen,

8. att riksdagen beslutar hos regeringen begära initiativ till en nordisk
handlingsplan för biståndsarbete,

9. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om stöd till demokratisk utveckling,

10. att riksdagen beslutar att till ett nytt anslag för demokratisk utveckling
anslå 120 milj. kr.,

12. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om bistånd och miljö,

14. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om kvinnobistånd.

I motion 1986/87:U210 av Ingrid Sundberg (m) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om regeringens
redovisning av mottagarländernas demokratiska samhällsutveckling.

I motion 1986/87:U216 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkandena 1—4
hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för svenskt bistånd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om demokrati och mänskliga rättigheter i biståndet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stiftelser för bistånd till opinionsbildande organisationer i
u-länder,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om kvinnorna i biståndet.

I motion 1986/87 :U217 av Sten Sture Paterson (m) yrkandena 1, 4, 5, 8 och
9 hemställs

i.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att svensk
u-hjälp i ökad utsträckning skall styras av en integrerad utvecklingsplanering
i vilken en aktiv samverkan eftersträvas mellan insatsarbetets fem
grundstenar: fattigdomsorientering, medverkan av befolkningen, landsbygdsutveckling,
grundbehovsstrategi och självtillit,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige i
berörda forum skall verka för att jordens regnskogar bevaras,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen tili känna att svenskt bistånd
i ökad utsträckning ges en långsiktig inriktning där även kortsiktiga

insatser inordnas under långtidsmålsättningen, 14

8. att riksdagen begär att regeringen i FN tar initiativ till att en gemensam UU 1986/87:10
strategi utformas mot förstörelse och utarmning av jordens förnyelsebara

naturkapital,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en ökad
samordning måste åstadkommas inom utvecklingshjälpen mellan FN, regeringar
och icke-statliga organisationer.

I motion 1986/87:U218 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkande 4 hemställs

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen och SIDA till känna vad
som i motionen anförts om stöd till fackliga och bondefackliga organisationer
i tredje världen och samarbete med Amnesty International och nordiska
fackliga organisationer rörande mänskliga och medborgerliga rättigheter i
Sveriges samarbetsländer.

I motion 1986/87:U219 av Margareta Fogelberg och Lars Ernestam (fp)
yrkandena 2—4 hemställs

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av bilateralt bistånd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om stöd till IUCN:s program,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om Sveriges insats i 1TTO till skydd för tropiska regnskogar.

I motion 1986/87:U228 av Nils Carlshamre m. fl. (m) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
särskilt projekt inom biståndsramen för bekämpande av aids.

I motion 1986/87:U229 av Margaretha af Ugglas m. fl. (m) yrkandena 1 —6,

8, 9, 12 och 30 hemställs

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för utvecklingssamarbetet som
förordas under rubriken Ett effektivare bistånd,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för utvecklingssamarbetet som
anges i avsnitten Strategi för demokrati och Demokratiutveckling,

3. att riksdagen beslutar att ge regeringen i uppdrag att låta utarbeta årliga
rapporter om situationen för de mänskliga rättigheterna i samarbetsländerna
i enlighet med vad som anges i avsnittet om Demokratiutveckling,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs under Avveckling av biståndet,

5. att riksdagen godkänner de riktlinjer för utvecklingsbiståndet som
anges under avsnittet Miljö, markvård och energi,

6. att riksdagen godkänner de riktlinjer för utvecklingssamarbetet som
anges under avsnitten Marknadsekonomi i u-land och Samverkan med näringslivet,

8. att riksdagen godkänner de riktlinjer för utvecklingssamarbetet som
anges under avsnittet Ett ämnes- och projektinriktat bistånd,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs under avsnittet Nya samarbetsländer,

12. att riksdagen beslutar att befattningen som biståndsinspektör ånyo
inrättas samt i övrigt godkänner vad som anförs under rubriken Utvärdering,
15

30. att riksdagen beslutar att inrätta anslaget Stöd till en demokratisk UU 1986/87:10
utveckling och anslå 75 milj. kr. till budgetåret 1987/88.

I motion 1986/87:U230 av Sten Sture Paterson (m) yrkandena 2 och 3 hemställs 2.

att riksdagen begär att regeringen låter utreda förutsättningarna för
ökat svenskt bistånd till Bhutan,

3. att riksdagen begär att regeringen inom Nordiska rådet initierar en
utredning om möjligheten till att göra Bhutan till ett samnordiskt biståndsland.

I motion I986/87:U238 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkandena I —6 hemställs 1.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att biståndsprojekt
för kvinnor skall innehålla program för medvetandehöjning i enlighet
med motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kvinnor
inom industrin uppmärksammas mer i olika biståndsprojekt,

3. att riksdagen beslutar att bistånd skall utgå direkt till kvinnoorganisationer,

4. att riksdagen beslutar att bistånd även skall utgå till byggnader,

5. att riksdagen beslutar att undersökningar om kvinnors situationen görs
på alla större svenska biståndsprojekt,

6. att riksdagen hos regeringen begär initiativ till att anordna en nordisk
konferens angående bistånd med anknytning till kvinnor.

I motion 1986/87:U531 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) yrkande 6 hemställs 6.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om att aktualisera skyddet av de mänskliga fri- och rättigheterna vid bilaterala
och multilaterala kontakter, samt genom länder som är mottagare av
svenskt bistånd.

1 motion I986/87:U536 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkande 2 hemställs

2. att riksdagen begär att regeringen vid utformningen av det svenska
u-landsbiståndet beaktar vad som anförts i motionen om insatser för att
begränsa barnarbetet.

Sammanfattning av motionernas huvudsakliga innehåll beträffande
riktlinjer för biståndet

I partimotionerna U209 (c), U216 (fp), U218 (vpk) och U229 (m) och vissa
andra motioner framförs förslag som berör de biståndspolitiska målen och
de allmänna riktlinjerna för utvecklingssamarbetet. 1 det följande sammanfattas
dessa förslag, varvid särskilt betonas det som är gemensamt i motionerna.

Biståndsmålen, demokrati, mänskliga rättigheter

Betoningen av demokrati och mänskliga rättigheter är ett huvudtema i

samtliga partimotioner. ^

I moderata samlingspartiets partimotion U229 framhålls att förutsätt- UU 1986/87:10
ningarna för ett effektivt bistånd förbättras om Sverige söker samarbete
med länder som strävar efter demokratiska och marknadsekonomiska lösningar
på utvecklingsproblemen. Det anförs vidare att flertalet av de länder
som får svenskt bistånd utvecklats i diktatorisk riktning. Demokratiutveckling
måste därför bli en av de bärande delarna i det framtida svenska biståndet.
Konkreta, väl avgränsade projekt i syfte att understödja demokrati och
respekt för mänskliga rättigheter bör utarbetas, heter det i motionen. Exempel
på sådana projekt är stöd till fria val, bistånd till demokratiska institutioner
och till förmån för en väl fungerande offentlig förvaltning. Enskilda
organisationer bör ges ökat stöd och det regimorienterade biståndet minska.

I folkpartimotionen U216 anförs att yttrandefrihet, fria val, fri partibildning
är villkor som måste vara uppfyllda för att en stat skall räknas som
demokrati. Det tar tid att bygga upp en demokratisk stat, och man måste
vara medveten om svårigheterna i en demokratisk utvecklingsprocess, men
kraven får för den skull inte ställas lågt. Sverige kan inte begränsa biståndssamarbetet
till färdiga demokratier men vi bör ge biståndsmålet demokratisk
samhällsutveckling ökad tyngd, anser fp-motionärerna och pekar på
tre framkomstvägar.

Biståndet bör för det första ges i former som främjar mångfald och demokrati.
Stöd genom och till folkrörelser och enskilda organisationer bör betonas
mer; även det statliga biståndet bör där det är möjligt snarare ges till
enskilda organisationer i mottagarlandet än till den offentliga administrationen.
Biståndet till fria massmedier bör öka, liksom stödet till fri företagsamhet
och lokal självstyrelse.

För det andra måste övergrepp mot mänskliga rättigheter påtalas i klartext.
Just biståndssamarbetet ger särskilda möjligheter att föra en dialog på
detta område.

För det tredje bör Sverige kunna stödja en demokratisk samhällsutveckling
även i länder utanför kretsen av nuvarande mottagarländer.

Också centerpartiets partimotion U209 innehåller ett avsnitt om demokratifrågorna.
Stöd bör lämnas till uppbyggande av demokratiska institutioner,
fackföreningar, en fri press m. m. I fråga om biståndets allmänna
inriktning är centerpartiets huvudförslag emellertid att regeringen bör tillsätta
en biståndspolitisk utredning.

De tre partimotionerna från (m), (fp) och (c) framför ett antal konkreta
förslag till åtgärder för att åstadkomma ett mer demokratiinriktat bistånd.

Förslagen sammanfaller delvis. Både moderata samlingspartiet och centerpartiet
föreslår en särskild anslagspost för demokratiutveckling. Till den
bör enligt (m)-motionen 75 milj. kr. anslås och enligt (c)-motionen 120 milj.
kr. Folkpartiet yrkar inte på en separat anslagspost men anser att till den
nya anslagsposten Särskilda program skall avsättas ytterligare 150 milj. kr.
för samma ändamål. De medel för demokratibistånd som sålunda föreslås
av (m), (fp) och (c) bör enligt motionärerna även kunna användas i länder
utanför programlandskretsen.

1 (m)- och (fp)-motionerna föreslås vidare att ett särskilt stöd skall kunna
ges till politiska partier i u-länder. Regeringen bör utreda möjligheten av att 17

2 Riksdagen 1986/87. 9 sami. Nr 10

stiftelser, som skulle stå de svenska riksdagspartierna nära, inrättas med UU 1986/87:10

uppgift att förmedla ett sådant stöd till politiska partier, medborgarrättsrö relser

m. m., heter det i (fp)-motionen. I (m)-motionen föreslås i samma

syfte att medel ur det föreslagna demokratianslaget kanaliseras via de

svenska partierna.

För att ytterligare konkretisera demokratiarbetet i biståndet föreslår (m)-motionen, liksom föregående år, att regeringen utarbetar en strategi för
demokratisk utveckling i tredje världen.

Gemensamt för (m) och (fp) är förslaget att en redovisning årligen skall
lämnas beträffande situationen för demokratin och de mänskliga rättigheterna
i de svenska programländerna. Redovisningen bör vara fristående
från SIDA, anser (fp)-motionärerna. I (m)-motionen nämns Utrikespolitiska
institutet som en möjlig instans för detta arbete. Även i motionen U210
(m) föreslås att regeringen redovisar i vad mån utvecklingen gått mot demokrati
i mottagarländerna.

I motion U531 (c) om mänskliga rättigheter, som i övriga delar kommer
att behandlas i ett annat betänkande, yrkas att regeringen i sin biståndsdialog
med mottagarländerna och i sina multilaterala kontakter aktualiserar
skyddet av de mänskliga fri- och rättigheterna.

I partimotion U229 (m) anges omständigheter under vilka det reguljära
biståndssamarbetet bör ges en förändrad inriktning, minskas eller helt avbrytas.
Det bör bli fallet då samarbete bedrivs med länder vars utvecklingsstrategi
uppenbarligen inte fungerar, eller då respekten för demokratiska
och mänskliga fri- och rättigheter fortlöpande försämras, eller slutligen då
det är fråga om mottagarländer som bedriver anfallskrig eller har trupper
på främmande territorier. Ett liknande resonemang förs i fp-motionen, som
dock samtidigt betonar att utvecklingsbistånd måste vara långsiktigt.

Även vänsterpartiet kommunisternas partimotion U218 betonar demokratifrågorna
men anlägger ett delvis annorlunda och vidare synsätt. Alltför
ofta definieras demokrati och mänskliga rättigheter i abstrakta termer,
innebärande flerpartisystem och parlamentarism. Enligt motionärerna bör
definitionen i biståndssammanhang göras mer konkret och ta sikte på vanliga
människors reella situation i det samhälle de lever i. I många länder som
skrivit in hela rättighetskatalogen i sina författningar och undertecknat internationella
konventioner på området, sker svåra övergrepp mot fattiga,
förekommer i praktiken slavarbete, utnyttjas små barn som arbetskraft. Om
Sverige skall bidra till en demokratisering genom vårt bistånd måste vi
arbeta för de fattigas och maktlösas rätt, heter det bl. a. i motionen. Det
föreslås i detta syfte att SI DA får i uppdrag att undersöka möjligheterna att
stödja det fackliga och bondefackliga arbetet i u-länder, bl. a. i samarbete
med Amnesty och fackliga organisationer.

Samma parti har därutöver väckt en motion om åtgärder mot barnarbete,

U536.

Utvecklingssamarbetets inriktning

Under rubriken "Ett effektivare bistånd” anges i folkpartimotion U216 ett
antal områden som det svenska utvecklingssamarbetet enligt motionärernas
mening särskilt bör inriktas på, nämligen miljö-, markvårds- och ener -

gifrågor, landsbygdsutveckling, stöd till inhemskt enskilt företagande och UU 1986/87:10
småindustri, bistånd för kvinnor, familjeplanering och katastrofförebyggande
bistånd.

Flera av dessa områden framhävs i lika mån i partimotionerna från moderata
samlingspartiet och centerpartiet. Gemensamt är således betoningen
av miljö- och markvårdsfrågorna. Centerpartiets motion gör en kritisk bedömning
av regeringens åtgärder mot miljö-, mark- och resursförstöring,
vilka motionärerna anser perifera. Riksdagen bör göra ett uttalande om en
förändring av biståndet på detta område. 1 alla dessa tre motioner föreslås
även i år att ett särskilt anslag inrättas för miljö, markvård och energi för att
på detta sätt markera den vikt som bör tillmätas miljöfrågorna i biståndet.

Detta anslag bör kunna användas även för insatser utanför programlandskretsen.
Miljön får för den skull inte betraktas som en avgränsad sektor i
biståndet, heter det i (fp)-motionen. Hänsynen till miljön måste påverka allt
biståndssamarbete, men ett kompletterande specifikt miljöanslag skulle
ändå vara av mycket stort värde.

I centermotionen anförs att miljöperspektivet också måste föras in i FNbiståndet
och i andra internationella samarbetsområden såsom valutapolitiken,
skuldproblematiken och handelspolitiken. Det föreslås i motionen
att hushållning med naturreruser och miljön skall bli ett av de biståndspolitiska
målen.

Behovet av landsbygdsutveckling betonas likaledes i (m)- och (c)-motionerna.

Vänsterpartiet kommunisternas partimotion U218 behandlar också utförligt
miljöfrågorna och det hot mot jordens klimat och mot jordbrukets
produktionsbetingelser som skövlingen av skogarna innebär.

1 motion U205 (c) anförs att betoningen av de ekonomiska tillväxtmålen
måste tonas ned och att biståndet i högre grad måste inriktas på de allra
fattigaste. Huvuddelen av insatserna måste inriktas på småskalig landsbygds-
och jordbruksutveckling.

I en omfattande motion, U217 (m), rubricerad Naturmiljöanknutna riktlinjer
för biståndet, framförs tankegångar occh synpunkter som delvis ligger
nära de nu nämnda partimotionernas i fråga om miljöbevarande bistånd.
Enligt motionären bör biståndet vila på fem grundstenar, nämligen
fattigdomsorientering, medverkan av befolkningen, landsbygdsutveckling,
grundbehovsstrategi och självtillit. Vad som behöver ytterligare utvecklas
är en aktiv samverkan mellan dessa grundstenar så att det svenska biståndssamarbetet
styrs av en i verklig mening integrerad utvecklingsplanering. I
motionen finns också ett avsnitt om vegetationens betydelse för jordens
nederbördsklimat och om behovet att bevara de tropiska regnskogarna.

Motionären föreslår ökad forskning på naturmiljöområdet, bättre samordning
mellan FN-organen, regeringarna och de icke-statliga organisationerna
samt att en gemensam strategi utformas inom FN mot förstörelse och
utarmning av jordens förnybara naturkapital. Yrkanden till förmån för
skydd av de tropiska regnskogarna framförs också i motion U219 (fp).

Både (m)- och (fp)-motionerna understryker att det är viktigt att stödja
enskilt företagande och privata initiativ såväl på lantbruksområdet som

inom industrin. En sådan inriktning av biståndet skulle bidra till resurstill- 19

växten och till den mångfald som ger näring åt en demokratisk samhällsutveckling,
heter det bl. a. i (fp)-motionen.

I (m)-motionen framhålls att centralplaneringen och kollektiviseringen
hämmar tillväxten, vilket visar sig i många afrikanska länder. Tillväxtmålet
bör därför ges ökad tyngd i biståndet, som i större utsträckning bör gå till
den enskilda sektorn. I detta syfte är det angeläget att ta till vara de erfarenheter
som det svenska näringslivet kan bidra med i utvecklingssamarbetet.

Särskilda avsnitt i (m)-, (fp)- och (c)-motionerna ägnas åt kvinnornas
situation. Vid programöverläggningar med mottagarländerna skall hela biståndsprogrammet
bedömas utifrån dess betydelse för kvinnorna, heter det
i (fp)-motionen. Den regionala kvinnoenheten vid biståndskontoret i Kenya
bör ges särskilt stöd och särskilda handläggartjänster för ändamålet
inrättas i Etiopien, Tanzania och Indien. Kvinnors rätt till ägande och rätt
att erhålla krediter poängteras i (fp)- och (m)-motionerna. I centerns partimotion
pekas bl. a. på undervisningens betydelse för kvinnor och för barnens
hälsa. Ett belopp på 20 milj. kr. bör uppföras för kvinnobistånd under
anslagsposten Särskilda program.

Kvinnoinriktat bistånd behandlas därtill i en särskild partimotion från
(vpk) U238, vari bl. a. föreslås en utbildning för kvinnor som arbetar i och
kring biståndsprojekten för att öka graden av medvetenhet, stöd till kvinnoorganisationer,
undersökning av kvinnors situation även vid andra projekt
än Bai Bang och en nordisk konferens om kvinnobistånd.

I (fp)-motionen betonas under ett särskilt avsnitt att biståndet i högre
grad än vad som nu är fallet bör inriktas på katastrofförebyggande åtgärder.
De medel som finns under anslagsposten för katastrofer bör, framhålls det i
(m)- och (c)-motionerna förbehållas för användning i akuta katastrofsituationer.

1 centermotionen nämns kooperativt bistånd som ett område som bör
prioriteras ytterligare.

Partimotionen från (fp) betonar att befolkningsfrågorna bör ägnas större
uppmärksamhet. Stödet till familjeplanering bör prioriteras i det svenska
biståndet och det bör inte omfattas av länderkoncentrationsprincipen.
Även motion U201 (s) förespråkar ett utbyggt stöd åt familjeplaneringsåtgärder.

Under rubriken Allmänna riktlinjer kommer även att behandlas några
motionsyrkanden om bekämpningen av AIDS.

Biståndets former, landprogrammering, landval m. m.

Liksom under föregående riksmöte riktar partimotionen från moderata
samlingspartiet kritik mot systemet med huvudmottagarländer och landprogrammeringsmetoden,
vilken anses medföra en brist på flexibilitet i
biståndet och en låsning till en bestämd krets av huvudmottagarländer.
Sverige bör därför i sitt biståndssamarbete övergå till ett mer projekt- och
ämnesinriktat bistånd. Landramens storlek bör fastställas först sedan enighet
nåtts om vilka projekt som skall ingå i biståndssamarbetet. Med en
sådan metod bör också reservationernas storlek kunna nedbringas, anser
motionärerna.

Samarbete bör också kunna inledas med nya mottagarländer, heter det i UU 1986/87:10
motion U229 (m). Som exempel nämns i motionen Sudan, Uganda och
Somalia. På motsvarande sätt föreslås i motion U209 (fp) att reguljärt samarbete
inleds med Uganda.

Också centermotionen förespråkar en koncentration av insatserna till
vissa ämnesområden snarare än till länder, framför allt för att tillfredsställa
grundläggande behov på jordbrukets och på miljöns områden. Motionärerna
finner det naturligt att biståndssamarbetet i framtiden alltmer inriktas på
de fattiga länderna i Afrika. Närmare riktlinjer för ett sådant framtida bistånd
bör framläggas av den av partiet föreslagna biståndspolitiska utredningen.

1 centermotionen U209 uttrycks tillfredsställelse med det nordiska biståndssamarbetet,
särskilt inom ramen för SADCC. Det föreslås att regeringen
tar initiativ till en nordisk handlingsplan för biståndssamarbete.

I fråga om val av kanaler för förmedling av biståndet förordar (m), (fp)
och (c) en ökad betoning av de enskilda organisationerna.

Folkpartiet framhåller i sin partimotion att allt bistånd bör vara obundet
och förordar en fortsatt minskning av bindningsgraden i det svenska biståndet.

Samtliga fyra partimotioner gör en positiv bedömning av det multilaterala
biståndssamarbetet. Folkpartiet, centerpartiet och vänsterpartiet kommunisterna
föreslår höjningar av anslagen till vissa FN-organ. Centerpartiet
önskar en successiv höjning av andelen multilateralt bistånd. Folkpartiet
förordar en samlad värdering av det svenska multilaterala biståndet i syfte
att avgöra vilka de effektivaste multilaterala biståndskanalerna är.

Vikten av en noggrann utvärdering av biståndet framhålls därutöver särskilt
i partimotionen från (m). Biståndets effekter bör bedömas av fristående
experter. Befattningen som biståndsinspektör bör återinrättas.

I motion U205 (c) föreslås att ett särskilt biståndsdepartement skapas.

I vpk-motionerna U218 och U227 aktualiseras frågor som har samband
med u-ländernas skuldkris och den ekonomiska världsordningen i övrigt.

Dessa motioner behandlas i avsnittet om u-landspolitiska åtgärder i slutet
av betänkandet.

Biståndspolitisk utredning

Centerpartiet framför liksom föregående år krav på att en parlamentarisk
biståndspolitisk utredning tillsätts. Dess uppgift bör bl. a. bli att identifiera
de problemområden som är mest angelägna för bistånd och att utarbeta
klarare riktlinjer för utvecklingssamarbetet.

Utskottet

De synpunkter och förslag som framförs i de fyra partimotionerna U209
(c), U216 (fp), U218 (vpk) och U229 (m) är delvis av samma innebörd som
de som framförts i motsvarande motioner i anledning av tidigare propositioner
om utvecklingssamarbetet. Utskottet får därför inledningsvis hänvisa
till avsnitten om allmänna riktlinjer för biståndet i bl. a. betänkandena
UU 1984/85:12 och 1985/86:15. 2

Biståndsmålen; demokrati och mänskliga rättigheter

UU 1986/87:10

Det svenska utvecklingssamarbetet styrs sedan lång tid av fyra mål. Biståndet
skall medverka till resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning, ekonomisk
och politisk självständighet samt en demokratisk samhällsutveckling
i samarbetsländerna. Dessa fyra mål är likvärdiga vilket dock inte bör
uppfattas så att alla fyra i lika mån måste uppfyllas i varje biståndsinsats.
Ibland står självständighetsmålet i förgrunden, såsom i fråga om biståndet
till frontstaterna i södra Afrika, ibland är demokratimålet särskilt framträdande,
såsom i fråga om det humanitära biståndet till Latinamerika.

Det finns enligt utskottets mening inte skäl att minska vikten av något av
målen, såsom förslås i motion U205 (c), vilken vill tona ned tillväxtmålet till
förmån för insatser för inriktningen på de allra fattigaste. Som utskottet
framhöll förra året är även ett bistånd för de allra fattigaste tillväxtbefrämjande.
I själva verket är det hos de fattigaste grupperna som behovet av
ekonomisk tillväxt är som störst. Tillväxtmålet bör således inte tonas ned
men ges ett sådant innehåll att det gagnar även eftersatta grupper.

Utskottet avstyrker därför yrkande 7 i motion U205 (c).

De biståndspolitiska målen skall inte uppfattas som en beskrivning av
förhållandena i de länder med vilka vi önskar samarbeta. De skall i stället
säga något om den utvecklingsprocess vi önskar att det svenska biståndet
skall främja. Målen skall ge utrymme för biståndssamarbete med länder
med skilda politiska system.

De gångna årens erfarenheter av utvecklingssamarbete har givit oss en
mer realistisk syn på biståndets möjligheter och begränsningar. Det har
blivit uppenbart att en rad faktorer såsom sociala och kulturella traditioner
i u-länderna, den allmänna ekonomiska situationen i världen och priser på
u-ländernas export- och importvaror, bestämmer levnadsvillkoren i u-länderna
oftast i långt större grad än själva biståndet, vars volym därtill minskat
under senare år. Det är mot denna bakgrund även det svenska utvecklingssamarbetet
måste betraktas. Det är inte realistiskt att tro att de mål ett
enskilt land som Sverige sätter upp för sitt bistånd snabbt skall återspeglas i
samhällsförändringar i mottagarlandet.

I centermotionen U209 föreslås i yrkande 2 att hushållning med naturresurser
och miljö skall göras till ett biståndspolitiskt mål.

De nu gällande fyra biståndspolitiska målen fastställdes i sin nuvarande
form för tio år sedan. Sedan dess har riksdag och regering fortlöpande gjort
uttalanden om biståndets inriktning som, vid sidan om målen, tjänar som
riktmärken för utvecklingssamarbetet. Biståndets innehåll har gradvis förändrats.
Betoningen av landsbygdsutveckling, åtgärder mot miljöförstöring,
koncentrationen av det landinriktade biståndet på de fattigaste länderna,
särskilt i Afrika, är några inslag i denna förändring.

Miljö- och markvårdande insatser har numera fått så stort utrymme i det
svenska utvecklingssamarbetet att miljöhänsyn i praktiken kan sägas utgöra
ett av målen för vårt bistånd. Det kan därför finnas goda skäl för att
bekräfta detta förhållande även i formuleringen av de biståndspolitiska
målen. Utskottet föreslår att regeringen mot bakgrund av de gångna årens
erfarenheter gör en översyn av formuleringen av biståndsmålen i syfte att i
dem ge uttryck åt hänsynen till miljön. Vad utskottet med anledning av

yrkande 2 i motion U209 (c) sålunda anfört bör riksdagen som sin mening UU 1986/87:10
ge regeringen till känna.

Biståndsmålen är allmänt formulerade och ger som sådana självfallet
inte tillräcklig upplysning om avsikten med enskilda biståndsinsatser. Projektmålen
måste konkretiseras efter de syften som skall uppnås med varje
enskilt projekt och efter de förutsättningar som råder i varje samarbetssituation.
Allmänt kan konstateras att de mål har bäst utsikter att realiseras som
ligger i linje med den allmänna utvecklingspolitik som förs i landet.

En viktig uppgift för dialogen med mottagarländerna är att parterna
preciserar projektmålen. När så skett bör det vara ett svenskt krav, att det
parterna enats om också blir genomfört. De kortsiktiga målen måste vara
realistiska. Långsiktigt bör Sverige ha högt ställda mål som också kan innebära
krav på förändringar i mottagarlandets politik.

I partimotionerna lämnas flera exempel på vad som kan göras för att än
mer rikta in biståndet på demokratifrågor. Utskottet kan instämma i många
av dessa synpunkter. Som framhålls i partimotionerna från (m), (fp) och (c)
är själva biståndsinsatsernas utformning och den kanal som väljs för överföring
av bistånd av betydelse när det gäller att markera vilket avseende
Sverige fäster vid en demokratisk samhällsutveckling. Stöd till institutioner
som fackföreningar, kooperationen, medborgarrättsrörelser, massmedier,
bistånd för utbildning, inte minst av vuxna, stöd till lokal administration är
några sådana insatser. Det är angeläget, heter det i motionerna, att en stor
del av det demokratistödjande biståndet förmedlas genom enskilda organisationer
som, ofta bättre än det offentliga biståndet, har möjlighet att nå de
institutioner och grupper som har betydelse för framväxten av ett demokratiskt
medvetande i ett land.

Behovet av konkretisering gäller, som framhålls bl. a. i motion U218
(vpk), även demokratimålet. I motionen anläggs, som framgår av motionsbeskrivningen
i föregående avsnitt, ett något vidare synsätt. Demokratisträvandena
måste inriktas på de fattigastes reella behov och på de möjligheter
folkflertalet har att få del av samhällsutvecklingen. 1 vårt eget samhälle var
det demokratiska genombrottet en följd av ekonomiska och sociala framsteg,
framhåller motionärerna.

Synpunkterna i vpk-motionen knyter an till den vidare definition av rättighetsbegreppet
som bl. a. återspeglas i FN:s deklaration om de mänskliga
rättigheterna och de båda FN-konventionerna om medborgerliga och politiska
rättigheter resp. ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Utskottet
kan instämma i bedömningen att de sociala och ekonomiska levnadsförhållandena
i praktiken har stor betydelse för u-ländenas bönder och
invånarna i städernas slumområden. Detta synsätt återspeglas också i våra
fyra biståndsmål; det förhållandet att de är likvärdiga och måste ses i ett
sammanhang. Därför är stöd till facklig verksamhet av det slag som förordas
i yrkande 4 i motion U218 (vpk) betydelsefullt ur demokratisynpunkt.

Vad som anförs i de fyra partimotionerna från (m), (fp), (c) och (vpk) om
en fortsatt betoning av demokratifrågorna i vid mening ligger väl i linje med
de intentioner regeringen redovisar i propositionen. Utskottet ser ingen
motsättning mellan partimotionernas allmänna synpunkter och propositionens,
och finner att de sammantagna bör kunna ligga till grund för regering- 23

ens strävanden att inom ramen för biståndssamarbetet främja uppbyggna- UU 1986/87:10
den av demokrati i mottagarländerna. Utskottet vill understryka att det är
angeläget att regeringen såsom föreslås i motion U53I och i partimotionerna
från (m) och (fp), utnyttjar dialogen med mottagarländerna för att främja
de mänskliga rättigheterna och med eftertryck klargör vilken vikt Sverige
fäster vid skyddet av de mänskliga rättigheterna.

De krav som framförs i dialogen bör ges tyngd genom att biståndet, som
föreslås bl. a. i (fp)-motionen U216, inriktas på projekt som har en direkt
demokratistödjande effekt, såsom bidrag till fria massmedier och andra
liknande insatser som kan främja ett ökat folkligt inflytande.

Med vad som sålunda anförts får yrkande 9 i motion U209 (c), ifrågavarande
delar av yrkande 2 i motion U229 (m) och yrkande 2 i motion U216
(fp), yrkande 4 i motion U218 (vpk) samt yrkande 6 i motion U531 (c) anses
besvarade.

Utskottet övergår härefter till att behandla ett antal förslag till konkreta
åtgärder på demokratiområdet, framförda i partimotionerna från (m), (fp)
och (c).

I (m)-motionen U229 föreslås att regeringen utarbetar en strategi för hur
en demokratisk utveckling i mottagarländerna bäst skall kunna främjas
genom vårt bistånd. Utskottet har tidigare ställt sig tveksamt till möjligheterna
att få till stånd ett instrument som är praktiskt och politiskt användbart
för detta syfte. Yrkande 2 i motion U229 (m) avstyrks således i fråga om
en strategi för demokratiutveckling. Detta hindrar inte att det finns betydande
utrymme för ökade ansträngningar när det gäller insatser som är
direkt inriktade på demokratiområdet. Som framgår av propositionen har
regeringen bl. a. tillkallat ett folkrörelseråd som skall kunna bistå regeringen
på detta område. Utskottet har anledning förmoda att den genomgång av
demokratibiståndet som sålunda inletts av regeringen i många avseenden
kommer att kunna motsvara ändamålet med en strategi.

I motionerna U229 (m) och U209 (c) förordas att en särskild anslagspost
för demokratiutveckling skall inrättas för användning även i länder utanför
programlandskretsen. Utskottet anser inte att det finns tillräckliga skäl som
talar för ett sådant förslag. Bistånd för demokratiuppbyggnad bör i första
hand ingå som en del i det ordinarie landinriktade biståndet. Inte heller
något av de andra biståndsmålen eller övriga ämnesområden har särskilda
anslag. Utskottet avslår med hänvisning härtill yrkande 30 i motion U229
(m) och yrkande 10 i motion U209 (c).

Det finns emellertid situationer då ett särskilt stöd för demokratiuppbyggnad
kan vara starkt motiverat även utanför programlandskretsen. Utskottet
noterar att det finns utrymme för sådant stöd, bl. a. med medel från
anslagsposten Särskilda program och utgår från att regeringen begagnar
dessa möjligheter då det är påkallat.

Användningen av anslagsposten Särskilda program och medelstilldelningen
dit — liksom motion U216 (fp) i denna del — behandlas i ett senare
avsnitt i betänkandet.

1 (m)- och (fp)-motionerna föreslås vidare att riksdagspartierna skall ges
möjlighet att lämna stöd till politiska partier i u-länder. Utskottet anser att

det finns skäl som talar mot att partierna eller partierna närstående stiftelser 24

bör uppbära fasta bidrag ur biståndsbudgeten för direkt stöd till politiska UU 1986/87:10

partier i mottagarländerna och avstyrker följaktligen ifrågavarande del av

yrkande 2 i motion U229 (m) och av yrkande 3 i motion U216 (fp). En form

för bistånd av detta slag skulle enligt utskottets mening snarare kunna vara

att partierna såsom enskilda organisationer eller via stiftelser söker bidrag

från SIDA för projekt i u-länder.

I fråga om mänskliga rättigheter vill utskottet anföra följande synpunkter.

I de motioner som berörts i det föregående har kravet på en samhällsutveckling
i demokratisk riktning å ena sidan och frågan om mänskliga rättigheter
å den andra ofta behandlats parallellt och under samma rubrik. Det
finns fog för detta. I de tidigare nämnda FN-konventionema görs ingen
gradering i fråga om mänskliga rättigheter. Rätten till liv, frihet och personlig
säkerhet har i konventionerna samma ställning som yttrandefriheten och
föreningsfriheten. Även i vårt förhållande till u-länderna måste vi självfallet
hålla fast vid detta synsätt. ”Allmänna och fria val kan aldrig betecknas
som en lyx” heter det i fp-motionens avsnitt om demokrati och mänskliga
rättigheter i u-länderna. Icke desto mindre måste vi verka i — om än inte
acceptera — den situation som råder. Det stora flertalet av de u-länder vi
samarbetar med har inte fria val. Det är inom ramen för denna verklighet
som arbetet på att fylla demokratimålet med konkret innehåll måste bedrivas.

Respekten för de grundläggande mänskliga rättigheterna har emellertid
förvärvat en särställning i folkrätten. Förföljelse, olagliga frihetsberövanden,
tortyr och andra allvarliga övergrepp mot människor, begångna av
staten eller tolererade av den, kan aldrig ursäktas. När det gäller dessa för
människans värdighet och frihet avgörande rättigheter bör det inte finnas
någon plats för kompromisser.

I motion U229 (m) föreslås att Sverige, vid fall av bristande respekt för
demokratiska och mänskliga fri- och rättigheter, genom diplomatiska påtryckningar
och genom utformningen av vårt bistånd, bör medverka till att
respekten för de demokratiska värdena åter ökar. Om så ej sker bör biståndet
trappas ned och som sista åtgärd avbrytas.

En möjlighet till neddragning av biståndet förutses även i motion U216
(fp). I motion U229 (m) föreslås därutöver att Sverige skall kunna avbryta
biståndssamarbete med länder som bedriver anfallskrig eller har trupper på
främmande territorier.

Utskottet har tidigare anfört att det inte är möjligt att uppställa allmängiltiga
och entydiga regler för de situationer då en avveckling eller förändring
av biståndets inriktning bör äga rum. En prövning måste sist och slutligen
göras i de enskilda fallen. Därvid måste också hänsyn tas till att biståndet

till programländerna till sin karaktär är långsiktigt. 25

Utskottet är fortfarande av uppfattningen att det inte i förväg går att UU 1986/87:10
uppställa kriterier för omprövning av ett biståndssamarbete. Med hänvisning
härtill avstyrks yrkande 4 i motion U229 (m) och ifrågavarande del av
yrkande 2 i motion U216 (fp). Utskottet vill dock med eftertryck slå fast att
brott mot grundläggande folkrättsliga regler måste kunna påverka storleken
och inriktningen av ett regeringssamarbete. Det finns i det svenska
utvecklingssamarbetet också exempel på att så har skett.

I samma två motioner och dessutom i motion U210(m) föreslås vidare att
regeringen årligen skall lämna en redovisning för situationen beträffande
demokrati och mänskliga rättigheter i de svenska programländerna. Utskottet
vill med anledning härav anföra följande. Fristående bedömningar
av situationen för de mänskliga rättigheterna görs av olika internationella
institutioner, bl. a. Amnesty International. Interna analyser görs naturligtvis
också av utrikesdepartementet. Det är förenat med stora svårigheter att
göra rättvisande bedömningar av den totala situationen inom varje land
och än svårare att åstadkomma rättvisa jämförelser mellan länder. Sist och
slutligen måste regeringen i fråga om biståndssamarbetet göra en allsidig
värdering som tar hänsyn till uppfyllandet av alla de fyra målen, således ej
endast ett av dem. Utskottet anser att det vore önskvärt att regeringen i
budgetpropositionen gör en utförligare presentation av underlaget för sina
förslag om utvecklingssamarbete med resp. land. Av de skäl som angivits
ovan vill utskottet emellertid inte yrka på särskilda redovisningar av det
slag som föreslås i de båda motionerna. Motion U210 (m), ifrågavarande
del av yrkande 2 i motion U216 (fp) och yrkande 3 i motion U229 (m)
avstyrks därför.

Utskottet har tidigare i detta betänkande föreslagit att regeringen gör en
översyn av formuleringen av biståndsmålen. Med anledning av ett antal
motionsyrkanden har utskottet därtill gjort uttalanden som berör tillämpningen
av demokratimålet. Behovet av insatser som praktiskt kan främja en
utveckling mot demokrati har understrukits.

Utskottet finner det mot denna bakgrund vara motiverat att den nämnda
översynen även omfattar de övriga målen. Detta bör ges regeringen till
känna.

Utvecklingssamarbetets inriktning

Under denna rubrik avser utskottet behandla utvecklingssamarbetets inriktning
på ämnesområden och de förslag som väcks i motionerna beträffande
miljö- och markvård, landsbygdsutveckling, enskilt företagande, befolkningsfrågor,
barn- och kvinnoinriktat bistånd samt vissa hälsovårdsfrågor.

Miljöfrågor, landsbygdsutveckling

Inom det landinriktade utvecklingssamarbetet är insatser för att bevara och
återställa naturresurser och miljö sedan flera år högt prioriterade. I årets
biståndsproposition ägnar regeringen ett betydande avsnitt åt dessa frågor.

Vikten av ett långsiktigt betraktelsesätt betonas. Det slås fast att skövlingen

av naturmiljön ofta är en följd av u-ländernas nödsituation och att orsaker- 26

na då är att söka i fattigdomen. Markförstöringen är således särskilt påtag- UU 1986/87:10
lig i de områden där fattigdomen är störst.

Åtgärder mot miljöförstöring är nära sammanhängande med landsbygdsutveckling,
ett annat av prioritetsområdena för vårt bistånd. Partimotionerna
lägger stor vikt vid att det svenska biståndet inriktas på att bevara
och återställa miljö och naturresurser och på att förbättra försörjningsbetingelserna
på landsbygden. Det är endast genom åtgärder på landsbygden
som u-länderna åter skulle kunna bli i stånd att försörja sin befolkning,
heter det i (fp)-motionen U216.

Utskottet gör samma bedömning som motionärerna av miljöbiståndets
och landsbygdsutvecklingens avgörande betydelse för u-ländernas framtid.

Av propositionen framgår att även regeringen vill fortsätta på den väg
svenskt utvecklingssamarbete redan slagit in på, dvs. strävan efter långsiktiga
lösningar på miljöområdet, fortsatt stöd för internationellt samarbete
eftersom miljöproblemen ofta sträcker sig över nationella gränser, fler direkta
miljö- och markvårdande insatser i det bilaterala biståndet, ökad betoning
av katastrofförebyggande insatser, förstärkning av u-ländernas
forskningskapacitet på området m. m.

Bevarande av naturmiljön och försörjningsbetingelserna på landsbygden
kommer att för lång tid framöver förbli den viktigaste uppgiften för det
internationella utvecklingssamarbetet eftersom det är på landsbygden flertalet
av u-ländernas invånare bor och måste söka sin försörjning. 1 de fattigaste
u-länderna, i vilka Sverige är verksamt, är det inte realistiskt att räkna
med att industrisektorn under överskådlig tid skall kunna stå för någon stor
del av sysselsättningen. 1 flera länder är den årliga folkökningen större än
antalet nya arbetstillfällen i industrin.

Ett uttryck för de bristande försörjningsmöjligheterna på landsbygden är
invandringen till städerna och de växande slumområdena. De för enskilda
människor svåraste miljöproblemen finns ofta i dessa slumområden.

Det bör enligt utskottets mening sålunda kunna råda enighet om målen
för utvecklingssamarbetet på miljöns och landsbygdsutvecklingens områden.
I föregående avsnitt har utskottet redan gjort bedömningen att hänsyn
till miljön i praktiken, om än inte formellt, redan är ett väsentligt biståndspolitiskt
mål. Utskottet har också föreslagit att en översyn av biståndsmålens
formulering skall genomföras.

Med hänvisning till vad utskottet sålunda anfört om miljöinriktning av
biståndet får ifrågavarande del av yrkande 1 i motion U216 (fp), yrkande 12
i motion U209 (c) och ifrågavarande del av yrkande 5 i motion U229 (m)
anses besvarade. Utskottet kan emellertid inte biträda förslaget i motion
U205 (c) att huvuddelen av biståndet skall gå till landsbygdsutveckling.

Fördelningen av biståndsmedlen bör ske med hänsyn till behov och resurser
och inte styras av kvantitativa mål. Yrkande 10 i motion U205 avstyrks
därför.

Om medlen att nå ett miljöinriktat mål för biståndet kan det råda olika
meningar. Folkpartiet vill, som utskottet tolkar motion U216(fp), att miljöprogram
skall förbli viktiga inslag i landprogrammen men vill därutöver
inrätta en möjlighet att göra ytterligare insatser som inte behöver begränsas
till huvudmottagarländerna. Som exempel nämns regionala satsningar. 27

Centerpartiet anser att de åtgärder regeringen presenterar i budgetproposi- UU 1986/87:10
tionen är perifera och vill ha en långt kraftigare betoning av miljöfrågorna i
utvecklingssamarbetet. Det är bl. a. mot denna bakgrund som det i motion
U209 (c) föreslås att en biståndspolitisk utredning tillsätts, med uppgift att
föreslå nya riktlinjer för utvecklingssamarbetet. Denna fråga behandlas
senare i detta betänkande. Liksom under tidigare år föreslås av (m), (fp) och
(c) att en speciell anslagspost inrättas för miljö-, markvårds- och energibistånd
i syfte att möjliggöra större miljö- och energiinsatser vid sidan av
landprogrammen.

Enligt det synsätt som sedan länge styrt svenskt utvecklingssamarbete är
det nödvändigt att olika biståndsinsatser samordnas och samverkar med
den nationella politik som mottagarländerna för. Detta gäller även det multilaterala
biståndet. För det bilaterala landinriktade biståndet är landprogrammeringen
den metod som valts för att tillgodose kravet på samordning
av olika biståndsinsatser. På det multilaterala området stöder Sverige
UNDP som i varje mottagarland skall samordna FN-biståndet. Det är av
detta skäl som Sverige inom det landinriktade biståndet som regel inte har
speciella anslagsposter för bistånd inriktat endast på specifika ämnesområden,
såsom utbildning, hälsovård, landsbygdsutveckling, befolkningsfrågor
eller miljövård. Detta betyder självfallet inte att dessa ämnesområden
skulle vara mindre viktiga.

Vid sidan av landprogrammen finns därtill flera anslagsposter som används
för särskilda miljövårdsinsatser i länder inom och utom programlandskretsen.
Det gäller anslagsposten för katastrofer och för enskilda organisationer
och inte minst den nyinrättade anslagsposten Särskilda program,
som innehåller en delpost just för miljö- och markvård.

Utskottet behandlar yrkandena om en anslagspost för mark- och miljövård
i avsnitt 4.5 i betänkandet.

I motion U217 (m), rubricerad Naturmiljöanknutet bistånd, föreslås
bl. a. att regeringen tar initiativ till en gemensam FN-strategi mot utarmning
av jordens förnybara naturkapital. Liknande tankegångar finns även i
centerpartiets partimotion, vari det bl. a. heter att miljö- och naturresursfrågorna
också måste bli en del av den internationella normbildningen inom
FN-systemet och föras in i diskussionen om skuldregleringar och i handelsoch
valutapolitiken. Ökad samordning måste åstadkommas mellan FN,
regeringar och icke-statliga organisationer, föreslås det vidare i motion
U217 yrkande 9.

Utskottet vill gärna instämma i att det finns ett behov av en gemensam
strategi, bättre samordning mellan olika givarorgan och ett större internationellt
medvetande om miljöfrågornas betydelse. Det är inte lika lätt att
genomdriva de förändringar som är erforderliga. Tre stora utvecklingsstrategier
med tioårsperspektiv har utarbetats av FN; den nu gällande strategin
avser årtiondet 1980—1990. Handlingsplaner med specifik inriktning på
miljön har antagits av FN:s miljöorgan, UNEP, som sedan mitten av 1970-talet arbetar med sexåriga miljöprogram för FN-systemets olika organisationer.
Internationella naturskyddsunionen (IUCN) har antagit en World
Conservation Strategy.

Under våren 1987 kommer Världskommissionen för miljö och utveck- UU 1986/87:10
ling, som arbetat under ledning av Norges statsminister Gro Harlem
Brundtland, att framlägga en rapport, som bl. a. beskriver den utveckling
som är möjlig i u-länder och i-länder utan negativa effekter på miljön.

Världskommissionens rapport kommer senare att behandlas av UNEP och
därefter föreläggas FN :s generalförsamling. Därmed ges rapporten en stark
anknytning till FN-systemet.

Inget hindrar världssamfundets länder från att ta nödvändiga hänsyn till
miljön i sin utvecklingsplanering. Svårigheterna på detta och andra internationella
samarbetsfält ligger uppenbarligen på annat plan. Ett hinder är
bristen på resurser i u-världen. Regeringarna i u-länderna är ofta tvingade
att anlägga kortsiktiga perspektiv. Stater har motstridiga intressen. Därtill
kommer att forskarna och de vetenskapliga institutioner som skall ge råd
till regeringarna och till FN:s organ ofta inte är eniga i sina bedömningar
om de rätta framkomstvägarna. Under sådana omständigheter är det för- .
klarligt att mycket återstår att göra innan enighet kan nås om vilka de allra
angelägnaste målen är och om att därefter vidta de nödvändiga åtgärderna.

Sverige tillhör de länder som på olika sätt försökt stärka FN :s auktoritet
och inom FN-systemet förespråkat bättre samordnign och koncentration
av arbeet på de centrala frågorna. Det är i linje med denna uppfattning som
vi velat betona UNDPis ställning som centralt finansieringsorgan och samordnande
institution inom FN:s biståndsverksamhet. Enligt utskottets mening
bör regeringen även fortsatt verka för att de angelägna frågor som tas
upp i motion U217 (m) och U209 (c) diskuteras i de berörda internationella
organisationerna.

Med det anförda torde återstående del av yrkande 12 i motion U209 (c)
och yrkandena 8 och 9 i motion U217 få anses besvarade.

I motion U217 (m) föreslås vidare att Sverige i berörda forum skall verka
för att jordens regnskogar bevaras. I motionen redogörs utförligt för forskningsresultat
och teorier rörande sambandet mellan nederbörd och avverkning
av skog. Liknande yrkanden finns också i motion U219 (fp), vari föreslås
att SIDA bör verka för bevarandet av regnskog inom ramen för det
bilaterala biståndet (yrkande 2), att stöd skall lämnas till IUCN :s program
(yrkande 3) och att Sverige genom sin representant i International Timber
Trade Organisation (ITTO) bör verka för genomförandet av en uppförandekod
framlagd av Friends of the Earth International (yrkande 4). Utskottet
behandlade i UU 1983/84:15 relativt utförligt en motion av liknande
innebörd som U217 (m). I betänkandet framhölls att sambandet mellan
skogsavverkning å ena sidan och förändringar i klimatet och nederbördsmängden
å den andra, var ofullständigt klarlagt, men att det oavsett detta
var uppenbart att en okontrollerad avverkning hade sådana lokala följder
att det framstod som angeläget att vidta motåtgärder.

Detta konstaterande gäller fortfarande. Skyddet av de tropiska skogarna
är mycket ofullständigt. Det finns ingen internationell konvention på området.
Det internationella avtalet för tropiskt timmer är inte så utformat att det
är något effektivt hinder mot stora avverkningar.

Inom det svenska bilaterala biståndet intar skogsprogrammen numera en
betydande plats. Även i de internationella organisationerna har medvetan- 29

det om skogsvegetationens betydelse för försörjningsbetingelserna på jor- UU 1986/87:10
den ökat. Utan tvekan finns det emellertid anledning att ytterligare betona
vikten av att de tropiska regnskogarna bevaras. Utskottet utgår från att
regeringen gör vad som är möjligt för att rikta de internationella organisationernas
uppmärksamhet på denna fråga.

Vad gäller yrkandena 2 och 3 i motion U219 (fp) vill utskottet erinra om
att Sverige i sitt bilaterala bistånd redan verkar för skyddet av skogar och att
vi med årliga belopp stöder internationella naturskyddsunionen. Ett betydande
stöd till forskning på miljö- och skogsområdet lämnas genom det
särskilda program SAREC förra året beviljades medel till (reg. skrivelse
1985/86:7, UU 1985/86:ly).

International Timber Trade Organisation (ITTO) är den organisation
som nyligen satts upp för att övervaka tillämpningen av 1983 års avtal om
tropiskt timmer (International Tropical Timber Agreement, ITTA). Organisationen
skall ha sitt första rådsmöte i Japan i slutet av mars. Det är ännu
för tidigt att avgöra vilka möjligheter det finns att få till stånd någon form av
uppförandekod för avtalet. Regeringen, som aktivt medverkat i tillkomsten
av avtalet, följer dock ärendet.

Med det anförda får yrkande 4 i motion U217 (m), yrkandena 2—4 i
motion U219 (fp) och återstående del av yrkande 12 i motion U209 (c) anses
besvarade.

Enskilt företagande och utnyttjande av svenska resurser

Utskottet delar många av de synpunkter som framförs i partimotionerna
från framför allt (m) och (fp) om att stöd åt småföretag och hantverkare på
landsbygden och i städerna ofta är en effektiv form av bistånd. I synnerhet i
de fattigare u-länder med vilka Sverige bedriver biståndssamarbete finns
det anledning att uppmuntra framväxten av små företag som huvudsakligen
tillverkar för det egna landets behov. På det sättet kan lokal sysselsättning
och lokal köpkraft skapas, vilket är förutsättningar för att en fungerande
marknad skall uppstå. Det svenska biståndet är redan i stor utsträckning
inriktat på bistånd till småföretagsamhet, såväl genom SlDA:s verksamhet
som genom Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete
(BITS) och SWEDFUND. Utskottet utgår från att regeringen även fortsättningsvis
i utvecklingssamarbetet försöker stimulera framväxten av inhemska
småföretag.

I dessa strävanden är det naturligt att SIDA, SWEDFUND och BITS har
ett nära samarbete med svenska företag. Så sker också. Utskottet kan inte
dela beskrivningen i motion U229 (m) vari det bl. a. heter att Sverige i
huvudsak valt att bygga upp biståndssamarbete utan att engagera näringslivet.
Kontakterna med det svenska näringslivet och den svenska resursbasen
över huvud taget har successivt intensifierats. Svenska företag spelar stor
roll i flera större biståndsprojekt, varifrån återflödet till Sverige för övrigt är
betydande. De u-landspolitiska insatser som finansieras över det numera
ansenliga anslaget för övrig u-landspolitisk verksamhet består till stor del
av näringslivssamarbete.

Utskottet anser att det finns skäl att ta till vara de erfarenheter och kunskaper
de svenska företagen besitter, till fromma för en ekonomisk utveck- 30

ling i u-länderna. Det finns emellertid anledning att åter erinra om att ut- UU 1986/87:10
gångspunkten för Sveriges utvecklingssamarbete måste vara u-ländernas
egna behov.

Med det anförda torde yrkande 6 i motion U229 (m) och ifrågavarande
del av yrkande 1 i motion U216 (fp) få anses besvarade.

Befolkningsfrågor, hälsobistånd, m. m.

Efter FN:s befolkningskonferens i Mexico år 1984 har befolkningstillväxten
åter kommit i förgrunden som ett allvarligt problem. Det svenska biståndet
har alltmer koncentrerats till insatser via internationella organisationer,
särskilt FN:s befolkningsfond UNFPA och internationella familjeplaneringsfederationen
IPPF. Bidragen till dessa båda organisationer behandlas
i ett följande avsnitt. Inom det bilaterala anslaget C 2 avsätts medel
för befolkningsfrågor under anslagsposten Särskilda program och under
vissa av de enskilda landprogrammen. Utskottet anser att stöd till familjeplaneringsinsatser
även fortsättningsvis bör vara ett betydande inslag i
svenskt bistånd och att befolkningsfrågorna i allmänhet bör ägnas stor uppmärksamhet.

