om internationellt utvecklingssamarbete m.m.(prop 1982/83:100, bil. 5)
Betänkande 1982/83:UU20
UU 1982/83:20
Utrikesutskottets betänkande
1982/83:20
om internationellt utvecklingssamarbete m. m. (prop 1982/83:100,
bil. 5)
TREDJE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas de förslag avseende internationellt utvecklingssamarbete
m. m. som regeringen förelagt riksdagen i budgetpropositionen
1982/83:100, bil, 5, litt. C samt i anslutning därtill väckta motioner.
En sammanställning över de behandlade motionerna och en innehållsförteckning
finns i slutet av betänkandet.
Sammanfattning av propositionens förslag
Biståndet under budgetåret 1983/84 föreslås öka med 477,6 milj. kr. till
6 622,6 milj. kr. I syfte att minska budgetbelastningen har vissa omdisponeringar
gjorts inom biståndsramen. Av ökningen på 477,6 milj. kr.
finansieras 227,6 milj. kr. genom att ointecknade reservationsmedel tas i
anspråk. Därigenom har den anslagsökning som föreslås riksdagen kunnat
begränsas till 250 milj. kr.
Av biståndsanslagen går en knapp tredjedel till bistånd via de internationella
organisationerna (multilateralt bistånd) och knappt två tredjedelar till
bistånd genom SIDA.
Några av huvudpunkterna i förslagen:
- En kraftig ökning av anslagsposten för u-krediter, från 300 till 500 milj. kr.,
vilket möjliggör en viss ökning av u-kreditvolymen, trots att internationella
överenskommelser om ökat gåvoelement kraftigt fördyrat ukrediterna.
- Ökad tonvikt läggs vid det landprogrammerade biståndet. Väsentliga
ökningar föreslås av landramarna och av vissa andra anslag, t. ex. stödet
till enskilda organisationers biståndsprojekt. För att ge utrymme åt dessa
prioriterade områden föreslås nedskärningar av vissa andra bilaterala
anslagsposter.
- Biståndet skall i ökad grad inriktas på att höja effektiviteten inom de direkt
produktiva sektorerna i mottagarländerna. Tonvikt läggs vid lantbruk och
landsbygdsutveckling samt upprustning av befintliga industrier och
anläggningar i mottagarländerna.
- Biståndet till Latinamerika ökar, bl. a. anslagen för Nicaragua och för
humanitärt bistånd i Latinamerika.
- Fortsatt satsning på södra Afrika.
- Skärpt kontroll av biståndets effektivitet.
1 Riksdagen 1982183. 9 sami. Nr 20
UU 1982/83:20
2
- En ny form av mera generella samarbetsavtal kommer att prövas som ett
instrument för att samordna Sveriges relationer med ett eller ett par
enskilda u-länder.
U-länderna i det internationella samarbetet
Propositionen (s. 28-34)
Den världsekonomiska krisen djupnar. Alla länder påverkas, rika som
fattiga. Recessionen är mera utdragen än någon gång efter andra världskriget.
Det ömsesidiga ekonomiska beroendet mellan världens länder sprider
nu stagnation i stället för välstånd. Världshandeln fortsätter att minska.
Inkomstklyftorna mellan och inom länder vidgas. De svaga grupperna i de
fattiga länderna drabbas hårdast. En miljard människor lever i extrem
misär.
Sedan 1973 har de oljeimporterande u-ländernas räntebetalningar stigit
från 5 till 50 miljarder dollar. Flertalet låntagarländer i tredje världen tvingas
inrikta sin utvecklingspolitik på export för att klara räntor och amorteringar.
Detta gäller även de fattigaste länderna med en nominellt sett låg
skuldsättning. Möjligheterna att betala tillbaka lånen har undergrävts genom
de senaste årens mycket höga ränteläge och den stora kursuppgången på
amerikanska dollar. Både låntagare och långivare står inför ett alltmer
svårlöst dilemma. De privata bankerna visar ökad oro. Långa och
medellånga lån som förfaller ersätts med allt kortfristigare utlåning. I ett
växande antal fall har privatbankerna tvingats ge anstånd med återbetalning
av förfallna lån. De minst kreditvärdiga bland u-länderna trängs först undan
från kreditmarknaderna.
Några mer långtgående åtgärder för att möta denna situation har de
internationella finansinstitutionerna inte kunnat vidta. Inte minst USA har
motsatt sig den ökning av dessa institutioners resurser som läget påkallat.
Konkurrensen om krediter på gynnsamma villkor i institutioner som
Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken har därmed ytterligare
skärpts. Samtidigt har det internationella gåvobiståndet stagnerat. En
markant förskjutning av de bilaterala biståndsflödena till rikare och
kommersiellt mer intressanta u-länder har skett under senare år. Sedan 1976
har biståndet till de fattigare u-länderna sjunkit med 5 % i reala termer.
Alla prognoser för 1980-talet visar stora behov av utländsk finansiering av
u-ländernas bytesbalansunderskott. Gåvobistånd, privata resursflöden,
direkta investeringar, lån från internationella finansieringsorgan och olika
former av förmånliga krediter måste komplettera, inte ersätta, varandra.
U-ländernas stora och bestående underskott kan inte finansieras enbart
genom tillskott av utländska resurser. En i många fall smärtsam ekonomiskpolitisk
anpassning kommer att krävas.
På det nationella planet bottnar problemen ofta i val av utvecklingsstrategi
och inrikespolitiska svårigheter att vidta nödvändiga förändringar.
UU 1982/83:20
3
I många länder har en snabb industrialisering drivits fram med få
anknytningar till lokalt näringsliv. Satsningarna har ofta beslutats utan
tillräcklig hänsyn till marknadens storlek, tillgänglig teknisk och administrativ
expertis och behov av utländsk valuta för import av råvaror och
reservdelar. Nya projekt har prioriterats framför befintliga anläggningar,
ofta under ett betydande tryck från biståndsgivare. Industriutvecklingen har i
många fall fått ske på bekostnad av investeringar i jordbruket.
Särskilt alarmerande är utvecklingen i det afrikanska jordbruket. Totalt
har världens produktion av livsmedel ökat, men i Afrika söder om Sahara
sjönk den under 1970-talet med 10 % per invånare. Orsakerna är många.
Jordbruket i tropikerna är särskilt utsatt för naturens nyckfullhet. Återkommande
torka och missväxt drabbar skördarna i många länder. Bristande
hänsyn till grundläggande ekologiska samband ökar sårbarheten. Befolkningstillväxt
och flykt från landsbygden sker i snabb takt. Produktiviteten
inom jordbruket är extremt låg. Bristen på infrastruktur och insatsvaror är
skriande.
Tungrodd central planering, brister i den ekonomiska politiken och
snedvriden prisstruktur har förlamat produktion och distribution av jordbruksvaror
och orsakat nya importkrävande konsumtionsmönster.
Den av OECD:s biståndskommitté (DAC) publicerade statistiken över de
totala biståndsutbetalningarna till u-länder och multilaterala organisationer
visar att utbetalningarna år 1981 uppgick till 35,6 miljarder dollar mot 38,5 år
1980, en minskning räknat i dollar med 7,5 %.
För första gången under det senaste decenniet har alltså det internationella
biståndet under 1981 väsentligt minskat. Denna nedgång på 7 % kan dock till
en del förklaras dels av att flera bidragsgivare beslutat att uppskjuta sina
utbetalningar till vissa multilaterala organisationer, dels av att värdet på de
flesta givarländers valutor sjönk gentemot den amerikanska dollarn, vilket
negativt påverkade den i dollar uttryckta DAC-statistiken.
Denna ökning kan dock på intet sätt dölja det faktum att de högt ställda
förväntningarna från 1960-talet och början av 1970-talet inte kunnat infrias.
Endast fyra av DAC:s 17 medlemsländer, nämligen Danmark, Nederländerna,
Norge och Sverige, har nått över det av FN uppställda målet att
avsätta 0,7 % av resp. lands BNI till bistånd.
Den ekonomiska krisen har också satt tydliga spår i de multilaterala
utvecklingsorganens finansiella situation.
Bidragen till FN-organisationernas biståndsarbete har inte ökat i takt med
vare sig behoven eller inflationens och valutakursernas utveckling. FN:s
centrala organ för tekniskt bistånd, UNDP, har tvingats anpassa sin
programplanering till en betydligt lägre bidragsnivå än planerat. Resurskrisen
gör det också allt svårare för UNDP att spela den samordnande roll i
FN-systemet som UNDP ålades i början av 1970-talet.
Världsbanken och dess särskilda organ för bistånd till de fattigaste
länderna, IDA, liksom de regionala utvecklingsbankerna och -fonderna, har
UU 1982/83:20
4
under det senaste året haft allvarliga resursproblem. USA har intagit en mera
återhållsam inställning vad gäller bidrag till multilaterala utvecklingsbanker.
Eftersom USA inte fullgjort sina åtaganden har det först efter stora insatser
av övriga givarländer blivit möjligt för IDA att fortsätta sin verksamhet - om
än på reducerad nivå.
1. Anslagsutveckling, planeringsramar, besparingar i biståndet
m. m.
Propositionen (s. 44-46)
Under de senaste budgetåren har biståndsramen beräknats som 1,014 %
av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI) för det kalenderår under
vilket budgetpropositionen läggs fram. Förslagen i SIDA:s anslagsframställning
för budgetåret 1983/84 bygger på ett antagande om att samma
biståndsram skall gälla för 1983/84.
I det besvärliga statsfinansiella läget måste statsutgifterna för budgetåret
1983/84 underkastas en mycket hård prövning, där något undantag inte kan
göras för biståndsanslagen. Regeringen föreslår därför vissa omdisponeringar
inom biståndsramen i syfte att minska budgetbelastningen samtidigt som
Sverige kan stå fast vid sitt åtagande att avsätta 1 % av landets resurser för
utvecklingssamarbete med u-länderna.
Biståndsramen för 1983/84 har beräknats som 1 % av den beräknade
bruttonationalinkomsten (BNI) för kalenderåret 1983. Ramen blir därmed
6 740 milj. kr., vilket innebär en ökning med 512 milj. kr. jämfört med
biståndsramen under budgetåret 1982/83.
På samma sätt som under tidigare budgetår ingår i denna ram vissa utgifter
för bistånds- och u-landsverksamhet, som i statsbudgeten belastar andra
huvudtitlar eller anslag. För 1983/84 föreslås att totalt 145 milj. kr. för sådana
ändamål avräknas mot biståndsramen, en ökning med 62 milj. kr. jämfört
med budgetåret 1982/83.
I beloppet om 145 milj. kr. ingår följande poster:
- de avräkningar som gjordes under budgetåret 1982/83, omräknade till
aktuellt prisläge - 94 milj. kr.,
- SIDA:s andel av den köpram som finansieras över utrikesdepartementets
huvudtitel, anslaget A 3. Inköp, uppförande och iståndsättande av
fastigheter för utrikesrepresentationen - 4 milj. kr.,
- kostnaderna för det svenska FN-sjukhuset i Libanon, som finansieras över
utrikesdepartementets huvudtitel, anslaget B 1. Förenta nationerna - 35
milj. kr.,
- u-ländernas andel av de gäststipendier som finansieras över utrikesdepartementets
huvudtitel, anslaget D 1. Svenska institutet - 1,5 milj. kr.,
- råvaruavtal under utrikesdepartementets huvudtitel - 8,5 milj. kr.,
samt
UU 1982/83:20
5
- avgifter till det internationella atomenergiorganets (IAEA:s) fond för
tekniskt samarbete med u-länder, som finansieras över industridepartementets
huvudtitel - 2 milj. kr.
Sedan 145 milj. kr. avräknats från biståndsramen återstår till biståndsanslagen
inom littera C. Internationellt utvecklingssamarbete totalt 6 595 milj.
kr., en ökning med 450 milj. kr. jämfört med motsvarande anslag under
budgetåret 1982/83.
Under senare år har utnyttjandegraden av de olika biståndsanslagen
tenderat att sjunka, varför betydande ackumulerade reservationer har
uppstått. I syfte att minska belastningen på statsbudgeten föreslås i
propositionen att 200 milj. kr. av ökningen på 450 milj. kr. finansieras genom
att ointecknade reservationsmedel efter budgetåret 1981/82 tas i anspråk
under budgetåret 1983/84. Av dessa 200 milj. kr. faller 40 milj. kr. på C 1,130
milj. kr. på C 2 och 30 milj. kr. på anslaget C 9. Därutöver föreslås att
ytterligare 27,6 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel på anslaget C 1
efter budgetåret 1982/83 tas i anspråk för bidrag under 1983/84. Summan av
de bidragsökningar för budgetåret 1983/84 som föreslås i propositionen blir
därmed 477,6 milj. kr. medan den faktiska belastningen på anslagen C 1-C 9
ökar med 250 milj. kr.
En betydande del av biståndsanslagens ökning faller på särskilt förmånlig
kreditgivning till u-länder, de s. k. u-krediterna. Den föreslagna ökningen av
anslagsposten till 500 milj. kr. räcker för att åstadkomma en oförändrad eller
måttligt ökande kreditvolym i jämförelse med budgetåret 1982/83, då även
reservationsmedel använts för detta ändamål.
Inom det bilaterala anslaget har tyngdpunkten lagts på det landprogrammerade
biståndet. Genom betydande nedskärningar av andra bilaterala
anslagsposter har, trots den kraftiga höjningen av anslagsposten för
u-krediter, landramarnas andel av det totala biståndet kunnat hållas
oförändrad. Regeringen föreslår också en väsentlig ökning av stödet till
enskilda organisationers biståndsprojekt.
UU 1982/83:20
6
Biståndsanslag 1980/81-1983/84 (milj. kr.)
|
| Anvisat 1980/81 | Anvisat Anvisat Förslag | Föränd- ring 1982/83- 1983/84 | ||
Cl. | Bidrag till internationella | 1471,0 | 1 707,0 | 1 767,0 | 1 807,0* | + 40,0 |
C 2. | Bilateralt utvecklingssam-arbete genom SIDA | 3 101,9 | 3 483,6 | 3 677,6 | 3 669,62 | - 8,0 |
C 3. | Information | 20,9 | 22,0 | 22,0 | 23,0 | + 1,0 |
C 4. | Styrelsen för internationell | 113,0 | 114,5 | 130,7 | 147,0 | + 16,3 |
C 5. | Nämnden för u-landsut-bildning | 11,5 | 13,9 | 13,9 | 17,8 | + 3,9 |
C 6. | Styrelsen för u-landsforskning | 125,0 | 138,7 | 149,9 | 160,0 | + 10,1 |
C 7. | Nordiska afrikainstitutet | 1,9 | 2,1 | 2,3 | 2,7 | + 0,4 |
C 8. | Lån till personal inom | 3,5 | 4,0 | 4,5 | 4,7 | + 0,2 |
C 9. | Övriga u-landspolitiska | 151,1 | 182,0 | 377,2 | 563,23 | + 186,1 |
| Biståndskostnader som | 15,2 | 52,2 | 82,9 | 145,0 | + 63,0 |
|
| 5 015,0 | 5 720,0 | 6 228,0 | 6540,04 | +312 |
1 Härutöver kommer 40 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret
1981/82 och 27,6 milj. kr. efter budgetåret 1982/83 - totalt 67,6 milj. kr. - att under
1983/84 tas i anspråk för bidrag under anslaget C 1. De totala bidragen uppgår därmed
till 1 874,6 milj. kr.
2 Härutöver kommer 130 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret
1981/82 att under 1983/84 tas i anspråk för bidrag under anslaget C 2. De totala
bidragen uppgår därmed till 3 799,6 milj. kr.
3 Härutöver kommer ytterligare 30 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel efter
budgetåret 1981/82 att under 1983/84 tas i anspråk för bidrag under anslaget C 9. De
totala bidragen uppgår därmed till 593,2 milj. kr.
4 Härutöver kommer - enligt noterna 1-3 ovan - ytterligare 227,6 milj. kr. av
ointecknade reservationsmedel att tas i anspråk under 1983/84.
Det multilaterala anslaget för 1983/84 tillåter - tillsammans med att
ointecknade reservationer tas i anspråk - vissa ökningar av anslagen även
utöver de bidragsökningar jämfört med budgetåret 1982/83 som tidigare
utfästs till olika internationella organ.
De övriga anslagen, främst de administrativa, har prövats med stor
restriktivitet. SIDA och beredningen för internationellt tekniskt samarbete
(BITS) föreslås få en viss ökning av sin personalstyrka, vilket kunnat ske
genom en omdisponering av personalresurserna inom utrikesdepartementets
huvudtitel. På myndigheterna har i övrigt huvudalternativet tillämpats.
Planeringsramarna för biståndet under budgetåren 1984/85 och 1985/86
bör utgöra en i förhållande till budgetåret 1983/84 oförändrad andel av
bruttonationalinkomsten.
UU 1982/83:20
7
Dessutom föreslås att ett nytt anslag inrättas, C 9. Övriga u-landspolitiska
insatser m. m. Till detta anslag förs samtliga de poster under anslaget C 2 som
enligt regleringsbrevet för 1982/83 inte disponeras av SIDA. Det gäller
u-krediter, BITS administrativa kostnader, tekniskt samarbete samt två
poster under anslagsposten Särskilda program, FN-stipendiater och Utredningar
m. m. Efter denna budgettekniska förändring bör anslaget C 2 ges
benämningen C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA.
Regeringen föreslår riksdagen att
1. inrätta ett nytt anslag, C 9. Övriga u-landspolitiska insatser m. m. med
det innehåll som redovisas i propositionen.
2. ändra benämningen på anslaget C 2 till Bilateralt utvecklingssamarbete
genom SIDA.
Motioner
Utskottet behandlar i detta sammanhang
motion 1982/83:901 av Sten Sture Paterson (m), vari hemställs
att riksdagen anhåller att regeringen låter ombesörja en fortlöpande årlig
sammanställning av det totala, genom olika organ administrerade, biståndets
storlek fördelat på land, med redovisning av budgeterade medel, utbetalat
belopp, ävensom av lån och efterskänkta lån.
motion 1982/83:1235 av Anders Svärd (c), vari yrkas
att riksdagen beslutar anslå 227,0 milj. kr. i biståndsmedel utöver vad som
föreslås i bugetpropositionen för att enprocentsmålet inte skall överges.
motion 1982/83:1774 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), yrkandena 12 och 13,
vari hemställs
12. att riksdagen, mot bakgrund av att enprocentsmålet inte uppnås för
budgetåret 1983/84, uttalar att 1 % av BNI måste stå kvar som mål för det
svenska biståndet,
13. att riksdagen för budgetåret 1983/84 dock accepterar den av regeringen
föreslagna totalramen för internationellt biståndssamarbete med hänsyn till
att nuvarande organisation och inriktning av biståndet lett till icke acceptabla
reservationer.
motion 1982/83:1786 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkandena 1 och 2, vari
föreslås
1. att riksdagen uttalar att den svenska biståndspolitiken under en
treårsperiod skall utvecklas så att målet 1 % av BNP till bistånd enligt de
fastslagna principerna för vårt internationella utvecklingssamarbete uppnås,
2. att riksdagen uttalar att det ursprungliga enprocentsmålet för den
svenska biståndspolitiken på grund av det rådande statsfinansiella läget icke
kan uppnås under budgetåret 1983/84 och att detta icke officiellt må döljas
med olika beräkningsknep och nya definitioner.
UU 1982/83:20
8
motion 1982/83:2167 av Ola Ullsten m. fl. (fp), yrkandena 1 och 2, vari
hemställs
1. att riksdagen fastställer biståndet till 1,014 % av bruttonationalinkomsten
för 1983/84, dvs. 6 835 milj. kr.,
2. att riksdagen avslår förslaget att uppföra ointecknade reserver som nya
pengar för budgetåret 1983/84.
Utskottet
Det av statsmakterna fastslagna s. k. enprocentsmålet innebär att ett
belopp motsvarande denna andel av den samlade svenska produktionen
årligen skall anslås i statsbudgeten och utnyttjas för utvecklingssamarbete.
Som bas för beräkningen av detta anslag används numera i enlighet med
internationell praxis begreppet bruttonationalinkomst (BNI) som är bruttonationalprodukten
(BNP) minskad med bl. a. Sveriges räntebetalningar till
utlandet. Biståndsanslagen har under senare år i praktiken legat något över
en procent av BNI.
Det svenska enprocentsåtagandet bör skiljas från FN:s 0,7 procentsmål
som inte avser budgetanslag utan årliga utbetalningar av statligt bistånd.
Sverige har biträtt även FN-målet. Nedanstående tabell visar vissa länders
biståndsutbetalningar i procent av BNI.
Utbetalt bistånd 1979-1981 från DAC-länderna, OPEC, Sovjetunionen och Östeuropa
uttryckt som procent av bruttonationalinkomsten (BNI)
DAC-länderna | 1979 | 1980 | 1981 |
Nederländerna | 0,98 | 1,03 | 1,08 |
Sverige | 0,97 | 0,78 | 0,83 |
Norge | 0,93 | 0,85 | 0,82 |
Danmark | 0,76 | 0,72 | 0,73 |
Frankrike1 | 0,35 | 0,38 | 0,73 |
Belgien | 0,57 | 0,50 | 0,59 |
Österrike | 0,19 | 0,23 | 0,48 |
Förbundsrepubliken Tyskland | 0,44 | 0,43 | 0,46 |
Canada | 0,48 | 0,43 | 0,43 |
Storbritannien | 0,53 | 0,35 | 0,43 |
Australien | 0,53 | 0,48 | 0,41 |
Nya Zeeland | 0,33 | 0,33 | 0,29 |
Japan | 0,26 | 0,32 | 0,28 |
Finland | 0,22 | 0,23 | 0,28 |
Schweiz | 0,21 | 0,24 | 0,24 |
USA | 0,20 | 0,27 | 0,20 |
Italien | 0,08 | 0,17 | 0,19 |
Totalt: | 0,35 | 0,38 | 0,35 |
OPEC-länderna | 1,88 | 1,80 | 1,46 |
Sovjetunionen och Östeuropa | 0,12 | 0,14 | 0,14 |
1 Frankrikes siffra inkluderar överföringar till de franska översjöiska provinserna.
Frankrike har dock tillkännagett sin avsikt att år 1988 uppnå 0,7 %-målet utan att
räkna med överföringarna till dessa provinser.
UU 1982/83:20
9
I propositionen har beräknats att 1,0 % av den uppskattade bruttonationalinkomsten
för år 1983 blir 6 740 milj. kr. Detta belopp betecknas som
biståndsramen för 1983/84 och är summan av de medel som föreslås stå till
regeringens förfogande för utvecklingssamarbete nästkommande budgetår.
För att nå upp till biståndsramen föreslår regeringen dels att riksdagen anslår
biståndsmedel för budgetåret 1983/84 på sammanlagt 6 395 milj. kr., dels att
145 milj. kr. från u-landsinriktad verksamhet inom andra budgetanslag än
biståndsanslagen avräknas mot biståndsramen, dels att reservationer på
sammanlagt 200 milj. kr. från föregående budgetårs biståndsanslag inräknas
även i årets ram.
Enprocentsmålet och biståndsramen berörs i fyra motioner, nämligen
1235,1774,1786 och 2167. Utskottet behandlar först de yrkanden som främst
har att göra med själva beräkningen av biståndsramen för att därefter övergå
till det långsiktiga enprocentsåtagandet.
I motion 1786 föreslås, i yrkande 1, bl. a. en återgång till BNP-begreppet
som bas för biståndsberäkningarna. Motionärerna motsätter sig de s. k.
avräkningarna och vill att medlen till u-krediterna undantas från biståndsramen.
Av samma motions yrkande 2 framgår att motionärerna i rådande
statsfinansiella läge inte ser någon möjlighet att nu göra en uppräkning av
biståndet enligt tidigare beräkningsgrunder. Det förhållandet att det
ursprungliga enprocentsmålet inte kan uppnås under budgetåret 1983/84 får
dock inte döljas med beräkningsknep och nya definitioner, anser motionärerna.
Utskottet konstaterar i sammanhanget att ingen av de övriga motioner som
behandlas under denna punkt ifrågasätter de beräkningsmetoder som
behandlats i det föregående.
När BNI för drygt två år sedan ersatte BNP som bas för biståndsanslagens
beräkning yttrade utskottet i betänkandet UU 1980/81:17 bl. a. att Sverige
genom denna omläggning anpassade sig till ett internationellt, av OECD:s
biståndskommitté använt mått, som gav en rättvis uppfattning om vårt lands
ekonomiska bärkraft.
Även möjligheten att avräkna vissa utgifter för u-landsinriktad verksamhet
mot biståndsramen har använts under ett par år. Vilka poster som berörs
har öppet redovisats i årets och föregående års budgetpropositioner. Det
framgår därav att det rör sig om begränsade belopp till ändamål med klar
anknytning till vårt samarbete med u-länder. Utskottet kan mot denna
bakgrund inte dela bedömningen att någonting döljs bakom beräkningsknep.
Inte heller är utskottet av åsikten att u-kreditsystemet inte skall belasta
biståndsanslagen.
Med hänvisning härtill avstyrks yrkandena 1 och 2 i motion 1786 i här
berörda avseenden.
Invändningar mot utnyttjandet av reservationer från föregående budgetår
i årets biståndsram framförs i motionerna 1235,1786 och 2167. Motionärerna
menar att Sverige därmed under budgetåret 1983/84 inte kommer att uppfylla
UU 1982/83:20
10
sitt enprocentsåtagande. I motion 2167 föreslås därför i yrkande 2 att
riksdagen avslår förslaget att uppföra reservationer som nya pengar för
budgetåret 1983/84 och i yrkande 1 att biståndsramen höjs till 6 835 milj. kr.,
vilket motsvarar 1,014 % av BNI. I motion 1235 föreslås i motsvarande syfte
att biståndsanslagen höjs med sammanlagt 227 milj. kr. utöver regeringens
förslag.
Sverige befinner sig i ett besvärligt statsfinansiellt läge som nödvändiggör
en sträng prövning av alla statsutgifter, biståndsanslagen ej undantagna.
Samtidigt har de gångna årens snabbt växande medelstilldelning - som i
själva verket utgör något mer än en procent årligen av de samlade resurserna
- lett till medelsreservationer, som inte alltid kunnat utnyttjas i takt med
tilldelningen av nya pengar.
I den situationen har regeringen inte funnit det orimligt att en mindre del
av årets anslagsökning finansieras genom ianspråktagande av outnyttjade
reservationer.
Utskottet, som ansluter sig till regeringens förslag, finner det angeläget att
betona att Sverige står fast vid enprocentsmålet för kommande år. Denna
föresats har stöd i en bred politisk opinion, uttryckt bl. a. i de här behandlade
motionerna. Utskottet noterar med tillfredsställelse den breda uppslutningen
kring våra biståndsåtaganden, även i ett läge med svåra ekonomiska
påfrestningar.
Med hänvisning till vad som anförts i det föregående får utskottet dels
avstyrka motion 1235 och motion 2167, yrkandena 1 och 2, avseende en
ytterligare höjning av regeringens biståndsram, dels föreslå att yrkande 12 i
motion 1774 anses besvarat i vad avser Sveriges fortsatta biståndsåtagande.
Utskottet kan emellertid inte instämma i den motivering för biståndsramens
storlek som lämnas i yrkande 13 i motion 1774, varför detta yrkande
avstyrks.
I detta sammanhang behandlar utskottet också motion 901, i vilken det
föreslås att regeringen utarbetar en årlig sammanställning av det totala,
genom olika organ administrerade biståndets storlek fördelat på land, med
redovisning av budgeterade medel, utbetalat belopp, ävensom av lån och
efterskänkta lån.
Utskottet anser att regeringen bör överväga möjligheterna att regelbundet
ge en samlad redovisning av de genom olika kanaler gjorda utbetalningarna
av svenska biståndsmedel till enskilda länder. Motion 901 får därmed anses
besvarad.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner att ett nytt anslag, C 9. Övriga
u-landspolitiska insatser m. m. med det innehåll som redovisas i
propositionen inrättas,
2. att riksdagen godkänner ändring av benämningen på anslaget
C 2. till Bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA,
UU 1982/83:20
11
3. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1235, motion res.
1982/83:1774, yrkande 13, motion 1982/83:1786, yrkandena 1 res.
och 2, och motion 1982/83:2167, yrkandena 1 och 2, godkänner res.
vad regeringen i propositionen föreslagit i övrigt under rubriken res.
Anslagsutveckling,
4. att riksdagen förklarar motion 1982/83:1774, yrkande 12, s.y.
angående enprocentsmålet besvarad med vad utskottet
anfört,
5. att riksdagen förklarar motion 1982/83:901 angående biståndsstatistik
besvarad med vad utskottet anfört.
2. Allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet
Propositionen (s. 34-37, 42-43)
Det är uppenbart att 1960-talets högt ställda förväntningar om snabba
framsteg i kampen mot världsfattigdomen inte uppfyllts, trots ett växande
biståndsflöde från de rika länderna.
Tjugo års erfarenheter av Sveriges utvecklingssamarbete med u-länderna
visar med all önskvärd tydlighet att allt biståndssamarbete måste vara
långsiktigt. Det finns inga genvägar till utveckling. Bistånd är inte - och kan
inte vara - mera än ett komplement till u-ländernas egna utvecklingsansträngningar.
Vid bedömningen av biståndet och dess resultat måste man också komma
ihåg att bistånd i större skala är en ny företeelse. Många av våra
mottagarländer har varit självständiga i mindre än tio år, och de har inlett
sina utvecklingsansträngningar mitt i den djupaste ekonomiska kris som
världsekonomin upplevt sedan 19.30-talet.
För många länder är den ekonomiska krisen nu så djup att den ekonomiska
överlevnaden står på spel. De har hamnat i en ond cirkel, där brist på
utländsk valuta tvingar fram en nedskärning av importen, sänker industrins
kapacitetsutnyttjande och därmed minskar tillgången på konsumtionsvaror.
Det betyder i sin tur att det blir mindre intressant för bönderna att försöka
öka inkomsten av sin jordbruksproduktion, eftersom det finns alltför få varor
att köpa. Korruption, smuggling och laglöshet tilltar. Växande svarta
marknader för livsmedel och andra nödvändighetsvaror uppstår med priser
som är alldeles för höga för de fattigaste befolkningsgrupperna.
Denna negativa utveckling präglar flera av de svenska programländerna,
vilket hänger samman med att vårt bistånd inriktats på de fattigare och mest
utsatta staterna. Dessa länders handlingsmarginaler är små, och misstag i
planering och förvaltning får allvarliga konsekvenser för försörjningen. De
bakslag som inträffar bör ses mot denna bakgrund och bör inte läggas till
grund för att allmänt döma ut de utvecklingsstrategier som hittills tillämpats.
1 (m)
2 (c)
3 (fp)
4 (vpk)
1 (c)
UU 1982/83:20
12
Trots alla problem har Sveriges bistånd i mer än två decennier bidragit till
att skapa varaktiga förbättringar i miljoner fattiga människors levnadsvillkor,
t. ex. genom förbättrad sjukvård, undervisning och tillgång till rent
vatten. Många flaskhalsar i u-ländernas infrastruktur har kunnat avhjälpas
genom biståndssatsningar på vägar och broar. Oljeberoendet har kunnat
nedbringas genom en ökad inhemsk energiproduktion. På många av dessa
områden har svenskt kunnande effektivt utnyttjats till ömsesidig nytta.
1980-talets ekonomiska problem i u-länderna ställer en rad nya krav, både
på mottagar- och givarländerna. Många av Sveriges programländer har
tvingats till - eller kommer att tvingas till - drastiska och smärtsamma
nedskärningar i sina utvecklingsplaner.
För Sverige och andra givarländer innebär krisen i mottagarländerna att
frågan om prioriteringar i biståndet måste ställas med ökad skärpa. Givarna
måste vara beredda att med mera lyhördhet och flexibilitet skräddarsy
biståndet efter varje lands behov. Erfarenheterna visar också att Sverige
måste vara berett att föra en mera aktiv dialog med mottagarländerna om
insatsernas inriktning och utformning.
Tonvikten i biståndet bör under de närmaste åren läggas vid att höja
effektiviteten inom de direkt produktiva sektorerna i programländerna. En
ökad andel av biståndet borgå till jordbruk och landsbygdsutveckling. Inom
industrin bör insatserna i första hand syfta till att höja effektiviteten i
befintliga industrier och anläggningar. Detta kan inte ske enbart genom
leveranser av reservdelar och insatsvaror utan kräver också åtgärder för
underhåll, personalutbildning, konsultinsatser, förbättrad företagsledning
etc. Regeringen anser att ett utökat svenskt personalbistånd - både för att
genomföra biståndsprojekt och för att bistå mottagarlandets förvaltning -bör kunna spela en viktig roll i detta sammanhang.
Landprogrammering
Det landprogrammerade biståndet är, enligt regeringens mening, den typ
av utvecklingssamarbete som bäst och effektivast kan uppfylla 1980-talets
krav på flexibilitet och fördjupat engagemang. I det budgetförslag som
framläggs ges också en ökad tonvikt åt det direkta utvecklingssamarbetet
med programländerna.
Sverige har sedan länge valt landprogrammering som arbetsmetod för
samarbetet med programländerna. Utgångspunkten för landprogrammeringen
är den medelsram som riksdagen godkänt för mottagarlandet. Genom
landprogrammeringen tillförsäkras mottagarlandet möjlighet att styra utnyttjandet
av biståndet samtidigt som detta, i samarbete mellan parterna,
kan anpassas efter mottagarlandets utvecklingspolitik och administrativa
kapacitet och efter Sveriges resurser och intresse att aktivt medverka i
biståndets genomförande.
Erfarenheterna av landprogrammeringen är, på det hela taget, goda.
UU 1982/83:20
13
Landprogrammeringen bygger på en helhetssyn på utvecklingen i mottagarländerna
och är en central del i en solidarisk biståndspolitik. Den ger också
möjlighet till långsiktighet och stabilitet i biståndet och är en förutsättning för
att på ett effektivt sätt utnyttja SIDA:s kapacitet och den svenska
resursbasen.
Landprogrammering är dock en mycket krävande teknik. Den kräver goda
kunskaper om mottagarländerna, t. ex. en realistisk bedömning av landets
organisatoriska och administrativa kapacitet att ta emot bistånd. Landprogrammerat
bistånd kräver också en aktiv och kompetent svensk medverkan i
samarbetets samtliga faser.
Regeringen anser att en större del av SIDA:s kapacitet bör ägnas åt
landprogrammen och samarbetet med programländerna. Statsmakterna bör
visa stor återhållsamhet i att ålägga SIDA arbetsuppgifter utanför landprogrammen.
Regeringen föreslår vissa förändringar och nedskärningar av det
icke landprogrammerade biståndet.
Landsbygdsutveckling
Av jordens en miljard fattigaste människor - dem som Världsbanken
definierar som absolut fattiga - lever 90 % på landsbygden och är sysselsatta i
jordbruk eller därtill knutna näringar.
Mot den bakgrunden anser regeringen det självklart att en växande andel
av såväl det bilaterala som det multilaterala biståndet bör inriktas på
landsbygdsutveckling. Förutom jordbruksinsatser rymmer begreppet landsbygdsutveckling
också en rad andra områden av stor betydelse för
landsbygdsbefolkningens levnadsvillkor: jordbruksrådgivning, krediter, miljö-
och markvård, hälsovård, utbildning, vägar och transporter, energiproduktion,
småindustri osv.
I sin anslagsframställning redovisar SIDA en rad problem som är
förknippade med satsningen på landsbygdsutveckling, bl. a. dessa:
- Mottagarländerna har i regel otillräcklig teknisk och administrativ
förmåga att effektivt utnyttja såväl landets egna resurser som tillskott
genom bistånd. Framför allt saknas vägar, transportsystem, energi och
annan infrastruktur. En utbyggnad på dessa områden är en förutsättning
för långsiktig landsbygdsutveckling, betonar SIDA.
- Kvinnornas roll i utvecklingsprocessen måste uppmärksammas mera.
Många insatser inom jordbruket har försummat att ta hänsyn till
kvinnornas roll som jordbruksproducenter, främst i stora delar Afrika, där
det i första hand är kvinnorna som brukar jorden.
- Tillgången på svensk expertis är otillräcklig. Det är av stor vikt betonar
SIDA, att den svenska resursbasen på detta område förbättras.
Regeringen anser att det övergripande målet för det svenska stödet till
landsbygdsutveckling bör vara att skapa sysselsättning och höja produktivi
-
UU 1982/83:20
14
teten, främst hos småbrukarna. Ingen varaktig förbättring av de fattigare
gruppernas levnadsvillkor är dock möjlig utan deras egen medverkan i
projektens planering, utformning och genomförande. SIDA:s erfarenheter,
t. ex. i Kenya, visar också att möjligheterna att vinna småbrukarnas
medverkan i program för miljö- och markvård är särskilt stora om dessa
program samtidigt höjer produktiviteten hos de små och medelstora
brukningsenheterna. Sverige bör därför på olika sätt stödja tillkomsten och
uppbyggnaden av olika typer av folkliga organisationer i syfte att mobilisera
breda befolkningsgrupper i utvecklingsansträngningarna. Svenska folkrörelser
och enskilda organisationer kan här spela en viktig roll.
En ökad satsning på landsbygdsutveckling kräver, som SIDA understryker,
en mera aktiv svensk medverkan i projekten. Mot bakgrund av den brist
på svensk expertis som SIDA redovisat bör SIDA målmedvetet satsa på att
bredda och fördjupa det svenska kunnandet - såväl inom SIDA som hos
svenska myndigheter, institutioner och företag. De insatser som genomförs
med medel från anslagsposten Särskilda program bör i första hand ha detta
syfte.
I dialogen med programländerna kan Sverige inte heller underlåta att
beröra de politiska och institutionella förutsättningarna för livsmedelsproduktion
och landsbygdsutveckling, som t. ex. prispolitiken på jordbruksprodukter,
valet av teknologi, fördelningen av stödåtgärder mellan stora och
små brukningsenheter eller effektiviteten hos de organ som distribuerar
insatsvaror och köper upp spannmål från bönderna. Sverige kan naturligtvis
inte göra anspråk på att få diktera dessa avgöranden, som ofta är
inrikespolitiskt känsliga i de länder som vi samarbetar med. Men vi bör redan
på ett tidigt stadium klargöra, att samarbetet kan komma att hämmas eller
rent av avbrytas, om statsmakterna i mottagarlandet inte för en politik som
skapar förutsättningar för att de planerade verksamheterna skall lyckas.
Biståndets organisation
I sitt betänkande med anledning av proposition 1978/79:113 om bl. a.
biståndets organisation betonade utrikesutskottet (UU 1978/79:30) behovet
av att samordningen mellan olika i biståndet engagerade organ fortlöpande
blir uppmärksammat och att ”regeringen tar de initiativ som kan erfordras
för att komma till rätta med eventuellt rådande eller uppkommande brister
därvidlag Detsamma bör gälla organisation och ledningsmetoder för
vart och ett av dessa organ.”
För en typ av bistånd tillsatte regeringen i juli 1982 en utredning,
u-kreditutredningen. Den har i uppdrag att utvärdera det nuvarande
systemet och komma med förslag till framtida former för sådan kreditgivning
(dir. 1982:37). I det nuvarande systemet medverkar bl. a. flera biståndsorgan.
För sina ställningstaganden måste utredningen göra en allmän
bedömning av behov och möjligheter vad gäller u-landspolitisk samordning.
UU 1982/83:20
15
Enligt regeringens mening bör utredningens slutsatser kunna vara av stort
värde för fortsatta överväganden om de organisatoriska formerna för
Sveriges framtida u-landspolitik.
SIDA:s nuvarande organisation infördes för mer än tio år sedan. Sedan
dess har betydande förändringar skett i det svenska biståndets volym,
inriktning och organisation samtidigt som vi fått större erfarenhet av vad som
krävs för att genomföra framgångsrika biståndsinsatser.
Mot denna bakgrund anses tiden nu mogen att se över också SIDA:s
organisation. Regeringen avser därför att tillsätta en utredningsman samt en
referensgrupp med representanter för bl. a. SIDA och utrikesdepartementet,
med uppgift att bl. a. studera ansvarsfördelningen mellan utrikesdepartementet,
SIDA och övriga biståndsorgan vad gäller biståndets samordning
och ledning, SIDA:s tjänstesystem, möjligheterna att på olika sätt möta
SIDA:s växande behov av teknisk kompetens m. m. En sådan utredning bör
också pröva möjligheten att genom organisatoriska förändringar kunna
utnyttja SIDA:s enheter för inköp och personalrekrytering även i andra
länder än programländerna och även för andra svenska u-landspolitiska
organs behov.
Motioner
Utskottet behandlar i detta sammanhang
motion 1982/83:193 av Filip Fridolfsson och Tore Nilsson (m), vari
hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av fördelningen av svenskt
u-landsbistånd.
motion 1982/83:379 av Birgitta Rydle och Ann-Cathrine Haglund (m), vari
hemställs
att riksdagen uttalar att vattenförsörjningen skall ges hög prioritet i den
svenska biståndspolitiken.
motion 1982/83:555 av Margaretha af Ugglas (m), vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att riktlinjerna i
Europarådets rekommendation om biståndspolitik och mänskliga rättigheter
också bör följas upp i svensk biståndspolitik.
motion 1982/83:724 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 2, vari yrkas
2. att riksdagen uttalar sig för att Sverige bör lämna IGGI och hos
regeringen hemställer om åtgärder i enlighet härmed.
motion 1982/83:898 av Kerstin Anér (fp), vari hemställs
att riksdagen hos regeringen hemställer om en översyn av det svenska
u-landsbiståndets fördelning mellan statliga organ och folkrörelser/frivilligorganisationer.
