om införande av en hyreshusavgift (prop. 1982/83:50, bil. 5 delvis) (Betänkande 1982/83:CU7 Civilutskottet)

CU 1982/83:7

Civilutskottets betänkande
1982/83:7

om införande av en hyreshusavgift (prop. 1982/83:50, bil. 5 delvis)

1 Propositionen m. m.

Regeringen har i proposition 1982/83:50 berett riksdagen tillfälle att ta del
av vad bostadsministern i propositionens bil. 5 anfört om införande av en
hyreshusavgift. Detta har hänvisats till civilutskottet.

Till skatteutskottet har hänvisats regeringens förslag till lag om hyreshusavgift,
lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) samt lag om
ändring i uppbördslagen (1953:272). Dessa förslag behandlas i skatteutskottets
betänkande SkU 1982/83:15.

2 Motioner m. m.

I detta betänkande behandlar utskottet motionerna 1982183:

85 av Sten Sture Paterson (m) och Filip Fridolfsson (m) vari såvitt nu är i
fråga hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om införande av hyreshusavgift,

95 av Sören Lekberg (s) och Monica Andersson (s) vari såvitt nu är i fråga
hemställs

2. att riksdagen vid behandlingen av proposition 1982/83:50 bilaga 5 vad
gäller förslaget om hyreshusavgift beaktar vad som anförts i motionen,

105 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga - med hänvisning till
motion 1982/83:99 - hemställs (i vad avser frågan om införande av
hyreshusavgift; övriga delar av motionsyrkandet behandlas i betänkandet
CU 1982/83:8)

1. att riksdagen avslår proposition 1982/83:50, såvitt avser bilaga 5
bostadsdepartementets verksamhetsområde,

116 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga - med hänvisning
till motion 1982/83:112 - hemställs

5. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motion 1982/83:112 anförts om hyreshusavgift (i vad inte avser frågan om
utredning; denna fråga behandlas i betänkandet CU 1982/83:8),

120 av Ola Ullsten m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hyreshusavgift,

1 Riksdagen 1982/83. 19 sami. Nr 7

CU 1982/83:7

124 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs att
riksdagen beslutar

1. att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
hyreshusavgift.

HSB:s riksförbunds styrelse har i skrivelse hemställt att bostadsrätten
undantas från förslaget om hyreshusavgift samt att frågan om en omfördelning
som likvärdigt berör samtliga boendeformer utreds.

SHIO-Familjeföretagen, Sveriges Grossistförbund och Sveriges Köpmannaförbund
har i skrivelse till utskottet hemställt att utskottet måtte
rekommendera att riksdagen undantar fastigheter innehållande lokaler från
hyreshusavgift.

I betänkandet CU 1982/83:8 behandlar utskottet proposition 1982/83:50
bil. 5 i övrigt.

3 Förslag om hyreshusavgift m. m. våren 1982

I proposition 1981/82:124 föreslog dåvarande bostadsministern extra
upptrappning av de garanterade räntorna under åren 1983-1985 för vissa
årgångar av statligt belånade hyres- och bostadsrättshus. Riksdagen beslöt i
enlighet med förslaget (CU 1981/82:26). Härigenom minskade räntebidragen
i dessa hus med ökade kapitalkostnader som följd. I propositionen
anfördes att kapitalkostnadsökningen genom bruksvärdesystemet kommer
att få effekt på hyresnivån också i hus som inte omfattas av räntebidragsgivningen.
Även fastighetsägare som inte fick ökade kostnader i form av
minskade räntebidrag kunde sålunda höja hyrorna. För att motverka denna
effekt anförde dåvarande bostadsministern att åtgärder borde vidtas. Hon
anförde i anslutning till detta konstaterande följande (prop. 1981/82:124 bil.
1 s. 17-18).

Det är enligt min mening inte skäligt att vissa fastighetsägare skall kunna
tillgodogöra sig ökade hyresintäkter eller ökade fastighetsvärden genom att
andra fastighetsägare får ökade räntekostnader på grund av extra upptrappningar
av de garanterade räntorna. Jag anser därför att åtgärder bör vidtas
för att motverka denna effekt av upptrappningarna. Detta kan dock inte ske
inom ramen för finansieringssystemet. I samråd med chefen för budgetdepartementet
har jag övervägt olika möjligheter att komma till rätta med
problemet genom ändringar av skattereglerna. Jag har därvid funnit att det
mest ändamålsenliga är att införa en särskild avgift för hyres- och
bostadsrättshus byggda före år 1958. Jag förordar därför att en sådan avgift
införs. I första hand bör avgiften beröra flerfamiljshus som inrymmer
bostadslägenheter. För att undvika olika gränsdragningsproblem och skillnader
i kostnadsförutsättningar bör avgiften även omfatta lokalhus. Avgiftens
storlek bör relateras till fastigheternas taxeringsvärden. När det gäller
den tidsmässiga avgränsningen bör inte fastighetens byggnadsår vara
avgörande utan det s. k. värdeåret som används i beskattningssammanhang.

CU 1982/83:7

Beträffande avgiftens storlek bör utgångspunkten vara att i möjlig mån
neutralisera den nyssnämnda effekten av de extra upptrappningarna av de
garanterade räntorna. Upptrappningarna av de garanterade räntorna kan
beräknas medföra en kostnadsökning för S AB O: s medlemsföretag på ca 5,50
kr./m2 år 1983, ca 3,50 kr./m2 för vart och ett av åren 1984 och 1985, dvs. totalt
ca 12,50 kr./m2. En avgift på 2 % av taxeringsvärdet för fastigheter med ett
tidigare värdeår än 1958 kan beräknas medföra kostnadsökningar för
berörda hus i storleksordningen 9-14 kr./m2, dvs. i nivå med effekterna av
upptrappningarna av de garanterade räntorna för de allmännyttiga bostadsföretagen.
En successiv upptrappning av avgiften till 2 % år 1985 synes
sålunda lämplig. I följande tabell redovisas effekterna av en avgift på 1 % år
1983, 1,5 % år 1984 och 2 % år 1985. I tabellen redovisas också de
genomsnittliga effekterna för SABO-företagen av avgiften och de föreslagna
extra upptrappningarna av de garanterade räntorna.