I motion U216 (fp) föreslås att stödet till familjeplanering inte skall omfattas
av landkoncentrationsprincipen. Som utskottet anförde förra året i
anledning av ett liknande yrkande, går självfallet de befolkningsinsatser
som bedrivs av internationella organisationer även till länder utanför den
svenska programlandskretsen. Det svenska bilaterala befolkningsbiståndet
ligger emellertid inom landprogrammen eller genomförs med medel från
anslagsposten Särskilda program i nära anslutning till landprogrammen.

Med tanke på familjeplaneringsbiståndets nära integrering med annat bistånd
är detta en ordning som utskottet anser bör bibehållas.

Ifrågavarande del av yrkande 1 i motion U216 (fp) får därmed anses
besvarad.

Utskottet behandlar i detta sammanhang de motionsyrkanden som särskilt
tar upp bistånd för bekämpning av AI DS nämligen yrkande 8 i motion
U205 (c), motion U228 (m) och yrkandena 1 och 2 i motion U203 (fp).

Utskottet får med anledning av dessa yrkanden anföra följande. Sverige
är redan i hög grad engagerat i kampen mot AIDS i framför allt Afrika.

Huvuddelen av vårt bistånd kanaliseras genom WHO, som är det FN-organ
som samordnar det internationella biståndet och forskningen på området.

Statens bakteriologiska laboratorium, SBL, samarbetar nära med WHO i
AIDS-bekämpningen. Ett visst nordiskt samarbete har etablerats.

Bilaterala svenska insatser görs i Angola och Tanzania och andra insatser
är under förberedelse i flera länder. Olika anslagsposter kan komma i fråga
för detta angelägna bistånd; landramsmedel, medel från SAREC eller anslagsposten
för särskilda program och även — såsom föreslås i motion
U203 (fp) — katastrofmedel.

Som påpekas i flera av motionerna är bekämpningen av AIDS en utomordentligt
viktig fråga även för det internationella utvecklingssamarbetet.

Enligt vad utskottet inhämtat är regeringen och SIDA beredda att ytterligare
utöka de svenska insatserna, bl. a. genom medel som ställs till förfogande
under anslagsposten Särskilda program. Även andra anslagsposter bör en -

ligt utskottets mening kunna utnyttjas för ändamålet. I många avseenden är UU 1986/87:10
kampen mot HIV-virus och AIDS inte enbart en fråga om ekonomiska
resurser. Vad som därtill framstår som viktigt är att få till stånd fortsatta
attitydförändringar, framför allt i de länder i Afrika som är mest drabbade,
så att det blir möjligt att genomföra brett upplagda och effektiva informationskampanjer
om motåtgärder. Utskottet utgår från att regeringen begagnar
alla de möjligheter som står den till buds för att inom ramen för utvecklingsbiståndet
och på annat sätt intensifiera kampen mot AIDS.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet med anledning av yrkande 8 i motion U205 (c), motion U228
(m) och yrkandena 1 och 2 i motion U203 (fp) anfört om AIDS.

Förslaget i motion U205 (c) att SIDA i sina hälsovårdsprogram även skall
lämna upplysning om alkoholens och övriga drogers skadeverkningar beaktas
redan. 1 den av Sverige stödda hälsovårdsundervisningen på landsbygden
ingår information om alkoholmissbrukets och narkotikamissbrukets
konsekvenser. Liknande information ingår också i WHO:s förebyggande
hälsovårdsprogram, till vilket stöd lämnas bl. a. genom UNDP. Vårt
stöd till FN:s narkotikafond, UNFDAC, är också betydande. SIDA lämnar
även bidrag till ett antal svenska nykterhetsorganisationer för deras arbete i
u-länder.

Enligt vad utskottet erfarit görs således svenska insatser även på detta
angelägna biståndsfält. I den utsträckning enskilda nykterhetsorganisationer
fortsättningsvis ansöker om bidrag för projekt på detta område i u-länder
utgår utskottet från att SIDA gör en positiv prövning av dem.

Med det anförda får utskottet anse yrkande 11 i motion U205 (c) besvarat.

Kvinnor och utveckling

Flera yrkanden handlar om kvinnoinriktat bistånd. En redogörelse för dessas
innehåll lämnas i ett tidigare avsnitt i betänkandet.

I förra årets betänkande uppehöll sig utskottet relativt utförligt vid kvinnornas
roll som mottagare av bistånd och kvinnornas betydelse i utvecklingsprocessen.
Utskottet anförde bl. a. att instrument för bistånd som tar
hänsyn till kvinnors behov nu finns, inte minst genom SIDA:s eget handlingsprogram
för kvinnobistånd och genom de beslut och rekommendationer
som antogs av FN:s kvinnokonferens i Nairobi år 1985.

Enligt utskottets mening bör det nu finnas förutsättningar att ge hela det
bilaterala svenska biståndet sådant innehåll att det redan vid utformningen
av program och projekt tar hänsyn till den effekt det kan få på kvinnornas
situation och till den roll kvinnor traditionellt spelar. I mycket torde hindren
på detta område ligga i traditioner och attityder hos dem som slutligen
skall vara mottagare av biståndet men kanske än mer hos dem som på
central nivå har ansvar för dialogen om biståndets inriktning och form.

Förslaget i motion U216 (fp) att handläggartjänster för kvinnobistånd
bör inrättas på biståndskontoren i Indien, Etiopien och Tanzania är enligt
utskottets mening del av de prioriteringar regeringen själv har att besluta
om. Enligt vad utskottet inhämtat är emellertid SIDA nu i färd med att

bygga ut sin fältorganisation efter kraven på att biståndet skall bli mer 32

anpassat för kvinnornas behov. Regionalkontoret i Nairobi åren början. På UU 1986/87:10
biståndskontoren i Bangladesh, Etiopien, Indien och Tanzania finns lokalanställda
tjänstemän speciellt för kvinnofrågor; vid andra är det någon
tjänsteman som har dessa frågor som särskilt bevakningsområde.

I motion U209 (c) föreslås bl. a. att delposten för kvinnor och utveckling
under anslagsposten för särskilda program skall höjas betydligt. Utskottet
anser att det bör ankomma på regeringen att göra en fördelning mellan
delposterna som bl. a. tar hänsyn till behovet av ökat kvinnobistånd, men
vill inte uttala sig om bestämda belopp.

Kvinnornas juridiska ställning, deras rätt till självständigt ägande och
möjlighet att erhålla krediter är viktiga frågor som tas upp i motionerna
U229 (m) och U2I6 (fp). SIDA:s handlingsprogram för ett kvinnoinriktat
bistånd behandlar detta område, särskilt kvinnors lånemöjligheter. SIDA
har således sin uppmärksamhet riktad även på de speciella förslag som
väcks i motionerna.

I (vpk)-motionen U238 lämnas ett antal förslag till konkreta åtgärder i
syfte att ytterligare förbättra och utveckla biståndsinsatserna när det gäller
kvinnor. Det gäller program för medvetandehöjning av kvinnor (yrkande
1), uppmärksamhet åt kvinnor i industrin (yrkande 2) och bistånd till byggnader,
något som hindras av SIDA:s nuvarande regler (yrkande 4). Vidare
föreslås att bistånd skall kunna utgå direkt till kvinnoorganisationer (yrkande
3), att undersökningar om kvinnors situation görs på alla större
svenska biståndsprojekt (yrkande 5) och att en nordisk konferens om bistånd
till kvinnor anordnas (yrkande 6).

Utskottet får med anledning av dessa förslag anföra följande. Som framhölls
i förra årets biståndsbetänkande UU 1985/86:15 är det SIDA:s uppgift
att uppmärksamma och vid behov närmare granska eventuella missförhållanden
vid biståndsprojekt. Undersökningar av den kvinnliga arbetskraftens
förhållanden, av det slag som utförts vid Bai Bang-projektet i Vietnam,
kan således komma i fråga även i andra biståndsmottagarländer.

Bistånd kan sedan ett antal år utgå direkt till kvinnoorganisationer i
u-länder, till skillnad från annat organisationsstöd som måste förmedlas via
en svensk enskild organisation. Riktlinjerna för direktstödet till kvinnoorganisationer
medger normalt inte bistånd för uppförande av byggnader
över en viss beloppsgräns. Undantag kan emellertid beviljas i angelägna
fall. SIDA anser de gällande reglerna väl motiverade men samtidigt tillräckligt
flexibla. Utskottet vill för sin del inte förorda någon ändring.

En nordisk regeringskonferens om internationella kvinnofrågor, däribland
kvinnobistånd, kommer att äga rum i Oslo sommaren 1988. Konferensen
är en regional uppföljning av kvinnokonferensen i Nairobi. Parallellt
därmed kommer ett s. k. forum för nordiska kvinnosammanslutningar
att ordnas i samma stad.

Vad gäller övriga förslag i motionen (yrkandena 1 och 2) anser utskottet
inte att det finns anledning föreslå något särskilt uttalande av riksdagen. En
prövning av dessa och liknande konkreta förslag som skulle kunna stärka
u-landskvinnornas ställning, bör på sedvanligt sätt ske inom ramen för
SIDA:s beredning av utvecklingssamarbetet.

Med vad som ovan anförts angående vikten av att kvinnofrågor ges en 33

3 Riksdagen 1986/87. 9 sami. Nr 10

central roll i biståndet anser utskottet yrkande 4 i motion U216 (fp) och UU 1986/87:10
yrkande 14 i motion U209 (c) besvarade.

Yrkandena I —6 i motion U238 (vpk) avstyrks emellertid med hänsyn till
de längre gående krav som ställs i dem.

Utskottet behandlar i detta sammanhang också motion U536 (vpk) om
insatser för att begränsa barnarbetet. I motionen berörs barnens arbete i det
traditionella jordbrukarsamhället och konflikten med deras behov av skolgång,
men även missbruket av barn som arbetskraft i fabriker, gruvor och
servicenäringar.

Utskottet har tidigare behandlat frågan om internationella åtgärder till
skydd av barn och hänvisar inledningsvis till det betänkande som då avgavs
(UU 1985/86:22). De i motionen föreslagna åtgärderna synes i första hand
vara en fråga som hör hemma i det allmänna internationella samarbetet och
i de strävanden som pågår för att stärka det folkrättsliga skyddet av barn.

Det är självfallet också viktigt att barnens ställning beaktas vid utformningen
av svenska bilaterala biståndsprojekt och vid behov tas upp i dialogen
med mottagarländerna. De organisationer som är särskilt inriktade på bistånd
till barn, däribland UNICEF och Rädda barnen — vilka båda mottar
betydande stöd över den svenska biståndsbudgeten — torde också beakta
barnens roll i arbetslivet. De missförhållanden motionärerna aktualiserar
synes emellertid inte i första hand kunna påverkas av det bilaterala svenska
biståndet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att yrkande 2 i motion
U536 (vpk) anses besvarat.

Effektivitet, resultatvärdering m. m.

Vikten av effektivitet i biståndet framhålls särskilt i motion U229 (m). Biståndsmålen
uppfylls inte i tillräcklig utsträckning anser motionärerna,
som bl. a. ser en orsak till bristerna i landprogrammeringsmetoden och i
bristfälliga utvecklingsstrategier i mottagarländerna. Effektiviteten skulle
kunna förbättras om vi samarbetade med länder som strävade efter demokratiska
och marknadsekonomiska lösningar och om svenska resurser användes
i högre grad, hävdar motionärerna.

Effektivitet kan mätas på olika sätt och på olika nivåer. Det är viktigt att
ett visst program eller projekt genomförs enligt planerna, att kostnadsramar
hålls, att det ur teknisk synpunkt blir funktionsdugligt.

Ett annat sätt att mäta biståndets effektivitet är bedömningen av utvecklingssamarbetets
långsiktiga effekter; dess inverkan på situationen för de
grupper det är avsett att hjälpa. Det är en svårare uppgift och de försök som
görs ger inte alltid entydiga resultat. Sverige har med sitt utvecklingssamarbete
huvudsakligen engagerat sig i mycket fattiga länder där svårigheterna
är stora att över huvud taget få till stånd varaktiga förändringar. Trots detta
uppvisar enligt utskottets mening det svenska biståndssamarbetet många
glädjande och bestående resultat.

Det finns självfallet anledning att ställa höga krav på effektiviteten oavsett
hur den mäts. Något enkelt samband mellan biståndets effektivitet och
politiskt system i mottagarlandet finns enligt utskottets mening emellertid
inte.

Med vad som ovan anförts om effektivitet i biståndet avstyrks yrkande 1 i UU 1986/87:10
motion U229 (m).

Utvärderingen av biståndet ägnas numera mycket stor uppmärksamhet
av SI DA självt och av utrikesdepartementet. Ofta anlitas fristående konsulter
för utvärderingsverksamheten. Därtill kommer en omfattande nationell
och internationell debatt som också innebär en kritisk granskning av biståndet.
Mot denna bakgrund anser utskottet sig inte ha anledning att föreslå
återinrättandet av en inspektörsbefattning på utrikesdepartementet. Yrkande
12 i motion U229 (m) avstyrks därför.

Landprogrammering, projektbistånd, tandval, m. m.

Sverige har ett reguljärt, långsiktigt bistånd till 17 samarbetsländer. Planeringen
av detta samarbete sker enligt landprogrammeringsmetoden. För
nästkommande budgetår föreslås att 3 205 milj. kr. utgår som landprogrammerat
bistånd vilket är knappt en tredjedel av biståndsramen. En utförlig
beskrivning av landprogrammeringsmetoden lämnades av utskottet i UU
1983/84:15. Sedermera har en översyn av den gjorts av regeringen och vissa
förändringar vidtagits.

Utskottet är av uppfattningen att landprogrammering är en metod som är
väl ägnad för överföring av bistånd till länder med vilka vi har ett långsiktigt
samarbete. Den erbjuder enligt utskottets mening också större möjligheter
att åstadkomma en önskad samordning mellan olika biståndsformer än
vad ett renodlat ämnes- och projektinriktat bistånd skulle göra. I motion
U229 (m) framförs invändningen att landprogrammeringen innebär en låsning
för lång tid till bestämda mottagarländer. Utskottet vill med anledning
av denna invändning erinra om att utvecklingssamarbete till sin karaktär är
långsiktigt. Även ett projektinriktat samarbete bör om det skall bli meningsfullt
vara långsiktigt.

Med hänvisning härtill avstyrks yrkande 8 i motion U229 (m).

1 detta sammanhang vill utskottet också behandla två yrkanden i motion
U217 (m) i vilka det föreslås dels att det svenska utvecklingssamarbetet i
högre grad skall styras av samverkan mellan biståndets grundstenar, nämligen
fattigdomsorientering, medverkan av befolkningen, landsbygdsutveckling,
grundbehovsstrategi och självtillit (yrkande 1), dels att den kortsiktiga
inriktningen av biståndet måste underordnas den långsiktiga (yrkande
5).

Utskottet delar motionärens åsikt att dessa grundstenar är väsentliga för
ett väl fungerande bistånd. Det svenska biståndet styrs i hög grad av kriterier
av detta slag och de återspeglas också i våra biståndsmål. De i yrkandet
angivna grundstenarna ger dock inte en uttömmande beskrivning av det
svenska biståndets prioriteringar.

Det väsentliga i yrkandet är emellertid, såsom utskottet tolkar det, att
utvecklingsplaneringen skall vara så integrerad att olika insatser samverkar
med varandra. Utskottet anser att landprogrammeringen, mer än andra
biståndsmetoder, har förutsättningar att åstadkomma dels den erforderliga
samordningen, dels långsiktigt tänkande i biståndet.

Med hänvisning till det anförda får utskottet anse yrkandena 1 och 5 i UU 1986/87:10
motion U217 (m) besvarade.

I flera motioner föreslås att regeringen överväger ett långsiktigt biståndssamarbete
med andra länder än de som nu ingår i programlandskretsen.

Således föreslås i motion U216 (fp) att reguljärt biståndssamarbete inleds
med Uganda — utan att landet för den skull behöver bli programland. 1
motion U229 (m) nämns Somalia, Sudan och Uganda som exempel på
länder med vilka reguljärt samarbete skulle kunna inledas. I motion U205
(c) föreslås att El Salvador och Guatemala skall bli nya programländer och i
motion U230 (m) att ett ökat svenskt bilateralt och eventuellt ett gemensamt
nordiskt bistånd skall ges till Bhutan. Demokratibistånd ur den av bl. a.
centerpartiet föreslagna anslagsposten för detta ändamål bör ges till Filippinerna,
heter det i motion U236 (c). Även (fp)-motionen U216 föreslår
demokratistöd till Filippinerna, finansierat med medel ur anslagsposten för
särskilda program.

Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden anföra följande.

Alla de nämnda länderna erhåller i större eller mindre grad och i olika
former svenskt bilateralt bistånd. Uganda har mottagit ett relativt betydande
bistånd i form av katastrofinsatser. Sådana medel har också gått till
Filippinerna. BITS bedriver samarbete med Sudan och Somalia och i det
sistnämnda landet är även SAREC och SWEDFUND verksamma. Humanitärt
bistånd kommer El Salvador och Guatemala till del. Även i Bhutan
finns begränsade svenska biståndsinsatser. Dessutom arbetar svenska enskilda
organisationer med bidrag från SIDA i flertalet av dessa länder. Det
finns på detta sätt stora möjligheter att även med länder som inte är programländer
bedriva ett nära samarbete och stödja olika delar av samhällsutvecklingen.

En övergång till ett reguljärt och därmed mer långsiktigt bistånd till något
av dessa eller andra länder är emellertid ett stort steg som utskottet inte nu
är berett att förorda. Enligt utskottets bedömning torde det inte heller finnas
förutsättningar för att göra Bhutan till någon form av samnordiskt biståndsmottagarland.
Med hänvisning till det anförda avstyrks yrkande 9 i
motion U229 (m), yrkande 5 i motion U205 (c) och yrkandena 2 och 3 i
motion U230 (m). Detta betyder inte att kretsen av programländer är en
gång för alla given. Den kan ändras, men det bör ske efter omsorgsfull
beredning och beslut av riksdagen.

Yrkandet i motion U216 om medelsanvisning till Uganda behandlas i
betänkandets avsnitt om samarbete med enskilda länder liksom yrkandena
om bistånd till Filippinerna.

Under denna rubrik behandlar utskottet ytterligare ett par motionsförslag
som har samband med biståndets former. I motion U209 (c) föreslås att
regeringen tar initiativ till att en nordisk handlingsplan för biståndet utarbetas
och föreläggs Nordiska rådet. Enligt vad utskottet inhämtat pågår
redan inom den nordiska ämbetsmannakommittén för biståndsfrågor ett
arbete på att utforma en sådan handlingsplan. Planen kommer att föreläggas
de nordiska biståndsministrarna. Yrkandet torde följaktligen inte behöva
föranleda någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida och kan därmed

anses besvarat. 36

I yrkande 1 i motion U205 (c) föreslås att ett biståndsdepartement inrättas.
Som utskottet framhöll förra året då ett liknande yrkande behandlades,
tillkommer det regeringen själv att besluta om organisationen av sitt arbete.
Utskottet avstyrker med hänvisning härtill yrkandet.

Biståndspolitisk utredning

1 centerpartiets motion U209 föreslås även detta riksmöte att en parlamentarisk
biståndspolitisk utredning skall tillsättas av regeringen. Dess uppgift
bör enligt motionärerna bli att ange klarare riktlinjer för det svenska utvecklingssamarbetet,
som bl. a. måste koncentreras till de problemområden
som är mest angelägna och mest meningsfulla för det internationella biståndet.
Riktlinjer för en sådan utredning, då föreslagna av de tre partierna (m),
(fp) och (c) gemensamt, återgavs i en reservation till utskottets betänkande
UU 1983/84:15.

Som framhölls i förra årets betänkande UU 1985/86:15 har det svenska
utvecklingssamarbetet nyligen underkastats översyner på flera delområden.
Det gäller biståndet genom enskilda organisationer, landprogrammeringsmetoden,
SIDA:s organisation, SAREC:s verksamhet och katastrofbiståndet.
Som ett resultat av dessa utredningar har det svenska utvecklingssamarbetet
genomgått vissa förändringar under senare år. Utskottet anser
att biståndssamarbetet genom denna fortlöpande och partiella reformverksamhet
fortlöpande har kunnat anpassas till nya krav och behov. Det är inte
uteslutet att det kommer att uppstå behov av att se över andra delar av
biståndspolitiken på liknande sätt.

Yrkande 1 i motion U209 (c) avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tillväxtmålet

att riksdagen avslår yrkande 7 i motion 1986/87:U205,

2. beträffande miljön som biståndsmål

att riksdagen med anledning av yrkande 2 i motion 1986/87:U209
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande demokratimålet

att riksdagen förklarar yrkande 9 i motion 1986/87:U209, ifrågavarande
del av yrkande 2 i motion 1986/87:U216, ifrågavarande del av
yrkande 2 i motion 1986/87 :U229, yrkande 4 i motion 1986/87 :U218
och yrkande 6 i motion 1986/87:U531 besvarade med vad utskottet
anfört,

4. beträffande strategi för demokratiutveckling

att riksdagen avslår ifrågavarande del av yrkande 2 i motion 1986/
87:U229,

5. beträffande anslagspost för demokratiutveckling

att riksdagen avslår yrkande 10 i motion 1986/87:U209 och yrkande
30 i motion 1986/87:U229,

6. beträffande bistånd genom politiska partier m. m.

att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1986/87:U216 och ifrågavarande
del av yrkande 2 i motion 1986/87:U229,

UU 1986/87:10

s.y. 2 (fp)

res 3 (m)

res 4 (c)
res 5 (m)

res 6 (m, fp)

7. beträffande avbrytande av bistånd m. m.

att riksdagen avslår ifrågavarande del av yrkande 2 i motion 1986/
87:U216 och yrkande 4 i motion I986/87:U229,

8. beträffande redovisning av situationen för mänskliga rättigheter
att riksdagen avslår motion 1986/87:U210, ifrågavarande del av yrkande
2 i motion 1986/87:U216 och yrkande 3 i motion 1986/
87:U229,

9. beträffande översyn av biståndsmålen
att riksdagen ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. beträffande biståndets inriktning på miljöfrågor

att riksdagen förklarar ifrågavarande del av yrkande 12 i motion
1986/87 :U209, ifrågavarande del av yrkande 1 i motion 1986/
87:U216 och ifrågavarande del av yrkande 5 i motion 1986/87:U229
besvarade med vad utskottet anfört,

11. beträffande landsbygdsutvecklingens andel av biståndet
att riksdagen avslår yrkande 10 i motion 1986/87:U205,

12. beträffande strategi för resurshushållning m. m.

att riksdagen förklarar ifrågavarande del av yrkande 12 i motion
I986/87:U209 och yrkandena 8 och 9 i motion 1986/87:U217 besvarade
med vad utskottet anfört,

13. beträffande skydd av tropiska skogar m. m.

att riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1986/87:U217, yrkandena
2—4 i motion 1986/87:11219 och återstående del av yrkande 12 i
motion 1986/87:11209 besvarade med vad utskottet anfört,

14. beträffande enskilt företagande m. m.

att riksdagen förklarar ifrågavarande del av yrkande 1 i motion
1986/87:U216 och yrkande 6 i motion 1986/87:11229 besvarade med
vad utskottet anfört,

15. beträffande befolkningsfrågor

att riksdagen förklarar ifrågavarande del av yrkande 1 i motion
1986/87:11216 besvarat med vad utskottet anfört,

16. beträffande bekämpning av AIDS

att riksdagen med anledning av yrkandena 1 och 2 i motion 1986/
87:U203, yrkande 8 i motion 1986/87:U205 och motion 1986/
87:U228 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande alkohol och narkotika

att riksdagen förklarar yrkande 11 i motion 1986/87:11205 besvarat
med vad utskottet anfört,

18. beträffande bistånd för kvinnor

att riksdagen förklarar yrkande 14 i motion 1986/87:11209 och yrkande
4 i motion 1986/87:11216 besvarade med vad utskottet anfört,

19. beträffande kvinnoinriktade projekt

att riksdagen avslår yrkandena 1—6 i motion 1986/87:11238,

20. beträffande barnarbete

att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1986/87:11536 besvarat
med vad utskottet anfört,

UU 1986/87:10

res 7 (m)
res 8(fp)

res 9 (m, fp)

res 10 (m, fp, c)

s.y. 3 (m)

s.y. 4 (fp)

res 11 (vpk)

21. beträffande effektivitet i biståndet m. m.

att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1986/87:U229.

22. beträffande biståndsinspektör m. m.

att riksdagen avslår yrkande 12 i motion 1986/87:U229,

23. beträffande landprogrammering och projektbistånd
att riksdagen avslår yrkande 8 i motion 1986/87:U229,

24. beträffande samordning av biståndsinsatser m. m.

att utskottet förklarar yrkandena 1 och 5 i motion 1986/87:U217
besvarade med vad utskottet anfört,

25. beträffande utvidgning av kretsen av samarbetsländer
att utskottet avslår yrkande 9 i motion 1986/87:U229,

26. beträffande programlandssamarbete med El Salvador och Guatemala att

riksdagen avslår yrkande 5 i motion 1986/87:U205,

27. beträffande utvecklingssamarbete med Bhutan

att riksdagen avslår yrkandena 2 och 3 i motion 1986/87:U230,

28. beträffande nordisk handlingsplan

att riksdagen förklarar yrkande 8 i motion 1986/87:U209 besvarat
med vad utskottet anfört,

29. beträffande biståndsdepartement

att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1986/87:U205,

30. beträffande biståndspolitisk utredning

att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1986/87:U209.

3. Bidrag till internationella biståndsprogram

Propositionen (s. 47 — 52, 58 — 60)

Sverige tillhör de länder som ger störst bidrag till multilateralt bistånd. De
senaste åren har en knapp tredjedel av biståndsbudgeten avsatts för stöd till
u-länderna genom multilaterala kanaler, dvs. FN-systemets biståndsorgan
och finansinstitutioner som Världsbanken och regionala utvecklingsbanker.

I dag befinner sig FN i den allvarligaste finansiella och politiska krisen i
organisationens historia. Dess framtid beror på medlemsstaternas politiska
vilja. De måste i ord och handling sluta upp bakom FN-stadgan och utnyttja
världsorganisationen för att finna lösningar på gemensamma problem.

Många av utvecklingsproblemen kan inte avhjälpas effektivt annan än genom
samordnade internationella insatser, oftast genom FN:s olika organ.

Detta gäller exempelvis miljöproblem, befolkningstillväxt, hälsovård, utveckling
av nya energikällor, forskning och livsmedelsbrist. Det finns inte
något alternativ till förbättrat internationellt samarbete, och FN har därvid
en nyckelroll.

Sverige verkar för att allomfattande och konkreta reformer kommer till
stånd för att säkerställa FN :s effektivitet och finansiella bas. Program- och 39

UU 1986/87:10

res 12 (m)
res 12 (m)
res 13 (m, c)

res 14 (m)
s.y. 5 (fp)

res 15 (m, c)

budgetprocessen för FN:s verksamhet behöver förbättras. Föråldrade och UU 1986/87:10
mindre angelägna program bör utmönstras ur organisationens verksamhet.

Sekretariatet bör rationaliseras och effektiviseras. Medlemsländer som häftar
i skuld till organisationen måste förmås fullgöra sina förpliktelser enligt
gällande regler. Generalsekreteraren bör aktivt verka för att nödvändiga
reformer vad gäller FN:s administration och program kommer till stånd.

Den nuvarande högsta bidragsandelen om 25 % för enskilt medlemsland
bör sänkas. På så sätt skulle bättre kunna markeras att FN är en organisation
för alla stater, och bör göras mindre beroende av enstaka bidragsgivare.

Multilateralt bistånd har betydande fördelar. Det markerar dels Sveriges
stöd åt internationellt samarbete och tilltron till FN som ett instrument för
fred och säkerhet, dels att alla u-länder kan göra anspråk på resurserna,
även de som annars skulle falla utanför de flesta biståndsprogram. Resurserna
förknippas inte med ett enskilt givarlands politiska eller ekonomiska
villkor. I stället har u-länderna ett ofta stort inflytande över hur medlen
används av FN-organen och de övriga multilaterala organisationerna. Vidare
kan Sverige spara administrativ kapacitet genom att lämna biståndsmedel
genom internationella organ vars allmänna mål ligger i linje med
dem Sverige ställt upp för sitt bistånd.

Med hänvisning till vad som inledningsvis framhölls om globala lösningar
på svåra utvecklingsproblem bör Sverige även i fortsättningen starkt
stödja de multilaterala biståndsorganen. Dessa har kunnat påverkas i en
från svensk utgångspunkt önskvärd riktning genom att betydande resurser
ställts till förfogande. Bidragen bör öka även framdeles. Detta gäller både i
de FN-organ där varje land har en röst (UNDP, UNICEF, fackorganen)
och i de institutioner som finansieras efter en förhandlad bidragsskala och
har en efter kapitalinsats vägd rösträtt (Världsbanken, IDA, regionalbankerna).
Enligt regeringens mening bör Sverige förena en fortsatt hög bidragsvilja
med krav på ökade andelar från de större länder som har både
låga totala biståndsöverföringar och låga bidragsandelar i vissa multilaterala
organ.

Den av regeringen föreslagna fördelningen av anslaget C I. Bidrag till
internationella biståndsprogram framgår av tabell 3. Omkring en tredjedel
lämnas som bidrag till de organisationer som i tabellen finns upptagna
under rubriken FN:s operativa verksamhet. Lägger man därtill bidrag till
vissa andra FN-organ, i första hand Världslivsmedelsprogrammet (WFP),

UNHCR och UNRWA, vilka redovisas under andra poster på detta anslag
svarar de föreslagna bidragen till FN-systemet för omkring 45 % av anslaget.

De föreslagna bidragen till de internationella finansieringsorganen, i
första hand IDA och de regionala utvecklingsbankerna/fonderna svarar
för en betydande del, ca 40 %, av det svenska biståndet genom internationella
organisationer.

Sverige har sedan länge gjort utfästelser om fleråriga bidrag till i första
hand de större utvecklingsorganisationerna. Detta ger dessa organisationer
större säkerhet beträffande bidragen och underlättar deras planering. Sverige
bör fortsätta att göra flerårsutfästelser. Regeringen föreslår dock i det 40

följande att de svenska bidragen i några fall liksom innevarande budgetår UU 1986/87:10
skall delas upp i dels ordinarie bidrag av mer långsiktig natur, dels extra
bidrag avseende endast ett budgetår.

De i det följande nämnda utfästelserna är gjorda med förbehåll för riksdagens
godkännande.

Vid utgången av budgetåret 1985/86 redovisas under detta anslag
1871924 601 kr. som utgift, 571659 683 kr. som reservation och
2 808 011 766 kr. som utestående s. k. skuldsedlar. Det senare beloppet utgörs
av bidrag som Sverige lämnat till IDA, regionala utvecklingsbanker
och -fonder samt IFAD.

Tabell 3. Multilateralt bistånd budgetåren 1986/87 och 1987/88 fördelat på organisationer
(milj.kr.)

	Anslag	Förslag	Föränd-
	1986/87	1987/88	ring
FN:s operativa verksamhet
FN:s utvecklingsprogram (UNDP)	515,0	560,0	+ 45,0
varav
— ordinarie bidrag	(405,0)	(450,0)	( + 45,0)
— extra bidrag	(40,0)	(40,0)	( 0)
— Sahelkontoret (UNSO)	(20,0)	(20,0)	( 0)
— UNDP:s verksamhet i de
minst utvecklade länderna	(50,0)	(50,0)	( 0)
FN:s kapitalutvecklingsfond	40,0	40,0	0
FN:s befolkningsfond (UNFPA)	65,0	75,0	+ 10,0
FN:s barnfond (UNICEF)	220,0	245,0	+ 25,0
— ordinarie bidrag	(185,0)	(210,0)	( + 25,0)
— extra bidrag	(35,0)	(35,0)	( 0)
	840,0	920,0	+ 80,0
Internationella finansieringsorgan
Världsbanksgruppen	677,9	787,6	+ 109,7
Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB)	18,3	20,0	+ 1,7
Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF)	182,0	181,5	- 0,5
Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB)	—	—	( 0)
Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF)	63,1	91,4	+ 28,3
Internationella jordbruksutvecklings-
fonden (IFAD)	65,0	27,0	- 38,0
	1 006,3	I 107,5	+ 101,2
Internationellt livsmedelsbistånd
Världslivsmedelsprogrammet (WFP)	100,0	115,0	+ 15,0
Konventionen om livsmedelshjälp (FAC)	68,0	52,0	- 16,0
Internationella beredskapslagret av
livsmedel för katastrofinsatser (IEFR)	110,0	74,0	- 36,0
Merkostnad	60,0	65,0	+ 5,0
	338,0	306,0	- 32,0
Flyktingsbistånd genom FN
FN:s hjälpprogram för palestina-
flyktingar (UNRWA)	70,0	75,0	+ 5,0
FN:s flyktingskommissarie (UNHCR)	90,0	110,0	+ 20,0
Övriga organisationer	160,0	185,0	+ 25,0

Internationella familjeplanerings-
federationen (IPPF)	75,0	75,0	( 0)
UNCTAD/GATT:s internationella
handelscentrum (ITC) och andra
handelsrelaterade insatser	14,0	19,0	+ 5,0
FN:s narkotikafond (UNFDAC)	8,0	11,0	+ 3,0
Internationella sjöfartsuniversitetet	12,0	14,0	+ 2,0
	109,0	119,0	+ 10,0
Övriga multilaterala bidrag	96,7	177,5	+ 80,8
Totalt	2 550,0	2 815,0	+ 265,0

FN:s utvecklingsprogram (UNDP), kapitalutvecklingsfond (UNCDF) och UU 1986/87:10
befolkningsfond (UNFPA)

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) har till syfte att vara FN-systemets centrala
organ för finansiering av tekniskt bistånd.

Under 1970-talet sjönk andelen UNDP-finansierat tekniskt bistånd inom
FN-systemet från 56% till 33%. Samtidigt har givarländernas direkta bidrag
till FN:s fackorgan, s. k. multi/bi-projekt, ökat i omfattning.

I en tid då behovet av samordnade biståndsinsatser blir alltmera uppenbart,
inte minst i Afrika, bör UNDP:s roll inom FN-systemt enligt regeringens
mening förstärkas. Detta var också en av slutsatserna i den nordiska
utredningen. För att förbättra samordningen av FN-biståndet på fältet
krävs ökade resurser till UNDP.

Mot denna bakgrund anser regeringen det motiverat att Sveriges ordinarie
bidrag till UNDP för budgetåret 1987/88 höjs med 45 milj. kr. till 450
milj. kr. och att Sverige därutöver lämnar ett oförändrat extrabidrag på 40
milj. kr. för att medverka till att avvärja akuta finansiella krissituationer.

För att understödja UNDP:s handlingsprogram för torkdrabbade länder i
Afrika bör Sverige för budgetåret 1987/88 ge ett oförändrat bidrag på 20
milj. kr. till FN:s Sahelkontor (UNSO).

Regeringen har utfäst ett ordinarie bidrag på 450 milj. kr. per år till
UNDP för vart och ett av budgetåren 1987/88— 1989/90. Regeringen har
därutöver utfäst ett extrabidrag om 40 milj. kr. till UNDP för budgetåret
1987/88 och ett bidrag till UNSO på 20 milj. kr. för samma budgetår.

UNDP spelar en viktig roll för uppföljningen av FN:s konferens om de
minst utvecklade länderna som hölls i Paris 1981. Genom särskilda medel
finansieras biståndsinsatser i dessa länder utöver ordinarie anslag inom
UNDP. UNDP medverkar också till att få till stånd ökat och samordnat
bistånd till de minst utvecklade länderna genom s. k. rundabordskonferenser.

Regeringen har utfäst ett oförändrat bidrag på 50 milj. kr. för budgetåret
1987/88.

FN:s kapitalutvecklingsfond<UNCDF)ger finansiellt och tekniskt bistånd
till småskaliga investeringsprojekt som gynnar de fattigare befolkningsgrupperna
i de minst utvecklade länderna. Fondens verksamhet har visat
sig vara ett värdefullt komplement till UNDPrs tekniska bistånd och till de
större projekt som de stora finansieringsorganen, t. ex. IDA, stödjer. Regeringen
har utfäst ett oförändrat bidrag på 40 milj. kr. för budgetåret 1987/

88.

Sverige har traditionellt spelat en pådrivande roll för att få till stånd
internationella insatser för familjeplanering i u-länder. Det svenska biståndet
på detta område har i allt större utsträckning lämnats genom internationella
program som FN:s befolkningsfond (UNFPA) och internationella familjeplaneringsfederationen
(IPPF). Den internationella befolkningskonferensen
i Mexico 1984 framhävde behovet av ökade resurser för befolkningspolitiska
åtgärder och betonade särskilt UNFPA:s roll. En redogörelse
för konferensen gavs i proposition 1984/85:100 bil. 5. Konferensen har
resulterat i en ökad medvetenhet i u-länderna om sambandet mellan befolkning,
resurser, miljö och utveckling.

Det svenska bidraget till UNFPA för budgetåret 1986/87 är 65 milj. kr. UU 1986/87:10
Med hänsyn till behovet av förstärkta insatser på befolkningsområdet, inte
minst i Afrika, har regeringen utfäst ett bidrag på 75 milj. kr. till UNFPA för
vart och ett av budgetåren 1987/88 och 1988/89.

Sverige har under många år varit en av UNICEF:s största bidragsgivare.

Regeringen anser det angeläget att UNICEF:s arbete för barns överlevnad
och utveckling får ett fortsatt starkt svenskt stöd och att Sveriges ordinarie
bidrag för budgetåret 1987/88 höjs med 25 milj. kr. till 210 milj. kr.

Regeringen har utfäst ett ordinarie bidrag till UNICEF på 210 milj. kr.
för vart och ett av budgetåren 1987/88—1989/90.

Katastrofsituationen i Afrika har visat behovet av förebyggande och
långsiktiga insatser för bl. a. hälsovård, vattenförsörjning och förbättrad
näringsstandard, områden där UNICEF har särskilda förutsättningar att
bistå. För att göra det möjligt för UNICEF att öka sina tidigare insatser
främst i de krisdrabbade länderna i Afrika, har regeringen därför utfäst ett
extra bidrag på 35 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

Internationella utvecklingsfonden (IDA)

Överenskommelsen om den sjunde påfyllanden av lDA:s resurser (IDA 7)
slöts i januari 1984 och omfattar perioden 1984/85— 1986/87. Påfyllnaden
uppgår totalt till 9 miljarder dollar av vilka Sveriges andel är 2,5 % eller
sammanlagt 1 757,68 milj. kr. Utbetalningarna av det svenska bidraget sker
i form av fyra lika stora årsbidrag. De tre första utbetalningarna har skett
under budgetåren 1984/85— 1986/87. Den fjärde utbetalningen om 439,42
milj. kr. skall verkställas under budgetåret 1987/88. För att minska budgetbelastningen
under det budgetåret då dels denna sista utbetalning under
I DA 7 dels den första utbetalningen under den åtton IDA-påfyllnaden skall
göras, har efter riksdagens bemyndigande under budgetåren 1984/85 —

1986/87 avsatts totalt 215 milj. kr. till en reserv. Medelsbehovet för den
fjärde och sista utbetalningen under IDA 7 är därför 224,42 milj. kr.

IDA:s resurser under den åttonde påfyllnadsperioden 1987/88—1989/

90 kommer att uppgå till omkring 12,4 miljarder dollar. Därav utgör 11,5
miljarder dollar det av bidragsländerna gemensamt överenskomna beloppet
för IDA 8. Resterande belopp utgörs av ytterligare bidrag som lämnats
på frivillig basis. Regeringen har under förhandlingarna om IDA 8 utfäst en
svensk andel om 2,62 % av 11,5 miljarder dollar. På basis av den dollarkurs
som enligt överenskommelsen skall tillämpas motsvarar detta 2 151,19 milj.
kr. Detta belopp skall utbetalas under en treårsperiod. Första årets bidrag
uppgår till 550 milj. kr. Återstående två utbetalningar planeras kunna ske
lika fördelat mellan de därpå följande budgetåren. Medelsbehovet för den
första utbetalningen under IDA 8 som skall ske under budgetåret 1987/88
är således 550 milj. kr.

Internationella finansieringsbolaget (IFC)

År 1985 beslöts att höja IFC:s kapital med 650 miljoner dollar. Därmed
ökar världsbanksgruppens möjligheter att främja investeringar inom den

privata sektorn i u-länderna. Motivet för svenskt deltagande i denna kapi- 43

talhöjning är den förändring av IFCrs verksamhet som har konstaterats och UU 1986/87:10
som bl. a. innebär en ökad satsning på Afrika samt på jordbrukssektorn.

Sveriges andel av kapitalhöjningen är 1,27 % vilket motsvarar 8,27 miljarder
dollar eller drygt 50 miljarder kr. Betalningen erläggs i fem lika stora
årsbidrag, dvs. ca 1,7 miljarder dollar per år. De två första utbetalningarna
har verkställts. Medelsbehovet för den tredje utbetalningen som skall verkställas
under budgetåret 1987/88 beräknas till ca 12 milj. kr.

Under 1986 inrättade IFC i samarbete med UNDP och den Afrikanska
utvecklingsbanken en särskild fond kallad African Project Deve/opment Facility.
Denna fonds uppgift är att bistå enskilda företagare i afrikanska länder
söder om Sahara att bilda små och medelstora företag. Fonden skall
hjälpa till med förberedelser och att finna bank- och biståndsfinansiering
för sådana företag. Kostnaden för fondens verksamhet under en inledande
försöksperiod på fyra år har beräknats till omkring 14 miljoner dollar. Regeringen
har beslutat lämna ett bidrag på 1,2 milj. kr. per år under budgetåren
1985/86 och 1986/87, samt utfäst ytterligare 1,2 milj. kr. för budgetåret
1987/88.

Regionala utvecklingsbanker

Förhandlingar om den fjärde allmänna kapitalökningen i Afrikanska utvecklingsbanken
(AfDB) som inleddes i maj 1986 har ännu inte slutförts,
men en överenskommelse om en ökning av nuvarande kapital med 200%
har beräknats kunna nås före 1986 års utgång. Sveriges andel av den fjärde
kapitalökningen avses bli oförändrad jämfört med hittillsvarande kapitalandel,
dvs. 1,3 %. Eftersom förhandlingarna inte slutförts kan den exakta
storleken på Sveriges totala bidrag till kapitalökningen inte anges. Regeringen
har dock beräknat att det kommer att uppgå till högst 80 milj. kr.

Bidraget skall utbetalas årligen under de fem budgetåren 1987/88—1991/

92. För den första utbetalningen som skall verkställas under budgetåret
1987/88 beräknas medelsbehovet till omkring 15 milj. kr.

I budgetpropositionen för budgetåret 1984/85 avsattes 5 milj. kr. för att
finansiera svenska experter i AfDB. Regeringen föreslår att 5 milj. kr. avsätts
för detta ändamål för budgetåret 1987/88. Inom Afrikanska utvecklingsfonden
(AfDF)träffades 1984 en överenskommelse om en fjärde resurspåfyllnad
för perioden 1985— 1987. Påfyllnaden uppgårtill ca 1,5 miljarder
dollar. Sveriges bidrag om 545,5 milj. kr. motsvarar 4,76 % av påfyllnaden
och gör Sverige till en av fondens största bidragsgivare. De två första utbetalningarna
om vardera 182 milj. kr. gjordes under budgetåren 1985/86
och 1986/87. För den tredje och sista utbetalningen som skall verkställas
under budgetåret 1987/88 är medelsbehovet 181,5 milj. kr.

Förhandlingarna om den fjärde påfyllnaden av Asiatiska utvecklingsfondens
(AsDF) resurser slutfördes i april 1986. Givarländerna skall bidra med
3,6 miljarder dollar under fyraårsperioden 1987—1990, vilket i reala termer
innebär en minskning med 5 % jämfört med föregående påfyllnad.

Regeringen har under förhandlingar utfäst ett totalt bidrag på
365 651 580 kr. för fyraårsperioden 1987— 1990, vilket motsvarar 1,37 % av

den totala påfyllnaden. För den första utbetalningen som skall verkställas ^

under budgetåret 1987/88 är medelsbehovet 91 412 895 kr.

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)

UU 1986/87:10

Genom överenskommelsen om den andra påfyllnaden av IFAD:s resurser,
som träffades i januari 1986, har IFAD tillförts 460 miljoner dollar för
verksamhetsperioden 1985—1987. Sveriges andel av den andra påfyllnaden
är oförändrad jämfört med andelen i föregående påfyllnad, dvs. 3,1 %, vilket
motsvarar 117,3 milj. kr.

De två första årsbidragen till den andra påfyllnaden har utbetalats. De
uppgår till sammanlagt 76,3 milj. kr. Under 1987 kommer det tredje och
sista årsbidraget på 41 milj. kr. att utbetalas. Riksdagen har tidigare anvisat
medel för samtliga dessa bidrag. För budgetåret 1987/88 föreligger därför
inget behov av ytterligare medel för Sveriges deltagande i den andra påfyllnaden.

I enlighet med besluten från FN:s extra generalförsamling om Afrika att
bistå de särskilt drabbade länderna med den långsiktiga uppbyggnaden och
med hänsyn till den betydelse Sverige tillmäter I FAD och dess inriktning på
de fattigaste befolkningsgrupperna finner regeringen det angeläget att höja
Sveriges tidigare utfästa bidrag på 80 milj. kr. till IFAD:s särskilda Afrikaprogram
med ytterligare 51,7 milj. kr. Därav kan 24,7 milj. kr. bestridas med
återstående medel som riksdagen tidigare anvisat för Sveriges deltagande i
den andra påfyllnaden av I FAD :s resurser men som inte utnyttjats för detta
ändamål. Det ytterligare medelsbehovet för budgetåret 1987/88 är således
27,0 milj. kr.

Internationellt livsmedelsbistånd

Livsmedelsprogrammets (WFP) bidragsmål för perioden 1985 — 1986 är
1 350 miljoner dollar. Sveriges årliga bidrag är 78 milj. kr. för budgetåren
1985/86— 1986/87. Två tredjedelar av bidraget är bundna till upphandling i
Sverige. För perioden 1987—1988 har WFP:s bidragsmål fastställts till
1 400 miljoner dollar. Regeringen har utfäst 83 milj. kr. för vart och ett av
budgetåren 1987/88-1988/89.

För budgetåret 1987/88 föreslår regeringen att bidraget höjs med 10 milj.
kr. utöver tidigare utfäst bidrag. Bidraget för budgetåret 1987/88 föreslås
således uppgå till 93 milj. kr.

WFP:s mottagarländer skall normalt svara för kostnader för lagring,
transportfordon och jordbruksredskap. Sverige har sedan budgetåret 1982/

83 anslagit medel till detta ändamål. Medlen, som huvudsakligen använts
till inköp av svenska transportmedel till WFP:s verksamhet i några av de
fattigaste länderna, har enligt samstämmiga rapporter gjort stor nytta.

Medelsbehovet för budgetåret 1987/88 är 22 milj. kr.

Totalt föreslås därmed det svenska bidraget till WFP för budgetåret
1987/88 uppgå till 115 milj. kr.

Konventionen om livsmedelshjälp fTvICjförlängdes 1983 med tre år t. o. m.
den 30 juni 1986. Den har nu ersatts av en ny treårig konvention. Under
denna har medlemsländerna åtagit sig att ge bidrag som sammanlagt motsvarar
7,5 miljoner ton spannmål per år. Bidragen kan utgå i form av spannmål
eller kontanter. Det svenska årsbidraget motsvarar 40 000 ton vete. 45

Medelsbehovet för det svenska bidraget för budgetåret 1987/88 som lärn- UU 1986/87:10
nas genom WFP beräknas till 52 milj. kr.

För budgetåret 1986/87 uppgår det svenska bidraget inom ramen för
Internationella beredskapslagret a v livsmedel för katastrofinsatser (IEFR) till
40 000 ton vete och 2 500 ton vegetabilisk olja. Vid en bidragskonferens i
mars 1986 avseende 1987 — 1988 utfäste regeringen ett årligt bidrag motsvarande
40 000 ton vete och 2 500 ton vegetabilisk olja för budgetåren 1987/

88— 1988/89. För budgetåret 1987 — 88 beräknas det sammanlagda medelsbehovet
till 74 milj. kr.

Riksdagen beslutade 1985 att de kvantiteter spannmål som åtgår för att
uppfylla Sveriges utfästelser i det internationella samarbetet mot världssvälten
bör ingå i den prisreglerade volymen (prop. 1984/85:166, JoU 33,
rskr. 393). Riksdagen beslutade vidare att kostnaderna för dessa åtaganden
bör finansieras från biståndsanslagen (prop. 1984/85:211, JoU:36, rskr.

404). Upphandling av svensk spannmål inom ramen för svenska multilaterala
utfästelser hade dittills skett till världsmarknadspris. Merkostnaden
under budgetåret 1985/86 belastar innevarande års budget.

Vid behandlingen av en motion rörande livsmedelsbistånd uttalade UU
följande: ”Utskottet har tidigare med anledning av motioner i ärendet
framhållit att inköp av spannmål för livsmedelshjälp inte bör ske till svenska
regleringspriser, eftersom en huvudregel måste vara att biståndsanslaget
i sin helhet skall användas för biståndsändamål. Riksdagen har upprepade
gånger ställt sig bakom denna princip. Det ställningstagande som gjordes
inom ramen för 1985 års jordbrukspolitiska beslut får betraktas som ett
undantag från huvudregeln. Utskottet avstyrker följaktligen motion U 209
(s).” (UU 1985/86:15). Riksdagen ställde sig bakom detta uttalande (rskr.

1985/86:164).

Regeringen delar riksdagens uppfattning att denna användning av biståndsmedel
bör ses som ett undantag från huvudregeln. I riksdagens beslut
om riktlinjerna för en samlad livsmedelspolitik (prop. 1984/85:166) lades
samhällets delansvar för överskottsarealens kostnader fast. Detta beslut
omfattar fem år. Vid en kommande utvärdering bör finansieringen av det
svenska spannmålsbiståndet ses över.

Budgetåret 1986/87 avsattes 60 milj. kr. för täckande av merkostnad som
uppkom under budgetåret 1985/86. För budgetåret 1987/88 beräknas ett
medelsbehov på ca 65 milj. kr. avseende verksamhetsåret 1986/87.

Flyktingbistånd genom FN

Sedan 1982 har FN:s hjäipprogram för Palestinaflyktingar (UNR WA) beräknat
sina kostnader för verksamheten till omkring 250 miljoner dollar per år.

Dessa budgetberäkningar har emellertid måst revideras varje år på grund
av den låga bidragsnivån, som under senare år legat på ca 180 miljoner
dollar. UNRWA uppskattar medelsbehovet för verksamhetsåret 1987 till
200 miljoner dollar, vilket skall jämföras med 1986 års budget på 194 miljoner
dollar.

Sveriges bidrag till UNRWA ökade budgetåret 1986/87 (verksamhetsåret
1986) med 10 milj. kr. till 70 milj. kr. 46

Regeringen har utfäst ett ordinarie bidrag på 75 milj. kr. för vart och ett av UU 1986/87:10
budgetåren 1987/88 (verksamhetsåret 1987) och 1988/89 (verksamhetsåret
1988).

För verksamhetsåret 1986 (budgetåret 1985/86) lämnade Sverige ett reguljärt
bidrag på 75 milj. kr. till FN:s flyktingkommissarie (UNHCR). Dessutom
utgick extra bidrag på 45 milj. kr. till bl. a. UNHCR.s verksamhet i
Afrika. Budgetåret 1986/87 uppgår det reguljära bidraget till 90 milj. kr. för
UNHCR:s program 1987.

Behovet är stort att bistå u-länder som tagit emot ett stort antal flyktingar.

Vidare är det att angeläget stödja UNHCR:s verksamhet för främjande av
rättskydd för flyktingar. Därför bör det reguljära bidraget höjas med 20
milj. kr. Regeringen har för budgetåren 1987/88 (verksamhetsåret 1988) och
1988/89 (verksamhetsåret 1989) utfäst ett bidrag på 110 milj. kr. per år.

övriga organisationer kronor

Budgetåret 1986/87 109 000 000

Budgetåret 19877/88 119 000 000

Internationella familjeplanerings federationen

(1PPF) 75 000 000

UNCTAD/GATT:s internationella
handelscentrum (ITC) och andra

handelsrelaterade insatser 19 000 000

FN:s narkotikafond (UNFDAC) 11 000 000

Internationella sjöfartsuniversitetet 14 000 000

'■ Bidragen till UNFDAC och Internationella sjöfartsuniversitetet har tidigare redovisats
under anslagsposten Övriga multilaterala bidrag.