UU 1982/83:20
16
motion 1982/83:903 av Per Petersson m. fl. (m), yrkandena 1-3 och 5-6,
vari hemställs
1. att riksdagen uttalar att Sverige vid länderval bör prioritera sådana
u-länder som slår vakt om de mänskliga rättigheterna och strävar efter en
demokratisk utveckling,
2. att riksdagen uttalar att biståndsarbetet skall omprövas och i sista hand
avbrytas med mottagarländer som bedriver anfallskrig eller har trupper på
främmande territorier eller i vilka de grundläggande mänskliga rättigheterna
kränks,
3. att riksdagen uttalar att en växande andel av biståndet skall användas för
insatser inom områden där Sverige har god kompetens t. ex. energi och
miljö, kommuniktioner, vattenförsörjning osv.,
5. att riksdagen måtte godta vad som i motionen anförs om stöd till
landsbygdsutveckling,
6. att riksdagen uttalar att svenskt bistånd ej får användas i projekt i
samband med vilka tvångsarbete förekommer.
motion 1982/83:906 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari föreslås
att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning med direktiv att
föreslå en ny inriktning av den svenska politiken vad gäller en ny
internationell informationsordning utgående från tredje världens länders
deklarerade behov.
motion 1982/83:1231 av Ann-Cathrine Haglund och Birgitta Rydle (m),
vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alla biståndsprojekt
skall prövas med utgångspunkt från kvinnornas situation.
motion 1982/83:1234 av Börje Nilsson och Ingvar Björk (s), vari
hemställs
1. att riksdagen uttalar att SIDA aktivt bör sträva efter att inrymma
handikappaspekterna i de pågående och planerade biståndsinsatserna,
2. att riksdagen uttalar att SIDA i dialogen med mottagarländerna bör
aktualisera handikappades situation och den kunskap som finns inom Sverige
på detta område.
motion 1982/83:1774 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), yrkandena 1-11 och
14, vari hemställs
1. att riksdagen uttalar att biståndet i ökande grad bör koncentreras på att
möta den pågående utarmningen av jordens miljö och produktiva resurser,
2. att riksdagen uttalar att biståndet därjämte i första hand skall vara
inriktat på att möta de grundläggande behoven hos de fattigaste folken i
fattiga länder,
3. att riksdagen uttalar att biståndet därvid också skall motverka de
förhållanden som leder till eller håller människan kvar i fattigdom och
UU 1982/83:20
17
nöd,
4. att riksdagen beslutar upprepa att de fyra biståndspolitiska målen skall
vara lika gällande,
5. att riksdagen beslutar att till de fyra lägga ett femte biståndspolitiskt
mål: värnande om jordens miljö och produktiva resurser,
6. att riksdagen anhåller att regeringen mot bakgrund av den senaste
utvecklingen i den fattiga världen efter utredning förelägger riksdagen ett
förslag till program för hur svenskt bistånd bör organiseras och inriktas för att
bäst bidra till att bevara jordens miljö och produktiva resurser och möta de
fattigaste människornas grundläggande behov,
7. att riksdagen anhåller att regeringen i arbetet på detta program bedömer
världens mest angelägna biståndsbehov, överväger inom vilka av dessa
behovsområden ett svenskt bistånd kan få mest gynnsam effekt och därvid
bedömer hur man inom dessa behovsområden bäst skall kunna utveckla
svensk forskning, svenskt näringsliv och andra svenska samhällsinstitutioner,
8. att riksdagen som sin mening uttalar att den i budgetpropositionen
aviserade utredningen av bl. a. SIDA:s organisation bör anstå till dess
föreslagna program ger en klarare bild av hur det svenska biståndet i
framtiden bör inriktas,
9. att riksdagen avslår propositionens uttalande om nya uppgifter för
SIDA,
10. att riksdagen avslår den i budgetpropositionen uttryckta ökade
betoningen av det direkta utvecklingssamarbetet med programländerna,
11. att riksdagen samtidigt uttalar att biståndets långsiktiga fördelning på
bilateralt, multilateralt och andra former av bistånd helt måste bli beroende
av hur svenskt bistånd bäst kan möta de fattigaste människornas grundläggande
behov,
14. att riksdagen uttalar att samarbetet inom Förenta nationerna är en
hörnsten i svensk utrikespolitik och att därför samarbetet med FN:s olika
biståndsorgan också är en huvudinriktning för svenskt bistånd.
motion 1982/83:1782 av Martin Olsson och Ulla Tillander (c), vari
hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att vid ingående och förlängning av biståndsavtal med u-länder
Sverige förbehåller sig rätt till omprövning om mottagarlandet deltar i
krigsoperationer eller förutsättningarna för biståndet av andra anledningar
avsevärt förändrats.
motion 1982/83:1786 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 21, vari
föreslås
21. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder så att svenskt
humanitärt bistånd utöver Latinamerika och södra Afrika även kan beviljas
ändamål i övriga Afrika och Asien.
2 Riksdagen 1982183. 9 sami. Nr 20
UU 1982/83:20
18
Utskottet
Även i år tas principerna för det svenska utvecklingsbiståndet och dess
allmänna inriktning upp i ett flertal motioner. I ett par yrkanden föreslås
tillägg till eller förändringar av de gällande biståndspolitiska målen.
I motion 1774 ställs det svenska utvecklingssamarbetet i relation till
mänsklighetens grundläggande överlevnadsfrågor. I det första yrkandet
föreslås att biståndet i ökande grad bör koncentreras på att möta den
pågående utarmningen av jordens miljö och produktiva resurser. Denna
inriktning ges en ytterligare betoning i yrkande 5, vari föreslås att värnet om
miljön och jordens produktiva resurser blir ett femte biståndspolitiskt
mål.
I samma motion understryks biståndets ansvar för de fattigaste grupperna.
I yrkande 2 heter det att biståndet i första hand skall vara inriktat på att möta
de grundläggande behoven hos de fattigaste folken i fattiga länder och i
yrkande 3 att biståndet skall motverka de förhållanden som leder till eller
håller människan kvar i fattigdom och nöd.
Den föreslagna betoningen av miljöfrågor och de fattigaste grupperna
föranleder också motionärerna att i yrkande 6 hemställa om en utredning
som skall utmynna i förslag till riksdagen om ett program för hur svenskt
bistånd bör organiseras och inriktas för att bäst bidra till att bevara jordens
miljö och produktiva resurser och möta de fattigaste människornas mest
grundläggande behov. I arbetet på detta program - heter det i yrkande 7 - bör
regeringen bedöma världens mest angelägna biståndsbehov och överväga
inom vilka behovsområden ett svenskt bistånd kan få mest gynnsam effekt.
Därvid bör regeringen också bedöma hur man inom dessa behovsområden
bäst skall kunna utveckla svensk forskning, svenskt näringsliv och andra
samhällsinstitutioner.
I väntan på detta utredningsarbete vill motionärerna att den i propositionen
aviserade utredningen av SIDA:s organisation skall anstå (yrkande 8),
att propositionens uttalande om nya uppgifter för SIDA avslås (yrkande 9),
att den i propositionen uttryckta ökade betoningen av det direkta samarbetet
med programländerna inte godkänns av riksdagen (yrkande 10) samt att
fördelningen mellan bilateralt, multilateralt och andra former av bistånd blir
beroende av utredningens resultat (yrkande 11).
För två år sedan behandlade utskottet delvis likartade yrkanden. Även då
föreslog motionärerna att biståndet i ökande grad skulle inriktas på
miljöfrågor och hushållning med jordens resurser. Det förordades att
regeringen skulle göra en bedömning av världens mest angelägna behov och
att Sveriges bistånd därefter skulle koncentreras till dessa behovsområden. I
sitt betänkande UU 1980/81:20 förde utskottet ett mycket utförligt resonemang
om dessa frågor.
Även förslaget att införa ett femte biståndspolitiskt mål till värn för
jordens miljö har behandlats tidigare av utskottet. I betänkandet UU
UU 1982/83:20
19
1978/79:1 framhölls att ekologisk balans inte var ett utvecklingsmål i sig utan
snarare borde ingå som självklar komponent i varje biståndsprogram. I UU
1980/81:20 anfördes därtill att de nu gällande fyra biståndsmålen har det
gemensamt att inget av dem syftar till att inrikta biståndet på något visst
ämnesområde eller någon sektor.
När nu motionärerna återkommer till dessa frågor - som sker i yrkandena
1,5,6 och 7 i motion 1774-vill utskottet i första hand hänvisa till dessa båda
betänkanden. De överväganden och slutsatser som med anledning av
motsvarande motionsyrkanden framfördes däri har enligt utskottets mening
fortfarande giltighet.
Vad gäller yrkandena 2 och 3 vill utskottet erinra om att det svenska
utvecklingssamarbetet av tradition har en klar inriktning på de fattigaste
länderna och de fattigaste grupperna i dessa länder. Detta gäller i särskilt hög
grad det landinriktade bilaterala biståndet. I årets budgetproposition
understryks att en växande del av det svenska biståndet bör inriktas på
landsbygdsutveckling, vilket betyder en ytterligare betoning av just de mål
som i motionen framhålls som särskilt viktiga.
Sveriges bistånd bör självfallet vara inriktat på grundläggande och
angelägna behov, såsom exempelvis markvård och livsmedelsförsörjning.
Formuleringen av dessa behov och den konkreta utformningen av Sveriges
utvecklingssamarbete måste emellertid ske i ett nära och direkt samarbete
med de enskilda mottagarländerna. Enligt utskottets mening är det
emellertid knappast möjligt för Sverige att fastställa mottagarländernas
biståndsbehov på det sätt som motionärerna önskar. Detta skulle innebära
inte bara ett ifrågasättande av landprogrammeringen som metod utan även
av de grundläggande principerna för vårt utvecklingssamarbete med
u-länderna, som de hittills praktiserats.
Det är också detta som är kärnan i landprogrammeringen. Den är en
metod för överföring av bistånd som utgår från mottagarens behov. Den
utesluter inte en aktiv dialog eller påverkan från givarlandets sida. Den
utesluter inte heller att det såväl på det bilaterala som på det multilaterala
planet förs en diskussion om vilka de grundläggande hindren för utveckling
är och vad biståndets yttersta syfte bör vara.
Med hänvisning till vad som anförts i det föregående får utskottet anse
yrkandena 1,2 och 3 i motionen besvarade. Utskottet avstyrker yrkandena 5,
6 och 7 i samma motion.
Som en följd av att motionens förslag om en utredning inte tillstyrks,
avstyrks också yrkande 8 i motionen om att den av regeringen föreslagna
utredningen av SIDA:s organisation bör anstå, yrkande 9 om SIDA:s
arbetsuppgifter och yrkande 11 om fördelningen av biståndet mellan
bilaterala och multilaterala ändamål.
I yrkande 10 i motion 1774 föreslås att riksdagen skall avslå propositionens
ökade betoning av det direkta utvecklingssamarbetet med u-länderna.
Enligt utskottets uppfattning måste det direkta samarbetet med u -
UU 1982/83:20
20
länderna förbli centralt i Sveriges bistånd. Denna åsikt uttalade sig riksdagen
för senast förra året då den antog betänkandet UU 1981/82:20, i vilket det
bl. a. hette att det svenska bilaterala biståndet även fortsättningsvis i
övervägande grad måste bestå av samarbete med regeringar i enskilda
länder. Yrkande 10 avstyrks därför.
I två motioner berörs de biståndspolitiska målen. 1 motion 1774, yrkande
4, föreslås att riksdagen skall upprepa att de fyra biståndsmålen skall vara
lika gällande och i motion 903, yrkande 1, att Sverige vid länderval bör
prioritera sådana u-länder som slår vakt om de mänskliga rättigheterna och
strävar efter en demokratisk utveckling.
Frågan om mänskliga rättigheter behandlas även i yrkande 2 i motion 903,
vari föreslås att biståndsarbetet skall omprövas och i sista hand avbrytas med
mottagarländer som bedriver anfallskrig eller har trupper på främmande
territorier eller i vilka de grundläggande mänskliga rättigheterna åsidosätts, i
motion 555 vari föreslås att riktlinjerna i Europarådets rekommendation om
biståndspolitik och mänskliga rättigheter också bör följas upp i svensk
biståndspolitik samt i motion 1782, vari föreslås att Sverige, vid ingående och
förlängning av biståndsavtal, skall förbehålla sig rätt till omprövning om
mottagarlandet deltar i krigsoperationer eller förutsättningarna för biståndet
av andra anledningar avsevärt förändrats.
Riksdagen har under de gångna åren flera gånger bekräftat att de fyra
biståndspolitiska målen äger full giltighet. Det finns inte någon rangordning
mellan dem; de är likvärdiga. Demokratimålet kan därför inte ges någon
särställning, såsom föreslås i yrkande 1 i motion 903.
Senast i betänkandet UU 1980/81:20 gavs målen och deras innebörd en
utförlig behandling. Det konstaterades bl. a. att de biståndspolitiska målen
är att uppfatta som en allmän vägledning och att det inte kan krävas att alla de
fyra målen samtidigt skall vara uppfyllda i varje enskilt fall. Det avgörande
måste vara att av Sverige finansierade biståndsinsatser sätts in i en
utvecklingsansträngning, vars sammantagna effekt ligger i linje med målen
för vår biståndspolitik, ansåg utskottet. Utskottet föreslår att yrkande 4 i
motion 1774 anses besvarat med vad utskottet härmed anfört.
Vad gäller demokratimålet erinrade utskottet i samma betänkande om att
brister i fråga om demokratiutveckling inte i och för sig kan utgöra hinder för
ett biståndssamarbete, eftersom biståndet bl. a. syftar till att främja en sådan
utveckling. Samtidigt framhölls i betänkandet att allvarliga och långvariga
kränkningar av mänskliga rättigheter skulle kunna motivera att ett biståndssamarbete
omprövas samt att det understundom kan vara befogat att erinra
om att sådana kränkningar kan inverka negativt på vårt utvecklingssamarbete.
I fråga om avbrytande av bistånd till länder som bedriver angreppskrig
anförde utskottet att det inte låter sig göra att fastställa allmängiltiga och
entydiga regler utan att en prövning sist och slutligen måste göras i de
enskilda fallen.
Utskottet, som saknar anledning att frångå denna uppfattning, vill dock
UU 1982/83:20
21
ånyo understryka att en särskild prövning av svenskt bistånd till länder som
bedriver angreppskrig bör ske i varje enskilt fall.
Mot möjligheten att ompröva ett biståndssamarbete måste - som betonas i
motion 2167 - ställas kravet på långsiktighet i biståndet.
Den Europarådsrekommendation som åberopas i motion 555 antogs av
Europarådsförsamlingen den 26 januari 1983. Den riktar sig till Europarådets
ministerkommitté och innehåller ett stort antal rekommendationer
rörande bistånd och mänskliga rättigheter, som församlingen önskar att
medlemsregeringarna skall följa. Rekommendationen kommer att på
sedvanligt sätt behandlas inom ministerrådet varvid medlemsregeringarna
kommer att ges tillfälle att yttra sig. Utskottet ser därför inte någon anledning
att nu ta ställning till dessa rekommendationer.
Även yrkande 6 om tvångsarbete i motion 903 bör bedömas mot bakgrund
av här anförda synpunkter. Ett biståndssamarbete kan självfallet inte vara
opåverkat av arbetsförhållandena i mottagarlandet. Internationellt verkande
regler om förbud mot tvångsarbete finns bl. a. i två ILO-konventioner av år
1930 och år 1957. Om det kan påvisas att tvångsarbete förekommer inom
ramen för ett svenskt biståndssamarbete bör enligt utskottets åsikt Sveriges
inställning härtill självfallet framföras till vederbörande lands myndigheter.
Det är emellertid knappast möjligt att i förväg uppställa generella regler för
de olika fall som skulle kunna föranleda en omprövning av biståndet.
Utskottet får med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående
avstyrka motion 555, yrkandena 1 och 2 i motion 903 samt motion 1782.
Yrkande 6 i motion 903 får med det anförda anses besvarat.
Förslag om förändringar i fördelningen av Sveriges utvecklingsbistånd
mellan anslag och inom anslagen väcks i motion 193, motion 898, motion 903,
yrkande 3, motion 1774, yrkande 14, och motion 1786, yrkande 21. Dessa
motioner behandlas av utskottet under denna punkt, även om de delvis berör
anslagsposter som behandlas senare i detta betänkande.
I motion 1774, yrkande 14, föreslås att riksdagen uttalar att FN är en
hörnsten i svensk utrikespolitik och att därför samarbetet med FN:s olika
biståndsorgan också är en huvudinriktning för svenskt bistånd.
Utskottet delar uppfattningen att samarbetet med FN och dess biståndsorgan
är en väsentlig del av vårt samarbete med utvecklingsländerna. Denna
åsikt kommer också till uttryck i regeringens proposition där det bl. a. heter
att internationella insatser i många fall når bästa resultat om de samordnas
genom FN. Det kan exempelvis gälla befolkningsfrågan, miljöproblemen
och livsmedelsbiståndet. FN-biståndet är också ett betydelsefullt stöd för
fred och säkerhet i världen, heter det vidare i propositionen.
FN är det främsta uttrycket för internationell solidaritet och internationellt
samarbete. Vårt stöd för FN bör därför inte bara vara politiskt utan också
underbyggas av en vilja att ge FN ekonomiska möjligheter att verka för en
säkrare och tryggare värld. Sverige tillhör också sedan lång tid de allra
främsta finansiärerna av FN-systemets biståndsverksamhet. Utskottet beklagar
att andra större industriländer inte lämnar motsvarande bidrag till FN,
UU 1982/83:20
22
vars biståndsverksamhet därför nu står inför en finansiell kris.
Samarbetet med FN:s biståndsorgan måste därför självfallet förbli en
väsentlig del av svenskt bistånd. Regering och riksdag har emellertid inte
velat fastställa att någon bestämd andel av det svenska utvecklingsbiståndet
framgent skall gå till FN-systemet. Inte heller ser utskottet anledning att göra
det uttalande som motionärerna önskar beträffande det multilaterala
biståndet. Yrkande 14 i motion 1774 avstyrks därför.
I såväl motion 193 som motion 898 föreslås en översyn av det svenska
utvecklingsbiståndets fördelning i syfte att bättre utnyttja enskilda organisationer
som kanal för biståndet. Motion 193 fäster därtill uppmärksamhet
vid de svenska företagens möjligheter att bidra till utveckling av u-ländernas
landsbygd.
Om en översyn av detta slag skall göras bör den enligt utskottets
uppfattning ske i ett vidare sammanhang. Utskottet har tidigare i detta
betänkande avstyrkt ett yrkande om en biståndspolitisk utredning och
avstyrker i konsekvens härmed även motionerna 193 och 898.
I motion 1786, yrkande 21, föreslås att humanitärt bistånd inte bara skall
kunna lämnas till Latinamerika och södra Afrika utan även till ändamål i
övriga Afrika och Asien.
För humanitärt bistånd har inrättats två särskilda anslagsposter; den ena
för södra Afrika och den andra för Latinamerika. Ett särskilt organ,
Beredningen för humanitärt bistånd, i vilken ingår företrädare för riksdagen,
UD, SIDA och vissa organisationer, har till uppgift att föreslå regeringen hur
medlen inom dessa anslagsposter skall användas.
I beredningens mandat har allmänna riktlinjer för medlens användning
fastställts. Anslagsposten för södra Afrika utnyttjas främst för humanitärt
bistånd till flyktingar från Sydafrika och Namibia och för stöd till
befrielseorganisationerna ANC och SWAPO. Tidigare fick även befrielserörelserna
i Zimbabwe bidrag ur denna post. På motsvarande sätt används
anslagsposten för Latinamerika för stöd åt offer för förtryck och förföljelse i
den delen av världen. De båda anslagsposterna har således det gemensamt
att de används för stöd åt demokratiutveckling.
Utnyttjandet av medlen är i praktiken begränsat till humanitära ändamål i
södra Afrika och Latinamerika, bl. a. beroende på själva anslagsposternas
konstruktion. Samtidigt kan det - som påpekas i motion 1786 - finnas behov
av insatser av detta slag även i andra områden. Regeringen bör enligt
utskottet överväga vilka möjligheter som står till buds för att tillgodose detta
behov. En översyn av beredningens funktioner, en förändring av anslagsposternas
konstruktion eller en utvidgad användning av anslagsposten för
katastrofer även för detta slag av humanitära insatser framstår enligt
utskottets uppfattning som tänkbara metoder.
Med hänvisning till det anförda får utskottet anse yrkande 21 i motion 1786
besvarat.
Fördelningen av biståndet aktualiseras också i yrkande 3 i motion 903, vari
UU 1982/83:20
23
föreslås att en växande andel av biståndet skall användas inom områden där
Sverige har god kompetens, t. ex. energi och miljö, kommunikationer,
vattenförsörjning m. m. Yrkandet har beröring med yrkande 7 i motion 1774
angående prövning av hur den svenska resursbasen bäst skall kunna utnyttjas
för att tillgodose angelägna biståndsbehov.
Utskottet behandlade under förra riksmötet ett liknande yrkande och
framhöll därvid att det självfallet är angeläget att det svenska näringslivets
kunnande i ökande utsträckning tas i anspråk i förbindelserna med
u-länderna (UU 1981/82:20). Utskottet har ingen anledning att nu göra
någon annan bedömning och erinrar om vad som sägs i budgetpropositionen
om regeringens strävan att öka inslaget av svenska varor och tjänster i
biståndet. Å andra sidan vill utskottet - till skillnad från motionärerna - inte
göra uttalandet att en växande andel av biståndet skall användas för sådana
insatser. Ett sådant uttalande skulle vara oförenligt med våra biståndspolitiska
grundsatser. Yrkande 3 i motion 903 får därmed anses besvarat.
Utskottet övergår nu till att behandla vissa särskilda motionsförslag som
gäller landsbygdsutveckling, vattenförsörjning, kvinnornas situation,
nyhetsförmedling i u-länder, handikappade och Sveriges deltagande i
biståndskonsortier.
I yrkande 5 i motion 903 föreslås att riksdagen måtte godta vad som i
motionen anförs om stöd till landsbygdsutveckling.
Motionärerna vill att Sverige inriktar en betydande del av biståndet på
landsbygdsutveckling men anser samtidigt att våra möjligheter exempelvis
när det gäller Mozambique, Tanzania och Angola är begränsade på grund av
den utvecklingspolitik som förs där. Det påpekas också att den svenska
kompetensen och resursbasen är begränsad när det gäller jordbruk i tropiska
odlingsbetingelser. Begreppet landsbygdsutveckling bör därför vidgas till att
gälla områden som transporter, vattenförsörjning, telekommunikationer,
hälso- och sjukvård, skogsbruk m. fl. områden där den svenska kompetensen
är god.
Även motion 379 behandlar landsbygdsutvecklingen och förordar att
vattenförsörjningen skall ges hög prioritet i den svenska biståndspolitiken.
Landsbygdsutveckling är ett i hög grad prioriterat område i det svenska
utvecklingssamarbetet. Som framgår av propositionen anser regeringen att
en växande andel av såväl det bilaterala som det multilaterala biståndet bör
inriktas på landsbygdsutveckling. Utskottet ställer sig helt bakom denna
ståndpunkt, som ligger i linje med de åsikter utskottet framfört i de senaste
två årens biståndsbetänkanden UU 1980/81:20 och 1981/82:20.
Landsbygdsutveckling omfattar en bred skala av åtgärder. Åkerbruk,
vattenförsörjning, miljö- och markvård hör självfallet dit men även
hälsovård, utbildning, transporter, kreditpolitik och utveckling av hantverk
och småindustri. Bistånd till landsbygdsutveckling är långt ifrån en problemfri
verksamhet. Det svenska kunnandet på området är begränsat och behöver
utvecklas. Ett samarbete på detta område berör på ett särskilt sätt centrala
UU 1982/83:20
24
politiska förhållanden i mottagarlandet såsom jordfördelning, prispolitik och
regionalpolitik. Av dessa och andra skäl är det realistiskt att räkna med att
det finns begränsningar för hur snabbt biståndet till landsbygdsutveckling
kan öka.
Utskottet kan emellertid inte dela den av motionärerna gjorda bedömningen
av vissa länders utvecklingspolitik och det hinder denna skulle utgöra
för svenskt bistånd till landsbygdsutveckling.
Storleken av Sveriges totala bistånd på detta område är delvis en
definitionsfråga. Utskottet ställer sig bakom en relativt vid beskrivning av
begreppet landsbygdsutveckling men endast så länge det förblir en utgångspunkt
att syftet med varje insats är att främja produktionsmöjligheter och
levnadsvillkor för den fattiga landsbygdsbefolkningen. Med detta synsätt är
det naturligt att återflödet till Sverige av biståndsutbetalningar till landsbygdsutveckling
blir begränsat. Med vad som här anförts om landsbygdsutveckling
avstyrker utskottet yrkande 5 i motion 903.
Bistånd till vattenförsörjning behandlades senast i betänkandet UU
1981/82:20. Utskottet konstaterade då att detta område intar en mycket
betydande plats i det svenska utvecklingssamarbetet. I all landsbygdsutveckling
är självfallet vattenförsörjning en oundgänglig komponent. Mot
bakgrund av att vattenförsörjning redan är väl beaktad i Sveriges utvecklingsbistånd
anser utskottet inte att motion 379 behöver föranleda någon
riksdagens särskilda åtgärd, varför den avstyrks.
I motion 1231 föreslås att alla biståndsprojekt skall prövas med utgångspunkt
i kvinnornas situation.
I fjolårsbetänkandet UU 1981/82:20 behandlades just denna fråga särskilt
utförligt. Det konstaterades att Sverige varit ett föregångsland när det gällt
att beakta kvinnans roll i utvecklingen, att vi utformat särskilda projekt med
inriktning på kvinnor och att vi i kontakterna med mottagarländerna stöder
integreringen av kvinnorna i produktion och samhällsliv. Utöver vad som
redan sker på detta område föreslog utskottet - på grundval av ett
motionsyrkande - att en särskild beredning för detta ändamål skulle inrättas
och få ställning som rådgivande organ till SIDA. En sådan beredning har
sedermera tillsatts och inlett sin verksamhet. Motion 1231 synes därför inte
behöva föranleda någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida, varför den
avstyrks.
I motion 906 hemställs att en utredning tillsätts med direktiv att föreslå en
ny inriktning av den svenska politiken vad gäller en ny internationell
informationsordning utgående från tredje världens deklarerade behov.
Motionärerna knyter an till den diskussion som förts bl. a. inom UNESCO
om möjligheterna att stärka u-ländernas egen kapacitet på nyhetsförmedlingens
område i en värld där nyhetsflödet i stor utsträckning domineras av
västliga industriländers massmedia.
Frågan har tidigare behandlats av utskottet i UU 1979/80:18. Däri
redogjordes för den massmediadeklaration som antogs av UNESCO :s
UU 1982/83:20
25
generalkonferens år 1978 och för det bistånd Sverige ger i samarbetet med
UNESCO bl. a. för utbildning av journalister och nyhetsbyråpersonal i flera
afrikanska länder.
Motionärerna föreslår i motionstexten bl. a. att Sverige bör stödja
nyhetsbyråer i tredje världen och även lämna bistånd till vetenskaplig och
teknisk information, utbildningsinstitutioner och forskning. Yrkanden om
medel till SIDA och SAREC för dessa ändamål framställs i motion 1786.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en bred internationell
diskussion i dessa frågor är angelägen. Sverige har också i flera sammanhang
uttalat stöd för u-ländernas krav på en bättre balans i den internationella
nyhetsförmedlingen och har samtidigt understrukit betydelsen av press- och
informationsfrihet. Vi har också med konkreta insatser bidragit till att stärka
u-ländernas kapacitet på området. Möjligheten till ytterligare svenska
insatser studeras f. n. av en interdepartemental arbetsgrupp.
Med hänvisning till det pågående arbetet ser utskottet emellertid ingen
anledning att föreslå att en särskild svensk utredning tillsätts. Motion 906
avstyrks därför.
De handikappades situation i u-länderna tas upp i motion 1234; i yrkande 1
föreslås att SIDA aktivt bör sträva efter att inrymma handikappaspekter i
pågående och planerade biståndsinsatser; i yrkande 2 hemställs att SIDA i
dialogen med mottagarländerna aktualiserar den kunskap som finns i Sverige
på detta område.
Under det internationella handikappåret 1981 har SIDA intensifierat sina
ansträngningar att få in handikappinsatser i det bilaterala biståndet. En
arbetsgrupp inom SIDA har tillsatts för den interna beredningen på området.
Samarbete har inletts med Svenska handikapporganisationers internationella
biståndsstiftelse (SHIA). Inom ramen för det reguljära bilaterala biståndet
på undervisningsområdet ges stöd till insatser till förmån för handikappade
barn i Tanzania och Zambia sedan flera år. Nya insatser förbereds bl. a. i
Botswana, Zimbabwe och Sri Lanka. Ekonomiskt stöd ges även till ett flertal
svenska enskilda organisationer för verksamhet på handikappområdet. Med
medel från det multilaterala biståndsanslaget ges stöd bl. a. till UNICEF,
WHO och FN:s handikappcentrum i Wien.
De svenska insatserna till förmån för handikappade i u-länderna är således
numera relativt omfattande, och de görs med utnyttjande av den sakkunskap
som finns inom den svenska handikapprörelsen. Utskottet har anledning
utgå från att SIDA även fortsättningsvis tilldelar handikappinsatserna en
påtaglig roll i det svenska biståndet. Motion 1234 får därmed anses
besvarad.
Utskottet behandlar under denna rubrik även yrkande 2 i motion 724 vari
föreslås att Sverige skall lämna Intergovernmental Group on Indonesia
(IGGI).
Sverige följer sedan år 1981 IGGI:s arbete som observatör. Enligt vad
utskottet inhämtat avser regeringen inleda en översyn av Sveriges deltagande
UU 1982/83:20
26
i biståndskonsortier och liknande grupper. Utskottet har tidigare konstaterat
att observatörskap i IGGI inte medför några biståndspolitiska förpliktelser
(UU 1980/81:20). Det finns enligt utskottets bedömning inte heller några
andra biståndspolitiska skäl som motiverar ett observatörskap i IGGI. I
väntan på regeringens prövning av Sveriges deltagande i IGGI finner
utskottet dock inte anledning att föreslå någon åtgärd i frågan, varför
yrkande 2 i motion 724 avstyrks.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1774, yrkandena
5-11, och motion 1982/83:903, yrkande 1, godkänner de
riktlinjer för det svenska utvecklingssamarbetet som förordas i
avsnittet Prioriteringar i Sveriges bistånd i propositionen,
2. att riksdagen förklarar motion 1982/83:1774, yrkande 1,
angående utarmningen av jordens miljö besvarad med vad
utskottet anfört,
3. att riksdagen förklarar motion 1982/83:1774, yrkande 2,
angående biståndets inriktning på grundläggande behov besvarad
med vad utskottet anfört,
4. att riksdagen förklarar motion 1982/83:1774, yrkande 3,
angående biståndets fattigdomsinriktning besvarad med vad
utskottet anfört,
5. att riksdagen förklarar motion 1982/83:1774, yrkande 4,
angående de fyra biståndsmålen besvarad med vad utskottet
anfört,
6. att riksdagen avslår motion 1982/83:555 angående biståndspolitik
och mänskliga rättigheter,
7. att riksdagen avslår motion 1982/83:1782 angående avbrytande
av bistånd,
8. att riksdagen avslår motion 1982/83:903, yrkande 2, angående
avbrytande av bistånd,
9. att riksdagen förklarar motion 1982/83:903, yrkande 6, angående
tvångsarbete besvarad med vad utskottet anfört,
10. att riksdagen avslår motion 1982/83:193 och motion 1982/83:898
angående förändring i fördelningen av Sveriges bistånd,
11. att riksdagen avslår motion 1982/83:1774, yrkande 14, angåen- ‘
de FN-bistånd m. m.,
12. att riksdagen förklarar motion 1982/83:1786, yrkande 21,
angående humanitärt bistånd besvarad med vad utskottet
anfört,
13. att riksdagen förklarar motion 1982/83:903, yrkande 3, angående
ökad användning av svenska resurser i biståndet besvarad
med vad utskottet anfört,
res. 5 (m)
res. 6 (c)
s.y. 2 (vpk)
res. 6 (c)
res. 6 (c)
res. 7 (m)
res. 7 (m)
res. 7 (m)
res. 7 (m)
res. 8 (c)
res. 9 (m)
UU 1982/83:20
27
14. att riksdagen avslår motion 1982/83:903, yrkande 5, angående res. 10 (m)
landsbygdsutveckling,
15. att riksdagen avslår motion 1982/83:379 angående vattenförsörjning,
16. att riksdagen avslår motion 1982/83:1231 angående prövning av
biståndets inriktning på kvinnor,
17. att riksdagen avslår motion 1982/83:906 angående internationell
informationsordning,
18. att riksdagen förklarar motion 1982/83:1234 angående handikappfrågor
besvarad med vad utskottet anfört,
19. att riksdagen avslår motion 1982/83:724, yrkande 2, angående
Sveriges observatörskap i IGGI.
3. Bidrag till internationella utvecklingsprogram (C 1)
Propositionen (s. 47-61)
1981/82 Utgift 1 451 304 336 Reservation 2 205 691 4271
1982/83 Anslag 1 767 000 000
1983/84 Förslag 1 807 000 0002
En bristande biståndsvilja hos främst vissa stora givarländer har lett till en
allvarlig resurskris hos de internationella biståndsorganisationerna.
Den ekonomiska krisen märks främst hos FN-organen för tekniskt bistånd
eftersom deras finansiering bygger på ettåriga, frivilliga bidrag. I utvecklingsbankerna
och deras fonder märks följderna först på längre sikt eftersom
deras resurser är överenskomna för tre-fyra år åt gången och utbetalas med
flera års fördröjning. Problemet för utvecklingsfonderna är i första hand att
deras möjlighet att göra utfästelser om nya lån beskärs när bidragen minskar
och inte erläggs i avtalad tid.
Genom FN-systemet lämnas bistånd till alla u-länder, även de som annars
lätt skulle falla utanför bilaterala program. Inte minst för Sverige, som starkt
betonar den internationella solidariteten, är detta ett viktigt skäl för vårt stöd
till FN.
Många gånger framstår FN framför allt som ett forum för att behandla
politiska tvister. Det är viktigt att också komma ihåg att en stor del av FN:s
och fackorganens arbete ägnas åt att stödja u-ländernas utvecklingsansträngningar.
FN :s bistånd är ett betydelsefullt stöd för fred och säkerhet inte bara i
de fattiga länderna utan också för Sverige. Vårt stöd till FN:s biståndsverksamhet
är därför också ett stöd till arbetet för fred och säkerhet i världen och
1 Varav ca 1,86 miljarder kronor är skuldsedlar till IDA, de regionala utvecklingsbankerna
och internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD).
2 Härutöver kommer 67,6 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret
1981/82 och 1982/83 att under budgetåret 1983/84 tas i anspråk under anslaget.
UU 1982/83:20
28
måste ses som en helhet. De internationella organisationerna är en viktig
samarbetskanal, inte minst därför att också små och fattiga stater ges
möjlighet att framföra sina synpunkter och medverka i beslutsprocessen - om
dock inte alltid i önskvärd utsträckning. I många fall har de internationella
organisationerna lyckats bättre än många bilaterala program med att få till
stånd en aktiv och givande dialog med mottagarländerna om biståndets
inriktning och genomförande.
FN-biståndet har dock splittrats genom ett ökat utnyttjande av direktbidrag
till olika fackorgan. Effekten har bl. a. blivit att UNDP:s och
landprogrammeringens roll i samordning och finansiering försvagats, samtidigt
som tendenser till konkurrens och stridigheter inom FN-systemet ökat.
Att koncentrera bidragen till UNDP kan därför ses som en motsvarighet till
den ökade tonvikt som landprogrammen ges i det bilaterala biståndet.
I den mån fackorganen via sina reguljära budgetar kan ge ett betydande
tekniskt bistånd bör detta givetvis uppmuntras. Däremot bör givarländerna
undvika att slentrianmässigt kanalisera resurser till olika specialfonder. Den
minskning som i det följande föreslås för stödet till SIDA:s ämnesinriktade
verksamhet skall också ses i detta perspektiv.
Sverige verkar för att det multilaterala biståndet skall få en inriktning som
ligger i linje med Sveriges biståndspolitiska mål, t. ex. kraven på social
rättvisa och ekonomisk utjämning. Sverige har bl. a. ställt sig bakom
Världsbankens och Internationella utvecklingsfondens (IDA:s) ansträngningar
att inrikta låneverksamheten på de fattigare befolkningsgrupperna
och på länder som för en politik i folkflertalets intresse. Under 1970-talet har
också IDA medvetet inriktat sin verksamhet på landsbygdsutveckling och
mer uppmärksammat aspekter som berör sysselsättning och inkomstfördelning.
Studier har visat att IDA:s mera socialt inriktade verksamhet har en
ekonomisk avkastning och en effektivitet som inte står Världsbankens
efter.
Sverige har också framgångsrikt verkat för att FN:s utvecklingsprogram
(UNDP) i högre grad skall inrikta sitt bistånd på fattigare grupper och länder.
Huvuddelen av UNDP:s resurser går numera till de fattigare u-länderna.
Genom särskilda bidrag stöder vi även UNDP:s verksamhet i de minst
utvecklade u-länderna.
Sverige har traditionellt tillhört de multilaterala organens stora bidragsgivare.
I flera av organisationerna uppgår våra bidrag till en betydande andel
av de totala resurserna. Den multilaterala andelen av det svenska biståndet
har dock de senaste åren sjunkit. Samtidigt har många andra länder ökat sina
andelar. I dag har t. ex. de andra nordiska länderna större andelar
multilateralt bistånd än Sverige. En multilateral andel av det svenska
biståndet, som väsentligt understiger det traditionella riktmärket på en
tredjedel av biståndsanslagen, skulle försvaga vårt stöd för de internationella
organisationerna och deras arbete till stöd för tredje världens utvecklingsansträngningar.
UU 1982/83:20
29
Det måste dock understrykas att Sverige som stor multilateral bidragsgivare
har ett särskilt ansvar för att medlen används effektivt och i
överensstämmelse med mål som mottagarländerna delar. Det är också
viktigt att upprätthålla strikta krav på effektivitet både inom organisationerna
och i deras biståndsinsatser.
Regeringen föreslår att anslaget Bidrag till internationella biståndsprogram
för budgetåret 1983/84 ökar med 40 milj. kr. till 1 807 milj. kr.
Liksom under budgetåret 1982/83 kommer vissa multilaterala bidrag att
finansieras genom att ointecknade reservationsmedel tas i anspråk. De
sammanlagda bidragen till internationella biståndsprogram under 1983/84
uppgår därmed till 1 874,6 milj. kr., varav 1 807 milj. kr. är anslag för
budgetåret 1983/84 och 67,6 milj. kr. tas i anspråk av ointecknade
reservationsmedel. Bidragen fördelas enligt följande tabell:
Multilateralt bistånd 1982/83 och 1983/84 fördelat på organisationer
(milj. kr.)
| Anslag 1982/83 | Förslag 1983/84 | Förändring |
FN:s operativa verksamhet FN:s utvecklingsprogram (UNDP) varav | 410,0 | 410,0 | 0 |
- ordinarie bidrag | 355,0 | 360,0 | + 5,0 |
- UNDP:s verksamhet i de minst | 50,0 | 50,0 | 0 |
- UNDP:s energikonto | 5,0 | - | - 5,0 |
FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF) | 32,0 | 32,0 | 0 |
FN:s befolkningsfond (UNFPA) | 48,0 | 48,0 | 0 |
FN:s barnfond (UNICEF) | 140,0 | 140,0 | 0 |
| 630,0 | 630,0 | 0 |
Internationella finansieringsprogram | 537,2 | 499,1 | - 38,1 |
Internationella finansieringsbolaget | 32,0 | _ | - 32,0 |
Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) | - | - | - |
Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) | 120,0 | 104,9 | - 15,1 |
Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) | - | 14,5 | + 14,5 |
Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF) | 30,6 | 63,1 | + 32,5 |
Internationella jordbruksutvecklings-fonden (IFAD) | 61,0 | 50,0 | - 11,0 |
| 780,8 | 731,6 | - 49,2 |
Internationellt livsmedelsbistånd | 75,0 | 81,0 | + 6,0 |
1980 års konvention om livsmedelshjälp | 55,0 | 63,0 | + 8,0 |
Internationella beredskapslagret av livs-medel för katastrofinsatser (IEFR) | 75,0 | 88,0 | + 13,0 |
| 205.0 | 232.0 | + 27.0 |
UU 1982/83:20
30
| Anslag 1982/83 | Förslag 1983/84 | Förändring |
Övriga organisationer |
|
|
|
FN:s hjälpprogram för Palestinaflykting- |
|
|
|
ar (UNRWA) | 55,0 | 55,0 | 0 |
FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) | 60,0 | 60,0 | 0 |
Internationella federationen för familje- |
|
|
|
planering (IPPF) | 50,0 | 60,0 | + 10,0 |
UNCTAD/GATT:s internationella han- |
|
|
|
delscentrum (ITC) | 10,0 | 10,0 | 0 |
Importkontoret för u-landsprodukter |
|
|
|
(IMPOD) | 4,4 | 5,5 | + 1,1 |
Gemensamma fonden | 1,0 | 1,0 | 0 |
| 180,4 | 191,5 | + 11,1 |
Övriga multilaterala bidrag | 45,0 | 89,5' | + 44,5 |
Totalt | 1 841,22 | 1 874,63 | + 33,4 |
FN:s utvecklingsprogram (UNDP), kapitalutvecklingsfond (UNCDF) och
befolkningsfond (UNFPA)
Budgetåret 1982/83 475 000 000
Budgetåret 1983/84 490 000 000
varav
Ordinarie bidrag till UNDP 360 000 000
Bidrag till UNDP:s verksamhet
i de minst utvecklade u-länderna 50 000 000
Kapitalutvecklingsfonden (UNCDF) 32 000 000
Befolkningsfonden (UNFPA) 48 000 000
Under 1970-talet sjönk andelen för av FN:s utvecklingsprogram (UNDP)
finansierat bistånd inom FN-familjen från 43 % till 21 %. En ytterligare
minskning kan medföra en återgång till en alltmer splittrad FN-organisation.
UNDP har redan tvingats att dra ned sin organisation betydligt. En
ytterligare neddragning torde inte vara möjlig utan en förändring av UNDP:s
roll i FN-systemet.
Sverige har för budgetåret 1983/84 utfäst ett bidrag om 360 milj. kr. samt -med förbehåll för riksdagens godkännande - ett bidrag om tillsammans 720
milj. kr. för budgetåren 1984/85 och 1985/86.
UNDP:s nuvarande resurskris kan göra en räddningsoperation nödvändig
under 1983. Sverige bör ha beredskap att ge UNDP ett extrabidrag.
1 Varav 40,0 milj. kr. tas i anspråk av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret
1981/82 och 27.6 milj. kr. efter budgetåret 1982/83, totalt 67,6 milj. kr.
2 Av denna summa utgjordes 1 767 milj. kr. av anslag för 1982/83 och 74,2 milj. kr. av
ointecknade reservationsmedel efter budgetåret 1981/82.
3 Av denna summa utgörs 1 807 milj. kr. av det föreslagna anslaget för 1983/84 och 67,6
milj. kr. av ointecknade reservationsmedel enligt not 1 ovan.
UU 1982/83:20
31
Regeringen har därför reserverat 20 milj. kr. för detta ändamål under
anslagsposten Övriga multilaterala bidrag.
UNDP spelar också en viktig roll i uppföljningen av FN:s konferens om de
minst utvecklade länderna. Genom sin särskilda verksamhet i dessa länder
kan UNDP bidra till att få till stånd och samordna nya biståndsflöden till de
minst utvecklade länderna. Verksamheten finansierar också biståndsinsatser
utöver ordinarie anslag inom UNDP för dessa länder. Sverige har utfäst att
under de tre budgetåren 1982/83-1984/85 öka sitt bidrag till UNDP:s
särskilda verksamhet i dessa länder med 15 milj. kr. till 50 milj. kr. per år. För
budgetåret 1985/86 har - med förbehåll för riksdagens godkännande - utfästs
ett bidrag om 35 milj. kr.
FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF) ger finansiellt och tekniskt bistånd
till de minst utvecklade länderna. Sverige har, med förbehåll för riksdagens
godkännande, utfäst ett bidrag på 32 milj. kr. för vart och ett av de tre
budgetåren 1983/84-1985/86.
Sverige har traditionellt spelat en pådrivande roll för att få till stånd
internationella insatser på befolkningsområdet. Det är angeläget att Sveriges
fortsatta stöd kan bygga på en välgrundad bedömning av effektiviteten hos de
olika multilaterala kanalerna. Under 1983 kommer därför det totala svenska
biståndet på befolkningsområdet att ses över, inkl. en utvärdering av
effektiviteten hos de internationella organisationer som får svenskt stöd.
Denna åtgärd är också en del av förberedelsearbetet inför den särskilda
FN-konferens om befolkningsfrågan som kommer att äga rum under 1984,
tio år efter befolkningskonferensen i Bukarest.
Sverige har, med förbehåll för riksdagens godkännande, utfäst ett bidrag
till FN:s befolkningsfond (UNFPA) om 48 milj. kr. för budgetåret 1983/84.
Med samma förbehåll har utfästs bidrag om sammanlagt 96 milj. kr. för
budgetåren 1984/85 och 1985/86.
UNICEF
Sverige har, med förbehåll för riksdagens godkännande, utfäst ett bidrag
till UNICEF om 140 milj. kr. för budgetåret 1983/84. Med samma förbehåll
har utfästs bidrag om sammanlagt 280 milj. kr. för budgetåren 1984/85 och
1985/86.