Av giftseffekter åren 1983-1985

År 1983
kr./m2

År 1984
kr./m2

År 1985
kr./m2

Total effekt
åren

1983-1985

kr./m2

Hus med ett tidigare
värdeår än år 19581

4,50-7,20

2,25-3,60

9,00-14,40

Genomsnittlig effekt för
SABO-företagen, inkl. de
extra höjningarna av de
garanterade räntorna

7,15

4,35

15,85

1 Beräkningarna bygger bl. a. på uppgifter om de genomsnittliga taxeringsvärdena för
hus med olika ålder.

Mot denna bakgrund förordar j ag att avgiften fastställs till 2 % år 1985. För
åren 1983 och 1984 bör avgiften fastställas till 1 % resp. 1,5 %.

Statens inkomster av den förordade avgiften beräknades till ca 490 milj. kr.
år 1983, till 735 milj. kr. år 1984 och till 980 milj. kr. år 1985.

I budgetdepartementets bilaga (bil. 2) till den ovannämnda propositionen
fanns intaget ett förslag till lag om hyreshusavgift samt förslag till ändringar i
kommunalskattelagen, uppbördslagen och taxeringslagen. Dåvarande chefen
för budgetdepartementet anförde som motivering för förslagen att
avgiften borde utformas så att den lätt kunde hanteras både av avgiftsskyldiga
och myndigheter. Avgiften borde vidare knyta an till beprövade rutiner.
Mot denna bakgrund hade hyreshusavgiften utformats med ledning av de
regler som gäller för skogsvårdsavgift enligt lagen (1964:324) om skogsvårdsavgift.
Den lämpligaste beskrivningen av de fastigheter som borde träffas av
hyreshusavgift kunde enligt chefen för budgetdepartementet ske med hjälp
av de definitioner av begreppet hyreshusenhet som används vid allmän
fastighetstaxering (ATF). Hyreshus utgörs enligt fastighetstaxeringslagen av
byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer eller till kontor,

CU 1982/83:7

butik, hotell, restaurang och liknande. Under begreppet hyreshusenhet
faller även flerbostadshus som ägs av bostadsrättsförening.

Vid ATF 1981 erhåller olika typer av hyreshus olika kodbeteckningar.
Enligt den föregående regeringens förslag avsågs hyreshusavgift utgå för
hyreshusenheter enligt koderna 22, 24 och 28, dvs. byggnader med
huvudsakligen bostäder, byggnader som innehåller både bostäder och
lokaler samt byggnader med huvudsakligen lokaler. Även hyreshusenhet
enligt kod 21 - hyreshusenhet som består av tomtmark till hyreshus -föreslogs omfattas av hyreshusavgift eftersom till denna kategori hör äldre
saneringsfärdiga hyreshus där något byggnadsvärde inte åsatts.

Som framgått ovan utformades förslaget om hyreshusavgift efter förebild
av reglerna om skogsvårdsavgift. Detta innebar bl. a. att hyreshusavgiften
liksom skogsvårdsavgiften inte borde anses som en allmän skatt utan vara
avdragsgill om övriga förutsättningar var uppfyllda.

4 Riksdagsbehandlingen våren 1982 av förslaget om hyreshusavgift

Förslaget om införande av hyreshusavgift hänvisades till skatteutskottet.
Detta utskott beredde civilutskottet tillfälle att yttra sig över regeringsförslaget.

Med anledning av propositionen väcktes motioner (m) om att riksdagen
skulle avslå förslaget om att införa hyreshusavgift. Vidare väcktes en motion
(vpk) om att de allmännyttiga bostadsföretagens hus skulle undantas från
hyreshusavgift.

Civilutskottets yttrande (CU 1981/82:7 y) innebar sammanfattningsvis
följande. Utskottet delade den i propositionen framförda uppfattningen att
en höjning av de garanterade räntorna leder till en höjning av hyresnivån via
bruksvärdeprövningen. Vad i motion (m) anförts om att minskade räntebidrag
inte skulle slå igenom i form av intäkter för de fastighetsägare som inte
omfattades av räntebidragssystemet kunde utskottet inte dela. Inte heller
kunde utskottet acceptera förslaget i vpk-motionen om att de allmännyttiga
bostadsföretagens hus skulle undantas.

Företrädare för moderata samlingspartiet i utskottet stödde förslagen i
motionerna om att någon hyreshusavgift inte skulle införas.

I en motion (s) yrkades att hyreshusavgiften skulle omfatta även
hyreshusenhet med värdeår fr. o. m. 1958 t. o. m. 1974 och för vilka
bostadslån för nybyggnad inte utgått. Enligt civilutskottets uppfattning
saknades anledning att skilja fastigheter före och efter ett visst värdeår, det
väsentliga var att fastighetsägare utanför räntebidragssystemet genom
upptrappning av den garanterade räntan fick en intäkt som inte motsvarades
av någon kostnad. Civilutskottet föreslog skatteutskottet att tillstyrka
motionsyrkandet.

