om inteckning av bostadsrätt (Betänkande 1986/87:LU17 Lagutskottet)

Lagutskottets betänkande

1986/87:17

om inteckning av bostadsrätt

1986/87:17

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet två motioner (m och c) vari tas upp frågan
om införande av en möjlighet att inteckna bostadsrätt. Utskottet avstyrker
bifall till motionerna. Mot ställningstagandet reserverar sig m-, fp- och
c-ledamöterna.

Motionsyrkanden

Motion 1986/87:1.503 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till författningsändring så att inteckning av bostadsrätt
möjliggörs.

Motion 1986/87:L504 av Martin Olsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär utredning och förslag till författningsändring så att
inteckning i bostadsrätt möjliggörs.

Gällande ordning

I bostadsrättslagen (1971:479) saknas särskilda bestämmelser om pantsättning
av bostadsrätt. Bestämmelserna i lagen tar nämligen i huvudsak sikte på
att reglera rättsförhållandet mellan bostadsrättsföreningen och bostadsrättshavaren.
Förhållandet mellan bostadsrättshavaren och tredje man får därför
bedömas efter allmänna civilrättsliga regler.

Trots avsaknaden av bestämmelser om pantsättning av bostadsrätt har
bostadsrätt sedan länge utnyttjats som pantobjekt. Det som då pantsätts kan
sägas vara det ekonomiska värde som bostadsrätten representerar. Pantsättningen
sker genom avtal om pantförskrivning. Några särskilda formföreskrifter
för själva avtalet mellan parterna finns inte. men regelmässigt torde ett
sådant avtal upprättas skriftligen.

Vid bedömandet av hur en pantsättning bör vara beskaffad för att vara
giltig mot bostadsrättshavarens övriga borgenärer har i viss utsträckning
reglerna om enkla skuldebrev i lagen (1936:81) om skuldebrev fått en analog
tillämpning. Det innebär att pantsättningen inte anses giltig förrän bostadsrättsföreningen
underrättats om åtgärden. Underrättelsen skall enligt 49 §
bostadsrättslagen antecknas i lägenhetsförteckningen. Föreningen har skyldighet
att pä begäran av bostadsrättshavaren lämna utdrag ur förteckningen

beträffande lägenheten (50 §). Sådant utdrag skall innehålla bl. a. uppgift om 1

anteckning om pantsättning.

I Riksdagen m8t>:87. 8samt. Nr 17

Rättelse: S. 4 rad 12 Tillägg: 17 mars 1987

Vissa regler av intresse för frågan om pantsättning av bostadsrätt finns i
lagen (1959:157) med särskilda bestämmelser om makars gemensamma
bostad. Av 5 och 6 §§ i denna lag framgår att om make utan den andra makens
samtycke överlåter eller pantsätter bostadsrätt till lägenhet som utgör
makarnas gemensamma bostad, kan den andra maken i vissa fall yrka att
överlåtelsen eller pantsättningen skall återgå. Motsvarande gäller enligt 4
och 5 §§ lagen (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma bostad.

En pantsatt bostadsrätt kan alltid utmätas för panthavarens fordran (5 kap.
1 och 13 §§ utsökningsbalken). Panthavaren har också enligt 4 § första stycket
2. förmånsrättslagen (1970:979) s. k. särskild förmånsrätt för sin fordran vid
utmätning eller konkurs.

I syfte att stärka pantens värde som säkerhet har i 37 § bostadsrättslagen
tagits in bestämmelser om skyldighet för bostadsrättsförening att underrätta
panthavare när bostadsrättshavare häftar i skuld till föreningen. I paragrafen
föreskrivs (tredje stycket) att om en bostadsrättsförening har underrättats
om pantsättning av en bostadsrätt så skall föreningen i sin tur underrätta
panthavaren så snart bostadsrättshavaren har obetalda avgifter till föreningen
som överstiger en månadsavgift och bostadsrättshavaren dröjer med
betalningen mer än två veckor. Försummar föreningen sin underrättelseskyldighet
har föreningen vid en försäljning på offentlig auktion företräde till
betalning före panthavaren endast i fråga om belopp som skulle ha betalats
innan underrättelse skulle ha skett.

Motionsmotiveringar

Motiveringen till yrkandet i motion L503 (m) finns i motion 1986/87:Bo413.1
den sistnämnda motionen framhålls att en möjlighet att inteckna en
bostadsrätt bör införas. Bostadsrättens värde som kreditsäkerhet skulle
därigenom öka, vilket skulle medföra att lånen blir billigare, och fler
människor får då möjlighet att förvärva en bostadsrätt.

I motiveringen till yrkandet i motion L504 (c) hävdas att innehav av bostad
med bostadsrätt i likhet med ägande av småhus har betydande fördelar från
samhällsekonomisk och familjeekonomisk synpunkt. Det kan emellertid
vara svårt att få lån för förvärv av bostadsrätt på lika förmånliga villkor som
de som gäller vid förvärv av småhus. En orsak till skillnaden i lånevillkor är
enligt motionärerna att bostadsrätten anses ha ett sämre värde som pant,
eftersom den inte kan intecknas. Motionärerna erinrar om att en motion i
ämnet behandlades av riksdagen år 1983 (LU 1983/84:4). Motionen remissbehandlades,
varvid flertalet remissinstanser ställde sig positiva till att frågan
utreddes. Enligt motionärerna finns det skäl att nu göra den utredning som
remissmajoriteten då förordade.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om införande av en möjlighet att inteckna bostadsrätt har åtskilliga
gånger prövats av riksdagen, senast våren 1986 (se LU 1985/86:20). med
anledning av motioner. På hemställan av utskottet har motionerna avslagits

LU 1986/87:17

av riksdagen. År 1986 hänvisade utskottet till att några nya omständigheter
som kunde motivera en ändring i regelsystemet inte hade framkommit (LU
1985/86:20). Beträffande frågans tidigare behandling i övrigt hänvisas till LU
1983/84:4 och LU 1983/84:16.