övriga multilaterala bidrag

Budgetåret 1986/87 96 700 000

Budgetåret 1987/88 177 500 000

Anslagsposten Övriga multilaterala bidrag har under gångna budgetår använts
för bidrag till en rad organisationer och ändamål. Den är också en
reserv inom anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram, som
är nödvändig för att Sverige skall kunna finansiera insatser inom internationella
organisationer som inte kan förutses eller exakt anges i dag eller
som kan ha betydelse för Sveriges agerande i nord/syd-samarbetet.

Över denna anslagspost kommer under innevarande budgetår att finansieras
svenska bidrag till bl. a. Röda korsets internationella kommitté
(1CRC), FN:s boende- och bebyggelsecenter (FIABITAT), FN:s kvinnofond,
FN:s center för transnationella företag (UNCTC) samt FN:s utbildnings-
och forskningsinstitut (UN1TAR). De totala bidragen till dessa samt
vissa andra mindre fonder och organisationer beräknas under budgetåret
1986/87 komma att uppgå till omkring 25 milj. kr. Regeringen beräknar att
bidragen även under budgetåret 1987/88 totalt kommer att uppgå till omkring
25 milj. kr.

Under budgetåret 1986/87 har över denna anslagspost finansierats ett
extrabidrag på 20 milj. kr. till UNFICR:s reguljära program.

Utöver de miljövårdsinsatser som görs via tidigare redovisade kanaler 47

räknar regeringen med ett ökande behov av medel för särskilda internatio- UU 1986/87:10
nella miljösatsningar, såsom bl. a. fortsatt stöd till internationella naturvårdsunionen
(IUCN), kostnader i samband med den planerade nordiska
konferensen om miljö och bistånd samt uppföljning av den s. k. Brundtlandkommissionens
rapport rörande ett långsiktigt handlingsprogram för
miljöförbättringar och mål för det internationella miljösamarbetet.

Vidare föreslår regeringen att medel hålls i reserv under denna anslagspost
bl. a. för följande ändamål.

Den svåra ekonomiska situationen i många afrikanska länder söder om
Sahara och särskilt i södra Afrika kan komma att påkalla extrabidrag från
svensk sida för att göra det möjligt t. ex. för vissa FN-organ att stärka sin
kapacitet och utöka sin verksamhet i regionen.

Vid Världsbankens årsmöte 1985 antogs en resolution att upprätta en till
Världsbanken kopplad men fristående organisation kallad MIG A (Multilateral
Investment Guarantee Agency). MIGA skall främja investeringar för
produktiva ändamål i u-länder genom att försäkra internationella investeringar
mot politiska risker såsom nationaliseringar, transfereringshinder
och oförändrad lagstiftning som förhindrar företagen från att förfoga över
investeringarna. MIGA innebär förbättrade förutsättningar för en ökad
resurs- och tekniköverföring till de fattigare länderna, vilket är ett viktigt
inslag i den svenska biståndspolitiken. Ett drygt femtiotal länder, varav ett
stort antal u-länder, har hittills förklarat sig beredda bli medlemmar i
MIGA.

Sverige överväger att söka medlemskap i MIGA. Medel har reserverats
inom anslagsposten för detta ändamål.

Inom de nordiska länderna övervägs inrättande av en samnordisk lånefond
och andra former för samnordisk förmånlig kreditgivning för biståndsprojekt
i u-länder. Ett belopp om 50 milj. kr. bör reserveras för detta
ändamål.

Inom anslagsposten skall också det statliga bidraget till svenska UN1-CEF-kommitténs verksamhet Finansieras. Medelsbehovet för budgetåret
1987/88 beräknas till 418 000 kr.

Motioner

I motion 1986/87:U201 av Anita Persson och Iris Mårtensson (s) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om inriktningen av stödet till u-länderna när det gäller familjeplaneringsinsatser.

I motion 1986/87:U204 av Birthe Sörestedt och Hans Pettersson (s) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att hela den kvantitet av spannmål som används för biståndsändamål
skall upphandlas till världsmarknadspriser.

1 motion 1986/87:U206 av Birgitta Hambraeus och Karl-Erik Olsson (c)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om instruktion till den nordiska exekutivdirektören i

Världsbanken att noga bevaka bankens ekologiska riktlinjer. 48

I motion 1986/87:U209 av Olof Johansson m. fl. (c) yrkandena 3 — 7 hem- (JU 1986/87:10
ställs

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om det multilaterala biståndet,

4. att riksdagen beslutar att anslaget till UNICEF ökar med 25 milj. kr.,
till 270 milj. kr.,

5. att riksdagen beslutar att anslaget till UNDP ökar med 50 milj. kr. till
540 milj. kr.,

6. att riksdagen beslutar att anslaget till WFP ökar med 10 milj. kr., till 125
milj. kr.,

7. att riksdagen beslutar att anslaget till UNHCR ökar med 30 milj. kr. till
140 milj. kr.

1 motion 1986/87:U216 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkandena 6—13
hemställs

6. att riksdagen till I DA anslår ytterligare 40 milj. kr. utöver vad regeringen
föreslagit,

7. att riksdagen till UNDP anslår ytterligare 50 milj. kr. utöver vad regeringen
föreslagit,

8. att riksdagen till UNICEF anslår ytterligare 25 milj. kr. utöver vad
regeringen föreslagit,

9. att riksdagen till UNHCR anslår ytterligare 20 milj. kr. utöver vad
regeringen föreslagit,

10. att riksdagen inte anslår några medel till merkostnad för internationellt
livsmedelsbistånd,

11. att riksdagen beslutar avskaffa systemet med upphandling av spannmål
inom ramen för det internationella livsmedelsbiståndet till svenska
regleringspriser,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att medel inte bör reserveras för samnordisk, förmånlig kreditgivning,

13. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av det multilaterala
biståndet.

I motion 1986/87:U218 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkandena 6—9 hemställs 6.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige bör
säga upp sitt medlemskap i IFC,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige inte
bör söka medlemskap i MIGA,

8. att riksdagen beslutar avslå förslaget om bidrag på 50 000 000 kr. till en
samnordisk lånefond,

9. att riksdagen beslutar att till UNDP anslå 25 000 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit.

I motion 1986/87:U219 av Margareta Fogelberg och Lars Ernestam (fp)
yrkande 1 hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om hur Sverige bör agera i Världsbanken.

I motion 1986/87:U227 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkande 2 hemställs 49

2. att riksdagen hos regeringen begär initiativ till demokratisering av

4 Riksdagen 1986/87. 9 sami. Nr 10

inflytandet i Världsbanksgruppen och Internationella Valutafonden. UU 1986/87:10

I motion I986/87:U230 av Sten Sture Paterson (m) yrkande 1 hemställs

I. att riksdagen beslutar att inom UNICEF:s anslagspost avsätta I milj.
kr. för utveckling av Bhutans dricksvattenförsörjning och sanitära anläggningar.

I motion 1986/87:U237 av Agne Hansson och Karin Israelsson (c) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att Sverige i samverkan
med de nordiska länderna skall påta sig ett ökat ekonomiskt ansvar för
FN:s budget i linje med vad som anförs i motionen.

Utskottet

Förenta nationernas omfattande verksamhet finansieras dels genom fasta
bidrag från medlemsländerna efter en överenskommen bidragsskala, dels
genom frivilliga bidrag.

FN:s biståndsverksamhet finansieras huvudsakligen genom sådana frivilliga
bidrag. Dessa har under senare år stagnerat eller minskat, vilket
medfört att multilaterala biståndsorgan såsom UNDP, UNICEF och
UNCHR hamnat i stora finansiella svårigheter och måst skära ned sina
biståndsprogram. Liknande nedskärningar har drabbat Världsbanken,
IDA och de regionala bankerna.

Sveriges bidrag till FN :s ordinarie budget uppgår till ca 200 milj. kr. och
vårt bistånd genom FN till mer än 1 200 milj. kr.

Den akuta finanskris som blivit så påtaglig under det senaste året gäller
framför allt FN :s reguljära arbete och sekretariatsfunktioner. Det rör sig,
som påpekas i propositionen, dels om en likviditetskris, dels om en kris i
FN :s arbetssätt och organisation. Generalförsamlingen antog under sitt
möte hösten 1986 en rapport från en internationell expertgrupp med förslag
till en effektivisering av verksamheten. Förslagen innebär bl. a. inskränkningar
i personalstyrkan och en ny budgetprocedur. I början av år 1987
inträdde en viss förbättring i likviditetsläget sedan ett antal länder, bl. a. de
nordiska, lämnat extra bidrag eller tidigarelagt sina ordinarie inbetalningar.

Ett starkt stöd för FN är en av grundstenarna i svensk utrikespolitik. FN
är de små staternas främsta värn. Det har också blivit alltmer uppenbart att
många av världens ödesfrågor, som hotet mot vår livsmiljö, i längden bara
kan lösas genom internationellt samarbete. Sveriges politiska uppslutning
bakom FN har traditonellt åtföljts av betydande ekonomiska bidrag till
FN :s verksamhet, inte minst på biståndsområdet. Detta är en hållning som
Sverige även i fortsättningen bör inta. Regeringen bör med de medel som
står den till buds verka för att FN :s effektivitet och auktoritet stärks på alla
områden.

Partimotionen U209 (c) uttalar ett allmänt stöd för multilateral biståndsverksamhet
i FN:s regi, bl. a. med motiveringen att stora utvecklingskriser
inte klaras av enskilda länder ensamma. Den multilaterala andelen av det
svenska biståndet bör därför successivt öka, heter det i motionen. Liknande
tankegångar framförs i motion U237 (c).

Utskottet kan dela motionärernas åsikt att Sverige bör lämna ett betydan -

de multilateralt bistånd. Så sker också. Det multilaterala biståndets andel av UU 1986/87:10
det totala biståndet ligger sedan flera år oförändrat vid något under 30 %.

Utskottet utesluter inte att denna andel kan komma att öka i framtiden men
vill inte uttala sig till förmån för någon successiv ökningstakt. I flera av de
multilaterala biståndsorganen är Sverige sedan länge en av de allra största
bidragsgivarna. En strävan bör vara att förmå andra länder att öka sina
anslag till FN :s biståndsverksamhet, snarare än att ytterligare öka Sveriges
andel. Yrkande 3 i motion U209 (c) avstyrks med hänvisning till vad som
anförts ovan.

Det huvudsakliga förslaget i motion U237 (c) är, som utskottet har tolkat
det, att Sverige med bilaterala biståndsmedel skall påta sig ett ökat ansvar
för FN :s reguljära budget. Detta bör ske i samverkan med de andra nordiska
länderna, heter det i motionen.

Olika skäl kan enligt utskottets mening anföras mot motionärernas förslag.
Ansvaret för FN-systemets ordinarie verksamhet bör åvila medlemsländerna
gemensamt. Det är inte rimligt att enstaka länder annat än undantagsvis
lämnar extra bidrag för att avlyfta medlemskretsen detta ansvar. Det
är inte heller rimligt att biståndsmedel skall användas för den reguljära FNverksamhet
som inte huvudsakligen består av bistånd till u-länder.

Motionen avstyrks med hänvisning härtill.

I motion U216 (fp) yrkande 13 föreslås att riksdagen hos regeringen begär
en utvärdering av det multilaterala biståndet. Syftet med en sådan utvärdering
skulle vara att bedöma vilka multilaterala biståndsorgan som är mest
effektiva. En sådan utredning skulle kräva en relativt detaljerad granskning
av ett stort antal FN-organ och av flera av de länder i vilka FN har biståndsverksamhet.
Regeringen har emellertid möjligheter att skaffa sig en god bild
av FN-organens biståndsverksamhet utan att göra en särskild utvärdering.

Som stora bidragsgivare följer vi nära verksamheten och vi har ofta en plats
i organens styrelser. Inom utrikesdepartementet har en tjänsteman särskilt
ansvar för utvärderingen av det multilaterala biståndet. Hittills har livsmedelsbiståndet
och UNDP:s verksamhet utvärderats av UD. På detta sätt får
regeringen enligt utskottets mening ett tillfredsställande underlag för den
årliga bedömning av de olika FN-organens arbete som regeringen gör när
budgetpropositionen utarbetas. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill
yrkande 13 i motion U216 (fp).

I några motionsyrkanden behandlas frågor som har att göra med inriktningen
av vissa multilaterala biståndsorgans arbete. I motion U227 (vpk)
yrkande 2 föreslås sålunda att regeringen skall verka för en demokratisering
av inflytandet i Världsbanksgruppen och IDA.

Utskottet har tidigare behandlat liknande förslag. En demokratisering av
inflytandet i Världsbanksgruppen kan bestå däri att röstreglerna ändras så
att u-länderna utan att höja sin kaptialinsats får större röststyrka. Möjligheterna
att åstadkomma detta torde emellertid vara mycket begränsade, eftersom
en förändring av röstreglerna kunde få till följd att stora bidragsgivare
minskade eller drog tillbaka sin kapitalinsats. Det ligger inte i u-ländernas
intresse att en sådan utveckling uppmuntras. Den pågår för övrigt redan,
ehuru av andra skäl. Yrkande 2 i motionen avstyrks med hänvisning till det
anförda. 51

Vad gäller yrkandets andra led, dvs. en förändring av institutionernas UU 1986/87:10

utlåningspolitik, vill utskottet erinra om att Sverige och övriga nordiska
länder, efter sina möjligheter, arbetar för att Världsbanksgruppen skall
prioritera projekt som riktar sig till fattigare grupper och som tillfredsställer
sociala behov. Denna strävan, som inte varit utan resultat, fortsätter.

Ett exempel på en sådan strävan är den instruktion som den nordiska
exekutivdirektören i Världsbanken erhållit från sina regeringar på ekologiområdet
— en fråga som tas upp i motionerna U206 (c) och U219 (fp).

Enligt denna instruktion skall den nordiske exekutivdirektören bl. a. verka
för att miljöhänsyn kommer in på ett tidigt stadium i bankens projektförberedelser,
att behandlingen av miljöfrågor blir särkilt grundlig vid mer omfattande
projekt såsom dammbyggnader och att andelen lån som direkt går
till miljöförbättringsprojekt ökar. Instruktionen nämner inte specifikt tropiska
regnskogar, som aktualiseras i motion U219, men avser uppenbarligen
även projekt som skulle kunna hota dem.

Med det anförda torde syftet med motion U206 (c) och yrkande 1 i motion
U219 (fp) vara tillgodosett. Yrkandena i fråga torde därför kunna besvaras.

I motion U201 (s) betonas vikten av fortsatt stöd för familjeplaneringsinsatser
i u-länderna och föreslås att Sveriges bidrag till FN:s befolkningsfond
UNFPA och internationella familjeplaneringsfederationen IPPF
skall fortsätta att öka.

Som framgår av föregående avsnitt fäster Sverige stor vikt vid befolkningsfrågorna
i utvecklingssamarbetet. Familjeplaneringsinsatser bör även
framgent vara ett betydande inslag i svenskt bistånd. Utskottet vill emellertid
inte uttala sig om vilken den fortsatta ökningstakten skall vara och
avstyrker med hänvisning härtill motion U201 (s).

Utskottet övergår härefter till att behandla yrkanden om förändringar i
tilldelningen av medel till de internationella biståndsorganen i förhållande
till de i propositionen föreslagna beloppen.

1 partimotionerna från (c) och (fp) föreslås höjningar av bidragen till
FN:s utvecklingsprogram UNDP, FN:s barnfond UNICEF, internationella
utvecklingsfonden IDA och FN:s flyktingkommissariat UNHCR med
något varierande belopp. I partimotionen från vpk föreslås en höjning endast
till UNDP. Utskottet vill med anledning av dessa förslag anföra att
Sverige redan är en mycket betydande bidragsgivare till de nämnda organisationerna
och att regeringens förslag innebär relativt stora höjningar i
förhållande till innevarande år. Mot denna bakgrund och med hänvisning
till att Sverige inte ensamt bör stå för en ännu större andel av dessa organs
budget, finner utskottet de av regeringen föreslagna beloppen vara av rimlig
nivå. Yrkandena 4, 5, 6 och 7 i motion U209 (c), yrkandena 6, 7, 8 och 9 i
motion U216 (fp) samt yrkande 9 i motion U218 (vpk) avstyrks därför.

Under anslagsposten Övriga multilaerala bidrag, som för budgetåret
1987/88 föreslås uppgå till 177,5 milj. kr., upptas bl. a. ett belopp om 50 milj.
kr. som regeringen anser bör reserveras för ett eventuellt svenskt deltagande
i en samnordisk lånefond för förmånlig kreditgivning till biståndsprojekt i
u-länder.

Nordiska rådet beslöt under sitt möte år 1983 att uppdra åt Nordiska 52

ministerrådet att utreda frågan om ett nordiskt finansieringssystem för bi- fjfj 1986/87:10
ståndsprojekt i u-länder. En utredning tillsattes och presenterade en rapport
år 1985 och tillägg till denna år 1986. Tre tänkbara nivåer för nordiskt
samarbete beskrevs, nämligen harmonisering av befintliga nationella system,
en nordisk utvecklingsfond och slutligen en kombination av förmånliga
krediter och projektinvesteringslån från Nordiska investeringsbanken.

Utredningens förslag har sedermera övervägts bl. a. inom nordiska ämbetsmannakommittén
för biståndsfrågor. Yttranden har inkommit från bl. a.

SIDA, BITS, AB Svensk Exportkredit (SEK) och EKN.

Frågan är nu föremål för fortsatt diskussion mellan de nordiska samarbetsministrarna.

I motion U216 (fp) och i motion U218 (vpk) föreslås att inga medel bör
reserveras för samnordisk kreditgivning med motiveringen att det nu inte
finns behov av ytterligare kreditformer.

Utskottet saknar möjlighet att ta ställning i frågan om samnordisk förmånlig
kreditgivning eftersom inget förslag ännu föreligger. Utskottet har
emellertid ingen invändning mot att regeringen fortsätter sina överläggningar
med de övriga nordiska regeringarna med sikte på att nå fram till en
överenskommelse och tillstyrker också att de begärda medlen reserveras för
ändamålet. Utskottet vill emellertid särskilt betona att ett eventuellt nordiskt
samarbete på detta område måste vara biståndspolitiskt motiverat.

Yrkande 12 i motion U216 (fp) och yrkande 8 i motion U218 (vpk) avstyrks
följaktligen.

Anslagsposten Övriga multilaterala bidrag upptar ett ospecificerat belopp
som reserverats för ett eventuellt svenskt medlemskap i Multilateral
Investment Guarantee Agency (MIGA). Som framgår av propositionen är
MIGA en av Världsbanken initierad men fristående organisation vars uppgift
är att försäkra internationella investerare mot politiska risker i u-länderna.

I motion U218 (vpk) föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att Sverige inte bör söka medlemskap i MIGA. Enligt vad utskottet
inhämtat kommer regeringen senare att överlämna en proposition varigenom
frågan om svenskt medlemskap i MIGA kommer att underställas
riksdagen. Utskottet, som då kommer att få tillfälle att på sedvanligt sätt
pröva frågan, finner inte skäl att redan nu uttala sig om ett eventuellt
svenskt medlemskap i MIGA. Om den aviserade propositionen bifalls av
riksdagen bör medel för ändamålet kunna tas från anslagsposten för övriga
multilaterala bidrag.

Yrkande 7 i motion U218 (vpk) avstyrks med hänvisning tili det anförda.

I samma motion föreslås också att regeringen skall säga upp medlemskapet
i Internationella finansieringsbolaget, IFC. Som framgår av propositionen
har IFC under senare år förändrat inriktningen av sin utlåning och
bl. a. ökat sina insatser i Afrika och på jordbrukssektorn. Mot denna bakgrund
ansåg regeringen det möjligt att delta i den nu pågående kapitalhöjningen.
Utskottet delar denna bedömning och avstyrker följaktligen yrkande
6 i motion U218 (vpk).

I motion U230 (m) yrkande 1 föreslås att 1 milj. kr. av Sveriges bidrag till
UNICEF skall avsättas för utveckling av Bhutans dricksvattenförsörjning. 53

I motionstexten redogörs närmare för projektet i fråga.

Bidrag till FN-organens biståndsverksamhet bör enligt utskottets mening
som regel lämnas utan förbehåll och inte specialdestineras till viss verksamhet.
Om så sker försvåras planeringen och samordningen av FN-organens
arbete betydligt. Med hänvisning till denna princip avstyrks yrkande 1 i
motion U230.

I budgetpropositionen upptas ett belopp på 65 milj. kr. som under budgetåret
1987/88 skall användas för täckande av den merkostnad som uppkommer
genom att inköp av svensk spannmål i enlighet med ett riksdagsbeslut
av år 1985 (JoU 1984/85:33, rskr. 33) sker till svenska regleringspriser
och inte till världsmarknadspris.

I yrkande 10 i motion U2I6 (fp) föreslås att riksdagen inte anslår några
medel och i yrkande 11 i samma motion samt i motion U204 (s) att systemet
med köp till svenska regleringspriser avskaffas.

Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande. Riksdagsbeslutet
år 1985 rörande samhällets delansvar för överskottsarealens
kostnader avser en femårsperiod. Utskottet finner det inte möjligt att nu
föreslå en förändring i detta beslut. Yrkande 10 i motion U216 (fp) som
avser merkostnaden för det kommande budgetåret avstyrks följaktligen.
Som framgår av propositionen avser regeringen emellertid att göra en utvärdering
av finansieringen av spannmålsöverskottet. Utskottet, som tidigare
uttalat att det nu gällande förfarandet skall betraktas som ett undantag,
utgår från att regeringen snarast föranstaltar om en återgång till den tidigare
gällande regeln att spannmål för biståndsändamål skall köpas till världsmarknadspriser.

Yrkande 11 i motion U216 (fp) och motion U204 (s) får därmed anses
besvarade.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ökning av det multilaterala biståndets andel
att riksdagen avslår yrkande 3 i motion !986/87:U209,

2. beträffande ökat svenskt ansvar för FN:s budget
att riksdagen avslår motion 1986/87:U237,

3. beträffande utvärdering av det multilaterala biståndet
att riksdagen avslår yrkande 13 i motion 1986/87:U216,

4. beträffande inriktning av Världsbankens arbete
att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1986/87:U227,

5. beträffande ekologiska hänsyn i Världsbankens arbete

att riksdagen förklarar motion 1986/87:U206 och yrkande 1 i motion
1986/87:U2I9 besvarade med vad utskottet anfört,

6. beträffande ökat familjeplaneringsbistånd
att riksdagen avslår motion 1986/87:U201,

7. beträffande bidrag till UNDP

att riksdagen med avslag på yrkande 5 i motion 1986/87:U209, yrkande
7 i motion 1986/87:U216 och yrkande 9 i motion 1986/
87:U2I8 godkänner budgetpropositionens medelsförslag,

8. beträffande bidrag till UNICEF

att riksdagen med avslag på yrkande 4 i motion 1986/87 :U209 och

UU 1986/87:10

s. y 6 (c)

res. 16 (fp)
res. 17 (fp)

res. 18 (fp, c)
res. 19 (vpk)

res. 18 (fp, c)

UU 1986/87:10

yrkande 8 i motion I986/87:U216 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,

9. beträffande bidrag till WFP

att riksdagen med avslag på yrkande 6 i motion 1986/87 :U209 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag,

10. beträffande bidrag till UNHCR

att riksdagen med avslag på yrkande 7 i motion 1986/87:U209 och
yrkande 9 i motion 1986/87:U216 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,

11. beträffande bidrag till IDA

att riksdagen med avslag på yrkande 6 i motion 1986/87:U216 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag,

12. beträffande samnordisk kreditgivning

att riksdagen avslår yrkande 12 i motion 1986/87:U216 och yrkande
8 i motion 1986/87:U218,

13. beträffande MIGA

att riksdagen avslår yrkande 7 i motion 1986/87:U218,

14. beträffande utträde ur IFC

att riksdagen avslår yrkande 6 i motion 1986/87:11218,

15. beträffande UNICEF-medel till Bhutan

att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1986/87:11230,

16. beträffande merkostnad 1987/88 vid spannmålsköp
att riksdagen avslår yrkande 10 i motion 1986/87:11216,

17. beträffande köp av spannmål till världsmarknadspris

att riksdagen förklarar yrkande 11 i motion 1986/87:11216 och motion
1986/87:11204 besvarade med vad utskottet anfört,

18. att riksdagen godkänner de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete
som förordas i propositionen,

19. att riksdagen godkänner de gjorda utfästelser som angivits under
avsnitt C 1 i propositionen,

20. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser,
åtaganden och utbetalningar som härutöver föreslås under avsnitt
C 1 i propositionen,

21. att riksdagen till Bidrag till internationella biståndsprogram
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
2 815 000 000 kr.

4. Utvecklingssamarbete genom SIDA (C 2)

4.1 Återflöde, bundet bistånd, importstöd, m. m.

Propositionen (s. 55 — 56)

Internationell solidaritet är och skall alltfort vara det bärande motivet för
det svenska biståndet, heter det i propositionen. Nationella intressen får
icke innebära avsteg från biståndspolitikens mål eller från omsorgen om
biståndets kvalitet.

Biståndet ger samtidigt positiva effekter för det svenska samhället. Genom
att bistånd används för upphandling i Sverige stimuleras exporten,

res. 20 (c)

res. 20 (c)
res. 21 (fp)

res. 21 (fp)

res. 23 (vpk)

res. 24 (vpk)
res. 25 (vpk)

res. 26 (fp)
res. 26 (fp)

vilket också är gynnsamt för sysselsättningen. Av det totala biståndet är ca UU 1986/87:10
15 % formellt bundna till upphandling i Sverige. Det gäller en del av importstödet,
livsmedelsbiståndet och u-krediter. Trots detta blir det s. k. återflödet
betydande. Av det bilaterala biståndet genom SIDA beräknas t. ex. återflödet
uppgå till ca 50 % av utbetalningarna eller drygt 2 miljarder kronor
under 1985/86. Återflödet av Sveriges totala bidrag till de internationella
utvecklingsinstitutionerna (inkl. Sveriges bidrag till Världsbanken) beräknas
under senare år ha legat i genomsnitt på omkring 40 %. Den export som
biståndet genom BITS ger upphov till — för såväl u-krediter som tekniskt
samarbete — uppskattas till tre gånger utbetalningarna. De medel som användes
för u-krediter under 1985/86 möjliggjorde en export på ca 2 miljarder
kronor. Därtill kommer indirekta exporteffekter genom ökade kunskaper
om och erfarenheter av de svenska resurserna. Den svenska exporten till
investeringarna i de joint ventureprojekt SWEDFUND har engagerat sig i
beräknas uppgå till över 500 milj. kr. eller drygt tre gånger fondens finansiella
åtaganden.

Motioner

I motion 1986/87:U211 av Marianne Karlsson (c) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
u-landsbiståndet och omfördelning av resurser till förmån för hjälpbehövande
svenska medborgare.

I motion 1986/87:U216 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkande 5 hemställs

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om en minskning av andelen bundet bistånd.

I motion 1986/87:U229 av Margaretha af Ugglas m. fl. (m) yrkande 7 hemställs 7.

att riksdagen beslutar att importstödet skall bindas till upphandling i
Sverige på sätt som förordas i motionen samt i övrigt godkänner vad som
anförs under avsnittet Ökat återflöde.

Utskottet

Sveriges biståndsutbetalningar är i jämförelse med andra länders i mycket
liten grad bundna till uppköp i Sverige. Detta är som utskottet ser det en
fördel ur mottagarlandets synvinkel. Av det av SIDA administrerade biståndet
är det huvudsakligen importstödet som binds till uppköp i Sverige.

Omkring hälften av importstödet är på detta sätt bundet.

Enligt utskottets mening bör biståndet även fortsättningsvis vara i huvudsak
obundet. Den fördelning mellan bundet och obundet bistånd som nu
tillämpas i fråga om importstödet synes utskottet i huvudsak rimlig.

Med det anförda avstyrks yrkande 5 i motion U216 (fp), vari förordas en
minskning av bindningsgraden och yrkande 7 i motion U229 (m), vari förordas
en ökning av bindningsgraden.

Återflödet till Sverige av biståndsmedel är relativt stort. Enligt propositionens
beräkningar används ca 50 %av SIDA-biståndet och ca 40 % av det
multilaterala biståndet för uppköp i Sverige. Det är självfallet värdefullt om 56

återflödet från det multilaterala och bilaterala biståndet kan öka ytterligare. UU 1986/87:10
Det bör emellertid inte ske genom att bindningsgraden höjs.

Utskottet behandlar i detta sammanhang också motion U211 vari föreslås
att biståndsmedel skall användas för att bekosta utgifter för invandrare och
flyktingar i Sverige. Därmed skulle enligt motionären motsvarande belopp
kunna frigöras till förmån för fattiga svenskar.

Motionsförslaget vittnar om bristande insikt om själva syftet med utvecklingssamarbete
med u-länderna. Utskottet tar med eftertryck avstånd från
de värderingar som kommer till uttryck i motionen, och avstyrker densamma.

4.2 Samarbete med enskilda länder
Propositionen (s. 76 — 81)

I propositionen föreslås att medelsramarna för samarbetsländerna ökas
med sammanlagt 195 milj. kr. till 3 205 milj. kr.

Angola tillhör, liksom Mo9ambique, de länder i regionen som är mest
utsatta för Sydafrikas omfattande militära och ekonomiska sabotageverksamhet.
Kraftigt minskade exportintäkter till följd av fallande oljepriser har
förvärrat den ekonomiska krisen i Angola. Dålig skörd, sabotage mot transportleder
och inflyttning till städerna har lett till brist på livsmedel. Det
svenska biståndet syftar till resurstillväxt och ökat nationellt oberoende.

Regeringen anser det rimligt att det långsiktiga samarbetets huvudsakliga
inriktning — stöd till fiske, primärhälsovård, transport och kommunikationer
samt importstöd — bibehålls, samtidigt som en fortsatt anpassning av
biståndets innehåll till krisläget är nödvändig. En ökning av medelsramen
med 15 milj. kr. till 140 milj. kr. tillsammans med en beredskap för katastrof- '
bistånd anses motiverad med hänsyn till Angolas svåra situation.

I utvecklingssamarbetet med Bangladesh har utjämningsmålet under senare
år getts särskild tonvikt. Biståndet syftar främst till att förbättra levnadsförhållandena
för fattiga befolkningsgrupper på landsbygden. Denna
strävan uttrycks i att en växande andel av stödet inriktas på sysselsättningsskapande
insatser, primärhälsovård och undervisning. Det har emellertid
visat sig svårt att nå ut till de mest eftersatta grupperna på ett effektivt sätt
med ett väsentligt ökat bistånd. Därtill kommer svårigheter att under det
bundna importstödet finna lämpliga svenska varor till konkurrenskraftiga
priser. Regeringen delar SlDA:s uppfattning att medelsramen kan minskas.

Mot bakgrund av att framsteg på senare tid har gjorts i strävandena att med
projektstöd nå eftersatta grupper bör dock minskningen ske med lägre belopp
än SIDA föreslagit. Ansträngningarna att höja kvaliteten i biståndet
bör fortsätta. Regeringen förordar en minskning av medelsramen med 10
milj. kr. till 135 milj. kr.

Utvecklingssamarbetet med Botswana syftar främst till att stödja Botswanas
strävanden till oberoende och till ekonomisk och social utveckling.

Insatserna bör enligt regeringens mening också i fortsättningen vara inriktade
på landsbygden och huvudsakligen avse vattenförsörjning, undervisning
och stöd till lokala förvaltningar. Regeringen förslår en höjning av

medelsramen för Botswana med 5 milj. kr. till 95 milj. kr. 57

Tabell 4. Bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA budgetåren 1985/86— yy 1986/87:10
1986/87

(milj. kr. )

Medelsram Förslag till medelsram
1986/87 1987/88

SIDA	Före-	Föränd
	draganden	ring

Utvecklingssamarbete med länder Angola		125	140	140	+ 15
Bangladesh		145	125	135	- 10
Botswana		90	95	95	+ 5
Etiopien		130	145	145	+ 15
Guineä-Bissau		75	80	75	0
Indien		370	380	380	+ 10
Kap Verde		55	60	60	+ 5
Kenya		135	140	140	+ 5
Laos		70	70	70	0
Lesotho		35	35	35	0
Mozambique		300	325	325	+ 25
Nicaragua		125	160	160	+ 35
Sr i Lanka		210	210	210	0
Tanzania		475	510	510	+ 35
Vietnam		300	300	300	0
Zambia		205	230	230	+ 25
Zimbabwe		135	150	150	+ 15
Vissa landprogram-kostnader		30	45	45	+15
Totalt landprogram-
merat bistånd	3	010	3 200	3 205	+195
Regionala insatser		185	185	205	+ 20
Humanitärt bistånd i
Latinamerika		150	165	175	+ 25
Humanitärt bistånd i
södra Afrika		200	250	250	+ 50
Katastrofer m. m		500	500	525	+ 25
Bistånd genom (1)		375	425	425	+ 50
folkrörelser och andra enskilda organisationer
Försöksverksamhet och
metodutveckling m m.		169,5	126	0	-169,5
Särskilda program		0	65	175,3	+175,3
Rekrytering och utbild-
ning av fältpersonal		60	69	66	+ 6
Särskilda insatser
Latinamerika		0	30	0	0
Totalt övriga anslags-
poster	1	639,5	1 815	1 821,3	+181,8
Totalt bilateralt ut-vecklingssamarbete genom Siat	4	649,5	5 015	5 026,3	+376,8

(1) Tidigare benämnd Enskilda organisationer

Biståndet till Etiopien bör också i fortsättningen ges en långsiktig kata- UU 1986/87:10
strofförebyggande inriktning genom insatser i jordbruk, markvård och
skog samt för transporter och vattenförsörjning. Inom den etiopiska jordbrukspolitiken
har skett en koncentration av handeln med spannmålsprodukter
till ett statligt handelsmonopol, samtidigt som bondekollektiv prioriteras
på bekostnad av enskilda jordbrukare som utgör huvuddelen av
hushållen. En sådan jordbrukspolitik kan minska effektiviteten av biståndsinsatser
på detta område. En närmare granskning av förutsättningarna för
fortsatt jordbruksstöd håller på att genomföras. Brister i fråga om respekten
för mänskliga rättigheter ger anledning till oro. I huvudsak genomförs
emellertid projektverksamheten förhållandevis väl, och biståndsinsatserna
når den fattiga landsbygdsbefolkningen. I propositionen föreslås därför att
medelsramen höjs med 15 milj. kr till 145 milj. kr.

Guinea-Bissau som är i en djup ekonomisk kris har ett stort biståndsbehov.
Samtidigt är förmågan att ta emot bistånd svag bl. a. till följd av outvecklad
infrastruktur och olika svårigheter i den ekonomiska krisens spår.

Respekten för mänskliga rättigheter har varit bristfällig. I utvecklingssamarbetet
med Guinea-Bissau bör tillväxt- och utjämningsmålen ges särskild
tyngd. Den inledda koncentrationen av antalet sektorer och insatser bör
fortsätta. Biståndet bör även i fortsättningen omfatta betydande stöd för
landsbygds- och industriutveckling. Genomförandet av landets stabiliseringsprogram
bör underlättas genom fortsatt importstöd. Regeringen förordar
en oförändrad medelsram om 75 milj. kr.

I biståndet till Indien har tyngdpunkten alltmer förskjutits mot insatser,
som riktar sig till fattiga och eftersatta grupper, särskilt på landsbygden. För
att biståndet skall bli effektivt, koncentreras detta stöd främst till ett begränsat
antal långsiktiga insatser inom byskogsbruk, hälsovård och dricksvattenförsörjning.
Under senare år har samtidigt det allmänna importstödet
gradvis minskats till förmån för ett samarbete på energiområdet, där svensk
teknologi och svenska resurser tas i anspråk. Den nuvarande inriktningen
av utvecklingssamarbetet bör ligga fast. Regeringen föreslår att medelsramen
höjs med 10 milj. kr. till 380 milj. kr.

Medelsramen för utvecklingssamarbete med Kap Verde bör höjas med 5
milj. kr. till 60 milj. kr. Den ökade medelsramen motiveras av det stora
importbehovet av livsmedel och insatsvaror och landets förmåga att effektivt
tillgodogöra sig bistånd.

Biståndet till Kenya syftar huvudsakligen till att förbättra försörjningen
för den fattigaste delen av landsbygdsbefolkningen. Regeringen anser att
biståndet även fortsättningsvis bör inriktas på landsbygdsutveckling med
koncentration på jordbruk med markvård, vattenförsörjning och hälsovård
med familjeplanering. Insatserna för markvård och familjeplanering bör
ökas. Nya insatser bör beredas inom ramen för det planeringsutrymme som
uppstår på grund av den pågående omläggningen av biståndet från investeringar
till underhåll, utrustning och enklare teknik. Regeringen förordar en
höjning av medelsramen med 5 milj. kr. till 140 milj. kr.

Utvecklingssamarbetet med Laos bör även fortsättningsvis främst avse
utveckling av landets skogsresurser och vägtransporter. Stödet till skogssektorn
bör gradvis minskas medan en ny insats för förbättring och underhåll 59

av vägar förbereds och förutsättningarna för en insats till stöd för vatten- UU 1986/87:10
kraftsutbyggnad undersöks. Importstödet bör behålla sin nuvarande inriktning.
Regeringen förordar att medelsramen för utvecklingssamarbetet med
Laos bibehålls oförändrad och bestäms till 70 milj. kr.

Biståndet till Lesotho syftar till att minska beroendet av Sydafrika genom
att öka landets produktion av livsmedel och brännved och genom att skapa
arbetstillfällen för arbetskraft som för närvarande är sysselsatt i Sydafrika.

Insatserna inriktas bl. a. på att hejda jorderosionen genom skogsplantering
och markvård samt på användning av arbetskraftsintensiv teknik. Medelsramarna
för Lesotho har ökat snabbare än utbetalningarna. En oförändrad
medelsram om 35 milj. kr. föreslås under den konsolidering som bör äga
rum under budgetåret 1987/88.

Biståndet till Mozambique syftar till att minska beroendet av den sydafrikanska
ekonomin och till ekonomisk och social utveckling. Samtidigt är
landet utsatt för en omfattande ekonomisk sabotageverksamhet och destabiliseringsåtgärder
från Sydafrika. På kort sikt är därför överlevnad och
krisanpassning prioriterade mål i Mozambique. Sydafrika har under 1986
beslutat återsända mofambikiska gästarbetare allt eftersom gällande arbetskontrakt
löper ut. Detta har redan fått allvarliga konsekvenser för den
redan hårt drabbade mo?ambikiska ekonomin. Biståndet till Mozambique
har gradvis anpassats till den rådande krissituationen. Därigenom har ett
högt medelsutnyttjande kunnat upprätthållas. Regeringen anser att samarbetets
huvudsakliga inriktning — återuppbyggnad, underhåll och industriell
upprustning, jordbruksproduktion, undervisning samt importstöd —
bör bibehållas. En ytterligare anpassning av biståndet till det förvärrade
läget kan dock bli nödvändig. En ökning av medelsramen och en beredskap
för katastrofbistånd är motiverade. I propositionen föreslås att medelsramen
höjs med 25 milj. kr. till 325 milj. kr.

Nicaragua befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris, främst till följd av
väpnad aggression och ekonomiska sanktioner. Biståndet används för gruvindustrin,
skogsbruk och energiutbyggande och som importstöd för köp av
insatsvaror för jordbruk och industri. Landets förvärrade situation ställer
krav på flexibilitet i biståndet, och beredskap bör finnas att inrikta biståndet
på akuta behov genom importstöd och katastrofhjälp. Nicaraguas kapacitet
att ta emot bistånd är god. Regeringen anser det motiverat med en
ökning av stödet med 35 milj. kr. till 160 milj. kr.

Stödet till Sri Lanka domineras alltjämt av vattenkraftverket Kotmale.

Enligt den av riksdagen beslutade fördelningen av medelsanvisningarna
för projektet under budgetåren 1984/85—1987/88 (UU 1983/84:15; rskr.

334) utgör behovet av nya medel för budgetåret 1987/88 190 milj. kr. Därjämte
beräknas 20 milj. kr. för stöd till landsbygdsutveckling och undervisning.
Medelsramen för Sri Lanka föreslås därför till 210 milj. kr. under
1987/88. När de svenska åtagandena att utbetala biståndsmedel för vattenkraftverket
fullgjorts under budgetåret 1987/88, bör biståndet inriktas på
undervisning och landsbygdsutveckling. Det främsta syftet med sådant stöd
bör vara att förbättra levnadsförhållandena för eftersatta grupper på landsbygden
som utgör omkring hälften av befolkningen. I planeringen av fortsatt
bistånd för tiden efter budgetåret 1987/88 bör särskilt beaktas osäker- 60

heten om utvecklingen av den pågående etniska konflikten i Sri Lanka.

Inom biståndssamarbetet med Tanzania skall prioritet ges åt stöd för det UU 1986/87:10
tanzaniska ekonomiska återhämtningsprogrammet som utgör basen för
ansträngningarna att få till stånd en positiv ekonomisk utveckling i landet.

Ett omfattande importstöd som inriktas på transporter, jordbruk och industri
är mot denna bakgrund väl motiverat. De tanzaniska ansträngningarna
att genomföra återhämtningsprogrammet bör också främjas genom stöd till
de delar av förvaltningen som är av central betydelse för genomförandet av
programmet.

En viktig uppgift inom biståndssamarbetet är att bevara redan existerande
och för landet nödvändiga anläggningar genom stöd till drift, underhåll
och upprustning. Biståndsinsatser inom det sociala området bör fortsätta
bl. a. med tanke på att återhämtningsprogrammet kan innebära påfrestningar
för befolkningen.

Mot bakgrund av att Tanzania nu slagit in på en ambitiös anpassningspolitik
och uppnått en överenskommelse med IMF, anses det motiverat att
medelsramen höjs med 35 milj. kr. till 510 milj. kr.

Biståndet till Vietnam bör som hittills koncentreras till pappersproduktion,
hälsovård, importstöd samt upprustning av bl. a. energisektorn i södra
Vietnam. En utvärdering av massa- och pappersbruket Vinh Phu och skogsdelen
av detta projekt kommer att äga rum under 1987. Projektstödet till
massa- och pappersbruket kommer enligt gällande avtal att upphöra 1990.

Stödet till hälsovården bör främst omfatta primärhälsovård och läkemedelsproduktion.
Importstöd till insatsvaror i industrin och jordbruket
samt konsulttjänster bör också ingå. Regeringen föreslår en oförändrad
medelsram om 300 milj. kr.

Utvecklingssamarbetet med Zambia syftar till att öka livsmedelsproduktionen,
förbättra den fattiga landsbygdsbefolkningens levnadsförhållanden
och lindra verkningarna av den fördjupade ekonomiska krisen. Biståndet
bör omfatta bl. a. stöd till utsädesprogram, kooperationen, samhällstjänster
och insatsvaror för småbrukarfamiljerna i syfte att bidra till en
effektivisering av jordbruket. En ökning av medelsramen med 25 milj. kr.
till 230 milj. kr. föreslås.

Biståndet till Zimbabwe skall bidra till att minska de sociala och ekonomiska
klyftorna i landet. Eftersom de i dessa avseenden mest eftersatta
grupperna finns på landsbygden bör stöd till landsbygdsutveckling vara ett
centralt inslag i biståndet. Detta bör anpassas till att minska verkningarna
av destabiliseringsåtgärder från Sydafrika och bidra till Zimbabwes ansträngningar
att minska beroendet av Sydafrika. Regeringen finner det motiverat
att medelsramen höjs med 15 milj. kr. till 150 milj. kr.

Motioner

I motion 1986/87 :U205 av Alf Svensson (c) yrkande 6 hemställs

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om biståndet till Etiopien och Vietnam.

I motion I986/87:U209 av Olof Johansson m. fl. (c) yrkandena 24 — 28
hemställs

24. att riksdagen beslutar hos regeringen begära en avvecklingsplan av ^

biståndet i Vietnam i enlighet med vad som anförts i motionen,

25. att riksdagen beslutar att landramen för Etiopien skall vara 130 milj. UU 1986/87:10
kr.,

26. att riksdagen beslutar att landramen för Nicaragua skall vara 125 milj.
kr.,

27. att riksdagen beslutar att landramen för Tanzania skall vara 475 milj.
kr.,

28. att riksdagen beslutar att landramen för Vietnam skall vara 200 milj.
kr.

I motion 1986/87:U214 av Gunnar Hökmark och Anita Bråkenhielm (båda
m) yrkandena I och 2 hemställs

1. att riksdagen beslutar fastställa medelsramen för Sveriges bistånd till
Etiopien till 115 milj. kr. förbudgetåret 1987/88,

2. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att på sikt överföra allt
större del av biståndet till Etiopien till projektinriktat bistånd och humanitära
insatser via enskilda organisationer i enlighet med vad i motionen
anförts.

I motion 1986/87:215 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
hos regeringen hemställer om förberedelser för återuppbyggnadsbistånd
till Kampuchea enligt vad som anförts i motionen.

1 motion 1986/87:U216 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkandena 14— 17
och 32 hemställs

14. att riksdagen för landram till Etiopien anslår 15 milj. kr. mindre än
regeringen föreslagit,

15. att riksdagen för landram till Nicaragua anslår 35 milj. kr. mindre än
regeringen föreslagit,

16. att riksdagen för landram till Vietnam anslår 100 milj. kr. mindre än
regeringen föreslagit,

17. att riksdagen hos regeringen begär en plan för avveckling av biståndet
till Vietnam i biståndspolitiskt ordnade former,

18. att riksdagen för bistånd till Uganda under anslaget Landprogram
anslår 50 milj. kr.,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om biståndsprojektet Bai Bang.

I motion 1986/87:U218 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkandena 10— 13 och
14 hemställs

10. att riksdagen beslutar sänka landramen för Bangladesh med 20
000 000 kr. (= en medelsram på 125 milj. kr.) samt hos regeringen begära en
översyn av biståndet till landet i enlighet med vad i motionen anförts,

11. att riksdagen beslutar att avslå de föreslagna ökningarna av anslaget
till Kenya med 5 000 000 kr. samt hos regeringen begära förslag om att
Kenya inte längre skall vara programland,

12. att riksdagen beslutar att öka landramen för Laos med 5 000 000 kr.
utöver regeringens förslag,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utvecklingsbiståndet
till Lesotho skall upphöra om landet utvecklas till att bli en lydstat

till Sydafrika, 62

14. att riksdagen beslutar öka landramen för Vietnam med 50 000 000 kr. UU 1986/87:10
utöver regeringens förslag.

I motion I986/87:U220 av Margareta Fogelberg och Ingela Mårtensson
(fp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ökade biståndsinsatser för Costa Rica.

I motion I986/87:U229 av Margaretha af Ugglas m. fl. (m) yrkandena 11,

13 — 26 hemställs

11. att riksdagen uppdrar åt regeringen att presentera en vitbok om biståndet
till Vietnam, i enlighet med vad som i motionen anförs,

13. att riksdagen beslutar att inga nya medel för budgetåret 1987/88 skall
tillföras landramen för Vietnam,

14. att riksdagen beslutar att landramen för Tanzania för budgetåret
1987/88 sätts till 400 milj. kr.,

15. att riksdagen beslutar att landramen för Indien för budgetåret 1987/

88 sätts till 350 milj. kr.,

16. att riksdagen beslutar att landramen för Kenya för budgetåret 1987/

88 sätts till 135 milj. kr.,

17. att riksdagen beslutar att landramen för Angola för budgetåret 1987/

88 sätts till 110 milj. kr.,

18. att riksdagen beslutar att landramen för Mo9ambique för budgetåret
1987/88 sätts till 115 milj. kr.,

19. att riksdagen beslutar att landramen för Etiopien för budgetåret
1987/88 sätts till 115 milj. kr.,

20. att riksdagen beslutar att landramen för Laos för budgetåret 1987/88
sätts till 60 milj. kr.,

21. att riksdagen beslutar att landramen för Botswana för budgetåret
1987/88 sätts till 90 milj. kr.,

22. att riksdagen beslutar att landramen för Guinea-Bissau för budgetåret
1987/88 sätts till 75 milj. kr.,

23. att riksdagen beslutar att landramen för Kap Verde för budgetåret
1987/88 sätts till 75 milj. kr.,

24. att riksdagen beslutar att landramen för Nicaragua för budgetåret
1987/88 sätts till 75 milj. kr.,

25. att riksdagen beslutar att landramen för Zambia för budgetåret 1987/

88 sätts till 230 milj. kr.,

26. att riksdagen beslutar att landramen för Zimbabwe för budgetåret
1987/88 sätts till 125 milj. kr.

I motion 1986/87:LJ231 av Sten Sture Paterson (m) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs rörande
Sveriges utvecklingshjälp till Tanzania och åtgärder för dess anpassning
till landets återhämtningsprogram.

1 motion I986/87:U235 av Birger Hagård (m) yrkande I hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inga biståndsavtal
med Angola skall förlängas och inga nya avtal ingås så länge inbör desstriderna

fortgår, 63

Utskottet

UU 1986/87:10

Programländer

Regeringens förslag till medelsramar för samarbetet med programländerna
för svenskt bistånd framgår av tabellen på s. 58 i detta betänkande.

I motion U229 (m) föreslås en sänkning av landramarna för vissa länder i
förhållande till regeringens förslag. Motiveringen härför är dels det principiella
kravet att systemet med automatisk uppräkning av stora landramar
till vissa utvecklingsländer byts ut mot ett mer flexibelt ämnes- och projektinriktat
bistånd, vidare förekomsten av reservationer under landramarna,
dels också särskilda förhållanden i olika programländer.

I motion U216(fp) föreslås minskade landramar för Etiopien, Nicaragua
och Vietnam i förhållande till regeringens förslag. Även motion U209 (c)
föreslår sänkningar för dessa tre länder och dessutom för Tanzania. Motion
U218 (vpk) föreslår smärre nedskärningar för Bangladesh och Kenya och
höjningar för Laos och Vietnam. Enligt motionärernas mening bör Kenya
inte längre vara programland.

1 motion U235 hemställs i yrkande 1 att biståndsavtalen med Angola inte
skall förlängas och inga nya avtal komma till stånd så länge inbördesstriderna
där pågår. Yrkande 2 i samma motion rör humanitärt bistånd och
behandlas på annan plats i detta betänkande.

Ökat bistånd till länderna söder om Sahara är ett viktigt komplement till
kampen mot apartheid. Angola tillhör liksom Mozambique de länder i regionen
som är mest utsatta för Sydafrikas omfattande militära och ekonomiska
sabotageverksamhet. Det svenska stödet syftar till resurstillväxt och
ökat ekonomiskt oberoende.

Det långsiktiga samarbetet är koncentrerat på stöd till fiske, primärhälsovård,
transport och kommunikationer samt importstöd. Utskottet anser att
fortsatt och ökat stöd bör utgå och ansluter sig till det medelsförslag som
regeringen gjort beträffande landramen för Angola. Yrkande 17 i motion
U229 (m) och yrkande 1 i motion U235 avstyrks.

Även biståndet till Mozambique syftar till ekonomisk och social utveckling
och till att minska beroendet av den sydafrikanska ekonomin. Med
hänsyn bl. a. till den svåra försörjningskrisen bör liksom hittills ett omfattande
importstöd utgå. Utskottet anser den höjning, 25 milj. kr, som föreslås
i propositionen motiverad och tillstyrker sålunda regeringens förslag till
landram för Mozambique. Yrkande 18 i motion U229 avstyrks därmed.

Enligt motion U229 bör landramen till Zimbabwe sättas till 125 milj. kr.,
vilket är 25 milj. kr. mindre än vad regeringen föreslagit. Motionärerna
hänvisar till de steg i diktatorisk riktning som tagits i landet under det
senaste året.

Biståndet till Zimbabwe avser bl. a. att främja social och ekonomisk utveckling;
stödet till landsbygdsutveckling ingår härvid som ett centralt inslag.
Ett annat viktigt syfte är att minska verkningarna av de sydafrikanska
destabiliseringsåtgärderna och att bidra till landets ansträngningar att
minska beroendet av Sydafrika. Det svenska biståndet har också till uppgift
att söka främja en demokratisk samhällsuppbyggnad. Utskottet, som noterar
att effektiviteten och medelsutnyttjandet förbättrats under senare år,

anser att den av regeringen föreslagna ökningen med 15 milj. kr. är motive- UU 1986/87:10
rad. Motion U229 yrkande 26 avstyrks därmed.

I motion U231 behandlas biståndet till Tanzania. Motionären anser det
angeläget att Sverige i dialogen med Tanzania om speciellt den ekonomiska
politiken starkt förespråkar lösningar på marknadsekonomisk grund. Därmed
skulle Sverige också ge stöd åt den radikala omläggning av den ekonomiska
politiken som Tanzania nu synes ha inlett efter uppgörelsen med
IMF. Återhämtningsprogrammet innebär enligt motionären ett behov för
svensk del att se över nuvarande programverksamhet och ett särskilt intresse
att finna nya vägar till ett effektivare bistånd. Tidpunkten för nya investeringar
kommer att förskjutas framåt, vilket tillsammans med de stora reservationer
som byggts upp föranleder motionären att beräkna medelsbehovet
till 400 milj. kr., dvs. 110 milj. kr. lägre än regeringens förslag. — Samma
belopp föreslås i motion U229 (m) medan motion U209 (c) föreslår oförändrad
landram, 475 milj. kr.