Dessutom har 10 milj. kr. reserverats under anslagsposten Övriga
multilaterala bidrag för ett extra bidrag till UNICEF under budgetåret
1983/84.
Internationella utvecklingsfonden (IDA)
I början av 1982 stod det klart att USA skulle utsträcka inbetalningarna av
sina bidrag från överenskomna tre till åtminstone fyra år och att en sjunde
påfyllnad av IDA:s resurser skulle kunna börja gälla tidigast från den 1 juli
UU 1982/83:20
32
1984. Utan motåtgärder skulle IDA därmed drabbas av en mycket drastisk
nedskärning av utlåningskapaciteten under budgetåret 1983/84.
I samband med Världsbankens årsmöte 1982 uppnåddes en överenskommelse
om extrabidrag till IDA under budgetåret 1983/84 för att upprätthålla
IDA:s verksamhet på en rimlig nivå mellan den sjätte och den försenade
sjunde påfyllnaden. Samtliga givarländer utom USA utfäste sig att tillskjuta
extrabidrag på sammanlagt knappt 2 miljarder dollar. Varje givarlands
extrabidrag skall uppgå till minst en tredjedel av det totala bidraget under
den sjätte påfyllnaden. För svensk del innebär överenskommelsen ett
extrabidrag till IDA om minst 499 080 000 kr. under budgetåret 1983/84.
Överenskommelsen anger två alternativa möjligheter för att kanalisera
extrabidragen. Det ena alternativet är en särskild fond kopplad till IDA och
med upphandlingen begränsad till bidragsgivarna och IDA:s u-landsmedlemmar.
Det andra alternativet är ett konto inom IDA:s ram, där IDA:s
normala upphandlingsregler tillämpas. Till skillnad från vad som är fallet
med IDA-kontot ger bidrag till den särskilda fonden inte några ytterligare
röster i IDA. På svenskt initiativ har också en mellanform skapats. Den ger
möjlighet för dem som ger bidrag till IDA-kontot att delta i upphandlingen
inom den särskilda fonden mot att man avstår från rätten till ytterligare
röster.
Sverige liksom hittills ytterligare fem länder - Canada, Danmark,
Frankrike, Italien och Norge - har deklarerat sin avsikt att kanalisera
extrabidragen genom den särskilda fonden. Sveriges skäl är den vikt vi
tillmäter efterlevnaden av internationella överenskommelser. Det multilaterala
biståndssamarbetets fortbestånd och principen om flerårsutfästelser
skulle allvarligt hotas om brott mot ingångna avtal inte fick någon
påföljd.
Förhandlingarna om en sjunde påfyllnad av IDA:s resurser inleddes i
slutet av 1982. Målet är att nå en överenskommelse till Världsbankens
årsmöte hösten 1983.
Vid Sveriges överväganden om nivån på vårt extrabidrag har en
bedömning gjorts av IDA:s inriktning och effektivitet. I jämförelse med
DAC-ländernas bilaterala bistånd går en avsevärt högre andel av IDA:s
resurser till de fattigaste länderna och till jordbruk och landsbygdsutveckling.
Regeringen föreslår ett bidrag på 499 080 000 kr. till IDA för budgetåret
1983/84. I en tid då IDA lider stor brist på resurser finns det, enligt
regeringens mening, anledning att för budgetåret 1983/84 överväga ett
extrabidrag, som överstiger den fastställda miniminivån. Om det visar sig att
den multilaterala reserven under anslagsposten Övriga multilaterala bidrag
är tillräcklig efter utgången av budgetåret 1982/83 bör bidraget till IDA under
budgetåret 1983/84 ökas med 20 milj. kr.
UU 1982/83:20
33
Regionala utvecklingsbanker
Budgetåret 1982/83 150 585 225
Budgetåret 1983/84 182 410 975
varav
Afrikanska utvecklingsfonden
Asiatiska utvecklingsbanken
Asiatiska utvecklingsfonden
104 855 800
14 500 000
63 055 175
Förhandlingarna om en tredje påfyllnad av Afrikanska utvecklingsfonden
(AfDF) avslutades i februari 1982. De 25 givarländerna överenskom att
tillföra AfDF närmare 1060 miljoner dollar under treårsperioden
1982-1984.
Sveriges andel av påfyllnaden är 5,46 %, en liten minskning jämfört med
förra påfyllnaden. Den svenska utfästelsen uppgår till totalt 329 711 600 kr.
för perioden 1982-1984. Av detta belopp har 120 000 000 kr. inbetalats under
budgetåret 1982/83.
För den andra inbetalningen föreslås ett anslag om 104 855 800 kr. för
budgetåret 1983/84.
Den sista inbetalningen till Asiatiska utvecklingsbankens (AsDB) andra
kapitalökning skedde under budgetåret 1980/81. Medelsbehovet för Sveriges
deltagande i kapitalökningen kan för budgetåret 1983/84 uppskattas till 7,5
milj. kr.
Eftersom Sverige inte deltog i den första kapitalökningen 1971 sjönk
Sveriges andel av kapitalet från 0,41 till 0,17 %. Regeringen anser det nu
motiverat att genom en särskild kapitalökning återställa Sveriges andel till
den tidigare nivån. För budgetåret 1983/84 föreslår regeringen därför ett
bidrag på 14 500 000 till Asiatiska utvecklingsbanken, varav 7,5 milj. kr.
avser deltagandet i den tredje allmänna kapitalökningen och 7 milj. kr. den
särskilda svenska kapitalökningen.
Förhandlingarna om tredje påfyllnaden av Asiatiska utvecklingsfondens
(AsDF) resurser avslutades i april 1982. Sveriges andel är 1,37%. Med
reservation för riksdagens godkännande har regeringen utfäst ett totalt
bidrag på 252 220 700 kr. under fyra år. För 1983/84 föreslås ett bidrag på
63 055 175 kr.
Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)
IFAD:s verksamhet är viktig för att förbättra fattiga befolkningsgruppers
livsmedelsförsörjning. I propositionen föreslås ett bidrag på 50 milj. kr.
under budgetåret 1983/84. Medlen kan användas för Sveriges deltagande i ett
övergångsarrangemang eller som en del av en påfyllnad för en längre
tidsperiod.
3 Riksdagen 1982183. 9 sami. Nr 20
UU 1982/83:20
34
Internationellt livsmedelsbistånd
Budgetåret 1982/83 205 000 000
Budgetåret 1983/84 232 000 000
varav
Världslivsmedelsprogrammet (WFP) 81 000 000
Bidrag enligt 1980 års konvention
om livsmedelshjälp (FAC) 63 000 000
Internationella beredskapslagret
av livsmedel för katastrofinsatser
(IEFR) 88 000 000
WFP:s bidragsmål för perioden 1983-1984 är 1 200 miljoner dollar.
Sverige har, med förbehåll för riksdagens godkännande, utfäst 78 milj. kr.
årligen för budgetåren 1983/84 och 1984/85. Två tredjedelar av bidraget är
bundet till upphandling i Sverige.
Mottagarländerna skall normalt svara för de lokala kostnaderna för
transportfordon, enkla jordbruksredskap, köksutrustning m. m. Detta kan
inte finansieras över WFP:s reguljära resurser för den händelse att
mottagarlandet inte kan svara för dessa kostnader. I sådana fall måste WFP
förlita sig på särskilda bidrag, om inte projekten skall bli lidande. Regeringen
föreslår därför att ett separat kontantbidrag om 3 milj. kr. till WFP för sådana
särskilda kostnader lämnas också 1983/84. Budgetåret 1982/83 använde WFP
nästan hela bidraget till att köpa svenska lastbilar och specialutrustade
släpvagnar.
1980 års konvention om livsmedelshjälp (FAC)
Det svenska bidraget kanaliseras genom WFP och består av 40 000 ton
vete, som levereras i form av mjöl. För täckande av frakt- och administrationskostnader
får WFP ett särskild bidrag.
Regeringen föreslår ett bidrag för budgetåret 1983/84 på 63 milj. kr.
Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (IEFR)
Sverige har åtagit sig att årligen under den treårsperiod som går ut 1983/84
hålla 40 000 ton svenskt vete samt 1 250 ton vegetabilisk olja i beredskap för
akuta nödhjälpsinsatser. Det svenska katastroflagret utgör en del av IEFR,
som enligt FN:s rekommendationer skall uppgå till minst 500 000 ton
livsmedel.
Sveriges bidrag ställs i huvudsak till WFP:s förfogande. Sverige lämnar
även WFP ersättning för uppkomna fraktkostnader.
För budgetåret 1983/84 beräknas ett medelsbehov på sammanlagt 88 milj.
kr. inkl. lagring och frakt, för nödvändig påfyllnad av det svenska lagret med
vete och vegetabilisk olja.
UU 1982/83:20
35
Övriga organisationer
Budgetåret 1982/83 179 400 000
Budgetåret 1983/84 191 500 000
varav
FN:s hjälpprogram för |
|
Palestinaflyktingar (UNRWA) | 55 000 000 |
FN:s flyktingskommissarie (UNHCR) | 60 000 000 |
Internationella federationen för |
|
familjeplanering (IPPF) | 60 000 000 |
UNCTAD/GATT:s internationella |
|
handelscentrum (ITC) | 10 000 000 |
Importkontoret för |
|
u-landsprodukter (IMPOD) | 5 500 000 |
Gemensamma fonden | 1000 000 |
Övriga multilaterala bidrag
För budgetåret 1983/84 föreslås ett anslag på 22 milj. kr. Därutöver
kommer 67,6 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret
1981/82 och 1982/83 att tas i anspråk för Övriga multilaterala bidrag under
1983/84.
Anslagsposten Övriga multilaterala bidrag används till bidrag till en
mångfald olika organisationer. Den är också en reserv i den multilaterala
budgeten. Under budgetåret 1983/84 finns behov av medel för att finansiera
bl. a. följande insatser.
Mot bakgrund av det svenska intresset att stödja de karibiska länderna
lämnade Sverige 1981 ett bidrag om sammanlagt 26 milj. kr. till Karibiska
utvecklingsbankens särskilda utvecklingsfond. Bidraget fördelades på budgetåren
1981/82 och 1982/83 med 13 milj. kr. per år.
Sverige bör fortsätta stödja Karibiska utvecklingsbanken, som är en
effektiv institution, väl anpassad att genomföra utvecklingsprojekt under de
speciella omständigheter som de små karibiska ö-länderna befinner sig i.
Detta sker lämpligast genom ett bidrag till den gemensamma specialfonden
som avses kunna börja sin verksamhet den 1 januari 1984. Den exakta
storleken av ett sådant bidrag kan i dag inte beräknas men det torde komma
att bli ca 1 miljon dollar, dvs. ca 7,5 milj. kr., per år.
Som redovisats tidigare genomgår FN:s utvecklingsprogram (UNDP) f. n.
en allvarlig resurskris. En räddningsoperation kan bli aktuell under 1983.
Med hänsyn till den vikt Sverige tillmäter UNDP bör vi ha beredskap att ge
UNDP ett extra bidrag i samband med en sådan räddningsoperation.
Regeringen har därför reserverat 20 milj. kr. för detta ändamål. Den har
också reserverat 10 milj. kr. för extra bidrag till UNICEF och 5 milj. kr. för
extra flyktingbistånd genom UNRWA eller UNHCR. Om den multilaterala
UU 1982/83:20
36
reserven är tillräcklig vid utgången av budgetåret 1982/83 bör även bidraget
till IDA ökas med 20 milj. kr.
Sverige har under budgetåren 1980/81-1982/83 gett bidrag till FN för
vetenskap och teknik för utveckling med sammanlagt 38 milj. kr. Förhandlingar
pågår om ett permanent finansieringssystem. Sverige har spelat en
aktiv och pådrivande roll i dessa förhandlingar. Vårt bidrag bör därför ligga
kvar på en hög nivå. Den exakta storleken får emellertid bestämmas med
hänsyn tagen till bl. a. andra givarländers insatser.
Den internationella sjöfartsorganisationen (IMO) har utarbetat ett förslag
till internationellt sjöfartsuniversitet, som skall drivas i IMO:s regi. Universitetet
skall ge högre utbildning på sjöfartsområdet och därmed stärka de
regionala utbildningscentra som finns i en rad u-länder. Man anser att den
infrastruktur som krävs för en sådan institution endast kan sökas i ett i-land
och att den nedlagda sjöbefälsskolan i Malmö är väl lämpad för detta
ändamål. Malmö kommun har utfäst sig att ställa lokaler och utrustning till
IMO:s förfogande. Enligt IMO:s planer beräknas universitetet påbörja sin
verksamhet den 1 juli 1983.
Sverige har, med förbehåll för riksdagens godkännande, utfäst sig att
finansiera en tredjedel av driftkostnaderna för universitetet - dock högst 1
miljon dollar per år. En förutsättning är att täckning för återstående
kostnader kan skaffas fram genom IMO:s och UNDP:s försorg. Medelsbehovet
för budgetåret 1983/84 beräknas till 7,5 milj. kr.
Liksom under tidigare budgetår bör också vissa andra multilaterala bidrag
belasta denna anslagspost. Som exempel kan nämnas årsbidrag till Röda
korsets internationella kommitté, FN:s center för transnationella företag
(CTNC), FN:s boende- och bebyggelsecenter (HABITAT), FN-universitetet
och FN:s kvinnofond. Regeringen beräknar att ca 17,5 milj. kr. behövs för
sådana bidrag.
Efter de bidrag som nyss föreslagits beräknar regeringen att den
multilaterala reserven efter budgetåret 1983/84 kommer att uppgå till ca 20
milj. kr.
Regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete, som
förordats i propositionen,
2. godkänna de gjorda utfästelser som angivits i propositionen,
3. bemyndiga regeringen att göra en särskild kapitalökning i Asiatiska
utvecklingsbanken och delta i bankens allmänna kapitalökning i enlighet
med vad som föreslagits i propositionen,
4. bemyndiga regeringen att delta i Asiatiska utvecklingsfondens tredje
påfyllnad med ett totalt bidrag på 252 220 700 kr. för budgetåren 1983/
84-1986/87,
5. bemyndiga regeringen att ingå avtal om ett svenskt bidrag till
finansieringen av ett internationellt sjöfartsuniversitet i enlighet med de
UU 1982/83:20
37
riktlinjer och förbehåll sorn tidigare angetts och att kostnaden skall belasta
anslagsposten Övriga multilaterala bidrag,
6. bemyndiga regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som
härutöver har föreslagits i propositionen,
7. till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1983/84
anvisa ett reservationsanslag av 1 807 000 000 kr.
Motioner
Utskottet behandlar i detta sammanhang
motion 1981/82:1881 av Rolf Sellgren m. fl. (fp), vari hemställs
att riksdagen begär att regeringen verkar för att högre utbildning inom
transportområdet för u-länderna lokaliseras till Göteborg.
motion 1982/83:233 av Ann-Cathrine Haglund och Birgitta Rydle (m), vari
hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående särskilda insatser på befolkningsområdet i utvecklingsländerna.
motion 1982/83:841 av Ola Ullsten m. fl. (fp), vari yrkas
att riksdagen hemställer hos regeringen att denna i Förenta nationerna
framlägger förslag om ett internationellt år mot narkotikan.
motion 1982/83:897 av Karin Andersson och Sture Korpås (c), vari
hemställs
1. att riksdagen beslutar uttala att FN:s kvinnofond skall fortsätta sin
verksamhet också efter 1985,
2. att riksdagen beslutar uttala att Sverige skall ge årliga bidrag till
fonden,
3. att riksdagen beslutar uttala att Sverige i FN skall aktivt arbeta för att
UNDP och andra FN-organ i sina länderprogram beaktar kvinnornas
situation.
motion 1982/83:903 av Per Petersson m. fl. (m), yrkande 8, vari hemställs
8. att riksdagen till Bidrag till internationella biståndsprogram för
budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 1 767 000 000 kr.
motion 1982/83:1786 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 3, vari
föreslås
3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande att
Sverige lämnar Världsbanksgruppen.
motion 1982/83:2167 av Ola Ullsten m. fl. (fp), yrkande 6, vari hemställs
6. att riksdagen begär att regeringen inför 1984 års FN-konferens om
befolkningsfrågan tillsätter en svensk nationalkommitté med parlamentarisk
representation.
UU 1982/83:20
38
Utskottet
Stora delar av de internationella biståndsprogrammen befinner sig i
finansiell kris. Det gäller såväl FN-systemets biståndsorgan som Världsbanksgruppen.
Situationen beskrivs utförligt i propositionen.
För Sverige som traditionellt fäst mycket stort avseende vid de internationella
organisationernas och särskilt FN: s roll i det mellanstatliga arbetet är
detta självfallet en beklaglig utveckling. Det är i första rummet oroande att
resursflödet från de internationella organisationerna till behövande u-länder
minskar, särskilt som denna minskning inte uppvägs av någon motsvarande
ökning av i-ländernas bilaterala bistånd. Situationen innebär också något av
ett hot mot det internationella system som byggts upp på övertygelsen att
många av världens stora politiska och ekonomiska problem bäst löses genom
samarbete inom livskraftiga internationella organisationer.
Det är därför i högsta grad angeläget att de internationella organisationerna
tillförs resurser som svarar mot behov och förväntningar. Ansvaret
härför måste i första hand åvila de större industriländerna i väst och öst.
Utskottet delar den i propositionen uttalade åsikten att Sverige som stor
multilateral biståndsgivare har ett särskilt ansvar för att medlen till de
internationella programmen används effektivt och i överensstämmelse med
mål som mottagarländerna delar. Det är också, såsom anförs i propositionen,
viktigt att upprätthålla strikta krav på effektivitet både inom organisationerna
och i deras biståndsinsatser.
Synpunkter av detta slag framförs också i motion 903 i anslutning till dess
yrkande 8. De leder emellertid motionärerna till slutsatsen att Sveriges
multilaterala bistånd bör kvarstanna på oförändrad nivå nästa budgetår,
vilket innebär 40 milj. kr. mindre än vad regeringen föreslår.
Utskottet kan inte tillstyrka denna frysning av det multilaterala biståndet
utan förordar det anslagsbelopp regeringen begär, vilket redan det är
resultatet av en noggrann budgetprövning. Yrkande 8 i motion 903 avstyrks
följaktligen.
I motion 1786, yrkande 3, föreslås att Sverige skall lämna Världsbanksgruppen.
Utskottet kan inte dela denna uppfattning. Motionsyrkandet
avstyrks med hänvisning till de skäl som angivits i flera tidigare betänkanden
och senast i UU 1980/81:14.
I motion 897 föreslås i yrkande 1 att riksdagen beslutar uttala att FN:s
kvinnofond skall fortsätta sin verksamhet också efter år 1983, i yrkande 2 att
Sverige skall ge årliga bidrag till fonden samt i yrkande 3 att Sverige i FN
aktivt skall arbeta för att UNDP och andra FN-organ i sina länderprogram
beaktar kvinnornas situation.
Den s. k. frivilliga fonden för FN:s kvinnoårtionde upprättades i samband
med kvinnokonferensen i Mexiko år 1975. Sverige har sedan fonden inledde
sin verksamhet givit ett flertal bidrag, senast vid fondens bidragskonferens år
1982, då 825 000 kr. utlovades. Även i årets budgetförslag finns under
UU 1982/83:20
39
anslagsposten Övriga multilaterala bidrag upptaget ett belopp för användning
bl. a. till detta ändamål. Regeringen avser att även fortsättningsvis
stödja fonden.
Det föreligger ännu inget formellt beslut om att fonden i sin nuvarande
form skall finnas kvar även efter kvinnoårtiondets slut år 1985. FN:s
generalförsamling har emellertid antagit en resolution av innebörd att
fondens verksamhet bör fortsätta efter år 1985. Sverige har ställt sig bakom
denna resolution.
Utskottet instämmer i yrkandet att UNDP och andra FN-organ i sina
program beaktar u-landskvinnornas situation. Detta är en traditionell svensk
uppfattning, som vi genomgående verkar för i dessa organs styrelser. Av
samma skäl är det också angeläget med ett nära samarbete mellan
kvinnofonden och bl. a. UNDP.
Med det anförda torde motion 897 få anses besvarad.
Två motioner behandlar befolkningsfrågan. I yrkande 6 i motion 2167
föreslås att en svensk nationalkommitté med parlamentarisk representation
tillsätts inför FN:s befolkningskonferens år 1984.
Enligt vad utskottet inhämtat avser regeringen att inom kort tillsätta en
arbetsgrupp med parlamentarisk representation för att förbereda 1984 års
konferens. Arbetsgruppen kommer att bli en motsvarighet till den nationalkommitté
som tillsattes inför befolkningskonferensen i Bukarest år
1974.
I motion 233 föreslås att Sverige i sitt utvecklingssamarbete och särskilt i
förberedelserna till 1984 års befolkningskonferens uppmärksammar de
alarmerande rapporterna om missbruk av fosterdiagnostik och aborter.
Utskottet delar motionärernas oro inför de möjligheter till missbruk som
fosterdiagnostiken utan tvekan medför. Det är också bekant att konkreta fall
har inträffat i vissa u-länder, dock ej i något samband med svenska
familjeplaneringsinsatser. Fosterdiagnostik är därtill en metod som inte
vanligen står till buds för de u-landskvinnor biståndsprogrammen på detta
område i första hand riktar sig till. Utskottet vill understryka betydelsen av
att regeringen och de svenska biståndsmyndigheterna uppmärksamt följer
denna fråga, inte minst inför FN-konferensen nästa år.
Motion 233 och yrkande 6 i motion 2167 får därmed anses besvarade.
I motion 841 hemställs att Sverige i Förenta nationerna framlägger förslag
om ett internationellt år mot narkotikan. Ett liknande yrkande behandlades
förra året i UU 1981/82:20. Utskottet framhöll däri att antalet år och
årtionden i FN:s regi under senare år blivit så stort att det finns risk för att de
förlorar i genomslagskraft. Detta gällde också förslaget om ett narkotikaår,
även om kampen mot narkotika självfallet bör drivas med stor kraft.
Utskottet gör fortfarande denna bedömning. Därtill kommer att det
internationella gensvaret för ett narkotikaår visade sig vara mycket svagt vid
det nyligen avhållna mötet med FN:s narkotikakommission. Frågan torde
därför ha mist något av sin aktualitet. Med hänvisning till det anförda
UU 1982/83:20
40
avstyrker utskottet motion 841.
Under denna rubrik behandlar utskottet även motion 1981/82:1881 i vilken
hemställs att regeringen skall verka för att en högre utbildning inom
transportområdet för u-länderna förläggs till Göteborg. I motionen hänvisas
bl. a. till det i budgetpropositionens föreslagna internationella sjöfartsuniversitet
som skall förläggas till Malmö. Genom en samordning mellan
utbildningen i Malmö och en transportutbildning i Göteborg uppnås den
helhet i utbudet som är nödvändig för att täcka det samlade behovet av
utbildning för en fungerande transportplanering i utvecklingsländerna, heter
det i motionen.
Enligt etablerade principer för svensk biståndspolitik bör utbildningsinsatser
för u-ländernas behov i första hand förläggas till u-länderna om inte
mycket starka och av u-länderna själva framförda skäl talar för en
lokalisering till ett i-land. Utskottet får med hänvisning bl. a. härtill avstyrka
motion 1881.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete
som förordats i propositionen,
2. att riksdagen godkänner de gjorda utfästelser som angivits i
propositionen,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra en särskild
kapitalökning i Asiatiska utvecklingsbanken och delta i bankens
allmänna kapitalökning i enlighet med vad som föreslagits
i propositionen,
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att delta i Asiatiska
utvecklingsfondens tredje påfyllnad med ett totalt bidrag på
252 220 700 kr. för budgetåren 1983/84-1986/87,
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal om ett
svenskt bidrag till finansieringen av ett internationellt sjöfartsuniversitet
i enlighet med de riktlinjer och förbehåll som
angivits i propositionen och att kostnaden skall belasta anslagsposten
Övriga multilaterala bidrag,
6. att riksdagen avslår motion 1982/83:1786, yrkande 3, angående res.
utträde ur Världsbanksgruppen,
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och
åtaganden som härutöver föreslagits i propositionen,
8. att riksdagen avslår motion 1982/83:841 angående ett interna- res.
tionellt narkotikaår,
9. att riksdagen förklarar motion 1982/83:897 angående FN:s
kvinnofond besvarad med vad utskottet anfört,
10. att riksdagen avslår motion 1981/82:1881 angående u-landsut
bildning
i Göteborg,
11 (vpk)
12 (fp)
UU 1982/83:20
41
11. att riksdagen förklarar motion 1982/83:2167, yrkande 6, res. 13 (fp)
angående en nationalkommitté för befolkningsfrågan besvarad
med vad utskottet anfört,
12. att riksdagen förklarar motion 1982/83:233 angående fosterdiagnostik
besvarad med vad utskottet anfört,
13. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, yrkande 8, till res. 14 (m)
Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1983/
84 anvisar ett reservationsanslag av 1 807 000 000 kr.
4. Bilateralt utvecklingssamarbete
4.1 Återflöde av biståndsmedel och bundet bistånd
Propositionen (s. 39-41)
En stor del av Sveriges bistånd - ca 40 % - kommer tillbaka till Sverige
genom att biståndsmedel används för att köpa svenska varor och tjänster.
Detta brukar kallas biståndets återflöde. Endast en tredjedel av återflödet
hänför sig till det s. k. bundna biståndet, dvs. biståndsmedel som enligt avtal
med mottagarlandet måste upphandlas i Sverige.
Av det bilaterala biståndet beräknar SIDA att återflödet är 46 %. Av
återstoden går 40 % till inköp i u-länder, varav hälften utgör lokala
kostnader i mottagarländerna. Endast 14 % av det bilaterala biståndet
används för inköp i andra i-länder än Sverige. För budgetåret 1981/82
motsvarar det en summa på ca 580 milj. kr., vilket är mindre än en halv
procent av hela den svenska exporten.
Storleken på återflödet varierar starkt från land till land. Det finns heller
inget entydigt samband med andelen bundet bistånd. Trots att andelen
bundet bistånd är låg för länder som Vietnam och Tanzania är ändå
återflödet mycket högt, i Vietnams fall ca 80%. Återflödet är lägst från
länder där det svenska biståndet är huvudsakligen inriktat på jordbruk och
landsbygdsutveckling.
Förutom det betydande återflödet från stora industri- och anläggningsprojekt
i biståndet, t. ex. Vinh Phu-projektet (Bai Bang) i Vietnam eller
Kotmale-projektet i Sri Lanka, består huvuddelen av återflödet av svenska
leveranser av livsmedel, pappersmassa och papper, fordon, maskiner för
verkstäder samt transporter och försäkringar.
Det är mycket svårt att mäta storleken på återflödet av Sveriges
multilaterala bistånd. Det registrerbara återflödet motsvarar ungefär en
tredjedel av det multilaterala anslaget. Om leveranser till Världsbanksprojekt
inräknas stiger siffran till över 50 %. Till detta kommer ett obekant
återflöde via svenska dotterföretag utomlands. De multilaterala organisationernas
inköp från dessa svenska dotterföretag registreras nämligen som
leveranser från dotterföretagets värdland.
UU 1982/83:20
42
Skillnaderna i återflöde är mycket stora mellan olika organisationer.
Andelen svenskt återflöde är stor, och stigande, från de organ vars
verksamhet främst består av långivning. För Världsbanken och de regionala
utvecklingsbankerna gäller detta såväl leveranser av varor som expertbistånd.
Inom UNDP och FN:s fackorgan, som huvudsakligen ägnar sig åt
tekniskt bistånd, är det svenska deltagandet i programmen fortfarande under
genomsnittet för givarländerna.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 har SIDA redovisat en
lång rad åtgärder som SIDA och andra myndigheter vidtagit i syfte att öka
inslaget av svenska varor och tjänster i både det bilaterala och det
multilaterala biståndet. Åtgärderna omfattar bl. a. olika former av samarbete
med Exportrådet, information och utbildning för såväl svensk
biståndspersonal som det svenska näringslivet, samarbete med SUKAB,
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar samt ett förbättrat kontaktnät med de
upphandlande myndigheterna i mottagarländer och inom FN-systemet.
Regeringen välkomnar de åtgärder som SIDA och andra myndigheter
vidtagit och finner dem ligga väl i linje med regeringens strävan att öka
inslaget av svenska varor och tjänster i biståndet. På sikt bör det
ändamålsbestämda biståndet öka, i första hand på det obundna importstödets
bekostnad, vilket kommer att bidra till ett ökat återflöde. Det bundna
importstödets volym bör ligga kvar på ungefär samma nivå som under
innevarande budgetår. Regeringen betonar att denna strävan att öka andelen
svenska varor och tjänster i biståndet aldrig får innebära att man gör avsteg
från biståndspolitikens grundprinciper eller på andra sätt försämrar biståndets
kvalitet. Återflöde är inte - och får heller inte bli - något biståndspolitiskt
mål.
Även om vårt ekonomiska utbyte av en ökad andel svenska varor och
tjänster i biståndet trots allt är marginellt, kan ett utökat svenskt engagemang
i biståndets planering och genomförande framför allt leda till högre
effektivitet och bättre kontroll.
Som nyss nämnts bör en ökande del av det svenska biståndet inriktas på
lantbruk och landsbygdsutveckling. För denna typ av projekt är återflödet av
naturliga skäl ganska litet. Detta får dock aldrig vara något skäl till
återhållsamhet med denna typ av bistånd.
Det finns också skäl att i detta sammanhang erinra om att u-krediter och
tekniskt samarbete, vilka redovisas under anslaget C 9., har avsevärt större
betydelse för återflödet än en förändring av bindningsgraden inom gåvobiståndet.
Motioner
I detta sammanhang behandlar utskottet
motion 1982/83:378 av Marianne Karlsson (c), vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger till känna att u-landsbiståndet skall
UU 1982/83:20
43
prioritera varor och tjänster vilka ger arbetstillfällen inom Sverige och att
dessa varor ges till de sämst lottade länderna.
motion 1982/83:405 av Karin Ahrland och Hans Petersson i Röstånga (fp),
vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående samarbete mellan seminstationen i Hörby och SIDA.
motion 1982/83:552 av Olle Aulin (m), vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett u-landsanpassat nyttoflygsystem för väglösa områden.
motion 1982/83:903 av Per Petersson m. fl. (m), yrkande 7, vari
hemställs
7. att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder för att öka återflödet
av biståndet i enlighet med vad som anges i motionen.
motion 1982/83:1229 av Ove Eriksson m. fl. (m), vari hemställs
att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om prövning av biståndsprojekt där svenska jordbruksprodukter
ingår.
motion 1982/83:1773 av Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (m), vari
hemställs
att riksdagen begär att regeringen ger SIDA i uppdrag att inom ramen för
den bundna u-hjälpen upprätta förslag till kontinuerlig u-landshjälp i form av
beredda sill- och strömmingsprodukter samt torkad fisk.
motion 1982/83:1780 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m), vari
hemställs
att riksdagen måtte besluta begära hos regeringen om tilläggsdirektiv till
livsmedelsutredningen med uppdrag att utreda frågan om ökade svenska
biståndsinsatser på livsmedelsområdet inom ramen för de medel som
riksdagen ger åt det svenska biståndsprogrammet.
Utskottet
Storleken av återflödet avgörs av flera olika omständigheter. Den varierar
bl. a. med biståndstyp. Det är uppenbarligen lättare att uppnå ett påtagligt
återflöde genom bistånd till industri- och anläggningsprojekt än till
landsbygdsutveckling. Av detta skäl ger exempelvis u-krediter, tekniskt
samarbete och bistånd till projekt inom områden där Sveriges näringsliv är
konkurrenskraftigt ett betydande återflöde. Erfarenheten har också visat att
somliga mottagarländer är mer benägna att göra sina beställningar i Sverige
än andra.
Graden av formell bindning av biståndet är endast en av de faktorer som
påverkar återflödet. Ju mindre konkurrenskraft svenska varor och tjänster
UU 1982/83:20
44
har i ett biståndssamarbete, desto högre bindningsgrad skulle krävas för att
uppnå ett visst önskat återflöde.
Regeringen framhåller i propositionen att återflöde inte är något
biståndspolitiskt mål. Det förhållandet att bistånd till lantbruk och landsbygdsutveckling
ger ett ganska litet återflöde får inte vara något skäl till
återhållsamhet med denna typ av bistånd, heter det i propositionen.
I motion 903, yrkande 7, föreslås att riksdagen vidtar åtgärder för att öka
återflödet i enlighet med vad som anges i motionen. I texten förordas bl. a.
ett närmare samarbete med näringslivet, exempelvis genom att överlåta hela
biståndsprojekt på företag, minskning av det obundna importstödet,
minskning av lokalkostnadstäckningen samt stöd i större utsträckning åt
projekt inom områden där svenskt näringsliv har särskilt god kunskap.
Motionärerna nämner bl. a. energiförsörjning, vattenförsörjning, hälso- och
sjukvård, skogsindustri som exempel på sådana områden.
Utskottet behandlade förra året yrkanden av ungefär samma innebörd
(UU 1981/82:20) och ställde sig därvid positivt till olika åtgärder för att öka
återflödet, bl. a. genom bättre samverkan mellan biståndsmyndigheterna
och svenska företag. Utskottet pekade också på tillkomsten av nya
biståndsformer, såsom SWEDFUND, u-krediterna och det tekniska samarbetet
som kunde förmodas bidra till ett ökat återflöde, även om de inte hade
detta som sitt egentliga syfte.
Självfallet ställer sig utskottet även nu bakom en strävan att öka inslaget av
svenska varor och tjänster i biståndet. Några av de förslag som framförs i
motionen ligger uppenbarligen också i linje med regeringens avsikter.
Utskottet vill dock inte förorda en ökning av bindningsgraden som metod att
åstadkomma en väsentlig höjning av återflödet.
Samtidigt finner utskottet det angeläget att erinra om att ökat återflöde
inte får betraktas som ett mål i sig. Det bör framför allt inte bli så att
biståndsformerna och biståndets innehåll i förväg anpassas efter utsikterna
till återflöde. När emellertid de svenska biståndsmyndigheterna med en
mottagande part från biståndspolitiska utgångspunkter nått enighet om ett
projekt eller program, bör det inte föreligga hinder för en strävan att utnyttja
det svenska resursutbudet. Så sker uppenbarligen redan, bl. a. med hjälp av
ett nära samarbete mellan SIDA och det svenska näringslivet.
Med hänsyn till vad som anförts om återflöde i propositionen och av
utskottet finns f. n. inte anledning att av regeringen begära nya åtgärder för
att främja återflödet. Yrkande 7 i motion 903 avstyrks därför.
Tre motioner tar sikte på en ökning av livsmedelsbiståndet i det svenska
utvecklingssamarbetet. I motion 1229 föreslås att en del av det svenska
livsmedelsöverskottet bör utnyttjas för leverans av skummjölkspulver och
smörolja till av SIDA eller i nordiskt samarbete uppförda mejerier i
u-länderna, och där blandas till mjölk. I motion 1773 förordas att beredda
sill- och strömmingsprodukter samt torkad fisk skall ingå i det bundna
biståndet och i motion 1780 att den pågående livsmedelsutredningen skall få
UU 1982/83:20
45
tilläggsdirektiv att utreda frågan om ökat svenskt livsmedelsbistånd.
Utskottet hade under förra riksmötet anledning att relativt utförligt
behandla det svenska livsmedelsbiståndet och möjligheterna till ökade
leveranser av svenska livsmedelsprodukter (UU 1981/82:20). Därvid konstaterade
utskottet bl. a. att det av olika skäl - kostvanor, lagringsproblem,
transportkostnader, den ofta höga svenska prisnivån - visat sig vanskligt att i
livsmedelsbiståndet använda andra stapelvaror än spannmål och olja. Av
dessa produkter har Sverige emellertid ganska omfattande biståndsleveranser,
särskilt till Världslivsmedelsprogrammet och till internationella katastrofinsatser.
De bedömningar utskottet gjorde förra året är giltiga även i år. Det hindrar
inte att exempelvis i katastrofsituationer andra produkter än de som hittills
dominerat Sveriges livsmedelsbistånd kan komma i fråga. SIDA uppmärksammar
fortlöpande dessa frågor. Avgörande måste emellertid vara mottagarländernas
möjligheter att få fullgod användning för vårt livsmedelsbistånd,
inte Sveriges behov av att få avsättning för ett överskott. Av bl. a.
dessa skäl finns det enligt utskottets mening inte anledning för livsmedelsutredningen
att behandla frågan om livsmedelsbistånd till u-länderna.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna 1229,1773
och 1780.
Bindning av svenskt bistånd till vissa produkter aktualiseras i ytterligare
tre motioner. I motion 405 förordas att överskottsproduktionen av svenska
spermier från nötkreatur genom ett samarbete mellan SIDA och seminstationen
i Hörby bör kunna ingå i utvecklingssamarbetet, i motion 552 att ett
visst svenskt flygplanssystem skall offereras mottagarländerna och i motion
378 att cement och andra varor som särskilt kan främja svensk sysselsättning
skall prioriteras i biståndet.
Vilka svenska varor och tjänster som skall kunna ingå i ett biståndssamarbete
prövas i varje enskilt fall av den mottagande parten och de svenska
biståndsmyndigheterna med utgångspunkt i gällande biståndspolitiska principer.
En av dessa principer är att mottagarens behov bör vara styrande för
valet av biståndets innehåll. Utskottet anser sig för sin del inte ha anledning
att göra någon närmare bedömning av dessa tre förslag.
Motionerna 378, 405 och 552 avstyrks därför.
4.2 Samarbete med enskilda länder
Propositionen (s. 62-66)
För budgetåret 1983/84 föreslår regeringen bidrag till bilateralt utvecklingssamarbete
genom SIDA, som tillsammans uppgår till 3 799,6 milj. kr.
Denna ökning på 120 milj. kr. möjliggörs genom att 130 milj. kr. av
ointecknade reservationsmedel efter budgetåret 1981/82 tas i anspråk under
UU 1982/83:20
46
budgetåret 1983/84. Genom denna ökning, och en omfördelning av medel
från övriga anslagsposter under C 2, har programländernas medelsramar
kunnat vidmakthållas och även öka något i förhållande till det totala
biståndet genom SIDA under innevarande budgetår.
Regeringen kommer senare att föreslå ökade anslag även för tekniskt
samarbete och u-krediter genom BITS inom ramen för det nya anslaget C 9.
Om dessa medel inräknas uppgår det totala bilaterala biståndet genom SIDA
och BITS till 65 % av den totala biståndsramen.
Avvecklingen av det långsiktiga utvecklingssamarbetet med Pakistan
kommer att fullföljas, varvid biståndet genom SIDA ersätts av tekniskt
samarbete genom BITS. Utvecklingssamarbetet med Nicaragua och Zimbabwe
bör planeras enligt samma långsiktiga principer som gäller för
programländerna i övrigt. Därutöver förutses f. n. inga förändringar i
kretsen av programländer.
Biståndets ämnesfördelning och inriktning har behandlats i ett tidigare
avsnitt. Regeringen har därvid föreslagit att ökad tonvikt ges åt det direkta
utvecklingssamarbetet med programländerna och att vissa förändringar och
nedskärningar genomförs beträffande det icke landprogrammerade biståndet.
Medelsramarna för samarbetet med mottagarländerna bör ses som ett
uttryck för en strävan att bibehålla en i huvudsak oförändrad aktivitetsnivå,
samtidigt som behoven och möjligheterna att nå målen för samarbetet
beaktas. Stor vikt måste fästas vid mottagarlandets möjligheter att tillgodogöra
sig biståndet.
Vid bedömning av mottagningskapaciteten bör hänsyn tas till förekomsten
av outnyttjade biståndsmedel från föregående och löpande budgetår, men
också till en rad andra faktorer som samarbetslandets planering och egna
resurser för genomförande av biståndsprogram. Regeringen har funnit detta
naturligt främst med tanke på att utvecklingssamarbetet med de flesta
mottagarländerna är långsiktigt. Medelsramar, som är avpassade efter
samarbetsländernas mottagningskapacitet, bidrar också till att medlen
används på ett sätt som motsvarar kraven på ökad effektivitet i biståndsgivningen.
Med denna utgångspunkt kan medelsramarnas utveckling för de
enskilda samarbetsländerna utfalla olika under skilda budgetår utan att det
behöver vara ett uttryck för förändringar i vilja att samarbeta med det ena
eller andra landet.
Förslagen till medelsramar för mottagarländer och andra ändamål framgår
av nedanstående tabell:
UU 1982/83:20 47
Bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA budgetåren 1982/83-1983/84
(milj. kr.)
| Medelsram | Förslag till medelsram 1983/84 | ||
| 1982/83 | SIDA | Föredraganden | Förändring |
Angola | 100 | 110 | 105 | + 5 |
Bangladesh | 145 | 150 | 145 | 0 |
Botswana | 70 | 70 | 80 | + 10 |
Etiopien | 85 | 100 | 100 | + 15 |
Guinea-Bissau | 60 | 60 | 65 | + 5 |
Indien | 340 | 365 | 340 | 0 |
Kap Verde | 40 | 45 | 45 | + 5 |
Kenya | 125 | 135 | 130 | + 5 |
Laos | 55 | 60 | 60 | + 5 |
Lesotho | 20 | 22 | 25 | + 5 |
Mozambique | 230 | 260 | 255 | + 25 |
Nicaragua | 50 | 60 | 75 | + 25 |
Sri Lanka | 155 | 210 | 210 | + 55 |
Swaziland | 10 | 10 | 10 | 0 |
Tanzania | 440 | 465 | 460 | + 20 |
Vietnam | 345 | 365 | 365 | + 20 |
Zambia | 165 | 180 | 175 | + 10 |
Zimbabwe | 110 | 125 | 125 | + 15 |
Pakistan | 15 | - | - | - 15 |
Vissa landprogramkost-nader | 35 | 30 | 30 | - 5 |
Totalt landprogram-merat bistånd | 2 595 | 2 822 | 2 800 | + 205 |
Regionala insatser | 100 | 150 | 115 | + 15 |
Humanitärt bistånd i | 100 | 120 | 110 | + 10 |
Humanitärt bistånd i söd-ra Afrika | 140 | 160 | 140 | 0 |
Särskilda program1 | 232,9 | 243 | 155 | - 77,9 |
Katastrofer m. m. | 300,8 | 315 | 240,62 | - 60,2 |
Enskilda organisationer | 190 | 215 | 215 | + 25 |
Rekrytering och utbild-ning av fältpersonal | 19 | 24 | 24 | + 5 |
Totalt övriga anslagspos-ter | 1 082,7 | 1 227 | 999,6 | - 83,1 |
Totalt bilateralt utveck-lingssamarbete genom | 3 677,7 | 4 049 | 3 799,64 | + 121,9 |
1 Anslagsposten inrymmer även den anslagspost som under 1982/83 benämndes Miljöoch
markvård samt energi.
2 Varav 130 milj. kr. tas i anspråk av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret
1982/83.
3 Tekniskt samarbete och u-krediter, som under 1982/83 benämndes Bredare
samarbete respektive Särskilt förmånlig kreditgivning till u-land, samt två delposter
om totalt 2,1 milj. kr. under anslagsposten Särskilda program har överförts till ett nytt
anslag, C 9 Övriga u-landspolitiska insatser m. m.
4 Av denna summa utgörs 3 669,6 milj. kr. av det föreslagna anslaget C 2 för 1983/84
och 130 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel enligt not 2 ovan.
UU 1982/83:20
48
Beträffande Angola, Bangladesh, Indien, Kenya, Mozambique, Tanzania
och Zambia finner regeringen att lägre medelsramar än de av SIDA
föreslagna är tillräckliga för att genomföra pågående och planerade program
under budgetåret 1983/84.