Pågående utredningsarbete

År 1986 tillkallades en utredare med uppgift att se över bostadsrättslagen.
Enligt direktiven (Dir 1986:5) skall utredaren undersöka hur lagstiftningen
fungerat i praktiken och föreslå de ändringar som kan behövas. Vidare skall
han lägga fram förslag om sådana ändringar i lagstiftningen som kan
underlätta och främja en övergång till bostadsrätt från andra former av
andelsboende. Däremot ingår det inte i uppdraget att ta upp sådana frågor
om bostadsrätt i vilka klara ställningstaganden nyligen gjorts i riksdagen. Till
dessa frågor hänförs bl. a. frågan om inteckning i bostadsrätt.

Utskottet

I betänkandet behandlas två motioner vari tas upp frågan om införande av en
möjlighet att inteckna bostadsrätt.

För närvarande saknas möjlighet för en bostadsrättshavare att få inteckning
i bostadsrätten. Sedan länge har bostadsrätter ändå utnyttjats som
pantobjekt. Pantsättningen sker genom avtal om pantförskrivning av bostadsrätten,
och reglerna om enkla skuldebrev i lagen (1936:81) om
skuldebrev tillämpas i viss utsträckning analogt. Detta innebär bl. a. att
bostadsrättsföreningen måste underrättas örn pantsättningen för att denna
skall bli giltig mot pantsättarens borgenär. En pantsatt bostadsrätt kan
utmätas för panthavarens fordran, och panthavaren har särskild förmånsrätt
för sin fordran enligt förmånsrättslagen (1970:979). I förmånsrättshänseende
belastas bostadsrätten emellertid i första hand av bostadsrättsföreningens
eventuella fordringar på obetalda avgifter. I syfte att motverka de olägenheter
som denna ordning kan medföra för panthavaren har i bostadsrättslagen
(1971:479) införts bestämmelser om skyldighet för bostadsrättsförening att
underrätta panthavaren så snart bostadsrättshavaren står i skuld till föreningen
för obetalda avgifter av viss omfattning.

I motion 1986/87:L503 (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till författningsändringar så att inteckning av bostadsrätter möjliggörs.
Enligt motionärerna skulle bostadsrätternas värde som kreditsäkerhet
härigenom öka, vilket skulle medföra att lånen blev billigare, och fler
människor får då möjlighet att förvärva en bostadsrätt.

I motion 1986/87:L504 (c) påpekas att det kan vara svårt att få lån för
förvärv av bostadsrätt på lika förmånliga villkor som de som gäller vid förvärv
av småhus. En orsak till skillnaden i lånevillkor är enligt motionärerna att en
bostadsrätt anses ha sämre värde som pant. eftersom den inte kan intecknas.
Motionärerna yrkar att riksdagen hos regeringen begär att regeringen efter
utredning av frågan lägger fram förslag till sådana författningsändringar att
det blir möjligt att inteckna en bostadsrätt.

LU 1986/87:17

Utskottet erinrar om att motioner med samma syfte som de nu aktuella
åtskilliga gånger behandlats av riksdagen. På hemställan av lagutskottet har
motionerna avslagits. Som skäl för ställningstagandena har utskottet anfört
att utvecklingen under senare år visat att bostadsrätt anses som en tämligen
god säkerhet för lån till förvärv av bostadsrätt och att det inte synes föreligga
något behov av ytterligare möjligheter att belåna bostadsrätter. Sedan frågan
senast prövades (LU 1985/86:20) har några nya omständigheter inte framkommit
som ger utskottet anledning att frångå sin tidigare inställning.
Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:L503 och 1986/87:L504.

Stockholm den 17 mars 1987

På lagutskottets vägnar

Per-Olof Strindberg

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m). Lennart Andersson (s). Owe Andréasson
(s), Stig Gustafsson (s). Ulla Orring (fp). Martin Olsson (c),
Inga-Britt Johansson (s). Allan Ekström (m). Bengt Kronblad (s). Bengt
Harding Olson (fp), Nic Grönvall (m). Gunnar Thollander (s). Berit
Löfstedt (s). Hans Rosengren (s) och Kersti Johansson (c).

Reservation

Per-Olof Strindberg (m). Ulla Orring (fp). Martin Olsson (c). Allan Ekström
(m). Bengt Harding Olson (fp), Nic Grönvall (m) och Kersti Johansson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet
erinrar" och slutar med "till motionerna” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att upplåtelseformen bostadsrätt i likhet med småhusägandet
har betydande fördelar från både samhällsekonomisk och familjeekonomisk
synpunkt. Det är därför enligt utskottets mening rimligt att möjligheterna
att få lån vid förvärv av bostadsrätt och småhus är likvärdiga.

I likhet med motionärerna anser utskottet att bostadsrättens värde som
kreditsäkerhet bör stärkas. Detta kan enligt utskottets mening bäst åstadkommas
genom införande av möjlighet att inteckna bostadsrätt. Vid
remissbehandling år 1983 av en motion med samma syfte som de nu aktuella
ställde sig också flera remissinstanser bakom motionens syfte (se LU
1983/84:4).

Pä grund av det anförda bör regeringen enligt utskottets mening lägga fram
förslag om erforderliga författningsändringar så att möjlighet att inteckna
bostadsrätt uppnäs. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna L503
och L504.

LU 1986/87:17

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna I986/87:L503 och 1986/
87:L504 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om förslag till författningsändringar så att inteckning av bostadsrätt
möjliggörs.

LU 1986/87:17