Det svenska biståndssamarbetet med Tanzania är främst inriktat på stöd
för det ekonomiska återhämtningsprogram som för närvarande genomförs
i landet. Omfattande importstöd avseende transport, jordbruk och industri
ingår som ett led i detta samarbete. Stöd lämnas också bl. a. till de delar av
förvaltningen som är av central betydelse för genomförandet av programmet.
Därtill kommer åtgärder för att bevara redan existerande nödvändiga
anläggningar genom stöd till drift, underhåll och upprustning. Mot bakgrund
av landets ambitiösa ekonomiska utvecklingspolitik och det förhållandet
att en överenskommelse uppnåtts med IMF anser utskottet den av
regeringen föreslagna höjningen av medelsramen med 35 milj. kr. till 510
milj. kr. motiverad. Motionerna U209 yrkande 27, U229 yrkande 14 och
motion U231 avstyrks.

1 fråga om utvecklingssamarbetet med Etiopien föreligger sex motionsyrkanden.
I fyra av dessa, U209 (c) yrkande 25, U216 (fp) yrkande 14, U229
(m) yrkande 19 och U2I4 yrkande 1 föreslås att landramen minskas med
varierande belopp i förhållande till propositionens förslag. Motion U214
förordar dessutom att på sikt en allt större del av biståndet till detta land
överförs till projektinriktat bistånd och humanitära insatser via enskilda
organisationer i enlighet med vad som anförs i motionen. Motion U205
uttalar att Sverige inte kan visa den likgiltighet inför den etiopiska regimens
terror och diktatur som fortsatt bistånd kan uppfattas vara.

Det svenska biståndet till Etiopien är sedan lång tid inriktat på landsbygdsutveckling.
Tyngdpunkten ligger härvid på insatser i jordbruk, markvård
och skog samt transporter och vattenförsörjning. En komplicerande
faktor i utvecklingssamarbetet är den etiopiska jordbrukspolitiken. Handeln
med spannmålsprodukter har koncentrerats till ett statligt handelsmonopol,
och bondekollektiv prioriteras på bekostnad av enskilda jordbrukare,
vilka utgör 95 % av hushållen. Det omdiskuterade s. k. bybildningsprogrammet
synes därtill ha resulterat i produktionsstörningar och andra problem.
En närmare granskning av förutsättningarna för fortsatt svenskt jordbruksstöd
har nyligen genomförts och håller nu på att utvärderas. Oroande
inslag beträffande Etiopien är vidare bristerna i fråga om respekten för

mänskliga rättigheter och konflikten i landets norra del, vilken under 65

5 Riksdagen 1986/87. 9 sami. Nr 10

många år tagit stora resurser i anspråk som i stället kunnat användas för UU 1986/87:10

landets utveckling. Utskottet konstaterar emellertid samtidigt att behovet
av bistånd för rehabilitering och utveckling är fortsatt mycket stora i Etiopien.
Landet har hög förmåga att tillgodogöra sig utländskt bistånd, och erfarenheterna
av effektiviteten i det svensk-etiopiska samarbetet är goda. Även
om det finns inslag i etiopisk politik som ger anledning till oro och kritik
anser utskottet det därför ändå motiverat att genomföra den ökning av
biståndet som föreslås i budgetpropositionen. Motionerna U205 yrkande 6
såvitt nu är i fråga, U209 (c) yrkande 25, U214, U216 (fp) yrkande 14 och
U229 (m) yrkande 19 avstyrks.

I motion U216 föreslås oförändrad landram för Nicaragua och i motion
U229 en sänkning med 50 milj. kr. till 75 milj. kr. Motiveringen härför är det
osäkra läget beträffande demokratins framtid i landet. Även motion U209
yrkande 26 förordar oförändrad landram.

Den ekonomiska krisen i Nicaragua har fördjupats till följd av kriget och
sanktionerna. Regeringen har därför tvingats till omfattande omdisponeringar
i ekonomin. En anpassning har skett även i det svenska biståndet, så
till vida att den långsiktiga inriktningen av samarbetet på produktiva sektorer
kompletterats med ett importstödselement. Den i propositionen föreslagna
ökningen av landramen avser främst sådant stöd. Anslagsutnyttjandet
är mycket högt i samarbetet med Nicaragua.

Också den politiska situationen i landet har försämrats. Med hänvisning
till aggressionen från de USA-stödda Contras har regeringen ingripit mot
politiska motståndare, bl. a. genom skärpt presscensur. Samtidigt pågår
emellertid också ansträngningar att vidareutveckla demokratin. En ny författning
har nyligen antagits vilken utarbetats med deltagande av samtliga
partier i nationalförsamlingen. Författningen tillämpas dock endast i vissa
delar under rådande undantagstillstånd. Utskottet anser sammanfattningsvis
att den i propositionen föreslagna biståndsramen för Nicaragua är motiverad
och väl avvägd. Motionerna U209 yrkande 26, U216 yrkande 15 och
U229 yrkande 24 avstyrks.

Utvecklingsbiståndet till Vietnam behandlas i fem motioner. I de tre partimotionerna
U209 (c), U216 (fp) och U229 (m) förordas en avveckling;
sistnämnda motion föreslår att inga nya medel skall anslås till Vietnam för
nästa budgetår, medan de två övriga kräver en sänkning av landramen med
100 milj. kr. och att regeringen presenterar en plan för avveckling. I motion
U205 föreslås att biståndet skall upphöra sedan Bai Bang-projektet stabiliserats.
Motion U218 (vpk) anser däremot att landramen bör höjas med 50
milj. kr. till 350 milj. kr.

De motioner som önskar en avveckling av biståndssamarbetet motiverar
detta främst med Vietnams militära närvaro i Kampuchea, situationen beträffande
demokrati och mänskliga rättigheter samt uppgifterna om tvångsrekrytering
och tvångsarbete vid det svenska projektet Vinh Phu. I motion
U216 understryks särskilt att det finns anledning att vara starkt kritisk mot
de förhållanden som råder för de vietnamesiska arbetarna vid skogsdelen
av nyssnämnda projekt, förhållanden som klart strider mot målen och andan
i svensk biståndspolitik. Riksdagen bör därför, tillägger motionärerna,

uttala att tvångsarbetet vid Bai Bang måste upphöra och situationen för de 66

anställda förbättras så att den motsvarar de krav som man från svensk sida UU 1986/87:10

måste ställa.

Propositionen föreslår en oförändrad landram på 300 milj. kr. Utvecklingssamarbetet
bör enligt regeringens förslag liksom hittills koncentreras
på pappersproduktion, hälsovård, importstöd samt upprustning av bl. a.
energisektorn i södra Vietnam. Som framgår av propositionen kommer en
utvärdering av massa- och pappersbruket Vinh Phu och skogsdelen av detta
projekt att äga rum under 1987. Projektstödet till massa- och pappersbruket
kommer enligt gällande avtal att upphöra 1990.

Den principiella frågan om det svenska biståndet, situationen för de
mänskliga rättigheterna m. m. och Vietnams ockupation av Kampuchea
har tidigare vid upprepade tillfällen behandlats av utskottet. Utskottet har
därvid som sin mening framhållit att hänsyn bör tas till alla de inre och yttre
omständigheter som bestämmer den politiska, sociala och ekonomiska situationen
i ett land. Det är också väsentligt att komma ihåg under vilka förutsättningar
ett biståndssamarbete inletts och vilket själva syftet är med vårt
bistånd till u-länderna. Utskottet har vidare erinrat om att Sverige också har
ett ansvar för det mänskliga och ekonomiska kapital som nedlagts i de stora
projekt vi engagerat oss i.

Utskottets slutsats efter nya sådana överväganden är alltjämt densamma,
nämligen att Sverige inte nu bör föreslå någon förändring av utvecklingssamarbetet
med Vietnam eller minska nästa års landram. Dock är det, liksom
tidigare, utskottets bestämda uppfattning att regeringen även inom
ramen för utvecklingssamarbetet fortsatt bör uttrycka Sveriges oro för Vietnams
fortsatta ockupation av grannlandet Kampuchea och klarlägga varför
biståndssamarbetet i längden inte kan undgå att påverkas. Utskottet vill
dock erinra om den vietnamesiska regeringens löfte i FN och i bilaterala
sammanhang att de vietnamesiska trupperna senast år 1990 skall lämna
Kampuchea.

Motionerna U205 yrkande 6, såvitt nu är i fråga, U209 yrkandena 24 och
28, U216 yrkandena 16 och 17, U218 yrkande 14 samt U229 yrkande 13
avstyrks därmed.

Vad därefter gäller kravet i motion U216 (fp) på ett särskilt uttalande om
projektet Bai Bang får utskottet anföra följande. Utskottet tar självfallet
principiellt avstånd från varje form av tvångsarbete, vid svenska biståndsprojekt
lika väl som annorstädes. Beträffande förhållandena för skogsarbetarna
vid Vinh Phu-projektet konstaterar utskottet att en utvärdering härav
kommer att ske 1987 i samband med den ovan nämnda större översynen av
hela projektet. 1 avvaktan på resultatet av denna utvärdering är enligt utskottets
mening något särskilt riksdagens uttalande inte påkallat. Yrkande
32 i motion U216 avstyrks därmed.

1 motion U229 (m) framförs kravet på en vitbok med redovisning av
bakgrundsmaterial för beslut, genomförande och utvärdering m. m. av det
svenska vietnambiståndet i relation till de biståndspolitiska målen.

Få av våra programländer torde genom åren ha diskuterats och utretts så
ingående som Vietnam. Utskottet delar inte uppfattningen att en omfattande
vitbok av det slag motionärerna efterlyser om det svensk-vietnamesiska
biståndssamarbetet skulle vara nödvändig. Motion U229 yrkande 11 av- 67

styrks därmed.

Däremot vill utskottet inte utesluta att det kan finnas behov av samlad UU 1986/87:10
och lättillgänglig information om det svenska biståndet till Vietnam, i småskriftsform
eller på annat sätt som regeringen finner lämpligt.

1 motion U229 föreslås i yrkandena 21 och 23 oförändrade landramar för
Botswana och Kap Verde i förhållande till innevarande år. Beträffande
Indien förordas i yrkande 15 en sänkning med 30 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag.

Utskottet anser att de medelsramar regeringen föreslagit för dessa länder
— belopp som överensstämmer med SIDArs anslagsframställning — är
rimliga och tillstyrker därför dessa. Motion U229 yrkandena 15, 21 och 23
avstyrks följaktligen.

I motion U218 yrkande 11 och motion U229 yrkande 16 föreslås oförändrad
landram för Kenya. I förstnämnda yrkande hemställs vidare om förslag
att Kenya inte längre skall vara programland.

Utskottet finner också beträffande Kenya budgetpropositionens förslag
rimligt och tillstyrker detsamma. Vad gäller biståndet till Kenya anförs
vidare i motion U218 att detta bör avvecklas på grund av brotten mot
mänskliga rättigheter där. Utskottet behandlade under förra riksmötet ett
liknande motionsyrkande och gjorde därvid ännu en gång det generella
påpekandet att allvarliga brott mot mänskliga rättigheter bör kunna påtalas
även inom ramen för biståndssamarbetet. Utskottet anser att om regeringen
bedömer att utvecklingssamarbetet med något land av detta skäl bör förändras
får förslag härom föreläggas riksdagen. — Motionerna U218 yrkande
11 och U229 yrkande 16 avstyrks.

I motion U218 föreslås en ökning av landramen för Laos med 5 milj. kr.
utöver vad regeringen förslagit. 1 motion U229 föreslår en minskning för
samma land med 10 milj. kr.

Laos är ett fattigt land med bristfällig infrastruktur och stor resursbrist.

Biståndsbehovet är således stort. Samtidigt är för närvarande reservationerna
betydande, beroende på att olika projekt försenats och svårigheter att
utnyttja importstödet. Enligt utskottets mening bör biståndet, såsom regeringen
föreslår, behålla sin nuvarande omfattning. Motionerna U2I8 yrkande
12 och U229 yrkande 20 avstyrks.

I motion U218 förslås en sänkning av den föreslagna landramen till Bangladesh
med 10 milj. kr. till 125 milj. kr.; vidare begärs en översyn av biståndssamarbetet
med detta land utifrån demokratiaspekten.

Biståndssamarbetet med Bangladesh har under senare år varit föremål
för tämligen omfattande utredning och översyn. Riktlinjerna för nu pågående
samarbete är bl. a. ett resultat av detta. Det svenska biståndet, där
utjämningsmålet har givits särskild tyngd, syftar främst till att åstadkomma
förbättringar för fattiga befolkningsgrupper på landsbygden. Dock har det
visat sig svårt att på ett effektivt sätt nå ut till de mest eftersatta grupperna
med ett väsentligt ökat bistånd. Därtill kommer svårigheter att utnyttja importstödet.
Mot denna bakgrund bör — såsom regeringen föreslår — medelsramen
minskas med 10 milj. kr. Någon ytterligare minskning är utskottet
emellertid inte berett att nu förorda. Motion U218 yrkande 10 avstyrks
med hänvisning till det anförda.

Enligt motion U218 ter sig utvecklingen i Lesotho oviss efter statskuppen 68

i februari 1986. Det svenska biståndet till Lesotho måste upphöra om landet UU 1986/87:10
utvecklas till att bli en lydstat till Sydafrika, anser motionärerna.

Biståndssamarbetet med Lesotho syftar till att minska beroendet av Sydafrika,
bl. a. genom att öka landets produktion av brännved och livsmedel
och genom att skapa arbetstillfällen för arbetskraft som för närvarande är
sysselsatt i Sydafrika. Regeringen föreslår oförändrad medelsram för nästa
budgetår mot bakgrund av för närvarande jämförelsevis stora reservationer.
Utskottet instämmer i regeringens förslag till landram. Motion U218
yrkande 13 avstyrks.

Yrkandena 22 och 25 i motion U229, slutligen, beträffande medelsramar
för Guinea-Bissau resp. Zambia överensstämmer med regeringens förslag
och föranleder därmed ingen utskottets vidare åtgärd.

Yrkanden om nya samarbetsländer m. m.

Förslag om nya samarbetsländer framförs i sex motioner. Av dessa har
motionerna U205 (El Salvador och Guatemala), U229 (Somalia, Sudan och
Uganda) och U230 (Bhutan) redan behandlats under avsnittet Landprogrammering,
projektbistånd, landval m. m. eftersom de ansågs beröra principerna
för en utökning av programlandskretsen.

I motion U220 hemställs om direkt bistånd till Costa Rica. Som motiv
härför anges bl. a. landets utsatta läge och framför allt dess betydelse som
förebild för andra centralamerikanska stater.

Motion U215 (vpk) anser att Sverige nu bör bygga upp en kapacitet för att
kunna ge bistånd till Kampuchea när de vietnamesiska trupperna så småningom
dras tillbaka därifrån.

Motion U216 (fp), slutligen, föreslår att 50 milj. kr. avsätts för Uganda
under anslaget för landprogram. I det ömtåliga läge vari landet befinner sig,
med stora hjälpbehov, är svenska insatser motiverade, menar motionärerna.

Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden inledningsvis
anföra följande. 1 samtliga länder som avses med förslagen bedrivs för
närvarande biståndsverksamhet med svenska statliga medel. Möjligheter
torde finnas att också utvidga samarbetet, huvudsakligen i nuvarande former.
Steget därifrån till att inleda reguljärt och därmed mer långsiktigt
bistånd är emellertid avsevärt, och något dylikt är utskottet — som ovan
redan anförts — inte berett att förorda.

Beträffande utvecklingssamarbetet med Costa Rica kan nämnas att under
1985/86 har utgått sammanlagt 7,6 milj. kr. Därav har ungefär hälften
gått via BITS. Detta samarbete är expanderande, och för närvarande finns
utfästelser för 14,8 milj. kr. avseende Costa Rica. — Därutöver har lämnats
dels humanitärt bistånd, dels utvecklingsbistånd genom enskilda organisationer.
Mot denna bakgrund och vad som sagts i föregående stycke avstyrks
motion U220.

Vad gäller Kampuchea konstaterar utskottet att Sverige, sedan det internationella
hjälpprogrammet inleddes 1979, lämnat katastrofbistånd om
sammanlagt drygt 160 milj. kr. Övervägande delen har gått via multilaterala
organ, men bistånd har även kanaliserats genom enskilda organisationer,
främst Röda korset. Utskottet utgår från att detta bistånd kommer att fort -

sätta. Så länge Kampuchea är ockuperat av Vietnam är det enligt utskottets UU 1986/87:10
uppfattning däremot inte aktuellt att göra några överväganden kring
svenskt direkt bilateralt bistånd eller ändra hjälpens karaktär till ett mer
långsiktigt utvecklingsbistånd. En icke obetydlig kunskap om arbete i Kampuchea
finns bl. a. inom svenska enskilda organisationer. Att ytterligare
bygga upp kunskapen utan insatser i landet torde vara svårt; och några
sådana insatser är av nyss anförda skäl för närvarande inte möjliga. Motion
U215 avstyrks.

Även i Uganda görs betydande svenska insatser i form av katastrofbistånd
genom FN-organ och enskilda organisationer. För närvarande pågår
en insats av specialenheten för katastrofhjälp inom beredskapsstyrkan för
FN-tjänst. Uganda torde enligt utskottets mening också i fortsättningen
kunna påräkna betydande katastrofbistånd och annat stöd multinationellt
och genom enskilda organisationer. Då främst anslagsposten Katastrofer
m. m. ger tillräckligt utrymme för dylika insatser finns enligt utskottets uppfattning
inte anledning att avsätta särskilda medel för detta ändamål. Motion
U216 yrkande 18 avstyrks.

4.3 Regionala insatser och humanitärt samarbete i Latinamerika och södra
Afrika

Propositionen (s. 81—83)

Under anslagsposten Regionala insatser lämnas i första hand stöd till det
regionala samarbetet mellan de stater i södra Afrika som ingår i samarbetsorganisationen
Southern African Development Coordination Conference
(SADCC). Vidare utnyttjas anslagsposten för stöd till regionala insatser i
Centralamerika, till den Östafrikanska utvecklingsbanken (EADB), till
Mekongkommittén och till ett regionalt program för fiske i Bengaliska bukten.

Stödet till det regionala samarbetet mellan SADCC-länderna avser främja
ländernas oberoende och ekonomiska tillväxt. Det bör liksom hittills
koncentreras till transporter, kommunikationer och energiförsörjning.

På initiativ av de nordiska statsministrarna har inletts ett bredare ekonomiskt
och kulturellt samarbete mellan Norden och SADCC-länderna. En
överenskommelse om detta samarbete undertecknades 1986. Samarbetet
koncentreras till investeringar, handel och kultur.

Mot bakgrund av konflikterna i Centralamerika finns det skäl att stödja
strävandena till ökat samarbete mellan länderna i regionen. Stöd har lämnats
till den Allamerikanska hälsovårdsorganisationen (PAHO) och en regional
kooperativ insats är under beredning. Andra insatser som främjar de
biståndspolitiska målen och bidrar till en ökad regional integration bör
kunna komma i fråga för stöd från anslagsposten Regionala insatser.

På grund av utvecklingen i södra Afrika okar behovet av regionala insatser.
Regeringen föreslår att 205 milj. kr. anvisas under denna anslagspost,
varav 170 milj. kr. för regionala insatser inom SADCC, 15 milj. kr. för
regionala insatser i Centralamerika och 20 milj. kr. för övriga regionala

insatser. För det nordiska initiativet till bredare ekonomiskt samarbete med 70

SADCC-länderna har beräknats 30 milj. kr. av de 170 milj. kr. som föreslå- UU 1986/87:10
gits för regionala insatser inom SADCC.

Det humanitära biståndet till Latinamerika och södra Afrika fyller en viktig
funktion. Betydande medel bör därför även i fortsättningen utgå till de
ändamål sOm finansieras genom anslagsposterna för humanitärt bistånd till
dessa regioner. Det humanitära stödet är den biståndsform som starkast är
förenad med medvetna ansträngningar att medverka till en demokratisk
samhällsutveckling.

Det humanitära biståndet i Latinamerika utgörs till stor del av stöd till
insatser för mänskliga rättigheter och politiskt förföljda som pågått under
en följd av år. Särskilt utvecklingen i Centralamerika har ställt krav på
omfattande nödhjälpsinsatser för ett ökande antal flyktingar och hemlösa. I
de återstående militärdiktaturerna i Sydamerika har förtrycket skärpts under
det senaste året. Ökade behov av stöd till förtryckets offer är att förutse,
särskilt i Chile. Till följd av den utveckling i demokratisk riktning som
inleddes för några år sedan i Argentina, Bolivia och Uruguay finns fortsatta
behov av att genom olika rehabiliteringsprogram underlätta återanpassning
av politiska fångar och flyktingar, som återvänt. Regeringen finner att
situationen i Latinamerika motiverar fortsatta och betydande humanitära
biståndsinsatser. Anslagsposten bör höjas med 25 milj. kr. till 175 milj. kr.

Genom humanitärt bistånd i södra Afrika stödjer Sverige rörelser och
människor som är motståndare till eller offer för apartheidsystemet. Biståndet
omfattar stöd till uppbyggnaden av demokratiska organisationer samt
rättshjälp, studiestöd, facklig utbildning, försörjningsbidrag till politiska
fångar och deras familjer liksom information och forskning om apartheidsystemets
följder. Härigenom bidrar Sverige till att icke-rasistiska och demokratiska
samhällen skall kunna byggas upp i Namibia och Sydafrika.

Regeringen finner att situationen i Sydafrika och Namibia ger anledning
till en kraftig ökning av medelsramen för det humanitära biståndet. Denna
bör ökas med 50 milj. kr. till 250 milj. kr.

Motioner

I motion 1986/87:U209 av Olof Johansson m. fl. (c) yrkandena 21—23
hemställs

21. att riksdagen beslutar att anslaget till Regionala insatser ökas med 30
milj. kr. till 235 milj. kr.,

22. att riksdagen beslutar att anslaget till Humanitärt bistånd i södra Afrika
ökas med 10 milj. kr. till 260 milj. kr.

23. att riksdagen beslutar att anslaget till Humanitärt bistånd i Latinamerika
skall vara 210 milj. kr.

I motion 1986/87:U216 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkandena 19 — 23
hemställs

19. att riksdagen för Regionala insater anslår 15 milj. kr. mindre än regeringen
föreslagit,

20. att riksdagen för Humanitärt bistånd i Latinamerika anslår ytterligare

35 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit, 71

21. att riksdagen inrättar en ny anslagspost för Särskilda insatser i Latin- UU 1986/87:10
amerika,

22. att riksdagen för Särskilda insatser i Latinamerika anslår 30 milj. kr.,

23. att riksdagen för Humanitärt bistånd till södra Afrika anslår ytterligare
25 milj. kr. utöver vad regeringen förslagit.

I motion 1986/87:229 av Margaretha af Ugglas m. fl. (m) yrkandena 10, 28
och 31 hemställs

10. att riksdagen godkänner de riktlinjer för biståndet som anges i avsnittet
södra Afrika,

28. att riksdagen beslutar att anslå 270 milj. kr. till Humanitärt bistånd i
södra Afrika,

31. att riksdagen beslutar att anslå 360 milj. kr. till regionala insatser.

Utskottet

Anslagsposten för regionala //t.ra/jeromfattar främst stöd till SADCC-samarbetet
i södra Afrika. Målet för SADCC är bl. a. att minska beroendet av
Sydafrika i fråga om transporter, sysselsättning, kapital, teknologi och handel.
Den politiska utvecklingen i regionen till trots har samarbetet gjort
framsteg. Sverige inledde sitt samarbete med SADCC 1981/82. Av kapacitets-
och kvalitetsskäl har insatserna koncentrerats till några få sektorer,
främst transport-, kommunikations- och energiområdena.

I motion U229 (m) anförs att utvecklingsbiståndet till bl. a. Mozambique
och Angola möter stora problem. Hjälpen till frontstaterna bör därför i
ökad utsträckning förmedlas genom SADCC. Stödet till det regionala samarbetet
inom ramen för SADCC bör sålunda ökas med 155 milj. kr. vilket
innebär att sammanlagt 360 milj. kr. anslås till regionala insatser. 1 motion
U209 (c) hemställs att de regionala insatserna ökas genom SADCC med 30
milj. kr.

Utskottet anser stödet till SADCC av uppenbara skäl utomordentligt
angeläget. På grund av de ökade behoven föreslår regeringen en höjning av
hela anslagsposten med 20 milj. kr. till 205 milj. kr.; därav skall för SADCCsamarbetet
avsättas 175 milj. kr. Utskottet finner det av regeringen förordade
beloppet väl motiverat och avvägt. Motionerna U209 yrkande 21 och
motion U229 yrkandena 10 och 31 avstyrks därmed.

I motion U216 (fp) föreslås en överföring av 15 milj. kr. från anslagsposten
Regionala insatser till en ny anslagspost Särskilda insatser för Latinamerika.
Den nya anslagsposten, som föreslås omfatta totalt 30 milj. kr.,
skulle främst användas för demokratistödjande insatser och vidare inrymma
nuvarande regionala insatser i Centralamerika.

Utskottet anser att det regionala samarbetet i Centralamerika bör få ökat
stöd. Detta är också fallet enligt regeringens förslag. Motionärernas önskemål
om inrättande av en ny anslagspost har till syfte bl. a. att främja demokratiska
strävanden och stödja särskilt utsatta befolkningsgrupper. Utskottet
anser att detta syfte kan tillgodoses inom ramen för redan existerande
anslagsposter. Motion U216 yrkandena 19, 21 och 22 avstyrks därmed.

Det humanitära histåndet \ Latinamerika och södra Afrika fyller en viktig
funktion. Betydande medel bör därför fortsatt utgå till de ändamål som 72

dessa anslagsposter finansierar. 1 regeringens förslag höjs båda anslags- UU 1986/87:10
posterna: för Latinamerika med 25 milj. kr. och för södra Afrika med 50
milj. kr.

I motion U229 (m) framhålls beträffande södra Afrika att Sverige utöver
bl. a. det rent humanitära biståndet bör ägna större utrymme åt att stödja en
demokratisk utveckling i hela regionen. För att bidra till politisk pluralism
bör enligt motionärerna stöd ges till flera politiska organisationer. Den rent
humanitära hjälpen inne i Sydafrika bör också öka. Anslagsposten för södra
Afrika föreslås höjas utöver regeringens förslag med 50 milj. kr. til) 270
milj. kr.

I motion U216 (fp) föreslås en höjning med 25 milj. kr. av det humanitära
biståndet till södra Afrika utöver vad regeringen förslagit. Motiveringen är
bl. a. den förvärrade situationen i denna region och de stora behoven av
humanitära insatser. Även motion U209 (c) föreslår med liknande motivering
en höjning med 10 milj. kr.

Ändamålet med det svenska humanitära biståndet till södra Afrika är
bl. a. att utgöra ett stöd till offer för och motståndare till apartheidsystemet
och medverka till ett icke-rasistiskt och demokratiskt Sydafrika. Anslagsposten
innefattar en rad olika insatser, bl. a. stöd till uppbyggnad av fackföreningar
och kyrkor, rättshjälp och försörjningsbidrag till fängslade apartheidmotståndare
och deras familjer, flyktinghjälp, stipendier, utbildningsinsatser
samt information och forskning. Stödet lämnas dels som direkta
bidrag till de bägge befrielserörelserna SWAPO:s och ANC:s humanitära
verksamhet, dels till organisationer som t. ex. International Defence and
Aid Fund (IDÅF) och United Nations Trust Fund (UNTF).

Såsom utskottet redan flera gånger framhållit i detta betänkande motiverar
utvecklingen i södra Afrika ett betydande humanitärt bistånd och behoven
ökar snabbt. Mottagningskapaciteten sätter dock vissa gränser för ökningstakten
och biståndets storlek även om betydande arbete läggs ned på
att Finna nya förmedlande och mottagande organisationer samt att öka
kapaciteten hos dem som redan tidigare erhållit humanitärt bistånd. Utskottet
finner det av regeringen nu föreslagna beloppet för denna anslagspost
innebära en rimlig ökningstakt och nivå. Motionerna U209 yrkande
22, U2I6 yrkande 23 och U229 yrkande 28 avstyrks.

I fråga om det humanitära biståndet till Latinamerika yrkas i motionerna
U209 och U216 en höjning utöver regeringens förslag med 35 milj. kr.

Anslaget för humanitära insatser i Latinamerika har vuxit jämförelsevis
snabbt under de senaste åren; i budgetpropositionen föreslås denna gång
en ökning med 25 milj. kr. till 175 milj. kr. Bakgrunden är främst utvecklingen
i Centralamerika som lett till stora behov särskilt bland flyktingar, hemlösa
och politiskt förföljda. Förtrycket i militärdiktaturerna i Sydamerika
fortsätter. Ett stort behov av stöd åt förtryckets offer kan förutses, särskilt i
Chile. I de länder där en demokratisk process inletts finns fortsatta behov
bl. a. att genom olika rehabiliteringsprogram underlätta återanpassning av
politiska fångar och flyktingar som återvänt. Stöd bör också kunna lämnas
till återuppbyggnad och förstärkning av de demokratiska institutionerna.

Situationen i Latinamerika motiverar sålunda enligt utskottets mening fortsatta
och betydande humanitära insatser. Utskottet anser den av regeringen 73

föreslagna höjningen väl avvägd. Motionerna U209 yrkande 23 och U216 UU 1986/87:10
yrkande 20 avstyrks därmed.

4.4 Katastrofbistånd och bistånd genom enskilda organisationer
Propositionen (s. 84—86)

Som anmäldes i budgetpropositionen förbudgetåret 1986/87 (prop. 1985/

86:100, s. 52) påbörjades hösten 1985 en översyn av det svenska katastrofbiståndet.
Utredningen som gjordes av en särskilt tillkallad utredare, docent
Sture Linnér, framlade sitt betänkande Katastrofbistånd för utveckling (Ds
UD 1986:2) i mars 1986. Betänkandet har remissbehandlats.

Regeringen delar utredningens uppfattning om vikten av att de drabbades
egna erfarenheter och resurser utnyttjas i katastrofbiståndet liksom i
biståndet i övrigt. Inte minst gäller det att ta till vara kvinnors erfarenhet
och engagera dem i biståndsarbetet. Likaså ansluter regeringen sig till tanken
att katastrofrisker bör beaktas i det reguljära utvecklingsbiståndet. Som
utredningen föreslår, kan detta ske genom att frågan om katastrofrisker tas
upp i biståndsförhandlingar och andra diskussioner med programländer
med stor katastrofbenägenhet.

Även om katastrofförebyggande insatser i regel bör planeras och bekostas
inom ramen för det reguljära utvecklingssamarbetet, talar starka skäl för
att anslagsposten för katastrofbistånd i länder med särskilt allvarliga katastrofrisker
också i fortsättningen används för sådant långsiktigt stöd. Detta
kan exempelvis gälla fall, där miljö- och klimatfaktorer medför hot om
omfattande nöd och mänskligt lidande. Därför biträder regeringen ett av
SIDA framfört förslag att avtal för högst tre budgetår får ingås med programländerna
om insatser som finansieras på detta sätt. Förutsättningen
härför bör dock vara att en finansieringsplan föreligger enligt vilken katastrofbiståndets
andel av finansieringen gradvis sjunker och andelen av medel
från det reguljära utvecklingssamarbetet i motsvarande takt stiger. Efter
treårsperioden bör insatsen bekostas helt från medelsramen för utvecklingssamarbete.

Ett väsentligt inslag i katastrofbiståndet bör också i fortsättningen vara
stöd till utvecklingslandets egen katastrofberedskap. Lämpliga insatser kan
vara stöd till spannmålslagring, transportsystem och landets egna hjälporganisationer.
Åtgärder för att stärka u-ländernas katastrofberedskap bör i
första hand finansieras inom ramen för det reguljära utvecklingssamarbetet
men bör, om det finns särskilda skäl, kunna bekostas med bidrag från anslagsposten
för katastrofbistånd och göras till föremål för fleråriga avtal på
samma sätt som katastrofförebyggande insatser.

Liksom utredningen anser regeringen att så långt möjligt en större andel
av katastrofbiståndet bör lämnas genom de enskilda organisationerna.

Behovet av akut katastrofhjälp särskilt i Afrika är alltjämt mycket stort.

Vidare bör det med hänsyn till Sydafrikas destabiliseringspolitik finnas en
beredskap för ökat katastrofbistånd i södra Afrika. Med hänsyn härtill och
behovet av katastrofförebyggande åtgärder främst i afrikanska länder föreslås
att anslagsposten Katastrofer m. m. bör höjas med 25 milj. kr. till 525
milj. kr. 74

SIDA genomförde år 1985 på uppdrag av regeringen en översyn av en- UU 1986/87:10
skilda organisationers biståndskapacitet. Översynen har behandlats i fjolårets
budgetproposition. SIDA har därefter i april 1986 fastställt nya riktlinjer
för sitt samarbete med de enskilda organisationerna.

Mot bakgrund av de enskilda organisationernas stora betydelse för det
svenska biståndsarbetet har regeringen funnit det värdefullt att tillskapa ett
forum för att fördjupa kontakterna mellan folkrörelserna och regeringen
och ge möjlighet till erfarenhetsutbyte och diskussion om biståndsfrågor.

Regeringen beslöt i oktober 1986 att tillsätta ett särskilt folkrörelseråd för
biståndsfrågor.

Anslagsposten Folkrörelser och andra enskilda organisationer (tidigare
benämnd Enskilda organisationer) föreslås bli höjd med 50 milj. kr. till 425
milj. kr., varav 15 milj. kr. för bidrag direkt till enskilda organisationer i
programländer för medverkan i projekt som ingår i landprogrammen.

Motioner

I motion 1986/87:U205 av Alf Svensson (c) yrkandena 4 och 9 hemställs

4. att riksdagen beslutar höja anslaget för katastrofbistånd till I 000 milj.
kr. för budgetåret 1987/88,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frivilligorganisationernas
erfarenheter bör ligga till grund för en planerng av biståndet
enligt de anförda riktlinjerna.

I motion 1986/87:U207 av Margaretha af Ugglas m. fl. (m)
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att medel från
katastrofanslaget ianspråktas för extra anslag till UNICEF och UNHCR
för insatser till utbildning och hälsovård för de afghanska flyktingbarnen.

I motion 1986/87 :U209 av Olof Johansson m. fl. (c) yrkandena 13, 15 — 17
hemställs

13. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om kooperativt bistånd,

15. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om användningen av katastrofanslaget,

16. att riksdagen beslutar att anslaget till katastrofinsatser ökar med 130
milj. kr. till 655 milj. kr.,

17. att riksdagen beslutar att anslaget till Folkrörelser och enskilda organisationer
ökas med 100 milj. kr. till 525 milj. kr.

I motion I986/87.U213 av Olle Grahn och Börje Stensson (fp) hemställs att
riksdagen beslutar att anslå ytterligare 100 milj. kr. utöver vad regeringen
föreslagit till Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer.

I motion 1986/87:U216 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkandena 24—27
hemställs

24. att riksdagen för Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer
anslår ytterligare 100 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit, 75

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen ULJ 1986/87:10
anförs om en femårig ökning av biståndet genom enskilda organisationer,

26. att riksdagen för Katastrofer m. m. anslår ytterligare 150 milj. kr. utöver
vad regeringen föreslagit,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om beredskap hos regeringen att återkomma till riksdagen med begäran
om ytterligare medel för katastrofbistånd.

I motion 1986/87:U2I8 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkandena 15 och 20
hemställs

15. att riksdagen beslutar att till bistånd genom folkrörelser och andra
enskilda organisationer anslå 20 000 000 kr. utöver regeringens förslag,

20. att riksdagen beslutar anslå 634 000 000 kr. i katastrofbistånd utöver
regeringens förslag.

I motion 1986/87:U221 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
av regeringen begär ökad humanitär hjälp till folket i Afghanistan i
enlighet med vad som framförs i motionen.

I motion 1986/87:U222 av Hans Petersson i Hallstahammar m. fl. (vpk, fp,
c) yrkande 2 hemställs

2. att riksdagen hos regeringen begär att 20 milj. kr. från anslaget till
katastrofbistånd tillställs Polisarios flyktingläger i Algeriet.

I motion 1986/87:U224 av Charlotte Branting m. fl. (fp)
att riksdagen hos regeringen begär att 20 milj. kr. från anslaget till katastrofbistånd
tillställs Polisarios flyktingläger i Algeriet.

I motion 1986/87:U229 av Margareta af Ugglas m. fl. (m) yrkandena 29 och
33 hemställs

29. att riksdagen beslutar att anslå 480 milj. kr. till Enskilda organisationer,

33. att riksdagen beslutar att till Katastrofer m. m. förbudgetåret 1987/88
anslå 595 milj. kr.

I motion 1986/87:U232 av Alf Wennerfors (m) yrkandena 2 och 3 hemställs

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs under avsnittet ”Förutsättningar för humanitärt bistånd”,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 50 milj. kr. ur
anslaget ”Utvecklingssamarbete genom SI DA” för budgetåret 1987/88 ges
till den humanitära hjälpen till afghanska flyktingar.

1 motion 1986/87:U235 av Birger Hagård (m) yrkande 2 hemställs

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att humanitärt
bistånd skall komma hela Angola till del, alltså också de av UN1TA befriade
områdena.

I motion 1986/87:U502 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkandena 2 och 4
hemställs

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen
bör yrka på att svenskt bistånd genom ICRC för nödhjälpsarbete inne i

Östtimor omedelbart återupptas, 76

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att humanitärt UU 1986/87:10
stöd bör ges till FRETILIN.

I motion 1986/87:U505 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkande 3 hemställs

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära initiativ till humanitär
hjälp inne i Chile enligt motionens förslag.

I motion 1986/87:U512 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkande 5 hemställs

5. att riksdagen hos regeringen begär en ökad humanitär hjälp till de svårt
utsatta palestinska flyktinglägren i Libanon.

I motion 1986/87:U5I4 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkande 3 hemställs

3. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder så att humanitär hjälp från
Sverige kan lämnas till kurdiska flyktingar i gränsområdena mellan Irak
och Iran.

I motion 1986/87:U518 av Per Arne Aglert och Jan-Erik Wikström (båda
fp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om humanitärt bistånd för insatser för mänskliga rättigheter
i Sydasien och Mellanöstern.

I motion I986/87:U529 av Ivar Virgin (m) yrkandena I och 2 hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om hjälp till det afghanska folket, framför allt genom Svenska
Afghanistankommittén och andra frivilligorganisationer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning av flyktingarna.

Utskottet

Under detta avsnitt behandlar utskottet dels katastrofpostens storlek och
användning samt de motioner som väckts därom, dels också motioner om
vissa krigs- och krisdrabbade områden dit svenskt humanitärt bistånd utgår.

Katastrofmedlens storlek och användning

Anslagsposten för katastrofer m. m. har under de senaste två budgetåren
ökat från 360 milj. kr. till 500 milj. kr. Denna kraftiga ökning har huvudsakligen
motiverats av den svåra försörjningskrisen i Afrika; nära tre fjärdedelar
av anslagsposten har sålunda utnyttjats för insatser i ett femtontal afrikanska
länder. Även om läget under det senaste året förbättrats något är
behovet av akut katastrofhjälp alltjämt mycket stort. Anslagsposten används
även för finansiering av långsiktiga katastrofförebyggande insatser i
förening med medel som anvisats för reguljärt utvecklingssamarbete.

Utskottet anser att en beredskap bör finnas för ökat katastrofbistånd,
särskilt för södra Afrika, mot bakgrund av den aktuella utvecklingen där.

Med hänsyn härtill och det stora behovet av katastrofförebyggande åtgärder
bör enligt utskottets mening därför en höjning av denna anslagspost ske
utöver regeringens förslag. Utskottet föreslår sålunda en ökning med 70
milj. kr. till 595 milj. kr. Medelsförslaget i yrkande 33 i motion U229 bifalls 77

därmed. Till följd härav avstyrker utskottet de motionsyrkanden som före- UU 1986/87:10
slagit en ytterligare höjning av katastrofposten, nämligen motionerna U205
yrkande 4, U209 yrkande 16, U216 yrkande 26 samt U218 yrkande 20.

I motion U209 anförs att katastrofbiståndet endast bör användas för att
möta akuta katastrofer som inte varit möjliga att förutse eller bedöma vidden
av. Motionärerna vill också se en vidareutveckling av den svenska
beredskapen att ingripa vid katastrofer. Detta bör ske i samarbete med
övriga nordiska länder och med organisationer som Röda korset och Rädda
barnen.

Även motion U229 anser att anslagsposten för katastrofhjälp bör användas
främst vid oförutsedda nödsituationer och endast undantagsvis bindas
upp till mer långvariga insatser. De problem av bl. a. miljömässig karaktär
som ligger bakom livsmedelskrisen i flera u-länder bör sålunda enligt motionärerna
motverkas genom särskilda projekt och finansieras över annat
anslag.

Utskottet anser att katastrofbiståndet bör ses i ett långsiktigt utvecklingsperspektiv
och att katastrofrisker bör beaktas i det reguljära utvecklingssamarbetet.
Även om katastrofförebyggande insatser sålunda i regel bör
planeras och bekostas inom ramen för det reguljära utvecklingssamarbetet
talar emellertid, enligt utskottets mening, starka skäl för att också i fortsättningen
katastrofmedel bör kunna användas i länder med särskilt allvarliga
katastrofrisker. Detta kan exempelvis gälla fall där miljö- och klimatfaktorer
medför hot om omfattande nöd och mänskligt lidande. Som föreslås i
budgetpropositionen bör avtal för begränsad tid och under vissa där närmare
angivna förutsättningar kunna få ingås med programländer om insatser
som finansieras på detta sätt.

Vad gäller den svenska beredskapen för katastrofinsatser vill utskottet i
första hand erinra om den s. k. specialenheten för katastrofhjälp inom beredskapsstyrkan
för FN-tjänst. Genom denna kan med kort varsel specialister
och utrustning ställas till förfogande. Under de senaste åren har enheten
utfört uppdrag i Sudan och Bolivia och är för närvarande verksam i
Uganda. Även Röda korset och Rädda barnen har ställt personal till förfogande
för olika hjälpoperationer som finansierats över katastrofanslaget
främst inom hälsovårdsområdet. Den jämförelsevis enkla och snabba berednings-
och beslutsordning som gäller i fråga om katastrofbistånd kan
också nämnas i detta sammanhang. Utskottet finner sammanfattningsvis
att den svenska beredskapen på detta område får anses tillfredsställande.

Motion U209 yrkande 15 avstyrks mot bakgrund av vad utskottet ovan
anfört.

1 motion U216 (fp) anförs att regeringen bör ha en beredskap att återkomma
tili riksdagen med begäran om ytterligare medel för katastrofbistånd om
situationen i södra Afrika i anslutning till en handelsbojkott så skulle kräva.

Utskottet har tidigare i detta betänkande redovisat de betydande ökningar
som föreslås vad gäller utvecklingsbiståndet till frontstaterna nästa budgetår.
Även beträffande katastrofbiståndet förordas, som nyss framgått, en
avsevärd höjning. Därtill har utskottet förordat 25 % ökning av det humanitära
biståndet till södra Afrika. Skulle det uppkomma medelsbehov som

sålunda går utöver vad som ryms inom ramen för föreliggande budgetpro- 78

position får detta på sedvanligt sätt prövas av riksdagen efter särskilt rege- UU 1986/87:10
ringsförslag.

Yrkande 27 i motion U216 avstyrks därmed.

I flera motioner förespråkas fortsatta humanitära insatser till förmån för
det afghanska folket. I motion U232 erinras om svårigheterna för de internationella
organisationerna att lämna hjälp till civilbefolkningen i Afghanistan.
Sverige bör verka för att dessa organisationer ges möjlighet att verka
självständigt där. Samma svårigheter berörs i motion U221 som dock pekar
på vissa ansatser till en öppning mot förändrade förhållanden i landet.

Regeringen bör ta snabba initiativ för att kanalisera humanitär hjälp till alla
delar av Afghanistan. I motion U207 hemställs att medel från katastrofanslaget
tas i anspråk för extra anslag till UNICEF och UNHCR för insatser
för utbildning och hälsovård för de afghanska flyktingbarnen. Motion
U529 understryker betydelsen av att Sverige genom konkreta hjälpinsatser
visar sin solidaritet med det afghanska folket och att dessa bör ske framför
allt genom Afghanistankommittén och andra frivilligorganisationer. Det är
också viktigt att satsa på utbildning av flyktingarna så att de kan restaurera
mark och åter bedriva jordbruk i sina hemtrakter när det småningom blir
möjligt att återvända.

Efter den sovjetiska invasionen av Afghanistan har Sverige lämnat humanitärt
bistånd till nödlidande afghaner om sammanlagt ca 127 milj. kr.

Därav har drygt 70 milj. kr. använts för insatser för flyktingarna i Pakistan.

Inom ramen för nämnda belopp har Sverige också lämnat bidrag till bl. a.

Världsbankens och UNHCRis projekt för rehabilitering av de områden
som utsatts för markförstöring på grund av de stora flyktingskarorna. Genom
enskilda organisationer, främst Svenska Afghanistankommittén, har
Sverige även sökt nå nödlidande människor inne i Afghanistan. Stödet har
huvudsakligen avsett allmän sjukvård och medicinsk utrustning, men under
senare år även viss livsmedelshjälp till civilbefolkningen. Afghanistankommittén
har för 1987 års arbete beviljats 20 milj. kr.

Det är av uppenbara skäl svårt att förmedla hjälp inne i det ockuperade
landet. FN:s biståndsorgan och andra internationella hjälporganisationer
har stora svårigheter att bistå den nödlidande befolkningen där. Internationella
röda korset har emellertid efter flera års förhandlingar nyligen fått
tillstånd att återuppta visst hjälparbete inne i landet. Verksamheten avses
omfatta besök av fångar som hålls av de afghanska myndigheterna och
hjälp till återanpassning av krigsinvalider m. m. I den rådande situationen
är det enligt utskottets uppfattning betydelsefullt att fortsatt hjälp ges till
flyktingar från Afghanistan och att möjligheterna att på olika vägar nå de
behövande inne i landet utnyttjas. Svenska Afghanistankommittén är en
effektiv sådan kanal. Utskottet utgår ifrån att regeringen som hittills genom
bl. a. Afghanistankommittén bidrar med hjälpinsatser som bedöms möjliga
att genomföra. Utskottet utgår vidare från att Sverige även fortsättningsvis
aktivt verkar i Afghanistanfrågan i de FN-organ som är särskilt lämpade
och avsedda härför, t. ex. UNICEF.

Motionerna U232 yrkande 2, U221, U207 samt U529 yrkandena 1 och 2 79

får anses besvarade med vad utskottet anfört. Yrkande 3 i motion U232 UU 1986/87:10
avstyrks då utskottet inte är berett förorda något i förväg bestämt belopp för
detta ändamål.

I motion U502 yrkande 2 föreslås att det svenska biståndsarbetet i Östra
Timor genom Röda korsets internationella kommitté (ICRC) återupptas.

Efter en uppgörelse med den indonesiska regeringen verkar ICRC sedan
ett par år åter i Östra Timor. 1986 uppgick budgeten för denna verksamhet
till 11 milj. kr. Svenska röda korset bidrog med 400 000 kr. varav hälften
utgick från katastrofanslaget. Utskottet utgår från att svenskt stöd även i
fortsättningen vid behov lämnas till ICRC. Motion U502 yrkande 2 får med
hänvisning härtill anses besvarat.

I samma motion yrkande 4 hemställs att humanitärt bistånd skall utgå till
FRETILIN.

Utskottet finner inte skäl att uttala sig till förmån för ett direkt stöd till
FRETILIN. Enligt svensk etablerad praxis bör direkta bidrag till befrielserörelser
endast utgå om FN:s generalförsamling i en resolution med svensk
anslutning uttalat sig till förmån för sådant stöd. Detta är inte fallet med
FRETILIN. Yrkande 4 i motion U502 avstyrks.

I motionerna U222 och U224 föreslås att 20 milj. kr. från katastrofanslaget
skall tillställas Polisarios läger i Algeriet för flyktingar från Västra Sahara.

Sverige har under lång tid bidragit till arbetet för flyktingarna från Västra
Sahara genom Rädda barnen och Röda korset. Föregående budgetår utgick
11 milj. kr. via dessa organisationer. Hjälpen distribueras på platsen genom
algeriska Röda halvmånen och sahariska Röda halvmånen. Det finns på
svensk sida beredskap för ytterligare bidrag att täcka uppkommande behov.
Någon fastställd övre gräns för det svenska humanitära biståndet till
det västsahariska folket föreligger alltså inte. Av detta skäl vill utskottet inte
uttala sig för något bestämt belopp. Utskottet avvisar också förslaget om
direkta bidrag till Polisario. De övriga spörsmål som tas upp i motionerna,
bl. a. erkännandefrågor, kommer utskottet senare att behandla i annat sammanhang.

Med hänvisning till det anförda får motionerna U222 yrkande 2 och
U224 anses besvarade.

Enligt motion U514 bör Sverige på nytt pröva möjligheterna att lämna
humanitär hjälp till de stora grupper kurder som lever i lägerliknande förhållanden
och djupaste misär i gränsområdena mellan Iran och Irak.

ICRC bedriver sedan flera år verksamhet bland flyktingar vid irakiskiranska
gränsen. Detta arbete erhåller betydande svenskt stöd. Flera av
flyktinglägren på ömse sidor om gränsen är framför allt befolkade av kurder,
vilka ICRC tidvis kunnat bistå. Svårigheterna att nå fram med hjälpen
har emellertid varit mycket stora. ICRC har för övrigt endast möjligheter att
lämna hjälp åt de kurder som betraktas som flyktingar till följd av kriget
mellan Iran och Irak. Andra av förföljelse drabbade kurder i området är
ännu svårare att bistå med internationella insatser. Utskottet utgår från att

regeringen utnyttjar de möjligheter som erbjuder sig att underlätta för 80

hjälporganisationer att få erforderliga arbetsmöjligheter i Iran och Irak. UU 1986/87:10
Utskottet noterar att ICRC i december förra året tillåtits återuppta sin verksamhet
i Iran. Yrkande 3 i motion U514 får därmed anses besvarat.

I motion U512 hemställs om ökad humanitär hjälp till de svårt utsatta
palestinska flyktinglägren i Libanon.

Sverige har under senare år lämnat avsevärt stöd till insatser för palestinaflyktingar
i Libanon. Vårt land hör sålunda till de största bidragsgivarna
till FN:s hjälpprogram för palestinaflyktingar (UNRWA). Därutöver har
lämnats bidrag över katstrofanslaget till svenska enskilda organisationers
arbete till förmån för palestinska och andra flyktingar i Libanon. Utskottet
utgår från att regeringen även i forsättningen är beredd att vid behov lämna
katastrofhjälp till Libanon. Yrkande 5 i motion U512 får därmed anses besvarat.

Motion U505 understryker behovet av humanitär hjälp till folket i Chile.

Regeringen bör undersöka om det är möjligt att lämna sådan hjälp till de
mest behövande via enskilda organisationer.

Inom anslaget för humanitära insatser i Latinamerika lämnas ett omfattande
stöd till förtryckets offer, till folkbildnings- och aktionsprogram och
till bevakning av de mänskliga rättigheterna i Chile. Detta stöd förmedlas
via flera svenska enskilda organisationer, t. ex. Diakonia och Rädda barnen.
Utskottet anser det inte påkallat att härutöver begära något regeringens
initiativ.

Yrkande 3 i motion U505 avstyrks därmed.

I motion U235 hemställs att humanitärt bistånd skall kunna komma även
de av UNITA befriade områdena i Angola till del. Utskottet har under de
senaste två riksmötena behandlat motsvarande yrkanden. Utskottet har
därvid framhållit att det inte finns något pricipiellt hinder för att lämna
hjälp för humanitära ändamål i någon del av Angola, således även i av
UNITA behärskade områden. Så sker för övrigt redan. ICRC ombesörjer
med bidrag från Sverige vissa hjälpsändningar. Utskottet vill emellertid
understryka att de humanitära hjälpinsatser som kan komma i fråga i fall
som detta i första hand finansieras med medel ur katastrofposten och på
sedvanligt sätt genomförs av någon enskild organisation. UNITA:s militära
samarbete med och beroende av apartheidregimen i Sydafrika är ett skäl
till att UNITA inte kan komma i fråga som förmedlare av humanitär hjälp.

Yrkande 2 i motion U235 avstyrks.

I motion U518 föreslås att de särskilda anslagen för humanitära insatser
också bör gälla Asien och Mellanöstern, och inte som för närvarande enbart
Latinamerika och södra Afrika. Motiveringen härför är att läget för de
mänskliga rättigheterna är lika utsatt i de förstnämnda regionerna.