En minoritet inom utskottet (c, fp) tog avstånd från motionsförslaget och
hävdade att förslaget var alltför opreciserat och allmänt hållet för att kunna

CU 1982/83:7

läggas till grund för ett förslag till riksdagen. Vidare angavs att en del av den
enkelhet som varit en utgångspunkt för propositionsförslaget skulle gå
förlorad.

I motion (s) yrkades också att avgiften inte skulle vara avdragsgill.
Civilutskottet föreslog skatteutskottet att tillstyrka även detta motionsyrkande
och anförde att en slopad avdragsrätt bl. a. skulle skapa ökad ekonomisk
rättvisa mellan olika besittningsformer och innebära en ökad nettoeffekt för
staten i inte ringa omfattning.

Inte heller i denna fråga nåddes enighet inom utskottet. En minoritet (c,
fp) hävdade bl. a. att ett accepterande av motionsförslaget skulle innebära
att man rubbade den godtagna principen om en effektiv konkurrens mellan
förvaltningsformerna. Vidare hävdades att ett bifall till motionsförslaget
skulle innebära så stora förändringar jämfört med förslaget i propositionen
att dessa två förslag inte låter sig förenas.

Slutligen behandlade utskottet motionsförslag (m) i vilka yrkades att
särskild hänsyn skulle tas till små fastigheter samt att tomtmark för hyreshus
skulle undantas från hyreshusavgift. Civilutskottet (s, c, fp) avstyrkte dessa
förslag.

Skatteutskottet behandlade i betänkandet SkU 1981/82:62 frågan om
införande av hyreshusavgift. Utskottet (m, c, fp) anförde bl. a. följande.

Skatteutskottet har tagit intryck av de invändningar som framförts i
motioner och skrivelser om att förslaget om hyreshusavgift inte varit föremål
för sedvanlig beredning och inte heller har granskats av lagrådet. Utskottet
anser att det kan finnas skäl att även andra lösningar vid sidan av den i
propositionen föreslagna söks för att nå de i propositionen eftersträvade
syftena om bl. a. en förstärkning av statsbudgeten. Hur ett förslag skall
utformas bör närmare utredas. Förslaget bör efter bl. a. granskning i lagrådet
föreläggas riksdagen i sådan tid att förslaget kan ge lika stor budgeteffekt
fr. o. m. år 1983 som det nu presenterade förslaget.

Reservanter (s) i skatteutskottet instämde med vad civilutskottet anfört
om att en extra upptrappning av de garanterade räntorna leder till en allmän
höjning av hyresnivån, en höjning som inte motsvaras av ökade kostnader för
de fastighetsägare som inte omfattas av räntebidragssystemet. Enligt
reservanternas uppfattning vore det därför motiverat att tillföra samhället
denna vinst genom lämpliga beskattningsåtgärder. I likhet med civilutskottet
fann reservanterna att anledning saknades att skilja mellan fastighetsägare
före och efter ett visst värdeår. Hyreshusavgiften borde därför utgå för
hyreshusenhet med värdeår t. o. m. 1974 och för vilka statligt bostadslån för
ny- och ombyggnad inte utgått. Reservanterna ansåg vidare att avgiften inte
skulle vara avdragsgill. Med dessa båda undantag accepterade reservanterna
regeringens förslag om utformningen av en hyreshusavgift.

Riksdagen följde skatteutskottet.

CU 1982/83:7

5 Förslag om hyreshusavgift m. m. i proposition 1982/83:50

I den del av propositionen (bil. 2) som hänvisats till skatteutskottet
behandlas den lagtekniska utformningen av en hyreshusavgift. I den till
civilutskottet hänvisade delen (bil. 5) redovisar bostadsministern grunder för
ett förslag om hyreshusavgift. Det nu framlagda förslaget om hyreshusavgift
skiljer sig från det som underställdes riksdagen under våren på följande två
punkter.

1. Hyreshusavgift bör tas ut inte bara för hyreshusenhet med värdeår före
år 1958 utan även för hyreshusenhet med värdeår fr. o. m. 19581, o. m. 1974.
Hus som omfattas av räntebidragssystemet, dvs. i princip alla bostadshus som
har uppförts eller byggts om efter 1957 med stöd av statliga tertiärlån eller
bostadslån, föreslås undantas från avgiften. Som en följd av detta förslag
anges statens intäkter av en hyreshusavgift öka under år 1983 med ca 300
milj. kr. och år 1985 med det dubbla beloppet jämfört med förslaget i den
tidigare propositionen.

2. Obebyggd tomtmark liksom saneringsfastigheter föreslås undantas från
hyreshusavgift.

I övrigt överensstämmer förslaget med förslaget i proposition 1981/82:124.
Detta förslag har refererats ovan.

Lagrådets yttrande har inhämtats över förslaget i proposition 1982/83:50
bil. 2 om hyreshusavgift. Beträffande förslaget anförde lagrådet följande.

Det remitterade förslaget har lika litet som det förslag som våren 1982
lades fram för riksdagen varit föremål för sådan remissbehandling som avses i
7 kap. 2 § regeringsformen. Det bör i anledning härav understrykas, att en
lagrådsgranskning inte kan ersätta den sedvanliga remissbehandlingen av
myndigheter och sammanslutningar med särskild sakkunskap på området.
Lagrådet har därför haft begränsade möjligheter att med ledning av det
föreliggande materialet bedöma sådana frågor om lagstiftningens praktiska
konsekvenser och tillämpning som avses i 8 kap. 18 § tredje stycket 4 och 5
regeringsformen.

6 Utskottet

I detta betänkande behandlas vad bostadsministern anfört i proposition
1982/83:50 bil. 5 om införande av en hyreshusavgift samt de motionsförslag
som knyter an härtill.