Den svåra försörjningssituationen i Mozambique motiverar en fortsatt
ökning av det svenska stödet samtidigt som kraven på biståndspersonalens
säkerhet och effektivitet upprätthålls. Som en tillfällig åtgärd kan omfördelningar
av medel från projektbistånd till importstöd komma att övervägas.
Försörjningsläget och säkerhetssituationen i Angola har allvarligt försämrats
sedan sommaren 1981, då den sydafrikanska aggressionen och subversionen
mot landet trappades upp. Regeringen finner det därför angeläget att
hålla beredskap för vissa extra insatser i Angola utöver den föreslagna
landramen.
Den svåra ekonomiska situationen i Tanzania gör ett fortsatt starkt
biståndsengagemang från svensk sida angeläget. Biståndet bör i högre grad
inriktas på en konsolidering och upprustning av befintliga projekt. Endast i
undantagsfall bör nya projekt inledas. Den ekonomiska krisen i landet kan
också göra det angeläget att i ökad utsträckning omfördela medel från
projektbistånd till importstöd för att få fram nödvändiga leveranser av
reservdels- och underhållsutrustning och råvaror. Det bör betonas att en
sådan förändring av biståndets inriktning endast får bli tillfällig. Den kan
emellertid även komma att bli aktuell i andra mottagarländer. I dessa
sammanhang bör tillfälliga svenska insatser i form av bundet importstöd
också kunna komma i fråga. De bör emellertid genomföras i nära samråd
med andra givare.
Höjningarna av medelsramarna för Etiopien, Kap Verde, Laos, Sri Lanka,
Swaziland, Vietnam och Zimbabwe följer SIDA:s förslag.
Den relativt sett kraftiga ökningen av medelsramen för Sri Lanka beror på
det sexåriga insatsavtal om stöd till vattenkraftverket Kotmale, som ingicks i
juli 1982 i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1981/82:215, UU
1981/82:28, rskr 1981/82:416). Detta insatsavtal innebär att stödet till
Kotmale-projektet under budgetåret 1982/83-1987/88 uppgår till totalt 1 088
milj. kr., varav 190 milj. kr. avser budgetåret 1983/84.
Med hänsyn till den stora reservationen på Vietnam har regeringen i år
funnit den av SIDA föreslagna höjningen tillräcklig.
När det gäller Botswana, Guinea-Bissau, Lesotho och Nicaragua föreslås
högre medelsramar än dem som upptagits i SIDA:s förslag. Höjningarna är
avsedda att ge utrymme för utvecklingssamarbete i huvudsakligen oförändrad
omfattning. I fråga om Botswana och Nicaragua har ländernas
biståndsbehov i förening med hög kapacitet att ta emot och tillgodogöra sig
bistånd beaktats.
I fråga om Bangladesh, Indien och Swaziland anser regeringen oförändrade
medelsramar vara tillräckliga för att genomföra pågående och
planerade program.
UU 1982/83:20
49
Beträffande Indien sker sedan några år tillbaka en gradvis ökning av det
ändamålsbestämda biståndet med särskild inriktning på fattiga grupper.
Genomförandet har emellertid fördröjts och utbetalningarna försenats.
Samtidigt har nya långsiktiga stora projekt inom vattenförsörjning och
skogsbruk nyligen inletts eller skall inledas under innevarande år. Därför
fanns vid innevarande budgetårs ingång betydande outnyttjade medel.
Regeringen anser därför att medelsramen kan hållas på oförändrad nivå
under budgetåret 1983/84. Regeringen finner det dock motiverat att
u-krediter i större omfattning än vad som skett under innevarande budgetår
används i utvecklingssamarbetet med Indien. Särskilt lämpade för sådan
u-kreditgivning är projekt inom energisektorn.
Motioner
Utskottet behandlar i detta sammanhang
motion 1982/83:722 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk), vari föreslås
att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för utökade
förbindelser med Etiopien i enlighet med vad som anförs i motionen.
motion 1982/83:723 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 1, vari hemställs
1.
att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att kanalisera
hjälpen till Kampuchea direkt in i landet och att det sker en avveckling av den
svenska hjälpinsatsen via Thailand.
motion 1982/83:899 av Eva Hjelmström m. fl. (vpk), vari hemställs
att riksdagen hos regeringen hemställer att PDRY (Demokratiska
folkrepubliken Yemen) upptas som programland för utvecklingsbistånd.
motion 1982/83:903 av Per Petersson m. fl. (m), delyrkandena 10 a-10 c, vari
hemställs
10 a) att riksdagen bibehåller landramarna på oförändrad nivå i förhållande
till budgetåret 1982/83 för Etiopien, Zambia, Zimbabwe, GuineaBissau,
Kap Verde, Laos, Mozambique och Nicaragua,
10 b) att riksdagen minskar propositionens förslag till landramar för
Tanzania till 400 milj. kr., för Indien till 300 milj. kr., för Vietnam till 125
milj. kr. och för Angola till 80 milj. kr.,
10 c) att riksdagen tillstyrker propositionens förslag till landramar för
Bangladesh, Botswana, Kenya, Lesotho, Sri Lanka och Swaziland.
motion 1982/83:905 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs
att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för utökade och
närmare kontakter med Grenada.
4 Riksdagen 1982/83. 9 sami. Nr 20
UU 1982/83:20
50
motion 1982/83:1774 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), yrkande 18, vari
hemställs
18. att riksdagen i förhållande till regeringens förslag sänker biståndet för
Nicaragua med 25 milj. kr. till 50 milj. kr. och för Vietnam med 45 milj. kr.
till 320 milj. kr.
motion 1982/83:1786 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkandena 4-15, vari
hemställs
4. att riksdagen beslutar att biståndet till Angola höjs till 110 milj. kr.,
5. att riksdagen beslutar att biståndet till Etiopien höjs till 110 milj.
kr.,
6. att biståndet till Laos höjs till 65 milj. kr.,
7. att biståndet till Mozambique höjs till 260 milj. kr.,
8. att biståndet till Nicaragua höjs till 85 milj. kr.,
9. att riksdagen beslutar att biståndet till Vietnam höjs till 420 milj.
kr.,
10. att riksdagen beslutar att Cuba upptas som programland och beviljas
bistånd med 60 milj. kr.,
11. att riksdagen beslutar att Demokratiska Jernen upptas som programland
och beviljas bistånd med 20 milj. kr.,
12. att riksdagen beslutar att Folkrepubliken Kampuchea beviljas bistånd
med 10 milj. kr.,
13. att riksdagen beslutar att Grenada beviljas bistånd med 2 milj. kr.,
14. att riksdagen beslutar att biståndet till Kenya sänks till 125 milj.
kr.,
15. att riksdagen beslutar att biståndet till Sri Lanka sänks till 200 milj.
kr.
motion 1982/83:1787 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari föreslås
att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att utveckla
Sveriges ekonomiska, handelspolitiska och kulturella förbindelser med
Vietnam och Laos.
motion 1982/83:1788 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs
1. att riksdagen uttalar att Sveriges kontakter och samarbete med Cuba bör
utvecklas särskilt vad avser handels- och kulturutbyte,
2. att riksdagen beslutar att Cuba på nytt tas upp som programland för
svenskt bistånd.
motion 1982/83:2167 av Ola Ullsten m. fl. (fp), yrkande 3, vari hemställs
3. att riksdagen godkänner de förslag till medelsramar som redovisas i
denna motion (vilket innebär att landramen till Indien höjs till 345 milj. kr.,
att landramen till Kenya höjs till 135 milj. kr., att landramen till Vietnam
sänks till 345 milj. kr., att landramen till Zambia höjs till 180 milj. kr. och att
landramen till Zimbabwe höjs till 130 milj. kr.).
UU 1982/83:20
51
Utskottet
I propositionen och dess bilaga 2 redogörs närmare för utvecklingssamarbetet
med enskilda programländer, liksom för den ekonomiska och sociala
situationen i dessa. Av tabellen på s. 47 framgår programländernas
medelsramar för innevarande budgetår, liksom SIDA:s resp. regeringens
förslag till medelsramar för budgetåret 1983/84.
Det mycket ansträngda budgetläget har nödvändiggjort en ingående
prövning även av biståndsanslagen. Inom ramen för denna återhållsamhet
innebär propositionens förslag till bilateralt utvecklingssamarbete genom
SIDA likväl att ökad tonvikt ges åt det direkta utvecklingssamarbetet med
programländerna samtidigt som vissa förändringar och nedskärningar
genomförs beträffande det icke landprogrammerade biståndet. De nu
föreslagna medelsramarna bör enligt propositionen ses som ett uttryck för en
strävan att bibehålla en i huvudsak oförändrad aktivitetsnivå. Stor vikt skall
fästas vid mottagarlandets möjligheter att tillgodogöra sig biståndet.
För flertalet programländer innebär regeringens förslag måttliga höjningar
av medelsramarna. Dessa torde nu huvudsakligen få inriktas på ett
bibehållande och en konsolidering av redan existerande och pågående
bistådsprojekt, snarare än på en utbyggnad av dessa eller på nya investeringar.
Utskottet anser att budgetläget motiverar en sådan begränsning i de
svenska bilaterala biståndsinsatserna.
Utskottet behandlar härefter kortfattat de motionsyrkanden som föreligger
beträffande biståndet till några av våra huvudmottagarländer. Regeringens
förslag till landram anges inom parentes vid resp. land.
Angola (105 milj. kr.)
I motion 903 föreslås att landramen för Angola minskas till 80 milj. kr.
I motion 1786 föreslås att biståndet till Angola höjs till 110 milj. kr.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag om landram för Angola.
Utskottet avstyrker följaktligen delyrkande 10 b) i motion 903, vad gäller en
minskning av landramen för Angola, liksom yrkande 4 i motion 1786.
Etiopien (100 milj. kr.)
I motion 722 föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder
för utökade förbindelser med Etiopien i enlighet med vad som anförs i
motionen (bistånd, handel, ekonomi, kultur).
I motion 903 föreslås att landramen för Etiopien bibehålls på oförändrad
nivå (85 milj. kr.).
I motion 1786 föreslås att biståndet till Etiopien höjs till 110 milj. kr.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag om landram för Etiopien och
avstyrker följaktligen delyrkande 10 a) i motion 903, vad gäller oförändrad
landram för Etiopien, liksom yrkande 5 i motion 1786.
UU 1982/83:20
52
Förbindelserna mellan Sverige och Etiopien går, som påpekas i motion
722, långt tillbaka i tiden. Etiopien har sedan länge erhållit stöd och bistånd
på olika områden från Sverige. Utöver det utvecklingssamarbete som i dag
sker inom landramen kanaliseras ekonomiskt stöd också på annat sätt. T. ex.
utbetalades för insatser genom enskilda organisationer under budgetåret
1981/82 3,5 milj. kr. Därutöver har Rädda barnen beviljats 10,1 milj. kr. för
att bygga hälsokliniker i Addis Abeba. Till Svenska röda korset anvisades i
juli 1982 5,5 milj. kr. för stöd åt Etiopiska röda korsets beredskapslager.
SAREC slöt i juli 1982 ett tvåårigt avtal om forskningssamarbete med den
etiopiska forskningskommissionen. Avtalet omfattar bl. a. hälsovård, energi-
och botanisk forskning och registrering av jordbävningar. Avtalet
omfattar totalt 10,2 milj. kr.
Etiopien erhåller också vid behov katastrofbistånd. Sålunda utanordnades
nyligen 5 milj. kr. med anledning av den torka som drabbat stora delar av
landet.
Förbindelser på en rad andra områden, t. ex. när det gäller handel och
kultur, växer emellertid fram snarare till följd av naturliga förutsättningar
eller genom olika organisationers och gruppers initiativ än genom regeringseller
riksdagsbeslut. Utskottet anser därför att yrkandet i motion 722 inte
behöver föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd, varför det avstyrks.
Indien (340 milj. kr.)
I motion 903 föreslås att landramen för Indien minskas till 300 milj. kr.
I motion 2167 föreslås att landramen för Indien höjs till 345 milj. kr.
Utskottet finner, i likhet med regeringen, att under rådande omständigheter
medelsramen kan hållas på oförändrad nivå under budgetåret 1983/84
och tillstyrker därmed propositionens förslag. Utskottet avstyrker följaktligen
delyrkande 10 b) i motion 903, vad gäller minskning av landramen för
Indien, liksom yrkande 3 i motion 2167, i vad avser Indien.
Kenya (130 milj. kr.)
I motion 903 tillstyrks propositionens förslag till landram för Kenya.
I motion 1786 föreslås att biståndet till Kenya sänks till 125 milj. kr.
I motion 2167 föreslås att landramen för Kenya höjs till 135 milj. kr.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag om landram för Kenya.
Utskottet avstyrker följaktligen yrkande 14 i motion 1786, liksom yrkande 3 i
motion 2167 i denna del. Delyrkande 10 c) i motion 903 får anses besvarat
genom utskottets ställningstagande.
UU 1982/83:20
53
Mogambique (255 milj. kr.)
I motion 903 föreslås att landramen för Mozambique bibehålls på
oförändrad nivå.
I motion 1786 föreslås att biståndet till Mozambique höjs till 260 milj.
kr.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag om landram för Mozambique.
Utskottet avstyrker följaktligen delyrkande 10 a) i motion 903, vad gäller
oförändrad landram, liksom yrkande 7 i motion 1786.
Nicaragua (75 milj. kr.)
I motion 903 föreslås att landramen för Nicaragua bibehålls på oförändrad
nivå (50 milj. kr.).
I motion 1774 föreslås att biståndet till Nicaragua i förhållande till
regeringens förslag sänks med 25 milj. kr. till 50 milj. kr.
I motion 1786 föreslås att biståndet till Nicaragua höjs till 85 milj. kr.
I Nicaragua råder sedan mars 1982 undantagstillstånd, vilket av sandinistregeringen
motiveras med det politiska och militära hot utifrån som landet är
utsatt för. Upprepade militära incidenter eller stridigheter har ägt rum vid
den honduransk-nicaraguanska gränsen mellan regeringsstyrkor och rebellgrupper
bestående främst av f. d. medlemmar i den störtade diktatorn
Somozas nationalgarde. Det ekonomiska läget är bl. a. till följd härav
bekymmersamt. Biståndsbehovet är stort.
Den för Nicaragua föreslagna landramen innebär den för nästa budgetår
procentuellt största ökningen bland programländerna.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag om landram för Nicaragua.
Utskottet avstyrker följaktligen delyrkande 10 a) i motion 903, vad gäller
oförändrad landram, liksom yrkande 18 i motion 1774 och yrkande 8 i motion
1786.
Sri Lanka (210 milj. kr.)
I motion 903 tillstyrks propositionens förslag till landram för Sri
Lanka.
I motion 1786 föreslås att biståndet till Sri Lanka sänks till 200 milj.
kr.
Den kraftiga ökningen av medelsramen för Sri Lanka från 155 till 210 milj.
kr. beror på det sexåriga insatsavtal mellan Sri Lanka och Sverige om stöd till
vattenkraftsprojektet Kotmale som ingicks i juli 1982 i enlighet med
riksdagens beslut (prop. 1981/82:215, UU 1981/82:28, rskr 1981/82:426).
UU 1982/83:20
54
Detta avtal innebär att stödet till Kotmale-projektet för budgetåren
1982/83-1987/88 uppgår till totalt 1 088 milj. kr., varav 135 milj. kr. för
budgetåret 1982/83 och 190 milj. kr. för budgetåret 1983/84.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag om landram för Sri Lanka.
Utskottet avstyrker följaktligen yrkande 15 i motion 1786. Delyrkande 10 c) i
motion 903 får anses besvarat genom utskottets ställningstagande.
Tanzania (460 milj. kr)
I motion 903 föreslås att landramen för Tanzania minskas till 400 milj.
kr.
I propositionen understryks att den svåra ekonomiska situationen i
Tanzania gör ett fortsatt starkt biståndsengagemang från svensk sida
angeläget. Biståndet bör emellertid i högre grad inriktas på konsolidering
och upprustning av befintliga projekt. Endast i undantagsfall bör nya projekt
inledas.
Utskottet delar regeringens bedömning och tillstyrker propositionens
förslag om landram för Tanzania. Utskottet avstyrker följaktligen delyrkande
10 b) i motion 903, vad gäller minskning av landramen för Tanzania.
Vietnam (365 milj. kr.)
I motion 903 föreslås att landramen för Vietnam minskas till 125 milj.
kr.
I motion 1774 föreslås att biståndet till Vietnam sänks till 320 milj. kr.
I motion 1786 föreslås att biståndet till Vietnam höjs till 420 milj. kr.
I motion 1787 föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder
för att utveckla Sveriges ekonomiska, handelspolitiska och kulturella
förbindelser med Vietnam och Laos.
I motion 2167 föreslås att landramen för Vietnam bibehålls på oförändrad
nivå (345 milj. kr.).
Såväl SIDA som regeringen har för nästa budgetår föreslagit en
medelsram för Vietnam på 365 milj. kr. Den stora ingående reservationen för
innevarande budgetår har till stor del redan förbrukats.
Återflödet från biståndet till Vietnam uppgår f. n. till ca 70 % av
utbetalningarna. Det motsvarar inte mindre än 40 % av det sammanlagda
återflödet från programländerna. Merparten härav kan hänföras till Bai
Bang-projektet.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag om landram för Vietnam.
Utskottet avstyrker följaktligen delyrkande 10 b) i motion 903, vad gällei
minskning av landramen för Vietnam, liksom yrkande 18 i motion 1774,
yrkande 9 i motion 1786 samt yrkande 3 i motion 2167, i vad avsei
Vietnam.
Det svenska utvecklingssamarbetet med Vietnam är omfattande och
UU 1982/83:20
55
landet har sedan länge den näst största landramen bland våra huvudmottagarländer.
Förbindelser på en rad andra områden, t. ex. när det gäller handel
och kultur, utvecklas - som utskottet tidigare konstaterat - emellertid
snarare på grundval av naturliga förutsättningar och t. ex. olika organisationers
aktivitet än genom regerings- eller riksdagsbeslut. Utskottet anset
därför att yrkandet i motion 1787 inte behöver föranleda någon riksdagens
särskilda åtgärd, varför det avstyrks.
Zambia (175 milj. kr)
I motion 903 föreslås att landramen för Zambia bibehålls på oförändrad
nivå (165 milj. kr.).
I motion 2167 föreslås att landramen för Zambia höjs till 180 milj. kr.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag om landram för Zambia.
Utskottet avstyrker följaktligen delyrkande 10 a) i motion 903, vad gäller
oförändrad landram för Zambia, liksom yrkande 3 i motion 2167, i vad avser
Zambia.
Zimbabwe (125 milj. kr.)
I motion 903 föreslås att landramen för Zimbabwe bibehålls på oförändrad
nivå (110 milj. kr.).
I motion 2167 föreslås att landramen för Zimbabwe höjs till 135 milj.
kr.
Det svenska biståndet till befrielserörelserna ZANU och ZAPU övergick i
och med självständigheten till den nya staten Zimbabwe.
Den senaste tidens tragiska och dramatiska händelser i Matabeleland har
fördunklat bilden av Zimbabwes politiska och ekonomiska utveckling.
Försoningspolitiken efter självständigheten riskerar att undergrävas om
regeringen verkligen skulle förverkliga sina uttalanden att krossa ZAPU.
Utskottet vill uttrycka sin allvarliga oro för den aktuella utvecklingen i
Zimbabwe och sin förhoppning att den inrikespolitiska konflikten skall styras
in på banor som kan leda till lugnare förhållanden och kompromisslösningar.
Därmed skulle goda förutsättningar för fortsatt svenskt bistånd åter
föreligga.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag om landram för Zimbabwe.
Utskottet avstyrker följaktligen delyrkande 10 a) i motion 903, vad gäller
oförändrad landram för Zimbabwe, liksom yrkande 3 i motion 2167, i vad
avser Zimbabwe.
Övriga
I motion 903 föreslås i delyrkande 10 a) att landramarna för GuineaBissau,
Kap Verde och Laos bibehålls på oförändrad nivå. I samma motions
UU 1982/83:20
56
delyrkade 10 c) tillstyrks propositionens förslag till landramar för Bangladesh,
Botswana, Lesotho och Swaziland.
I motion 1786 föreslås att biståndet till Laos höjs till 65 milj. kr.
I motion 1787 föreslås åtgärder för att utveckla Sveriges förbindelser med
Vietnam och Laos. Utskottet har ovan under avsnittet om Vietnam avstyrkt
motionen vad gäller Vietnam. Med hänvisning till vad utskottet där anfört
avstyrks motion 1787 även vad gäller Laos.
Utskottet ansluter sig till propositionens förslag vad beträffar landramar
under budgetåret 1983/84 för de länder som nämnts i nu förevarande
yrkanden.
Utskottet avstyrker därför delyrkande 10 a) i motion 903, vad gäller
oförändrade landramar för Guinea-Bissau, Kap Verde och Laos, liksom
yrkande 6 i motion 1786. Delyrkande 10 c) i motion 903 med tillstyrkan till
propositionens förslag till landramar för Bangladesh, Botswana, Lesotho och
Swaziland får anses besvarat genom utskottets ställningstagande.
Yrkanden om nya samarbetsländer
I motion 723, yrkande 1, föreslås åtgärder för att kanalisera hjälpen till
Kampuchea direkt in i landet samt att det sker en avveckling av den svenska
hjälpinsatsen via Thailand. I motion 1786, yrkande 12, föreslås att Folkrepubliken
Kampuchea beviljas bistånd med 10 milj. kr.
Regeringen har under senare år beviljat katastrofhjälp och humanitärt
bistånd till Kampuchea. Senast skedde detta i början av innevarande år då 11
milj. kr. anslogs till bistånd inne i Kampuchea - varav 7 milj. kr. genom
FAO, 2 milj. kr. genom UNICEF och 2 milj. kr. till UNHCR för stöd till
hemvändande flyktingar - och 1 milj. kr. till WFP för bistånd vid thaikampucheanska
gränsen.
Utskottet anser att fortsatt internationellt bistånd till Kampuchea är
nödvändigt, med särskild inriktning på sårbara grupper. Genom FN sker
också övervakning av leveranser, distribution och genomförande av nödhjälpsprogrammen
och rehabiliteringsinsatserna inom jordbruk och fiske
genom närvaro av internationell personal. De stora givarländerna till
FN-programmet önskar att hjälpen skall ha en tyngdpunkt vid den
thai-kampucheanska gränsen, varför en avveckling av denna inte är
aktuell.
Utskottet har tidigare uttalat och vidhåller att avsaknaden av diplomatiskt
erkännande av regimen i Phnom Penh inte bör hindra Sverige från att
utnyttja även direkta kanaler för bistånd när det visar sig vara en framkomlig
väg. Utskottet räknar med att regeringen, om inga nya omständigheter
tillkommer som föranleder annat, är beredd att även fortsättningsvis
tillskjuta medel ur katastrof reserven för hjälpinsatser till Kampuchea via de
kanaler och i den omfattning som regeringen finner lämpligt. Utskottet
finner däremot att något till Kampuchea destinerat belopp inte på förhand
UU 1982/83:20
57
bör bindas genom riksdagsbeslut.
I motion 899 föreslås att PDRY (Demokratiska folkrepubliken Yemen)
upptas som programland. I motion 1786, yrkande 11, föreslås att Yemen
upptas som programland och beviljas bistånd med 20 milj. kr.
Liknande motionsyrkanden har behandlats av utskottet och avslagits av
riksdagen varje år sedan år 1978 (senast i UU 1981/82:20). Utskottet har
därvid fastslagit att inga förutsättningar föreligger att uppta Demokratiska
folkrepubliken Yemen som programland. Inga omständigheter har därefter
tillkommit som föranleder utskottet att ändra denna inställning. Landet har
under senare år i katastrofhjälp erhållit större mängder vete ur det svenska
beredskapslagret. Under år 1982 beviljade regeringen 5 milj. kr. till Rädda
barnen för leverans av barnmat, livsmedel och filtar med anledning av
översvämningar.
I motion 905 föreslås åtgärder för utökade och närmare kontakter med
Grenada. I motion 1786, yrkande 13, föreslås att Grenada beviljas bistånd
med 2 milj. kr.
Rädda barnen beviljades förra året från anslaget för Enskilda organisationer
ett belopp om 6 milj. kr. för ett hälsovårdsprojekt omfattande barnoch
mödravård i Grenada.
Beträffande åtgärder för utökade och närmare kontakter med Grenada får
utskottet hänvisa till vad som ovan anförts med anledning av liknande
yrkanden beträffande Etiopien, Vietnam och Laos.
I motion 1786, yrkande 10, föreslås att Cuba upptas som programland och
beviljas bistånd med 60 milj. kr. I motion 1788 föreslås i yrkande 2 att Cuba
på nytt tas upp som programland för svenskt bistånd och i yrkande 1 att
Sveriges kontakter och samarbete med Cuba bör utvecklas särskilt vad avser
handels- och kulturutbyte.
Det långsiktiga utvecklingssamarbete som inleddes år 1969 med Cuba
avslutades i och med utgången av budgetåret 1979/80. Detta skedde i enlighet
med riksdagens tidigare beslut (UU 1975/76:14, rskr 349, UU 1976/77:17,
rskr248). Utskottet finner inte anledning föreslå att Cuba på nytt upptas som
programland. Ett ökande tekniskt samarbete bedrivs med Cuba inom
hälsovården och sockerindustrin och Cuba har beviljats en s. k. u-kredit.
SAREC bedriver också visst forskningssamarbete med Cuba. Vad gäller
vidgade kontakter med Cuba på andra områden, särskilt vad avser handelsoch
kulturutbyte, får utskottet hänvisa till vad som ovan anförts med
anledning av liknande yrkanden beträffande Etiopien, Vietnam, Laos och
Grenada. >
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motion 723,
yrkande 1, motion 899, motion 905, motion 1786, yrkandena 10-13, samt
motion 1788 yrkandena 1 och 2.
UU 1982/83:20
58
4.3 Humanitärt bistånd i Latinamerika
Propositionen (s. 66)
Senare tids utveckling i Centralamerika har inneburit nya krav på resurser
till anslagsposten Humanitärt bistånd i Latinamerika. Krigen i El Salvador
och Guatemala fortsätter utan att någon förhandlingslösning f. n. är i sikte.
Som en följd av inbördeskrigen är flera hundra tusen människor flyktingar i
regionen och kanske en miljon människor hemlösa i sina egna länder.
Regeringen finner en höjning av anslagsposten till 110 milj. kr. angelägen.
Det är regeringens förhoppning att också andra biståndsgivare skall öka sina
humanitära anslag till regionen. Det betydande svenska biståndsengagemanget
underlättar för Sverige att lämna ett bidrag till ansträngningarna att
lösa konflikterna i regionen på politisk väg.
Det humanitära biståndet fördelas efter förslag från den av regeringen
tillsatta beredningen för humanitärt bistånd. Företräde bör lämnas åt
insatser som bidrar till att motverka följderna av politiskt förtryck.
Motioner
Utskottet behandlar i detta sammanhang
motion 1982/83:903 av Per Petersson m. fl. (m), delyrkande 10 e), vari
hemställs
10 e) att medelsramen för humanitärt bistånd i Latinamerika bibehålls på
oförändrad nivå i förhållande till budgetåret 1982/83.
motion 1786 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 16, vari föreslås
16. att anslaget till humanitärt bistånd i Latinamerika höjs till 120 milj.
kr.
motion 1982/83:2167 av Ola Ullsten m. fl. (fp), yrkande 3, vari hemställs
3. att riksdagen godkänner de förslag till medelsramar som redovisas i
denna motion (vilket innebär att medelsramen för humanitärt bistånd i
Latinamerika höjs till 120 milj. kr.).
Utskottet
Anslagsposten Humanitärt bistånd till Latinamerika används för flyktinghjälp
och andra humanitära insatser i Latinamerika; under senare år inte
minst för att lindra nöden i det drabbade centralamerikanska området.
Medelstilldelningen till denna post har efter hand ökat kraftigt. För
nästkommande budgetår föreslås en höjning från 100 till 110 milj. kr.
I såväl motion 2167, yrkande 3, som i motion 1786, yrkande 16, föreslås en
ökning med ytterligare 10 milj. kr. utöver regeringens förslag. Med tanke på
det mycket kraftiga påslag på dena anslagspost som gjordes förra budgetåret
UU 1982/83:20
59
är utskottet emellertid av uppfattningen att det av regeringen föreslagna
beloppet måste bedömas som tillräckligt stort, även till detta angelägna
ändamål. Yrkande 3 i motion 2167 och yrkande 16 i motion 1786 avstyrks
därför.
Till följd av utskottets ställningstagande avstyrks även delyrkande 10 e) i
motion 903 om att bibehålla anslagsposten på oförändrad nivå.
4.4 Humanitärt bistånd i södra Afrika och anslagsposten
Regionala insatser
Propositionen (s. 66-67)
Humanitärt bistånd i södra Afrika utgår främst som stöd åt befrielserörelserna
African National Congress (ANC), som verkar för ett Sydafrika fritt
från apartheid, och South West Africa People’s Organization (SWAPO),
som arbetar för ett självständigt Namibia, samt som flyktingstöd genom olika
FN-organ och enskilda organisationer. På grund av förhållandena i Namibia
och Sydafrika finns anledning räkna med att flyktingströmmen och därmed
hjälpbehoven kommer att vara av minst samma omfattning som under
budgetåret 1982/83. Vidare förutser regeringen inom Sydafrika fortsatta
behov av rättshjälp samt familje- och studiestöd. Med hänsyn till anslagsutnyttjandet
kommer ett oförändrat anslag på 140 milj. kr. att vara till fyllest.
Utöver detta belopp kan medel ur katastrofposten liksom hittills vid behov
utnyttjas för humanitära insatser i södra Afrika. Sverige kommer att verka
för att också givare i ökad utsträckning lämnar bidrag för sådana
insatser.
Under anslagsposten Regionala insatser har stöd lämnats till dels den
Östafrikanska utvecklingsbanken (EADB), dels det regionala ekonomiska
samarbetet mellan de majoritetsstyrda staterna i södra Afrika (SADCC).
Samarbetet mellan dessa stater (Angola, Mozambique, Zimbabwe, Botswana,
Tanzania, Lesotho, Swaziland, Malawi och Zambia) syftar till att
minska beroendet av Sydafrika.
Samarbetet mellan SADCC-staterna har hittills koncentrerats till transporter
och kommunikationer. Även inom andra sektorer, där ett intensifierat
regionalt samarbete nu förbereds, har Sverige goda möjligheter att lämna
bistånd t. ex. för industriutveckling, energiförsörjning, utbildning, miljöoch
markvård samt livsmedelsförsörjning.
Regeringen förordar att beloppet för anslagsposten Regionala insatser
höjs till 115 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och att SIDA i sin fortsatta
beredning av SADCC-insatser bör räkna med en planeringsram på 110 milj.
kr. för budgetåren 1984/85 och 1985/86. Resterande belopp kan vid behov
användas för bl. a. fortsatta bidrag till EADB. Inom anslagsposten kan också
inrymmas stöd till Mekong-kommittén.
UU 1982/83:20
60
Motioner
I detta sammanhang behandlar utskottet
motion 1982/83:721 av Hans Göran Franck m. fl. (s), yrkande 2, vari
föreslås
2. att riksdagen beslutar att anslaget till humanitärt bistånd i södra Afrika
ökas så att ytterligare 5 milj. kr. i stöd till SWAPO kan utgå inom ramen för
det totala biståndsanslaget.
motion 1982/83:903 av Per Petersson m. fl. (m), yrkandena 10 d och 10 e vari
hemställs
10 d) att riksdagen anslår 100 milj. kr. till Regionala insatser.
10 e) att riksdagen bibehåller landramen på oförändrad nivå i förhållande
till budgetåret 1982/83 för humanitärt bistånd till södra Afrika.
motion 1982/83:1774 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), yrkande 19, vari
hemställs
19. att riksdagen i förhållande till regeringens förslag ökar anslagsposten
Regionala insatser med 25 milj. kr., motsvarande den i föregående punkt
föreslagna sänkningen för Nicaragua, för att främst möjliggöra insatser även i
andra länder i Central- och Sydamerika.
motion 1982/83:1786 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 17, vari
hemställs
17. att riksdagen beslutar att anslaget Humanitärt bistånd till södra Afrika
höjs till 160 milj. kr.
motion 1982/83:2167 av Ola Ullsten m. fl. (fp), yrkande 3, vari hemställs
3. att riksdagen godkänner de förslag till medelsramar som redovisas i
denna motion (vilket innebär att medelsramen till södra Afrika höjs till 150
milj. kr.).
Utskottet
Regeringen föreslår till denna anslagspost ett belopp som är oförändrat i
förhållande till innevarande budgetår. Detta görs bl. a. med hänvisning till
att det finns vissa outnyttjade reservationer under anslagsposten och till att
katastrofmedel vid behov kan användas för humanitära insatser i södra
Afrika.
Utnyttjandet av dessa medel - liksom av anslagsposten för humanitärt
bistånd till Latinamerika - sker på förslag av beredningen för humanitärt
bistånd. Utskottet har på annan plats i detta betänkande behandlat
beredningens verksamhet mot bakgrund av att humanitära insatser av detta
slag numera kan visa sig behövliga i flera områden där människor
systematiskt förföljs och förmenas sina rättigheter.
Med hänsyn till att behovet av insatser i södra Afrika kan beräknas öka -
UU 1982/83:20
61
en uppfattning som framförs även i propositionen - vill utskottet föreslå
riksdagen att anslagsposten för södra Afrika redan nu tillförs ytterligare 20
milj. kr. genom en överföring från anslagsposten för katastrofer. Därmed
uppnås den av SIDA föreslagna storleken på posten. I väntan på de allmänna
överväganden som utskottet i det föregående ansett att regeringen bör göra
beträffande det humanitära biståndet har utskottet inga invändningar mot att
regeringen använder anslagsposten för Humanitärt bistånd till södra Afrika
även för liknande humanitära ändamål i andra områden, om särskilda skäl
föreligger.
Utskottet tillstyrker därmed medelsförslaget i motion 1786, yrkande 17,
om en höjning till 160 milj. kr. av anslagsposten för humanitärt bistånd i
södra Afrika.
Till följd härav avstyrks delyrkade 10 e) i motion 903 med förslag om att
anslagsposten skall uppgå till 140 milj. kr. och yrkande 3 i motion 2167 om ett
belopp på 150 milj. kr.
I motion 721, yrkande 2, föreslås att stödet till SWAPO, som belastar
denna anslagspost, skall höjas med 5 milj. kr. Utskottet konstaterar att den
av utskottet föreslagna höjningen av anslagsposten ger utrymme för ökat
stöd till befrielserörelserna men ser inte skäl att nu binda regeringen vid
någon fördelning av de tillskjutna medlen. Yrkande 2 i motion 721 avstyrks
därför.
I motion 1774, yrkande 19, föreslås att anslagsposten för Regionala
insatser höjs med 25 milj. kr. motsvarande den i samma motion föreslagna
sänkningen för Nicaragua, för att främst möjliggöra insatser även i andra
länder i Central- och Sydamerika.
Samma anslagspost föreslås i motion 903, delyrkande 10 d), bli sänkt med
15 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.
Anslagsposten Regionala insatser tillkom med tanke på behovet av särskilt
stöd för samarbetssträvanden mellan de majoritetsstyrda s. k. frontstaterna i
södra Afrika men är inte uteslutande avsedd för detta ändamål. Det finns om
regeringen så önskar möjlighet att stödja även andra regionala insatser med
medel från denna post, förutsatt givetvis att lämpliga projekt kan definieras
som ligger i linje med svensk biståndspolitik och som inte i första hand bör
finansieras med medel ur andra anslagsposter.
Till följd av att utskottet på annan plats i detta betänkande avstyrkt
yrkande 18 i motionen om en minskning av medelsramen för Nicaragua,
avstyrker utskottet medelsförslaget i yrkande 19 i motion 1774.
Utskottet finner inte heller skäl att minska medelstilldelningen till detta
angelägna samarbete mellan länder i södra Afrika och avstyrker därför
delyrkande 10 e i motion 903.
UU 1982/83:20
62
4.5 Katastrofbistånd och bistånd genom enskilda organisationer
Propositionen (s. 67-68)
Anslagsposten Katastrofer m. m. används
-för hjälp åt människor i u-länder som drabbats av naturkatastrofer eller
väpnade och politiska konflikter
- för extra bistånd till länder som erhåller svenskt utvecklingsbistånd och
vilkas försörjning och utveckling hotas av oförutsedda händelser
- för bistånd till katastrofberedskap och förebyggande insatser
- som allmän reserv inom det bilaterala anslaget
Flyktingar och hemlösa är en av de största mottagargrupperna av
katastrofbistånd. Stora hjälpbehov föreligger i Centralamerika, Pakistan och
Libanon. I Afrika finns uppskattningsvis 5 miljoner hemlösa, varav många
lever under mycket svåra levnadsförhållanden. I Sydostasien kvarstår
biståndsbehoven för hemlösa och på annat sätt utsatta kampucheaner.
Flera programländer för svenskt bistånd har till följd av återkommande
naturkatastrofer som torka, översvämningar och insektsangrepp eller på
grund av sitt ansträngda ekonomiska läge mer eller mindre regelbundet fått
bidrag från anslagsposten utöver de för utvecklingssamarbetet anvisade
medelsramarna. Katastrofbiståndet har i dessa fall ofta gällt livsmedel.
Orsakerna till livsmedelsunderskotten och tänkbara åtgärder att komma till
rätta med dem måste utredas i varje enskilt fall. Regeringen välkomnar
därför att SIDA tillsatt en livsmedelsgrupp med uppgift att granska
framställningar om bilateralt livsmedelsbistånd och att utarbeta riktlinjer på
detta område. Regeringen finner det också angeläget att livsmedelsläget i
särskilt utsatta programländer dryftas vid de återkommande biståndsöverläggningarna.
Det är självfallet angeläget att katastrofbiståndet snabbt når fram till
människor i nöd, samtidigt som noggrann planering och uppföljning är
nödvändiga för biståndets effektivitet. Regeringen välkomnar därför att
inom SIDA under 1981/82 företagits en översyn av katastrofbiståndet och
särskilt dess arbetsformer som utmynnat bl. a. i krav på bättre underlag för
beslut och för bedömning av behovet av svensk medverkan.
Av medel från anslagsposten finansieras även bistånd till den västafrikanska
republiken Sao Tomé e Principe. För budgetåret 1983/84 föreslås lägst 3
milj. kr. för detta ändamål.
Inom anslagsposten har betydande reservationer uppkommit. Med hänsyn
härtill finner regeringen att anslagsposten under budgetåret 1983/84 kan
begränsas till 240,6 milj. kr.
Bistånd med medel från anslagsposten Enskilda organisationer är ett
effektivt redskap i utvecklingssamarbetet och ett värdefullt komplement till
det av SIDA administrerade biståndet. Enskilda organisationers insatser når
ofta de fattigaste och mest utsatta grupperna i u-länderna och bedrivs med
låga administrationskostnader. De enskilda organisationernas arbete och
UU 1982/83:20
63
engagemang bidrar dessutom till ökad förståelse för utvecklingsfrågor bland
allmänheten i Sverige.
Medelsbehovet under budgetåret 1983/84 beräknas till 215 milj. kr.
Regeringen välkomnar SIDA:s ansträngningar att uppnå ökad effektivitet
och administrativa förenklingar genom att teckna ramavtal med de större
organisationerna, senast med Svensk volontärsamverkan (SVS) och Svenska
handikapporganisationernas biståndsstiftelse (SHIA). Det finns också möjlighet
att ge direkta bidrag till kvinnoorganisationer i u-länder.
Motioner
Utskottet behandlar i detta sammanhang
motion 1982/83:553 av Ulla Ekelund m. fl. (c), vari hemställs
1. att riksdagen för sin del uttalar sig för att inom ramen för SIDA:s budget
genom omfördelning av 20 milj. kr. medelsbehovet för sektionen för enskilda
organisationer skall uppgå till 235 milj. kr.,
2. att riksdagen för sin del uttalar sig för att andelen av svenskt bistånd via
sektionen för enskilda organisationer inom en överskådlig framtid skall
fortsätta att öka.
motion 1982/83:900 av Göthe Knutson och Sten Sture Paterson (m), vari
hemställs
att riksdagen begär att regeringen instruerar Sveriges representation vid
FN och andra berörda internationella organ att verka för att dels en rapport
om förhållandena i Afghanistan utarbetas, dels att massiva, internationella
hjälpinsatser kommer till stånd inne i Afghanistan.
motion 1982/83:902 av Sten Sture Paterson och Göthe Knutson (m), vari
hemställs
att riksdagen beslutar att inrätta fem studiestipendier åt ungdomar från det
fria Afghanistan för utbildning på det statliga förvaltningsområdet, att
finansieras med biståndsmedel avsedda för Cuba och Vietnam.
motion 1982/83:903 av Per Petersson m. fl. (m), delyrkandena 10 g och 10 h,
vari hemställs
10g) att riksdagen anslår 100 milj. kr. för katastrofer m. m.,
10 h) att riksdagen anslår 230 milj. kr. till enskilda organisationer.
motion 1982/83:904 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk), vari föreslås
att riksdagen som katastrofbistånd anvisar 1 milj. kr. till Seychellerna.
motion 1982/83:1237 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 2, vari
föreslås
2. att riksdagen beslutar anslå 10 milj. kr. i bistånd till PLO.
motion 1982/83:1774 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), yrkandena 16 och 17,
vari hemställs
UU 1982/83:20
64
16. att riksdagen uttalar att anslagsposten Katastrofer m. m. skall
användas för hjälp åt människor i u-länder, som drabbas av naturkatastrofer
eller väpnade konflikter, för bistånd till katastrofberedskap och katastrofförebyggande
insatser och i övrigt, för hjälp åt befolkningsgrupper som för
tillfället eller permanent lider nöd och som inte kan inordnas i samärbetsländers
reguljära program,
17. att riksdagen samtidigt uttalar, att mot bakgrund av den nöd, som en
stor del av mänskligheten nu befinner sig i, det tillkommer regeringen och
SIDA att se till att katastrofanslaget används för sitt ändamål och inte
reserveras.
motion 1982/83:1786 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 18, vari
föreslås
18. att riksdagen beslutar att anslaget Katastrofer m. m. höjs till
260 600 000 kr.
motion 1982/83:2167 av Ola Ullsten m. fl. (fp), yrkande 3, vari hemställs
3. att riksdagen godkänner de förslag till medelsramar som redovisas i
denna motion (vilket innebär att medelsramen till Enskilda organisationer
höjs till 225 milj. kr.).
Utskottet
Katastrofbistånd m. m.
I propositionen upptas en medelsram för anslagsposten Katastrofer m. m.
av 240,6 milj. kr. förbudgetåret 1983/84.1 detta belopp utgörs 130 milj. kr. av
ointecknade reservationer från budgetåret 1981/82. Av de nya biståndsmedel
regeringen begär av riksdagen inför budgetåret 1983/84 belöper sig således
110,6 milj. kr. på katastrofposten.
Anslagsposten för katastrofer har i biståndsbudgeten även kommit att
utnyttjas som en allmän reservpost för det bilaterala utvecklingssamarbetet,
utöver sitt huvudsakliga ändamål. Detta har skett i enlighet med riksdagens
medgivande. I betänkandet UU 1979/80:20 uttalade utskottet bl. a. följande:
Utskottet
anser det rimligt att regeringen förfogar över en post som kan
användas för icke förutsedda biståndsbehov som inte nödvändigtvis har
katastrofkaraktär och ser ingen väsentlig olägenhet i att låta katastrofanslaget
ha även denna uppgift. Samtidigt vill utskottet understryka att detta inte
får leda till att inriktningen och omfattningen av de av riksdagen fastställda
biståndsinsatserna i någon avsevärd mån förändras.