Behovet av stöd för främjande av respekten för grundläggande mänskliga
rättigheter liksom möjligheterna att tillgodose detta behov är sedan
många år vägledande för svenska biståndsinsatser. Detta manifesteras i det
reguljära samarbetet med programländerna, det humanitära biståndet, det
omfattande flyktingstödet via katastrofposten och i de enskilda organisationernas
utvecklingsbistånd. Inom det nuvarande systemets ram finns så- 81

6 Riksdagen 1986/87. 9 sami. Nr 10

ledes goda förutsättningar att tillgodose behovet av humanitära insatser UU 1986/87:10
även utanför de två regioner som bedömts vara särskilt angelägna, nämligen
Latinamerika och södra Afrika. Utskottet, som i och för sig kan dela
motionärernas uppfattning att situationen beträffande respekten för de
mänskliga rättigheterna är otillfredsställande på många håll även i Mellanöstern
och Asien, anser sålunda att syftet med motionärernas yrkande kan
tillfredsställas inom redan befintliga anslagsposter. Motion U518 avstyrks
därmed.

Folkrörelser och enskilda organisationer

I avsnittet om allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet har utskottet
understrukit att folkrörelser och enskilda organisationer spelar en viktig
roll i biståndet, inte minst när det gäller att idémässigt och praktiskt bygga
upp en demokratisk medvetenhet i u-länderna.

I takt med att de enskilda organisationernas roll i biståndssamarbetet
givits större vikt har anslagsposten i fråga vuxit. För nästkommande budgetår
föreslår regeringen 425 milj. kr. Därtill kommer att ett nästan lika stort
belopp förmedlas av de enskilda organisationerna som katastrofbistånd
och humanitärt bistånd.

Den översyn av de enskilda organsationernas biståndskapacitet som på
förslag av riksdagen genomfördes av SIDA år 1984— 1985 ledde SIDA till
slutsatsen att en successiv ökning av anslagen till de enskilda organisationerna
var möjlig och önskvärd. Som ett etappmål för en period av tre till
fem år nämndes i SIDA-styrelsens beslut i augusti 1985 nivån 500 milj. kr.

Ökningstakten borde anpassas till organisationernas kapacitetsutveckling
och till nödvändigheten att skydda organisationernas identitet och bevara
biståndets kvalitet, hette det i styrelsens beslut.

I anslutning till årets budgetproposition föreslås i flera motioner ytterligare
höjningar av anslagsposten med belopp mellan 20 och 100 milj. kr.

Utskottet finner det liksom motionärerna motiverat med en viss höjning
av anslagsposten i fråga utöver propositionens belopp och föreslår ett påslag
på 50 milj. kr. Förslaget ligger i linje med den ökningstakt SIDA:s
styrelse föreslog i det nyssnämnda beslutet. De belopp som föreslås i yrkande
17 i motion U209 (c), motion U213, yrkande 24 i motion U216 (fp),
yrkande 15 i motion U218 (vpk) och yrkande 29 i motion U229 (m) avstyrks
i konsekvens härmed.

I motion U216 (fp) yrkande 25 föreslås att riksdagen som sin mening skall
ge regeringen till känna att bidragen till enskilda organisationer under en
kommande femårsperiod skall öka till minst 800 milj. kr. Utskottet förutsätter
att anslagsposten även framgent kommer att öka successivt och att en
sådan ökning kommer att skapa utrymme för en breddning av verksamheten.
Utskottet är emellertid inte berett att nu uppställa något nytt mål för
anslagspostens storlek. Därmed avstyrks yrkande 25 i motion U216.

Motion U205 (c) föreslår att de frivilliga organisationerna skall ges en
långt mer central roll i planeringen av det svenska utvecklingssamarbetet.

Som framgår av propositionen tas ett steg i denna riktning genom att
regeringen hösten 1986 tillsatte ett folkrörelseråd under ordförandeskap av 82

biståndsministern. Därmed skapas enligt utskottets mening förutsättningar UU 1986/87:10
för att på ett systematiskt sätt ta de enskilda organisationernas erfarenheter
till vara i biståndsplaneringen, inte minst när det gäller att ge biståndet en
demokratifrämjande inriktning. Det offentligt finansierade utvecklingssamarbetet
måste emellertid, liksom hittills, självfallet styras av riksdag och
regering och de ansvariga biståndsmyndigheterna. Utskottet är inte berett
att förorda att de enskilda organisationerna skall tilldelas en särställning av
det slag som tycks vara innebörden av tankegångarna i motion U205. Yrkande
9 i motionen avstyrks därför.

Ett viktigt inslag i det utvecklingssamarbete som enskilda organisationer
står för är stöd till kooperationen i u-länderna. Frågan tas särskilt upp i
motion U209 (c), i vilken föreslås att kooperativa insatser ges ökat stöd från
anslaget för folkrörelser och enskilda organisationer. I motionstexten beskrivs
särskilt lantbrukskooperationens arbete.

Utskottet delar uppfattningen att stöd till producent- och konsumentkooperation
kan vara ett effektivt inslag i utvecklingssamarbetet. Sverige har
också bidragit till utveckling av kooperationen i de u-länder som själva valt
att utnyttja kooperativa företagsformer i sin utvecklingsstrategi, genom
Swedish Cooperative Center (SCC), i vilket bl. a. KF och LRF ingår. SCC
arbetar bl. a. i Zambia inom ramen för det svenska landprogrammet och är
därutöver verksamt i ett flertal länder i Asien, Afrika och Latinamerika.

Den höjning av anslagsposten som utskottet föreslagit bör kunna ge ökat
utrymme för kooperativa insatser i de sammanhang där sådana kan bedömas
bli effektiva. Yrkande 13 i motion U209 får därmed anses besvarat.

4.5 Särskilda program, miljö, markvård och energi m. m.

Propositionen (s. 86—88)

Anslagsposten Försöksverksamhet och metodutveckling m. m. är för närvarande
uppdelad i en delpost för försöksverksamhet och metodutveckling
och en delpost för insatsförberedelser och resultatvärdering. Från den förstnämnda
delposten utgår stöd både till försöksverksamhet och metodutveckling
som innefattar huvudsakligen experimentell och innovativ verksamhet
och till andra särskilt angelägna projekt utanför det landprogrammerade
biståndet, främst i fråga om miljö och markvård samt energi. Regeringen
föreslår att anslagsposten Försöksverksamhet och metodutveckling
m. m. ersätts av en ny anslagspost benämnd Särskilda program. Denna bör
innehålla delposter för försöksverksamhet och metodutveckling, miljö- och
markvård, befolknings- och hälsofrågor, energi, kvinnofrågor, kultur och
massmedia samt insatsförberedelser och resultatvärdering.

Regeringen föreslår att 175 343 000 kr. avsätts för anslagsposten Särskilda
program. Den kommer senare att besluta om fördelning av medlen mellan
delposterna.

Motioner

I motion 1986/87:U209 av Olof Johansson m. fl. (c) yrkandena 11 och 29
hemställs

11. att riksdagen beslutar att anslå 280 milj. kr. till ett särskilt anslag för U(J 1986/87:10
Miljö, markvård och energi,

29. att riksdagen beslutar att anslaget till Särskilda program skall vara
150,31 milj. kr.

I motion 1986/87:U216 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkande 28—31
hemställs

28. att riksdagen för Särskilda program anslår ytterligare 150 milj. kr.
utöver vad regeringen föreslagit,

29. att riksdagen beslutar inrätta ett nytt anslag för Miljö, markvård och
energi,

30. att riksdagen för Miljö, markvård och energi anslår 180 milj. kr.,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om demokratistödjande insatser på Filippinerna.

I motion 1986/87:U217 av Sten Sture Paterson (m) yrkande 6 hemställs

6. att riksdagen beslutar att återinföra inom biståndsanslaget en särskild
anslagspost för miljö, markvård och energi.

I motion 1986/87:U229 av Margaretha af Ugglas m. fl. (m) yrkande 27
hemställs

27. att riksdagen beslutar att till ett nytt anslag Miljö, markvård och energi
för budgetåret 1987/88 anslå 100 milj. kr.

1 motion 1986/87:U236 av Gunnel Jonäng (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för att stödja det filippinska folkets demokratiska
kamp.

I motion 1986/87:U238 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkande 7 hemställs

7. att riksdagen i budgetpropositionen 1987, bil. 5 anslagsposten Särskilda
program, anslår 6 000 000 kr. utöver regeringens förslag för utökad personal
och igångsättande av projekt avseende kvinnor.

Utskottet

Liksom tidigare år föreslås i motioner från (m), (fp) och (c) att den år 1983
avskaffade anslagsposten Mark-, miljövård och energi återinförs. I motion
U209 (c) föreslås att 280 milj. kr., i motion U216 (fp) att 180 milj. kr. och i
motion U229 (m) att 100 milj. kr. anvisas till den återinförda posten. Även
motion U217 hemställer att en särskild anslagspost inrättas för detta ändamål.

Utskottet har tidigare i detta betänkande utförligt redovisat sin syn på
miljöfrågornas roll i utvecklingssamarbetet. Utskottet föreslår bl. a. att miljöhänsyn
skall komma till uttryck i formuleringen av biståndsmålen. Sverige
ger ett betydande bistånd på mark- och miljövårdsområdet och stöder
vidare en rad projekt som syftar till förbättrad energiförsörjning i utvecklingsländerna.
Dessa insatser belastar flera anslag, i första hand landramarna,
men också anslagsposterna för regionala insatser, katastrofbistånd, enskilda
organisationer etc. Därutöver finns inom ramen för den nya anslagsposten
Särskilda program möjlighet att stödja direkta miljövårdande insatser
dels av mer långsiktig karaktär, dels för mer experimentella satsningar. 84

SAREC tillförs även nästa budgetår ett stort belopp för särskilda forsk- UU 1986/87:10
ningsinsatser på skogs- och miljöområdet. Enligt utskottets uppfattning
finns med denna starka prioritering och integration av miljöfrågorna i biståndet
inget behov av ett särskilt anslag för ändamålet. Med hänvisning
härtill avstyrks yrkande 11 i motion U209, yrkandena 29 och 30 i motion
U216, yrkande 6 i motion U217 samt yrkande 27 i motion U229.

I motion U216 föreslås att demokratisk samhällsutveckling skall ges stort
utrymme under posten Särskilda program och förslås därför en höjning
med 150 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit. I motion U209 föreslås
däremot en minskning av anslaget till 150,31 milj. kr.

Motion U238 hemställer att under detta anslag 6 milj. kr. utöver regeringens
förslag skall anvisas för utökad personal och igångsättande av projekt
avseende kvinnor.

Den i årets budgetproposition föreslagna nya anslagsposten för särskilda
program innehåller delposter för bl. a. försöksverksamhet och metodutveckling,
miljö- och markvård, befolknings- och hälsofrågor, energi, kvinnofrågor
samt kultur och massmedia. Regeringen förslår att 175 343 000 kr.
avsätts för denna anslagspost. Verksamheten inom delposterna skall omfatta
insatser med karaktär av långsiktigt utvecklingssamarbete. Avsikten är
att tillgodose speciella behov i u-länderna på områden där Sverige har speciell
kompetens. Insatserna bör främst ha anknytning till det reguljära bilaterala
utvecklingssamarbetet men också kunna omfatta verksamhet i andra
utvecklingsländer i samarbete med FN eller andra internationella organisationer.

Som tidigare framhållits i detta betänkande bör bistånd för demokratiuppbyggnad
i första hand ingå som en del i det ordinarie landinriktade
biståndet. Demokratimålet är vidare en överripande fråga som integreras i
allt svenskt utvecklingssamarbete, varför det enligt utskottets mening inte
Finns skäl att bryta ut detta mål i en särskild anslagspost eller delpost. Inom
den nya anslagsposten för särskilda program finns utrymme för vissa demokratistödjande
insatser. Utskottet överlåter åt regeringen att närmare
bestämma fördelningen mellan delposterna och anser heller inte att någon
förändring av anslagets storlek bör ske i förhållande till regeringens förslag.

Motion U216 yrkande 28 avstyrks. Detsamma gäller motion U238 yrkande
7 och motion U209 yrkande 29.

Demokratistödjande insatser i Filippinerna förordas i motionerna U216
och U236. Finansieringen av sådana insatser förslås ske via det här aktuella
anslaget för särskilda program resp. via ett speciellt demokratianslag. Utskottet
har därför valt att behandla motionerna i detta sammanhang.

Sverige har vid olika tillfällen uttalat politiskt stöd för den nya regeringen
i Filippinerna och dess arbete för utveckling i demokratisk riktning. Det
bistånd som för närvarande i vissa former utgår är ett uttryck för detta stöd.

Bistånd lämnas för katastrofinsatser och genom enskilda organisationer.

Stöd har bl. a. givits åt folkbildningsprojekt, för landsbygdsutveckling och
för olika insatser genom BITS. Utskottet utgår från att regeringen även
fortsättningsvis utvecklar samarbetet och förbindelserna med Filippinerna
på olika områden för att stödja den demokratiska utvecklingen där. Yrkande
31 i motion U216 och motion U236 avstyrks därmed. 85

4.6 Samlade hemställanden under punkt 4 (anslaget C 2)

Utskottet hemställer

1. beträffande obundet bistånd

att riksdagen avslår yrkande 5 i motion 1986/87:U216,

2. beträffande importstöd

att riksdagen avslår yrkande 7 i motion 1986/87:U229,

3. beträffande användning av biståndsmedelför insatser i Sverige
att riksdagen avslår motion 1986/87 :U211,

4. beträffande medelsramar för Angola, Mozambique och Zimbabwe att

riksdagen med avslag på yrkandena 17, 18 och 26 i motion 1986/
87:U229 bifaller budgetpropositionens förslag och för budgetåret
1987/88 godkänner följande medelsramar: för Angola 140 milj. kr.,
för Mozambique 325 milj. kr. och för Zimbabwe 150 milj. kr.,

5. beträffande fortsatt biståndssamarbete med Angola
att riksdgagen avslår yrkande 1 i motion 1986/87:U235,

6. beträffande medelsram för Tanzania

att riksdagen med avslag på yrkande 27 i motion 1986/87:U209, yrkande
14 i motion 1986/87:U229 samt motion 1986/87:U231 såvitt
nu är i fråga bifaller budgetpropositionens förslag och som medelsram
för Tanzania för budgetåret 1987/88 godkänner ett belopp av
510 milj. kr.,

7. beträffande inriktningen m. m. av biståndet till Tanzania
att riksdagen avslår motion 1986/87:U231 såvitt nu är i fråga,

8. beträffande medelsram för Etiopien

att riksdagen med avslag på yrkande 25 i motion 1986/87:U209, yrkande
1 i motion 1986/87:U214, yrkande 14 i motion 1986/87:LJ216
samt yrkande 19 i motion 1986/87:U229 bifaller budgetpropositionens
förslag och som medelsram för Etiopien för budgetåret 1987/88
godkänner ett belopp av 145 milj. kr.,

9. beträffande fortsatt biståndssamarbete med Etiopien

att riksdagen avslår yrkande 6 i motion 1986/87:U205 såvitt nu är i
fråga,

10. beträffande inriktningen av biståndet till Etiopien
att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1986/87:U214,

11. beträffande medelsram för Nicaragua

att riksdagen med avslag på yrkande 26 i motion 1986/87 :U209, yrkande
15 i motion 1986/87:U216 och yrkande 24 i motion 1986/
87:U229 bifaller budgetpropositionens förslag och som medelsram
för Nicaragua för budgetåret 1987/88 godkänner ett belopp av 160
milj. kr.,

12. beträffande medelsram för Vietnam

att riksdagen med avslag på yrkande 28 i motion 1986/87:U209, yrkande
16 i motion 1986/87:U216, yrkande 14 i motion 1986/87: U218
och yrkande 13 i motion 1986/87:U229 bifaller budgetpropositionens
förslag och som medelsram för Vietnam för budgetåret 1987/88
godkänner ett belopp av 300 milj. kr.,

UU 1986/87:10

res. 27 (fp)
res. 28 (m)

res. 29 (m)

res. 30 (m)
res. 31 (c)

res. 32 (m)
res. 33 (fp, c)

res. 32 (m)

res. 34 (m)
res. 35 (c)

res. 36 (m)
res. 37 (fp)
res. 38 (c)
res. 39 (vpk)

UU 1986/87:10

13. beträffande avvecklingsplan för biståndet till Vietnam

att riksdagen avslår yrkande 24 i motion 1986/87:U209 och yrkande
17 i motion 1986/87:U216,

14. beträffande fortsatt biståndssamarbete med Vietnam

att riksdagen avslår yrkande 6 i motion 1986/87:U205 såvitt nu är i
fråga,

15. beträffande vitbok om biståndet till Vietnam

att riksdagen avslår yrkande II i motion 1986/87:U229,

16. beträffande förhållandena vid biståndsprojektet Bai Bang
att riksdagen avslår yrkande 32 i motion 1986/87:U216,

17. beträffande medelsramar för Indien, Botswana och Kap Verde
att riksdagen med avslag på yrkandena 15, 21 och 23 i motion 1986/
87:U229 bifaller budgetpropositionens förslag och för budgetåret
1987/88 godkänner följande medelsramar: för Indien 380 milj. kr.,
för Botswana 95 milj. kr. och för Kap Verde 60 milj. kr.,

18. beträffande medelsram för Kenya

att riksdagen med avslag på yrkande 11 i motion 1986/87: U218 såvitt
nu är i fråga och yrkande 16 i motion 1986/87:U229 bifaller budgetpropositionens
förslag och för budgetåret 1987/88 som medelsram
för Kenya godkänner ett belopp av 140 milj. kr.,

19. beträffande framtida bistånd till Kenya

att riksdagen avslår yrkande 11 i motion 1986/87:U218 såvitt nu är i
fråga,

20. beträffande medelsram för Laos

att riksdagen med avslag på yrkande 12 i motion 1986/87:U218 och
yrkande 20 i motion 1986/87:U229 bifaller budgetpropositionens
förslag och som medelsram för Laos för budgetåret 1987/88 godkänner
ett belopp av 70 milj. kr.,

21. beträffande medelsram för Bangladesh

att riksdagen med avslag påyrkande 10 i motion 1986/87:U218 såvitt
nu är i fråga bifaller budgetpropositionens förslag och som medelsram
för Bangladesh för budgetåret 1987/88 godkänner ett belopp av
135 milj. kr.,

22. beträffande översyn av biståndssamarbetet med Bangladesh
att riksdagen avslår yrkande 10 i motion 1986/87:U218 såvitt nu är i
fråga,

23. beträffande framtida bistånd till Lesotho

att riksdagen avslår yrkande 13 i motion 1986/87:U218,

24. beträffande medelsramar för Guinea-Bissau och Zambia

att riksdagen med besvarande av yrkandena 22 och 25 i motion 1986/
87:U229 bifaller budgetpropositionens förslag och för budgetåret
1987/88 godkänner följande medelsramar: för Guinea-Bissau 75
milj. kr., och för Zambia 230 milj. kr.,

25. beträffande biståndssamarbete med Costa Rica
att riksdagen avslår motion 1986/87:11220,

26. beträffande återuppbyggnadsbistånd till Kampuchea
att riksdagen avslår motion 1986/87:U215,

res. 37 (fp)
res. 38 (c)

res. 40 (m)
res. 41 (m, fp, c)
res. 42 (m)

res. 43 (m)
res. 44 (vpk)

res. 44 (vpk)

res. 45 (m)
res. 46 (vpk)

res. 47 (vpk)

res. 48 (vpk)

res. 49 (vpk)

27. beträffande biståndssamarbete med Uganda

att riksdagen avslår yrkande 18 i motion 1986/87:U216,

28. beträffande medelsram för regionala insatser

att riksdagen med avslag på yrkande 21 i motion 1986/87:U209, yrkande
19 i motion 1986/87:U216 och yrkande 31 i moticn 1986/
87:U229 bifaller budgetpropositionens förslag och som medelsram
för regionala insatser för budgetåret 1987/88 godkänner ett belopp
av 205 milj. kr.,

29. beträffande inrättande av anslagspost för särskilda insatser i
Latinamerika, m. m.

att riksdagen avslår yrkandena 21 och 22 i motion 1986/87:U216,

30. beträffande medelsram för humanitärt bistånd i Latinamerika
att riksdagen med avslag på yrkande 23 i motion 1986/87:U209 och
yrkande 20 i motion 1986/87:U216 bifaller budgetpropositionens
förslag och som medelsram för humanitärt bistånd i Latinamerika
för budgetåret 1987/88 godkänner ett belopp av 175 milj. kr.,

31. beträffande medelsram för humanitärt bistånd i södra Afrika
att riksdagen med avslag på yrkande 22 i motion 1986/87:U209, yrkande
23 i motion 1986/87:U216 och yrkande 28 i motion 1986/
87:U229 bifaller budgetpropositionens förslag och som medelsram
för humanitärt bistånd i södra Afrika för budgetåret 1987/88 godkänner
ett belopp av 250 milj. kr.,

32. beträffande inriktningen av biståndet till södra Afrika
att riksdagen avslår yrkande 10 i motion 1986/87:11229,

33. beträffande medelsram för katastrofer m. m.

att riksdagen med avslag på yrkande 4 i motion 1986/87:11205, yrkande
16 i motion 1986/87:11209, yrkande 26 i motion 1986/87:11216
och yrkande 20 i motion 1986/87:11218, med ändring av budgetpropositionens
förslag och med bifall till medelsförslaget i yrkande 33 i
motion 1986/87:11229 som medelsram för katastrofer m. m., för budgetåret
1987/88 godkänner ett belopp av 595 milj. kr.,

34. beträffande katastrofpostens användning

att riksdagen avslår yrkande 15 i motion 1986/87:11209,

35. beträffande beredskap för begäran om ytterligare medel för katastrofbistånd att

riksdagen avslår yrkande 27 i motion 1986/87:U216,

36. beträffande humanitärt bistånd till Afghanistan

att riksdagen förklarar motion 1986/87:11207, motion 1986/
87:U221, yrkande 2 i motion 1986/87:11232 och yrkandena 1 och 2 i
motion 1986/87:U529 besvarade med vad utskottet anfört,

37. beträffande belopp för humanitärt bistånd till Afghanistan
att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1986/87:11232,

38. beträffande humanitärt bistånd till Östra Timor

att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1986/87:11502 besvarat
med vad utskottet anfört,

39. beträffande humanitärt bistånd till FRET1LIN
att riksdagen avslår yrkande 4 i motion 1986/87:11502,

UU 1986/87:10
res. 50 (fp)

res. 51 (m)
res. 52 (fp)
res. 53 (c)

res. 54 (fp)

res. 55 (fp)
res. 56 (c)

res. 57 (m, c)
res. 58 (fp)

res. 51 (m)
res. 59 (vpk)

res. 60 (m, c)
res. 61 (fp)

res. 62 (vpk)

40. beträffande humanitärt bistånd till Västra Sahara

att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1986/87 :U222 och motion
1986/87:U224 besvarade med vad utskottet anfört,

41. beträffande humanitärt bistånd till kurdiska flyktingar

att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1986/87:U514 besvarat
med vad utskottet anfört,

42. beträffande humanitärt bistånd till Chile

att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1986/87:U505,

43. beträffande humanitärt bistånd till palestinaflyktingar

att riksdagen förklarar yrkande 5 i motion I986/87:U512 besvarat
med vad utskottet anfört,

44. beträffande UNITA

att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1986/87:U235,

45. beträffande humanitärt bistånd i Sydasien och Mellanöstern
att riksdagen avstyrker motion 1986/87:U518,

46. beträffande medelsram förbistånd genom folkrörelser och andra
enskilda organisationer

att riksdagen med avslag på yrkande 17 i motion 1986/87:U209, motion
1986/87:U213, yrkande 24 i motion 1986/87:U216, yrkande 15 i
motion 1986/87:U218 samt yrkande 29 i motion 1986/87:U229 och
med ändring av budgetpropositionens förslag till medelsram för bistånd
genom folkrörelser och andra enskilda organisationer för budgetåret
1987/88 godkänner ett belopp av 475 milj. kr.,

47. beträffande storlek av anslagsposten för bistånd genom

folkrörelser och andra enskilda organisationer

att riksdagen avstyrker yrkande 25 i motion 1986/87:U216.,

48. beträffande frivilliga organisationers roll i utvecklingssamarbetet att

riksdagen avslår yrkande 9 i motion 1986/87:U205,

49. beträffande kooperativt bistånd

att riksdagen förklarar yrkande 13 i motion 1986/87:U209 besvarat
med vad utskottet anfört,

50. beträffande återinförande m. m. av anslagsposten för miljö,
markvård och energi

att riksdagen avslår yrkande II i motion 1986/87:U209, yrkandena
29 och 30 i motion 1986/87:U216, yrkande 6 i motion 1986/87 :U217
och yrkande 27 i motion 1986/87:li229,

51. beträffande medelsram för särskilda program

att riksdagen med avslag på yrkande 29 i motion I986/87:U209, yrkande
28 i motion I986/87:U216 och yrkande 7 i motion 1986/
87 :U238 bifaller budgetpropositionens förslag och till medelsram för
särskilda program för budgetåret 1987/88 godkänner ett belopp av
175 300 000 kr.,

52. beträffande stöd för demokratin i Filippinerna

att riksdagen avslår yrkande 31 i motion 1986/87:U216 och motion
1986/87:U236.,

53. att riksdagen i övrigt godkänner de riktlinjer för utvecklingssamarbete
och bidrag genom SIDA som förordats i budgetpropositionen,

UU 1986/87:10

res. 63 (vpk)

res. 64 (fp)

res. 65 (fp)

res. 68 (m, fp, c)
res. 69 (m)
res. 70 (fp)
res. 71 (c)

res. 66 (fp)
res. 67 (vpk)

res. 72 (fp, c)

54. att riksdagen med ändring av budgetpropositionens anslags- UU 1986/87:10
förslag till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1987/

88 anvisar ett reservationsanslag av 5 146 343 000 kr.

5. Information (C 3)

Från anslaget bestrids kostnader för att sprida upplysning i Sverige om
situationen i u-länderna samt Sveriges insatser för att bidra till utvecklingen
i dessa länder. Ca två tredjedelar av anslaget går till enskilda organisationers
u-landsinformation och ca en tredjedel till SIDArs egen informationsverksamhet.

Informationsanslagets storlek måste noga avvägas mot andra angelägna
behov inom biståndet. Regeringen har dock räknat upp anslaget med
1 130 000 kr. Av detta belopp avser 530 00 kr. bidrag till enskilda organisationers
informationsverksamhet, medan 600 000 kr. anvisas för SIDA:s
egen informationsverksamhet.

Motioner

I motion 1986/87:U216 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkande 33 hemställs 33.

att riksdagen till Information anslår ytterligare 1,0 milj. kr. utöver vad
regeringen föreslagit,

1 motion 1986/87:U225 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkandena 1 och 2
hemställs

1. att riksdagen beslutar att under bil. 5 till budgetprop. 1987, C. Internationellt
utvecklingssamarbete, anvisa 1 225 000 kr. till Afrikagrupperna för
informationsinsatser utöver regeringens förslag,

2. att riksdagen beslutar att under bil. 5 till budgetprop. 1987, C. Internationellt
utvecklingssamarbete, anvisa 900 000 kr. till ISAK för informationsinsatser
utöver regeringens förslag.

I motion 1986/87:U226 av Margareta Winberg och Torgny Larsson (s)
hemställs att riksdagen uttalar sig för att SlDA:s informationsanslag till
ISAK och AGIS omvandlas till ett s. k. generellt bidrag.

Utskottet

Som framgår av propositionen kommer SIDA:s och ett antal enskilda organisationers
informationssatsning på Afrika att fortsätta även under det
kommande budgetåret. Utskottet välkomnar detta.

Fp-motionen U216 föreslår att medelsanvisningen till anslaget Information
höjs med en milj. kr. utöver regeringens förslag i syfte att utöka informationen
om de enskilda organisationernas framgångsrika verksamhet i
u-länderna.

SI DA :s informationsanslag C 3 är i jämförelse med andra myndigheters
motsvarande anslag relativt stort. Drygt två tredjedelar av det går till enskilda
organisationers u-landsinformation. Av den i årets budgetproposition

föreslagna höjningen av anslaget förutses ca hälften gå till enskilda organi- 90

sationer. Utskottet anser sig inte ha anledning att föreslå den ytterligare UU 1986/87:10
höjning som förordas i yrkande 33 i motion U216, vilket följaktligen avstyrks.

I två motioner, nämligen U225 (vpk) och U226 (s) föreslås att kretsen av
fasta bidragsmottagare utökas med Isolera Sydafrika-kommittén ISAK och
Afrikagrupperna i Sverige AGIS. Motion U225 (vpk) föreslår i detta syfte
att anslaget C 3 höjs med 1 225 000 kr. för bidrag till AGIS och 900 000 kr.
för bidrag till ISAK.

Utskottet anser sig inte ha möjlighet att föreslå någon ytterligare höjning
av anslaget för information utöver vad regeringen föreslår. Det torde också
vara svårt att inom ramen för anslaget utöka kretsen av fasta bidragsmottagare
ytterligare och därmed minska utrymmet för projektstöd. Mot bakgrund
av att det nu är många år sedan systemet med generella bidrag etablerades
och dessa bidrag upptar så stor del av utrymmet för enskilda organisationers
informationsverksamhet finns det enligt utskottets mening skäl att
se över systemet i dess helhet.

Yrkandena 1 och 2 i motion U225 (vpk) och motion U226 (s) avstyrks
med hänvisning till vad som ovan anförts. Behovet av information om södra
Afrika kommer att vara stort för lång tid framöver. Utskottet har inget att
invända mot att regeringen söker finna en form för projektbidragen till
AGIS och ISAK som så långt det är möjligt minskar de i motionerna redovisade
administrativa olägenheterna för de båda organisationerna och ger
dem en högre grad av planeringstrygghet.

Utskottet hemställer

1. beträffande generellt informationsbidrag till Afrikagrupperna ni. m. res. 73 (vpk)
att riksdagen avslår motion 1986/87:U226,

2. att riksdagen med avslag på yrkande 33 i motion 1986/87:U216 och res. 74 (fp)
yrkandena 1 och 2 i motion 1986/87:U225 till Information för budgetåret

1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 27 240 000 kr.

6. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA, C 4)

Propositionen (s. 89 — 91)

SIDA häri anslagsframställningen utförligt redogjort försitt kapacitetsläge
och i detta sammanhang argumenterat för en flexibel och rationell avvägning
mellan anslag för administrativa kostnader och rena biståndskostnader.

SIDA upphandlar årligen ett stort antal konsulttjänster. Till största delen
innebär SIDA:s konsultupphandling att SIDA införskaffar nödvändig expertis
för beredning, genomförande och utvärdering av biståndsinsatser.

En mindre del av de konsulter som har anlitats av SIDA utför dock arbetsuppgifter
som i princip bör ankomma på SIDA:s tjänstemän. Denna upphandling
avser konsulter som har grundläggande fackkunskaper inom olika
områden och som av kapacitetsskäl används främst av SIDA:s sektorbyråer.

Regeringen är ej beredd att nu ta ställning till eventuella tjänster för att
ersätta upphandling av konsulttjänster för arbetsuppgifter som i princip

bör ankomma på SI DA:s tjänstemän. SIDA bör tillsammans med statskon- UU 1986/87:10
toret under våren 1987 se över bl. a. denna konsultupphandling och till
regeringen lämna förslag om hur tjänstestrukturen bör se ut med beaktande
av nämnda konsultupphandling i kombination med övriga resurser. Genomförda
och planerade insatser på ADB-området, bl. a. rationaliseringsvinster
som kan uppkomma genom det planerade nya ekonomiadministrativa
systemet, bör beaktas i detta utredningsarbete. SIDA och statskontorets
analys och förslag bör överlämnas till regeringen senast den 30 juni 1987.

Motioner

I motion 1986/87:U216 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkande 34 hemställs 34.

att riksdagen till Styrelsen för internationell utveckling (SI DA) anslår
ytterligare 4 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit,

I motion 1986/87:U218 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkande 16 hemställs

16. att riksdagen bifaller SIDA:s framställning om medel för sex nya
handläggartjänster och fyra assistenttjänster,

Utskottet

I sin anslagsframställning föreslår SIDA bl. a. sex nya handläggartjänster
och fyra assistenttjänster samt ett belopp på 1,5 milj. kr. för att ersätta en del
av den upphandling av konsulter som för närvarande måste ske i brist på
egen fast personal.

Regeringen är inte beredd att nu föreslå medel för nya tjänster men hänvisar
SIDA att tillsammans med statskontoret se över bl. a. konsultupphandlingen.
Översynen skall föreligga den 30 juni 1987.

I fp-motionen U216 konstateras att ökningen av biståndets volym och
nya uppgifter som lagts på SI DA nödvändiggör en förstärkning av de administrativa
resurserna. I motionen föreslås därför att myndighetsanslaget
tillförs ytterligare 4 milj. kr. Med en liknande motivering föreslås i vpkmotionen
U218 att SIDA tillförs medel motsvarande önskemålet om sex
nya tjänster.

Utskottet har förståelse för synpunkten att en kvantitativ och kvalitativ
ökning av den operativa verksamheten ställer ökande krav på de administrativa
resurserna. En relativt stor del av SIDA:s administrativa budget
upptas av resor till och i mottagarländerna. Det är naturligt och oundvikligt
eftersom besök på projekt och program i mottagarländerna är en del av
själva biståndet. Om tjänsteresor företas av en av SIDA anlitad konsult,
belastar kostnaden sakanslaget för det projekt konsulten arbetar med. Om
en av SIDA anställd tjänsteman besöker samma projekt i motsvarande
uppdrag belastar resekostnaden administrationsanslaget. Utskottet finner
det mot denna bakgrund rimligt att tjänsteresor som SIDA:s personal gör
som ett direkt led i planeringen och uppföljningen av projektarbetet fortsättningsvis
får belasta anslagsposten Vissa landprogramkostnader under
sakanslaget C 2. 92

För nästkommande budgetår torde högst 3,5 milj. kr. behöva tas i anspråk
för sådana resor.

Detta förfarande bör skapa ett visst utrymme för en förstärkning av
SIDA:s administrativa resurser. Utskottet är i väntan på den i propositionen
föreslagna översynen dock inte berett tillstyrka de förslag om höjningar
av anslaget C 4 som framförs i motionerna U216 (fp) och U218 (vpk). Yrkande
34 i motion U216 och yrkande 16 i motion U218 avstyrks följaktligen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande resekostnader

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. att riksdagen med avslag på yrkande 34 i motion 1986/87:U216
och yrkande 16 i motion 1986/87:U218 till Styrelsen för internationell
utveckling (SIDA) för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 200 804 000 kr.

7. Nämnden för u-landsutbildning C 5
Propositionen (s. 91—93)

Nämnden för u-landsutbildning har till uppgift att leda och samordna den
utbildning i språk och u-landskunskap inför uppdrag i u-länder, som bedrivs
vid Sandöskolan. Nämnden har i sin nuvarande funktion funnits sedan
1981.

Under senare år har nämndens roll och arbetsuppgifter diskuterats utförligt.
Det har härvid framkommit att ledningen av Sandöskolan utgjort den
centrala arbetsuppgiften för nämnden, även om en ökad delegering till
ordförande och rektor har skett. Denna inriktning av nämndens verksamhet
har visat sig ändamålsenlig. Regeringen föreslår därför att nämnden för
u-landsutbildning från och med den 1 juli 1987 ombildas till en styrelse för
verksamheten i Sandö. Styrelsens sammansättning bör i likhet med den
nuvarande nämnden representera olika mål- och intressegrupper.

De flesta funktioner och arbetsuppgifter som regleras i instruktionen för
nämnden för u-landsutbildning, och som utförts vid Sandöskolan, bör även
sprida information och kunskap om vilken u-landsutbildning som finns att
tillgå i Sverige och vem som erbjuder olika slags utbildning. Andra centrala
arbetsuppgifter bör vara att anordna konferenser och seminarier samt bedriva
visst utredningsarbete i frågor kring u-landsutbildning.

Mot bakgrund av skolans verksamhet föreslår regeringen att den ombildade
myndighetens namn blir styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö
U-centrum).

Den om- och tillbyggnad av U-centrums lokaler som påbörjades under
hösten 1986 ger nya och förbättrade möjligheter för U-centrum att vidareutveckla
och utvidga sin verksamhet. Byggkostnaderna uppgår till 40,7 milj.

UU 1986/87:10

res. 75 (m)

kr., i prisläge 1 januari 1986, och tas i statsbudgeten upp av försvarsdeparte- UU 1986/87:10
mentet. Av totalbeloppet hänför sig 25,7 milj. kr. till Sandö U-centrum och
avräknas från biståndsramen. Avräkningen för budgetåret 1987/88 utgör
14,4 milj. kr.

Kostnaderna för om- och tillbyggnaden av U-centrum finansieras till sin
helhet av anslagsmedel. För utrustning och inventarier till de nybyggda
lokalerna har U-centrum äskat sammanlagt 2,45 milj. kr. Regeringen anser
att inventarier och utrustning i princip bör finansieras från såväl den anslags-
som den avgiftsfinansierade delen av verksamheten. Regeringen kan
därför endast biträda att en del av kostnaderna finansieras av anslagsmedel
och har avsatt 570 000 kr. som en engångsanvisning för detta ändamål.

Motion

I motion 1986/87:U208 av Sven Lundberg m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
förutsättningarna för Sandö U-centrum att på ett godtagbart sätt fullgöra
sin utbildningsverksamhet.

Utskottet

Utskottet har tagit del av budgetpropositionens redogörelse för verksamheten
vid Sandö U-centrum och noterar med tillfredsställelse att om- och
tillbyggnaden av lokalerna pågår. Arbetet skall enligt planerna vara avslutat
i tid till höstterminens början i år.

Byggnadskostnaderna, som beräknas uppgå till 25,7 milj. kr., och en del
av inventariekostnaderna (1,2 milj. kr.), finansieras med biståndsmedel.

Återstående delen av beräknade inventariekostnader eller ca 3 milj. kr. skall
enligt budgetpropositionens förslag finansieras med intäkterna från skolans
kursverksamhet.

I motion U208 (s) anförs bl. a. att intäkterna från de avgiftsbelagda kurserna
används för att täcka lärarresurser m. m. och att de därför inte samtidigt
kan utnyttjas för anskaffning av inventarier. Motionärerna föreslår
därför att frågan om kostnaderna för inventarier skall få en lösning och att
därvid även regionalpolitiska synpunkter anläggs i ärendet.

Utskottet anser det inte orimligt att Sandöskolans behov av inventarier
och utrustning bekostas av inkomsterna från kursverksamheten men har
samtidigt viss förståelse för att det i ett uppbyggnadsskede kan finnas behov
även av annan finansiering av inventarieanskaffningen. Enligt vad utskottet
inhämtat undersöker nu utrikesdepartementet vilka möjligheter det
finns att exempelvis genom omfördelningar av medel inom Sandöbudgetens
totalram finna utrymme för ytterligare bidrag till inventariekostnaderna.
Syftet med motion U208 skulle därmed till viss del kunna tillgodoses,
varför utskottet får anse motionen besvarad.

Utskottet har i övrigt ingen erinran mot propositionens förslag under
anslaget C 5.

Hemställan

UU 1986/87:10

Utskottet hemställer

1. att riksdagen förklarar motion I986/87:U208 besvarad med
vad utskottet anfört,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för u-landsutbildning som
förordas i budgetpropositionen,

3. att riksdagen godkänner att nämnden för u-landsutbildning
ombildas till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum).

4. att riksdagen till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö
U-centrum) för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
21 131 000 kr.

8. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) C 6
Propositionen (s. 93 — 96)

I föregående års budgetproposition redovisade regeringen utförligt forskningens
roll inom biståndet. Övervägandena grundade sig på översynsrapporten
(Ds UD 1985:2) Tio år med SAREC och remissyttrandena över
denna. På regeringens förslag beslutade riksdagen om en ökning av forskningsstödets
andel i det svenska biståndet. SAREC:s anslag räknades upp
med 50 milj. kr., varav 21 milj. kr. anvisades för det särskilda forskningsprogram
om avskogning och ökenutbredning som hade redovisats i regeringens
skrivelse 1985/86:76 om forskning rörande skog och miljö. För budgetåret
1987/88 beräknas 19 milj. kr. för detta ändamål.

Forskningens kapacitetskris har varit särskilt framträdande i Afrika. Regeringen
anser det därför rimligt att SAREC liksom övriga biståndsmyndigheter
ger Afrika prioritet i sin verksamhet. De ökade satsningarna på
forskarutbildning och olika former av stöd till forskningens infrastruktur
exempelvis i bibliotek och laboratorier bör fortsätta.

De fattigaste u-länderna utgör SAREC:s främsta verksamhetsområde.

Samtidigt bör SAREC även i fortsättningen i begränsad utsträckning bedriva
forskningssamarbete med u-länder som har en starkare bas för forskning
än de fattigaste u-länderna. Erfarenheter och forskningsresultat från dylikt
samarbete kan utnyttjas i samarbetet med de fattigaste länderna. I Latinamerika
har SAREC :s forskningsstöd bidragit till att bevara samhällsvetenskaplig
forskningskapacitet trots svåra ekonomiska och politiska förhållanden.
Forskningsstödet har därigenom också kunna främja demokratisträvandena
i flera länder i Latinamerika.

En del av SAREC :s verksamhet gäller stöd till svensk u-landsforskning. I
enlighet med av riksdagen gjorda uttalanden är detta stöd nu föremål för en
omstrukturering. Den hittillsvarande ordningen med enskilda ansökningar
kommer successivt att reduceras och ersättas av mer långsiktigt stöd till ett
antal forskningsinstitutioner. Regeringen finner det väsentligt att u-landsforskning
integreras i olika svenska forskningsmiljöer och att kreativa miljöer
för u-landsforskning skapas och befästs. Dessa frågor avses bli behandlade
i den forskningspolitiska proposition som planeras till våren 1987. 95

Däri kommer även att beröras behovet av att med biståndsmedel stödja UU 1986/87:10
inrättandet av ett mindre antal högre forskartjänster. Ett syfte med denna
insats är att förstärka den svenska resursbasen för utvecklingssamarbete,
forskarutbyte och kvalificerad u-landsdebatt. För ändamålet beräknas ett
medelsbehov på högst 5 milj. kr.

Motioner

I motion I986/87:U202 av Anita Bråkenhielm och Ivar Virgin (m) yrkandena
1 och 2 hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den typ av
forskningsprojekt som SAREC bedriver i Nicaragua även kan utsträckas
till Costa Rica,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att anslaget för
utvecklingsbistånd till Nicaragua bör kunna inrymma 2 milj. kr. för
förstärkning av det svenska bönforskningsprojektet enligt ovan angivna
riktlinjer.

I motion 1986/87:U216 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkande 35 hemställs 35.

att riksdagen till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) anslår ytterligare
5 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

I motion 1986/87:U217 av Sten Sture Paterson (m) yrkandena 3 och 7 hemställs 3.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att betydande
stimulans måste ges åt en systematisk forskning och dokumentation rörande
sambandet mellan underutveckling och global miljöförstöring enligt vad
som i motionen anförs,

7. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till att i Sverige öppna
studieplatser för studerande från u-länder för utbildning i biståndsforskning
inom främst naturmiljöområdet,

Utskottet

Forskningen och den högre utbildningens roll i utvecklingssamarbetet har
under senare år framhävts. En översyn har gjorts av verksamheten i Styrelsen
för u-landsforskning (SAREC), som tilldelats delvis nya uppgifter och
fått ökade resurser.

Till innevarande budgetår höjdes anslaget till SAREC med 50 milj. kr.
varav 21 milj. kr. anvisades för ett särskilt forskningsprogram om avskogning
och ökenutbredning. För nästkommande budgetår beräknas 19 milj.
kr. för denna insats. Totalt föreslås att SAREC:s anslag höjs med drygt 33
milj. kr.

I motion U216 (fp) föreslås ett ytterligare påslag med 5 milj. kr. på SAREC:s
anslag bl. a. med hänvisning till att svenskt forskningssamarbete
med u-länder är en värdefull metod att bidra till mångfald och debatt och
därmed till en demokratisk samhällsutveckling. Med hänsyn till att SAREC
:s verksamhet expanderat betydligt anser utskottet inte att det finns 96

anledning att ytterligare höja anslaget, även om de ändamål som anges i UU 1986/87:10
motionen är angelägna. Yrkande 35 i motionen avstyrks därför.

Tyngdpunkten i SAREC:s verksamhet skall ligga i uppbyggnad av forskningskapacitet
i u-länderna, särskilt de fattigaste. Det är ofta en fördel om
det skeren samverkan mellan SIDA och SAREC i verksamheten i de enskilda
länderna. Som framgår av propositionen är denna fråga föremål för
ökad uppmärksamhet.

I motion U202 (m) föreslås att ett forskningssamarbete inleds med Costa
Rica. I detta land upprätthålls demokrati och respekt för mänskliga rättigheter
och förhållandevis positiva sociala och ekonomiska förhållanden råder.
Costa Rica, som drabbats hårt av inflation och vikande priser på råvaror,
åtnjuter inget svenskt stöd utöver visst bistånd från BITS, heter det
vidare i motionen. Motionärerna föreslår mot denna bakgrund att det
forskningssamarbete SAREC bedriver med grannlandet på bönodlingsområdet
bör kunna utsträckas att omfatta även Costa Rica. Ett sådant samarbete
bör kunna finansieras med 2 milj. kr. av de medel som är avsatta för
Nicaragua.

Nicaragua är ett av SAREC:s samarbetsländer. Bönodlingsprojekt är ett
av flera inslag i forskningsstödprogrammet mellan Sverige och Nicaragua.

Det har formen av ett institutionssamarbete mellan lantbruksuniversitetet i
Ultuna och Nicaraguas jordbruksministerium. En utvidgning av bönforskningsprojektet
till Costa Rica skulle i praktiken förutsätta beslut av SAREC
att inleda forskningssamarbete på jordbruksområdet med ännu ett land.

Utskottet har självfallet inget att invända mot att det ordnas så att Costa
Rica kan dra nytta av forskningsresultaten från projektet i Nicaragua, men
det ankommer på SAREC att besluta om detta. Utskottet finner det däremot
inte rimligt att ett forskningssamarbete med ett nytt land skall finansieras
på det sätt som föreslås i motionen. Utskottet avstyrker med hänvisning
till det anförda motion U202.

SAREC :s stöd till svensk forskningsverksamhet har efter översynen lagts
om så till vida att bidrag till enskilda forskare minskat till förmån för långsiktigt
stöd till ett antal forskningsinstitutioner. I budgetpropositionen föreslås
att 5 milj. kr. av SAREC:s anslag skall användas för inrättandet av ett
antal forskartjänster. Inriktningen av detta stöd berörs något närmare i
forskningspropositionen 1986/87:80 vartill utskottet återkommer i annat
sammanhang.

Två yrkanden i motion U217(m) — vars övriga delar behandlas på annan
plats i detta betänkande — avser biståndsforskning. I yrkande 3 föreslås att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att betydande stimulans
måste ges åt systematisk forskning och dokumentation rörande sambandet
mellan underutveckling och global miljöförstöring. En särskild professur i
biståndsforskning med tyngdpunkten lagd vid miljö och markvård bör inrättas
heter det i motionen. Vidare föreslås (i yrkande 7) att studieplatser för
studerande från u-länder öppnas i Sverige för utbildning i biståndsforskning
inom naturmiljöområdet.

Önskemålet om en förstärkning av den u-landsinriktade forskningen i
Sverige ligger i linje med propositionens förslag om SAREC:s nya uppgifter
på detta område. Till viss del torde synpunkterna i yrkande 3 tillgodoses 97

7 Riksdagen 1986/87. 9 sami. Nr 10

av stödet för nya forskartjänster. Målet bör enligt utskottets mening emel- UU 1986/87:10
lertid vara att främja forskning om för u-länderna relevanta frågor inom
ramen för den redan existerande forskningsorganisationen i Sverige. Biståndsforskning
är i Sverige ännu inte en självständig disciplin. Utskottet
vill i sammanhanget också erinra om vad det tidigare anfört i denna fråga,
nämligen att omsorgen om en internationellt inriktad forskning på akademisk
nivå i Sverige är en utbildningspolitisk och inte en biståndspolitisk
uppgift.

Frågan om studieplatser i Sverige för u-landsstudenter har från generella
utgångspunkter behandlats på annan plats i detta betänkande. Synpunkten
att stöd till utbildning i första hand bör ges i u-länderna själva och inte i
Sverige gäller även forskarutbildning. Därtill kommer att svenska forskningsinstitutioner
inte alltid har kompetens för de miljöproblem som är
särskilt typiska för u-länderna. Visst stöd till gästforskare och högre utbildning
i Sverige ges dock av SAREC, bl. a. i form av internationella fysik- och
kemiseminarier i Uppsala. En eventuell utökning av SAREC:s stöd till
gäststuderande i Sverige bör enligt utskottets mening vara nära anknutet till
pågående projekt i samarbetsländerna. Utskottet är inte berett att förorda
ett allmänt stipendieprogram för u-landsstudenter i SAREC:s regi.

Yrkandena 3 och 7 i motion U217 avstyrks med hänvisning till det anförda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande forskningssamarbete med Costa Rica
att riksdagen avslår motion 1986/87:U202,

2. beträffande biständsforskning m. m.

att riksdagen avslår yrkandena 3 och 7 i motion 1986/87:U217,

3. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för verksamheten
vid Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) som förordas i budgetpropositionen,

4. att riksdagen med avslag på yrkande 35 i motion 1986/87:U216
till styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 265 000 000 kr.

9. Nordiska Afrikainstitutet (C 7)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under avsnitt C 7 i propositionen
och hemställer

att riksdagen till Nordiska Afrikainstitutet för budgetåret 1987/88 anvisar
ett förslagsanslag av 3 803 000 kr.

10. Övriga u-landspolitiska insatser m. m. (C 8)

Propositionen (s. 100—106)

Tekniskt samarbete

Genom det tekniska samarbetet som administreras av BITS (Beredningen
för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete) överförs teknologi och

andra kunskaper på områden som är prioriterade i samarbetsländernas UU 1986/87:10
utvecklingspolitik. Det tekniska samarbetet är ett flexibelt instrument som
har en betydande bredd och möjliggör samverkan i olika former som kan
anpassas till mottagarländernas behov och utvecklingsnivå.

Regeringen förordar en medelsram för tekniskt samarbete om 150 milj.
kr. under budgetåret 1987/88. Inom denna ram bör BITS liksom tidigare
lämna stöd till utbildning och driftledning i SWEDFUND-projekt i fattigare
länder, där sådana insatser med hänsyn till ländernas utvecklingsnivå är
särskilt påkallade. Vidare bör ca 3 milj. kr. få utnyttjas för granskning och
uppföljning av projektförslag inom det tekniska samarbetet och u-kreditsystemet
samt för systemutveckling.

Under budgetåret 1985/86 gjordes inom utrikesdepartementet en översyn
av den biståndsfinansierade verksamhet som svenska institutet administrerar
i samverkan med BITS och för vilken medel anvisats inom det tekniska
samarbetet. Syftet med översynen var att säkerställa att verksamheten
underställs en fortlöpande biståndspolitisk prövning och genomförs i rationella
former. Mot bakgrund av de överväganden som gjorts i översynen och
de synpunkter som lämnats av svenska institutet, BITS och SIDA förordar
regeringen vissa, i propositionen närmare beskrivna, ändringar av gällande
system.

Det av BITS beräknade sammanlagda medelsbehovet för expertutbyte,
u-stipendier och kulturutbyte innebär en ökning med 3 milj. kr. i förhållande
till innevarande budgetår. Merparten av ökningen avser kulturutbytesprogrammet
och främst en planerad större satsning på en presentation av
indisk kultur och vetenskap i Sverige hösten 1987 och är enligt regeringens
mening väl motiverad. Med hänsyn till den föreslagna omdispositionen av
långtidsstipendieprogrammet beräknas ett totalt medelsbehov om ca 11,5
milj. kr. och föreslås att det exakta beloppet liksom fördelningen på olika
program fastställs senare av regeringen.

U-krediter

Genom u-krediter överförs finansiella resurser på förmånliga villkor till
vissa u-länder för investeringar i prioriterade projekt som främjar deras
utveckling. U-krediter har främst lämnats för projekt inom energiförsörjning,
transporter och kommunikation samt industriell verksamhet, bl. a.
livsmedelsindustri. Omfattningen av beviljade krediter visar på ett växande
intresse för svensk teknologi och kompetens för att tillgodose angelägna
behov på dessa områden i samarbetsländerna.

I takt med att allt fler projekt genomförs och färdigställs har också utbetalningarna
stigit snabbt under de senaste åren. Anslagsbelastningen under
1985/86 innebar nästan en fördubbling jämfört med föregående år. Den
utgående reservationen var samtidigt helt intecknad för utestående utfästelser.
Den snabba ökningen av utbetalningarna sammanhänger dock delvis
med eftersläpningar i systemet och övergången till ett modifierat u-kreditsystem
från år 1985, vilket innebar en hög anslagsbelastning under 1985/86.