Till skatteutskottet har hänvisats förslagen i bil. 2 i propositionen om den
lagtekniska utformningen av en hyreshusavgift. I betänkandet SkU 1982/
83:15 behandlar skatteutskottet dessa förslag.

Som framgått av den ovan lämnade redogörelsen knyter det nu framlagda
regeringsförslaget om införande av hyreshusavgift i huvudsak an till förslaget
i den proposition i frågan som förelädes riksdagen under våren 1982. Detta
senare förslag behandlades av civilutskottet i ett yttrande (CU 1981/82:7 y)
till skatteutskottet. Från de utgångspunkter civilutskottet närmast hade att

CU 1982/83:7

beakta ställde sig utskottet i allt väsentligt bakom förslaget i den då
presenterade propositionen.

Flera av de motionsyrkanden som utskottet nu har att behandla har
liknande innehåll som de motioner i ämnet som väcktes med anledning av
den förra regeringens förslag i frågan. Detta gäller bl. a. avslagsyrkandena i
moderata samlingspartiets motion 105 yrkande 1 och i motionen 85 (m). I den
moderata partimotionen anförs nu, liksom i motsvarande motion i våras,
bl. a. att den i propositionen framförda hypotesen att de minskade
räntebidragen skulle slå igenom i form av vinster för de fastighetsägare som
motsvarar bortfallet i räntebidrag är sakligt ogrundad, att avgiften riskerar
leda till väsentligt ökad fastighetsomsättning samt att framför allt det äldre
enskilt ägda fastighetsbeståndet under senare delen av 1970-talet gått med
kraftiga underskott. Även i centerpartiets partimotion 116 yrkande 5 förs
fram ett förslag till avslag på propositionen. Kritiken i denna motion mot
propositionen innebär bl. a. att någon särskilt ambitiös prövning av andra
lösningar inte företagits, något som riksdagen på förslag av skatteutskottet
(SkU 1981/82:62) enligt motionärerna begärde i våras.

Civilutskottet delar nu liksom i våras den i propositionen framförda
uppfattningen att en höjning av de garanterade räntorna leder till en allmän
höjning av hyresnivån via bruksvärdereglerna i hyreslagen. Riksdagen beslöt
i våras (CU 1981/82:26) om extra upptrappning av de garanterade räntorna.
Utskottet vidhåller även sin tidigare uppfattning i frågan om att minskade
räntebidrag medför ökade intäkter för de fastighetsägare som inte omfattas
av räntebidragssystemet, intäkter som inte motsvaras av ökade kostnader.
Utskottet kan sålunda inte dela motionärernas grundläggande kritik av
propositionen i denna del. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet bifall till moderata samlingspartiets partimotion 105 yrkande 1
liksom till motion 85 (m) yrkande 1 båda motionerna såvitt nu är i fråga.

Inte heller kan utskottet ställa sig bakom invändningarna i centerpartiets
partimotion 116. Tvärtemot vad i motionen hävdas finner utskottet att i
regeringens förslag prövats alternativa vägar att nå den eftersträvade
budgetförstärkningen. Sålunda redovisar bostadsministern, men avvisar av
skilda orsaker, möjligheter till ytterligare upptrappning av den garanterade
räntan. Han redovisar även en höjning av garantibeskattningen såsom en väg
att förstärka statens inkomster. Enligt utskottets uppfattning får dessa
förslag till alternativa lösningar anses innebära att riksdagens begäran
uppfyllts i rimlig grad. Utskottet kan vidare inte dela motionärernas
uppfattning att det nu presenterade regeringsförslaget skulle ha sakliga
brister, brister som enligt deras uppfattning fanns även i det förslag som den
förra regeringen lade fram. Utskottet avstyrker följaktligen bifall även till
centerpartiets partimotion 116 yrkande 5.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad utskottet anfört om
införande av en hyreshusavgift.

CU 1982/83:7

Såväl folkpartiet som vänsterpartiet kommunisterna accepterar i skilda
partimotioner att en hyreshusavgift införs men föreslår att den i vissa
hänseenden ges mindre omfattning än vad i propositionen förordas. Sålunda
föreslås i folkpartiets partimotion 120 yrkande 32 att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om hyreshusavgift. I motiveringen
till motionen yrkas bifall till den typ av hyreshusavgift som föreslogs av
den förra regeringen med undantag för att för obebyggd tomtmark och
saneringsfastigheter skall någon avgift inte utgå. Motionärerna avvisar
sålunda den tidsmässiga avgränsning som gjorts i den nu framlagda
propositionen och anser att hus med värdeår fr. o. m. 19581, o. m. 1974 inte
skall omfattas av avgiften.

Inskränkningen i vänsterpartiet kommunisternas partimotion innebär att
allmännyttiga bostadsföretag skall undantas från hyreshusavgift. Därigenom
kan man, hävdar motionärerna, bidra till att stoppa höjningarna av
bruksvärdenivån och kanske t. o. m. sänka den något. I samma motion
föreslås även utvidgningar av avgiften. Dessa förslag behandlas nedan.

Slutligen förs i motion 85 (m) fram förslag om ett schablonavdrag på
200 000 kr. samt att hyreshusavgiften maximeras till fastighetens nettoresultat.

Beträffande de nu redovisade motionsyrkandena vill utskottet anföra
följande.