Katastrofpostens storlek har i budgeten anpassats till denna uppgift. Av
samma skäl har det också varit naturligt att vissa reservationer funnits kvar i
anslagsposten vid varje budgetårs slut.
UU 1982/83:20
65
I motion 1774, yrkande 16, framförs invändningar mot att katastrofposten
även har karaktär av reservanslag och föreslås att den skall användas vid
naturkatastrofer eller väpnade konflikter, för bistånd till katastrofberedskap
och katastrofförebyggande insatser och i övrigt för hjälp åt befolkningsgrupper
som tillfälligt eller permanent lider nöd och som inte kan inordnas i
samarbetsländers reguljära program.
Därför föreslås i samma motions yrkande 17 att regeringen och SIDA skall
se till att anslaget används för sitt ändamål och inte reserveras.
Utskottet vill med anledning därav erinra om att katastrofposten självfallet
främst har det angivna syftet. Liksom tidigare anser utskottet emellertid att
det finns behov av en reservpost och att katastrofposten kan få ha denna
uppgift. Katastrofpostens dubbla funktion har enligt utskottets uppfattning
inte inverkat menligt på regeringens möjligheter att i akuta katastrofsituationer
göra effektiva biståndsinsatser. Yrkandena 16 och 17 i motion 1774
avstyrks därför.
Med hänsyn till de krav som således ställs på katastrofposten, vill utskottet
tillstyrka propositionens medelsförslag, med den ändring däri som föranleds
av att utskottet tidigare i detta betänkande föreslagit att 20 milj. kr. överförs
från katastrofposten till posten för humanitärt bistånd i södra Afrika, som
därmed kommer att uppgå till 220,6 milj. kr. för nästkommande budgetår.
Till följd av detta ställningstagande avstyrker utskottet delyrkande 10 g) i
motion 903 vari föreslås att anslagsposten för katastrofer skall uppgå till 100
milj. kr. budgetåret 1983/84 och yrkande 18 i motion 1786, vari föreslås en
höjning av samma anslagspost till 260,6 milj. kr.
I motion 1237, yrkande 2, föreslås att riksdagen beslutar anslå 10 milj. kr. i
bistånd till PLO. Efter förödelsen i Beirut är ett svenskt bistånd till PLO mer
angeläget än någonsin, anser motionärerna.
Utskottet delar uppfattningen att det finns behov av ett omfattande
internationellt hjälparbete i det drabbade området i Mellanöstern. Sverige
har därför genom olika kanaler, bl. a. FN:s flyktingprogram UNRWA och
olika enskilda organisationer, bidragit med sammanlagt 52 milj. kr. till
insatser i regionen efter Israels invasion av Libanon förra året. Svenska röda
korset har fått bidrag för samarbete med Palestinska röda halvmånen.
Utskottet utgår från att regeringen även fortsättningsvis genom UNRWA
och på andra sätt är beredd att bistå offren för situationen i Mellanöstern.
Med hänvisning härtill avstyrks yrkande 2 i motion 1237 om ett särskilt
bidrag till PLO.
I motion 904 föreslås att 1 milj. kr. anvisas i katastrofbistånd till
Seychellerna.
Utskottet vill erinra om att medel ur katastrofposten tas i anspråk av
regeringen i akuta situationer och efter en bedömning av de omständigheter
som föreligger i det enskilda fallet. De medel som ställs till regeringens
förfogande bör därför inte i förväg intecknas genom enskilda riksdagsbeslut.
5 Riksdagen 1982183. 9 sami. Nr 20
UU 1982/83:20
66
Efter kuppförsöket i Seychellerna har Sverige lämnat katastrofbistånd till
landet i form av vegetabilisk olja till ett värde av 1 milj. kr. Bidrag har även
utbetalats till enskilda organisationer för vissa biståndsinsatser i landet.
Fortsatta insatser är självfallet inte uteslutna, om behovet skulle påkalla det.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 904.
Under denna rubrik behandlar utskottet också två motioner avseende
bistånd till Afghanistan. I motion 900 föreslås att regeringen instruerar
Sveriges representation vid FN och andra berörda internationella organ att
verka för att dels en rapport om förhållandena i Afghanistan utarbetas, dels
massiva, internationella hjälpinsatser kommer till stånd inne i Afghanistan.
Läget i Afghanistan står sedan den sovjetiska ockupationen ägde rum på
FN:s dagordning. En majoritet av medlemsländerna, däribland Sverige, har
kraftfullt tagit avstånd från Sovjetunionens handlande. Inom FN:s ram pågår
ansträngningar att med parterna finna vägar till en politisk lösning av
frågan.
Någon utförligare FN-rapport om de interna förhållandena i det ockuperade
landet har inte utarbetats. Möjligheterna till oberoende undersökningar
på platsen torde över huvud taget vara begränsade.
Av detta skäl har det inte heller funnits förutsättningar för massiva
internationella hjälpinsatser i landet. Som framgår av utrikesminister
Lennart Bodströms svar på en fråga i riksdagen den 18 januari 1983 har FN en
viss biståndsverksamhet i de områden som kontrolleras av Kabul-regimen.
Internationella röda kors-kommittén har ännu inte fått något tillträde till
landet. Det är emellertid regeringens förhoppning att en överenskommelse
skall kunna träffas mellan Internationella kommittén och Afghanistan om
humanitärt bistånd.
Sverige har lämnat omfattande bidrag bl. a. till UNHCR:s verksamhet
bland afghanska flyktingar i Pakistan, senast i form av ett extra bidrag om 10
milj. kr. avsett för bostäder, hälsovård, utbildning m. m. Även svenska
Afghanistan-kommittén har mottagit ett bidrag på drygt 1 milj. kr. för arbete
på hälsoområdet.
Svenska röda korset har nyligen mottagit 500 000 kr. för att i samarbete
med Afghanska röda halvmånen bistå jordbävningsoffer i norra Afghanistan.
Denna insats sker i samarbete med Rödakorsföreningarnas förbund,
som har fått möjlighet att sända en representant till platsen. Den har dock
inget direkt samband med arbetet för att bistå ockupationens offer.
Den svenska regeringen är således i hög grad medveten om behovet av
internationella insatser av olika slag för att lindra nöden bland flyktingarna
och nå fram till en politisk lösning av hela frågan. Utskottet utgår från att
regeringen liksom hittills utnyttjar de möjligheter som står den till buds för
att underlätta dessa angelägna syften men vill inte i förväg binda regeringen
vid något visst tillvägagångssätt. Motion 900 får därmed anses besvarad.
I motion 902 föreslås att fem studiestipendier inrättas åt ungdomar från det
UU 1982/83:20
67
fria Afghanistan för utbildning på det statliga förvaltningsområdet, att
finansieras med biståndsmedel avsedda för Cuba och Vietnam.
I det bl. a. av Sverige finansierade bistånd som kommer afghanska
flyktingar till del ingår även utbildning. Utskottet ser inte anledning att
utöver detta konstaterande uttala sig närmare om stipendiemöjligheter i
enskilda fall och avstyrker därför motion 902.
Enskilda organisationer
Vägledande för bidragen till enskilda organisationers biståndsverksamhet
är att organisationerna själva skall satsa medel och personella resurser i
projekten. Den statliga bidragsandelen får inte vara så stor att den riskerar
kväva organisationernas egeninsats.
I tre motioner föreslås höjningar av anslagsposten utöver det belopp på 215
milj. kr. regeringen föreslagit. I motion 553, yrkande 1, föreslås en höjning
med 20 milj. kr. till 235 milj. kr., i motion 903, delyrkande 10 h), en höjning
till 230 milj. kr. och i motion 2167, yrkande 3, en höjning till 225 milj. kr. I
motion 553, yrkande 2, föreslås därtill att anslagsposten i fråga inom en
överskådlig framtid skall fortsätta att öka.
Anslagsposten avsedd för enskilda organisationer har under senare år ökat
kraftigt. Även i år föreslår regeringen ett påslag med 25 milj. kr. i förhållande
till innevarande budgetår. Därtill kommer att betydande belopp från
anslagsposterna för Katastrofer och Humanitärt bistånd i södra Afrika och
Latinamerika regelmässigt kommer de enskilda organisationernas verksamhet
till del.
Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att tillstyrka någon ytterligare
höjning av anslagsposten utöver vad regeringen föreslagit. Inte heller finner
utskottet det rimligt att nu förorda att riksdagen binder sig för en fortsatt
ökning av denna anslagspost.
Motion 553, yrkande 3 i motion 2167 och delyrkande 10 h) i motion 903
avstyrks därför.
4.6 Särskilda program
Propositionen (s. 68-69)
I överensstämmelse med vad som anförts i propositionen om en starkare
betoning av landprogrammeringsprincipen anser regeringen det angeläget
att öka det landinriktade biståndet inom det bilaterala anslaget. Ett uttryck
för denna strävan är att minska insatserna under anslagsposterna Särskilda
program och Mark- och miljövård samt energi. Regeringen finner det likaså
följdriktigt att anslaget mark- och miljövård samt energi upphör och att
insatserna inom dessa områden återförs till anslagsposten Särskilda program,
ur vilken de bröts ut budgetåret 1981/82. Avsikten är dock inte att skära ned
UU 1982/83:20
68
eller avbryta insatser som inletts eller planeras under anslagsposten markoch
miljövård samt energi utan dessa skall ingå som en delpost inom
Särskilda program. Liksom hittills bör huvuddelen av biståndet på dessa
områden inrymmas i landramarna.
Som ett resultat av en översyn som SIDA gjort av den ämnesinriktade
verksamheten har insatserna knutits fastare till det landprogrammerade
samarbetet och koncentrerats till färre ämnesområden. Enligt regeringens
mening bör ytterligare ansträngningar göras på den inslagna vägen.
Verksamheten bör samtidigt koncentreras till sådana insatser i vilka den
svenska resursbasen ges möjlighet att utvecklas. Det gäller i synnerhet inom
områden som anpassad teknologi och utvecklande av nya biståndsmetoder.
Regeringen föreslår att 155 milj. kr. avsätts för insatser under anslagsposten
Särskilda program under budgetåret 1983/84.
Motioner
I detta avsnitt behandlar utskottet
motion 1982/83:179 av Anna Wohlin-Andersson och Ivar Franzén (c), vari
hemställs
att riksdagen beslutar att anslaget till energi inom punkten Särskilda
program bibehålls på minst nuvarande nivå.
motion 1982/83:903 av Per Petersson m. fl. (m), delyrkande 10 f, vari
hemställs
10 f) att riksdagen fastställer medelsramen för Särskilda program till 155
milj. kr. samt anslår under särskild anslagspost benämnd Miljö- och
markvård samt energi 40 milj. kr.
motion 1982/83:1774 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), yrkande 15, vari
hemställs
15. att riksdagen beslutar att föranslaget Särskilda program anvisa ett med
45 milj. kr. förhöjt belopp om 200 milj. kr. för att möjliggöra en fortsatt
utveckling av verksamheten under rubriken Miljö- och markvård samt
energi.
motion 1982/83:2167 av Ola Ullsten m. fl., yrkande 4, vari hemställs
4. att riksdagen beslutar att det särskilda anslaget för Mark- och miljövård
samt energi återinförs samt uppförs med 87,6 milj. kr.
UU 1982/83:20
69
Utskottet
Regeringen föreslår i propositionen en nedskrivning av insatserna under
anslagsposten Särskilda program, vilket medför att det beräknade medelsbehovet
för nästa budgetår stannar vid 155 milj. kr. Samtidigt föreslås att den
för två år sedan inrättade anslagsposten för miljö, markvård och energi
upphör. Pågående och planerade projekt inom denna post kommer att
finansieras med medel ur anslagsposten Särskilda program.
Dessa förändringar ligger i linje med en av utskottet tidigare rekommenderad
koncentration av insatserna under Särskilda program. Regeringens
förslag innebär inte att miljövårdsinsatser skulle ges en mindre betydelsefull
plats i det svenska biståndet. Som framgår av propositionen är det
regeringens avsikt att liksom hittills sträva efter att inrymma insatser av detta
slag i landramarna.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag i detta avseende och avstyrker
följaktligen de motionsyrkanden som föreslår en höjning av anslagsposten
Särskilda program eller ett återinförande av anslagsposten för miljö- och
markvård samt energi, nämligen motion 903, delyrkande 10 f), motion 1774,
yrkande 15, motion 2167, yrkande 4 och motion 179.
4.7 Anslaget till bilateralt utvecklingssamarbete
Propositionen (s. 62)
Regeringen föreslår bidrag till bilateralt utvecklingssamarbete genom
SIDA på sammanlagt 3 799,6 milj. kr. budgetåret 1983/84. Det är en ökning i
förhållande till innevarande budgetår med 120 milj. kr. Denna ökning
möjliggörs genom att 130 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel från
budgetåret 1981/82 tas i anspråk. Det anslag för bilateralt utvecklingssamarbete
(C. 2) som regeringen begär av riksdagen för budgetåret 1983/84
uppgår således till 3 669,6 milj. kr.
Motioner
I detta avsnitt behandlar utskottet
motion 1982/83:903 av Per Petersson m. fl. (m), delyrkande 10 i) vari
hemställs
10 i) att riksdagen anslår ett reservationsanslag till Bilateralt utvecklingsarbete
för budgetåret 1983/84 på 3 089 650 000 kr.
motion 1982/83:1786 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkandena 19 och 20, vari
hemställs
19. att riksdagen beslutar att under Utrikesdepartementet, C 2. Bilateralt
utvecklingssamarbete genom SIDA anslå 15 000 000 kr. att användas till Ny
informationsordning enligt vad som anförs i motionen.
UU 1982/83:20
70
20. att riksdagen beslutar att med ändring av proposition 1982/83:100
bilaga 5, Utrikesdepartementet C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete genom
SIDA anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 232 000 000 kr.
förhöjt belopp.
Utskottet
I överensstämmelse med utskottets ställningstaganden i det föregående
tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslag för bilateralt utvecklingssamarbete
genom SIDA budgetåret 1983/84, vilket uppgår till 3 669 650 000
kr.
Till följd härav avstyrker utskottet motion 903, delyrkande 10 i), samt
motion 1786, yrkandena 19 och 20, vilka föreslår andra anslagsbelopp än
propositionens.
4.8 Samlade hemställanden under punkt 4.1-4.7 (C.2)
Med hänvisning till vad utskottet anfört till avsnitt C 2 i budgetpropositionen
hemställer utskottet
1. att riksdagen avslår motion 1982/83:903, yrkande 7, angående res.
åtgärder för att öka återflödet,
2. att riksdagen avslår motion 1982/83:1229, motion 1982/83:1773 s.y.
och motion 1982/83:1780 angående livsmedelsbistånd,
3. att riksdagen avslår motion 1982/83:378 angående prioritering
av bistånd som ger arbetstillfällen i Sverige,
4. att riksdagen avslår motion 1982/83:405 angående samarbete
mellan seminstationen i Hörby och SIDA,
5. att riksdagen avslår motion 1982/83:552 angående flygplan i
biståndet,
6. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande 10 res.
b), i vad avser Angola och motion 1982/83:1786, yrkande 4, res.
bifaller propositionens förslag och till medelsram för Angola för
budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av 105 milj. kr.,
7. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande 10 res.
a), i vad avser Etiopien och motion 1982/83:1786, yrkande 5, res.
bifaller propositionens förslag och till medelsram för Etiopien
för budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av 100 milj.
kr.,
8. att riksdagen avslår motion 1982/83:722 om utökade förbindel- res.
ser med Etiopien,
9. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande 10 res.
a), i vad avser Guinea-Bissau bifaller propositionens förslag och
till medelsram för Guinea-Bissau för budgetåret 1983/84
godkänner ett belopp av 65 milj. kr.,
15 (m)
3(m)
18 (m)
19 (vpk)
20 (m)
21 (vpk)
21 (vpk)
22 (m)
UU 1982/83:20
71
10. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande 10
b), och motion 1982/83:2167, yrkande 3, båda i vad avser
Indien, bifaller propositionens förslag och till medelsram för
Indien för budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av 340 milj.
kr.,
11. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande 10
a), i vad avser Kap Verde, bifaller propositionens förslag och till
medelsram för Kap Verde för budgetåret 1983/84 godkänner ett
belopp av 45 milj. kr.,
12. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:2167, yrkande 3, i
vad avser Kenya och motion 1982/83:1786, yrkande 14, samt
med besvarande av motion 1982/83:903, delyrkande 10 c), i
denna del bifaller propositionens förslag och till medelsram för
Kenya för budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av 130 milj.
kr.,
13. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande 10
a), i vad avser Laos och motion 1982/83:1786, yrkande 6,
bifaller propositionens förslag och till medelsram för Laos för
budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av 60 milj. kr.,
14. att riksdagen avslår motion 1982/83:1787 om utökade förbindelser
med Laos och Vietnam,
15. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande 10
a), i vad avser Mogambique, och motion 1982/83:1786, yrkande
7, bifaller propositionens förslag och till medelsram för
Mogambique för budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av
255 milj. kr.,
16. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande 10
a), och motion 1982/83:1774, yrkande 18, båda i vad avser
Nicaragua samt motion 1982/83:1786, yrkande 8, bifaller
propositionens förslag och till medelsram för Nicaragua för
budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av 75 milj. kr.,
17. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1786, yrkande 15,
och med besvarande av motion 1982/83:903, delyrkande 10 c), i
vad avser Sri Lanka, bifaller propositionens förslag och till
medelsram för Sri Lanka för budgetåret 1983/84 godkänner ett
belopp av 210 milj. kr.,
18. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande 10
b), i vad avser Tanzania, bifaller propositionens förslag och till
medelsram för Tanzania för budgetåret 1983/84 godkänner ett
belopp av 460 milj. kr.,
19. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande 10
b), motion 1982/83:2167 yrkande 3, och motion 1982/83:1774,
res. 23 (m)
res. 24 (fp)
res. 22 (m)
res. 25 (vpk)
res. 26 (fp)
res. 22 (m)
res. 27 (vpk)
res. 27 (vpk)
res. 28 (m)
res. 29 (vpk)
res. 30 (m)
res. 31 (c)
res. 32 (vpk)
res. 33 (vpk)
res. 34 (m)
res. 35 (m)
res. 36 (c)
UU 1982/83:20
72
yrkande 18, alla i vad avser Vietnam, samt motion 1982/
83:1786, yrkande 9, bifaller propositionens förslag och till
medelsram för Vietnam för budgetåret 1983/84 godkänner ett
belopp av 365 milj. kr.,
20. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande 10
a), och motion 1982/83:2167, yrkande 3, båda i vad avser
Zambia, bifaller propositionens förslag och till medelsram för
Zambia för budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av 175
milj. kr.,
21. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande 10
a), och motion 1982/83:2167, yrkande 3, båda i vad avser
Zimbabwe, bifaller propositionens förslag och till medelsram
för Zimbabwe för budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp om
125 milj. kr.,
22. att riksdagen avslår motion 1982/83:723, yrkande 1, angående
bistånd till Kampuchea,
23. att riksdagen avslår motion 1982/83:1786, yrkande 12, angående
bistånd till Kampuchea,
24. att riksdagen avslår motion 1982/83:899 och motion 1982/
83:1786, yrkande 11, om att Demokratiska folkrepubliken
Yemen upptas som programland,
25. att riksdagen avslår motion 1982/83:905 och motion 1982/
83:1786, yrkande 13, angående bistånd till Grenada m. m.,
26. att riksdagen avslår motion 1982/83:1786, yrkande 10, och
motion 1982/83:1788 om att uppta Cuba som programland
m. m.,
27. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande 10
e), motion 1982/83:2167, yrkande 3, båda i vad avser Latinamerika,
och motion 1982/83:1786, yrkande 16, bifaller propositionens
förslag och till medelsram för Humanitärt bistånd i
Latinamerika för budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av
110 milj. kr.,
28. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande 10
e) och motion 1982/83:2167, yrkande 3, båda i vad avser södra
Afrika, och med ändring av propositionens förslag, bifaller
medelsförslaget i motion 1982/83:1786, yrkande 17, och till
medelsram för Humanitärt bistånd i södra Afrika för budgetåret
1983/84 godkänner ett belopp av 160 milj. kr.,
29. att riksdagen avslår motion 1982/83:721, yrkande 2, angående
SWAPO,
30. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande 10
d), och motion 1982/83:1774, yrkande 19, bifaller propositionens
förslag och till medelsram för Regionala insatser för
budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av 115 milj. kr.,
res. 37 (fp)
res. 38 (vpk)
res. 39 (m)
res. 40 ( fp)
res. 41 (m)
s.y. 4 (fp)
res. 42 (vpk)
res. 42 (vpk)
res. 43 (vpk)
res. 44 (vpk)
res. 45 (vpk)
res. 46 (m)
res. 47 (fp)
res. 48 (vpk)
res. 49 (m)
res. 50 (m)
res. 51 (c)
UU 1982/83:20
73
31. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande 10
g) och motion 1982/83:1786, yrkande 18, samt med ändring av
propositionens förslag bifaller vad utskottet anfört och till
medelsram för Katastrofer m. m. för budgetåret 1983/84
godkänner ett belopp av 220,6 milj. kr.,
32. att riksdagen avslår motion 1982/83:1774, yrkandena 16 och 17,
angående Katastrofpostens användning,
33. att riksdagen avslår motion 1982/83:1237, yrkande 2, angående
bistånd till PLO,
34. att riksdagen avslår motion 1982/83:904 angående bistånd till
Seychellerna,
35. att riksdagen förklarar motion 1982/83:900 angående FNinsatser
för Afghanistan besvarad med vad utskottet anfört,
36. att riksdagen avslår motion 1982/83:902 angående stipendier till
afghanska flyktingar,
37. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:553, yrkande 1,
motion 1982/83:903, delyrkande 10 h) och motion 1982/
83:2167, yrkande 3, i vad avser Enskilda organisationer bifaller
propositionens förslag och till medelsram för Enskilda organisationer
för budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av 215
milj. kr.,
38. att riksdagen avslår motion 1982/83:553, yrkande 2, angående
framtida medelsanvisningar till Enskilda organisationer,
39. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:179 och motion
1982/83:903, delyrkande 10 f), motion 1982/83:1774, yrkande
15, och motion 1982/83:2167, yrkande 4, bifaller propositionens
förslag och till medelsram för Särskilda program för budgetåret
1983/84 godkänner ett belopp av 155 milj. kr.,
40. att riksdagen med besvarande av motion 1982/83:903, delyrkande
10 c), i vad avser medelsramar för Bangladesh,
Botswana, Lesotho och Swaziland, godkänner de riktlinjer och
övriga bidrag för bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA
som förordas i propositionen,
41. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande 10
i), och motion 1982/83:1786, yrkandena 19 och 20, bifaller
propositionens förslag och till Bilateralt utvecklingssamarbete
genom SIDA för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag
av 3 669 650 000 kr.
res. 52 (m)
res. 53 (vpk)
res. 54 (c)
s.y. 5 (vpk)
res. 55 (m)
res. 56 (fp)
res. 57 (m, c, fp)
res. 58 (c)
res. 59 (m)
res. 60 (fp)
res. 16 (m)
res. 17 (vpk)
res. 61 (m)
res. 62 (vpk)
UU 1982/83:20
74
5. Information (C.3)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt C.3 och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Information anvisar ett
reservationsanslag av 23 000 000 kr.
6. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) (C.4)
Propositionen (s. 71-72)
Förstärkningar av SIDA:s beredningskapacitet bör i första hand sökas
genom omprioriteringar inom nuvarande verksamhet. Som regeringen
tidigare anfört bör tyngdpunkten i det bilaterala biståndet läggas vid det
landprogrammerade biståndet. Detta har nödvändiggjort betydande nedskärningar
i andra bilaterala anslagsposter. Dessa nedskärningar innebär
samtidigt att en inte oväsentlig administrativ kapacitet kan frigöras inom
SIDA.
En direkt förstärkning av personalresurserna anser regeringen dock vara
nödvändig för biståndet till Nicaragua. SIDA har i dag ingen representation
vid ambassaden i Managua och personalresurserna för handläggning av
biståndsärenden bör förstärkas. Regeringen föreslår därför att en ny
handläggartjänst tillförs SIDA med placering vid ambassaden i Managua.
Denna ökning möjliggörs genom en omdisponering av personalresurserna
inom utrikesdepartementets huvudtitel.
SIDA:s myndighetsanslag föreslås till 147 050 000 kr.
Motion
I motion 1982/83:1786 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 23,
hemställs
23. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till inrättande av
ytterligare åtta tjänster inom SIDA i enlighet med SIDA:s anslagsframställning
och förslag om därför erforderlig förhöjning av anslaget i bilaga 5,
Utrikesdepartementet C.4 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA),
att upptas på tilläggsbudget för budgetåret 1983/84.
Utskottet
I motion 1786, yrkande 23, föreslås att SIDA i enlighet med önskemålen i
verkets anslagsframställning tillförs ytterligare åtta tjänster och att kostnaderna
härför upptas på tilläggsbudgeten för 1983/84.
Den nödvändiga återhållsamheten med statsutgifterna gör att regeringen
endast kan föreslå att en ny tjänst inrättas på SIDA nästa budgetår. Samtidigt
gör regeringen bedömningen att nedskärningen av medelstilldelningen för
UU 1982/83:20
75
vissa särskilt personalkrävande insatser bör göra det möjligt för SIDA att
frigöra viss kapacitet. Som framgår av propositionen har SIDA därtill viss
rätt att inom myndighetsanslaget omdisponera personalresurser från hemmamyndigheten
till biståndskon toren.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet förslaget i yrkande 23 i motion
1786.
Utskottet hemställer
att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1786, yrkande 23, res. 63 (vpk)
bifaller propositionens förslag och till Styrelsen för internationell
utveckling (SIDA) för budgetåret 1983/84 anvisar ett
förslagsanslag av 147 050 000 kr.
7. Nämnden för u-landsutbildning (C. 5)
Propositionen (s. 73-74)
I anslagsframställningen betonar nämnden för u-landsutbildning att
Sandöskolans nya och utvidgade arbetsuppgifter kräver en förstärkning av
skolans resurser, framför allt vad gäller lokaler och personal. Lokalsituationen
bedöms som mycket otillfredsställande.
Nämnden betonar också att skolan måste ges en administrativ bas som
svarar mot den nya verksamhetens behov. Nämnden föreslår därför att fem
nya tjänster inrättas.
Enligt regeringens uppfattning är det ännu för tidigt att göra någon mera
definitiv bedömning av resultaten av den nya och utvidgade verksamhet som
bedrivs vid Sandöskolan enligt de riktlinjer som riksdagen fastställt (prop.
1980/81:117, UU 1980/81:23, rskr 1980/81:271). Regeringens intryck är dock
att verksamheten fått en god start. Regeringen avser att under budgetåret
1983/84 inleda en utvärdering av Sandöskolans verksamhet. I samband
därmed kommer även överväganden att göras om SIDA:s nuvarande
kursgård i Uppsala.
Regeringen delar helt nämndens uppfattning om den otillfredsställande
lokalsituationen vid Sandöskolan. Nämnden har vid flera tillfällen uppvaktat
regeringen om behovet av att bygga en helt ny skola för nämndens behov.
Eftersom verksamheten i sin nya form ännu inte pågått mera än ett knappt år
är det i dag för tidigt att ta ställning till behovet av helt nya lokaler.
Sandöskolans akuta lokalbehov bör i första hand tillfredsställas genom omoch
tillbyggnader inom den befintliga anläggningen. Chefen för försvarsdepartementet
har i sin anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1983/84
upptagit medel för sådana kompletteringar.
Inom anslaget har, förutom pris- och löneomräkning, beräknats vissa
ökade hyreskostnader för dessa kompletterande lokaler under 1983/84 samt
1,5 milj. kr. för upprustning av en befintlig förläggningsbyggnad.
UU 1982/83:20
76
Nämnden för u-landsutbildning föreslås för budgetåret 1983/84 tilldelas ett
anslag på 17 825 000 kr.
Motion
I motion 1982/83:1772 av Ingemar Eliasson (fp) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att byggnadsstyrelsen
bör ges i uppdrag att projektera nya lokaler för Sandö U-centrum och
att detta projekt därefter bör ges prioritet när beslut fattas om igångsättning
av statliga byggen av sysselsättningsskäl.
Utskottet
Utbildningen vid Sandöskolan fick för mindre än två år sedan en ny
uppläggning och inriktning. En utvärdering av verksamheten skall företas
det kommande budgetåret. Inom Nordiska rådet pågår en viss översyn av de
nordiska ländernas biståndsutbildning, vilket kan komma att ge ett
ytterligare elevunderlag till Sandöskolan.
Som framgår ovan delar regeringen nämndens för u-landsutbildning
uppfattning att lokalsituationen vid Sandöskolan är otillfredsställande. I
väntan på den förutskickade utvärderingen finner utskottet emellertid inte
skäl att, som föreslås i motion 1772, nu tillstyrka någon projektering av nya
lokaler för Sandö U-centrum. Motionen avstyrks därför. Utskottet utgår
emellertid från att den upprustning av befintliga lokaler som planeras med
medel som upptagits på försvarsdepartementets huvudtitel, inte kommer att
föregripa en förutsättningslös prövning av det framtida lokalbehovet.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Nämnden för u-landsutbildning för budgetåret
1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 17 825 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motion 1982/83:1772 angående Sandöskolan.
8. Styrelsen för u-landsforskning, SAREC (C. 6)
Propositionen (s. 75)
För budgetåret 1983/84 föreslår regeringen att anslaget för styrelsen för
u-landsforskning skall uppgå till 160 milj. kr., varav 5 125 000 för SAREC:s
förvaltningskostnader.
SAREC:s insatser har utvecklats till en viktig och självständig komponent i
vårt totala utvecklingssamarbete med u-länderna. Det växande landinriktade
samarbetet har visat sig vara ett värdefullt komplement till SIDA:s
verksamhet.
UU 1982/83:20
77
Motioner
I detta sammanhang behandlas
motion 1982/83:1232 av Britta Hammarbacken och Nils Åsling (båda c), vari
hemställs
att riksdagen hos regeringen begär sådana initiativ att ett ”associerat
centrum” för genteknik och bioteknik kan lokaliseras i anslutning till BMC,
Uppsala, i enlighet med vad som i motionen anförts.
motion 1982/83:1775 av Arne Gadd m. fl. (s), vari hemställs
1. att riksdagen till regeringen framhåller vikten av att Sverige blir
värdland för UNIDO:s internationella centrum för ”genetic engineering and
biotechnology”,
2. att riksdagen uttalar sig för att medel för detta skapas genom
omfördelning av våra biståndssatsningar och satsningar på s. k. ulandsforskning.
motion 1982/83:2191 av Sture Korpås och Rosa Östh, båda (c), och Jörgen
Ullenhag (fp), vari hemställs
att riksdagen beslutar att begära att regeringen verkar för att ett
internationellt centrum för genteknik och bioteknik förläggs till Uppsala.
motion 1982/83:1786 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 22, vari
hemställs
22. att riksdagen beslutar att under bilaga 5, Utrikesdepartementet C 6.
Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag med 5 milj. kr. förhöjt belopp att användas till forskning
om kommunikation enligt vad som anförts i motionen.
Utskottet
I motion 1786, yrkande 22, föreslås att anslaget till SAREC höjs med 5
milj. kr. att användas till forskning om kommunikation. Till följd av
utskottets ställningstagande under avsnittet Allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet
till motionens förslag angående en ny internationell informationsordning,
får utskottet avstyrka medelsförslaget i yrkande 22.
Medelsförslaget i propositionen tillstyrks av utskottet.
Under denna rubrik behandlar utskottet också tre motioner som föreslår
att regeringen skall verka för att ett planerat FN-centrum för gen- och
bioteknik förläggs till Uppsala, nämligen motionerna 1232, 1775 och
2191.
Frågan huruvida ett internationellt genetiskt centrum för u-ländernas
behov skall upprättas, om det i så fall skall förläggas till ett u-land eller ett
i-land och hur det skulle kunna finansieras har diskuterats inom UNIDO:s
ram under relativt lång tid. En sammanfattande redovisning för den aktuella
UU 1982/83:20
78
situationen lämnades av industriminister Thage Peterson som svar på en
fråga i riksdagen den 10 mars 1983. Det framgår bl. a. av svaret att den
svenska regeringen inte ansett sig ha några möjligheter att lämna något
konkret erbjudande om lokalisering av detta centrum till Sverige, som
förslaget var utformat då det prövades under hösten 1982.
En internationell expertkommitté med representanter för sju länder,
däribland Sverige, studerar nu frågan om lämplig lokaliseringsort. Det
internationella möte som tillsatte denna kommitté beslutade att institutionen
skulle förläggas till ett u-land, om ett sådant erbjuder lämpliga villkor. Bland
de länder som erbjudit sig att stå som värdland finns Indien.
Enligt utskottets uppfattning kan biståndspolitiska invändningar resas mot
att lokalisera ett forskningsinstitut för u-ländernas behov till ett i-land. Det
gäller i särskilt hög grad om, som det föreslås i en av motionerna,
biståndsmedel förutsätts tas i anspråk. Regeringen avser dock verka för att
en filial för samverkan med det internationella institutet bildas vid det
biomedicinska centrum i Uppsala och har i detta syfte fört diskussioner med
Indien.
Utskottet noterar samtidigt att det i det nämnda frågesvaret framhölls att
regeringen inte har gjort något ställningstagande som direkt hindrar att
frågan om svensk kandidatur tas upp till förnyad prövning men finner inte
anledning att tillmötesgå motionärernas önskemål om särskilda initiativ i
ärendet. Motionerna 1232, 1775 och 2191 avstyrks därför.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1786, yrkande 22, res. 64 (vpk)
bifaller propositionens förslag och till Styrelsen för ulandsforskning
(SAREC) för budgetåret 1983/84 anvisar ett
reservationsanslag av 160 000 000 kr.,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för u-landsforskning som
förordas i propositionen,
3. att riksdagen avslår motion 1982/83:1232, motion 1982/83:1775 res. 65 (fp)
och motion 1982/83:2191 angående FN-centrum för gen- och
bioteknik.
9. Nordiska afrikainstitutet (C. 7)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt C. 7 och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1983/84 till Nordiska afrikainstitutet
anvisar ett förslagsanslag av 2 655 000 kr.
UU 1982/83:20
79
10. Lån till personal inom biståndsförvaltningen (C. 8)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt C 8 och hemställer
att riksdagen till Län till personal inom biståndsförvaltningen
anvisar ett reservationsanslag av 4 750 000 kr.
11. Övriga u-Iandspolitiska insatser m. m. (C. 9)
Propositionen (s. 41, 78-85)
Ett målmedvetet och effektivt samarbete med u-länderna kräver en
samordnad u-landspolitik. Under senare år har flera organ tillkommit med
specifika uppgifter i Sveriges samarbete med u-länderna. Detta speglar vårt
breda u-landsengagemang och vår strävan att - till ömsesidig nytta -ytterligare fördjupa relationerna till u-länder.
Tillkomsten av nya u-landspolitiska organ reser frågan om hur vår
u-landspolitik skall samordnas. För att få en bättre uppfattning om detta har
en arbetsgrupp med representanter för olika departement detaljstuderat vårt
samarbete med ett begränsat antal u-länder. Gruppens slutsats hittills är
bl. a. att samordningen mellan berörda svenska intressenter bör förbättras. I
vissa fall anser arbetsgruppen att samarbetsavtal kan vara en lämplig form.
Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete.
Sverige bör driva en konsekvent och samordnad politik gentemot enskilda
u-länder. Regeringen anser att åtgärder i detta syfte bör vidtas med ledning
av de slutsatser som arbetsgruppen kommer fram till. Regeringen hoppas att
under det kommande budgetåret med ett eller ett par u-länder kunna pröva
en form av mer generella samarbetsavtal, som omfattar ett vidare fält än
hittills av relationerna mellan Sverige och ifrågavarande u-länder.
Stöd till u-landspolitiska insatser lämnas av beredningen för internationellt
tekniskt samarbete (BITS), vars uppgift är att genom tekniskt samarbete
(tidigare benämnt bredare samarbete) utvidga och stärka Sveriges förbindelser
med vissa u-länder med vilka Sverige ingått samarbetsavtal eller
liknande former av överenskommelser. BITS tar vidare ställning till
utnyttjandet av anslagsmedel avsatta för u-krediter (tidigare benämnda
särskilt förmånlig kreditgivning till u-land). Även importkontoret för
u-landsprodukter (IMPOD), som främjar u-ländernas export till Sverige, och
fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND), som stöder
industriutveckling i vissa u-länder, lämnar u-landspolitiskt stöd. Viss
verksamhet inom ramen för det tekniska samarbetet administreras av
svenska institutet. Det gäller stipendier och utbytesprogram, inriktade på
u-länder.
U-krediter är sådana reguljära statsstödda exportkrediter som genom
subventionering med biståndsmedel kan lämnas på mjukare villkor till vissa
u-länder. Krediterna lämnas av AB Svensk Exportkredit. Under bistånds
-
UU 1982/83:20
80
anslaget finansieras endast biståndssubventioneringen, det s. k. gåvoelementet.
U-krediterna garanteras av exportkreditnämnden. Fr. o. m. budgetåret
1982/83 skall risktäckningen för eventuella skadefall på u-krediter till
programländer ske mot anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete. Om
skadefall inträffar på u-krediter garanterade mot biståndsanslaget skall
emellertid regleringen i första hand ske från den för ändamålet upprättade
säkerhetsreserven, som förvaltas av EKN. Denna består av riskpremier som
inbetalats av garantitagaren samt vissa medel anvisade från reservationer på
biståndsanslagen.
U-krediter används för att finansiera utvecklingsfrämjande projekt i
länder med vilka Sverige bedriver tekniskt samarbete, programländer för
svenskt bilateralt bistånd och andra u-länder vars utvecklingspolitik ligger i
linje med de svenska biståndspolitiska målen. Krediterna är bundna till
upphandling i Sverige.
Det aktuella läget för u-krediter framgår av följande:
Anslag 1980/81 60 milj kr.
Anslag 1981/82 120 milj kr.
Anslag 1982/83 300 milj kr.
480 milj kr.
Reservationsmedel
från posten Bredare
samarbete
efter 1979/80 23 milj kr.
efter 1980/81 19 milj kr.
522 milj kr.
Avgår utbetalningar
1981/82 15 milj kr.
507 milj kr.
Utfästelser om
gåvoelement, totalt 333 milj kr.
Disponibelt för
utfästelser under
återstoden av
1982/83 174 milj kr.
De utfästelser och utbetalningar som gjorts på totalt ca 350 milj. kr. har
möjliggjort en kreditvolym på ca 1,5 miljarder kronor eller beställningar på
ca 1,8 miljarder kronor. Utbetalningarna under 1981/82 på 15 milj. kr.
beräknas öka till ca 150 milj. kr. under 1982/83.
Krediterna har använts för finansiering av utrustning för bl. a. skogsindustri,
livsmedelsindustri, byggnadsmaterialindustri, kraftförsörjning, mi
-
UU 1982/83:20
81
neralutvinning samt transporter och kommunikationer. Några krediter avser
konsulttjänster.
U-krediter, motsvarande ca 25 % av de totala utfästelserna, har beviljats
för leverans till sex länder med vilka Sverige bedriver tekniskt samarbete:
Algeriet, Cuba, Ecuador, Egypten, Portugal och Tunisien. Ca 65 % av
utfästa u-krediter har avsett programländer: Angola, Botswana, Bangladesh,
Etiopien, Indien, Kenya, Lesotho, Mogambique, Nicaragua, Tanzania
och Zimbabwe. U-krediter har också tillstyrkts för leveranser till Burma och
Kina. I två fall har regeringen lämnat förhandsutfästelse om u-kredit - för
Botswana och Kenya - innebärande att olika svenska företag kan konkurrera
om leveranser till projekten. Utfästelsen till Kenya, för kraftverksprojektet
Kiambere, på totalt 300 milj. kr. i kreditbelopp, motsvarande en anslagsbelastning
på 100 milj. kr., är den största enskilda utfästelsen under
u-kreditsystemet.
Garanti mot biståndsanslaget har hittills under budgetåret 1982/83
beviljats för u-krediter till Angola, Botswana, Kenya, Nicaragua och
Zimbabwe. En garanti för ett mindre kreditbelopp har också beslutats för
Cuba. Garantiutfästelse lämnades dessförinnan genom särskilt beslut av
regeringen för en kredit vardera till Mogambique, Sri Lanka och Tanzania.
Det sammanlagda garantibeloppet för dessa åtaganden beräknas till ca 1
miljard kronor, varav ca 320 milj. kr. resulterat i förbindelser och resten
utgörs av utfästelser. Häremot står en säkerhetsreserv på 43 milj. kr., varav
knappt en tredjedel utgörs av premier och återstoden av anslagsmedel.
Efterfrågan på u-krediter har ökat kraftigt från ca 30 ansökningar under
första halvåret 1981 till nästan 50 under motsvarande period 1982. Med
beslut om gåvoelement på totalt ca 350 milj. kr. har sedan u-kreditsystemet
infördes i december 1980 ca 1,5 miljarder kronor kunnat utfästas i
kreditbelopp för ett 30-tal u-länder. Merparten av dessa medel har avsett
programländer. U-kreditema har visat sig fylla ett angeläget behov i många
u-länder med vilka ett vidgat svenskt samarbete är av ömsesidigt intresse. För
Sverige hai kreditgivningen inneburit att svenska företag kunnat få order i en
omfattning som inte annars varit möjlig.
Anslagsposten för u-krediter beräknas till 500 milj. kr. för nästkommande
budgetår.
I enlighet med innevarande års budgetproposition skall samtliga u-krediter
till programländer som beviljas fr. o. m. 1982/83 garanteras mot biståndsanslagen.
Hittills har regeringen lämnat utfästelse om sådan garanti för sex
krediter. BITS förordar i anslagsframställningen att beredningen skall
bemyndigas fatta beslut om biståndsgaranti i kreditärenden som avser
programländer om kreditbeloppet uppgår till högst 25 milj. kr. Regeringen
anser att denna fråga bör övervägas inom den utredning för utvärdering av
u-kreditsystemet (dir. 1982:37) - u-kreditutredningen -, som har tillsatts i
enlighet med vad som förutskickades i proposition 1981/82:100, bil. 6.
U-kreditutredningens arbete beräknas vara avslutat under innevarande
Riksdagen 1982/83. 9 sami. Nr 20
UU 1982/83:20
82
budgetår. Redan nu har emellertid kunnat konstateras att finansieringen av
u-kreditsystemet kan behöva ändras. Utgångspunkten bör härvid vara att
bistå u-länderna i deras ansträngningar att mobilisera ökade resurser för sin
ekonomiska utveckling. Det är samtidigt önskvärt att genom denna
verksamhet utveckla det svenska handelsutbytet med u-länderna. Utifrån
denna principiella syn bör en omläggning av finansieringen, som tillvaratar
de positiva erfarenheterna av den nuvarande kreditgivningen, syfta till att
åstadkomma ett sammanhållet system för u-kreditgivning och för risktäckning
av denna verksamhet.
Det innebär bl. a. att krediterna för fattigare länder bör kunna ges högre
gåvoelement än som hittills förekommit. Vidare bör risktäckningen, mot
reserver uppbyggda för ändamålet och ytterst mot biståndsanslagen, kunna
utsträckas även till andra länder än programländerna för svenskt bilateralt
bistånd.
En följd av den omläggning av u-kreditsystemets finansiering som förutses
är att kostnaderna för systemet i ökad utsträckning belastar biståndsanslaget.
Regeringen räknar därför med att hålla reservationsmedel, som finns
tillgängliga vid ingången av budgetåret 1983/84, i beredskap för att
möjliggöra omläggningen.