Regeringen anser en viss expansion av verksamheten motiverad och föreslår
därför ett belopp om 650 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Enligt be- 99

myndigande av riksdagen äger BITS rätt att göra utfästelser om bistånds- UU 1986/87:10

medel för u-krediter med belopp om högst två gånger de vid varje tillfälle
tillgängliga medlen.

SWEDFUND

På regeringens förslag godkände riksdagen år 1985 en höjning av SWEDFUND:s
grundkapital med 150 milj. kr. Uppbyggnaden av kapitalet skulle
ske steg för steg med hänsyn till fortlöpande erfarenheter av verksamheten.

Av den beslutade kapitalförstärkningen har fonden under föregående och
innevarande budgetår tillförts 25 resp. 40 milj. kr.

Vid utgången av verksamhetsåret 1985/86 uppgick fondens finansiella
åtaganden för aktiesatsningar, lånegarantier och förstudier till 165 milj. kr.

Vid samma tidpunkt hade 112 milj. kr. utbetalats. För budgetåret 1985/86
redovisade fonden ett underskott i verksamheten, som bl. a. sammanhängde
med driftssvårigheter i projekt i vissa afrikanska länder.

SWEDFUND:s resurser utgörs förutom av grundkapitalet av fondens
bemyndigande att med statsgaranti låna upp medel på kapitalmarknaden
inom en ram på högst tre gånger det inbetalda kapitalet och av avkastning
på fondens investeringar. Med hänsyn till det besvärliga ekonomiska läget i
flertalet samarbetsländer och de relativt begränsade erfarenheterna av projekt
i drift bör verksamheten tills vidare främst baseras på egna medel.

Den beslutade förstärkningen av grundkapitalet syftar till att ge SWEDFUND
en vidgad ram för planering och utveckling av verksamheten. Regeringen
föreslåratt 40 milj. kr. avsätts fördetta ändamål förbudgetåret 1987/

88.

1MPOD

För budgetåret 1986/87 ställdes ett belopp på 8 milj. kr. till förfogande för
IMPOD:s verksamhet. Dessutom gavs IMPOD då möjlighet att ansöka om
ytterligare högst 1,5 milj. kr. för begränsade insatser i länder av biståndspolitiskt
intresse. Efter samråd med statsrådet Gradin föreslår regeringen för
budgetåret 1987/88 ett sammanlagt belopp på 11,5 milj. kr.

Stöd till länder med akuta betalningsbalansproblem m. m.

Mot bakgrund av u-ländernas växande skuldkris inrättades budgetåret
1985/86 ett särskilt biståndspolitiskt instrument för stöd till fattigare länder
med akuta betalningssvårigheter. 400 milj. kr. anvisades för ändamålet.

Regeringen beslutade våren 1986 att lämna särskilt betalningsbalansstöd
till Mo9ambique, Tanzania, Vietnam och Zambia. Stödet avsåg att täcka
skulder till svenska staten.

För innevarande budgetår har 400 milj. kr. anvisats för åtgärder på skuldområdet.
Stödet skall i första hand lämnas inom ramen för internationellt
samordnade aktioner som syftar till att åstadkomma mer långsiktiga lösningar
på de fattigaste u-ländernas skuldproblem. Hittills har regeringen
lämnat särskilt stöd till Tanzania om 50 milj. kr. inom ramen för en med

andra givare samordnad aktion i anslutning till en överenskommelse Tan- 100

zania ingått med IMF om ett ekonomiskt anpassningsprogram. Ytterligare UU 1986/87:10
insatser av detta slag kan bli aktuella.

Som framhållits i inledningen befinner sig i dag många av de fattigaste
u-länderna i en akut betalningskris till följd av en svår skuldsituation. Resursbristen
utgör också ett allvarligt hinder för dessa länders ekonomiska
och sociala utveckling. Det är uppenbart att de metoder som hittills använts
för att hantera skuldproblemen inte förslår för att skapa förutsättningar för
de fattigaste u-länderna att sanera sina ekonomier och lägga grunden för en
långsiktig ekonomisk utveckling. Det finns därför behov av internationellt
samordnade åtgärder för skuldlättnad till förmån för de fattigaste u-länderna,
inte minst för de skuldtyngda länderna i Afrika söder om Sahara. Särskild
hänsyn måste därvid tas till dessa länders bristande förutsättningar att
genomföra nödvändiga ekonomiska reformer för att komma till rätta med
de grundläggande problemen. En fortsatt ekonomisk strukturanpassning
måste kombineras med betydande resurstillskott utifrån i form av ett ökat
bistånd på mycket förmånliga villkor.

Industriländerna har ett gemensamt ansvar för att bidra till varaktiga
lösningar av de fattigaste u-ländernas skuldkris. Regeringen har i olika
internationella sammanhang pekat på behovet av samordnade insatser mellan
bilaterala givare och internationella biståndsorgan för att åtgärderna
skall bli effektiva och av långsiktig karaktär. Regeringen har vidare inlett
sonderingar i andra givarländer för att söka bidra till att internationellt
samordnade aktioner kommer till stånd.

Det är således angeläget att Sverige kan fortsätta att bidra till särskilda
insatser på skuldområdet för de fattigaste och mest skuldtyngda u-länderna.
Detta bör i första hand ske inom ramen för gemensamma aktioner med
andra länder i syfte att medverka till reella skuldlättnader. Stöd bör också
kunna lämnas i anslutning till omförhandling av enskilda länders skulder
för att åstadkomma rimliga villkor i förhållande till det berörda landets
betalningsförmåga. Stödet bör lämnas som ett komplement till genomförande
av ekonomiska reformer och strukturanpassningsprogram, som syftar
till att skapa förutsättningar för en långsiktig ekonomisk utveckling. I
andra hand, exempelvis om förutsättningar för samordnade åtgärder inom
rimlig tid inte bedöms föreligga, bör stöd kunna lämnas som bilaterala
insatser i programländer för svenskt bistånd eller länder med vilka Sverige
bedriver ett reguljärt ekonomiskt samarbete.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att ett belopp om 460 milj. kr.
anvisas för budgetåret 1987/88 för särskilda insatser på skuldområdet i de
fattigaste u-länderna.

Motioner

I motion 1986/87:U209 av Olof Johansson m. fl. (c) yrkandena 18 — 20
hemställs

18. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om stöd till länder med akuta betalningsbalansproblem,
101

19. att riksdagen beslutar att anslaget till stöd till länder med akuta betal- UU 1986/87:10
ningsproblem minskas med 360 milj. kr. till 100 milj. kr.,

20. att riksdagen beslutar att anslaget till u-krediter minskas med 250
milj. kr. till 400 milj. kr.

I motion 1986/87:U212 av Birthe Sörestedt m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av sparutvecklande insatser i u-länder och av en samlad svensk
ansats i detta sammanhang.

1 motion 1986/87:U216 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkandena 36—39
hemställs

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betalningsbalansstöd,

37. att riksdagen ger regeringen bemyndigande att göra utfästelser om
betalningsbalansstöd enligt vad som anförs i motionen,

38. att riksdagen till Övriga u-landspolitiska insatser m. m. anslår 635
milj. kr. mindre än regeringen föreslagit,

39. att riksdagen beträffande u-krediter anvisar en beslutsram för BITS
verksamhet 1987/88 om 475 milj. kr.

I motion 1986/87:U218 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkandena 2,3 och 17 —

19 hemställs

2. att riksdagen uttalar sitt stöd för de alliansfria staternas arbete för en
ny ekonomisk världsordning och en internationell konferens för att åstadkomma
reformer av det internationella monetära systemet,

3. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att kartlägga de transnationella
företagens inflytande över u-ländernas utrikeshandel,

17. att riksdagen beslutar avslå föreslaget anslag på 650 milj. kr. till BITS
för u-krediter,

18. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av hur stödet till
länder med akuta betalningsbalansproblem m. m. skall användas,

19. att riksdagen beslutar att avslå föreslaget anslag med 460 milj. kr. i
stöd till länder med akuta betalningsbalansproblem m. m., om yrkandet
under motionens punkt 18 inte bifalls.

I motion I986/87:U227 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkande 1 hemställs

1. att riksdagen begär initiativ för att bidra till att lösa tredje världens
skuldproblem.

I motion 1986/87:U229 av Margaretha af Ugglas m. fl. (m) yrkandena 32
och 34 hemställs

32. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Betalningsbalansstöd
för budgetåret 1987/88 anslå 460 milj. kr.,

34. att riksdagen beslutar att till u-krediter för budgetåret 1987/88 anslå
550 milj. kr.

I motion 1986/87:U234 av Gunnel Liljegren och Elisabeth Fleetwood (m)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de

demokratimål som gäller biståndsländerna också skall vara tillämpliga på 102

länder med vilka Sverige har tekniskt och kulturellt samarbete inom ramen UU 1986/87:10
för BITS verksamhet.

I motion 1986/87:U239 av Ylva Annerstedt (fp) hemställs att riksdagen
beslutar begära att regeringen studerar förutsättningarna för att med biståndsmedel
finansiera utbildning och uppehälle vid svenska högskolor för
ytterligare 300 gäststuderande.

Utskottet

Tekniskt samarbete genom BITS och u-krediter

I förra årets biståndsbetänkande UU 1985/86:15 beskrev utskottet de gällande
riktlinjerna för tekniskt samarbete. Utskottet bekräftade då bl. a. att
de biståndspolitiska målen avser allt utvecklingssamarbete, följaktligen
även det tekniska samarbetet genom BITS. Detta uttalande gäller självfallet
alltjämt. Något särskilt tillkännagivande med anledning av motion U234
angående demokratimålets tillämplighet på BITS är således inte erforderligt,
varför motionen avstyrks.

Som framgår av propositionen finansieras en stor del av de stipendieprogram
och kurser som kan erbjudas u-landsstudenter över BITS anslag. Utskottet
behandlar därför i detta sammanhang motion U239, i vilken föreslås
att regeringen studerar förutsättningarna för att med biståndsmedel finansiera
utbildning och uppehälle vid svenska högskolor för ytterligare gäststuderande
från u-länderna. I motionstexten anges att den gällande kvoten på
300 gäststuderande är alltför snävt tilltagen.

Utskottet får med anledning av motionen anföra följande. Det finns för
närvarande ett flertal biståndsfinansierade stipendieprogram i Sverige för
studenter från u-länder. Ett är Svenska institutets och BITS program för
långtidsstuderande från u-Iänder för studier eller forskning framför allt
inom naturvetenskapliga ämnesområden. Studenterna nomineras av sina
länders myndigheter. Högst 45 sådana stipendier utgår per år, studietiden
är normalt ett år. Kvoten har under senare år inte fyllts. Denna verksamhet,
som inleddes på försök, kommer som framgår av propositionen att upphöra
som särskilt program. Motsvarande stipendieformer kommer dock att finnas
kvar inom institutet och BITS.

Ett delvis biståndsfinansierat program är Svenska institutets gäststipendieprogram
som har ca 100 platser varav hälften brukar komma från u-länder.
Studenterna uttas efter individuell kompetens; ett av tillträdesvillkoren
är att det skall gälla studier som med särskild fördel kan bedrivas i Sverige.

Studietidens längd varierar från några månader till högst tre år.

En tredje studiemöjlighet erbjuds genom de korttidskurser som BITS
ordnar i skilda ämnen för sammanlagt ca 500 studerande årligen. I sammanhanget
kan även nämnas studiebesök som ordnas av Svenska institutet
i dess expertutbytesprogram.

Utöver dessa studiemöjligheter kan bl. a. nämnas seminarier på en eller
två terminer som SAREC finansierar för forskare, vidare lärår- och sjuksköterskeutbildning
som SIDA erbjuder studerande från ANC och SWA- 103

PO. Det förekommer också projektstipendier i Sverige eller annorstädes för UU 1986/87:10
personal som arbetar på svenska biståndsprojekt.

Gemensamt för ovannämnda biståndsfinansierade program är att de
som regel avser vidareutbildning eller specialisering efter grundutbildningen.
Tidigare fanns ett omfattande biståndsfinansierat allmänt stipendiesystem
för akademisk och annan grundutbildning. Det avskaffades för åtskilliga
år sedan eftersom nyttan av det för u-länderna själva var begränsad.

Utskottet anser inte att ett sådant stipendieprogram bör återinföras.

Beträffande BITS och Svenska institutets fortsatta medverkan i stipendieprogram
och kursverksamhet för u-landsstudenter hänvisas till redogörelsen
i propositionen på s. 100— 102. Utskottet har ingen invändning mot
regeringens förslag i detta stycke.

Den studiemöjlighet som åsyftas i motionen är inte biståndsfinansierad
eller förenad med ett svenskt stipendium. Årskvoten på 300 studenter, som
för övrigt inte uppnåtts under senare år, avser endast att begränsa antalet
utländska gäststuderande till att motsvara vad universitet och högskolor
har möjlighet att ta emot.

Utskottet anser att uppläggningen av den biståndsfinansierade vidareutbildning
och forskning som för närvarande erbjuds u-landsstudenter i Sverige
svarar mot behovet. Utskottet utesluter inte att antalet platser i framtiden
kan komma att öka men vill inte förorda en återgång till ett allmänt
stipendieprogram av tidigare slag. Motionärernas förslag om en översyn av
systemet med gäststuderande avstyrks följaktligen.

Regeringen föreslår att anslagsposten för u-krediter nästkommande budgetår
skall uppgå till 650 milj. kr. Detta är ett högre belopp än vad BITS
föreslagit i sin anslagsframställning. I partimotionerna U229 (m), U216 (fp)
och U209 (c) föreslås sänkningar av anslagsposten för u-krediter med belopp
av varierande storlek. Sänkningarna motiveras främst med att medelstilldelningen
för u-krediter visat sig långt större än behovet. I motion U209
(c) anförs att en så snabb ökning av en anslagspost vid sidan av det svenska
biståndets huvudinriktning — att nå de mest behövande — inte bör ske.

Vpk-motionen U218 motsätter sig inte u-krediter som sådana men anser att
de inte bör finansieras av biståndsmedel. Propositionens medelsförslag avstyrks
därför av motion U218.

Med hänsyn till att en relativt betydande del av de medel för u-krediter
som anvisats för innevarande budgetår hittills inte utbetalats, anser utskottet
det motiverat med en viss nedskärning av anslagsposten i förhållande till
propositionens förslag. Utskottet föreslår sålunda för budgetåret 1987/88
ett belopp av 530 milj. kr. för u-krediter.

Till följd av detta ställningstagande avstyrks de motionsyrkanden som
föreslår andra belopp eller avslag på hela beloppet, nämligen yrkande 20 i
motion U209 (c), yrkande 17 i motion U218 (vpk), yrkande 39 i motion
U216 (fp) och yrkande 34 i motion U229.

Betalningsbalansstöd m. m.

I fjolårets biståndsbetänkande UU 1985/86:15 lämnade utskottet en redogörelse
för u-ländernas skuldsituation och för möjligheterna att åstadkom -

104

ma lättnader för de hårdast skuldtyngda länderna. Enligt den beräkning UU 1986/87:10
som återgavs i betänkandet uppgick u-ländernas totala skulder då till 865
miljarder dollar. Nyare uppskattningar visar att den samlade utlandsskulden
nu uppgår till 1 000 miljarder dollar. Den helt övervägande delen av
denna utlandsskuld faller på u-länderna i Latinamerika och några få länder
i Asien. En mindre del avser länderna i Afrika. Där rör det sig i gengäld om
mycket fattiga länder vars skulder utgör ett hot mot deras framtid. För
många av dessa hårt skuldtyngda länder är de årliga räntorna och amorteringarna
till utlandet betydligt mer än hälften av exportintäkterna, dvs.
skuldtjänstkvoten är mer än 50 % Den för alla u-länder genomsnittliga
skuldtjänstkvoten ligger under 30 %; de allra största låntagarna i Latinamerika
har en skuldtjänstkvot på ca 40 %.

Utlåningen till Latinamerika och de asiatiska u-länderna kommer huvudsakligen
från banker medan de afrikanska länderna med sin bristande
kreditvärdighet fått sina lån från regeringar eller multilaterala organ (IMF,

Världsbanken, IDA m. fl.).

Hela situationen har sitt ursprung i den stora utlåning till u-länderna som
blev följden av OPEC-ländernas exportöverskott under 1970-talet. Genom
att skuldsätta sig bidrog u-länderna under dessa år till att upprätthålla
världshandeln och den ekonomiska expansionen i i-världen. Ansvaret för
dagens krissituation ligger inte bara hos u-landsregeringarna själva utan
även hos det internationella banksystemet och hos i-landsregeringarna som
ställt krediter och kreditgarantier till förfogande.

Under senare år har en intensiv debatt ägt rum bl. a. inom FN-systemet
och i IM F och Världsbanksgruppen om vilka motåtgärder som är tänkbara.

Denna diskussion har delvis ägt rum mot bakgrund av en hotbild; om de
stora låntagarna i Latinamerika inte är i stånd att avbetala sina lån riskerar
det internationella finansiella systemet att utsättas för allvarliga störningar.

Det har blivit alltmer uppenbart att skuldkrisen endast kan lösas genom
långsiktiga och delvis mycket djupgående åtgärder på en rad områden och
att förändringar fordras såväl av u-länderna som av i-länderna.

Av i-länderna krävs att de skall föra en politik som gynnar eller åtminstone
inte missgynnar u-länderna. Dit hör bl. a. en tillväxtbefrämjande och
liberal ekonomisk politik. En sådan skulle underlättas av en samordning av
de stora industriländernas ekonomiska politik, inte minst i syfte att reducera
de stora betalningsobalanser som för närvarande råder.

I detta sammanhang behandlar utskottet yrkande 2 i motion U218 (vpk)
vari föreslås att riksdagen uttalar sitt stöd för de alliansfria staternas arbete
för en ny ekonomisk världsordning och en internationell konferens för
reformer av det internationella monetära systemet. När de förslag som
kommit att betecknas En ny ekonomisk världsordning lades fram av
u-landsgruppen i FN år 1974 fick de i princip stöd av Sverige och många
andra länder. Flertalet av dessa förslag blev emellertid aldrig omsatta i
någon konkret verklighet; de betraktades som alltför långtgående, orealistiska
eller rentav skadliga. Nu, tio år senare, måste konstateras att dialogen
avstannat. Utskottet beklagar detta men vill samtidigt understryka att det är
angeläget att de gångna årens erfarenheter — och misslyckanden — tas till

vara på ett sådant sätt att de inte leder till en försvagning av hela det multila- 105

terala systemet. Enligt svensk uppfattning har alla länder ett gemensamt UU 1986/87:10
ansvar för u-ländernas situation. Sverige bör därför även fortsättningsvis
spela en aktiv roll i förhandlingarna mellan nord och syd, men en roll som
är grundad på en realistisk uppfattning om vad som är möjligt att uppnå.

Det internationella monetära samarbetet är naturligtvis betydelsefullt.

Förslag om en monetär konferens har som framgår av motionen framlagts
av alliansfria rörelsen och sedermera också av den franske presidenten.

Enligt utskottets uppfattning är det emellertid inte i första hand en internationell
monetär konferens som erfordras nu utan snarare en närmare internationell
samverkan mellan de stora industriländerna på det ekonomiskpolitiska
området. Internationella valutafonden (IMF) bör enligt svensk
mening förbli det organ inom vilket den internationella valutapolitiken
diskuteras. Utskottet kan med hänvisning till det anförda inte tillstyrka det
förslag som framförs i yrkande 2 i motion U218 (vpk).

Som påpekas i motion U216(fp) och U218 (vpk) krävs vidare av i-länderna
att protektionismen minskar så att u-ländernas exportvaror får ett så fritt
tillträde till i-landsmarknaderna som möjligt. Denna viktiga fråga kommer
åter upp i de nyss inledda handelspolitiska förhandlingarna i GATT. En
aspekt av utrikeshandelns betydelse för u-länderna tas upp i yrkande 3 i
motion U218 (vpk) vari föreslås att regeringen kartlägger de transnationella
företagens inflytande i u-länderna.

De stora företagens internationalisering är en stor och komplicerad fråga.
Utan tvekan har vissa av de transnationella bolagen möjligheter att fatta
beslut som kan påverka små u-länder negativt. Inom FN finns ett center för
transnationella företag (TNC) som bl. a. har kartläggande uppgifter på detta
område. Sedan flera år pågår också inom FN ett arbete på en uppförandekod
för transnationella företag. Ett viktigt syfte med en sådan kod är att
uppsätta vissa begränsningsregler för företagens uppträdande. Arbetet på
koden har hittills inte kunnat avslutas. ECOSOC har emellertid beslutat att
förhandlingarna skall fortsätta. Enligt utskottets mening är det i första hand
inom FN som arbetet på en kartläggning och reglering av de multinationella
företagens verksamhet bör äga rum. En enskild regering som den svenska
har uppenbarligen begränsade möjligheter att genomföra det motionärerna
begär. Yrkande 3 i motion U218 får anses besvarat med hänvisning till det
anförda.

Om en varaktig förbättring av u-ländernas betalningsläge skall kunna ske
krävs också att resursflödet från i-länder till u-länder ökar och att det sker
på sådana villkor och till sådana sektorer att inte skuldkrisen ytterligare
förvärras. Det är uppenbarligen angeläget att undvika projekt som riskerar
att medföra en försämring av ett lands betalningsbalanssituation; på sådana
saknas inte exempel.

Av u-ländernas regeringar kommer å andra sidan att krävas fortsatta
anpassningsåtgärder med åtstramning i vissa sektorer men en tillväxtbefrämjande
politik inom andra. Det är emellertid enligt utskottets mening
viktigt att hänsyn tas till de sociala och ekonomiska förhållanden som råder
i varje enskilt land. Det är inte ändamålsenligt att påtvinga u-länderna
schematiska anpassningsmodeller.

Ett närmare samarbete mellan Världsbanken och IMF när strukturan- 106

passningslån ges bör enligt utskottets mening skapa förutsättningar både UU 1986/87:10
för mjukare villkor och för åtgärder som är väl utformade efter det enskilda
landets behov.

Den interna ekonomiska politiken i u-länderna måste inriktas på att
främja produktiva investeringar, framför allt inom jordbruks- och livsmedelssektorn.
Högre priser på den inhemska livsmedelsproduktionen kan ge
stimulans till ökad produktion.

En effektivare kanalisering av sparandet i u-länderna kan vara ett betydelsefullt
inslag i försöken att omvandla köpkraft till produktiva investeringar
och därmed också ett visst bidrag till en minskning av skuldbördan.

Frågan tas upp i motion U212 (s), som föreslår en samlad svensk ansats för
sparfrämjande åtgärder. I motionen beskrivs det arbete som Sverige bilateralt
och inom FN:s ram gör för att stimulera sparandet i u-länderna.

Utskottet har ingen invändning mot denna beskrivning. SIDA har under
senare år i samarbete med Svenska sparbanksföreningen givit stöd till bl. a.
en kartläggning av sparandets och kreditgivningens roll i utvecklingssamarbetet.
Insatserna har finansierats med medel från anslagsposten Försöksverksamhet
och metodutveckling.

Utskottet utgår från att detta arbete kommer att fullföljas och, om förutsättningar
föreligger, utvidgas. Frågan om mobilisering av inhemska resurser
kommer också att vara ett ämne för UNCTAD VII som inleds i sommar.

Med det anförda får motion U212 anses besvarad.

Vad som utskottet anfört i det föregående om bl. a. u-ländernas skuldsituation
gäller u-länderna i allmänhet. I fråga om de fattigaste u-länderna, på
vilka Sveriges bistånd traditionellt är inriktat, vill utskottet därtill göra följande
konstateranden.

De allra fattigaste afrikanska ländernas ekonomiska situation är sådan
att de inte kan lösa sina skuldproblem ens om de genomför genomgripande
anpassningsprogram och erhåller gynnsammast tänkbara villkor i skuldkonsolideringsförhandlingar
enligt Parisklubbens nu gällande regler. De
har dessutom ofta en så begränsad eller ensidigt inriktad utrikeshandel att
de inte kan dra full nytta av handelspolitiska åtgärder. Världsbanken har
gjort en lista över de tretton länder som anses befinna sig i denna svåra
situation, nämligen Benin, Gambia, Liberia, Madagaskar, Mali, Mauretanien,
Niger, Somalia, Sudan, Tanzania, Togo, Zaire och Zambia. Till gruppen
anses även höra Mozambique ehuru statistiskt underlag saknas, och
Uganda, som på sistone fått sin situation försvårad.

För dessa afrikanska länder och andra i liknande omständigheter är särskilda
åtgärder nödvändiga. De kommer för det första att vara mycket beroende
av bistånd för lång tid framöver. Inte minst kommer de att ha behov av
stöd för att genomföra strukturanpassningsåtgärder i samband med uppgörelser
med IMF och Världsbanken. För det andra kan deras skuldsituation
endast lindras om extraordinära skuldlättnadsoperationer kan vidtas till
förmån för dem. Sådana åtgärder kan exempelvis bestå i att Parisklubbens
konsolideringsvillkor mjukas upp gentemot dessa länder eller genom andra
internationellt samordnade skuldlättnadsoperationer. En välkommen möjlighet
vore också att bilaterala långivare avskriver sina biståndskrediter,
helt eller delvis, på samma sätt som Sverige gjort. 107

Regeringen föreslår att 460 milj. kr. anvisas för budgetåret 1987/88 att UU 1986/87:10
användas för särskilda insatser på skuldområdet för de fattigaste och mest
skuldtyngda u-länderna. I propositionen beskrivs fall som är tänkbara för
svenska insatser. Utskottet har tolkat regeringens förslag så att det i första
hand skall vara fråga om åtgärder som sker gemensamt med andra länder,
exempelvis i anslutning till en omförhandling av enskilda länders skulder
inom ramen för Parisklubben eller som kompletterande bistånd vid genomförande
av de strukturanpassningsprogram som brukar ingå i uppgörelser
med IMF och Världsbanken. Om det visar sig att internationella uppgörelser
av detta slag inte går att uppnå inom rimlig tid skall stöd kunna lämnas i
form av bilateralt bistånd till svenska programländer eller länder med vilka
Sverige bedriver ett reguljärt ekonomiskt samarbete.

I två partimotioner, nämligen U229 (m) och U216 (fp,) yrkas avslag på
det av regeringen begärda beloppet. Det sker i motion U229 (m) med motiveringen
att innevarande års anslagspost för samma ändamål till största
delen är outnyttjad och att de internationella diskussionerna på området
ännu inte slutförts. Motionärerna anser också att förslaget om denna nya
biståndsform inte föregåtts av tillräcklig utredning.

Motion U216 (fp) motsätter sig inte skuldlättnadsinsatser men anser liksom
motion U229 (m) att nya medel inte behöver anvisas så länge innevarande
års anslag är i huvudsak outnyttjat. Motionärerna föreslår i stället att
riksdagen bemyndigar regeringen att göra utfästelser under nästa budgetår
för ett belopp motsvarande 400 milj. kr. för den händelse internationella
uppgörelser kommer till stånd. Eventuella utbetalningar bör avräknas mot
biståndsramen förbudgetåret 1988/89.

1 motion U209 från centerpartiet föreslås att nästa års anslagspost bör
vara 100 milj. kr. i stället för 460 milj. kr. Vidare anförs i motionen att
centerpartiet inte är berett medverka till att gamla skulder till Sverige skrivs
av genom detta anslag samt att stödet bör utgå till de fattigaste länderna,
oavsett om de är programländer eller ej. 1 motion U218 från vänsterpartiet
kommunisterna föreslås bifall till regeringens förslag endast under förutsättning
att regeringen redovisar hur det tilltänkta betalningsbalansstödet
skall användas.

Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande.

Regeringen har för närvarande kontakter bl. a. med Världsbanken och
ett antal givarländer om gemensamma åtgärder enligt de riktlinjer som
anges i propositionen. Det är ännu för tidigt att avgöra vad dessa kontakter
kan komma att leda till. En möjlighet är att enighet kan uppnås om en
förlängning i modifierad form av Världsbankens särskilda Afrika-facilitet
som förhandlades fram som ett komplement till den sjunde påfyllnaden av
IDA. Om beslut kan fattas om en sådan förnyad Afrika-facilitet är det
Sveriges uppfattning att den bör inriktas på de mest skuldtyngda och de
fattigaste ländernas behov. En annan möjlighet är att medel för betalningsbalansstöd
används i samband med skuldkonsolideringsuppgörelser i
Parisklubben på det sätt som angivits ovan.

Även andra slag av internationellt samordnade aktioner till förmån för
de mest skuldtyngda u-länderna är tänkbara. Utskottet anser det angeläget

att Sverige deltar i dessa kontakter och förhandlingar och att vi har möjlig- 108

het att erbjuda relativt betydande belopp om uppgörelser kommer till stånd. UU 1986/87:10
På så sätt kan svenska biståndsmedel, även om de i förhållande till den
afrikanska skuldkrisens omfång är obetydliga, ge Sverige tyngd i förhandlingarna
och bidra till att mobilisera biståndskapital från andra länder.

Sverige skulle genom detta biståndsinstrument sålunda kunna gagna internationellt
samarbete på ett område av avgörande betydelse för de fattigaste
u-ländernas framtid. Det är enligt utskottets mening dock väsentligt att
varje skuldlättnadsåtgärd är riktad mot de fattigaste u-länderna och att de
innebär en reell förbättring av deras sociala och ekonomiska situation. Utskottet
välkomnar ett nära samarbete mellan Världsbanken och IMF men
vill understryka att de båda organisationerna måste betraktas som likvärdiga.
En förutsättning för stöd från Världsbanken bör inte vara att det mottagande
landet nödvändigtvis accepterar 1M F:s villkor. IM F måste ta hänsyn
till sociala och politiska mål i låntagarlandet; anpassningspolitiken bör
snarare inriktas på tillväxt än på åtstramning. För det krävs att bistånd och
lån på mjuka villkor tillförs u-länderna som komplettering till anpassningsprogrammen.

I den mån förhandlingar om internationellt samordnade aktioner enligt
ovanstående riktlinjer inte hinner slutföras inom rimlig tid Finnér utskottet
det inte uteslutet att återstående medel från innevarande års anslagspost för
betalningsbalansstöd får användas för bilaterala stödåtgärder av det slag
som lämnats Tanzania i anslutning till det landets uppgörelse med IMF. De
länder som kan komma i fråga för sådant bilateralt stöd bör vara svenska
programländer eller länder med vilka Sverige bedriver reguljärt u-landspolitiskt
samarbete. Med anledning av påpekandet i yrkande 18 i motion U209
(c) utgår utskottet från att regeringens förslag, med den utformning det nu
fått, endast i undantagsfall utnyttjas för betalning av svenska EKN-fordringar.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts finner utskottet det motiverat att
anslagsposten för stöd till länder med akuta betalningsbalansproblem för
nästkommande budgetår tillförs 460 milj. kr. trots att innevarande års medel
ännu inte utnyttjats till fullo.

Yrkande 19 i motion U209 (c), yrkande 36 i motion U216 (fp) och yrkande
32 i motion U229 (m) avstyrks följaktligen.

Med det anförda torde yrkande 18 i motion U209, yrkandena 18 och 19 i
motion U218 (vpk) och yrkande 1 i motion U227 (vpk), få anses besvarade.

Förslaget i motion U216 (fp) att regeringen skulle bemyndigas delta i
internationella skuldlättnadsoperationer och låta utbetalningen belasta
kommande års biståndsbudget finnér utskottet svårhanterligt såväl från
budgetteknisk synpunkt som av planeringsskäl. Yrkande 37 i motion U216
(fp) avstyrks således.

Anslaget för Övriga u-landspolitiska insatser m. m. (C 8)

Till följd av vad som ovan anförts om medelsanvisning till tekniskt samarbete,
u-krediter, betalningsbalansstöd m. m. föreslår utskottet med ändring
av regeringens förslag ett anslag för Övriga u-landspolitiska insatser av
1 201 000 000 kr. för budgetåret 1987/88. Yrkande 38 i motion U216 avstyrks
följaktligen.

Hemställan UU 1986/87:10

Utskottet hemställer

1. beträffande demokratimålets tillämplighet på tekniskt samarbete
att riksdagen avslår motion 1986/87:U234,

2. beträffande gäststuderande från u-länder
att riksdagen avslår motion I986/87:U239,

3. beträffande medelstilldelning för u-krediter res. 77 (fp)

att riksdagen med avslag på yrkande 20 i motion 1986/87:U209, yr- res. 78 (c)

kande 39 i motion 1986/87:U216, yrkande 17 i motion 1986/87 :U218 res. 79 (vpk)

och yrkande 34 i motion 1986/87:U229 samt med ändring av budgetpropositionens
förslag för u-krediter budgetåret 1987/88 godkänner

ett belopp av 530 milj. kr.,

4. beträffande internationell monetär konferens res. 80 (vpk)

att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1986/87: U218,

5. beträffande de transnationella företagen

att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1986/87:U218 besvarat
med vad utskottet anfört,

6. beträffande sparande i u-länder

att riksdagen förklarar motion 1986/87:U212 besvarad med vad utskottet
anfört,

7. beträffande medelstilldelning för betalningsbalansstöd m. m. res. 81 (m)

att riksdagen med avslag på yrkande 19 i motion 1986/87:U209, yr- res. 82 (fp)

kande 36 i motion 1986/87:U216 och yrkande 32 i motion 1986/ res. 83 (c)

87:U229 för betalningsbalansstöd budgetåret 1987/88 godkänner ett

belopp av 460 milj. kr.,

8. beträffande användningen av medel för betalningsbalansstöd
att riksdagen förklarar yrkande 18 i motion 1986/87:U209, yrkandena
18 och 19 i motion 1986/87:U218 och yrkande 1 i motion 1986/

87:U227 besvarade med vad utskottet anfört,

9. beträffande utfästelser om betalningsbalansstöd res. 82 (fp)

att riksdagen avslår yrkande 37 i motion 1986/87:U216,

10. att riksdagen godkänner de övriga riktlinjer och bidrag som
förordas i propositionen under rubriken Övriga u-landspolitiska insatser
m m.,

11. att riksdagen med avslag på yrkande 38 i motion 1986/ res. 84 (fp)

87:U216 och med ändring av budgetpropositionens förslag till Övriga
u-landspolitiska insatser m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 1 201 000 000 kr.

Stockholm den 26 mars 1987

På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Gunnel Jonäng (c), Sture Ericson (s), Margaretha
af Ugglas (m), Axel Andersson (s), Maj-Lis Lööw (s), Sten Sture Paterson
(m), Bengt Silfverstrand (s), Karl-Erik Svartberg (s), Rune Ångström
(fp), Anita Bråkenhielm (m), Nils T Svensson (s), Bertil Måbrink (vpk),

Maria Leissner (fp) och Karin Söder (c). 110

Reservationer

UU 1986/87:10

1. BNP som beräkningsgrund
Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Enligt utskottets”
och slutar med ”hänvisning härtill." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det viktigt att biståndets volym upprätthålls
och på längre sikt höjs utöver en procent av bruttonationalprodukten. I
första hand bör den eftersläpning inhämtas som uppstod då regeringen
övergick från BNP som beräkningsgrund till BNI. Utskottet ansluter sig
härmed till den uppfattning som framförs i motion U 218 (vpk).

dels att utskottets hemställan i punkt I, moment 2, bort ha följande lydelse:

2. beträffande BNP som beräkningsgrund
att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1986/87:U218 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Biståndsanslagens storlek m. m.

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita Bråkenhielm (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”mindre anslag.” bort ha följande lydelse:

Det svenska utvecklingssamarbetets avgörande problem är svårigheten
att använda anslagna medel till insatser som leder till utveckling och framåtskridande
i de fattiga länderna, inte brist på pengar. Detta förhållande har
bl. a. resulterat i att outnyttjade medel på de totala biståndsanslagen vid
ingången av budgetåret 1986/87 var 5,7 miljarder kronor.

De betydande reservationerna visar att de stora biståndsanslagen inte
utnyttjas annat än med betydande eftersläpningar. Genom bl. a. inflation
minskar värdet av dessa medel.

Effektiviteten i de enskilda biståndsinsatserna måste på ett helt annat sätt
än tidigare få styra biståndets utformning och storlek. Det är endast när så
sker som svenskt bistånd ger den hjälp som är syftet. Detta gör att det
nuvarande enprocentsmålet inte bör ha den överordnade betydelse som det
i dag ofta ges. Enprocentsmålet kan i själva verket ge upphov till ineffektiviteter
vad gäller användandet av biståndsanslagen genom att sätta utgiftsnivån
i förgrunden framför innehållet i biståndsarbetet. De stora reservationerna
på biståndsanslaget visar att biståndsverksamheten inte låter sig styras
av anslagsmål.

En starkt bidragande orsak till svårigheten att åstadkomma ett effektivt
bistånd är låsningen till en bestämd krets av mottagarländer och den därmed
sammanhängande landprogrammeringsmetoden. Utskottet återkommer
till dessa frågor längre fram i betänkandet, varvid också föreslås en
delvis annorlunda och mer flexibel inriktning av det svenska bilaterala
biståndet. Dessa förslag leder sammantaget till ett medelsbehov av 9 095 lil

milj. kr. för budgetåret 1987/88. Utskottet avstyrker således regeringens UU 1986/87:10
förslag till biståndsram.

dels att utskottets hemställan i punkt I, moment 5, bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med avslag av budgetpropositionens förslag som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
biståndsanslagen m. m.

3. Strategi för demokratisk utveckling

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita Bråkenhielm (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”med en strategi.” bort ha följande lydelse:

Viktiga komponenter i en sådan strategi bör enligt motionärerna vara att
Sverige klart markerar avståndstagande från totalitära och auktoritära tendenser
och stöder en demokratisk utveckling i u-länderna. Biståndet måste
ges en uttalad demokratiprofil. Det landinriktade biståndet bör innehålla
ett antal projekt för demokratiutveckling. Det kan gälla t. ex. stöd till politiska
partier, ett oavhängigt rättssystem, en fri press, ett väl fungerande högre
undervisningsväsende. Biståndet måste ges en sådan inriktning och förmedlas
genom sådana kanaler att den enskilda sektorns jordbrukare, företagare,
enskilda organisationer och institutioner i u-länderna stärks.

Utskottet finner dessa förslag vara väl värda att ta vara på. Om båda
parter i ett biståndssamarbete har klart för sig vad som är förutsättningarna
för ett förtroendefullt samarbete och vilken syn vi har på demokratiska frioch
rättigheter, bör detta kunna underlätta ett framgångsrikt samarbete.

En strategi av föreslaget innehåll bör kunna bli ett centralt dokument i
diskussionen med mottagarländerna om demokratins problem. Yrkande 2 i
motion U229 (m) tillstyrks därför i ifrågavarande del,

dels att utskottets hemställan i punkt 2, moment 4, bort ha följande lydelse:

4. beträffande strategi för demokratiutveckling
att riksdagen med bifall till ifrågavarande del av yrkande 2 i motion
1986/87 :U229 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. Anslagspost för demokratiutveckling

Gunnel Jonäng och Karin Söder (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”motion U209 (c).” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det finns goda skäl för ett sådant förslag. Huvudsyftet
med ett särskilt demokratianslag skulle vara att ge stöd åt demokratiuppbyggnad
i länder utanför programlandskretsen; en möjlighet som nu i stort 112

sett saknas. Utskottet är av den uppfattningen att snabbt insatta demokrati- UU 1986/87:10

stödjande insatser kan få avgörande betydelse för ett land som befinner sig i
ett kritiskt skede av sin utveckling. Det vore olyckligt om Sverige i sådana
situationer inte hade möjlighet att lämna ett effektivt bistånd.

Det är också väsentligt att gentemot omvärlden markera att Sverige fäster
särskild vikt vid en demokratisk utveckling i mottagarländerna. Ett särskilt
anslag för detta ändamål skulle bli en sådan markering. Medvetenheten att
det finns speciella medel för demokratiutveckling skulle vidare medföra att
båda parter lägger vikt vid att definiera projekt som skulle vara speciellt
ägnade att stärka demokratin i mottagarlandet.

Utskottet tillstyrker därför yrkande 10 i motion U209 (c), vari föreslås att
120 milj. kr. skall uppföras i ett nytt anslag för demokratiutveckling. I konsekvens
härmed avstyrks yrkande 30 i motion U229 (m).

dels att utskottets hemställan i punkt 2, moment 5, bort ha följande lydelse:

5. beträffande anslagspost för demokratiutveckling
att riksdagen med bifall till yrkande 10 i motion 1986/87:U209 och
med avslag på yrkande 30 i motion 1986/87:U229 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Anslagspost för demokratiutveckling

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson, Anita Bråkenhielm (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med "motion U209 (c).” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det finns goda skäl för ett sådant förslag, som skulle
kunna fylla flera syften. Det är väsentligt att gentemot omvärlden markera
att Sverige fäster särskild vikt vid en demokratisk utveckling i mottagarländerna.
Ett särskilt anslag för detta ändamål skulle bli en sådan markering.

Medvetenheten att det finns speciella medel för demokratiutveckling skulle
vidare medföra att båda parter lägger vikt vid att definiera projekt som
skulle vara speciellt ägnade att stärka demokratin i mottagarlandet. Exempel
på sådana projekt lämnas i motionerna i fråga.

Ett huvudsyfte med ett särskilt demokratianslag skulle emellertid också
vara att ge stöd åt demokratiuppbyggnad i länder utanför programlandskretsen;
en möjlighet som nu i stort sett saknas. Utskottet är av uppfattningen
att snabbt insatta demokratistödjande insatser kan få avgörande betydelse
för ett land som befinner sig i ett kritiskt skede av sin utveckling. Det vore
olyckligt om Sverige i sådana situationer inte hade möjlighet att lämna ett
effektivt bistånd. Utskottet tillstyrker därför yrkande 30 i motion U229 (m),
vari föreslås att 75 milj. kr. skall uppföras i ett nytt anslag för demokratiutveckling.
I konsekvens härmed avstyrks yrkande 10 i motion U209.

dels att utskottets hemställan i punkt 2, moment 5, bort ha följande lydelse:

5. beträffande anslagspost för demokratiutveckling
att riksdagen med bifall till yrkande 30 i motion 1986/87:U229 och
med avslag på yrkande 10 i motion 1986/87:U209 som sin mening 113

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8 Riksdagen 1986/87. 9 sami Nr 10

6. Bistånd genom politiska partier

Margaretha af Ugglas (m), Sten Sture Paterson (m), Rune Ångström (fp),
Anita Bråkenhielm (m) och Maria Leissner (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 25 slutar med ”i u-länder.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör det inte finnas något som utesluter att politiska
partier eller dem närstående stiftelse erhåller bidrag från SIDA för stöd
till en demokratisk utveckling i u-länderna. De västtyska biståndsstiftelserna
kan tjäna som förebild. Regeringen borges i uppdrag att närmare utreda
uppläggningen av ett sådant bidragssystem, i enlighet med riktlinjerna i
motionerna U216 (fp) och U229 (m).

dels att utskottets hemställan i punkt 2, moment 6, bort ha följande lydelse:

6. beträffande stöd till politiska partier
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av yrkande 3 i motion 1986/87:U216 och ifrågavarande
del av yrkande 2 i motion 1986/87:U229,

7. Avbrytande av bistånd m. m.

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita Bråkenhielm (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”så har skett.” bort ha följande lydelse:

I sådana fall bör biståndssamarbetet omprövas. I första hand bör det
direkta regeringssamarbetet avslutas och övergå till bistånd i andra former.
Bistånd bör ges via enskilda organisationer, i form av katastrofhjälp och väl
avgränsade projekt samt till hjälp till offren för den diktatoriska politiken.
Självfallet måste hänsyn tas till långsiktigheten i utvecklingssamarbetet,
men i sista hand måste det alltid finnas en möjlighet att helt avbryta biståndssamarbete
med ett land av de skäl som angivits ovan. Utskottet vill
således med eftertryck slå fast att brott mot grundläggande folkrättsliga
regler måste kunna påverka storleken och inriktningen av ett regeringssamarbete.
Det finns i det svenska utvecklingssamarbetet också exempel på att
så har skett.

Vad utskottet sålunda med anledning av yrkande 2 i motion U216 (fp)
och yrkande 4 i motion U229 (m) anfört bör ges regeringen till känna,

dels att utskottets hemställan i punkt 2, moment 7, bort ha följande lydelse:

7. beträffande avbrytande av bistånd m. m.
att riksdagen med bifall till ifrågavarande del av yrkande 2 i motion
1986/87:U216 och yrkande 4 i motion 1986/87:U229 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Omprövning av bistånd

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anser

UU 1986/87:10

dels att den del av utskottets yttrande på som s. 25 börjar med ”Det finns
omständigheter” och på s. 26 slutar med ”så har skett” bort ha följande
lydelse:

Det finns omständigheter som gör att en omprövning av ett pågående
biståndssamarbete måste kunna övervägas. En sådan är att själva förutsättningarna
för bistånd, på grund av omvälvande händelser i mottagarlandet
eller av andra skäl, upphört att gälla. En annan är allvarliga brott mot
folkrätten såsom långvariga och svåra kränkningar av mänskliga rättigheter
eller anfallskrig och ockupation. En tredje är om ett mottagarland under
en längre tid har ett totalitärt samhällssystem och vi inte bedömer att
svenskt bistånd kan bidra till en förändring i riktning mot en mer demokratisk
utveckling.

Våra programländer kan sålunda, som framhålls i motion U216 (fp), inte
räkna med att samarbetet fortsätter i decennier helt utan hänsyn till hur de
mänskliga rättigheterna respekteras. I denna avvägning mellan olika hänsyn
bör demokratimålet väga tyngre än hittills.

Utskottet menar att det inte i förväg går att uppställa kriterier och villkor
som anger när ett biståndssamarbete bör avbrytas eller avvecklas. Däremot
är det möjligt att i efterhand avgöra huruvida ett land i rimlig grad har
svarat mot de mål Sverige ställt upp för sitt biståndssamarbete. Därvid
måste också hänsyn tas till att biståndet till sin karaktär är långsiktigt. Det är
angeläget att denna prövning fortlöpande kommer till stånd. Utskottet vill i
det sammanhanget med eftertryck slå fast att brott mot grundläggande folkrättsliga
regler måste kunna påverka storleken och inriktningen av ett regeringssamarbete.
Som framhålls i motion U216 måste bl. a. landramarna
kunna frysas eller sänkas om utvecklingen i fråga om demokrati och mänskliga
rättigheter går i fel riktning.

Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrks yrkande 2 i motion U216
(fp) i ifrågavarande del. Yrkande 4 i motion U229 (m) avstyrks.

rfe/satt utskottets hemställan i punkt 2, moment 7, bort ha följande lydelse:

7. beträffande avbrytande av bistånd
att riksdagen med avslag på yrkande 4 i motion 1986/87:U229 och
med bifall till ifrågavarande del av yrkande 2 i motion 1986/87:U216
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Redovisning av situationen för mänskliga rättigheter

Margaretha af Ugglas (m), Sten Sture Paterson (m), Rune Ångström (fp),

Anita Bråkenhielm (m) och Maria Leissner (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Det är
förenat” och slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:

Detta ger dock inte tillräckligt underlag för en bedömning av situationen
i våra mottagarländer i fråga om mänskliga rättigheter och demokratisk

utveckling. Enligt utskottets mening bör därför regeringen ta initiativ till att 115

fristående analyser årligen görs av förhållandena i våra programländer i UU 1986/87:10
dessa avseenden. På grundval av sådana systematiskt genomförda och objektiva
analyser bör det vara möjligt för regeringen att avgöra i vilken riktning
ett mottagarland utvecklar sig. Med det anförda tillstyrks ifrågavarande
del av yrkande 2 i motion U216 (fp), motion U210och yrkande 3 i motion
U229 (m).

dels att utskottets hemställan i punkt 2, moment 8, bort ha följande lydelse:

8. beträffande redovisning av situationen för mänskliga rättigheter
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:LJ210, ifrågavarande del
av yrkande 2 i motion 1986/87:U216 och yrkande 3 i motion 1986/

87:U229,

10. Översyn av biståndsmålen

Gunnel Jonäng (c), Margaretha af Ugglas (m), Sten Sture Paterson (m),

Rune Ångström (fp), Anita Bråkenhielm (m), Maria Leissner (fp) och Karin
Söder (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med "Utskottet
har” och slutar med "till känna.” bort utgå.

dels att utskottets hemställan i punkt 2, moment 9, bort ha följande lydelse:

9. beträffande översyn av biståndsmålen
att riksdagen avslår utskottets förslag

11. Kvinnoinriktade projekt

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ”Utskottet
får" och på s. 34 slutar med "ställs i dem.” bort ha följande lydelse:

I motionen lämnas flera synpunkter och förslag som enligt utskottets
mening är värdefulla och förtjänar ytterligare studium av regeringen. Det
gäller exempelvis förslaget att i projektarbetet lägga in insatser som särskilt
syftar till att öka kvinnors medvetande om utvecklingsprocessens innebörd
och vilka effekter ett visst biståndsprogram kan få på deras egen situation
och deras levnadsförhållanden. Utan stark lokal förankring och aktivt stöd
från den berörda befolkningen blir inga projekt i längden lyckade. I motion
U238 (vpk) lämnas intressanta exempel på vad som kan göras för att öka
kvinnors deltagande i utvecklingsprocessen.

Utskottet finner det också angeläget att kvinnors situation i industrin
ägnas ökad uppmärksamhet. Den kvinnliga arbetskraften utgör i många
länder en utsatt och svag grupp i den industriella miljön.

Enligt utskottets mening kan det finnas anledning att vidga uppmärksamheten
på kvinnornas situation så, att undersökningar av kvinnors arbetsförhållanden
görs vid alla större svenska biståndsprojekt och inte endast
vid projekt som, av helt andra orsaker än omsorg om kvinnor, hamnat i
centrum för intresset.

Det är vidare angeläget att det direkta biståndet till kvinnoorganisationer
i mottagarländerna ökar och att det inte omges med regler som försvårar 116

mottagarorganisationens arbete. Utskottet föreslår sålunda att stöd även UU 1986/87:10
skall kunna utgå för uppförande av byggnader, inom ramen för det kvinnoinriktade
biståndet.

De i motionen exemplifierade frågorna och andra biståndsinsatser som
är viktiga för u-landskvinnorna bör enligt utskottets mening ges ökad uppmärksamhet
i det svenska biståndet. Kvinnokonferensen i Nairobi var en
viktig utgångspunkt för ett internationellt samarbete som mer än hittills tar
hänsyn till kvinnors situation.

Utskottet välkomnar att det, såsom föreslås i motion U238 (vpk), skall
hållas en nordisk konferens om internationella kvinnofrågor. Vid den konferensen
bör bl. a. frågor av det slag som utskottet behandlat ovan bli föremål
för diskussion och samråd mellan de nordiska länderna.

Med det anförda föreslås att yrkandena 1 —6 i motion U238 (vpk) bifalls
av riksdagen.

dels att utskottets hemställan i punkt 2, moment 19, bort ha följande lydelse:

19. beträffande kvinnoinriktade projekt m. m.
att riksdagen med bifall till yrkandena 1—6 i motion 1986/87:U238
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Effektivitet och resultatvärdering

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita Bråkenhielm (alla m)
anser

dehdtt den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”Effektivitet
kan” och på s. 35 slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:

Den väsentligaste uppgiften i svensk biståndspolitik av i dag är att höja
effektiviteten i utvecklingssamarbetet. De biståndspolitiska målen uppfylls
inte i tillräcklig utsträckning. Effektivare bistånd kan bl. a. åstadkommas
genom att vi i större utsträckning engagerar svenska organisationer och
företag i verksamheten. Hela den svenska resursbasen måste utnyttjas på ett
bättre sätt. Biståndet kan bli mer flexibelt om det inte låses fast i landprogrammeringen
utan i stället blir mer inriktat på projekt, för vilka klara mål
kan uppställas. Förutsättningarna för ett effektivare bistånd förbättras enligt
utskottets mening också om Sverige söker samarbete med u-länder som
strävar efter demokratiska och marknadsekonomiska lösningar på utvecklingsproblemen.

Utvärderingen av biståndet bör enligt utskottets mening ägnas väsentligt
mycket större uppmärksamhet än vad som nu är fallet. Utöver att SIDA:s
löpande kontroll och uppföljning måste förbättras bör svenska biståndsinsatser
också bedömas av experter som är fristående från SIDA. Utskottet
anser att utrikesdepartementets biståndsinspektör hade viktiga uppgifter
att fylla på detta område och föreslår därför att denna befattning åter inrättas.