Civilutskottet som i våras hade att behandla ett motionsyrkande (s) om att
hyreshusavgiften skulle omfatta hyreshusenhet med värdeår fr. o. m. 1958
t. o. m. 1974 och för vilka statliga bostadslån inte utgått fann inte anledning
att skilja fastigheter före och efter ett visst värdeår, det väsentliga ansågs vara
att fastighetsägare utanför räntebidragssystemet genom upptrappning av den
garanterade räntan får en intäkt som inte motsvaras av någon kostnad.
Utskottet, som vidhåller denna sin uppfattning, avstyrker följaktligen bifall
till folkpartiets partimotion 120 yrkande 32.

Förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion om att allmännyttiga
bostadsföretag inte skall påföras hyreshusavgift avstyrks av såväl
fördelningspolitiska som administrativa skäl. Förslaget i propositionen om
att hyreshusavgift skall utgå även för allmännyttiga bostadsföretag får ses
mot bakgrund bl. a. av att för dessa företag i den nu aktuella propositionen
framlagts olika förslag i avsikt att förbättra deras betingelser. I betänkandet
CU 1982/83:8 behandlar utskottet dessa förslag.

Utskottet avstyrker även vad i motion 85 (m) förordats om vissa
begränsningar m. m. av avgiften i vissa fall. Frågan om ett schablonavdrag
togs upp i en motion (m) under våren vid behandling av det då aktuella
förslaget om hyreshusavgift. Även om ”fribeloppet” i den nu aktuella
motionen satts lägre finner utskottet att ett bifall till motionen skulle
innebära en stor inkomstminskning för staten. Redan detta förhållande
tillmäter utskottet stor vikt. Utskottet kan heller inte - från den utgångspunkt
civilutskottet närmast har att beakta - tillmötesgå förslaget i samma

CU 1982/83:7

motion om att riksdagen skulle besluta att avgiften maximeras till fastighetens
nettoresultat. En sådan utformning av formerna för avgiftsuttaget skulle
bl. a. komplicera den administrativa hanteringen. Därmed skulle en del av
den enkelhet som väglett förslagen i propositionen gå förlorad.

I den del av vänsterpartiet kommunisternas partimotion 124 som inte
behandlats ovan samt i motion 95 (s) läggs fram förslag som dels innebär
utvidgningar av tillämpningsområdet för avgiften, dels medför vissa ändringar
avseende avgiftens behandling vid inkomsttaxeringen.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion föreslås en utvidgning av de
hus som skall omfattas av en avgift till att avse äldre småhus med undantag av
sådana hus som har byggts eller byggts om efter år 1957 med stöd av statliga
bostadslån eller som fått räntelån. Avgiften för småhusen föreslås utgå med
hälften av vad som föreslås för övriga. I motion 95 (s) föreslås att ägda
småhus skall omfattas av den föreslagna avgiften.

Frågan om huruvida egnahem bör omfattas av avgiftssystemet har prövats i
propositionen och avvisats mot bakgrund av den beslutade skatte- och
avdragsreformen. Utskottet delar vad i propositionen anförts och avstyrker
därmed bifall till motionerna 95 (s) och 124 (vpk) i dessa delar.

I propositionen anförs att hyreshusavgiften, för att den skall vara neutral
med hänsyn till ägandeförhållandena, måste vara avdragsgill för konventionellt
beskattade fastigheter. Ett annat sätt att åstadkomma neutralitet mellan
ägarekategorierna anges vara att differentiera avgiftsuttaget, något som
emellertid avvisas då det anses administrativt mer komplicerat.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 124 anför motionärerna
bl. a. att de inte anser att avgiften skall vara neutral med hänsyn till
ägandeförhållandena. Avgiften skall därför inte vara avdragsgill för konventionellt
beskattade fastigheter. Frågan om avgiftens behandling vid inkomsttaxeringen
tas upp även i motion 95 (s). Motionärerna anser att det finns
anledning att göra avgiften avdragsgill även för bostadsföretag som
schablonbeskattas. Om detta inte är lämpligt eller möjligt av skattetekniska
skäl bör avgiften inte vara avdragsgill för någon kategori av fastighetsägare.

Utskottet, som har att behandla frågan närmast från en bostadspolitisk
utgångspunkt, delar bostadsministerns uppfattning om att avgiften skall vara
neutral med hänsyn till ägandeförhållandena, varför motionen 124 (vpk)
avstyrks i denna del. Även beträffande förslaget i motion 95 (s) hänvisar
utskottet till vad i propositionen anförts. Den närmare utformningen ur
skatteteknisk synpunkt torde behandlas av skatteutskottet.

Utskottet hemställer

1. beträffande grunderna för införande av en hyreshusavgift
att riksdagen med anledning av vad bostadsministern anfört och
med avslag på motion 1982/83:85 yrkande 1, motion 1982/
83:105 yrkande 1 och motion 1982/83:116 yrkande 5, samtliga

CU 1982/83:7

motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, godkänner vad utskottet
anfört,

2. beträffande avgiftens tidsmässiga avgränsning

att riksdagen med anledning av vad bostadsministern anfört och
med avslag på motion 1982/83:120 yrkande 32 godkänner vad
utskottet anfört,

3. beträffande undantag från hyreshusavgift för allmännyttiga
bostadsföretag

att riksdagen med anledning av vad bostadsministern anfört och
med avslag på motion 1982/83:124 yrkande 1 såvitt nu är i fråga
godkänner vad utskottet anfört,

4. beträffande begränsning av avgiften i vissa fall

att riksdagen med anledning av vad bostadsministern anfört och
med avslag på motion 1982/83:85 yrkande 1 såvitt nu är i fråga
godkänner vad utskottet anfört,

5. beträffande husavgift för egnahem m. m.

att riksdagen med anledning av vad bostadsministem anfört och
med avslag på motion 1982/83:95 yrkande 2 och motion
1982/83:124 yrkande 1, båda motionsyrkandena såvitt nu är i
fråga, godkänner vad utskottet anfört,

6. beträffande hyreshusavgiftens behandling vid inkomsttaxeringen att

riksdagen med anledning av vad bostadsministern anfört och
med avslag på motion 1982/83:95 yrkande 2 och motion
1982/83:124 yrkande 1, båda motionsyrkandena såvitt nu är i
fråga, godkänner vad utskottet anfört.