U-kreditutredningen förutses redovisa förslag till utformning och administration
av u-kreditsystemet med utgångspunkt i vad som skisserats ovan.
De medel regeringen räknar med att hålla i beredskap avses göra det möjligt
att genomföra dessa förslag, i den mån de godtas av regering och riksdag,
redan vid ingången av budgetåret 1984/85.
Det tekniska samarbetet omfattar stöd till konsultstudier, institutionssamarbete,
bilaterala utbildningsinsatser, internationella kurser i Sverige,
försöksutrustning samt personutbyte. Under 1981/82 har stöd utgått till i
första hand tolv länder, nämligen Algeriet, Costa Rica, Dominikanska
Republiken, Ecuador, Egypten, Jamaica, Cuba, Nigeria, Pakistan, Portugal,
Sudan och Tunisien. I verksamheten ingår också ett utbildningssamarbete
med Irak, Kina och Mexico.
Till det tekniska samarbetet hänförs också det finansiella stöd som hittills
utgått till Dominikanska Republiken och Jamaica. Det uppgick till 10 milj.
kr. för vartdera landet under 1981/82.
Det tekniska samarbetet, som är inriktat på i huvudsak mindre fattiga
u-länder, omfattar f. n. 15 länder. Regeringen räknar med att en viss
utvidgning av denna länderkrets skall kunna göras. Det gäller i första hand
Bolivia, med vilket tekniskt samarbete bör kunna påbörjas under budgetåret
1983/84. Det är avsikten att i inledningsskedet ge Bolivia ett engångsbidrag
från anslagsposten Katastrofer m. m.
För den verksamhet inom det tekniska samarbetet som bedrivs av svenska
institutet förordas en höjning av medelsanvisningen för programmet för
person- och erfarenhetsutbyte med u-länder till 2,7 milj. kr. och för
kulturutbyte med u-länder till 2,0 milj. kr. Vidare bör medel om 1,5 milj. kr.
UU 1982/83:20
83
anvisas under 1983/84 för den treåriga försöksverksamhet med stipendier för
sökande från u-länder som skall administreras av svenska institutet enligt
beslut av regeringen.
Erfarenheterna av det tekniska samarbetet är goda. En ökad tonvikt bör,
som också beredningen förordat, ges till stöd för konsultinsatser och för
utbildning. Genom utbildningsstödet sker överföring av kunskap och
teknologi till u-länderna samtidigt som det skapar goda kontakter mellan
institutioner och företag i u-länderna och i Sverige. Konsultstödet ger de
berörda länderna underlag för att bedöma olika projekts bärkraft och för att
planera och göra framställning om deras finansiering. En indirekt effekt av
konsultstödet är att svenska företag har fått möjlighet att leverera till projekt
som identifierats genom konsultinsatser. Hittills har konsultstudier, som
finansierats inom det tekniska samarbetet, lett till upphandling i Sverige för
minst 100 milj. kr. Denna upphandling har i vissa fall finansierats med
u-krediter.
Projekt som identifierats inom det tekniska samarbetet bör även i
framtiden kunna komma i fråga för finansiering med u-krediter. Sådana
projekt bör även kunna finansieras på gåvobasis i länder, som exempelvis
Cuba, som på grund av begränsad återbetalningsförmåga inte lämpar sig för
u-kreditgivning. Hittills har denna möjlighet varit begränsad. Endast
Dominikanska Republiken och Jamaica har erhållit finansiellt stöd som
förstärkning av det tekniska samarbetet.
Regeringen förordar att finansiering av projekt identifierade inom det
tekniska samarbetet skall kunna förekomma i en omfattning motsvarande
högst en tredjedel av anslagsposten för tekniskt samarbete. Finansieringen
skall avse varor och tjänster upphandlade i Sverige. Omfattningen av
finansieringen av varje enskilt projekt får avgöras från fall till fall med hänsyn
till mottagarlandets förmåga att självt planera och använda den utrustning
som finansieras.
I propositionen förordas att anslagsposten tekniskt samarbete, exkl. BITS
administration, beräknas till totalt 87 595 000 kr. för budgetåret 1983/84. Av
detta belopp tas 30 milj. kr. i anspråk av ointecknade reservationsmedel efter
budgetåret 1981/82.
Regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna de i propositionen angivna riktlinjerna för övriga ulandspolitiska
insatser m. m.,
2. godkänna den föreslagna medelsanvisningen för de enskilda anslagsposterna,
3. till Övriga u-landspolitiska insatser m. m. för budgetåret 1983/84 anvisa
ett reservationsanslag av 563 195 000 kr.,
4. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti för
lån som SWEDFUND kan komma att ta upp inom en ram motsvarande högst
tre gånger det vid varje tillfälle inbetalda beloppet i SWEDFUND :s
grundfond.
UU 1982/83:20
84
Motioner
Motion 1982/83:903 av Per Petersson m. fl. (m), yrkandena 4 och 9, vari
hemställs
4. att riksdagen uttalar att biståndsavtalen breddas till samarbetsavtal,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande de förmånliga u-landskrediterna.
motion 1982/83:2025 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson, båda (m),
yrkande 2, vari hemställs
2. att riksdagen uttalar sig för behovet av en kraftfullare satsning på
blandade krediter för att öka handelsutbytet med expansiva u-länder.
motion 1982/83:2167 av Ola Ullsten m. fl. (fp), yrkande 5, vari hemställs
5. att riksdagen beslutar anvisa ytterligare 180 milj. kr. för utökning av
s. k. blandade krediter.
Utskottet
En nyhet i årets budgetproposition är att de helt eller delvis biståndsfinansierade
samarbetsformer som brukar betecknas u-landspolitiska insatser
sammanförts under ett nytt anslag, C 9. Det gäller u-krediter, tekniskt
samarbete genom BITS, SWEDFUND och vissa andra poster, som inte
disponeras av SIDA. Utskottet välkomnar denna förändring som ger en
klarare bild av biståndets fördelning på olika samarbetsformer.
U-kreditsystemet behandlas i tre motioner. I motion 2167, yrkande 5,
föreslås att riksdagen anvisar ytterligare 180 milj. kr. till u-krediter, utöver
regeringens förslag som slutar på 500 milj. kr. I motion 2025, yrkande 2,
förordas en kraftigare satsning på blandade krediter (u-krediter) för att öka
handelsutbytet med expansiva u-länder. I motion 903, yrkande 9, förslås att
regeringen ges till känna vad som i motionen anförts om särskilt förmånliga
krediter (u-krediter). Av motionstexten framgår att därmed avses dels en
successiv utbyggnad av systemet, dels att krediter endast bör ges till länder
som är kreditvärdiga, däribland länder utanför programlandskretsen, dels
slutligen att alla förmånliga krediter garanteras mot biståndsanslagen.
Möjligheten att ge kredit på fördelaktiga villkor till länder med vilka
Sverige har biståndssamarbete och till andra u-länder, vilkas utvecklingspolitik
ligger i linje med svenska biståndspolitiska målsättningar, är enligt
utskottets mening ett värdefullt inslag i vårt samarbete med u-länderna vid
sidan av det traditionella biståndet.
Som påpekades redan i förra årets biståndsbetänkande UU 1981/82:20 när
motioner om u-krediter behandlades, avsåg regeringen göra en översyn av
hela u-kreditsystemet. Denna översyn har nu inletts. U-kreditutredningen
beräknar avsluta sitt arbete under våren. I väntan på utredningens förslag ser
utskottet ingen anledning ta någon ställning till motionerna 903, 2025 och
2167 i vad avser u-krediternas utformning och inriktning eller medelsramen
UU 1982/83:20
85
för dem. Yrkandena i fråga avstyrks därför.
I motion 903 föreslås i yrkande 4 att biståndsavtalen breddas till
samarbetsavtal. Härigenom skulle ett utvidgat samarbete mellan Sverige och
u-länderna kunna komma till stånd med deltagande från näringsliv,
organisationer och andra myndigheter än de biståndsansvariga, anser
motionärerna.
Frågan om samarbetsavtal har behandlats av utskottet vid flera tidigare
tillfällen, senast i betänkande UU 1981/82:20. Utskottet har inte uteslutit att
sådana avtal i vissa fall skulle kunna vara värdefulla instrument för vårt
samarbete med u-länder. Varken regering eller riksdag har emellertid hittills
ansett sig ha ett tillräckligt underlag för att entydigt uttala sig till förmån för
samarbetsavtal av det slag som avsetts. En arbetsgrupp med representanter
för olika departement har nu under en tid studerat möjligheten av
samarbetsavtal närmare. Som framgår av propositionen är de hittillsvarande
resultaten av gruppens arbete sådana att regeringen överväger att under det
kommande budgetåret pröva en form av generella samarbetsavtal med ett
eller ett par u-länder.
Motionärernas förslag tycks emellertid vara att biståndsavtalen med
programländerna skall ersättas av vidare samarbetsavtal. Detta är enligt
utskottets mening inte en nödvändig eller ens önskvärd följd av att
samarbetsavtal ingås. Biståndsavtalen har den särskilda funktionen att de
skall reglera biståndets innehåll och de båda regeringsparternas åtaganden.
Ett samarbetsavtal är snarare en allmän ram, inom vilken olika typer av
uppgörelser och kontrakt är tänkbara. Det tänks inte ersätta biståndsavtalen.
Utskottet får mot denna bakgrund och i väntan på närmare slutsatser från
interdepartementala arbetsgruppen avstyrka yrkande 4 i motion 903.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt C 9 och hemställer
1. att riksdagen godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för
övriga u-iandspolitiska insatser m. m.,
2. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:2167, yrkande 5, godkänner res. 66 (fp)
den föreslagna medelsanvisningen för de enskilda anslagsposterna,
3. att riksdagen avslår motion 1982/83:903, yrkande 9, och motion res. 67 (m)
1982/83:2025, yrkande 2, angående utveckling av u-krediterna m. m.,
4. att riksdagen avslår motion 1982/83:903, yrkande 4, angående samarbetsavtal,
5. att riksdagen till Övriga u-landspolitiska insatser m. m. för budgetåret res. 66 (fp)
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 563 195 000 kr.,
6. att riksdagen bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda
staten garanti för lån som SWEDFUND kan komma att ta upp inom en ram
motsvarande högst tre gånger det vid varje tillfälle inbetalda beloppet i
SWEDFUND:s grundfond.
UU 1982/83:20
86
Stockholm den 19 april 1983
På utrikesutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Sture Korpås (c),
Carl Bildt (m), Sture Palm (s), Gunnel Jonäng (c), Sture Ericson (s),
Margaretha af Ugglas (m), Jan Bergqvist (s), Axel Andersson (s), Sten Sture
Paterson (m), Maj-Lis Lööw (s), Bengt Silfverstrand (s), Ivar Virgin (m),
Rune Ångström (fp) och Bertil Måbrink (vpk).
Reservationer
1. Biståndsanslagens storlek
CarlBildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”1 den” och
slutar med ”yrkande avstyrks” bort ha följande lydelse:
En internationell solidaritet som bygger på lånade pengar, vilka måste
betalas igen av kommande generationer, är inte trovärdig. Särskilt inte om
den svenska ekonomins nedgång fortsätter. Detta skulle kunna medföra krav
på ökad protektionism, vilket skulle försvåra för u-länderna att få tillträde till
våra marknader. En långsiktig och stabil svensk biståndsinsats förutsätter en
sund svensk samhällsekonomi. En sanering av vår ekonomi ligger därmed
även i u-länderas intresse.
Biståndsanslagen har på senare år ökat så snabbt att SIDA och
mottagarländerna inte har hunnit med att omsätta de ökade anslagen i väl
planerade biståndsprojekt. Detta har i sin tur lett till dels ett snabbt växande
s. k. importstöd till programländerna, dels de stora och växande reservationerna
på biståndsanslagen.
En tillfälligt avstannande ökning av biståndsanslagen kan mycket väl
kompenseras av att biståndet görs effektivare. Det är bättre med realistiska
biståndsanslag som utnyttjas väl! Enprocentsmålet bör vara kvar som ett
riktmärke att återigen uppnå då vi återfått balans i vår ekonomi.
Regeringen föreslår i årets budgetproposition en så begränsad ökning av
biståndsanslaget att enprocentsmålet inte längre uppnås. Det är beklagligt
att regeringen söker dölja detta faktum i stället för att öppet redovisa att
regeringens budgetförslag innebär ett anslag av 0,97 % av BNI.
Med hänvisning härtill får utskottet avstyrka motion 1235, yrkande 13 i
UU 1982/83:20
87
motion 1774 och yrkandena 1 och 2 i motion 2167. Yrkande 12 i motion 1774
får anses besvarad med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan i punkt 1, moment 3, bort ha följande
lydelse:
3. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1235, motion
1982/83:1774, yrkande 13, motion 1982/83:1786, yrkandena 1
och 2, och motion 1982/83:2167, yrkandena 1 och 2, samt med
anledning av propositionens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört angående biståndsanslagens
storlek m. m.
2. Biståndsanslagens storlek
Sture Korpås och Gunnel Jonäng (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Sverige
befinner” och slutar med ”yrkande avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet har förståelse för att även biståndsanslagen måste underkastas
en hård prövning i det statsfinansiella läge som råder. I det föreliggande
budgetförslaget har denna prövning resulterat i att enprocentsmålet, såsom
det traditionellt definierats av de svenska statsmakterna, inte uppnås.
Enligt utskottets mening borde detta förhållande klart ha framgått av
propositionen. Så är emellertid knappast fallet. I det begrepp som i
propositionen kallas biståndsram ingår även reservationer från innevarande
års biståndsanslag. Detta belopp kan rimligen inte utnyttjas två gånger för att
ge intryck av att enprocentsmålet uppnås.
Utskottet har också andra invändningar mot regeringens tillvägagångssätt
när det gäller utnyttjande av reservationer. Det kan inte vara rimligt att i
huvudsak använda katastrofposten som besparingspost för överföring till ett
kommande budgetår samtidigt som stora reservationer tillåts ackumuleras
exempelvis inom landposterna, utan att det påverkar den nya medelstilldelningen.
Mot bakgrund av att enprocentsmålet till följd av regeringens förslag inte
uppnås under budgetåret 1983/84 finner utskottet angeläget att betona att
Sverige för kommande år håller fast vid detta mål.
Avgörande för biståndets framtida omfattning är emellertid dess innehåll
och inriktning. Utskottet framlägger förslag i denna fråga senare i detta
betänkande. Med hänsyn härtill vill utskottet inte motsätta sig det nu
föreliggande förslaget till biståndsram.
Därmed tillstyrker utskottet yrkande 12 i motion 1774 om att 1 % av BNI
måste stå kvar som mål för det svenska biståndet. Till följd av utskottets
ställningstagande avstyrks motion 1235 och yrkandena 1 och 2 i motion 2167.
Yrkande 13 i motion 1774 får genom samma ställningstaganden anses
besvarat.
UU 1982/83:20
88
dels att utskottets hemställan i punkt 1, momenten 3 och 4, bort ha följande
lydelse:
3. att riksdagen med anledning av motion 1982/83:1774, yrkande
13, och propositionens förslag samt med avslag på motion
1982/83:1235, motion 1982/83:1786, yrkandena 1 och 2, och
motion 1982/83:2167, yrkandena 1 och 2, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om enprocentsmålet
m. m.,
4. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1774, yrkande 12,
uttalar att mot bakgrund av att enprocentsmålet inte uppnås för
budgetåret 1983/84 1 % av BNI måste stå kvar som mål för det
svenska biståndet.
3. Biståndsanslagens storlek
Rune Ångström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Sverige
befinner” och slutar med ”yrkande avstyrks” bort ha följande lydelse:
Den bärande idén i utskottets inställning till internationellt biståndsarbete
är att vi alla har ett solidariskt ansvar för utvecklingen i de fattiga länderna.
Utskottet är övertygat om att det finns ett fortsatt starkt stöd för svenska
biståndsinsatser hos den svenska opinionen. Dess bättre tycks detta stöd inte
nämnvärt ha påverkats av Sveriges ekonomiska svårigheter. Dessa är också
mycket blygsamma vid en jämförelse med u-ländernas problem.
Därmed framstår det som både anmärkningsvärt och beklagligt att
förslaget i propositionen innebär att det svenska biståndet sänks så att
enprocentsmålet inte längre skulle uppnås. Utskottet anser att Sverige som
ett av världens rikaste länder måste hålla fast vid nuvarande biståndsvolym
som uppgår till 1,014 % av bruttonationalinkomsten. Biståndet bör således
uppgå till 6 835 milj. kr. Utskottet tillstyrker därmed den i motion 2167,
yrkande 1, föreslagna biståndsramen, liksom yrkande 2 i samma motion.
Utskottet vill därför höja anslagen för framför allt enskilda organisationer,
u-krediter och humanitärt bistånd. Därutöver vill utskottet återinföra det
särskilda anslaget för Miljö- och markvård samt energi, där svensk industriell
kompetens kan ge särskilt goda utvecklingsresultat. Utskottet återkommer
härtill i det följande.
Med hänvisning till det anförda får utskottet avstyrka motionerna 1235 och
1774, yrkandena 12 och 13.
dels att utskottets hemställan punkt 1, moment 3 och 4, bort ha följande
lydelse:
3. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1235 och motion
1982/83:1774, yrkande 13, och med ändring av propositionens
förslag bifaller motion 1982/83:2167, yrkandena 1 och 2, och till
UU 1982/83:20
89
biståndsram för budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av
6 835 milj. kr.,
4. att riksdagen avslår motion 1982/83:1774, yrkande 12, angående
enprocentsmålet.
4. Biståndsanslagens storlek
Bertil Måbrink (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”När BNI”
och slutar med ”berörda avseenden” bort ha följande lydelse:
I syfte att göra det svenska enprocentsmålet trovärdigt för omvärlden bör
en återgång ske till BNP som bas för biståndsanslagens beräkning. År 1982
var skillnaden mellan 1 % av BNP och 1 % av BNI 120 milj. kr. till det
ursprungliga enprocentsmålets nackdel. Utgår man från beräknad BNP och
BNI för 1983 - efter 11,5 procents inflation - så skulle biståndsramen berövas
140 milj. kr. med BNI som bas.
För att uppnå målet 1 % av BNP enligt tidigare fastlagda principer måste
biståndsramen för 1983/84 fastställas till 6 880 milj. kr. Under ett par år har
vissa budgetposter utan självklar anknytning till det svenska utvecklingssamarbetet
avräknats mot biståndsramen. Dessa avräkningsposter uppgår i
budgetpropositionen till 145 milj. kr. Utskottet finner att detta beräkningsknep
också äventyrar trovärdigheten i Sveriges utfästelser om enprocentsmålet.
Systemet med u-krediter är olämpligt från biståndspolitiska utgångspunkter.
Det kan innebära en inte godtagbar urvattning av principerna för
länderval och biståndskoncentration. Utskottet är inte främmande för en
subventionering av exportkrediter motiverade av handels- och näringspolitiska
skäl. Sådana exportfrämjande insatser skall dock inte finansieras ur
biståndsanslagen.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Sverige
befinner” och slutar med ”outnyttjande reservationer” bort ha följande
lydelse:
Utskottet finner det orimligt att en del av årets anslagsökning finansieras
genom att redan till innevarande budgetår anslagna reservationer utnyttjas
ännu en gång. Utskottet konstaterar att den svenska biståndsnivån genom de
senaste budgetårens urholkning är nere vid ca 0,8 % av BNP. Om den
angivna biståndsramen ses i enlighet med tidigare fastlagda biståndspolitiska
principer saknas i regeringens budgetförslag för budgetåret 1983/84 1 270
milj. kr. En uppräkning med motsvarande belopp skulle följaktligen krävas
om Sverige skulle uppnå enprocentsmålet redan under budgetåret 1983/84.
Utskottet finner det icke realistiskt att föreslå riksdagen hela denna
uppräkning under det aktuella budgetåret.
Med tanke på den avgörande betydelse det har för såväl nationell som
UU 1982/83:20
90
internationell politisk trovärdighet att Sverige återupprättar enprocentsmålet
och den tillgång detta även utgör för biståndsviljans folkliga förankring,
anser utskottet att riksdagen bör uttala, att enprocentsmålet skall återhämtas
under de närmaste tre budgetåren.
Utskottet ansluter sig med det här anförda till synpunkterna i yrkandena 1
och 2 i motion 1786, vilka således tillstyrks.
dels att utskottets hemställan under punkt 1, moment 3, bort ha följande
lydelse:
3. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1786, yrkandena 1
och 2, och med anledning av motion 1982/83:1235, motion
1982/83:2167, yrkandena 1 och 2, samt med avslag på motion
1982/83:1772, yrkande 13, godkänner vad utskottet anfört om
anslagsberäkning och enprocentsmål m. m.
5. Allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med
”Formuleringen av” och på s. 20 slutar med ”avstyrks därför” bort ha
följande lydelse:
Landprogrammering
Utskottet vill emellertid ifrågasätta om den nuvarande biståndspolitiken
alltid har den utformning som behövs för ett flexibelt och effektivt
utvecklingssamarbete. Denna fråga bör ställas inte minst mot bakgrund av
intresset att kunna samarbeta med en bredare krets länder i projekt där
svensk kunskap är särskilt värdefull.
Ett hinder i detta avseende är den kraftiga satsningen på landramarna. En
allt överskuggande del av det svenska biståndet går till landramarna, och
länderna har alltmer börjat förvänta sig att de också kontinuerligt skall
öka.
Det finns en uppenbar risk att programländerna blir alltmer beroende av
svenskt bistånd och att de börjar se biståndet som en reguljär del av sin
budget. Utskottet anser det mindre lyckligt.
När ett land för genomförandet av ett visst projekt, eller för tillfällig hjälp i
en svår situation, fått en hög landram ett år, måste denna landram kunna
sänkas igen, utan att det uppfattas negativt av landet i fråga. Detta bör ske då
projektet blir klart eller då de tillfälliga problemen minskat.
De svenska biståndsmyndigheterna blir därmed även friare att bedöma
nya projekt som aktualiseras och de förändringar som har inträtt i
mottagarlandet under mellanperioden, vad avser t. ex. mänskliga rättigheter
och demokratisk utveckling, eller kvarstående reservationer sedan föregå
-
UU 1982/83:20
91
ende år. Härigenom skulle även möjligheterna att på sikt inrymma nya
samarbetsländer öka.
Det är mot denna bakgrund utskottet vill se den utredning av det bilaterala
biståndets organisation som förutskickas i propositionen. Översynen bör
göras av oberoende expertis och även inbegripa arbetsfördelningen mellan
hemmamyndighet och biståndskontor.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att yrkandena 5-9 och 11
i motion 1774 avstyrks och att yrkandena 1-3 och 10 i samma motion anses
besvarade med vad utskottet anfört.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Det finns”
och slutar med ”motion 903” bort ha följande lydelse:
Ekonomisk tillväxt och demokratisk utveckling
Erfarenheten har emellertid visat att ekonomisk utveckling och demokrati
hittills varit de avgörande faktorerna för att skapa ett drägligt samhälle. Ett
samhälle som ger inflytande åt individen är en förutsättning för att de
uppsatta utvecklingsmålen skall kunna uppfyllas. Det går inte att moraliskt
eller politiskt försvara avsaknaden av demokrati i något land. U-länderna
kan inte vara något undantag.
I ländervalet måste därför, vid sidan av fattigdomskriteriet, även
demokratimålet lyftas fram. Sådana u-länder som slår vakt om de mänskliga
rättigheterna och strävar efter en demokratisk utveckling både för män och
kvinnor bör prioriteras. Utskottet tillstyrker med det anförda yrkande 1 i
motion 903.
dels att utskottets hemställan i punkt 2, moment 1, bort ha följande
lydelse:
1. att riksdagen, med avslag på motion 1982/83:1774, yrkandena
5-9 och 11, med anledning av motion 1982/83:1774, yrkande 10,
och med bifall till motion 1982/83:903, yrkande 1, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
riktlinjer för biståndet.
6. Allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet
Sture Korpås och Gunnel Jonäng (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”För två”
och på s. 20 slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Sverige har numera en flerårig erfarenhet av biståndssamarbete med
u-länder. Under denna period har vi förvärvat omfattande och ibland
dyrköpta kunskaper om utvecklingsproblemen i u-världen.
När det egentliga utvecklingssamarbetet mellan i-länder och u-länder
UU 1982/83:20
92
inleddes under 1960-talets första år var det en förhärskande uppfattning att
s. k. underutveckling huvudsakligen berodde på brist på kapital och tekniskt
kunnande hos u-landsbefolkningen. Genom intensiva satsningar på industrialisering
och utbildning skulle man relativt snabbt kunna få i gång en
utvecklingsprocess som i sin tur skulle leda till att klyftan mellan u-länder och
i-länder krympte. Utvecklingens mål framställdes vara samhällen av den typ
som byggts upp i i-världen.
Sverige och andra i-länder inrättade egna biståndsadministrationer för
samarbete med regeringarna i de nyblivna staterna i Afrika och Asien.
Biståndet blev naturligt nog från början inriktat på enskilda länder och på de
behov som framstod som angelägna i ett bilateralt samarbete regeringar
emellan. Efter hand började allt fler givarländer, däribland Sverige,
praktisera den s. k. landprogrammeringen som metod för tilldelning av
biståndsresurser.
De följande årens strävanden visade att hindren för en snabb utveckling
var större än man först väntat; mer grundläggande och mer sammansatta till
sin natur. Stora kapitalöverföringar och industrisatsningar gav inte åsyftat
resultat.
Det blev också uppenbart att en forcerad industrialisering av u-länderna
kunde leda till att problemen förvärrades och klyftorna inom länderna
fördjupades. Inte minst kunde ett alltför ambitiöst och fel inriktat bistånd
leda till omfattande och varaktiga skador på den naturliga miljön som i
u-länderna ofta är ömtåligare än i i-länderna.
Också den gängse definitionen av utveckling började ifrågasättas. Det blev
inte längre självklart att utvecklingens mål borde vara den industrialiserade
världens samhällen. Allt fler började inse att traditioner och kulturdrag inte i
första hand borde uppfattas som hinder för utvecklingen.
Det svenska biståndet har självfallet tagit lärdom av dessa erfarenheter.
Landsbygdsutveckling och ekologiskt inriktade insatser har blivit allt
viktigare. Vi hyser numera en allt större förståelse för lokala kulturella och
miljömässiga förutsättningar. Vi är medvetna om svårigheter, begränsningar
och icke önskade bieffekter på ett annat sätt än tidigare. Vi inser att den
djupgående förändring av ett samhälle som utvecklingssamarbetet ofta syftar
till måste vara en strävan på mycket lång sikt och att traditionellt bistånd bara
är en, kanske en mindre betydelsefull, faktor i sammanhanget. Vi har också
alltmer börjat förstå att många av de grundläggande hoten mot utveckling
och överlevnad inte är specifika för u-länderna utan i grunden gäller hela vår
jord.
Världens stora problem är internationella till sin karaktär. De kan inte
lösas av någon enskild regering ens för det egna landets vidkommande.
Befolkningsexplosionen, rustningarna, miljöproblemen, resursutarmningen
är gemensamma ödesfrågor för hela mänskligheten och måste lösas genom
samlade program. Världens länder är i dag ekonomiskt och tekniskt
höggradigt integrerade i varandra, kanske mer på ont än på gott, men det är
UU 1982/83:20
93
ett faktum som måste påverka våra handlingar.
Dessa insikter finns och har i viss utsträckning påverkat vårt bistånd men
enligt utskottets mening inte tillräckligt. I väsentliga avseenden är vårt
utvecklingssamarbete en fortsättning längs de linjer som drogs upp för 20 år
sedan. Biståndsformer och biståndsmetoder är i stora delar oförändrade och
själva formen avgör ofta biståndets innehåll.
Som framhålls i motion 1774 finns det en tendens att se det bilaterala
biståndet endast i relation till vederbörande mottagarlands egna prioriteringar.
Eftersom världens resurser är begränsade och krympande måste också
biståndet till varje enskilt land ses mot bakgrund av världens totala behov.
Även Sveriges bilaterala hjälp måste vara en insats mot världsnöden och mot
förstöringen av jorden som hem för mänskligt liv, heter det i motionen.
Utskottet delar dessa bedömningar. Det är nu mer än tio år sedan beslut
fattades om att tillsätta den senaste biståndspolitiska utredningen. Den fick
sina direktiv i en situation som i huvudsak präglats av 1960-talets
utvecklingstankar.
Mot den bakgrund som tecknats i det föregående finns det enligt utskottets
åsikt nu anledning att ånyo se över det svenska utvecklingssamarbetets
inriktning och innehåll i syfte att formulera en biståndspolitik som bättre än
den nuvarande svarar mot världens mest angelägna och mest grundläggande
behov.
En självklar utgångspunkt bör vara att Sveriges bistånd i hög grad bör
koncentreras på att möta den pågående utarmningen av jordens miljö och
produktiva resurser. En annan lika självklar utgångspunkt bör vara att
biståndet skall var inriktat på att möta de grundläggande behoven hos de
fattigaste folken i fattiga länder. En tredje utgångspunkt är att biståndet skall
motverka de förhållanden som leder till eller håller människan kvar i
fattigdom och nöd. Utskottet ansluter sig i dessa avseenden till de tre första
yrkandena i motion 1774. Det kan hävdas att det svenska biståndet redan i
dag i huvudsak har den inriktning som anges i motionen. Utskottet vill inte
bestrida detta men anser att biståndet på ett mer målmedvetet sätt än vad
hittills funnits utrymme för också i den praktiska verkligheten bör ges en
utformning som svarar mot dessa föresatser.
Den mer aktiva dialog som SIDA, inom ramen för landprogrammeringen,
numera tillämpar ger vissa möjligheter härvidlag men enligt utskottets
mening inte tillräckliga.
Det kan inte uteslutas att den centrering på det enskilda landet som
landprogrammeringsmetoden medför minskar möjligheterna att vinna gehör
för de allmänna förutsättningar och värderingar som bör gälla för svenskt
bistånd. Utskottet vill i sammanhanget erinra om de överväganden om
förhållandet mellan mänskliga rättigheter och bistånd som utskottet i tidigare
betänkanden ofta haft anledning att göra och som nu ånyo aktualiseras bl. a. i
motion 1782. Kränkning av mänskliga rättigheter - och särskilt naturligtvis
UU 1982/83:20
94
krigföring - är exempel på omständigheter som motverkar själva syftet med
bistånd.
Det är bl. a. av dessa skäl nödvändigt att regeringen efter utredning
formulerar förslag till ett konkret program för hur svenskt bistånd bör
organiseras och utformas för att kunna möta dessa krav. Utskottet utgår från
att det torde visa sig erforderligt att inom ramen för detta programarbete
också göra en översyn bl. a. av SIDA:s verksamhet och organisation, varvid
även nuvarande former och metoder för bilateralt utvecklingssamarbete bör
kunna omprövas.
Det ter sig uppenbart att översynen också måste omfatta en noggrann
prövning av valet av kanaler för vårt bistånd. Som påpekats i det föregående
är många av världens och inte minst u-världens mest grundläggande problem
regionala till sin karaktär och av den arten att de bäst angrips genom
samordnade aktioner av internationella organ. De senaste årens utveckling
har också visat att ibland endast internationella organisationer får tillträde till
och kan bistå med effektiv hjälp i katastrofsituationer med politiskt
upphov.
Mot bakgrund av de internationella organisationernas avgörande betydelse
för alla länders gemensamma framtid, bör utredningen göra en förutsättningslös
prövning av fördelningen av svenskt bistånd mellan multilateralt,
bilateralt och andra former av samarbete. Utskottet ansluter sig i detta
avseende till yrkande 11 i motion 1774.
Ett engagerat svenskt bistånd och en levande solidaritet med u-länderna
måste bygga på att svenska resurser och svenskt kunnande tas i anspråk, inte
minst i form av personliga insatser. Därför är det, som framhålls i motion
1774, yrkande 7, angeläget att regeringen i sitt utredningsarbete överväger
inom vilka behovsområden ett svenskt bistånd kan få mest gynnsam effekt
och därvid också bedömer hur man inom dessa områden bäst skall kunna
utveckla svensk forskning, svenskt näringsliv och andra svenska samhällsinstitutioner.
Likartade synpunkter återfinns i motion 903.
Med hänvisning till det här anförda tillstyrker utskottet yrkandena 1-3 i
motion 1774 angående biståndets allmänna inriktning samt yrkandena 6 och
7 i samma motion angående en utredning om ett program för svenskt
bistånd.
Utskottet ansluter sig även till den i motionen framförda åsikten att ett
femte biståndspolitiskt mål till värn för jordens miljö och produktiva resurser
bör läggas till de nuvarande fyra målen. Ett sådant mål skulle ge en anvisning
om att ekologiska aspekter bör tillmätas stor vikt i varje biståndssatsning.
Den närmare utformningen av detta nya mål bör kunna övervägas av den
ovan nämnda översynen.
Av propositionen framgår att regeringen genom olika åtgärder och förslag
avser öka betoningen av det bilaterala utvecklingssamarbetet med programländerna
och i detta syfte bl. a. ge SIDA vissa nya uppgifter. Dessa avsikter
påtalas i yrkandena 8 och 9 i motion 1774. Regeringen anmäler också i
UU 1982/83:20
95
propositionen att den avser tillsätta en utredning om SIDA:s organisation.
Enligt utskottets mening är detta emellertid frågor som skall behandlas vid
den föreslagna översynen. I väntan på denna, som kan komma till andra
slutsatser än propositionens i dessa avseenden, tillstyrks förslagen i
yrkandena 8, 9 och 10 om att nu avstå från särskilda åtgärder.
dels att utskottets hemställan i punkt 2, momenten 1-4, bort ha följande
lydelse:
1. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1774, yrkandena
5-11, med anledning av propositionens förslag, och med avslag
på motion 1982/83:903, yrkande 1, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om en översyn av det
svenska utvecklingssamarbetet,
2. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1774, yrkande 1,
som sin mening ger regeringen till känna att biståndet i högre
grad koncentreras på att möta den pågående utarmningen av
jordens miljö och produktiva resurser,
3. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1774, yrkande 2,
som sin mening ger regeringen till känna att biståndet i första
hand skall inriktas på att möta grundläggande behov hos de
fattigaste folken i fattiga länder,
4. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1774, yrkande 3,
som sin mening ger regeringen till känna att biståndet
långsiktigt skall motverka förhållanden som leder till eller
håller människor kvar i nöd och fattigdom.
7. Bistånd och mänskliga rättigheter
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet,
som” och på s. 21 slutar med ”anses besvarat” bort ha följande lydelse:
Avbrytande av bistånd
En demokratisk samhällsutveckling måste ses som en dynamisk process.
Demokrati uppstår inte över en natt. Det är emellertid uppenbart att det är
möjligt att avgöra huruvida ett visst land är på väg i demokratisk riktning,
eller om det fjärmar sig från målet. Inställningen till mänskliga rättigheter är
ofta avgörande för en sådan bedömning.
Enligt utskottets uppfattning måste biståndssamarbetet omprövas och i
sista hand avbrytas med mottagarländer som bedriver anfallskrig eller
ockuperar andra länder eller i vilka de grundläggande mänskliga rättigheterna
systematiskt kränks. Sverige har enligt FN-stadgan åtagit sig att verka
UU 1982/83:20
96
för fred och mänskliga rättigheter. Detta åtagande måste gälla även vårt
biståndssamarbete.
Enligt utskottets uppfattning överensstämmer de i motionen framförda
synpunkterna väl med den Europarådsrekommendation som antogs av
Europarådsförsamlingen den 26 januari 1983. Utskottets uppfattning i detta
hänseende bör ges regeringen till känna.
Tvångsarbete och bistånd
Uppgifter om att tvångskommenderad arbetskraft användes i anslutning
till SIDA-stödda projekt har förekommit i två fall. Det ena gäller
skogsprojektet Muong Mai i Laos och det andra gäller skogsavverkning i
anslutning till Bai Bang-projektet. Uppgifterna har varken kunnat dementeras
på ett tillfredsställande sätt eller bekräftas av de svenska myndigheterna.
Sverige är bundet av internationella konventioner, bl. a. ILO-konventionen,
att påtala och motarbeta tvångsarbete. Det borde vara en självklar sak
att svenskt bistånd ej används i projekt där tvångsarbete förekommer. Redan
när misstanke föreligger om tvångsarbete bör SIDA omedelbart företa en
utredning vars resultat bör föreläggas SIDA:s styrelse.
Riksdagen bör med instämmande i yrkande 6 i motion 903 ge regeringen
till känna vad utskottet här anfört.
Utskottet tillstyrker motion 555, yrkandena 2 och 6 i motion 903 samt
motion 1782.
dels att utskottets hemställan i punkt 2, momenten 6-9, bort ha följande
lydelse:
6. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:555 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
biståndspolitik och mänskliga rättigheter,
7. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1782 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
avbrytande av bistånd,
8. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:903, yrkande 2, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående avbrytande av bistånd,
9. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:903, yrkande 6, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående tvångsarbete.
8. FN:s roll i Sveriges utvecklingssamarbete
Sture Korpås och Gunnel Jonäng (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
delar” och på s. 22 slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
UU 1982/83:20
97
Ett viktigt led i svensk utrikespolitik är att stödja FN. Det är den
organisation där alla världens länder kommer till tals, där risken för att
stormaktsintressen dominerar är minst. FN och dess biståndsorgan har
viktiga uppgifter att fylla när det gäller att trygga freden, att främja respekten
för mänskliga rättigheter, att lindra världsnöden och motverka miljöförstöringen.
FN är det främsta uttrycket för övertygelsen att världens länder har
ett gemensamt ansvar för världens överlevnad. Såväl Brandtkommissionen
som Palmekommissionen har i sitt arbete kommit till slutsatsen att en
förstärkning av FN är ett viktigt inslag i arbetet för en tryggare värld.
Det är därför av väsentlig betydelse att vårt stöd för FN och de
internationella organisationerna inte bara är politiskt utan att det också
underbyggs av ett omfattande ekonomiskt stöd för FN:s biståndsarbete. Det
internationella systemet måste få ekonomiska resurser att fullgöra de
uppgifter vi förväntar av det.
Utskottet noterar att regeringen i propositionen ger uttryck för denna
inställning. Enligt utskottets mening bör emellertid regeringens uttalade stöd
för FN också återspeglas i en kraftfullare betoning av FN:s operativa
biståndsverksamhet. Utskottet anser därför att riksdagen bör göra det
uttalande som föreslås i yrkande 14 i motion 1774 till stöd för biståndssamarbetet
genom FN.
dels att utskottets hemställan i punkt 2, moment 11, bort ha följande
lydelse:
11. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1774, yrkande 14,
som sin mening ger regeringen till känna att samarbetet inom
FN är en hörnsten i svensk utrikespolitik och att samarbetet
med FN:s olika biståndsorgan därför också är en huvudinriktning
för svenskt bistånd.
9. Användning av svenska resurser i biståndet
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Å andra”
och slutar med ”anses besvarat” bort ha följande lydelse:
I diskussionerna kring återflödet är det väsentligt att framhålla att vi i
större utsträckning bör stödja projekt inom sådana områden där vi har
särskilt god kunskap inom det svenska näringslivet. SIDA bör således
försöka identifiera de områden där u-ländernas önskemål sammanfaller med
förekomsten av ett konkurrenskraftigt svenskt utbud.
Att på detta sätt söka öka återflödet vore fördelaktigt för båda parter. Dels
skulle Sverige få bättre balans i våra utrikes affärer, dels skulle u-länderna få
ett högklassigt bistånd, som byggde på god svensk kunskap.
Bland de områden som bör komma i fråga kan nämnas vattenkraft och
Riksdagen 1982/83. 9 sami. Nr 20
UU 1982/83:20
98
annan energiförsörjning, vattenförsörjning i u-!änderna, hälso- och sjukvård
i olika former, skogsbruk och skogsindustri, mineralutvinning, kartläggning,
meteorologi och telekommunikationer.
Svensk kompetens på miljöområdet bör också utnyttjas. Som exempel kan
nämnas återplantering av skog, inrättande av naturskyddsområden och
åtgärder mot ökenspridning.
I ett längre framtidsperspektiv bör u-hjälpen inordnas i ett målmedvetet
arbete på att återställa och bygga upp förödda naturkapital och att återskapa
den ekologiska balans som gått förlorad. Hit hör exempelvis skogsplantering
och upprustning av degenererande vegetationsbälten i syfte att återskapa en
fungerande vattencykel och att hejda ökenspridningen.
Vad utskottet här anfört visar att det finns goda möjligheter att i ökande
grad utnyttja svenska resurser och svenskt kunnande i biståndet. En sådan
inriktning bör enligt utskottets mening kunna höja effektiviteten i biståndet
och medföra att den mottagande parten får mer ut av de medel som står till
förfogande.
Med hänvisning härtill tillstyrks yrkande 3 i motion 903.
dels att utskottets hemställan i punkt 2, moment 13, bort ha följande
lydelse:
13. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:903, yrkande 3, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående ökad användning av svenska resurser i biståndet.
10. Landsbygdsutveckling
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Det
svenska” och på s. 24 slutar med ”motion 903” bort ha följande lydelse:
Det är helt klart att en produktionshöjning inom jordbruket, där en
majoritet av u-ländernas befolkning får sin utkomst, är av avgörande
betydelse för framåtskridandet i de fattiga länderna. Sverige bör därför, som
också sker i dag, inrikta en betydande del av biståndet på landsbygdsutveckling.
Samtidigt är det uppenbart att en positiv utveckling på landsbygden är
intimt förknippad med den utvecklingspolitik som länderna i fråga för.
Tanzania är ett exempel på hur landets egna åtgärder genom satsning på
tvång och en olämplig prispolitik fått en kraftigt fallande livsmedelsproduktion.
I Angola och Mozambique vill regeringarna enligt marxistisk modell
satsa på kollektivjordbruk, vilket också fått till effekt att utvecklingsansträngningarna
i fråga om jordbruket hitintills misslyckats.
Sveriges möjligheter att hjälpa till i fråga om jordbruksutveckling kan
således i vissa fall vara utomordentligt begränsade på grund av den
UU 1982/83:20
99
utvecklingspolitik som förs i programlandet.
Värt att uppmärksamma är också att den svenska kompetensen och
resursbasen är begränsad när det gäller utvecklingen av jordbruk i tropiska
odlingsbetingelser. Vidgas begreppet landsbygdsutveckling till att gälla
jordbruksföretagets organisation, kooperation, skogsbruk samt infrastrukturella
investeringar på landsbygden, dvs. transporter, vattenförsörjning,
telekommunikationer, hälso- och sjukvård m. m. så är den svenska
kompetensen däremot god. Utskottet anser således att det svenska biståndet
till landsbygdsutveckling bör omfatta sådana insatser och tillstyrker därmed
yrkande 5 i motion 903.
dels att utskottets hemställan i punkt 2, moment 14, bort ha följande
lydelse:
14. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:903, yrkande 5, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående landsbygdsutveckling.
11. Världsbanken
Bertil Måbrink (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar ”Utskottet kan
inte dela” och slutar ”UU 1980/81:14” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att Sveriges engagemang och
bidragstäckning i Världsbanksgruppen är oacceptabla. Tidigare genomförda
analyser av IBRD/IDA, t. ex. i samband med den biståndspolitiska
utredningen (SOU 1977:13), visar klart att dessa organisationers utlåningspolitik
inte stämmer med grundläggande svenska biståndspolitiska mål. När
det gäller tre av dem - stöd till nationellt oberoende, stöd till social och
ekonomisk utjämning och utveckling i demokratisk riktning - har IBRD/
IDA:s utlåning vanligen motverkat deras uppnående.