Med hänvisning till vad som ovan anförts tillstyrker utskottet yrkande I i
motion U229 (m) och yrkande 12 i samma motion.

delsaxt utskottets hemställan i punkt 2, momenten 21 och 22, bort ha följande
lydelse:

117

21. beträffande effektivitet i biståndet

att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1986/87 :U229 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. beträffande resultatvärdering, biståndsinspektör m. m.

att riksdagen med bifall till yrkande 12 i motion 1986/87:U229 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Landprogrammering och projektbistånd

Gunnel Jonäng (c), Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita
Bråkenhielm (alla m) samt Karin Söder (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med "Utskottet
är” och slutar med "motion U229 (m).” bort ha följande lydelse:

Det svenska bilaterala utvecklingssamarbetets starka inriktning på länder
och den s. k. landprogrammeringsmetod som används för att förmedla
det landinriktade biståndet har enligt utskottets mening visat sig ha uppenbara
nackdelar. Sveriges bistånd har kommit att bli fastlåst till en bestämd
krets av länder. I vissa av dessa svarar det svenska biståndet för en oproportionerligt
stor del av utifrån kommande biståndsresurser.

Det finns enligt utskottets mening nu anledning att ompröva landramstänkandet
och övergå till ett mer projekt- och ämnesinriktat bistånd. Ett
sådant skulle ha stora fördelar för båda parter. Det skulle göra planeringen
mer flexibel. Biståndet skulle kunna inriktas på väl definierade projekt och
ämnesområden som framstår som särskilt angelägna för mottagarländerna.
Med ett sådant tillvägagångssätt blir det årliga biståndsbehovet, landramen,
ett resultat av vad parterna enats om i projektförhandlingar snarare än
ett belopp som ställs till förfogande oavsett vilka specifika program och

■v

projekt som arbetats fram.

Utskottet föreslår sålunda att regeringen ges i uppdrag att planera för en
övergång till ett mer projektinriktat bistånd i enlighet med riktlinjerna i
motion U229 (m).

delsatt utskottets hemställan i punkt 2, moment 23, bort ha följande lydelse:

23. beträffande landprogrammering och projektbistånd

att riksdagen med bifall till yrkande 8 i motion 1986/87:U229 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Utvidgning av kretsen av samarbetsländer

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita Bråkenhielm (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med "En övergång”
och slutar med "av riksdagen." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en större flexibilitet i samarbetet med u-länderna skulle
underlätta för Sverige att avsluta samarbetet med något land och inleda
samarbete med nya u-länder. Erfarenheterna av biståndet kan härigenom
på ett bättre sätt styra såväl form och innehåll som storlek i biståndssamarbetet.

I takt med att de totala biståndsanslagen ökar bör det vara naturligt för UU 1986/87:10

Sverige att inleda samarbete med fler u-länder. Aktuella länder för samarbete
är t. ex. Sudan, Uganda och Somalia. I Sudan har en utveckling i
demokratisk riktning kunnat skönjas. Samtidigt är flyktingsituationen mycket
betungande. Somalia bör också aktualiseras för ytterligare svenskt bistånd.
Både Somalia och Sudan har mycket allvarliga problem med t. ex.
ökenutbredning. De är dessutom svårt sargade av krig och inrikes stridigheter
och i akut behov av bistånd. Uganda bör också få visst bistånd.

Även i Centralamerika bör insatser kunna göras i flera länder än för
närvarande.

Yrkande 9 i motion U229 (m) tillstyrks därmed. Ifrågavarande delar av
motionerna U205 och U230 får anses besvarade med det anförda.

dels att utskottets hemställan i punkt 2, moment 25, bort ha följande lydelse: 25.

beträffande utvidgning av kretsen av samarbetsländer
att utskottet med bifall till yrkande 9 i motion 1986/87:U229 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Biståndspolitisk utredning

Gunnel Jonäng (c), Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita
Bråkenhielm (alla m) och Karin Söder (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:

Dessa utredningar har medfört att vissa aspekter av det svenska utvecklingssamarbetet
har belysts på ett värdefullt sätt. Det har emellertid rört sig
om partiella utredningar som inte gett tillfälle till en översyn av hela det
svenska utvecklingssamarbetets allmänna inriktning.

Under de gångna åren har den ekonomiska situationen i många av våra
programländer allvarligt förvärrats. Det är enligt utskottets mening inte
bara fråga om en tillfällig och konjunkturbetonad nedgång. Krisen har sina
rötter i en rad inre och yttre omständigheter som tillsammantagna har ändrat
förutsättningarna för vårt bistånd på flera väsentliga punkter.

Det svenska bilaterala utvecklingssamarbetet har under senare år alltmer
koncentrerats till de fattiga länderna i Afrika. Flera av dessa länders situation
är sådan att det är nödvändigt att inrikta biståndet på grundorsakerna
till fattigdomen och i första hand få till stånd bättre grundläggande försörjningsbetingelser.
Detta är en svår och långsiktig uppgift som det svenska
biståndet inte är utformat för, varken till innehåll eller organisation. På
motsvarande sätt bör vårt samarbete med de multilaterala organisationerna
ses över, så att Sverige så långt det är möjligt medverkar till att inrikta dessa
organs bistånd på de uppgifter som det internationella samfundet har gemensamt
ansvar för. Hotet mot försörjningsmöjligheter och levnadsvillkor
på jorden framstår som den angelägnaste uppgiften för den internationella
biståndsverksamheten.

De biståndspolitiska målen fastställdes i partipolitisk enighet efter ett
flerårigt arbete i en parlamentarisk utredning. Om en översyn av dessa mål 119

nu skall ske måste detta genomföras under parlamentarisk medverkan i en JJJJ 1986/87:10
utredning som också får i uppdrag att i ljuset av gjorda erfarenheter se över
innehållet i biståndspolitiken. Mål och innehåll i biståndssamarbetet hänger
intimt samman.

Mot denna bakgrund är det enlig utskottets åsikt nödvändigt att regeringen
nu tillsätter en biståndspolitisk utredning som får i uppgift att genomföra
en snabb, grundlig och förutsättningslös omprövning av svenskt utvecklingssamarbetes
inriktning och arbetsmetoder, enligt de riktlinjer som
anges i motion U209 (c).

dels att utskottets hemställan i punkt 2, moment 30, bort ha följande lydelse:

30. beträffande biståndspolitisk utredning
att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1986/87:U209 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Utvärdering av det multilaterala biståndet

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med ”En sådan”
och slutar med "motion U216 (fp).” bort ha följande lydelse.

FN :s kris är, som nyss påpekats, en finans- och likviditetskris, men det är
också en kris i förtroendet för FN-systemet och för samarbetet mellan nord
och syd över huvud taget. Detta är djupt allvarligt. Sverige bör ge ett fortsatt
politiskt och ekonomiskt stöd till FN-systemet och inte minst till den multilaterala
biståndsverksamheten. Det är emellertid avgörande för FN-systemets
fortsatta auktoritet att biståndet genom FN blir effektivt och når de
mål det är avsett att nå. Utskottet föreslår därför i anslutning till fp-motionen
U216 att regeringen gör en samlad utvärdering av det svenska multilaterala
biståndet.

Denna utvärdering skall sedan ligga till grund för en bedömning av vilka
kanaler som på effektivaste sätt förmedlar det svenska multilaterala biståndet.

delsalt utskottets hemställan i punkt 3, moment 3, bort ha följande lydelse:

3. beträffande utvärdering av det multilaterala biståndet
att riksdagen med bifall till yrkande 13 i motion 1986/87:U216 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Inriktning av Världsbankens arbete
Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 52 slutar med ”resultat, fortsätter” bort ha följande lydelse:

Världsbanken spelar en betydelsefull roll för många u-länder, på gott och
på ont. IDA lämnar lån på fördelaktiga villkor vilket ger möjlighet till
fattigare u-länder, ofta utan kreditvärdighet, att erhålla kapital utifrån.

Samtidigt har Världsbanken genom sin styrka och genom styrkan hos de
länder som står som största bidragsgivare till banken kunnat diktera villkoren
för många små u-länders utveckling.

Sverige bör enligt utskottets mening även fortsättningsvis använda sitt UU 1986/87:10
inflytande i Världsbanken så att de små u-ländernas intressen i högre grad
än vad som nu är fallet tas till vara. Det kan ske genom att vi strävar efter en
ändring av röstreglerna men också så att vi försöker inrikta Världsbankens
projekt på områden som framstår som väsentliga för de fattiga länderna
och för de fattigaste grupperna i dessa länder. Sverige bör också hålla nära
kontakt med andra likasinnade i-länder i syfte att tillhandahålla alternativ
till de stora i-ländernas krav.

1 de förhandlingar som pågår om åtgärder mot skuldkrisen deltar såväl
IMF som Världsbanksgruppen. Det är enligt utskottets mening väsentligt
att inte Världsbanken och IDA tilldelas en underordnad roll i förhållande
till IMF när uppgörelser om skuldlättnader skall nås med u-länderna. Sverige
bör verka för att skulduppgörelserna och de anpassningsprogram som
genomförs i anslutning till dem tar hänsyn till sociala och politiska realiteter
i u-länderna.

dels att utskottets hemställan i punkt 3, moment 4, bort ha följande lydelse:

4. beträffande inriktning av Världsbankens arbete
att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1986/87:U227 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Bidrag till UNDP och UNICEF

Gunnel Jonäng (c), Rune Ångström, Maria Leissner (båda fp) och Karin
Söder (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:

UNDP är FN-systemets centrala organ för finansiering av internationellt
bistånd. Den resurskris som UNDP nu befinner sig i är därför särskilt allvarlig
och går ut över många u-länder som inte kan påräkna annat multilateralt
bistånd än det som kommer från UNDP. Mot denna bakgrund finner
utskottet det motiverat med ett ytterligare påslag för UNDP och tillstyrker
förslaget i motionerna U209 (c) och U216 (fp) att bidraget till UNDP skall
höjas med 50 milj. kr. utöver regeringens förslag.

UNICEF utför ett omvittnat effektivt arbete till hjälp för nödlidande
barn i världen. Utskottet anser det motiverat med en viss höjning av bidraget
till detta organ och föreslår ett påslag med ytterligare 25 milj. kr. utöver
regeringens förslag. Därmed bifalls medelsförslaget i yrkande 4 i motion
U209 (c) och yrkande 8 i motion U216 (fp). Yrkande 9 i motion U2I8 och
yrkandena 6 och 9 i motion U216 avstyrks.

Yrkandena 6 och 7 i motion U209 behandlas i annat sammanhang.

dels att utskottets hemställan i punkt 3, momenten 7 och 8, bort ha följande
lydelse:

7. beträffande bidrag till UNDP
att riksdagen med avslag på yrkande 9 i motion 1986/87:U218 och
med avslag av budgetpropositionens förslag bifaller medelsförslaget
i yrkande 5 i motion 1986/87:U209 och yrkande 7 i motion 1986/

87:U216, 121

8. beträffande bidrag lill UNICEF UU 1986/87:10

att riksdagen med avslag av budgetpropositionens förslag bifaller
medelsförslaget i yrkande 4 i motion 1986/87:U209 och yrkande 8 i

motion 1986/87:U216,

19. Bidrag till UNDP
Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:

Sedan USA drastiskt minskat sina bidrag till de internationella biståndsorganisationerna
har UNDP, som är samordnare av FN-systemets bistånd,
fått betydande svårigheter att fylla sina uppgifter. I detta läge anser utskottet
det motiverat att höja Sveriges bidrag till organisationen med ytterligare
25 milj. kr., trots att Sverige redan svarar för en stor andel av UNDP:s
bistånd. Därmed bifaller utskottet medelsförslaget i yrkande 9 i motion
U218 (vpk). Medelsyrkandena för multilateralt bistånd i motionerna U216
(fp) och U209 (c) avstyrks.

dels att utskottets hemställan i punkt 3, moment 7, bort ha följande lydelse:

7. beträffande bidrag lill UNDP
att riksdagen med avslag på yrkande 5 i motion 1986/87 :U209 och
yrkande 7 i motion 1986/87:U2I6 samt med avslag av budgetpropositionens
förslag bifaller medelsförslaget i yrkande 9 i motion 1986/

87:U218,

20. Bidrag till WFP och UNHCR

Gunnel Jonäng och Karin Söder (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med ”Utskottet
vill" och slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:

Livsmedelskrisen i världen gör det befogat att WFP håller en mycket hög
beredskap. Sverige bör räkna med ökade krav från WFP varför utskottet
föreslår att bidraget till livsmedelsprogrammet höjs med 10 milj. kr. utöver
regeringens förslag. Därmed tillstyrks medelsförslaget i motion U209 (c).

Även flyktingsituationen i världen är ytterst oroande. FN :s flyktingkommissariat
UNF1CR har ett huvudansvar för omhändertagande av flyktingar
och har stort behov av ökade resurser. Utskottet föreslår med bifall till
motion U209 att UNHCR tilldelas 30 milj. kr. utöver regeringens förslag.

Yrkandena 4 och 5 i motion U209 behandlas i annat sammanhang. Yrkandena
6 och 9 i motion U216 (c) liksom yrkande 9 i motion U218 (vpk)
avstyrks.

dels att utskottets hemställan i punkt 3, momenten 9 och 10, bort ha följande
lydelse:

9. beträffande bidrag till WFP

att riksdagen med avslag av budgetpropositionens förslag bifaller

medelsförslaget i yrkande 6 i motion 1986/87:U209, 122

10. beträffande bidrag till UNHCR UU 1986/87:10

att riksdagen med avslag på yrkande 9 i motion 1986/87:U216 och
med avslag av budgetpropositionens förslag bifaller medelsförslaget
i yrkande 7 i motion 1986/87:U209,

21. Bidrag till UNHCR och IDA

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:

Liksom UNDP inom FN-systemet spelar IDA en betydelsefull roll inom
Världsbanksgruppen som förmedlare av lån särskilt till de sämre ställda
u-länderna. Efter de kraftiga nedskärningarna av USA:s bidrag befinner sig
IDA i en svår situation. Det är enligt utskottets mening därför motiverat att,
såsom föreslås i motion U216 (fp), bidraget till IDA höjs med 40 milj. kr.
utöver regeringens förslag.

Även FN:s flyktingkommissariat är i trängande behov av ytterligare resurser
för sitt arbete med den ständigt ökande flyktingströmmen. Utskottet
föreslår därför ett påslag med 20 milj. kr. utöver propositionens förslag till
UNHCR. Därigenom tillstyrks medelsförslaget i motion U216 (fp). Yrkandena
7 och 8 i samma motion behandlas i annat sammanhang. Yrkande 9 i
motion U218 (vpk) liksom yrkandena 6 och 7 i motion U209 (c) avstyrks.

dels att utskottets hemställan i punkt 3, momenten 10 och 11, bort ha följande
lydelse:

10. beträffande bidrag till UNHCR

att riksdagen med avslag på yrkande 7 i motion 1986/87:U209 och
med avslag av budgetpropositionens förslag bifaller medelsförslaget
i yrkande 9 i motion 1986/87:U216,

11. beträffande bidrag till IDA

att riksdagen med avslag av budgetpropositionens förslag bifaller
medelsförslaget i yrkande 6 i motion 1986/87:U216,

22. Samnordisk kreditgivning

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 53 som börjar med ”Utskottet
saknar” och slutar med ”avstyrks följaktligen.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i dessa motioner framförda åsikten. Det finns enligt
utskottets mening inget behov av nya biståndsfinansierade kreditformer för
närvarande. I stället bör de medel som avsetts för detta ändamål överföras
till angelägna biståndsändamål, såsom insatser i Södra Afrika. Förslaget i
motion U216 (fp) och motion U218 (vpk) tillstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan i punkt 3, moment 12, bort ha följande lydelse: 12.

beträffande samnordisk kreditgivning

att riksdagen med avslag av budgetpropositionens förslag bifaller 123

yrkande 12 i motion I986/87:U2I6 och yrkande 8 i motion 1986/ UU 1986/87:10
87 :U218,

23. Samnordisk kreditgivning

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 53 som börjar med ”Utskottet
saknar” och slutar med ”avstyrks följaktligen.” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte se att det föreligger något behov av ytterligare biståndsfinansierade
kreditformer, särskilt som det befintliga u-kreditsystemet
inte kan utnyttja sina medel i den takt de anslås.

Det finns enligt utskottets mening ett stort antal biståndsbehov som är
långt angelägnare att tillfredsställa än de nordiska företag och relativt väl
utvecklade u-länder som i första hand kommer att dra nytta av ett kreditsystem
av detta slag. Med anslutning till vad som föreslås i motionerna U218
(vpk) och U216 (fp) avstyrker utskottet att medel avsätts för en samnordisk
kreditfond.

dels att utskottets hemställan i punkt 3, moment 12, bort ha följande lydelse: 12.

beträffande samnordisk kreditgivning

att riksdagen med avslag av budgetpropositionens förslag bifaller
yrkande 12 i motion 1986/87:U216 och yrkande 8 i motion 1986/

87:U218,

24. Multilateral Investment Guarantee Agency, MIGA

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 53 som börjar med ”Enligt vad”
och slutar med ”till det anförda.” bort ha följande lydelse:

Utskottet motsätter sig av flera skäl det av regeringen framförda förslaget.
Det kan enligt utskottets mening för det första riktas principiella
invändningar mot att ett mellanstatligt samarbete etableras för försäkring
mot politiska risker i u-länderna. Det kan för det andra ifrågasättas om det
är befogat att använda knappa biståndsmedel för ett ändamål som detta.

För det tredje är förslaget alltför otillräckligt beskrivet i propositionen för
att riksdagen skall kunna ta ställning till det. Införandet av nya biståndsformer
och medlemsskap i nya organisationer bör föregås av noggrann utredning
och prövning av riksdagen, på samma sätt som samarbete med nya
länder och engagemang i större biståndsprojekt kräver grundliga förberedelser
och prövning.

Av dessa skäl avstyrker utskottet regeringens förslag och bifaller yrkande
7 i motion U218 (vpk).

dels att utskottets hemställan i punkt 3, moment 13, bort ha följande lydelse: 13.

beträffande MIGA

att riksdagen med avslag av budgetpropositionens förslag bifaller

yrkande 7 i motion 1986/87:U218, 124

25. Utträde ur IFC

UU 1986/87:10

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 53 som börjar med ”Sorn framgår”
och slutar med ”motion U218 (vpk)” bort ha följande lydelse:

Det finns självfallet behov av ekonomiskt samarbete mellan i-länder och
u-länder, av handel och investeringar. De knappa biståndsresurserna måste
emellertid avdelas för verkligt bistånd och dit hör enligt utskottets mening
inte verksamheten inom det internationella finansieringsbolaget IFC. Även
om detta bolag, som det hävdas, skulle ha utökat sin verksamhet i Afrika
med bl. a. satsningar på jordbruksområdet, är det utskottets uppfattning att
det finns andra biståndsändamål som ligger mer i linje med de svenska
biståndspolitiska målsättningarna.

Utskottet avstyrker därför, i enlighet med förslaget i motion U218 (vpk),
bidraget till IFC samt föreslår att riksdagen ger regeringen till känna att
Sverige bör utträda ur IFC.

dels att utskottets hemställan i punkt 3, moment 14, bort ha följande lydelse: 14.

beträffande utträde ur IFC
att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1986/87:U218 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Merkostnad vid spannmålsköp

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med ”Riksdagsbeslutet
år 1985” och slutar med ”anses besvarade.” bort ha följande lydelse: Utskottet

framhöll redan i förra årets biståndsbetänkande att spannmål
för livsmedelshjälp inte bör inköpas till svenska regleringspriser eftersom
en huvudregel måste vara att biståndsanslagen i sin helhet skall användas
för biståndsändamål. Utskottet betecknade 1985 års beslut som ett undantag
från denna huvudregel. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets
förslag.

Det är mot denna bakgrund anmärkningsvärt att regeringen i årets budgetproposition
återigen begär att en betydande summa biståndsmedel skall
användas för att täcka en del av det svenska jordbrukets produktionsförluster.

Utskottet ansluter sig till förslagen i fp-motionen U216 och motion U204
och avstyrker propositionens förslag om användning av biståndsmedel för
att täcka den uppkommande merkostnaden.

dets att utskottets hemställan i punkt 3, momenten 16 och 17, bort ha följande
lydelse:

16. beträffande merkostnad 1987/88 vid spannmålsköp
att riksdagen med avslag av budgetpropositionens förslag och med
bifall till yrkande 10 i motion 1986/87:U216 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört, '25

17. beträffande köp av spannmål till världsmarknadspris UU 1986/87:10

att riksdagen med anledning av yrkande 11 i motion 1986/87:U216
och motion 1986/87:U204 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

27. Obundet bistånd

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar med ”Enligt
utskottets” och på s. 57 slutar med "bindningsgraden höjs.” bort ha följande
lydelse:

Det bör vara en princip i svenskt utvecklingssamarbete att allt bistånd
skall vara obundet. Denna uppfattning ligger i linje med den traditionella
svenska frihandelsprincipen. Viktigare är emellertid att obundet bistånd är
mest fördelaktigt för mottagarlandet, för vars skull vi ger bistånd. Om biståndsmottagarländerna
tvingas köpa de varor givarländerna önskar sälja
och inte de varor som behövs bäst, blir bistånd till sist dyrt och dåligt.

Utskottet vill därför förorda att bindningen av svenskt bistånd till uppköp
i Sverige successivt minskar.

De synpunkter som utskottet här framfört ligger i linje med yrkande 5 i
motion U216 (fp), vilket därför tillstyrks.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment I, bort ha följande lydelse: I.

beträffande obundet bistånd
att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1986/87:U216 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. Importstöd

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita Bråkenhielm (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med ”Detta är”
och på s. 57 slutar med ”bindningsgraden höjs.” bort ha följande lydelse:

Det vore önskvärt örn även andra länder tillämpade samma principer. Ett
obundet bistånd är i överensstämmelse med frihandelsprincipen och ger
mottagarländerna störst möjlighet att fritt välja de varor de bäst behöver.

Verkligheten är emellertid en annan. Flertalet industriländer har valt att
mer eller mindre hårt binda sitt bistånd till köp från det egna landet. Detta
gör att Sverige hamnat i en relativt sett ofördelaktig situation, vilket också
visar sig däri att återflödet till Sverige av biståndsutbetalningarna är lägre
än i andra länder.

Importstöd är en biståndsform som innebär att Sverige ställer biståndsmedel
i konvertibel valuta till mottagarlandets förfogande för att finansiera
import. Importstödet, som numera står för en mycket stor del av det svenska
biståndet, används ofta för inköp i våra viktigaste konkurrentländer. Utskottet
anser att det bör vara ett mål att minska importstödets andel av det 126

svenska biståndet. Så länge importstöd förekommer är det emellertid inte UU 1986/87:10

rimligt att det i så hög grad lämnas helt obundet. Sveriges näringsliv är så

differentierat och konkurrenskraftigt att det inte behöver innebära några

nackdelar för mottagarländerna om importstödet används för uppköp i

Sverige. Utskottet ansluter sig härmed till de synpunkter som framförs i

motionen U229.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 2, bort ha följande lydelse: 2.

beträffande bindning av importstöd
att riksdagen med bifall till yrkande 7 i motion 1986/87 :U229 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. Medelsramar för Angola, Mozambique och Zimbabwe

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita Bråkenhielm (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med ”Ökat bistånd”
och på s. 65 slutar med "avstyrks därmed.” bort ha följande lydelse:

En betydande del av det svenska biståndet går till länderna i södra Afrika.
Detta är ett uttryck för en medveten strävan att stödja de s. k. frontstaternas
utveckling, minska deras ekonomiska beroende av Sydafrika och bidra
till en fredlig och demokratisk utveckling i regionen.

Utvecklingsbiståndet i Angola och Mozambique möter emellertid stora
svårigheter, bl. a. på grund av väpnade konflikter i dessa länder. Konflikterna
har till en del sin grund i att de marxist-leninistiska regimerna inte
accepterar fredlig opposition, till en annan del i Sydafrikas destabiliseringspolitik.
Det faktum att motståndsrörelserna får stöd av Sydafrika bör
emellertid inte tas till intäkt för krav på att ett odemokratiskt styrelseskick
skall accepteras av alla delar av befolkningen. I Zimbabwe har under det
senaste året tagits steg i diktatorisk riktning, vilket är beklagligt. Utskottet
anser mot denna bakgrund att landramarna för dessa länder bör minskas i
förhållande till regeringens förslag. En ökad satsning inom regionen bör i
stället ske via det regionala samarbetet genom SADCC. Landramen för
Angola bör minskas med 30 milj. kr., den för Mozambique med 55 milj. kr.
och den för Zimbabwe med 25 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Utskottet ansluter sig därmed till yrkandena 17, 18 och 26 i motion U229
(m). Motion U235 yrkande 1 avstyrks.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 4, bort ha följande lydelse: 4.

beträffande medelsramar för Angola, Mozambique och Zimbabwe att

riksdagen med ändring av budgetpropositionens förslag och med
bifall till motion 1986/87:U229 yrkandena 17, 18 och 26 för budgetåret
1987/88 godkänner följande medelsramar: för Angola 110
milj. kr., för Mozambique 270 milj. kr. och för Zimbabwe 125
milj. kr., 127

30. Medelsram för Tanzania

UU 1986/87:10

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita Bråkenhielm (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med "Mot bakgrund”
och slutar med "U231 avstyrks.” bort ha följande lydelse:

Biståndet till Tanzania har under lång tid varit av mycket stor omfattning.
Det har dock dessvärre visat sig vara mindre framgångsrikt och bör
därför enligt utskottets mening reduceras. Det ekonomiska återhämtningsprogram
som Tanzania nyligen inlett innebär förändringar även för landets
utvecklingspolitik. Detta medför en motsvarande anpassning av det svenska
biståndet och ger anledning att söka nya vägar till ett effektivare bistånd.

Detta skall vara fattigdomsorienterat, bygga på den berörda befolkningens
medverkan, planerat för en integrerad landsbygdsutveckling, vila på en
grundbehovsstrategi och ge självtillit.

Rehabiliteringsarbetet kommer att kräva tid, konsekvens och uthållighet.

Omställningen ställer höga krav på en väl genomtänkt planering. Detta
innebär att innan den nya insatsberedskapen vuxit fram blir tidpunkten för
nya investeringar förskjuten framåt i tiden. Mot bakgrund härav och med
hänsyn till de betydande reservationer som under åren byggts upp är behovet
av nya anslagsmedel begränsat. Utskottet ansluter sig till den i motion
U231 och U229 yrkande 29 föreslagna medelsramen 400 milj. kr., vilken
innebär en minskning med 110 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.
Motion U209 yrkande 27 avstyrks.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6 moment 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande medelsram för Tanzania
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U209 yrkande 27, med
ändring av budgetpropositionens förslag och med bifall till motion
1986/87:U229 yrkande 14 och motion 1986/87:U231 såvitt nu är i
fråga till medelsram för Tanzania budgetåret 1987/88 godkänner ett
belopp av 400 milj. kr.,

31. Medelsram för Tanzania

Gunnel Jonäng och Karin Söder (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med ”Mot bakgrund”
och slutar med ”U231 avstyrks.” bort ha följande lydelse:

Tanzania, som länge befunnit sig i en allvarlig ekonomisk kris, har nyligen
nått en överenskommelse med IMF om ett åtgärdspaket för ekonomisk
återhämtning. Detta är självfallet positivt. Utskottet anser emellertid att
medelsramen bör förbli oförändrad tills något mera klarhet vunnits beträffande
den fortsatta utvecklingen och Tanzanias ekonomiska anpassningspolitik.
Utskottet är sålunda inte berett att för nästa budgetår förorda någon
höjning av nuvarande medelsram. Utskottet ansluter sig därmed till medelsförslaget
i motion U209 yrkande 27. Motionerna U229 yrkande 14 och
U231 avstyrks. 128

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6 moment 6 bort ha följande lydelse: UU 1986/87:10

6. beträffande medelsram för Tanzania
att riksdagen med avslag på motion 1986/87 :U229 yrkande 14 och
motion 1986/87 :U231 såvittnuäri fråga och med ändring avbudgetpropositionens
förslag bifaller medelsförslaget i motion 1986/

87:U209 yrkande 27 och till medelsram för Tanzania för budgetåret
1987/88 godkänner ett belopp av 475 milj. kr.,

32. Medelsram m. m. avseende Etiopien

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita Bråkenhielm (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar med "Det omdiskuterade”
och på s. 66 slutar med "yrkande 19 avstyrks.” bort ha följande
lydelse:

Den förda jordbrukspolitiken är av det slaget att den inverkar menligt på
effektiviteten i svenskt bistånd vad gäller jordbruk och landsbygdsutveckling.
Bybildningsprogrammet, folkförflyttningsprogrammet och prispolitiken
är direkt skadliga för utvecklingen av landet. Den bristande respekten
för mänskliga rättigheter är av den omfattningen att den etiopiska regimen
bör ifrågasättas som framtida samarbetspartner vid svenskt biståndsarbete.

Det finns dock, som framhållits i motion U214, andra skäl som talar för
fortsatt bistånd, men på en lägre nivå än den av regeringen föreslagna
landramen. En större del av detta bistånd bör överföras till projektinriktat
bistånd och humanitära insatser via enskilda organisationer i enlighet med
vad som anförs i denna motion. Medelsramen för budgetåret 1987/88 bör
fastställas till 115 miljoner.

Med det ovan anförda bifalls motion U214 och U229 yrkande 19 medan
motionerna U205 yrkande 6 såvitt nu är i fråga, U209 yrkande 25 och U216
yrkande 14 avstyrks.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, momenten 8 och 10, bort ha följande
lydelse:

8. beträffande medelsram för Etiopien
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U209 yrkande 25 och
motion 1986/87:U216 yrkande 14 och med ändring av budgetpropositionens
förslag bifaller medelsförslaget i motion 1986/87:U214 yrkande
1 och motion 1986/87:U229 yrkande 19 och till medelsram för
Etiopien för budgetåret 1987/88 godkänner ett belopp,av 115
milj. kr.,

10. beträffande inriktningen av biståndet till Etiopien
att riksdagen med bifall till motion I986/87:U214 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. Medelsram för Etiopien

Gunnel Jonäng (c), Rune Ångström (fp), Maria Leissner (fp) och Karin

Söder (c) anser 129

9 Riksdagen 1986/87. 9 sami Nr 10

dels att den del av utskottets yttrande på s. 66 som börjar med ”Utskottet UU 1986/87:10
konstaterar” och slutar med ”yrkande 19 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Det sätt på vilket folkomflyttningarna har genomförts förtjänar vidare
stark kritik. Den demokratistödjande verkan av det svenska biståndet kan
dessvärre också ifrågasättas. Utskottet finner det angeläget att regeringen
noga följer utvecklingen i Etiopien såväl vad gäller respekten för mänskliga
rättigheter som möjligheterna att nå godtagbara resultat för att bedöma
programlandssamarbetets framtid. Mot denna bakgrund föreslår utskottet
en oförändrad landram för nästkommande budgetår. Det bistånd som utgår
till Etiopien bör ges en utpräglat katastrofinriktad karaktär med tonvikt
på förebyggande och beredskap. Utskottet bifaller därmed motion U209
yrkande 25 och U216 yrkande 14. Motion U205 yrkande 6, såvitt nu är i
fråga, U2I4 och U229 yrkande 19 avstyrks.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 8, bort ha följande lydelse: 8.

beträffande medelsram för Etiopien
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U214 yrkande 1 och
motion 1986/87:U229 yrkande 19 och med ändring av budgetpropositionens
förslag bifaller medelsförslaget i motion 1986/87:U209 yrkande
25 och motion 1986/87:U216 yrkande 14 och till medelsram
för Etiopien för budgetåret 1987/88 godkänner ett belopp av 130
milj. kr.,

34. Medelsram för Nicaragua

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita Bråkenhielm (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 66 som börjar med "Den ekonomiska”
och slutar med ”yrkande 24 avstyrks.” bort ha följande lydelse:

Utvecklingen i Nicaragua inger allvarlig oro vad gäller demokrati och
respekt för mänskliga rättigheter. Revolutionen som gav hopp om en bättre
framtid för Nicaraguas folk tycks ha följts av en ny totalitär regim. Mot
denna bakgrund finner utskottet propositionens förslag om en kraftig anslagshöjning
till Nicaragua svårförklarlig och föreslår i stället att landramen
sänks med 50 milj. kr. till 75 milj. kr. Utskottet ansluter sig därmed till
yrkande 24 i motion U229. Motionerna U209 yrkande 26 och U216 yrkande
15 avstyrks.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 11, bort ha följande lydelse: 11.

beträffande medelsram för Nicaragua
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U209 yrkande 26 och
motion 1986/87:U216 yrkande 15 och med ändring av budgetpropositionens
förslag, bifaller medelsförslaget i motion 1986/87: U229 yrkande
24 och till medelsram för Nicaragua för budgetåret 1987/88
godkänner ett belopp av 75 milj. kr., 130

35. Medelsram för Nicaragua UU 1986/87:10

Gunnel Jonäng (c), Rune Ångström (fp), Maria Leissner (fp) och Karin
Söder (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 66 som börjar med ”Den ekonomiska”
och slutar med ”yrkande 24 avstyrks.” bort ha följande lydelse:

Beträffande biståndet till Nicaragua gör utskottet den bedömningen att
det instabila läget och de begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter
och oppositionens möjligheter att verka som genomförts, för närvarande
motiverar en viss återhållsamhet. En ökning av anslagsramen bör sålunda
anstå. De medel som frigörs bör överföras till anslaget för humanitärt
bistånd i Latinamerika och kan alltså komma människorna i Nicaragua till
hjälp i denna form. Utskottet ansluter sig därmed till medelsförslaget 125
milj. kr. i motionerna U209 yrkande 26 och U216 yrkande 15.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 11, bort ha följande lydelse: 11.

beträffande medelsram för Nicaragua

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U229 yrkande 24 och
med ändring av budgetpropositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1986/87:U209 yrkande 26 och motion 1986/87:U216
yrkande 15 och till medelsram för Nicaragua budgetåret 1987/88
godkänner ett belopp av 125 milj. kr.,

36. Medelsram för Vietnam

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita Bråkenhielm (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 67 som börjar med ”Propositionen
föreslår” och slutar med ”avstyrks därmed.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har Vietnam sedan flera år brutit mot de
krav som utgör grundvalen för svenskt biståndssamarbete. Landets anfallskrig
mot Kampuchea och den fortsatta ockupationen där innebär ett så
flagrant brott mot FN-stadgan och de biståndspolitiska målen att biståndet
bör upphöra. Utvecklingen inne i Vietnam uppvisar inte heller några förbättringar
vad gäller respekten för demokratiska värderingar och mänskliga
rättigheter. De grova missförhållandena för skogsarbetarna vid Vin Phu
accentuerar ytterligare nödvändigheten av att det svenska biståndet till
Vietnam upphör. Utskottet föreslår alltså att någon ny landram inte sätts
upp för Vietnam nästa budgetår. Reservationerna på vietnamanslaget bör
användas för att avveckla de svenska biståndsåtagandena där. Utskottet ansluter
sig därmed till yrkande 13 i motion U229. Motionerna U205 yrkande
6, såvitt nu är i fråga, U209 yrkandena 24 och 28, U216 yrkandena 16 och 17
samt U218 yrkande 14 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under punkt 4.6, moment 12, bort ha följande
lydelse:

12. beträffande medelsram för Vietnam

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U209 yrkande 28, mo- '■

tion I986/87:U216 yrkande 16, motion 1986/87:U218 yrkande 14, UU 1986/87:10
med ändring av budgetpropositionens förslag och med bifall till motion
1986/87:U229 yrkande 13 beslutar att inga nya medel tillförs
landramen för Vietnam budgetåret 1987/88,

37. Medelsram och avvecklingsplan för biståndet till
Vietnam

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att utskottets yttrande på s. 67 som börjar med ”Den principiella” och
slutar med ”avstyrks därmed.” bort ha följande lydelse:

Svenskt biståndssamarbete med Vietnam har nu pågått i mer än tio år. De
akuta humanitära behov som förelåg vid krigsslutet kan i stor utsträckning
anses tillgodosedda. Landets ekonomiska och politiska oberoende får mot
bakgrund av de gångna årens erfarenhet anses ligga utanför våra möjligheter
att påverka. Något hopp om en utveckling i demokratisk riktning finns
knappast. Den vietnamesiska ockupationen av grannlandet Kampuchea är
enligt utskottets mening inte förenlig med långsiktigt svenskt bistånd. Mot
denna bakgrund och med hänsyn till de stora biståndsbehov som finns på
andra håll i tredje världen föreslår utskottet att biståndsramen för Vietnam
sänks med 100 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag och att regeringen
utarbetar en plan för fortsatt avveckling av biståndet till detta land.

Med det anförda tillstyrks yrkandena 24 och 28 i motion U209 och yrkandena
16 och 17 i motion U216. Motionerna U205 yrkande 6, såvitt nu är i
fråga, U218 yrkande 14 samt U229 yrkande 13 avstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, momenten 12 och 13, bort ha
följande lydelse:

12. beträffande medelsram för Vietnam

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U218 yrkande 14 och
motion 1986/87:0229 yrkande 13, med ändring av budgetpropositionens
förslag och med bifall till motion 1986/87:U209 yrkande 28
och motion 1986/87:U216 yrkande 16 som medelsram för Vietnam
budgetåret 1987/88 godkänner ett belopp av 200 milj. kr.,

13. beträffande avvecklingsplan för biståndet till Vietnam

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:U209 yrkande 24 och
motion 1986/87:U216 yrkande 17 ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

38. Medelsram och avvecklingsplan för biståndet till
Vietnam

Gunnel Jonäng och Karin Söder (båda c) anser

dels att utskottets yttrande på s. 67 som börjar med ”Den principiella” och
slutar med ”avstyrks därmed.” bort ha följande lydelse:

Den vietnamesiska ockupationen av grannlandet Kampuchea är enligt
utskottets mening inte förenlig med långsiktigt svenskt bistånd. De pågåen- 132

de insatserna och gjorda åtagandena gör det emellertid inte möjligt att orne- UU 1986/87:10
delbart lämna Vietnam. Det skulle innebära skador på biståndsinsatserna.

Utskottet föreslår därför att biståndsramen för Vietnam sänks med 100
milj. kr. i förhållande till regeringens förslag och att regeringen utarbetar en
plan för fortsatt avveckling av biståndet till detta land. Med det anförda
tillstyrks yrkandena 24 och 28 i motion U209 och yrkandena 16 och 17 i
motion U216. Motionerna U205 yrkande 6, såvitt nu är i fråga, U218 yrkande
14 samt U229 yrkande 13 avstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, momenten 12 och 13, bort ha
följande lydelse:

12. beträffande medelsram för Vietnam

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U218 yrkande 14 och
motion 1986/87:U229 yrkande 13, med ändring av budgetpropositionens
förslag och med bifall till motion 1986/87:U209 yrkande 28
och motion 1986/87 :U216 yrkande 16 som medelsram för Vietnam
budgetåret 1987/88 godkänner ett belopp av 200 milj. kr.,

13. beträffande avvecklingsplan för biståndet till Vietnam

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:U209 yrkande 24 och
motion 1986/87:U216 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

39. Medelsram för Vietnam

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 67 som börjar med ”Utskottets
slutsats” och slutar med ”avstyrks därmed.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det nu finns starka skäl till en höjning av biståndet.

Reservationerna har nästan helt utnyttjats. En rad reformer har genomförts
i landet, vilka framför allt förbättrat jordbruksproduktionen. Den ekonomiska
nyorientering som beslutades på partikongressen i slutet av förra året
ligger i linje med de svenska biståndspolitiska målen. Vietnam har också
gjort en utfästelse att dra tillbaka sina trupper från Kampuchea senast 1990.

Utskottet finnér det motiverat att landramen för Vietnam höjs med 50
milj. kr. till 350 milj. kr. nästa budgetår. Yrkande 14 i motion U218 tillstyrks
därmed. Motionerna U205 yrkande 6, såvitt nu är i fråga, U209 yrkandena
24 och 28, U216 yrkandena 16 och 17 samt U229 yrkande 13 avstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 12, bort ha följande lydelse: 12.

beträffande medelsram för Vietnam
att riksdagen med avslag på motion I986/87:U209 yrkande 28, motion
1986/87:U216 yrkande 16 samt motion 1986/87:U229 yrkande
13, med ändring av budgetpropositionens förslag och med bifall till
motion 1986/87:U218 yrkande 14 som medelsram för Vietnam budgetåret
1987/88 godkänner ett belopp av 350 milj. kr., 133

40. Vitbok om biståndet till Vietnam

UU 1986/87:10

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita Bråkenhielm (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar med ”Få av våra”
och slutar på s. 68 med ”finnér lämpligt." bort ha följande lydelse:

Få av våra programländer torde genom åren ha diskuterats och ifrågasatts
så ingående som Vietnam. Svårigheterna är betydande att överblicka
allt det material som samlats och som legat som underlag för de svenska
biståndsinsatserna. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att
det är nödvändigt att i en vitbok redovisa bakgrundsmaterial för beslut,
beslutsprocesser, genomförande och utvärdering av insatsernas utvecklingseffekt
i förhållande till de biståndspolitiska målen.

Med hänvisning till vad som ovan anförts tillstyrker utskottet yrkande 11
i motion U229.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6 moment 15 bort ha följande lydelse: 15.

beträffande vitbok om biståndet till Vietnam

att riksdagen med bifall till yrkande 11 i motion 1986/87:U229 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

41. Förhållandena vid biståndsprojektet Bai Bang

Gunnel Jonäng (c), Margaretha af Ugglas (m), Sten Sture Paterson (m),
Rune Ångström (fp), Anita Bråkenhielm (m), Maria Leissner (fp) och Karin
Söder (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 67 som börjar med ”Utskottet
tar” och slutar med ”avstyrks därmed.” bort ha följande lydelse:

Det Finns enligt utskottets uppfattning anledning att vara starkt kritisk
mot de arbetsförhållanden som råder för de vietnamesiska arbetarna vid
skogsdelen av projektet. De strider klart mot målen och andan i svensk
biståndspolitik. Det är också oroande att regeringen inte kan deklarera att
tvångsarbetet upphört och inte ens vill uttala att det måste upphöra. Tvångsarbetet
vid Bai Bang måste försvinna och situationen för de anställda förbättras
så att den motsvarar de krav som man från svensk sida måste ställa
på arbetsförhållandena. Detta bör ges regeringen till känna. Yrkande 32 i
motion U216 tillstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 16, bort ha följande lydelse: 16.

beträffande förhållandena vid biståndsprojektet Bai Bang

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:U216 yrkande 32 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

42. Medelsramar för Indien, Botswana och Kap Verde

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita Bråkenhielm (alla m)
anser

134

dels att den del av utskottets yttrande på s. 68 som börjar med "Utskottet UU 1986/87:10

anser” och slutar med ”avstyrks följaktligen." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att några höjningar av anslagen till programbistånd till
Botswana och Kap Verde inte bör ske jämfört med anslagsnivåerna för
budgetåret 1986/87. För Indien bör en sänkning av medelsramen ske till
350 milj. kr. med hänsyn till de stora kvarvarande reservationerna. Programbistånd
bör enligt utskottets mening över huvud taget successivt få
mindre tyngd till förmån för ett mera ämnes- och projektinriktat bistånd.

Medelsförslagen i motion U229 yrkandena 15, 21 och 23 tillstyrks därmed.

dets att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 17, bort ha följande lydelse: 17.

beträffande medelsramar för Indien, Botswana och Kap Verde
att riksdagen med ändring av budgetpropositionens förslag och med
bifall till motion 1986/87:U229 yrkandena 15, 21 och 23, för budgetåret
1987/88 godkänner följande medelsramar: för Indien 350
milj. kr., för Botswana 90 milj. kr. och för Kap Verde 55 milj. kr.,

43. Medelsram för Kenya

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita Bråkenhielm (alla m)
anser

dels att utskottets yttrande på s. 68 som börjar med ”Utskottet finner” och
slutar med "tillstyrker detsamma.” bort ha följande lydelse:

Beträffande landramen anser utskottet att en mindre sänkning med 5
milj. kr. bör ske med hänsyn till den stora reservationen. Motion U218 yrkande
11, såvitt nu är i fråga, och motion U229 yrkande 16 tillstyrks därmed.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 68 som börjar med ”Motionerna
218” och slutar med ”yrkande 16 avstyrks.” bort ha följande lydelse:

Motion U218 yrkande 11 avstyrks vad gäller frågan om framtida bistånd
till Kenya.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 18, bort ha följande lydelse: 18.

beträffande medelsram för Kenya

att riksdagen med ändring av budgetpropositionens förslag och med
bifall till motion 1986/87:U218 yrkande II såvitt nu är i fråga och
motion 1986/87 :U229 yrkande 16 som medelsram för Kenya budgetåret
1987/88 godkänner ett belopp av 135 milj. kr.,

44. Medelsram m. m. avseende Kenya

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels M den del av utskottets yttrande på s. 68 som börjar med ”Utskottet
finnér” och slutar med "yrkande 16 avstyrks.” bort ha följande lydelse:

Kenya mottar sedan lång tid ett betydande bistånd från Sverige. Samtidigt
uppvisar landet förhållanden som visar på bristande respekt för grund- 135

läggande fri- och rättigheter och därmed strider mot de biståndspolitiska UU 1986/87:10
mål som fastlagts av regering och riksdag. Utskottet föreslår därför att regeringen
utarbetar en plan för en successiv avveckling av biståndet till Kenya
och återkommer till riksdagen med förslag härom. Medelsramen för nästa
budgetår bör behållas på oförändrad nivå 135 milj. kr. Motion U218 yrkande
11 och U229 yrkande 16 tillstyrks.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, momenten 18 och 19, bort ha
följande lydelse:

18. beträffande medelsram för Kenya

att riksdagen med ändring av budgetpropositionens förslag och med
bifall till motion 1986/87:U218 yrkande 11 såvitt nu är i fråga och
motion 1986/87:U229 yrkande 16 som medelsram för Kenya budgetåret
1987/88 godkänner ett belopp av 135 milj. kr.,

19. beträffande framlida bistånd till Kenya

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:U218 yrkande 11 såvitt
nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

45. Medelsram för Laos

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita Bråkenhielm (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 68 som börjar med ”Laos är" och
slutar med ”yrkande 20 avstyrks.” bort ha följande lydelse:

I Laos är svårigheterna för reguljära biståndsinsatser betydande. Reservationerna
är stora beroende på att olika projekt försenats och att importstödet
inte kunnat utnyttjas. Enligt utskottets mening bör därför en minskning
av landramen till 60 milj. kr ske. Utskottet ansluter sig därmed till
medelsförslaget i motion U229 yrkande 20. Motion U218 yrkande 12 avstyrks.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 20, bort ha följande lydelse: 20.

beträffande medelsram för Laos

att riksdagen med avslag på motion 1986/87 :U218 yrkande 12, med
ändring av budgetpropositionens förslag och med bifall till motion
1986/87:U229 yrkande 20 som medelsram för Laos budgetåret 1987/

88 godkänner ett belopp av 60 milj. kr.,

46. Medelsram för Laos
Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 68 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”yrkande 20 avstyrks.” bort ha följande lydelse:

En mindre höjning, 5 milj. kr., av medelsramen bör emellertid ske för att
behålla oförändrad reell nivå. Motion 1986/87:U218 yrkande 12 tillstyrks
därmed. Motion 1986/87:U229 yrkande 20 avstyrks. 136

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 20, bort ha följande lydel- UU 1986/87:10

se:

20. beträffande medelsram för Laos

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U229 yrkande 20, med
ändring av budgetpropositionens förslag och med bifall till motion
1986/87 :U218 yrkande 12 som medelsram för Laos budgetåret 1987/

88 godkänner ett belopp av 75 milj. kr.,

47. Medelsram m. m. avseende Bangladesh

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 68 som börjar med ”Biståndssamarbetet
med” och slutar med ”det anförda.” bort ha följande lydelse:

Den politiska utvecklingen i Bangladesh är alltjämt oviss. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att en översyn av biståndssamarbetet — särskilt
utifrån demokratiaspekten — bör ske när situationen klarnat. I avvaktan
härpå bör medelsramen ytterligare reduceras något. Utskottet föreslår en
minskning till 125 milj. kr. för nästa budgetår och tillstyrker därmed medelsförslaget
i motion U218 yrkande 10.

dets att utskottets hemställan i punkt 4.6, momenten 21 och 22, bort ha
följande lydelse:

21. beträffande medelsram för Bangladesh

att riksdagen med ändring av budgetpropositionens förslag och med
bifall till motion 1986/87:U218 yrkande 10 såvitt nu är i fråga som
medelsram för Bangladesh budgetåret 1987/88 godkänner ett belopp
av 125 milj. kr.,

22. beträffande översyn av biståndssamarbetet med Bangladesh
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:U218 yrkande 10 såvitt
nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

48. Framtida bistånd till Lesotho

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 69 som börjar med ”Biståndssamarbetet
med” och slutar med ”yrkande 13 avstyrks.” bort ha följande
lydelse:

Utskottet, som delar motionärernas oro beträffande situationen i Lesotho,
utgår från att regeringen med stor uppmärksamhet följer utvecklingen
där. Skulle apartheidregimen i Pretoria lyckas göra Lesotho till sin lydstat
måste det svenska biståndet upphöra. Motion U218 yrkande 13 tillstyrks
härmed.

dels alt utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 23, bort ha följande lydelse: -

137

23. beträffande framlida bistånd till Lesotho UU 1986/87:10

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:U218 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

49. Återuppbyggnadsbistånd till Kampuchea
Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med ”Vad gäller”
och på s. 70 slutar med ”Motion U215 avstyrks.” bort ha följande lydelse:

Vad gäller Kampuchea kommer de vietnamesiska truppernas tillbakadragande
1990 att skapa nya förutsättningar för landets internationella relationer.
Flera länder har redan ställt omfattande bistånd i utsikt. Även i
den svenska riksdagen torde finnas en utbredd uppfattning att Sverige i det
läget bör gå in med stora biståndsinsatser. En förutsättning för ett effektivt
hanterande av sådant bistånd är noggranna förberedelser eftersom Kampucheas
egna resurser är så begränsade både personellt och i fråga om
infrastruktur. Enligt utskottets mening bör Sverige därför redan nu börja
bygga upp kapacitet för att kunna ge effektivt bistånd 1990. Problem och
förutsättningar i landet bör studeras liksom de där verksamma hjälporganisationernas
erfarenheter. Motion 1986/87:U215 tillstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 26, bort ha följande lydelse: 26.

beträffande återuppbyggnadsbistånd till Kampuchea

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:U215 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

50. Biståndssamarbete med Uganda

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 69 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”att förorda.” samt den del av utskottets yttrande på s.

70 som börjar med ”Även i Uganda” och slutar med ”yrkande 18 avstyrks.”
bort ha följande lydelse:

Uganda befinner sig efter den nya regimens tillträde i en mycket pressad
situation efter åratal av krig och vanstyre. Det är ännu för tidigt att bedöma
den nya regeringens möjligheter att skapa fred, demokrati och nationell
försoning men i det ömtåliga läge som nu råder, med stora hjälpbehov, är
enligt utskottets mening svenska insatser motiverade. Utskottet ansluter sig
sålunda till förslaget i motion U216 yrkande 18 och föreslår att 50 milj. kr.
avsätts för biståndssamarbete med Uganda för nästa budgetår.

de/satt utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 27, bort ha följande lydelse: 27.

beträffande biståndssamarbete med Uganda

att riksdagen med ändring av budgetpropositionens förslag och med
bifall till motion 1986/87:U216 yrkande 18 som medelsram för
Uganda budgetåret 1987/88 avsätter ett belopp av 50 milj. kr., 138

51. Medelsram för regionala insatser (SADCC), m. m.

UU 1986/87:10

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita Bråkenhielm (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 72 som börjar med "På grund av”
och slutar med "avstyrks därmed.” bort ha följande lydelse:

SADCC-samarbetet är av stor betydelse för att stärka hela regionens
ekonomiska oberoende gentemot Sydafrika. Det befordrar det regionala
samarbetet och ger bättre förutsättningar för insatser över landgränserna
för t. ex. infrastrukturen. Som utskottet ovan anfört bör landramarna för de
s. k. frontstaterna minskas till förmån för ökade satsningar via SADCC. En
kraftig höjning bör sålunda ske av stödet till SADCC inom anslagsposten
för regionala insatser. Utskottet föreslår en höjning av denna anslagspost
med 155 milj. kr. till 360 milj. kr. och ansluter sig därmed till medelsförslaget
i motion 1986/87:U229 yrkande 31; yrkande 10 i samma motion tillstyrks.