Stockholm den 7 december 1982

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Maj-Lis Landberg (s), Knut Billing (m). Magnus Persson
(s), Bertil Danielsson (m), Lennart Nilsson (s), Margareta Gard (m), Kerstin
Ekman (fp), Tore Claeson (vpk). Margareta Palmqvist (s). Agne Hansson
(c) och Nils Nordh (s).

CU 1982/83:7

Reservationer

1. Grunderna för införande av en hyreshusavgift

a. Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard
(alla m) anser att utskottet bort anföra och hemställa:

I proposition 1982/83:50 bil. 5 redogör bostadsministern för skälen till att
införa en hyreshusavgift. Som framgått ovan accepterar han de grunder för
förslaget som fanns i den proposition i frågan som den förra regeringen ansåg
föreligga för att införa en hyreshusavgift. Som anfördes i en motion (m) vid
behandlingen av frågan våren 1982 måste vad i propositionen då anförts om
att bruksvärdeprövningen leder till en allmän höjning av hyresnivån
tillbakavisas. Samma motiv för att införa en hyreshusavgift förs fram även i
den nu aktuella propositionen. Argumentet har självfallet lika lite relevans
nu som i våras som motiv för att införa en hyreshusavgift. Den i
propositionen framförda hypotesen att minskade räntebidrag skulle slå
igenom i form av vinster för vissa fastighetsägare som motsvarar bortfallet i
räntebidrag är därför sakligt ogrundad.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i moderata samlingspartiets
partimotion 105 yrkande 1 i denna del.

Även om det skulle förhålla sig så, som bostadsministern hävdar, att
bruksvärdeprövningen ger utrymme för hyreshöjningar som inte motsvaras
av ökade kostnader saknas motiv för att låta även lokaler och bostadsrättshus
omfattas av en avgift eftersom hyra resp. avgift för dessa kategorier inte
omfattas av bruksvärdesystemet. Utskottet vill även erinra om att vissa
organisationer i skrivelse till utskottet tagit upp frågan om att fastigheter
innehållande lokaler bör undantas från hyreshusavgift samt att HSB:s
riksförbunds styrelse hemställt att bostadsrätten undantas från hyreshusavgift.

Vidare vill utskottet erinra om att riksdagen vid behandlingen av
motsvarande proposition i våras på förslag av skatteutskottet beslöt att även
andra lösningar än införande av en hyreshusavgift borde prövas för att uppnå
de eftersträvade syftena, bl. a. en förstärkning av statsbudgeten. Hur ett
förslag skall utformas borde enligt skatteutskottets uppfattning närmare
utredas. Civilutskottet kan inte finna att någon mera ambitiös insats gjorts
för att utforma alternativa förslag.

Även om frågan om den lagtekniska utformningen av förslaget inte
primärt faller under civilutskottets beredning vill utskottet instämma med
lagrådet om att det till rådet remitterade förslaget till lag om hyreshusavgift
lika litet som det förslag som våren 1982 lades fram för riksdagen varit
föremål för sådan remissbehandling som avses i regeringsformen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att de motiv som regeringen
redovisat för ett införande av en hyreshusavgift inte är bärande. Utskottet
kan därför inte acceptera vad regeringen efter bostadsministerns föredragning
lagt fram för riksdagen.

CU 1982/83:7

Med det anförda har utskottet anslutit sig förutom till motion 1982/83:105
(m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga även till vad i motion 85 (m) yrkande 1 och i
centerpartiets partimotion 116 yrkande 5 föreslagits om avslag på propositionen
i denna del. De yrkanden om utredning bl. a. av hyresförhandlingssystemet
som förts fram i båda partimotionerna (m), (c) behandlar utskottet i
betänkandet CU 1982/83:8.

Med den inställning i huvudfrågan som utskottet intagit saknas anledning
att närmare ta ställning till vad i propositionen anförts och i motioner
föreslagits om avgiftens närmare utformning. Utskottet föreslår därför att
riksdagen avslår motionerna 1982/83:85 (m) såvitt rör frågan om begränsning
av avgiften i vissa fall samt motionerna 1982/83:95 (s) yrkande 2, 120 (fp)
yrkande 32 samt 124 (vpk) yrkande 1.

Utskottet hemställer

l.1 beträffande grunderna för införande av en hyreshusavgift att
riksdagen med anledning av vad bostadsministem anfört och
med bifall till motion 1982/83:105 yrkande 1 med anledning av
motion 1982/83:85 yrkande 1 och motion 1982/83:116 yrkande 5
samtliga yrkanden i motsvarande del samt med avslag på
motion 1982/83:85 yrkande 1 i övrigt, motion 1982/83:95
yrkande 2, motion 1982/83:120 yrkande 32 och motion 1982/
83:124 yrkande 1 godkänner vad utskottet anfört.

b. Kjell A. Mattsson (c) och Agne Hansson (c) anser att utskottet bort
anföra och hemställa:

Som framgått ovan överensstämmer vad i den nu aktuella propositionen
anförts i allt väsentligt med det förslag avseende införande av hyreshusavgift
som förelädes riksdagen våren 1982. Detta senare förslag avvisades av
riksdagen. Tyvärr är det nu framlagda förslaget behäftat med minst samma
sakliga brister som vårens förslag. Inte heller kan utskottet finna att i den nu
framlagda propositionen redovisats någon särskild ambitiös prövning av
alternativa lösningar för att uppnå de eftersträvade syftena. Utskottet som
sålunda delar de kritiska synpunkter som förs fram i centerpartiets
partimotion 116 yrkande 5 föreslår att riksdagen inte accepterar de framförda
grunderna för en hyreshusavgift med den utformning de fått i bostadsdepartementets
avsnitt av proposition 1982/83:50.