Riksdagen bör därför enligt utskottet uttala att Sverige snarast bör lämna
IDA och de regionala utvecklingsbankerna. Yrkande 3 i motion 1786
tillstyrks därmed.
dels att utskottets hemställan under punkt 3, moment 6, bort ha följande
lydelse:
6. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1786, yrkande 3,
hos regeringen hemställer om förslag innebärande att Sverige
lämnar Världsbanksgruppen.
UU 1982/83:20
100
12. Internationellt narkotikaår
Rune Ångström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Ett
liknande” och på s. 40 slutar med ”motion 841” bort ha följande lydelse:
Allt bruk av narkotika är missbruk. Utskottet anser att målet för
narkotikabekämpningen måste vara att utrota missbruket av narkotika. Man
får aldrig nöja sig med att missbruket eventuellt sjunker, det måste helt
utrotas.
Narkotikabrottsligheten har stora internationella förgreningar. Det krävs
därför ett internationellt samarbete för att utrota narkotikamissbruk. Ett
internationellt FN-år mot narkotika kan därvid få väsentliga effekter, inte
minst för att öka den internationella förståelsen för behovet av sådant
samarbete mellan alla världens länder.
Utskottet anser därför att regeringen i FN bör lägga fram förslag om ett
internationellt år mot narkotika.
Utskottet anser att detta bör ges regeringen till känna med anledning av
motion 841.
dels att utskottets hemställan i punkt 3, moment 8 bort ha följande
lydelse:
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motion 1982/83:841 anfört angående
ett internationellt narkotikaår.
13. FN:s befolkningskonferens
Rune Ångström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttande på s. 39 som börjar med ”Enligt vad”
och slutar med ”år 1974” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det nödvändigt att åtgärder vidtas för att hejda den
kraftiga befolkningsökningen i världen. Det mesta av utvecklingsansträngningarna
för att öka levnadsstandarden i de fattiga länderna riskerar att bli
förgäves om detta inte lyckas. Enligt Brandtkommissionen och andra källor
kommer världens befolkning om nuvarande födelsetal står sig att fördubblas
inom 25 å 30 år.
Utskottet anser att det finns särskild anledning för Sverige, som sedan
länge varit pådrivande i denna fråga, att prioritera familjeplaneringen i sitt
biståndsarbete. Det måste vara en mänsklig rättighet för kvinnorna att själva
få bestämma hur många barn de vill föda och när.
FN har preliminärt beslutat hålla en ny befolkningskonferens år 1984. Den
som hölls år 1974 var en av de få framgångsrika FN-konferenserna, som på ett
anmärkningsvärt sätt ökade förståelsen för befolkningsfrågan i världen.
UU 1982/83:20
101
Sverige bör även denna gång förbereda sig för denna konferens genom att
tillsätta en svensk nationalkommitté med parlamentarisk representation.
Utskottet anser att detta bör ges regeringen till känna med anledning av
motion 2167, yrkande 6.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Motion
233” och slutar med ”anses besvarade” bort ha följande lydelse:
Motion 233 får därmed anses besvarad.
dels att utskottets hemställan i punkt 3, moment 11, bort ha följande
lydelse:
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motion 1982/83:2167, yrkande 6,
anfört angående en nationalkommitté för befolkningsfrågan.
14. Anslaget till internationella biståndsprogram
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med ”De leder”
och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:
I en situation då även statsfinansiella skäl motiverar en noggrann
budgetprövning finner utskottet det inte rimligt att Sveriges andel av de
multilaterala organens finansiering fortsatt skall ligga kvar på den höga nivå
regeringen föreslår. Utskottet vill därför förorda ett oförändrat anslag för
multilaterala biståndsändamål för det kommande budgetåret. En sådan
återhållsamhet bör även underlätta den effektivitetsprövning av bidragen till
de multilaterala organen regeringen enligt propositionen har för avsikt att
göra.
Med det anförda tillstyrker utskottet det besparingsförslag som framförs i
yrkande 8 i motion 903.
dels att utskottets hemställan i punkt 3, moment 13, bort ha följande
lydelse:
13. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:903, yrkande 8, och
med ändring av propositionens förslag, till Bidrag till internationella
biståndsprogram för budgetåret 1983/84 anvisar ett
reservationsanslag av 1 767 000 000 kr.
15. Biståndets återflöde
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 44 som börjar med ”Några av”
och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
UU 1982/83:20
102
I ett läge med dåliga statsfinanser och en negativ bytesbalans är det
uppenbart att den möjliga biståndsnivån påverkas av biståndets utformning.
Om återflödet ökar, klarar Sveriges ekonomi en högre biståndsnivå.
Ett mer aktivt samarbete med näringslivet måste eftersträvas. Detta kan ta
sig uttryck i att företrädare för främst handels- och industridepartementen får
delta i de årliga biståndsförhandlingarna mellan SIDA och mottagarländerna.
Därigenom kan biståndspersonalen tillföras kunskap om svensk industris
kapacitet och möjligheter.
Det bör också vara möjligt att i vissa fall överlåta hela biståndsprojekt på
företag, som sedan får svara för genomförandet av projektet. Intresse för
sådana insatser torde finnas inom näringslivet.
Man uppnår därigenom inte bara fördelen av att kunna öka återflödet utan
höjer dessutom sannolikt kvaliteten i biståndet i och med att expertis på det
aktuella området kan medverka i projektet.
Ett annat sätt att öka återflödet är att minska det obundna importstöd som
i dag utgår till biståndsmottagarna. Det obundna importstödet medför att
svenska pengar får bekosta inköp från andra industriländer med en betydligt
mindre generös inställning i sin biståndsgivning. Detta kan inte anses rimligt,
och det obundna importstödet bör därför tas bort. Importstöd bör i huvudsak
endast omfatta stöd till upphandling från Sverige.
Ett likartat problem erbjuder de s. k. lokala kostnaderna. Att täcka de
lokala kostnaderna för ett projekt innebär i realiteten att landet erhåller
utlandsvaluta på samma sätt som genom det obundna importstödet. Denna
utlandsvaluta utnyttjas sedan för upphandling från andra industriländer, dvs.
våra konkurrentländer. Sverige har inte heller någon som helst kontroll över
vilken typ av upphandling dessa medel används till. Att medlen i sin helhet
inte går till utvecklingsmål är tyvärr också sannolikt.
Sverige täcker en inte obetydlig del av kostnaderna inom ett mottagarland
för genomförandet av utvecklingsprojekt. Vår uppfattning är att de lokala
kostnaderna för biståndsprojekt normalt bör täckas av landet självt. Sverige
bör fortsättningsvis vara mer restriktivt vad gäller att täcka de lokala
kostnaderna för projekten.
Med hänvisning till vad som här anförts tillstyrker utskottet yrkande 7 i
motion 903.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 1, bort ha följande
lydelse:
1. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:903, yrkande 7, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående åtgärder för att öka återflödet.
UU 1982/83:20
103
16. Riktlinjer för bilateralt bistånd
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med ”Det
mycket” och slutar med ”resp. land” bort ha följande lydelse:
Som utskottet påpekat tidigare i detta betänkande nödvändiggör Sveriges
ytterst ansträngda budgetläge en sträng prövning även av biståndsanslagen.
Utskottet har därför funnit det motiverat att föreslå vissa besparingar i de
olika anslagsposterna. Det är utskottets övertygelse att denna återhållsamhet
även kan bidra till en effektivisering av biståndet.
Gentemot vissa programländer har särskilt stora reservationer uppkommit.
Aktuella exempel är Vietnam, Tanzania och Indien. Hänsyn bör tas till
befintliga reservationer vid fastställande av anslagsbelopp för nästa budgetår.
Vietnams invasion i Kampuchea samt brotten mot de mänskliga rättigheterna
i Vietnam, som tagit sig uttryck i flyktingströmmen från landet, hård
censur, fångläger m. m., utgör skäl för en nedtrappning av biståndet till
Vietnam. Några nya åtaganden från svensk sida gentemot Vietnam bör icke
göras så länge nuvarande situation består.
Det svenska utvecklingssamarbetet med Angola möter utomordentliga
problem. Såväl landets utvecklingspolitik som frånvaron av en fungerande
administration försvårar genomförandet av en meningsfull biståndsinsats.
SIDA förbereder nu en omläggning av det svenska biståndet till Angola.
I avvaktan på en höjd effektivitet i samarbetet med Angola föreslås en
lägre landram.
Propositionens förslag om en höjning av landramen till Botswana med 10
till 80 tillstyrks. Utnyttjandegraden av de anslagna medlen är hög och
biståndssamarbetet förefaller effektivt. Botswana har en demokratisk
samhällsutveckling.
1 fråga om Bangladesh, Kenya, Lesotho, Sri Lan ka och Swaziland tillstyrks
propositionens förslag till landramar.
Situationen för de mänskliga rättigheterna i Etiopien inger fortfarande
allvarlig oro. Biståndsprojekten fungerar dock väl.
Svårigheterna med biståndet till Laos är välkända, bl. a. är det inte
tillfredsställande klarlagt i vilken utsträckning den inhemska arbetskraften är
rekryterad på vedertaget frivilligt sätt.
Biståndet till Mozambique har ökat mycket snabbt under senare år. Även i
Mozambique är svårigheterna för en effektiv biståndsinsats betydande.
Problemen har ökat i och med att säkerhetsläget i landet försämrats. En
oförändrad landram förefaller motiverad. Det troliga är att betydande
reservationer kommer att uppstå.
I fråga om Nicaragua föreslås en oförändrad landram. Det finns anledning
att med stor uppmärksamhet följa utvecklingen i landet vad gäller
UU 1982/83:20
104
biståndsmålen demokratisk utveckling och hänsyn till mänskliga rättigheter.
Förslag till förändringar av ifrågavarande anslagsposter framförs i det
följande.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 40, bort ha följande
lydelse:
40. att riksdagen med besvarande av motion 1982/83:903, delyrkande
10 c), i vad avser medelsramar för Bangladesh,
Botswana, Lesotho och Swaziland, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om riktlinjer för
bilateralt bistånd,
17. Riktlinjer för bilateralt bistånd
Bertil Måbrink (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med ”För
flertalet” och slutar med ”bilaterala biståndsinsatserna” bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att landramar och länderval för svenskt bilateralt bistånd
successivt bör anpassas till tidigare av riksdagen antagna biståndspolitiska
riktlinjer. Till dessa hör kravet på mottagarlandets vilja och förmåga att
åstadkomma social utjämning och rättvis fördelning och inte gynna ett redan
privilegierat fåtal. Stöd för nationellt oberoende är ett annat sådant mål.
Tidigare har riksdagen uttalat att svenskt bistånd bör resultera i högre
levnadsstandard, större trygghet och ökad frihet för hela befolkningen. I
linje med detta uttalades 1968 att de utvecklingsansträngningar svenskt
bistånd skall stimulera även skall medverka till en samhällsutveckling i
demokratisk riktning.
Utskottet betonar att bedömningen av ett mottagarlands demokratiska
utveckling inte kan använda svenskt samhällsskick som måttstock. I
riksdagens biståndspolitiska beslut 1962 klargjordes också att ”det är
uteslutet att Sverige skulle förknippa sitt bistånd med politiska villkor” och
att ”biståndet således bör ges oberoende av de politiska förhållandena i
mottagarlandet”. I svensk biståndspolitisk praxis har t. ex. inte heller
upprätthållits krav på flerpartisystem. Detta bör dock inte hindra att krav
hävdas på en utveckling mot ökade medborgerliga fri- och rättigheter.
Ett formellt krav på flerpartisystem skulle även i dag rycka undan grunden
för huvuddelen av svenskt bilateralt bistånd. Ett av de få mottagarländer som
har ett flerpartisystem är Indien.
Exemplet Indien ger belägg för tanken, att flerpartisystem i sig inte är
tillräcklig garant för demokratiska fri- och rättigheter. Vid flera tillfällen har
undantagstillstånd proklamerats. Polis och militär har satts in mot hungerdemonstrationer.
De aktuella oroligheterna i Assam talar också sitt tydliga
UU 1982/83:20
105
språk. Enpartisystem råder i andra mottagarländer som Angola, Mozambique
och Tanzania utan att för den skull någon allvarligare kritik kan riktas
mot utvecklingen mot demokrati i dessa länder.
När det gäller viljan och förmågan att åstadkomma social utjämning och
rättvis fördelning konstaterar utskottet påtagliga brister hos mottagarländer
som Bangladesh, Indien, Kenya, Lesotho, Sri Lanka och Swaziland.
Däremot finns anledning att uppmuntra de ansträngningar och prioriteringar
i nämnda syften som görs i Angola, Etiopien, Laos, Mozambique, Nicaragua
och Vietnam. Utskottet finner att fortsatt uppmärksamhet bör fästas vid
dessa avgörande skillnader mellan aktuella mottagarländer vid fastställande
av landramar och länderval.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 40, bort ha följande
lydelse:
40. att riksdagen med besvarande av motion 1982/83:903, delyrkande
10 c), i vad avser medelsramar för Bangladesh,
Botswana, Lesotho och Swaziland som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om riktlinjer för bilateralt
bistånd.
18. Angola
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”motion 1786” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en viss sänkning av landramen för Angola är motiverad
och föreslår därför i enlighet med delyrkande 10 b) i motion 903 en
medelsram av 80 milj. kr. för Angola för budgetåret 1983/84. Därmed
avstyrks motion 2167 och motion 1786 i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 6, bort ha följande
lydelse:
6. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1786, yrkande 4,
och med ändring av propositionens förslag, bifaller medelsförslaget
i motion 1982/83:903, delyrkande 10 b) i vad avser
Angola och till medelsram för Angola för budgetåret 1983/84
godkänner ett belopp av 80 milj. kr.
19. Angola
Bertil Måbrink (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”motion 1786” bort ha följande lydelse:
UU 1982/83:20
106
Utskottet anser att en viss höjning av landramen för Angola är motiverad
och föreslår därför i enlighet med yrkande 4 i motion 1786 en medelsram av
110 milj. kr. för Angola för budgetåret 1983/84. Därmed avstyrks motion
2167 och motion 903 i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 6, bort ha följande
lydelse:
6. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande 10
b), i vad avser Angola, och med ändring av propositionens
förslag, bifaller medelsförslaget i motion 1982/83:1786, yrkande
4, och till medelsram för Angola för budgetåret 1983/84
godkänner ett belopp av 110 milj. kr.
20. Etiopien
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och på s. 52 slutar med ”motion 1786” bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att landramen för Etiopien bör vara oförändrad och
föreslår därför i enlighet med delyrkande 10 b) i motion 903 en medelsram av
85 milj. kr. för Etiopien för budgetåret 1983/84. Därmed avstyrks motion
2167 och motion 1786 i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 7, bort ha följande
lydelse:
7. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1786, yrkande 5,
och med ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1982/83:903, delyrkande 10 b) i vad avser
Etiopien och till medelsram för Etiopien för budgetåret 1983/84
godkänner ett belopp av 85 milj. kr.
21. Etiopien
Bertil Måbrink (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och på s. 52 slutar med ”det avstyrks” bort ha följande
lydelse:
Det har i SIDA:s rapporter, redovisade i propositionen, klart framhållits
att det svenska biståndet till landet fördelas och kommer till användning på
ett effektivt sätt. Detta har också uttryckts av utrikesministern i ett
interpellationssvar i riksdagen den 12 april 1983, där han säger: ”Enligt våra
erfarenheter tar Etiopien väl hand om erhållet bistånd.” När det gäller den
UU 1982/83:20
107
katastrofala torkan som drabbat Etiopien säger utrikesministern i samma
interpellationssvar: ”Långvarig torka har försatt stora delar av Etiopien i ett
svårt försörjningsläge. Livsmedelsbristen är särskilt stort i provinserna
Wollo, Gondar, Tigré och Eritrea. Stora befolkningsgrupper har drabbats.
F. n. lider närmare två miljoner människor av hungersnöd.” Utskottet anser
att en viss höjning av landramen för Etiopien därför är motiverad och föreslår
i enlighet med yrkande 5 i motion 1786 en medelsram av 110 milj. kr. för
Etiopien för budgetåret 1983/84. Därmed avstyrks motion 903 i motsvarande
del.
Ett utökat biståndssamarbete bör också enligt utskottets mening användas
till att ytterligare fördjupa och utveckla kontakterna mellan Sverige och
Etiopien. Genom de naturliga förutsättningar som skapats genom det
mångåriga och omfattande samarbetet mellan de båda länderna finns det en
god grund att bygga på. Regeringen bör därför ta initiativ till att ett sådant
utökat samarbete kommer i gång. Utskottet tillstyrker därmed motion
722.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, momenten 7 och 8, bort ha
följande lydelse:
7. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande
10 a), i vad avser Etiopien och med ändring av propositionens
förslag, bifaller medelsförslaget i motion 1982/83:1786, yrkande
5, och till medelsram för Etiopien för budgetåret 1983/84
godkänner ett belopp av 110 milj. kr.,
8. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:722 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utökade
förbindelser med Etiopien.
22. Guinea-Bissau, Kap Verde och Laos
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”motion 1786” bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker de besparingar som oförändrade landramar för
Guinea-Bissau, Kap Verde och Laos innebär.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, momenten 9, 11 och 13, bort ha
följande lydelse:
9. att riksdagen med ändring av propositionens förslag bifaller
medelsförslaget i motion 1982/83:903, delyrkande 10 a), i vad
avser Guniea-Bissau, och till medelsram för Guinea-Bissau för
budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av 60 milj. kr.,
UU 1982/83:20
108
11. att riksdagen med ändring av propositionens förslag bifaller
medelsförslaget i motion 1982/83:903, delyrkande 10 a), i vad
avser Kap Verde, och till medelsram för Kap Verde för
budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av 40 milj. kr.,
13. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1786, yrkande 6,
och med ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1982/83:903, delyrkande 10 a), i vad avser Laos,
och till medelsram för Laos för budgetåret 1983/84 godkänner
ett belopp av 55 milj. kr.
23. Indien
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”avser Indien.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en viss minskning av landramen för Indien är motiverad
och föreslår därför i enlighet med delyrkande 10 b) i motion 903 en
medelsram av 300 milj. kr. för Indien för budgetåret 1983/84. Därmed
avstyrks motion 2167 och motion 1786 i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 10, bort ha följande
lydelse:
10. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:2167, yrkande 3, i
vad avser Indien, och med ändring av propositionens förslag,
bifaller medelsförslaget i motion 1982/83:903, delyrkande
10 b), i vad avser Indien, och till medelsram för Indien för
budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av 300 milj. kr.
24. Indien
Rune Ångström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med ”För
flertalet” och slutar med ”bilaterala biståndsinsatserna" bort utgå.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”avser Indien” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att en viss höjning av landramen för Indien utöver
innevarande budgetårs nivå och regeringens förslag för nästa budgetår är
motiverad. Utskottet föreslår därför en medelsram för det svenska biståndet
till Indien under budgetåret 1983/84 på 345 milj. kr. Därmed tillstyrks motion
2167, yrkande 3, i vad avser Indien, och avstyrks motion 903, delyrkande
10 b), i vad avser Indien.
UU 1982/83:20
109
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 10, bort ha följande
lydelse:
10. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande
10 b), i vad avser Indien, och med ändring av propositionens
förslag bifaller medelsförslaget i motion 1982/83:2167, yrkande
3, i vad avser Indien, och till medelsram för Indien för
budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av 345 milj. kr.
25. Kenya
Bertil Måbrink (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”utskottets ställningstagande” bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att en viss sänkning av landramen för Kenya är motiverad
och föreslår därför i enlighet med yrkande 14 i motion 1786 en medelsram av
125 milj. kr. för Kenya för budgetåret 1983/84. Därmed avstyrks motion 903
och motion 2167 i motsvarande delar.
dels att utskottet hemställer att punkt 4.8, moment 12, bort ha följande
lydelse:
12. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande
10 c), och motion 1982/83:2167, yrkande 3, båda i vad avser
Kenya och med ändring av propositionens förslag bifaller
medelsförslaget i motion 1982/83:1786, yrkande 14, och till
medelsram för Kenya för budgetåret 1983/84 godkänner ett
belopp av 125 milj. kr.
26. Kenya
Rune Ångström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med ”För
flertalet” och slutar med ”bilaterala biståndsinsatserna” bort utgå.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”utskottets ställningstagande” bort ha följande
lydelse:
Utskottet finner att en viss höjning av landramen för Kenya utöver
regeringens förslag är motiverad. Utskottet föreslår därför, i likhet med
SIDA, en medelsram för det svenska biståndet till Kenya under budgetåret
1983/84på 135 milj. kr. Därmed tillstyrks motion 2167, yrkande 3, i vad avser
Kenya, och avstyrks motion 903, delyrkande 10 c), i vad avser Kenya, samt
motion 1786, yrkande 14.
UU 1982/83:20
110
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 12, bort ha följande
lydelse:
12. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande
10 c), i vad avser Kenya, och motion 1982/83:1786, yrkande 14,
samt med ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1982/83:2167, yrkande 3, i vad avser Kenya, och
till medelsram för Kenya för budgetåret 1983/84 godkänner ett
belopp av 135 milj. kr.
27. Laos
Bertil Måbrink (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”förevarande yrkanden” bort ha följande lydelse:
Som framgår av beskrivningen i motion 1787 är Laos ett utsatt, av krig
härjat och i många avseenden isolerat land. Dess biståndsbehov är ytterst
stora. Utskottet delar motionärernas bedömning att det finns anledning för
Sverige att bygga ut förbindelserna med detta land, inte bara genom ett
fortsatt bistånd utan även genom andra ekonomiska och kulturella förbindelser.
Liknande synpunkter gör sig gällande i fråga om Vietnam. Enligt
utskottets mening finns det anledning för Sverige att utöver fortsatt bistånd
även ytterligare fördjupa våra andra kontakter även med Vietnam. Utskottet
tillstyrker därför förslaget i motion 1787 om utökade förbindelser i övrigt
med Laos och Vietnam. Utskottet tillstyrker därmed även medelsförslaget i
motion 1786, yrkande 6. Utskottet ansluter sig till propositionens förslag vad
beträffar landramar för budgetåret 1983/84 för de länder som i övrigt nämnts i
nu förevarande yrkanden.
dels att ”liksom yrkande 6 i motion 1786” på s. 56 i utskottets yttrande bort
utgå.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, momenten 13 och 14, bort ha
följande lydelse:
13. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande
10 a), i vad avser Laos och med ändring av propositionens
förslag bifaller medelsförslaget i motion 1982/83:1786, yrkande
6, och till medelsram för Laos budgetåret 1983/84 godkänner
ett belopp av 65 milj. kr.,
14. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1787 hos regeringen
hemställer om åtgärder för att utveckla Sveriges ekonomiska,
handelspolitiska och kulturella förbindelser med Vietnam och
Laos.
UU 1982/83:20
lil
28. Mozambique
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 53 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”motion 1786” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att landramen för Mozambique bör vara oförändrad och
föreslår därför, i enlighet med delyrkande 10 a) i motion 903, en medelsram
av 230 milj.kr. för Mozambique för budgetåret 1983/84.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 15, bort ha följande
lydelse:
15. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1786, yrkande 7,
och med ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1982/83:903, delyrkande 10 a), i vad avser
Mozambique och till medelsram för Mozambique för budgetåret
1983/84 godkänner ett belopp av 230 milj. kr.
29. Mozambique
Bertil Måbrink (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 53 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”motion 1786” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser en viss höjning av landramen för Mozambique motiverad
och föreslår därför, i enlighet med yrkande 7 i motion 1786 en medelsram av
260 milj. kr. för Mozambique för budgetåret 1983/84.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 15, bort ha följande
lydelse:
15. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande
10 a), i vad avser Mozambique och med ändring av propositionens
förslag bifaller medelsförslaget i motion 1982/83:1786,
yrkande 7, och till medelsram för Mozambique för budgetåret
1983/84 godkänner ett belopp av 260 milj. kr.
30. Nicaragua
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 53 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”motion 1786” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att landramen för Nicaragua bör vara oförändrad och
föreslår därför, i enlighet med delyrkande 10 a) i motion 903 och yrkande 18 i
UU 1982/83:20
112
motion 1774 en medelsram av 50 milj. kr. för Nicaragua för budgetåret
1983/84. Därmed avstyrks motion 1786 i motsvarande del.
dels att utskottet hemställer att punkt 4.8, moment 16, bort ha följande
lydelse:
16. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1786, yrkande 8,
med ändring av propositionens förslag och med anledning av
motion 1982/83:1774, yrkande 18, bifaller medelsförslaget i
motion 1982/83:903, delyrkande 10 a) i vad avser Nicaragua,
och till medelsram för Nicaragua för budgetåret 1983/84
godkänner ett belopp av 50 milj. kr.
31. Nicaragua
Sture Korpås och Gunnel Jonäng (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 53 som börjar med ”1
Nicaragua” och slutar med ”motion 1786” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att biståndet till Nicaragua är ett betydelsefullt inslag i vårt
stöd åt länder som nyligen frigjort sig från en orättfärdig regim och vill inte
ifrågasätta Nicaraguas stora biståndsbehov.
Det svenska biståndet till Nicaragua har emellertid vuxit till en betydande
storlek på några få år. Den i årets budgetproposition föreslagna landramshöjningen
är procentuellt större än för något annat mottagarland.
Samtidigt är situationen i de centralamerikanska länderna att betrakta som
något av en helhet. Händelser i ett land påverkar övriga länder i regionen.
Det finns enligt utskottets mening anledning att anlägga detta perspektiv
även på vårt biståndssamarbete i området. Mot bakgrund av den snabba
tillväxten av biståndet till Nicaragua finner utskottet det inte orimligt att en
del av den föreslagna landramen för detta land avsätts för utvecklingsändamål
i andra delar av den centralamerikanska regionen.
Enligt utskottets mening bör en förstärkning av vårt bistånd till övriga
delar av Centralamerika lämpligen kunna komma till stånd genom att -såsom föreslås i motion 1774 - ett belopp av 25 milj. kr. överförs från
anslagsposten för Nicaragua till anslagsposten Regionala insatser för
användning i enlighet med synpunkterna i motion 1774. Utskottet tillstyrker
därmed yrkande 18 i motion 1774 och avstyrker propositionens förslag till
landram för Nicaragua. Delyrkande 10 a) i motion 903 liksom yrkande 8 i
motion 1786 avstyrks i konsekvens härmed.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 16, bort ha följande
lydelse:
16. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1774, yrkande 18,
med ändring av propositionens förslag samt med avslag på
motion 1982/83:903, delyrkande 10 a) och motion 1982/
UU 1982/83:20
113
83:1786, yrkande 8, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om att bibehålla oförändrad landram för
Nicaragua och därmed möjliggöra insatser även i andra länder i
Central- och Sydamerika.
32. Nicaragua
Bertil Måbrink (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 53 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”motion 1786” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en viss höjning av landramen för Nicaragua är
motiverad och föreslår därför, i enlighet med yrkande 8 i motion 1786, en
medelsram av 85 milj. kr. för Nicaragua för budgetåret 1983/84. Därmed
avstyrks motion 903 och motion 1774 i motsvarande delar.
dels att utskottet hemställer att punkt 4.8, moment 16, bort ha följande
lydelse:
16. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande
10 a), och motion 1982/83:1774, yrkande 18, båda i vad avser
Nicaragua, och med ändring av propositionens förslag, bifaller
medelsförslaget i motion 1982/83:1786, yrkande 8, och till
medelsram för Nicaragua för budgetåret 1983/84 godkänner ett
belopp av 85 milj. kr.
33. Sri Lanka
Bertil Måbrink (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”utskottets ställningstagande” bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser inte att en landram av den av regeringen föreslagna
storleken är erforderlig för att fullgöra Sveriges åtaganden och föreslår
därför en sänkning till 200 milj. kr. för nästkommande budgetår. Därmed
avstyrks motion 903 i motsvarande del.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 17, bort ha följande
lydelse:
17. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande
10 c), i vad avser Sri Lanka, och med ändring av propositionens
förslag bifaller medelsförslaget i motion 1982/83:1786, yrkande
15, och till medelsram för Sri Lanka för budgetåret 1983/84
godkänner ett belopp av 200 milj. kr.
Riksdagen 1982183. 9 sami. Nr 20
UU 1982/83:20
114
34. Tanzania
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”för Tanzania” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser inte att en landram av den av regeringen föreslagna
storleken är erforderlig och föreslår därför en sänkning till 400 milj. kr. för
nästkommande budgetår.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 18, bort ha följande
lydelse:
18. att riksdagen med ändring av propositionens förslag bifaller
medelsförslaget i motion 1982/83:903, delyrkande 10 b) i vad
avser Tanzania, och till medelsram för Tanzania för budgetåret
1983/84 godkänner ett belopp av 400 milj. kr.
35. Vietnam
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”avser Vietnam” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en sänkning av medelsramen för Vietnam är motiverad
och föreslår därför i enlighet med delyrkande 10 b) i motion 903 en sänkning
till 125 milj. kr. av medelsramen för Vietnam för budgetåret 1983/84.
Utskottet avstyrker motion 1786, motion 1774 och motion 2167 i motsvarande
delar.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 19, bort ha följande
lydelse:
19. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1786, yrkande 9,
motion 1982/83:1774, yrkande 18, och motion 1982/83:2167,
yrkande 3, i denna del bifaller medelsförslaget i motion
1982/83:903, delyrkande 10 b) i vad avser Vietnam och till
medelsram för Vietnam för budgetåret 1983/84 godkänner ett
belopp av 125 milj. kr.
36. Vietnam
Sture Korpås och Gunnel Jonäng (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med ”Såväl
SIDA” och slutar med ”avser Vietnam” bort ha följande lydelse:
Enligt vad som framgår av propositionen uppgick reservationen under
UU 1982/83:20
115
anslagsposten för Vietnam vid ingången av innevarande budgetår till inte
mindre än 300 milj. kr. vartill skall läggas den föreslagna medelsramen på 365
milj. kr. När nu de kapitalkrävande byggnadsarbetena vid pappersbruket i
Vinh Phu i huvudsak är avslutade kan det finnas skäl att återföra biståndet till
Vietnam till en för omständigheterna mer normal nivå. Ett fortsatt bistånd
till Vietnam kan enligt utskottets mening inte heller förbli helt opåverkat av
Vietnams ockupation av sitt grannland och den osäkerhet om framtiden
denna situation skapar. Det kan också betecknas som utmanande att ett land
mottar ett mycket omfattande specialinriktat projektbistånd samtidigt som
människor oförskyllt lider nöd i området närmast intill.
Utskottet vill därför, i enlighet med synpunkterna i motion 1774, föreslå
att landramen för Vietnam sänks med 45 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag. Det frigjorda beloppet bör överföras till anslagsposten
Särskilda program, rubriken Miljö- och markvård samt energi.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 18 i motion 1774 och avstyrker
propositionens förslag till landram för Vietnam. Till följd härav avstyrks
delyrkande 10 b) i motion 903, yrkande 9 i motion 1786, och yrkande 3 i
motion 2167 i vad avser Vietnam.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 19, bort ha följande
lydelse:
19. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1774, yrkande 18,
med anledning av propositionens förslag och med avslag på
motion 1982/83:903, delyrkande 10 b), motion 1982/83:2167,
yrkande 3, båda i vad avser Vietnam, samt motion 1982/
83:1786, yrkande 9, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om en minskning av landramen för
Vietnam, för att möjliggöra en fortsatt utveckling av verksamheten
under rubriken Miljö- och markvård samt energi.
37. Vietnam
Rune Ångström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med ”För
flertalet” och slutar med ”bilaterala biståndsinsatserna”bort utgå.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med ”Såväl
SIDA” och slutar med ”avser Vietnam” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att medelsramen för Vietnam kan hållas på en oförändrad
nivå av 345 milj. kr. även under budgetåret 1983/84. Utskottet tillstyrker
därmed motion 2167, yrkande 3, i vad avser Vietnam, och avstyrker motion
903, delyrkande 10 b), i vad avser Vietnam, motion 1774, yrkande 18, samt
motion 1786, yrkande 9.
UU 1982/83:20
116
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 19, bort ha följande
lydelse:
19. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande
10 b), i vad avser Vietnam, motion 1982/83:1774, yrkande 18,
och motion 1982/83:1786, yrkande 9, samt med ändring av
propositionens förslag bifaller medelsförslaget i motion 1982/
83:2167, yrkande 3, i vad avser Vietnam, och till medelsram för
Vietnam för budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av 345
milj. kr.
38. Vietnam
Bertil Måbrink (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och på s. 55 slutar med ”det avstyrks” bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att en viss höjning av medelsramen för Vietnam är
motiverad och föreslår därför i enlighet med yrkande 9 i motion 1786 en
höjning till 420 milj. kr. av medelsramen för Vietnam för budgetåret 1983/84.
Motion 1787 angående utökade förbindelser med Laos och Vietnam tillstyrks
på annan plats i detta betänkande.
Utskottet avstyrker motion 903, motion 1774 och motion 2167 i
motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 19, bort ha följande
lydelse:
19. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande
10 b), motion 1982/83:1774, yrkande 18, och motion 1982/
83:2167, yrkande 3, alla i vad avser Vietnam, och med ändring
av propositionens förslag bifaller medelsförslaget i motion
1982/83:1786, yrkande 9, och till medelsram för Vietnam för
budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av 420 milj. kr.
39. Zambia
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”avser Zambia” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att landramen för Zambia bör vara oförändrad och
föreslår därför, i enlighet med delyrkande 10 a) i motion 903, en medelsram
av 165 milj. kr. för Zambia för budgetåret 1983/84. Motion 2167 avstyrks i
motsvarande del.
UU 1982/83:20
117
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 20, bort ha följande
lydelse:
20. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:2167, yrkande 3, i
vad avser Zambia och med ändring av propositionens förslag
bifaller medelsförslaget i motion 1982/83:903, delyrkande 10 a)
i vad avser Zambia, och till medelsram för Zambia för
budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av 165 milj. kr.
40. Zambia
Rune Ångström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med ”För
flertalet” och slutar med ”bilaterala biståndsinsatserna” bort utgå.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”avser Zambia” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att en viss höjning av landramen för Zambia utöver
regeringens förslag är motiverad. Utskottet föreslår därför, i likhet med
SIDA, en medelsram för det svenska biståndet till Zambia under budgetåret
1983/84 på 180 milj. kr. Därmed tillstyrks motion 2167, yrkande 3, i vad avser
Zambia, och avstyrks motion 903, delyrkande 10 a), i vad avser Zambia.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 20, bort ha följande
lydelse:
20. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande
10 a), i vad avser Zambia, och med ändring av propositionens
förslag bifaller medelsförslaget i motion 1982/83:2167, yrkande
3, i vad avser Zambia, och till medelsram för Zambia för
budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av 180 milj. kr.
41. Zimbabwe
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”avser Zimbabwe” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att landramen för Zimbabwe bör vara oförändrad och
föreslår därför, i enlighet med delyrkande 10 a) i motion 903, en medelsram
av 110 milj. kr. för Zimbabwe för budgetåret 1983/84. Därmed avstyrks
motion 2167 i motsvarande del.
UU 1982/83:20
118
dels att utskottet hemställer att punkt 4.8, moment 21, bort ha följande
lydelse:
21. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:2167, yrkande 3, i
vad avser Zimbabwe, och med ändring av propositionens
förslag bifaller medelsförslaget i motion 1982/83:903, delyrkande
10 a) i vad avser Zimbabwe, och till medelsram för
Zimbabwe för budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av 110
milj. kr.
42. Kampuchea
Bertil Måbrink (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar med ”De stora”
och slutar med ”genom riksdagsbeslut” bort ha följande lydelse:
De internationella hjälpinsatserna längs gränsen mellan Thailand och
Kampuchea bör enligt utskottets mening nu successivt kunna avvecklas. Som
dessa hjälpinsatser utvecklat sig har de fått den icke önskade effekten att
stora grupper som inte torde kunna betecknas som flyktingar dragits till
gränsområdena, där ofta en bättre livsmedelsförsörjning kunnat erbjudas än
inne i landet. Fall av svartabörshandel med livsmedel och andra varor har
också blivit en följd av den ofta artificiella försörjningssituationen. Det är
vidare risk för att hjälpen tas om hand av grupper den inte är avsedd för.
Utskottet är därför av uppfattningen att det svenska biståndet nu i ökande
grad i stället bör kanaliseras till de områden inne i Kampuchea där det bättre
behövs och mer ägnas åt återuppbyggnad än åt tillfälliga katastrofinsatser.
Ett svenskt bistånd till Folkrepubliken Kampuchea om 10 milj. kr. för nästa
budgetår förefaller utskottet välmotiverat. Utskottet ansluter sig härmed till
de synpunkter som framförs i motion 723, yrkande 1, och motion 1786,
yrkande 12.
dels att utskottets hemställan punkt 4.8, momenten 22 och 23, bort ha
följande lydelse:
22. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:723, yrkande 1, hos
regeringen hemställer om åtgärder för att kanalisera hjälpen till
Kampuchea direkt in i landet och att det sker en avveckling av
den svenska hjälpinsatsen via Thailand,
23. att riksdagen med ändring av propositionens förslag bifaller
medelsförslaget i motion 1982/83:1786, yrkande 12, och beviljar
Folkrepubliken Kampuchea bistånd med 10 milj. kr.
UU 1982/83:20
119
43. Demokratiska folkrepubliken Yemen
Bertil Måbrink (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar med ”Liknande
motionsyrkanden” och slutar med ”av översvämningar” bort ha följande
lydelse:
Utskottet tillstyrker dessa båda yrkanden och föreslår att Yemen upptas
som programland samt för budgetåret 1983/84 tilldelas ett bistånd på 20
milj. kr.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 24, bort ha följande
lydelse:
24. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:899 och motion
1982/83:1786, yrkande 11, hos regeringen hemställer att PDRY
(Demokratiska Folkrepubliken Yemen) upptas som programland
för utvecklingsbistånd och beviljas bistånd med 20
milj. kr.
44. Grenada
Bertil Måbrink (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 57 som börjar med
”Beträffande åtgärder” och slutar med ”och Laos” bort ha följande
lydelse:
Grenada, den lilla ö-republiken i Karibiska havet, är så gott som okänd för
de flesta svenskar. F. d. brittisk koloni, som erhöll självständighet 1974, har
Grenada som alla andra länder i tredje världen haft att kämpa mot
underutveckling och nykolonialism.
1979 genomfördes en oblodig revolution, och därefter har Grenada
framgångsrikt utvecklat samhällssektorer som utbildning, sjukvård, kamp
mot narkotika m. m. på det sätt som alla progressiva stater som befriat sig
gjort före dem.
Grenada behöver stöd från många håll, och här bör Sverige kunna spela en
viktig roll. Även om vårt land f. n. har svårigheter med att åta sig nya
biståndsuppdrag kan även små summor för en stat som Grenada vara av
mycket stor betydelse. Utskottet föreslår därför att Grenada skall få ett
bidrag på 2 milj. kr. för budgetåret 1983/84.
Det är också viktigt att Sverige utvecklar kontakterna med Grenada på
andra plan. Mycket små stater som Grenada och något större som Sverige
hotas ständigt att dras in i beroenden och osjälvständighet inom handel,
ekonomi och säkerhetspolitik. Det är ett gemensamt intresse att hävda små
staters rätt att fortleva utan inblandning utifrån.
Utskottet vill därför tillstyrka motion 905 om utökade kontakter med
Grenada.
UU 1982/83:20
120
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 25, bort ha följande
lydelse:
25. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:905 och motion
1982/83:1786, yrkande 13, hos regeringen hemställer om
åtgärder för utökade och närmare kontakter med Grenada och
att Grenada beviljas bistånd med 2 milj. kr.
45. Cuba
Bertil Måbrink (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar med ”Det
långsiktiga” och slutar med ”yrkandena 1 och 2” bort ha följande
lydelse:
Cuba är ett land i Latinamerika som lyckats bryta underutvecklingens
onda cirkel och fördela sina knappa resurser planmässigt och till hela folkets
bästa.
Utskottet anser det motiverat att nu återuppta ett reguljärt bistånd till
Cuba och föreslår i enlighet med vad som yrkas i motionerna 1786 och 1788
att Cuba åter blir programland, att det beviljas ett bistånd om 60 milj. kr. för
budgetåret 1983/84 och att Sveriges kontakter med Cuba även i övrigt
utvecklas, särskilt vad gäller handels- och kulturutbyte.
Med hänvisning till vad som anförts i det föregående tillstyrker utskottet
yrkande 1 i motion 723, motionerna 899 och 905, yrkandena 10-13 i motion
1786 samt motion 1788.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 26, bort ha följande
lydelse:
26. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1786, yrkande 10,
och motion 1982/83:1788 beslutar att Cuba på nytt tas upp som
programland för svenskt bistånd och beviljas bistånd med 60
milj. kr. samt att riksdagen uttalar att Sveriges kontakter och
samarbete med Cuba bör utvecklas särskilt vad avser handelsoch
kulturutbyte.
46. Humanitärt bistånd till Latinamerika
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med ”Med
tanke” och på s. 59 slutar med ”oförändrad nivå” bort ha följande
lydelse:
Med tanke på det kraftiga påslag som gjordes på denna anslagspost förra
budgetåret är utskottet av uppfattningen att en oförändrad medelstilldelning
är tillräcklig, särskilt som medel för humanitära ändamål i Latinamerika även
UU 1982/83:20
121
kan utgå från katastrofanslaget och anslagsposten för Enskilda organisationer.
Utskottet tillstyrker därför delyrkande 10 e) i motion 903 och avstyrker
motionerna 2167 och 1786 i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 27, bort ha följande
lydelse:
27. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:2167, yrkande 3 i
denna del, och motion 1982/83:1786, yrkande 16, samt med
ändring av propositionens förslag, bifaller medelsanvisningen i
motion 1982/83:903, delyrkande 10 e) i vad avser Latinamerika,
och till medelsram för Humanitärt bistånd i Latinamerika för
budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av 100 milj. kr.
47. Humanitärt bistånd i Latinamerika
Rune Ångström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med ”Med
tanke” och på s. 59 slutar med ”oförändrad nivå” bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att det humanitära biståndet till Latinamerika bör öka.
Rapporter från Amnesty visar att enorma brott mot mänskliga rättigheter
förekommer i vissa latinamerikanska länder. Tusentals människor har
bortförts och mördats. Internering utan rättegång, tortyr och andra
övergrepp är tyvärr inte ovanliga metoder för undertryckande av de
mänskliga rättigheterna.
Enligt utskottets uppfattning måste stödet för demokratin och mänskliga
rättigheter vara centralt i den svenska biståndspolitiken. Utskottet föreslår
därför att denna anslagspost höjs med 10 milj. kr. utöver regeringens förslag
till 120 milj. kr. Utskottet tillstyrker därmed yrkande 3 i motion 2167, i vad
avser humanitärt bistånd i Latinamerika, och avstyrker motion 903,
delyrkande 10 e), i vad avser humanitärt bistånd i Latinamerika.
I konsekvens härmed tillstyrks även medelsförslaget i motion 1786,
yrkande 16.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 27, bort ha följande
lydelse:
27. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande 10
e), i vad avser Latinamerika, och med ändring av propositionens
förslag bifaller medelsförslaget i motion 1982/83:1786,
yrkande 16, och motion 1982/83:2167, yrkande 3, i vad avser
Latinamerika, och till medelsram för Humanitärt bistånd i
Latinamerika för budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av
120 milj. kr.