Motion 1986/87:U209 yrkande 21 avstyrks.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, momenten 28 och 32, bort ha
följande lydelse:

28. beträffande medelsram för regionala insatser
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U209 yrkande 21 och
motion 1986/87:U216 yrkande 19, med ändring av budgetpropositionens
förslag och med bifall till motion 1986/87:U229 yrkande 31
som medelsram för regionala insatser budgetåret 1987/88 godkänner
ett belopp av 360 milj. kr.,

32. beträffande inriktningen av biståndet till södra Afrika
att riksdagen med bifall till motion 1986/87 :U229 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

52. Medelsram för regionala insatser

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anser

delsåU den del av utskottets yttrande på s. 72 som börjar med "På grund av”
och slutar med "avstyrks därmed.” bort ha följande lydelse:

På grund av de ökade behoven bör enligt utskottets mening anslagsposten
höjas till 220 milj. kr. Delposten för regionala insatser inom SADCC bör
därvid få en ökning med 30 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Motionerna U209 yrkande 21, U216 yrkande 19 och motion U229 yrkande
31 avstyrks.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 28, bort ha följande lydelse: 28.

beträffande medelsram för regionala insatser
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U209 yrkande 21, motion
1986/87:U216yrkande 19 och motion I986/87:U229 yrkande 31
och med ändring av budgetpropositionens förslag som medelsram
för regionala insatser budgetåret 1987/88 godkänner ett belopp av
220 milj. kr., 139

53. Medelsram för regionala insatser

UU 1986/87:10

Gunnel Jonäng och Karin söder (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 72 som börjar med ”På grund av”
och slutar med ”avstyrks därmed.” bort ha följande lydelse:

På grund av de ökade behoven bör enligt utskottets mening en ökning av
de regionala insatserna genom S ADCC ske med 50 milj. kr. utöver regeringens
förslag. Anslagsposten för regionala insatser bör därmed sättas till 285
milj. kr. Motionerna U209 yrkande 21, U216 yrkande 19 och U229 yrkande
31 avstyrks.

de/satt utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 28, bort ha följande lydelse: 28.

beträffande medelsram för regionala insatser

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U209 yrkande 21, motion
1986/87:U216yrkande 19och motion 1986/87:U229yrkande31
och med ändring av budgetpropositionens förslag som medelsram
för regionala insatser budgetåret 1987/88 godkänner ett belopp av
285 milj. kr.,

54. Inrättande av anslagspost för särskilda insatser i
Latinamerika, m. m.

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 72 som börjar med ”Detta är” och
slutar med ”avstyrks därmed.” bort ha följande lydelse:

Detta bör i större utsträckning utformas som en demokratistödjande fortsättning
på det humanitära biståndet i en situation när Latinamerikas diktaturer
avvecklas. Program för att stödja kvinnor, för återuppbyggnad och
förstärkning av demokratiska institutioner är härvid tänkbara insatser. Utskottet
anser i likhet med motionärerna att en särskild anslagspost bör inrättas
för dessa insatser. Till denna bör avsättas 30 milj. kr. Motion U216
yrkandena 21 och 22 tillstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, mmoment 29, bort ha följande
lydelse:

29. beträffande inrättande av anslagspost för särskilda insatser i
Latinamerika, m. m.

att riksdagen med ändring av budgetpropositionens förslag och med
bifall till motion 1986/87:U216 yrkandena 21 och 22 som sin mening
ger regeringen till känna att en anslagspost för särskilda insatser för
Latinamerika bör inrättas och till denna anslås 30 milj. kr.,

55. Medelsram för humanitärt bistånd i Latinamerika
Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar med ”Utskottet

anser”och på s.74 slutar med”avstyrks därmed.” bort ha följande lydelse: 140

Utskottet, som i det föregående avstyrkt förslaget om en ökning av land- UU 1986/87:10
ramen till Nicaragua med 35 milj. kr., anser att anslagsposten för humanitärt
bistånd till Latinamerika i stället bör höjas med motsvarande belopp till
210 milj. kr. Medelsförslaget i motionerna U209 yrkande 23 och U216 yrkande
20 bifalls därmed.

dels au utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 30, bort ha följande lydelse: 30.

beträffande medelsram för humanitärt bistånd i Latinamerika
att riksdagen med ändring av budgetpropositionens förslag och med
bifall till motion 1986/87:U209 yrkande 23 och motion 1986/

87:U216 yrkande 20 som medelsram för humanitärt bistånd i Latinamerika
för budgetåret 1987/88 godkänner ett belopp av 210 milj.
kr.,

56. Medelsram för humanitärt bistånd i Latinamerika

Gunnel Jonäng och Karin Söder (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar med ”Utskottet
anser” och på s.74 slutar med ”avstyrks därmed/ bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att anslagsposten för humanitärt bistånd till Latinamerika
bör höjas med 60 milj. kr. till 235 milj. kr. Medelsförslaget i motionerna
U209 yrkande 23 och U216 yrkande 20 avstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 30, bort ha följande lydelse: 30.

beträffande medelsram för humanitärt bistånd i Latinamerika
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U209 yrkande 23 och
motion 1986/87 .U216 yrkande 20 och med ändring av budgetpropositionens
förslag som medelsram för humanitärt bistånd i Latinamerika
för budgetåret 1987/88 godkänner ett belopp av 235 milj. kr.,

57. Medelsram för humanitärt bistånd i södra Afrika

Gunnel Jonäng (c), Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita
Bråkenhielm (alla m) samt Karin Söder (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 73 som börjar med ”Mottagningskapaciteten
sätter” och slutar med ”yrkande 28 avstyrks.” bort ha
följande lydelse:

Utskottet föreslår därför en höjning av denna anslagspost med 45 milj. kr.
i förhållande till regeringens förslag. Motionerna U209 yrkande 22, U216
yrkande 23 och U229 yrkande 28 avstyrks.

delsaU utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 31, bort ha följande lydelse: 31.

beträffande medelsram för humanitärt bistånd i södra Afrika
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U209 yrkande 22, motion
1986/87:U216 yrkande 23 samt motion 1986/87:U229 yrkande

28 och med ändring av budgetpropositionens förslag som medelsram 141

för humanitärt bistånd i södra Afrika budgetåret 1987/88 godkänner UU 1986/87:10
ett belopp av 295 milj. kr.,

58. Medelsram för humanitärt bistånd i södra Afrika

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 73 som börjar med "Mottagningskapaciteten
sätter” och slutar med "yrkande 28 avstyrks.” bort ha
följande lydelse:

Det humanitära biståndet till denna region bör därför höjas ytterligare.

Utskottet föreslår en ökning av anslagsposten med 99 milj. kr. utöver regeringens
förslag. Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att
detta bistånd kanaliseras även via andra organisationer än ANC och SWAPO,
t. ex. UDF och dess medlemsorganisationer. Motionerna U216 yrkande
23, U209 yrkande 22 och U229 yrkande 28 avstyrks.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 31, bort ha följande lydelse: 31.

beträffande medelsram för humanitärt bistånd i södra Afrika
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U209 yrkande 22, motion
1986/87:U216yrkande23 och motion 1986/87:U229yrkande28
och med ändring av budgetpropositionens förslag som medelsram
för humanitärt bistånd i södra Afrika för budgetåret 1987/88 godkänner
ett belopp av 349 milj. kr.,

59. Medelsram för katastrofer m. m.

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med "Utskottet
anser" och på s. 78 slutar med "yrkande 20." bort ha följande lydelse:

Utredningen om katastrofbistånd gav enligt utskottets mening ett mycket
gott underlag för att bedöma orsakssammanhang och framgångsvägar för
att förebygga och lindra katastrofer i tredje världen. Med hänsyn till att
situationen snarast förvärrats, bl. a. genom rovdriften på miljön, och skuldbördorna,
finner utskottet att en kraftig höjning av anslaget för katastrofbistånd
bör ske. Utskottet föreslår en ökning med 634 milj. kr. till 1 159 milj.
kr. Medelsförslaget i motion U218 yrkande 20 tillstyrks därmed. Motionerna
U205 yrkande 4, U209 yrkande 16, U216 yrkande 26 och U229 yrkande
33 avstyrks.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 33, bort ha följande lydelse: 33.

beträffande medelsram för katastrofer m. m.
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U205 yrkande 4, motion
I986/87:U209 yrkande 16, motion 1986/87:U2I6 yrkande 26,
motion 1986/87:U229 yrkande 33, med ändring av budgetpropositionens
förslag och med bifall till medelsförslaget i motion 1986/

87:U218 yrkande 20 som medelsram för katastrofer m. m. budgetåret

1987/88 godkänner ett belopp av 1 159 milj. kr., 142

60. Katastrofpostens användning

UU 1986/87:10

Gunnel Jonäng (c), Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita
Bråkenhielm (alla m) samt Karin Söder (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 78 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”ovan anfört.” bort ha följande lydelse:

Den tilltagande ekonomiska krisen i många u-länder, framför allt i Afrika,
och det allt allvarligare hotet från en fortgående miljöförstöring gör att
även reguljära, långsiktiga biståndsinsatser i ökande grad måste inriktas på
åtgärder som syftar till att förbättra grundläggande försörjningsvillkor. I
denna mening bör en väsentlig del av det ordinarie biståndet inriktas på
katastrofförebyggande arbete.

Därutöver finns självfallet behov av särskilda medel för användning vid
katastroftillfällen och i akuta nödsituationer. Det är dock enligt utskottets
mening angeläget att dessa medel, det egentliga katastrofanslaget, uteslutande
används vid sådana katastroftillfällen. Det är viktigt att upprätthålla
en skillnad mellan en akut och oförutsedd nödsituation och ett reguljärt
bistånd, även om detta är inriktat på de i viss mening ”permanenta katastrofer”
som råder i många u-länder.

Den särskilda katastrofposten bör således inte användas för katastrofförebyggande
långsiktiga åtgärder. Dessa bör vara en del av det landinriktade
biståndet.

Med det anförda tillstyrker utskottet yrkande 15 i motion U209.

de/satt utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 34, bort ha följande lydelse: 34.

beträffande katastrofpostens användning

att riksdagen med bifall till motion 1986/87 :U209 yrkande 15 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

61. Beredskap för begäran om ytterligare medel för
katastrofbistånd

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 79 slutar med ”avstyrks därmed.” bort ha följande lydelse:

Situationen i södra Afrika utvecklas snabbt i en utomordentligt allvarlig
riktning. Enligt utskottets mening bör det därför finnas en beredskap hos
regeringen att återkomma till riksdagen med begäran om ytterligare medel,
utöver vad utskottet tidigare förordat, om situationen i södra Afrika i anslutning
till internationella bojkottåtgärder så skulle kräva. Motion U216
(fp) yrkande 27 tillstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 35, bort ha följande lydelse: 35.

beträffande beredskap för begäran om ytterligare medel för katastrofbistånd att

riksdagen med bifall till motion 1986/87 :U216 yrkande 27 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 143

62. Humanitärt bistånd till FRETILIN

UU 1986/87:10

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 80 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”U502 avstyrks.” bort ha följande lydelse:

Det pågår fortfarande en befrielsekamp i Östtimor, ledd av befrielserörelsen
FRETILIN, mot den indonesiska annektionen. Det har tidigare visat
sig svårt för Internationella röda korset och andra internationella hjälporganisationer
att få tillstånd av de indonesiska myndigheterna att bedriva en
humanitär hjälpverksamhet bland den drabbade timoresiska befolkningen.

Sedan en tid har läget därvidlag något förbättrats. Utskottet anser det befogat
att det humanitära biståndet till ICRC kompletteras med stöd till FRETILIN
för att nå även den del av befolkningen som lyckats hålla sig undan
ockupationsmakten. Yrkande 4 i motion U502 tillstyrks därmed.

dets au utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 39, bort ha följande lydelse: 39.

beträffande humanitärt bistånd till FRETILIN
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:U502 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

63. Humanitärt bistånd till Chile
Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 81 som börjar med ”Inom anslaget”
och slutar med ”avstyrks därmed.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om det stora behovet av humanitär
hjälp av alla slag till det chilenska folket. Då det för närvarande av
politiska skäl inte är tänkbart att gå in med vanligt bistånd bör regeringen
undersöka möjligheterna att via enskilda organisationer lämna hjälp till de
mest behövande. Motion U505 yrkande 3 tillstyrks med hänvisning till det
anförda.

delsatt utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 42, bort ha följande lydelse: 42.

beträffande humanitärt bistånd till Chile
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:U505 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

64. Humanitärt bistånd i Sydasien och Mellanöstern

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar med ”Behovet av”
och på s. 82 slutar med ”avstyrks därmed.” bort ha följande lydelse:

Mänskliga rättigheter åsidosätts i allt större utsträckning i flera länder i
Syd- och Sydostasien, parallellt med att regionens militarisering ökar.

Endast sex länder på hela den asiatiska kontinenten har undertecknat
FN:s konvention och/eller tilläggsprotokoll om de mänskliga rättigheter- 144

na. Rättssystemet är på många håll korrumperat och ineffektivt, särskilt för UU 1986/87:10
politiskt och ekonomiskt svaga grupper.

De väpnade konflikterna i Mellanöstern innebär att stora grupper tvingas
fly och att rättssäkerheten sätts ur spel. Afghanistan, Libanon, kriget
mellan Irak och Iran samt Palestinakonflikten utgör de mest graverande
exemplen på väpnade, och i hög grad flyktingproducerande, konflikter i
Mellanöstern.

Dessa förhållanden motiverar enligt utskottets mening att de särskilda
anslagen för humanitära insatser också bör gälla Asien och Mellanöstern.

En ny anslagspost bör inrättas för detta ändamål och till denna avsättas 30
milj. kr. Därmed tillgodoses motion U518.

dels att utskottets hemställan i moment 4.6, moment 45, bort ha följande
lydelse:

45. beträffande humanitärt bistånd i Sydasien och Mellanöstern
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:U518 som sin mening
ger regeringen till känna att en ny anslagspost för humanitärt
bistånd i Sydasien och Mellanöstern bör inrättas och till denna anslås
30 milj. kr. budgetåret 1987/88,

65. Framtida storlek av anslagsposten för bistånd genom
folkrörelser och andra enskilda organisationer

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 82 som börjar med ”Utskottet
förutsätter” och slutar med ”motion U216.” bort ha följande lydelse:

Utskottet förutsätter att anslagsposten även framgent kommer att öka
successivt och anser det vara naturligt att den inom fem år skall ha uppnått
en storlek av minst 800 milj. kr., såsom föreslås i motion U216 (fp), vars
yrkande i denna fråga således bifalles. Ett sådant uttalande från riksdagens
sida ökar organisationernas möjligheter att planera för nya insatser och
vidga sin biståndsförmedlande kapacitet.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 47, bort ha följande
lydelse:

47. beträffande framtida storlek av anslagsposten för bistånd genom
folkrörelser och andra enskilda organisationer
att riksdagen med bifall till yrkande 25 i motion 1986/87:U216 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

66. Medelsram för särskilda program
Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 85 som börjar med ”Sorn tidigare”
och slutar med ”yrkande 29” bort ha följande lydelse:

Till ovan angivna huvudområden för den nya anslagsposten vill utskottet
foga demokratisk samhällsutveckling. Detta innebär bl. a. att demokrati stödjande

insatser i länder utanför programlandskretsen skall kunna fi- 145

nansieras över anslagsposten för särskilda program. Med hänsyn härtill bör UU 1986/87:10
en ökning ske med 150 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit. Motion
U216 yrkande 28 tillstyrks. Motionerna U209 yrkande 29 och U238 yrkande
7 avstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 51, bort ha följande lydelse: 51.

beträffande medelsram för särskilda program
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U209 yrkande 29 och
motion 1986/87:U238 yrkande 7, med ändring av budgetpropositionens
förslag och med bifall till medelsförslaget i motion 1986/

87:U216 yrkande 28 till medelsram för särskilda program budgetåret
1987/88 godkänner ett belopp av 325,3 milj. kr.,

67. Medelsram för särskilda program
Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 85 som börjar med ”Utskottet
överlåter” och slutar med ”yrkande 29” bort ha följande lydelse:

För att stärka kvinnornas deltagande i utvecklingsansträngningar behövs
medel för en utökning av personal och igångsättande av projekt avseende
kvinnor. Utskottet anser att för detta ändamål en höjning av anslaget för
särskilda program bör ske med 6 milj. kr., såsom föreslås i motion U238
yrkande 7. Motionerna U216 yrkande 28 och U209 yrkande 29 avstyrks
därmed.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 51, bort ha följande lydelse: 51.

beträffande medelsram för särskilda program
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U209 yrkande 29 och
motion 1986/87:U216 yrkande 28, med ändring av budgetpropositionens
förslag och med bifall till medelsförslaget i motion 1986/

87:U238 yrkande 7 till medelsram för särskilda program budgetåret
1987/88 godkänner ett belopp av 181 300 000 kr.,

68. Återinförande av anslagsposten för miljö, markvård
och energi

Gunnel Jonäng (c), Margaretha af Ugglas (m), Sten Sture Paterson (m),

Rune Ångström (fp), Anita Bråkenhielm (m), Maria Leissner (fp) och Karin
Söder (c) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar med ”Utskottet har”
och på s. 85 slutar med ”motion U229” bort ha följande lydelse:

Som utskottet tidigare framhållit i detta betänkande är miljö- och markvård
centrala frågor i varje framtidsinriktat bistånd; det gäller ytterst uppgiften
att rädda själva grundvalen för människans överlevnad.

Det är därför viktigt att givarländerna på olika sätt klargör för mottagarländerna
att en betydande del av biståndet fortsättningsvis måste ges en 146

långsiktig inriktning på mark- och miljövårdsinsatser. Dit hör också sådana UU 1986/87:10
energiförsörjningsåtgärder som kan minska u-ländernas behov av brännved.

Ett sätt att understryka att bistånd måste ha en stark inriktning på miljövård
är att avdela särskilda belopp för detta ändamål. Detta är emellertid
sedan några år inte längre fallet i de svenska biståndsanslagen. Den tidigare
anslagsposten Miljö- och markvård samt energi har upphört.

Utskottet anser det beklagligt att något särskilt miljövårdsanslag inte
längre existerar. Ett sådant anslag skulle kunna förnya och vitalisera svensk
biståndspolitik på detta viktiga område samt kunna användas även utanför
programlandskretsen. Anslaget skulle ses som ett första steg i en långsiktig
utvecklingsplan för att återställa och vidareutveckla grundförutsättningarna
för markens produktionsförmåga. Utskottet vill därför föreslå att en
särskild anslagspost för miljö, markvård och energi åter inrättas, såsom
föreslås i motionerna U209 yrkande 11, U216 yrkande 29, U217 yrkande 6
och U229 yrkande 27.

69. Storleken av anslagsposten för miljö, markvård och
energi

Under förutsättning, av bifall till reservation 68

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita Bråkenhielm (alla m)
anser

att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 50, bort ha följande lydelse:

50. beträffande återinförande rn. m. av anslagsposten för miljö,
markvård och energi

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U209 yrkande 11 vad
avser beloppet och motion 1986/87: U216 yrkande 30 samt med ändring
av budgetpropositionens förslag bifaller förslagen i motion
1986/87:U229 yrkande 27, motion 1986/87:U216 yrkande 29 och
1986/87 :U217 yrkande 6 och som sin mening ger regeringen till känna
att anslagsposten Miljö, markvård och energi bör inrättas samt att
till denna anslås 100 milj. kr.,

70. Storleken av anslagsposten för miljö, markvård och
energi

Under förutsättning av bifall till reservation 68

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anser

att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 50, bort ha följande lydelse:

50. beträffande återinförande m. m. av anslagsposten för miljö,
markvård och energi

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U209 yrkande 11 vad
avser beloppet och motion 1986/87:U229 yrkande 27 vad avser beloppet
samt med ändring av budgetpropositionens förslag bifaller
förslagen i motion 1986/87:U216 yrkandena 29 och 30 och motion 147

1986/87:U217 yrkande 6 och som sin mening ger regeringen till kän- UU 1986/87:10

na att anslagsposten Miljö, markvård och energi bör inrättas samt att
till denna anslås 180 milj. kr.,

71. Storleken av anslagsposten för miljö, markvård och
energi

Under förutsättning av bifall till reservation 68
Gunnel Jonäng och Karin Söder (båda c) anser

att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 50, bort ha följande lydelse:

50. beträffande återinförande m. m. av anslagsposten för miljö,
markvård och energi

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:U216 yrkande 30 samt
motion 1986/87:U229 yrkande 27 vad avser beloppet och med ändring
av budgetpropositionens förslag bifaller förslagen i motion
1986/87:U209 yrkande 11, motion 1986/87:U216 yrkande 29 samt
motion 1986/87:U217 yrkande 6 och som sin mening ger regeringen
till känna att anslagsposten Miljö, markvård och energi bör inrättas
samt att till denna anslås 280 milj. kr.,

72. Stöd för demokratin i Filippinerna

Gunnel Jonäng (c), Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) samt
Karin Söder (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 85 som börjar med ”Utskottet
utgår” och slutar med ”avstyrks därmed” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka vikten av att Sverige på olika sätt stöder den
demokratiseringsprocess som nu pågår i Filippinerna. Detta bör även ta
formen av ekonomiskt bistånd till olika demokratifrämjande insatser. Yrkande
31 i motion U216 och motion U236 tillstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.6, moment 52, bort ha följande lydelse: 52.

beträffande stöd för demokratin i Filippinerna
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:U216 yrkande 31 och
motion 1986/87:U236 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

73. Generellt informationsbidrag till Afrikagrupperna m. m.

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 90 som börjar med ”Yrkandena 1
och 2” och slutar med ”av planeringstrygghet.” bort ha följande lydelse:

I väntan på att resultatet av denna översyn föreligger anser utskottet
emellertid det vara angeläget att ISAK och AGIS, som spelar en utomordentligt
viktig roll för informationen i Sverige om södra Afrika, erhåller
generella bidrag. I detta syfte föreslår utskottet, i enlighet med yrkandena i 148

motion U2I8 (vpk) att anslaget för Information höjs med sammanlagt UU 1986/87:10

2 125 000 kr. utöver regeringens förslag. Därmed tillstyrks även motion

U226.

dels att utskottets hemställan i punkt 5, momenten 1 och 2, bort ha följande
lydelse:

1. beträffande generellt informationsbidrag till Afrikagruppema m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:U226 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. att riksdagen med ändring av budgetpropositionens förslag och
med avslag på yrkande 33 i motion 1986/87:U216 bifaller medelsförslaget
i yrkandena 1 och 2 i motion 1986/87:U225 och till Information
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
29 365 000 000 kr.,

74. Anslaget för information

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 90 börjar med ”SIDA:s
informationsanslag" och på s. 91 slutar med ”följaktligen avstyrks.” bort ha
följande lydelse:

Utskottet instämmer i behovet av ökade informationsinsatser. Som framhölls
i fp-motionen är det särskilt angeläget att sprida information om resultaten
av svenskt bistånd. Mot denna bakgrund tillstyrks den ytterligare
höjning av informationsanslaget med 1 milj. kr. som förordas i yrkande 33 i
motion U216.

dels att utskottets hemställan i punkt 5 moment 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till yrkande 33 i motion 1986/87:U216,
med avslag på yrkandena 1 och 2 i motion 1986/87:U225 och med
ändring av budgetpropositionens förslag till Information för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 28 240 000 kr.,

75. SIDA:s myndighetsanslag

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita Bråkenhielm (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 92 som börjar med ”Utskottet
har” och på s. 93 slutar med ”avstyrker följaktligen.” bort ha följande lydelse: Utskottet

har förståelse för synpunkten att en kvantitativ och kvalitativ
ökning av den operativa verksamheten ställer ökande krav på de administrativa
resurserna. Utskottet anser emellertid att ställningstaganden i detta
hänseende bör anstå tills den i propositionen föreslagna översynen är avslutad.
Motionerna U216 och U218 avstyrks därför i ifrågavarande avseende.

dels att utskottets hemställan i punkt 6 moment 1 bort ha följande lydelse:

L beträffande resekostnader
att riksdagen avslår utskottets förslag 149

Riksdagen 1986/87. 9 sami. Nr 10

76. Anslaget för SAREC UU 1986/87:10

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 96 börjar med ”Med hänsyn
till” och på s. 97 slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den bedömning motionärerna gör och tillstyrker
därför den anslagshöjning med 5 milj. kr. utöver budgetpropositionens förslag
som förordas i motionen. Utskottet vill sålunda tillstyrka yrkande 35 i
motion U216.

dels att utskottets hemställan i punkt 8 moment 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med bifall till yrkande 35 i motion 1986/87:U216
och med ändring av budgetpropositionens förslag till styrelsen för
u-landsforskning (SAREC) för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 270 000 000 kr.

77. U-krediter (fp)

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anser

dels M den del av utskottets yttrande på s. 104 som börjar med ”Med hänsyn"
och slutar med ”motion U229.” bort ha följande lydelse:

Anslagsposten för u-krediter har ökat mycket snabbt under senare år.

Utbetalningarna har emellertid inte kunnat hålla takt med medelstilldelningen
vilket medfört att reservationerna tidvis varit överdrivet stora. Det
är därför anmärkningsvärt att regeringen även i år föreslår ett så stort påslag
på medlen för u-krediter, betydligt mer än vad myndigheten BITS själv
begärt i sin anslagsframställning. Följden härav blir att stora belopp samlas
på hög på konton i Sverige utan att komma de verkligt hjälpbehövande i
u-länderna till del. Utskottet föreslår därför i anslutning till motion U216
(fp) en i förhållande till innevarande år oförändrad beslutsram, dvs. 475
milj. kr., för u-krediter. De yrkanden i motionerna U209, U218 och U229
som föreslår andra belopp avstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan i punkt 10, moment 3, bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelstilldelning för u-krediter
att riksdagen med avslag på yrkande 20 i motion 1986/87:U209, yrkande
17 i motion 1986/87:U218 och yrkande 34 i motion 1986/

87:U229, samt med ändring av budgetpropositionens förslag, bifaller
medelsförslaget i yrkande 39 i motion 1986/87:U216,

78. U-krediter

Gunnel Jonäng och Rarin Söder (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 104 som börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med "motion U229.” bort ha följande lydelse:

Utbetalningarna för u-krediter har under de år systemet funnits visserligen
successivt ökat men långtifrån i den takt som nya medel för verksamheten
har anslagits. Enligt utskottets mening är det förvånansvärt att regeringen
så snabbt har anvisat nya medel till detta anslag som ligger vid sidan av 150

det svenska biståndets huvudinriktning. Utskottet delar bedömningen i UU 1986/87:10
motion U209 att en medelsanvisning för nästkommande budgetår på 400
milj. kr. är tillräcklig. De yrkanden i motionerna U218, U216 och U229 som
föreslår andra belopp avstyrks följaktligen.

dets att utskottets hemställan i punkt 10, moment 3, bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelstilldelning för u-krediter
att riksdagen med avslag på yrkande 39 i motion 1986/87:U216, yrkande
17 i motion 1986/87:U218 och yrkande 34 i motion 1986/

87:U229 samt med ändring av budgetpropositionens förslag bifaller
medelsförslaget i yrkande 20 i motion 1986/87:U209,

79. U-krediter

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 104 som börjar med ”Med hänsyn
till” och slutar med ”motion U229” bort ha följande lydelse:

Kreditgivning till u-länder bör enligt utskottets mening inte i första hand
finansieras med biståndsmedel. Därtill kommer att det visat sig svårt att
finna en vettig användning för u-kreditmedlen. De ökande reservationerna
är ett tecken härpå. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet propositionens
medelsförslag för u-krediter. Ifrågavarande delar av motionerna U209,

U216 och U229 avstyrks likaledes.

dets att utskottets hemställan i punkt 10 moment 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelstilldelning för u-krediter

att riksdagen med avslag på yrkande 20 i motion 1986/87:U209, yrkande
39 i motion 1986/87:U2I6 och yrkande 34 i motion 1986/

87:U229 samt med bifall till yrkande 17 i motion 1986/87:U218 avslår
budgetpropositionens förslag om medel för u-krediter,

80. Internationell monetär konferens

Bertil Måbrink (vpk) anser

delsatt den del av utskottets yttrande på s. 106 som börjar med ”Det internationella”
och slutar med ”motion U218.” bort ha följande lydelse:

Sverige måste agera energiskt och stödja den alliansfria rörelsens krav på
bättre bytesvillkor. En internationell konferens för att åstadkomma reformer
av det internationella monetära systemet är därför erforderlig.

dels att utskottets hemställan i punkt 10 moment 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande internationell monetär konferens

att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1986/87 :U218 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

81. Betalningsbalansstöd

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita Bråkenhielm (alla m)
anser

151

dets att den del av utskottets yttrande på s. 109 som börjar med ”1 den mån” (JU 1986/87:10
och slutar med ”avstyrks följaktligen.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ingen invändning mot att regeringen för förhandlingar med
sikte på att åstadkomma internationellt samordnade aktioner för skuldlättnader
i u-länderna. Det hade emellertid varit önskvärt om det förelegat ett
något mer utarbetat förslag från regeringens sida innan omfattande belopp
begärs av riksdagen. Regeringen begär nu ytterligare 460 milj. kr. samtidigt
som innevarande års anslag är till större delen outnyttjat, för ett ändamål
som i det tredje budgetförslaget i rad förblivit oklart.

Mot denna bakgrund anser utskottet att kvarvarande medel på innevarande
års anslag tills vidare måste anses vara tillräckliga.

I anslutning till motion U229 (m) avstyrks propositionens medelsförslag.

Yrkande 19 i motion U209 (c) avstyrks. Yrkande 36 i motion U216 (fp) får
anses besvarad.

dels att utskottets hemställan i punkt 10, moment 7, bort ha följande lydelse:

7. beträffande medelstilldelning för betalningsbalansstöd m. m.
att riksdagen med avslag på yrkande 19 i motion I986/87:U209, med
anledning av yrkande 36 i motion 1986/87:U216, med ändring av
budgetpropositionens förslag, bifaller förslaget i yrkande 32 i motion
I986/87:U229

82. Betalningsbalansstöd

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 109 som börjar med ”1 den mån”
och slutar med ”avstyrks följaktligen.” bort ha följande lydelse:

Stödåtgärder för skuldtyngda u-länder enligt här angivna riktlinjer skulle
kunna bli ett värdefullt inslag i Sveriges utvecklingssamarbete. Utskottet
vill emellertid betona att medlen för betalningsbalansstöd är avsedda för
behövande u-länder.

Detta betyder för det första att medlen skall betalas ut till behövande
u-länder, och inte, som hittills varit fallet, under lång tid ligga kvar i Sverige.

För det andra bör betalningsbalansstödet inte användas för att betala fordringar
som uppkommit på grund av svenska bilaterala exportkreditgarantier.
Utskottet utgår från att innebörden av det nu föreliggande förslaget är att
så inte längre kan ske.

Mot bakgrund av att innevarande års anslagstilldelning ännu är till större
delen outnyttjad föreslår utskottet inte någon ytterligare påfyllnad. I stället
ansluter sig utskottet till förslaget i yrkande 37 i motion U216 (fp) och
föreslår att regeringen bemyndigas göra utfästelser inom en ram på 400
milj. kr. under det kommande budgetåret. 1 den mån denna utfästelse tas i
anspråk av internationella överenskommelser, bör en avräkning kunna ske
mot påföljande budgetårs biståndsram. Utskottet tillstyrker härmed yrkandena
36 och 37 i motion U216 och avstyrker yrkande 19 i motion U209 och
yrkande 32 i motion U229.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 108 som börjar med ”Förslaget i”
och slutar med ”U216 (fp) avstyrks således.” bort utgå.

152

dels att utskottets hemställan i punkt 10, momenten 7 och 9, bort ha följande yy 1986/87:10
lydelse:

7. beträffande medelstilldelning för betalningsbalansstöd m. rn.
att riksdagen med avslag på yrkande 19 i motion 1986/87:U209, med
ändring av budgetpropositionens förslag och med anledning av yrkande
32 i motion 1986/87:U229 bifaller yrkande 36 i motion 1986/

87:U216,

9. beträffande utfästelser av betalningsbalansstöd
att riksdagen bifaller yrkande 37 i motion 1986/87:11216,

83. Betalningsbalansstöd

Gunnel Jonäng och Karin Söder (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 109 börjar med ”Med anledning”
och slutar med ”avstyrks följaktligen.” bort ha följande lydelse:

Utskottet är berett att tillstyrka att kvarvarande medel från innevarande
budgetårs anslag samt nästkommande budgetårs anslag används för stöd
till länder med akuta betalningsbalansproblem enligt de riktlinjer utskottet
angivit i det föregående. Utskottet anser emellertid, i likhet med (c)-motionen
U209, att det för nästkommande budgetår är tillräckligt om anslagsposten
tillförs ytterligare 100 milj. kr., eftersom det outnyttjade beloppet för
innevarande år är så stort. Till följd av utskottets ställningstagande avstyrks
yrkande 36 i motion U216 (fp) och yrkande 32 i motion U229 (m).

dels att utskottets hemställan i punkt 10, moment 7, bort ha följande lydelse:

7. beträffande medelstilldelning för betalningsbalansstöd m. m.
att riksdagen med avslag på yrkande 36 i motion 1986/87:U216 och
yrkande 32 i motion 1986/87:U229 samt med ändring av budgetpropositionens
förslag bifaller medelsförslaget i yrkande 19 i motion
• 1986/87 :U209,

84. Anslaget till Övriga u-landspolitiska insatser

Under förutsättning av bifall till reservationerna 77 och 82

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 109 som börjar med ”Till följd”
och slutar med ”avstyrks följaktligen.” bort ha följande lydelse:

Till följd av utskottets tillstyrkan av yrkandena 36, 37 och 39 i motion
U216 (fp) och vad som i övrigt anförts i avsnittet om u-landspolitiska insatser,
föreslår utskottet med ändring av budgetpropositionens förslag ett anslag
för Övriga u-landspolitiska insatser av 686 000 000 kr. Därmed tillstyrks
även yrkande 38 i motionen.

dels att utskottets hemställan i punkt 10, moment 11, bort ha följande lydel 11.

att riksdagen med bifall till yrkande 38 i motion 1986/87:U2I6
och med ändring av budgetpropositionens förslag till Övriga u-landspolitiska
insatser m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 686 000 000 kr. *5

Särskilda yttranden

UU 1986/87:10

1. Biståndsanslagen och utbetalningstakten

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anför:

Behovet av bistånd är i dag större än någonsin. Därför är det angeläget att
det svenska biståndet är på en gång högt och effektivt. Folkpartiet betraktar
enprocentsmålet som ett etappmål. Biståndets andel av BNI bör i framtiden
successivt öka i den takt ekonomin tillåter. På lång sikt bör 2% av BNI
utgöra ett nytt biståndsmål.

Mot bakgrund av de stora behoven av bistånd är det oroande att utbetalningstakten
på senare år varit låg. En av flera orsaker till detta är att regeringen
låtit höja vissa anslag, såsom u-krediter och betalningsbalansstöd
där reservationerna varit stora, mer än som varit motiverat, medan andra
fått för lite. Även om utskottet i år gjort vissa justeringar i rätt riktning,
såsom en ökning av katastrofanslaget och anslaget till enskilda organisationer
samt en motsvarande minskning av anslaget till u-krediter, kvarstår
folkpartiets kritik mot denna oroande tendens i regeringens biståndspolitik.

2. Demokratisk samhällsutveckling

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anför:

Demokratimålet för det svenska u-landsbiståndet spelar en framträdande
roll i föreliggande betänkande. Vi har i vår partimotion U216 redovisat de
riktlinjer som Sverige bör följa för att ge ökad tyngd åt demokrati och
mänskliga rättigheter i biståndspolitiken. Vi har föreslagit att biståndet
bl. a. bör inriktas på projekt som har direkt demokratistödjande effekt, att
dialogen i högre grad bör användas för att främja de mänskliga rättigheterna
och markera demokratimålets betydelse samt att Sverige bör stödja en
demokratisk samhällsutveckling där den faktiskt är på väg, även utanför
kretsen av programländer. Dessa riktlinjer har fått ett starkt genomslag i
utskottets principiella uttalanden. Vi har därför avstått från att reservera oss
i dessa avseenden. Men vi vill betona att demokratibegreppet — med beaktande
av de svårigheter en demokratisering av fattiga länder möter — inte
får ges en så vid tolkning att krav på politisk mångfald, yttrandefrihet och
fria val skjuts i bakgrunden.

Vi vill samtidigt understryka vikten av att dessa riktlinjer påverkar den
faktiskt förda politiken. Regeringens agerande i fråga om Vietnam-biståndet
och utskottets behandling av flera konkreta förslag, bl. a. om stöd till
politiska partier, om bistånd till Uganda och Filippinerna väcker vissa farhågor
i detta avseende.

3. Samarbete med näringslivet

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Anita Bråkenhielm (alla m)

anför: 154

Moderata samlingspartiet har under lång tid framhållit fördelarna med att UU 1986/87:10
engagera näringslivet i biståndsarbetet. Kommersiellt samarbete är långsiktigt
och ger ömsesidigt utbyte. Därigenom har samarbetet goda förutsättningar
att bli en effektiv motor i en självgenererande utveckling i u-länderna.

Svenskt näringsliv har både erfarenhet och kompetens vilka, med hänsyn
till de kommersiella villkoren, effektivt kan bidra till ett framgångsrikt utvecklingssamarbete
med u-länderna. Näringslivet bör därför i framtiden i
större utsträckning utnyttjas i det svenska biståndsarbetet. Planläggning
och utförande av biståndsprojekt bör kunna utföras av företag med härför
lämplig kompetens. Samarbetet bör därvid koncentreras till ett antal sektorer
där svenskt näringsliv har en internationellt sett god kompetens, exempelvis
inom områden som energiförsörjning och vattenkraft, livsmedelsindustri,
malmprojektering och malmutvinning, jord- och skogsbruk, skogsindustri,
telekommunikationer och transporter.

Ett sektorsanknutet samarbete med näringslivet skulle innebära att administrationen
till betydande del skulle falla på näringslivet och därmed avlasta
SIDA med dess begränsade resurser.

4. Bistånd för familjeplanering

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anför:

Utskottet markerar i detta betänkande att stöd till familjeplaneringsinsatser
bör vara ett betydande inslag i svenskt bistånd och att befolkningsfrågorna
bör ägnas stor uppmärksamhet. Det är enligt folkpartiets mening värdefullt
att detta slås fast.

Vi har i vår partimotion föreslagit att stödet till familjeplanering inte skall
omfattas av landkoncentrationsprincipen. Den nya anslagsposten Särskilda
program bör t. ex. flexibelt kunna användas för angelägna insatser på
detta område även utanför programlandskretsen.

Vi utgår ifrån att utskottet inte har för avsikt att helt låsa utnyttjandet av
denna anslagspost till programländerna.

5. Kretsen av programländer

Rune Ångström och Maria Leissner (båda fp) anför:

I takt med att biståndet ökar är det naturligt att pröva frågan om nya samarbetsländer.
Vi är för närvarande inte beredda att föreslå en utökning av
programlandskretsen. Vi menar dock att det finns flera länder som skulle
kunna komma i fråga för ett mer långsiktigt biståndssamarbete. I vår partimotion
U216 framhålls att insatser i Sudan och Somalia kan vara motiverade.
På annan plats i detta betänkande har vi reserverat oss för ett anslag på
50 milj. kr. till Uganda samt demokratistödjande insatser i Filippinerna. 1
bägge dessa fall bör Sverige hålla beredskap för ett mer långsiktigt biståndssamarbete.
155

6. Det multilaterala biståndets andel UU 1986/87:10

Gunnel Jonäng och Karin Söder (båda c) anför:

Många utvecklingsproblem har sådana dimensioner och sådan karaktär att
de inte kan lösas på bilateral basis. Krisen i Afrika är ett exempel på detta. 1
dylika situationer behövs samordnade, effektiva insatser genom internationella
organisationer.

Flera av de stora biståndsorganisationerna har för närvarande resursproblem.
Det är därför viktigt att bidragen bl. a. från länder som Sverige med
vår särskilda FN-profil, ligger på en hög nivå. Enligt vår mening bör multilaterala
åtgärder prioriteras i det svenska biståndet och deras betydelse
sålunda successivt ökas.

156

Förteckning över motioner/yrkanden som behandlas i betänkandet

UU 1986/87:10

Motion	Utskottets yttrande åter-finns under punkt	Utskottets hemställan återfinns under punkt
I986/87:U201 av Anita Persson och Iris Mårtensson (s) om familjeplaneringsinsat-ser i u-länderna	3	3
1986/87:U202 av Anita Bråkenhielm och Ivar Virgin (m) om lantbruksutveckling i Costa Rica och Nicaragua	8	8
1986/87:U203 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) om utvecklingsbistånd i kampen mot AIDS	2	2
1986/87:11204 av Birthe Sörestédt och Hans Pettersson i Helsingborg (s) om upphand-lingen av spannmål för biståndsändamål	3	3
1986/87:U205 av Alf Svensson (c) om bi-ståndspolitiken	1,2, 4.2, 4.4, 4.5	1, 2, 4.6
1986/87:11206 av Birgitta Hambraeus och Karl Erik Olsson (c) om världsbankens eko-logiska riktlinjer	3	3
1986/87:11207 av Margaretha af Ugglas m. fl. (m) om ökat stöd till flyktingbarn från Afghanistan	4.4	4.6
I986/87:U208 av Sven Lundberg m. fl. (s) om finansiering av inventarier och utrust-ning vid Sandö u-centrum	7	7
1986/87:U209 av Olof Johansson m. fl. (c) partimotion om biståndspolitiken	2, 3, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 10	2, 3, 4.6, 10
1986/87:U2I0 av Ingrid Sundberg (m) om utvärderingen av svenskt utvecklingsbi-stånd	2	2
1986/87:U211 av Marianne Karlsson (c) om u-landsbiståndet, m. m.	4.1	4.6
I986/87:U212 av Birthe Sörestedt m. fl. (s) om sparinsatser i u-länder	10	10
1986/87:U213 av Olle Grahn och Börje Stensson (fp) om enskilda organisationers utvecklingssamarbete	4.4	4.6
1986/87:U214 av Gunnar Hökmark och Anita Bråkenhielm (m) om Sveriges bistånd till Etiopien	4.2	4.6
1986/87:U215 av Lars Werner m. fl. (vpk) om återuppbyggnaden i Kampuchea	4.2	4.6
I986/87:U216 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) om partimotion om effektivare u-lands-bistånd	1, 2, 3, 4.1, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 5,6, 8, 10	1, 2, 3, 4.6, 10
1986/87:U217 av Sten Sture Paterson (m) om naturmiljöanknutna riktlinjer för bistån-det	1,2, 4.5,8	1, 2, 8

1986/87:U218 av Lars Werner m. fl. (vpk) 1,2,3,4.2,4.4,6, 1,2, 3, 4.6, 6, 10

partimotion om u-landsbistånd för frigörel- 10

157

Motion	Utskottets yttrande åter-finns under punkt	Utskottets hemställan återfinns under punkt
1986/87:U219 av Margareta Fogelberg och Lars Ernestam (fp) om ekologiska bistånds- projekt	2, 3	2,3
1986/87:U220 av Margareta Fogelberg och Ingela Mårtensson (fp) om ökade bistånds- insatser för Costa Rica	4.2	4.6
1986/87:U221 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk) om den humanitära hjälpen till Afgha- nistan	4.4	4.6
I986/87:U222 av Hans Petersson i Hallsta- hammar m. fl. (vpk, fp, c) om bistånd till Västra Sahara	4.4	4.6
I986/87:U224 av Charlotte Branting m. fl. (fp) om stödet till Västra Sahara	4.4	4.6
1986/87 :U225 av Lars Werner m. fl. (vpk) om generella bidrag till vissa organisationer för information om södra Afrika	4.2, 5	4.6, 5
I986/87:U226 av Margareta Winberg och Torgny Larsson (s) om generella bidrag till Isolera Sydafrika-kommittén (ISAK) och Afrikagruppema i Sverige (AGIS)	5	6
1986/87:U227 av Lars Werner m. fl. (vpk) om den internationella skuldkrisen	3, 10	3, 10
I986/87:U228 av Nils Carlshamre (m) för bekämpande av AIDS	2	2
1986/87:U229 av Margaretha af Ugglas m. fl. (m) partimotion om biståndspolitiken	2, 4.1, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 10	2, 4.6, 10
1986/87 :U230 av Sten Sture Paterson (m) om utvecklingsarbetet i Bhutan	2, 3	2, 3
1986/87 :U231 av Sten Sture Paterson (m) om biståndet till Tanzania	4.2	4.6
1986/87:U232 av Alf Wennerfors (m) om	4.4	4.6
stödet till Afghanistans folk	4.4	4.6
1986/87:U234 av Gunnel Liljegren och Eli- sabeth Fleetwood (m) om främjandet av mänskliga rättigheter i bl. a. Cuba	10	10
1986/87:U235 av Birger Hagård (m) om minskat bistånd till Angola	4.2, 4.4	4.6
1986/87:U236 av Gunnel Jonäng (c) om stöd till det filippinska folket	4.5	4.6
1986/87:U237 av Agne Hansson och Karin Israelsson (c) om ökat svenskt ansvar för FN:s budget	3	3
1986/87:U238 av Lars Werner m. fl. (vpk)	2	2
om internationell kvinnosolidaritet	4.4	4.6
1986/87:U239 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp)	10	10

UU 1986/87:10

om biståndsmedel till studenter från tredje
världen

158

Motion	Utskottets yttrande åter-finns under punkt	Utskottets hemställan återfinns under punkt
1986/87:U502 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkandena 2 och 4 om Sveriges förhållande till Indonesien	4.4	4.6
1986/87:U505 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkande 3 om solidaritet med folket i Chile	4.4	4.6
1986/87:U512 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkande 5 om fördömande av Israel och stöd till PLO	4.4	4.6
1986/87:U514 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkande 3 om stöd till det kurdiska folket	4.4	4.6
1986/87:U518 av Per Arne Aglert och Jan- Erik Wikström (fp) om humanitära insatser för mänskliga rättigheter i Sydasien och Mellanöstern	4.4	4.6
1986/87:U529 av Ivar Virgin (m) yrkandena 1 och 2 om Sovjetunionens krigföring i Af- ghanistan	4.4	4.6
1986/87:U531 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) yrkande 6 om mänskliga fri- och rättigheter	2	2
1986/87.U536 av Lars Werner m. fl. (vpk)	2	2

yrkande 2 om åtgärder mot barnarbete

159

Innehållsförteckning

UU 1986/87:10

Sida

Sammanfattning av betänkandet 1

U-länderna i det internationella samarbetet 2

Propositionen 2

1 Anslagsutveckling, planeringsramar etc 5

Propositionen 5

Motioner 7

Utskottet 7

2 Allmänna riktlinjer för biståndet 9

Propositionen 9

Motioner 13

Sammanfattning av motionernas innehåll

beträffande riktlinjer för biståndet 16

Utskottet 21

3 Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1) 39

Propositionen 39

Motioner 48

Utskottet 50

4 Utvecklingssamarbete genom SIDA (C 2) 55

4.1 Återflöde, bundet bistånd, importstöd,

m. m 55

Propositionen 55

Motioner 56

Utskottet 56

4.2 Samarbete med enskilda länder 57

Propositionen 57

Motioner 61

Utskottet 64

4.3 Regionala insatser samt humanitärt

samarbete i Latinamerika och Södra Afrika 70

Propositionen 70

Motioner 71

Utskottet 72

4.4 Katastrofbistånd och bistånd genom

enskilda organisationer 74

Propositionen 74

Motioner 75

Utskottet 77

4.5 Särskilda program, miljö, markvård och

energi m. m 83

Propositionen 83

Motioner 83

Utskottet 84

4.6 Samlade hemställanden under punkt 4
(anslaget C 2)

160

5 Information (C 3) 90 UU 1986/87:10

Propositionen 90

Motioner 90

Utskottet 90

6 Styrelsen för internationell utveckling SIDA (C 4) 91

Propositionen 91

Motion 92

Utskottet 92

7 Nämnden för u-landsutbildning (C 5) 93

Motion 94

Utskottet 94

8 Styrelsen för u-landsforskning SAREC (C 6) 95

Propositionen 95

Motioner 96

Utskottet 96

9 Nordiska Afrikainstitutet (C 7) 98

10 Övriga u-landspolitiska insatser m. m. (C 8) 98

Propositionen 98

Motioner 101

Utskottet 103

Reservationer lil

Särskilda yttranden 154

Motionsförteckning 157

161

Reservationer

UU 1986/87:10

1. BNP sorn beräkningsgrund (vpk) lil

2. Biståndsanslagens storlek m. m. (m) lil

3. Strategi för demokratisk utveckling (m) 112

4. Anslagspost för demokratiutveckling (c) 112

5. Anslagspost för demokratiutveckling (m) 113

6. Bistånd genom politiska partier (m, fp) 114

7. Avbrytande av bistånd (m) 114

8. Omprövning av bistånd (fp) 115

9. Redovisning av situationen för mänskliga rättigheter (m, fp)... 115

10. Översyn av biståndsmålen (m, fp, c) 116

11. Kvinnoinriktade projekt m. m. (vpk) 116

12. Effektivitet och resultatvärdering (m) 117

13. Landprogrammering och projektbistånd (m, c) 118

14. Utvidgning av kretsen av samarbetsländer (m) 118

15. Biståndspolitisk utredning (m, c) 119

16. Utvärdering av det multilaterala biståndet (fp) 120

17. Inriktning av Världsbankens arbete (vpk) 120

18. Bidrag till UNDP och UNICEF (fp, c) 121

19. Bidrag till UNDP (vpk) 122

20. Bidrag till WFP och UNHCR (c) 122

21. Bidrag till UNHCR och IDA (fp) 123

22. Samnordisk kreditgivning (fp) 123

23. Samnordisk kreditgivning (vpk) 124

24. MIGA (vpk) 124

25. Utträde ur IFC (vpk) 125

26. Merkostnad vid spannmålsköp (fp) 125

27. Obundet bistånd (fp) 126

28. Importstöd (m) 126

29. Medelsramar för Angola, Mozambique och Zimbabwe (m).... 127

30. Medelsram för Tanzania (m) 128

31. Medelsram för Tanzania (c) 128

32. Medelsram m. m. avseende Etiopien (m) 129

33. Medelsram för Etiopien (fp, c) 129

34. Medelsram för Nicaragua (m) 130

35. Medelsram för Nicaragua (fp, c) 131

36. Medelsram för Vietnam (m) 131

37. Medelsram och avvecklingsplan för biståndet till Vietnam (fp). 132

38. Medelsram och avvecklingsplan för biståndet till Vietnam (c).. 132

39. Medelsram för Vietnam (vpk) 133

40. Förhållandena vid biståndsprojektet Bai Bang (fp, m, c) 134

41. Vitbok om biståndet till Vietnam (m) 134

42. Medelsramar för Indien, Botswana och Kap Verde (m) 134

43. Medelsram för Kenya (m) 135

44. Medelsram m. m. avseende Kenya (vpk) 135

45. Medelsram för Laos (m) 136

46. Medelsram för Laos (vpk) 136 152

47. Medelsram m. m. avseende Bangladesh (vpk) 137 UU 1986/87:10

48. Biståndssamarbetet med Lesotho (vpk) 137

49. Återuppbyggnadsbistånd till Kampuchea (vpk) 138

50. Biståndssamarbete med Uganda (fp) 138

51. Regionala insatser (SADCC) m. m. (m) 139

52. Regionala insatser (fp) 139

53. Regionala insatser (c) 140

54. Humanitärt bistånd i Latinamerika (fp) 140

55. Humanitärt bistånd i Latinamerika (c) 140

56. Särskilda insatser i Latinamerika (fp) 141

57. Humanitärt bistånd i södra Afrikas (m, c) 141

58. Humanitärt bistånd i södra Afrika (fp) 142

59. Katastrofpostens storlek (vpk) 142

60. Katastrofpostens användning (m, c) 143

61. Ytterligare medel för katastrofbistånd till södra Afrika (fp).... 143

62. Stöd till befrielserörelsen FRETILIN (vpk) 144

63. Humanitärt bistånd i Chile (vpk) 144

64. Humanitärt bistånd i Sydasien och Mellanöstern (fp) 144

65. Fortsatt ökning av anslagsposten för Folkrörelser och enskilda
organisationer (fp) 145

66. Särskilda program (fp) 145

67. Särskilda program (vpk) 145

68. Återinförande av anslagspost för miljö, markvård och energi

(m, fp, c) 146

69. Storleken av anslagsposten för miljö, markvård och energi (m). 147

70. Storleken av anslagsposten för miljö, markvård och energi (fp). 147

71. Storleken av anslagsposten för miljö, markvård och energi (c) . 148

72. Stöd för demokratin i Filippinerna (fp, c) 148

73. Generellt informationsbidrag till Afrikagrupperna m. m. (vpk). 148

74. Anslaget för information (fp) 149

75. SI DA :s myndighetsanslag (m) 149

76. Anslaget för SAREC (fp) 150

77. U-krediter (fp) 150

78. U-krediter (c) 150

79. U-krediter (vpk) 151

80. Internationell monetär konferens (vpk) 151

81. Betalningsbalansstöd (m) 152

82. Betalningsbalansstöd (fp) 152

83. Betalningsbalansstöd (c) 153

84. Anslaget till övriga u-landspolitiska insatser (fp) 153

Särskilda yttranden

1. Biståndsanslagen och utbetalningstakten (fp) 154

2. Demokratisk samhällsutveckling (fp) 154

3. Samarbete med näringslivet (m) 154

4. Bistånd för familjeplanering (fp) 155

5. Kretsen av programländer (fp) 155

6. Det multilaterala biståndets andel (c) 156