För att få underlag för kommande reformer på bostadspolitikens område
har i centerpartiets partimotion föreslagits en översyn av bostadsfinansierings-
och hyresförhandlingssystemen. Detta yrkande behandlar utskottet i
betänkandet CU 1982/83:8.

Med den inställning utskottet redovisat ovan har utskottet ställt sig bakom
även vad i motionerna 1982/83:85 (m) och 105 (m) anförts om avslag på

1 vid bifall till denna hemställan förfaller utskottets hemställan under 2-6.

CU 1982/83:7

propositionen i nu behandlad del även om utskottet inte i alla delar kan
acceptera vad i den sist avgivna motionen angetts som motivering för
avslagsyrkandet.

Med utskottets inställning i huvudfrågan om att någon hyreshusavgift inte
skall införas saknas anledning att gå in på vad i propositionen anförts och i
olika motioner föreslagits om utformning av avgiften. Utskottet avstyrker
därför bifall till motion 1982/83:85 (m) såvitt den inte behandlas ovan samt
motionerna 1982/83:95 (s) yrkande 2, 120 (fp) yrkande 32 och 124 (vpk)
yrkande 1.

Utskottet hemställer

1.1 beträffande grunderna för införande av en hyreshusavgift

att riksdagen med anledning av vad bostadsministern anfört och
med bifall till motion 1982/83:116 yrkande 5 med anledning av
motion 1982/83:85 yrkande 1 och motion 1982/83:105 yrkande 1
samtliga yrkanden i motsvarande del samt med avslag på
motion 1982/83:85 yrkande 1 i övrigt, motion 1982/83:95
yrkande 2, motion 1982/83:120 yrkande 32 och motion 1982/
83:124 yrkande 1 godkänner vad utskottet anfört,

c. Kerstin Ekman (fp) anser att utskottet bort anföra och hemställa:

Vad bostadsministern i propositionen anfört om införande av en hyreshusavgift
bygger i allt väsentligt på hans anmälan till lagrådsremissen.

Som framgått ovan (s. 6) uttalade lagrådet kritik över det remitterade
förslaget och anförde att det inte varit föremål för sådan remissbehandling
som avses i regeringsformen. Lagrådet anförde även att rådet haft
begränsade möjligheter att bedöma lagstiftningens praktiska konsekvenser
och tillämpning.

Utskottet, som anser den framförda kritiken tungt vägande kan heller inte
finna att den alternativa prövning som riksdagen begärde i våras genomförts
på ett särskilt ambitiöst och förtroendeingivande sätt av regeringen.
Utskottet kan därför inte ställa sig bakom vad bostadsministern anfört om
införande av en hyreshusavgift.

Följderna av en sådan ståndpunkt tillgodoser också vad i motionerna
hemställts om avslag på propositionen i denna del.

Utskottet hemställer

1.1 beträffande grunderna för införande av en hyreshusavgift

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1982/83:85 yrkande 1, motion 1982/83:105 yrkande 1, motion
116 yrkande 5 samtliga yrkanden i motsvarande del samt med
avslag på motion 1982/83:85 i övrigt, motion 1982/83:95
yrkande 2, motion 1982/1983:120 yrkande 32 och motion
1982/83:124 yrkande 1 godkänner vad utskottet anfört,

1 vid bifall till denna hemställan förfaller utskottets hemställan under 2-6

CU 1982/83:7

2. Avgiftens tidsmässiga avgränsning

Kerstin Ekman (fp) anser - under förutsättning av bifall till utskottets
hemställan under 1 - att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 8 som börjar ”Civilutskottet
som” och slutar ”folkpartiets partimotion 120 yrkande 32” bort lyda:

Den utformning som hyreshusavgiften givits i proposition 1982/83:50
bilaga 5 skiljer sig sålunda från det förslag som dåvarande bostadsministern
lade fram våren 1982 väsentligen i ett avseende nämligen såvitt gäller
avgiftens tidsmässiga avgränsning. Utskottet finner inte tillräckliga skäl för
att godta de nu framlagda grunderna för en vidgad hyreshusavgift i denna del.
Som föreslås i folkpartiets partimotion 120 bör för hyreshus med värdeår före
1958 uttas en hyreshusavgift eftersom räntebidragssystemet omfattar hus
byggda år 1958 och senare. Det kan inte anses försvarbart att - såsom görs i
den nu aktuella propositionen - hävda att en avgift skall utgå även för
hyreshus som inte erhållit statliga bostadslån förenade med räntebidrag trots
att sådana lån eventuellt skulle kunnat utgå. En fastighetsägare bör sålunda
inte påföras en hyreshusavgift kanske endast av det skälet att han inte funnit
det lämpligt att för sin fastighets finansiering söka statliga bostadslån. Den
tidsmässiga avgränsning som gjordes i den tidigare propositionen och som tas
upp i folkpartiets partimotion bör sålunda gälla. Slutligen bör erinras om att
den föreslagna utvidgningen kommer att omfatta ett stort antal lokalhus.
Förslaget i den socialdemokratiska partimotionen 1981/82:2364 med anledning
av det tidigare förslaget om hyreshusavgift beträffande en tidsmässig
utvidgning av avgiften synes f. ö. också innebära att några intäkter av en
hyreshusavgift för lokaler för hyreshus med värdeår fr. o. m. 1958 t. o. m.
1974 inte beräknades. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till
folkpartiets partimotion 120 yrkande 32.