UU 1982/83:20
122
48. Humanitärt bistånd i Latinamerika
Bertil Måbrink (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar ”Med tanke” och
på s. 59 slutar ”oförändrad nivå” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill särskilt betona vikten av att denna anslagspost används för
bistånd till de olika centralamerikanska befrielserörelserna. Situationen i
Centralamerika har ytterligare förvärrats efter den från USA organiserade
invasionen av norra Nicaragua från baser i Honduras. Samtidigt trappas
USA:s militära hjälp till terrorregimerna i Guatemala och El Salvador upp,
vilket gör ökade humanitära insatser via befrielserörelserna angelägna. Den i
motionerna 1786 och 2167 föreslagna anslagsökningen utöver regeringens
förslag synes därför motiverad. Till följd av utskottets ställningstagande
avstyrks delyrkande 10 e) i motion 903 om att bibehålla anslagsposten på
oförändrad nivå.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 27, bort ha följande
lydelse:
27. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande 10
e), i vad avser Latinamerika, och med ändring av propositionens
förslag bifaller medelsförslaget i motion 1982/83:1786,
yrkande 16, och motion 1982/83:2167, yrkande 3, i vad avser
Latinamerika och till medelsram för Humanitärt bistånd i
Latinamerika för budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av
120 milj. kr.
49. Humanitärt bistånd till södra Afrika
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60 börjar med ”Med
hänsyn” och slutar på s. 61 med ”150 milj. kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med motion 903, att en oförändrad medelstilldelning
till anslagsposten Humanitärt bistånd i södra Afrika är till fyllest,
särskilt som medel för humanitära ändamål i södra Afrika även kan utgå från
katastrofanslaget och anslagsposten för Enskilda organisationer. Därmed
tillstyrker utskottet propositionens förslag om ett belopp på 140 milj. kr.
Motionerna 1786 och 2167 avstyrks därmed i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 28, bort ha följande
lydelse:
28. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1786, yrkande 17,
och motion 1982/83:2167, yrkande 3 i denna del, bifaller
medelsförslaget i motion 1982/83:903, delyrkande 10 e), i
UU 1982/83:20
123
denna del, och propositionens förslag samt till medelsram för
Humanitärt bistånd i södra Afrika för budgetåret 1983/84
godkänner ett belopp av 140 milj. kr.
50. Regionala insatser
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”motion 903” bort ha följande lydelse:
Anslagsposten för regionala insatser har under relativt få år vuxit betydligt
i storlek. Mot bakgrund av att regeringen förfogar över flera andra
anslagsposter för biståndsändamål just i södra Afrika, och med hänvisning
till kravet på besparingar, vill utskottet förorda en viss minskning av
anslagsposten för regionala insatser. Utskottet delar i detta avseende
synpunkterna i motion 903, vilken således tillstyrks i denna del.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 30, bort ha följande
lydelse:
30. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1774, yrkande 19,
och med ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1982/83:903, delyrkande 10 d), och till medelsram
för Regionala insatser för budgetåret 1983/84 godkänner
ett belopp av 100 milj. kr.
51. Regionala insatser
Sture Korpås och Gunnel Jonäng (båda c) anser - under förutsättning av
bifall till reservation 4 om Nicaragua -
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61 börjar med "Till följd”
och slutar med ”motion 903” bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare i detta betänkande förordat en i förhållande till
regeringens förslag med 25 milj. kr. minskad landram för Nicaragua. Med
hänsyn till att de politiska händelserna i de centralamerikanska staterna i så
hög grad är av regional karaktär finner utskottet det angeläget att regeringen
har en viss beredskap för ett bredare stöd till de länder i området där särskilda
behov finns. Ett syfte bör därvid kunna vara att stödja demokratiska länder i
området, såsom Costa Rica. Det finns också anledning att ha en beredskap
för behov som kan uppstå i krigshärjade länder som El Salvador.
Utskottet föreslår därför att anslagsposten Regionala insatser höjs med 25
milj. kr. i syfte att möjliggöra insatser av det slag som nämns i motion
1774.
Medelsförslaget i yrkande 19 i motion 1774 tillstyrks därför. Till följd härav
UU 1982/83:20
124
avstyrks delyrkande 10 d) i motion 903 om en minskning av anslagsposten för
Regionala insatser.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 30, bort ha följande
lydelse:
30. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1774, yrkande 19,
med ändring av propositionens förslag och med avslag på
motion 1982/83:903, delyrkande 10 d), som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om en höjning av
medelsramen för Regionala insatser för att möjliggöra insatser
även i andra länder i Central- och Sydamerika.
52. Katastrofbistånd
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”260,6 milj. kr.” bort ha följande lydelse:
Som framgår ovan uppgår det för budgetåret 1983/84 nya belopp som
regeringen begär av riksdagen till 110,6 milj. kr. Därtill kommer inte mindre
än 130 milj. kr. i form av ointecknade reservationer från föregående
budgetår. Med hänsyn härtill anser utskottet en viss nedskärning av posten
motiverad och föreslår därför, med instämmande i delyrkande 10 g) i motion
903, att 100 milj. kr. anslås för det kommande budgetåret. Till följd härav
avstyrks yrkande 18 i motion 1786.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 31, bort ha följande
lydelse:
31. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1786, yrkande 18,
med ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget i
motion 1982/83:903, delyrkande 10 g), och till medelsram för
Katastrofer m. m. för budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp
av 100 milj. kr.
53. Katastrofbistånd
Bertil Måbrink (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”260,6 milj. kr.” bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till de stora krav som ställs på regeringens möjligheter att i
olika situationer utnyttja medel från katastrofposten, är utskottet av
uppfattningen att en viss höjning av denna post är berättigad. Eftersom att
utskottet på annan plats i detta betänkande föreslagit en ökning med 20
milj. kr. för anslagsposten för södra Afrika och att medel härför skall tas från
UU 1982/83:20
125
katastrofposten, finner utskottet det nödvändigt att posten i fråga tillförs
detta belopp. Därmed tillstyrker utskottet medelsförslaget i yrkande 18 i
motion 1786 och avstyrker följaktligen motion 903 i motsvarande del.
dels att utskottets hemställan i 4.8, moment 31, bort ha följande
lydelse:
31. att riksdagen, med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande 10
g), och med ändring av propositionens förslag bifaller förslaget i
motion 1982/83:1786, yrkande 18, att tillföra katastrofposten
ytterligare 20 milj. kr.
54. Katastrofbistånd
Sture Korpås och Gunnel Jonäng (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med ”Detta har”
och på s. 65 slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Det kan enligt utskottets uppfattning ifrågasättas om inte denna dubbla
funktion för katastrofposten har lett till olägenheter. Syftet med en
anslagspost för katastrofer bör självfallet vara att medlen inom den skall
användas för bistånd i katastrofsituationer och inte för allehanda andra
ändamål. Om posten även används som allmän reservpost inom det
bilaterala anslaget finns för det första risk för att regeringen frestas avstå från
att ge nödvändig hjälp i katastrofsituationer för att i stället spara medlen till
andra ändamål. Denna risk kan bli särskilt stor i ett läge då regeringen måste
utnyttja varje möjlighet att minska budgetbelastningen. För det andra finns
det risk för att katastrofbegreppet uttunnas till den grad att även reguljära
biståndsinsatser eller olika uppdykande behov, som kan vara akuta men inte
har katastrofkaraktär, finansieras ur anslaget.
Utskottet vill därför betona att katastrofposten fortsättningsvis bör
betraktas som ett anslag som uteslutande skall användas för katastrofer i
egentlig mening. Utskottet vill inte motsätta sig en vid definition av
begreppet och däri även innefatta katastrofförebyggande insatser eller
bistånd till grupper som lider brist på det som är oundgängligen nödvändigt,
men det måste stå klart att insatserna skall syfta till att lindra akut nöd och
tillfredsställa grundläggande behov. Med en sådan inriktning av katastrofpostens
användning är det naturligt att den måste få en viss storlek och
självständig ställning som ett av de viktigare redskapen för biståndspolitikens
uppgift att motverka fattigdom och nöd. De stora behoven på området gör
också att reservationer inte torde behöva uppkomma inom posten.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet yrkandena 16 och 17 i
motion 1774.
UU 1982/83:20
126
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 32, bort ha följande
lydelse:
32. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1774, yrkandena 16
och 17, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om katastrofmedlens användning.
55. Enskilda organisationer
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar med
”Anslagsposten avsedd” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande
lydelse:
Enskilda organisationer - humanitära, religiösa, fackliga m. m. - gör
mycket värdefulla insatser i utvecklingssamarbetet. Utvärderingar av
biståndet visar att biståndet genom enskilda organisationer är effektivt och
att det når sina målgrupper. Enskilda organisationer kan ofta med
blygsamma medel göra betydande insatser som kommer särskilt eftersatta
grupper till godo.
Ett kännetecken för enskilda organisationer är att de arbetar informellt vid
sidan av etablerade maktstrukturer och att de ofta har en möjlighet att verka
trots svåra politiska förhållanden i u-länderna i fråga. De enskilda
organisationerna bidrar till en ökad pluralism i utvecklingsländerna, vilket är
en viktig förutsättning för en demokratisk samhällsutveckling.
De svenska enskilda organisationer som för sin verksamhet mottagit
bidrag från SIDA har inför utskottet förklarat sig ha kapacitet att öka sina
biståndsinsatser om statsbidraget ökar.
Utskottet finner det angeläget att en växande del av biståndsanslaget
används för biståndsverksamhet genom Enskilda organisationer. Utskottet
föreslår att anslaget till Enskilda organisationer för nästa budgetår fastställs
till 230 milj. kr.
Därmed tillstyrks delyrkande 10 h) i motion 903. Till följd härav avstyrks
motion 553 och motion 2167 i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 37, bort ha följande
lydelse:
37. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:553, yrkande 1, och
motion 1982/83:2167, yrkande 3 i vad avser Enskilda organisationer,
bifaller medelsförslaget i motion 1982/83:903, delyrkande
10 h), och till medelsram för Enskilda organisationer för
budgetåret 1983/84 godkänner ett belopp av 230 milj. kr.
UU 1982/83:20
127
56. Enskilda organisationer
Rune Ångström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 67 som börjar med
”Anslagsposten avsedd” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande
lydelse:
Kyrkorna har gjort en pionjärinsats för svenskt biståndsarbete.
Senare har också andra organisationer engagerat sig i u-landsarbete.
Exemplen på framgångsrika projekt som planerats och finansierats av
enskilda organisationer är många.
Det utvecklingsbistånd som kanaliseras genom enskilda organisationer
drar i regel mycket låga administrationskostnader. I påfallande hög grad når
det fram till avsedd mottagare. Det är därigenom en form av bistånd som har
en hög grad av effektivitet.
I många fall är t. ex. missionsstationerna förmedlare av svenska biståndsinsatser.
Därigenom kan enskilda människors kunskaper om problem och
möjligheter i skilda u-länder tas till vara på bästa sätt.
Utskottet anser det också vara principiellt värdefullt att det finns en
mångfald kanaler för svenska biståndsinsatser.
Utskottet noterar att det bistånd som går genom enskilda organisationer
ökat snabbt under senare tid. Denna ökning bör fortsätta. Utskottet föreslår
därför en höjning av regeringens förslag till anslagspost för Enskilda
organisationer med 10 milj. kr. till 225 milj. kr.
Utskottet tillstyrker därmed motion 2167, yrkande 3, i vad avser enskilda
organisationer, och avstyrker motion 553, yrkandena 1 och 2, och motion
903, delyrkande 10 h).
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 37, bort ha följande
lydelse:
37. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:553, yrkande 1, och
motion 1982/83:903, delyrkande 10 h), och med ändring av
propositionens förslag bifaller medelsförslaget i motion 1982/
83:2167, yrkande 3, i vad avser Enskilda organisationer, och till
medelsram för Enskilda organisationer för budgetåret 1983/84
godkänner ett belopp av 225 milj. kr.
57. Särskilda program
Sture Korpås, Gunnel Jonäng (båda c), Carl Bildt, Margaretha af Ugglas,
Sten Sture Paterson, Ivar Virgin (alla m) samt Rune Ångström (fp) anser att
den del av utskottets yttrande på s. 69 som börjar med ”Dessa förändringar”
och slutar med ”motion 179” bort ha följande lydelse:
Vad regeringen föreslår är dels att den nyinrättade anslagsposten för miljö
och markvård samt energi helt tas bort, dels att anslagsposten för särskilda
program kraftigt skärs ned. Utskottet kan inte godta dessa förändringar. Det
UU 1982/83:20
128
har under senare år rått allt större enighet om att just energi- och
miljöfrågorna hör till u-världens stora ödesfrågor och att ett effektivt och
ökande bistånd på dessa områden hör till det mest angelägna. Utskottet
finner det anmärkningsvärt att regeringen i det läget föreslår en radikal
omläggning av biståndets inriktning på detta område. Förklaringen att
energi- och miljöinsatserna fortsättningsvis skall kunna rymmas inom den
väsentligt nedskurna posten Särskilda program övertygar knappast.
Enligt utskottets mening ligger det också ett väsentligt värde i att Sverige
har möjlighet att bedriva ett biståndsfinansierat samarbete med u-länder
utanför den snäva kretsen av programländer. Under senare år har Sveriges
kontakter med u-länderna på många områden blivit alltmer intensiva och
mångfasetterade. Detta är en naturlig utveckling och ett resultat av att många
u-länder numera i ökande grad fått möjlighet att på sina villkor delta i det
internationella ekonomiska samarbetet. Det är för att möta denna utveckling
som Sverige efter hand har inrättat nya u-landspolitiska instrument för
samarbete med u-länderna.
Även anslagsposten för särskilda program och i ännu högre grad posten för
miljö-, markvårds- och energisamarbete visade sig enligt utskottets mening
vara flexibla redskap för ett vidare samarbete med u-länder. Båda posterna
svarade mot ett behov av att kunna initiera okonventionella och nydanande
insatser som av olika skäl inte kunde rymmas inom de traditionella
landprogrammen.
Utskottet finner det således angeläget att Sverige även i fortsättningen i sin
biståndsverksamhet har särskilda medel avdelade för miljö-, markvårds- och
energiinsatser.
58. Särskilda program
Sture Korpås och Gunnel Jonäng (båda c) anser - under förutsättning av
bifall till reservationerna 6 och 57 - att utskottets hemställan i punkt 4.8,
moment 39, bort ha följande lydelse:
39. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1774, yrkande 15,
med ändring av propositionens förslag och med anledning av
motion 1982/83:179 samt med avslag på motion 1982/83:903,
delyrkande 10 f), och motion 1982/83:2167, yrkande 3, som sin
mening ger regeringen till känna att Sverige inom Särskilda
program även fortsättningsvis skall ha särskilda medel avdelade
för miljö-, markvårds- och energiinsatser och för budgetåret
1983/84 anvisar 45 milj. kr. för dessa ändamål, vilka medel
blivit tillgängliga genom beslutet enligt reservation 6 beträffande
landramen för Vietnam.
UU 1982/83:20
129
59. Särskilda program
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser - under förutsättning av bifall till reservation 57 - att utskottets
hemställan i punkt 4.8, moment 39, bort ha följande lydelse:
39. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:903, delyrkande 10
f), med ändring av propositionens förslag samt med avslag på
motion 1982/83:179, motion 1982/83:1774, yrkande 15, och
motion 1982/83:2167, yrkande 4, som sin mening ger regeringen
till känna att anslagsposten Miljö- och markvård samt energi
bör återinföras och upptas med 40 milj. kr.
60. Särskilda program
Rune Ångström (fp) anser - under förutsättning av bifall till reservation 57
- att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 39, bort ha följande
lydelse:
39. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:2167, yrkande 4,
med anledning av propositionens förslag samt med avslag på
motion 1982/83:179, motion 1982/83:903, delyrkande 10 f), och
motion 1982/83:1774, yrkande 15, som sin mening ger regeringen
till känna att anslagsposten Miljö- och markvård samt energi
bör återinföras och upptas med 87,6 milj. kr.
61. Anslaget till bilateralt utvecklingssamarbete
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar med ”1
överensstämmelse” och slutar med ”än propositionens” bort ha följande
lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt medelsförslagen i motion 903 och
föreslår följaktligen, i enlighet med delyrkande 10 i) i motion 903, ett anslag
för bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1983/84 av
3 089 650 000 kr. Till följd härav avstyrker utskottet yrkandena 19 och 20 i
motion 1786.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 41, bort ha följande
lydelse:
41. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1786, yrkandena 19
och 20, och med ändring av propositionens förslag bifaller
medelsförslaget i motion 1982/83:903, delyrkande 10 i), och till
Bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 3 089 650 000 kr.
Riksdagen 1982/83. 9 sami. Nr 20
UU 1982/83:20
130
62. Anslaget till bilateralt utvecklingssamarbete
Bertil Måbrink (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 70 som börjar med ”1
överensstämmelse” och slutar med ”än propositionens” bort ha följande
lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt medelsförslagen i motion 1786 och
föreslår följaktligen, i enlighet med yrkandena 19 och 20 i motion 1786, ett
anslag för bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret
1983/84 av 3 901 650 000 kr. Till följd härav avstyrker utskottet delyrkande
10 i) i motion 903.
dels att utskottets hemställan i punkt 4.8, moment 41, bort ha följande
lydelse:
41. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:903, delyrkande 10
i), och med ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1982/83:1786, yrkandena 19 och 20, och till
Bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 3 901 650 000 kr.,
varav 15 milj. kr. skall användas till ny informationsordning
enligt vad som anförs i motion 1786.
63. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) (C .4)
Bertil Måbrink (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar ”Den
nödvändiga” och slutar på s. 75 ”motion 1786” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att SIDA:s kapacitet i dag är för liten i förhållande
till resursöverföringens storlek och innehåll och att resursöverföringen
följaktligen blir mindre effektiv eller ineffektiv och i så måtto innebär ett
slöseri med statsmedel - både från det svenska samhällets och mottagarlandets
synpunkt. Utskottet finner därför SIDA:s argumentation för den
begärda ökningen av personalstyrkan övertygande. Med hänvisning härtill
tillstyrker utskottet förslaget i yrkande 23 i motion 1786.
dels att utskottets hemställan i punkt 6, moment 1, Styrelsen för
internationell utveckling (SIDA) (C.4) bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen med ändring av propositionens förslag bifaller
motion 1982/83:1786, yrkande 23, och hos regeringen hemställer
om förslag till inrättande av ytterligare åtta tjänster inom
SIDA i enlighet med SIDA:s anslagsframställning och förslag
om därför erforderlig förhöjning av anslaget i bilaga 5,
Utrikesdepartementet C4. Styrelsen för internationell utveckling
(SIDA), att upptas på tilläggsbudget för budgetåret
1983/84.
UU 1982/83:20
131
64. Styrelsen för u-landsforskning, SAREC
Bertil Måbrink (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar ”Till följd” och
slutar ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker detta medelsförslag.
dels att utskottets hemställan i punkt 8, moment 1, bort ha följande
lydelse:
1. att riksdagen med ändring av propositionens förslag bifaller
medelsförslaget i motion 1982/83:1786, yrkande 22, och till
Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret 1983/84
anvisar ett reservationsanslag av 165 000 000 kr.
65. FN-centrum för gen- och bioteknik
Rune Ångström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 78 som börjar med ”En
internationell” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Enligt vad utskottet erfarit finns det emellertid fortfarande intresse inom
UNIDO-kommittén för lokalisering av ett FN-centrum för gen- och
bioteknik till Sverige och Uppsala.
Indien har tidigare föreslagits som värdland och utifrån principiella
utgångspunkter har Sverige inte velat konkurrera med ett u-land om
förläggningen av denna institution. Av skilda skäl anses det nu tveksamt om
Indien kan ta emot det föreslagna värdskapet.
UNIDO har gjort en framställning till Sverige att ställa upp som värdland
för ett ministermöte i sommar, där lokaliseringsfrågan ännu en gång skall
diskuteras.
Om Indiens kandidatur som värdland för detta centrum inte längre är
aktuell är det utskottets mening att Sverige bör erbjuda sig att ta emot det och
föreslå Uppsala som förläggningsort.
Genom att åta sig uppdraget som värdland för FN:s centrum för gen- och
bioteknik kan Sverige på ett verksamt sätt bidra till u-ländernas utveckling,
och det skulle också bli en värdefull stimulans för svensk forskning.
Utskottet anser att detta bör ges regeringen till känna med anledning av
motionerna 1232,1775,yrkande l,och2191. Utskottet finner emellertid inte
anledning att nu ta ställning till finansieringsfrågan, varför yrkande 2 i motion
1775 avstyrks.
UU 1982/83:20
132
dels att utskottets hemställan i punkt 8, moment 3, bort ha följande
lydelse:
3. att riksdagen med avslag på motion 1982/83:1775, yrkande 2,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med
anledning av motion 1982/83:1232, motion 1982/83:1775,
yrkande 1, och motion 1982/83:2191 anfört angående ett
internationellt genetiskt centrum.
66. U-krediter
Rune Ångström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar med ”Sorn
påpekades” och på s. 85 slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande
lydelse:
Utskottet har tidigare strukit under tanken att den bärande idén för
u-landsbiståndet är att vi alla har ett solidariskt ansvar för utvecklingen i de
fattiga länderna. Utskottet anser också att ekonomiskt samarbete med
utvecklingsländerna är till nytta för hela världsekonomin.
De svenska företagen har en mångfasetterad kompetens som starkt kan
bidra till den ekonomiska och sociala utvecklingen i skilda u-länder. Ett ökat
samspel mellan företagen och de svenska biståndsinsatserna är därför till
fördel både för utvecklingsansträngningarna i tredje världen och utvecklingen
i Sverige. U-länderna behöver svenska varor, svensk teknik och svenskt
kunnande. De s. k. blandade krediterna med visst biståndsinslag gör det
möjligt för dessa länder att erhålla detta.
Utskottet föreslår därför en höjning av regeringens förslag till anslagspost
för u-krediter med 180 milj. kr. till 680 milj. kr.
Utskottet tillstyrker därmed motion 2167, yrkande 5, och avstyrker motion
903, yrkande 9, samt motion 2025, yrkande 2.
dels att utskottets hemställan i punkt 11, momenten 2 och 5, bort ha
följande lydelse:
2. att riksdagen med ändring av propositionens förslag bifaller
medelsförslaget i motion 1982/83:2167, yrkande 5, och till
medelsram för u-krediter för budgetåret 1983/84 godkänner ett
belopp av 680 milj. kr. samt godkänner den föreslagna
medelsanvisningen för övriga enskilda anslagsposter,
5. att riksdagen med ändring av propositionens förslag till Övriga
u-landspolitiska insatser m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar
ett reservationsanslag av 563 375 000 kr.
UU 1982/83:20
133
67. U-krediter
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar med ”1 väntan”
och på s. 85 slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet välkomnar en ökad satsning på u-krediter. Eftersom krediterna
huvudsakligen är biståndsmotiverade, finner utskottet det naturligt att de
garanteras mot biståndsanslagen. I syfte att ändå undvika en alltför stor
belastning på biståndsanslagen i händelse av skadefall, vill utskottet förorda
att u-krediter främst ges till länder som kan bedömas ha tillräcklig
kreditvärdighet.
Utskottet utgår från att regeringen i sitt utredningsarbete beaktar dessa
synpunkter och får därför tillstyrka förslagen i yrkande 9 i motion 903.
Yrkande 2 i motion 2025 får därmed anses besvarat under det att utskottet
inte nu kan tillstyrka den ökning av anslagsbeloppet som föreslås i motion
2167.
dels att utskottets hemställan i punkt 11, moment 3, bort ha följande
lydelse:
3. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:903, yrkande 9,
samt med anledning av motion 1982/83:2025, yrkande 2, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående utveckling av u-krediterna m. m.
Särskilda yttranden
1. Totalramen för utvecklingssamarbetet
Sture Korpås och Gunnel Jonäng (båda c) anför
Vi har invändningar mot regeringens sätt att beräkna biståndsanslagen för
budgetåret 1983/84 och framför allt mot att det inte klart framgår av
propositionstexten att enprocentsmålet, som skall definieras som 1 % av
bruttonationalinkomsten, anslagsmässigt inte uppnås i det föreliggande
förslaget. Om regeringen å andra sidan föredrar att definiera enprocentsmålet
på annat sätt än det fastställda, eller om regeringen annorledes frångår
sedvanliga beräkningsmetoder för biståndsanslagen, borde den förändringen
även klart ha framgått av propositionstexten.
Vi vill emellertid inte yrka på någon uppräkning av biståndsanslagen i det
nu föreliggande budgetförslaget. Skälet härtill är att den förda biståndspolitiken
genom sin utformning lett till att så betydande reservationer
uppkommit under de olika anslagsposterna att det i nu rådande statsfinansiella
läge blivit i det närmaste ofrånkomligt att dra in delar av dem till
statsverket såsom en besparing.
UU 1982/83:20
134
Med en annorlunda uppläggning av Sveriges biståndspolitik bör det vara
möjligt att i fortsättningen undvika uppkomsten av stora outnyttjade
reservationer. Vi föreslår i reservation 2 att regeringen får i uppdrag att lägga
fram förslag till ett nytt program för svenskt bistånd, bl. a. i detta syfte.
2. Allmänna riktlinjer för utvecklingsbiståndet
Bertil Måbrink (vpk) anför
Den svenska biståndspolitiken har under de senaste tio åren undergått en
kvalitativ försämring och alltmer avlägsnat sig från de mål som bl. a.
formulerades i proposition 100 år 1962 och proposition 101 år 1968 och som
fastlagts i tidigare riksdagsbeslut. Biståndspolitiken kännetecknas av en
tilltagande urholkning och kommersialisering. Industri- och företagarintressen
får allt större inflytande på bekostnad av strävandena att åstadkomma
social och ekonomisk utjämning och medverka till en demokratisk utveckling
i mottagarländerna.
Denna urartning av den svenska biståndspolitiken inträffar i en tid då
Sveriges bistånd i stället med stöd i de tidigare uttalade målen borde sättas in i
en global strategi för en ny ekonomisk världsordning. De växande och allt
mäktigare transnationella bolagen har samtidigt skärpt sin utsugning av de
fattiga ländernas råvaror och arbetskraft. Produktionen internationaliseras
och globala ”fabriker” växer fram.
I dag är fabriken ofta bara ett begrepp, som innefattar att t. ex. delar som
legotillverkas av en firma i Kuala Lumpur skickas till ett delägt företag i
Singapore, där de monteras in i andra delar, som fraktas till ett dotterföretag i
Säo Paulo och fogas samman med andra delar och transporteras till
moderföretaget i Stockholm och sätts in i en stomme märkt ”Made in
Sweden”.
I dag bestämmer ägaren till den globala fabriken var han vill göra vad och
hur mycket han är beredd att betala någon för det.
Han bestämmer var - för att inte säga om - han skall betala skatt, och han
är expert på att dribbla runt priser och betalningar och vinster och tullavgifter
från land till land - och han står inte under polisens eller andra myndigheters
jurisdiktion i något enskilt land.
Den transnationella handeln äger till stor del rum internt inom företagen
mellan dotterbolag. De transnationella företagen kan göra upp om
internationella transaktioner till priser som väljs så att de ger upphov till de
största skattepliktiga vinsterna i länder där skatteuttaget är lägst.
Den företagsinterna handelns andel av världshandeln ökar. Frizonerna
växer och blir allt fler i u-länderna. I frizonen ersätts värdlandets lagar med
andra, mer ”företagsvänliga”. Företagen slipper skatt, valutakontroll och
sociala kostnader för sin underbetalda arbetskraft. De kan importera råvaror
och halvfabrikat tullfritt osv. Denna utveckling befäster en internationell
arbetsfördelning till de fattiga ländernas nackdel. Ett svenskt utvecklings
-
UU 1982/83:20
135
samarbete med länder som drabbas av ovan nämnda förändringar bör därför
medvetet inriktas så att det motverkar tendenserna till utplundring.
U-ländernas skuldsättning hos storbankerna i västvärlden ökar. Kreditpolitiken
gentemot länder i tredje världen snedvrider utvecklingen till att gynna
projekt som i första hand ger enorma vinster till transnationella företag och
storbanker i stället för att bidra till inhemsk produktion för basbehov.
Kreditpolitiken framtvingar också en anpassning av u-länders politik som
leder till lägre levnadsstandard och ökad arbetslöshet. Exempel finns också
på hur skuldberoendet har utnyttjats för ekonomisk och politisk destabilisering
för att framtvinga regimskiften som resulterar i följsamhet mot
imperialistiska intressen.
Den här beskrivna internationella utvecklingen motverkar alla strävanden,
som svensk biståndspolitik tidigare har velat främja. Svenska transnationella
företags agerande i tredje världen har ingen annan kvalitet och inga
andra syften än t. ex. amerikanska transnationella företags.
Den förvärrade rovdriften på naturtillgångar och arbetskraft i tredje
världen motiverar att svensk biståndspolitik stödjer motverkande progressiva
krafter. En så inriktad biståndspolitik kräver att de tidigare fastlagda
målen tilämpas strikt, att u-hjälp skall vara gåvor - icke t. ex. halvkommerisella
lån (u-krediter) och att biståndspolitiken hålls isär från svensk
handelspolitik och industripolitik.
Sverige är i dag ett utvecklat kapitalistiskt industriland inom den
kapitalistiska världsekonomin. Detta förhållande utgör förvisso ett hinder
för en sammanhängande och konsekvent politik till gagn för u-länderna. För
detta skulle krävas en total samhällelig kontroll över utrikeshandel,
kapitalöverföringar m. m., vilket i sin tur skulle kräva att Sverige bröt sig ur
de ramar som den kapitalistiska världsordningen har angivit. Sådana
långtgående förändringar vore i sig önskvärda, men rådande förhållanden
torde ändå medge en sammanhängande och motsägelsefull biståndspolitik i
enlighet med de ursprungligen fastlagda målen.
3. Livsmedelsbistånd
Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin (alla
m) anför
Enligt vår uppfattning bör överskottet av svensk jordbruksproduktion i
högre grad kunna utnyttjas för biståndsändamål. Även om målet för allt
bistånd bör vara att bidra till u-ländernas förmåga att bli självförsörjande
kommer under mycket lång tid framöver stora områden att lida svår brist på
livsmedel. I genomsnitt ca 10 % av det svenska skördeöverskottet går årligen
till bistånd, varvid det upphandlas till världsmarknadspriser. Vi anser att
åtgärder bör vidtas för att öka storleken av de fasta åtaganden om
spannmålsleveranser som Sverige gjort. Särskilt angeläget blir detta om eller
när den internationella tillgången på vete minskar. I det sammanhanget bör
UU 1982/83:20
136
också undersökas vilka konsekvenserna skulle bli om en del av dessa
spannmålsprodukter inköptes till gällande regleringspriser.
4. Zimbabwe
Rune Ångström (fp) anför
Folkpartiet har i sin biståndsmotion 1982/83:2167 räknat upp biståndet till
Zimbabwe med 5 milj. kr. utöver regeringens förslag mot bakgrund av att
landet i sin utveckling från koloni till självständig stat framgångsrikt hävdat
demokratiska värderingar och styrelseformer.
I vår motion har vi hävdat att bistånd skall ges långsiktigt och inte variera
med tillfälliga förändringar i biståndslandets inre struktur. Den senaste
tidens inre oroligheter och den osäkra politiska situationen i Zimbabwe gör
det dock osäkert om hjälpen till alla delar nu når dem den är avsedd för.
I det läget anser vi det rimligt att avstå från höjningen av anslaget till dess
situationen stabiliserat sig. Vi överför i stället 5 milj. kr. till anslaget Enskilda
organisationer för deras insatser på det humanitära området.
5. Katastrofbistånd
Bertil Måbrink (vpk) anför
Det finns fog för utskottets påpekande att de medel som ställs till
regeringens förfogande för katastrofbistånd inte bör intecknas genom
enskilda riksdagsbeslut. I motion 1237 har uppmärksamheten fästs vid den
svåra misär som drabbat det palestinska folket till följd av Israels brutala
krigföring i södra Libanon under sommaren och hösten 1982 och den
fortgående terrorn mot civilbefolkningen där liksom i de sedan 1967
ockuperade områdena Västbanken och Gaza. Det är mot den bakgrunden
viktigt att ett fortsatt och ökat svenskt katastrofbistånd till de utsatta
palestinierna kanaliseras genom det palestinska folkets enda legitima
nationella organisation, Palestinian Liberation Organization, PLO. Utskottet
gör här ett viktigt påpekande, att ”utskottet utgår från att regeringen även
fortsättningsvis genom UNRWA och på andra sätt är beredd att bistå offren
för situationen i Mellanöstern”.
Beträffande Seychellerna, vars utsatta läge i förhållande till USAimperialismens
strategiska mål påtalas i motion 904, finns det också
anledning att understryka utskottets formulering om fortsatta insatser.
Aktuella händelser, t. ex. invasionen i Nicaragua i slutet av mars 1983,
erinrar ånyo om att USA icke ryggar tillbaka för militära invasioner i
avlägsna främmande länder genom ombud och egna militärtekniska insatser.
Detta gör det mycket angeläget att motverka destabilisering och främja en
progressiv utveckling inom Seychellerna.
UU 1982/83:20
Förteckning över motioner/yrkanden sorn behandlas i betänkandet
137
Motion
Utskottets Utskottets
yttrande åter- hemställan
finns under återfinns
punkt under punkt
1981/82:1881 av Rolf Sellgren m. fl. (fp) om lokalisering
till Göteborg av transportutbildning
1982/83:179 av Anna Wohlin-Andersson och Ivar
Franzén (c) om insatser för u-ländernas energiförsörjning
1982/83:193
av Filip Fridolfsson och Tore Nilsson
(m) om översyn av fördelningen av u-landsbiståndet
1982/83:233
av Ann-Cathrine Flaglund och Birgitta
Rydle (m) om åtgärder mot missbruk av fosterdiagnostik
i u-länderna
1982/83:378 av Marianne Karlsson (c) om u-landsbiståndet
1982/83:379
av Birgitta Rydle (m) och Ann-Cathrine
Haglund (m) om vattenförsörjningens ställning
inom u-hjälpen
1982/83:405 av Karin Ahrland och Hans Petersson i
Röstånga (fp) om export av överskottsspermier från
nötkreatur
1982/83:552 av Olle Aulin (m) om ett u-landsanpassat
nyttoflygsystem
1982/83:553 av Ulla Ekelund m. fl. (c) om SIDAbidrag
till enskilda organisationer
1982/83:555 av Margaretha af Ugglas (m) om
biståndspolitiken och de mänskliga rättigheterna
1982/83:721 av Hans Göran Franck m. fl. (s) om
ökat stöd till Namibia
1982/83:722 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk) om
ökade biståndsinsatser för Etiopien
1982/83:723 av Lars Werner m. fl. (vpk) om Sveriges
relationer med Kampuchea
1982/83:841 av Ola Ullsten m. fl. (fp) om ett
internationellt år mot narkotika
1982/83:897 av Karin Andersson och Sture Korpås
(c) om FN:s kvinnofond
1982/83:898 av Kerstin Anér (fp) om hjälp åt kvinnor
i u-länder
1982/83:899 av Eva Hjelmström m. fl. (vpk) om
utvecklingsbistånd till Demokratiska folkrepubliken
Yemen
1982/83:900 av Göthe Knutson och Sten Sture
Paterson (m) om ökat internationellt stöd till Afghanistans
folk
1982/83:901 av Sten Sture Paterson (m) om svensk
biståndsstatistik
1982/83:902 av Sten Sture Paterson och Göthe
Knutson (m) om stöd till de afghanska flyktingarna
1982/83:903
av Per Petersson m. fl. (m) om
biståndspolitiken
4.6
4.8
4.1
4.1
4.1
4.7
4.4
4.2
4.2
4.2
4.5
4.5
4.8
4.8
4.8
4.8
4.8
4.8
4.8
4.8
4.8
4.8
2, 3, 4.1, 4.2,
4.3, 4.4, 4.5,
4.6, 4.7, 11
2.3, 4.8, 11
UU 1982/83:20
138
Motion
Utskottets Utskottets
yttrande åter- hemställan
finns under återfinns
punkt under punkt
1982/83:904 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk) om
katastrofbistånd till Seychellerna
1982/83:905 av Lars Werner m. fl. (vpk) om ulandsbistånd
till Grenada
1982/83:906 av Lars Werner m. fl. (vpk) om ny
internationell informationsordning
1982/83:1229 av Ove Eriksson m. fl. (m) om svenska
livsmedel som u-landsbistånd
1982/83:1231 av Ann-Cathrine Haglund och Birgitta
Rydle (m) om prövning av biståndsprojekt med
utgångspunkt från kvinnornas situation
1982/83:1232 av Britta Hammarbacken och Nils
Åsling (c) om genteknik och bioteknik för uläderna
1982/83:1234
av Börje Nilsson och Ingvar Björk (s)
om handikappaspekter i samband med biståndsinsatser
1982/83:1235
av Anders Svärd (c) om ökat ulandsbistånd
1982/83:1237
av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande
2, om stöd till PLO
1982/83:1772 av Ingemar Eliasson (fp) om Sandöskolan
1982/83:1773
av Jens Eriksson och Ingvar Eriksson
(m) om fisk som del i det bundna biståndet
1982/83:1774 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) om
u-landsbiståndets omfattning och inriktning
1982/83:1775 av Arne Gadd m. fl. (s) om ett
internationellt institut för genteknologi
1982/83:1780 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad
(m) om ökade biståndsinsatser på livsmedelsområdet
1982/83:1782
av Martin Olsson och Ulla Tillander (c)
om prövning av biståndsavtal
1982/83:1786 av Lars Werner m. fl. (vpk) om
biståndspolitiken
1982/83:1787 av Lars Werner m. fl. (vpk) om biståndet
till Vietnam och Laos
1982/83:1788 av Lars Werner m. fl. (vpk) om biståndet
till Cuba
1982/83:2025 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson
(m) om exportkreditgivning, yrkande 2
1982/83:2167 av Ola Ullsten m. fl. (fp) om
u-landsbiståndet
1982/83:2191 av Sture Korpås (c) och Jörgen Ullenhag
(fp) om ett internationellt centrum för genteknik
och bioteknik
4.5 | 4.8 |
4.2 | 4.8 |
2 | 2 |
4.1 | 4.8 |
2 | 2 |
8 | 8 |
2 | 2 |
1 | 1 |
4.5 | 4.8 |
7 | 7 |
4.1 | 4.8 |
1, 2, 4.2, 4.4, | 1, 2, |
4.5, 4.6 |
|
8 | 8 |
4.1 | 4.8 |
2 | 2 |
1, 2, 3, 4.2, | 1, 2, |
4.3, 4.4, 4.5, | 6, 8 |
4.7, 6, 8 |
|
4.2 | 4.8 |
4.2 | 4.8 |
11 | 11 |
1, 3, 4.2, | 1, 3. |
4.3, 4.4, 4.5, |
|
4.6, 11 |
|
8 | 8 |
4.8
UU 1982/83:20 139
Innehållsförteckning
sida
U-länderna i det internationella samarbetet 2
Propositionen 2
1 Anslagsutveckling, planeringsramar, besparingar m. m.
Propositionen 4
Motioner 7
Utskottet 8
2 Allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet
Propositionen 11
Motioner 15
Utskottet 18
3 Bidrag till internationella biståndsprogram (Cl)
Propositionen 27
Motioner 37
Utskottet 38
4 Bilateralt utvecklingssamarbete (C 2)
4.1 Återflöde av biståndsmedel och bundet bistånd
Propositionen 41
Motioner 42
Utskottet 43
4.2 Samarbete med enskilda länder
Propositionen 45
Motioner 49
Utskottet 51
4.3 Latinamerika
Propositionen 58
Motioner 58
Utskottet 58
4.4 Södra Afrika och regionala insatser
Propositionen 59
Motioner 60
Utskottet 60
4.5 Katastrofbistånd; bistånd genom enskilda organisationer
Propositionen 62
Motioner 63
Utskottet 64
4.6 Särskilda program
Propositionen 67
Motioner 68
Utskottet 69
4.7 Anslaget till bilateralt utvecklingssamarbete
Propositionen 69
Motioner 69
UU 1982/83:20 140
Sida
Utskottet 70
4.8 Samlade hemställanden under punkt 4 70
5 Information (C 3)
Utskottet 74
6 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) (C 4)
Propositionen 74
Motion 74
Utskottet 74
7 Nämnden för u-landsutbildning (C 5)
Propositionen 75
Motion 76
Utskottet 76
8 Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) (C 6)
Propositionen 76
Motioner 77
Utskottet 77
9 Nordiska Afrikainstitutet (C 7)
Utskottet 78
10 Lån till personal inom biståndsförvaltningen m. m. (C 8)
Utskottet 78
11 Övriga u-landspolitiska insatser m. m. (C 9)
Propositionen 79
Motioner 83
Utskottet 84
Reservationer
1. Biståndsanslagens storlek (m) 86
2. Biståndsanslagens storlek (c) 87
3. Biståndsanslagens storlek (fp) 88
4. Biståndsanslagens storlek (vpk) 89
5. Allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet (m) 90
6. Allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet (c) 91
7. Bistånd och mänskliga rättigheter (m) 95
8. FN:s roll i Sveriges utvecklingssamarbete (c) 96
9. Användning av svenska resurser i biståndet (m) 97
10. Landsbygdsutveckling (m) 98
11. Världsbanken (vpk) 99
12. Internationellt narkotikaår (fp) 100
13. FN:s befolkningskonferens (fp) 100
14. Anslaget till internationella biståndsprogram (m) 101
15. Biståndets återflöde (m) 101
16. Riktlinjer för bilateralt bistånd (m) 103
17. Riktlinjer för bilateralt bistånd (vpk) 104
UU 1982/83:20
141
Sida
18. Angola (m) 105
19. Angola (vpk) 105
20. Etiopien (m) 106
21. Etiopien (vpk) 106
22. Guinea-Bissau, Kap Verde och Laos (m) 107
23. Indien (m) 108
24. Indien (fp) 108
25. Kenya (vpk) 109
26. Kenya (fp) 109
27. Laos (vpk) 110
28. Mocambique (m) lil
29. Mocambique (vpk) lil
30. Nicaragua (m) lil
31. Nicaragua (c) 112
32. Nicaragua (vpk) 113
33. Sri Lanka (vpk) 113
34. Tanzania (m) 114
35. Vietnam (m) 114
36. Vietnam (c) 114
37. Vietnam (fp) 115
38. Vietnam (vpk) 116
39. Zambia (m) 116
40. Zambia (fp) 117
41. Zimbabwe (m) 117
42. Kampuchea (vpk) 118
43. Demokratiska folkrepubliken Yemen (vpk) 119
44. Grenada (vpk) 119
45. Cuba (vpk) 120
46. Humanitärt bistånd till Latinamerika (m) 120
47. Humanitärt bistånd i Latinamerika (fp) 121
48. Humanitärt bistånd i Latinamerika (vpk) 122
49. Humanitärt bistånd till södra Afrika (m) 122
50. Regionala insatser (m) 123
51. Regionala insatser (c) 123
52. Katastrofbistånd (m) 124
53. Katastrofbistånd (vpk) 124
54. Katastrofbistånd (c) 125
55. Enskilda organisationer (m) 126
56. Enskilda organisationer (fp) 127
57. Särskilda program (m, c, fp) 127
58. Särskilda program (c) 128
59. Särskilda program (m) 129
60. Särskilda program (fp) 129
UU 1982/83:20
142
Sida
61. Anslaget till bilateralt utvecklingssamarbete (m) 129
62. Anslaget till bilateralt utvecklingssamarbete (vpk) 130
63. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) (vpk) 130
64. Styrelsen för u-landsforskning SAREC (vpk) 131
65. FN-centrum för gen- och bioteknik (fp) 131
66. U-krediter (fp) 132
67. U-krediter (m) 133
Särskilda yttranden
1. Totalramen för utvecklingssamarbete (c) 133
2. Allmänna riktlinjer för utvecklingsbiståndet (vpk) 134
3. Livsmedelsbistånd (m) 135
4. Zimbabwe (fp) 136
5. Katastrofbistånd (vpk) 136