dels utskottet under 2 bort hemställa:

2. beträffande avgiftens tidsmässiga avgränsning att riksdagen
med anledning av vad bostadsministern anfört och med bifall till
motion 1982/83:120 yrkande 32 godkänner vad utskottet
anfört,

3. Undantag från hyreshusavgift för allmännyttiga bostadsföretag

Tore Claeson (vpk) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 8 som börjar ”Förslaget i” och
slutar ”dessa förslag” bort lyda:

Enligt utskottets uppfattning har i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
goda skäl anförts för att undanta allmännyttiga bostadsföretag från
avgift. Såväl från fördelningspolitiska utgångspunkter som ur rättvisesyn -

CU 1982/83:7

punkt finns starka motiv för att undanta dessa bostadsföretag från avgift.
Därigenom kan man bidra till att stoppa höjningarna av bruksvärdenivån och
kanske t. o. m. sänka den något. I sammanhanget bör erinras om att
vänsterpartiet kommunisterna genom förslag om utvidgning m. m. av
området för uttag av en hyreshusavgift finansierat det bortfall av inkomster
för staten som ett bifall till motion 124 i nu berörd del innebär. Dessa
ytterligare förslag behandlar utskottet nedan och i betänkandet CU
1982/83:8.
dels utskottet under 3 bort hemställa:

3. beträffande undantag frän hyreshusavgift för allmännyttiga
bostadsföretag att riksdagen med anledning av vad bostadsministern
anfört och med bifall till motion 1982/83:124 yrkande 1
såvitt nu är i fråga godkänner vad utskottet anfört,

4. Husavgift för egnahem m. m.

Tore Claeson (vpk) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 9 som börjar ”Frågan om” och
slutar ”dessa delar” bort lyda:

Både i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 124 och i motion 95 (s)
föreslås att även egnahem skall omfattas av en avgift; i den förstnämnda
motionen kallad husavgift. Utskottet delar motionärernas uppfattning om att
det finns tungt vägande skäl för att även småhusen skall omfattas av avgiften.
Såväl ur rättvisesynpunkt som från bostadspolitiska utgångspunkter finns
goda skäl att låta även de äldre egnahemmen omfattas av avgiften. En avgift
även för dessa fastigheter ligger sålunda i linje med de bostadspolitiska
strävandena. Utskottet kan sålunda inte ställa sig bakom motivet i
propositionen om att egnahem på grund av den beslutade marginalskatteoch
avdragsreformen skall undantas från avgift. Förutom den principiella
uppfattning som varit en utgångspunkt för motionerna bör erinras om att den
avsedda marginalskattereformen kommer att få fullt genomslag först
inkomståret 1985. Det i propositionen anförda argumentet för att undanta
egnahemmen är sålunda enligt utskottets uppfattning inte bärande. Utskottet,
som har tagit intryck av vad i motionerna förordats anser att en avgift för
egnahem av den omfattning som föreslås i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion bör uttas. I denna motion föreslås att avgiften begränsas till
hälften av vad som föreslås för övriga. Denna utvidgning av avgiftsområdet
kan beräknas medföra en budgetförstärkning med ytterligare 600 milj. kr. för
år 1983 och det dubbla fr. o. m. 1985.
dels utskottet under 5 bort hemställa:

5. beträffande husavgift för egnahem m. m. att riksdagen med
anledning av vad bostadsministern anfört och med bifall till

CU 1982/83:7

motion 1982/83:124 yrkande 1 såvitt nu är i fråga samt med
anledning av motion 1982/83:95 yrkande 2 såvitt nu är i fråga
godkänner vad utskottet anfört,

5. Hyreshusavgiftens behandling vid inkomsttaxeringen

Tore Claeson (vpk) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 9 som börjar ”Utskottet, som”
och slutar ”av skatteutskottet” bort lyda:

Utskottet accepterar inte vad bostadsministern anfört om att avgiften skall
vara neutral med hänsyn till ägandeförhållandena. Inte heller kan utskottet
dela uppfattningen i propositionen om att införandet av avgiften inte skall
kunna få försämra resultatet av privat fastighetsförvaltning. Tvärtom anser
utskottet att just möjligheten att använda avgiften för att förhindra nya
hyreshöjningar och fortsatta höga vinster på ägande och förvaltning av
hyreshus värdefull. Utskottet har sålunda tagit intryck av vad i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion och i motion 95 (s) i denna del anförts.

Enligt utskottets uppfattning skall alltså avgiften inte vara avdragsgill för
konventionellt beskattade fastigheter. Från den utgångspunkt civilutskottet
närmast har att beakta förordar utskottet att avgiften vid inkomsttaxering
behandlas på sätt som förordas i vänsterpartiet kommunisternas partimotion.
Detta ställningstagande innebär också att syftet med motion 95 (s) i
denna del tillgodosetts.

dels utskottet under 6 bort hemställa:

6. beträffande hyreshusavgiftens behandling vid inkomsttaxeringen
att riksdagen med anledning av vad bostadsministem anfört
och med bifall till motion 1982/83:124 yrkandel såvitt nu är i
fråga samt med anledning av motion 1982/83:95 yrkande 2 såvitt
nu är i fråga godkänner vad utskottet anfört.

GOTAB 73135 Stockholm 1982