om hyreshusavgift (prop. 1981/82:124 bil. 2) (Betänkande 1981/82:SkU62 Skatteutskottet)

SkU 1981/82:62

Skatteutskottets betänkande
1981/82:62

om hyreshusavgift (prop. 1981/82:124 bil. 2)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1981/82:124
bilaga 2 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om hyreshusavgift,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

4. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

I propositionen föreslås bl. a. en minskning av räntebidragen under åren
1983-1985 för vissa årgångar av statligt belånade hyres- och bostadsrättshus.
Kapitalkostnaderna ökar härigenom i dessa hus med mellan 2:40 kr. och
15:80 kr. per m2 och år under vart och ett av de två följande åren.

Genom bruksvärdesystemet får denna kostnadsökning effekt på hyresnivån
också i de hus som inte omfattas av räntebidragsgivningen. Fastighetsägarna
i dessa hus kan alltså få ökade intäkter utan att behöva vidkännas
motsvarande kostnadsökning. Därför föreslås en avgift på den del av
hyreshusbeståndet som inte berörs av räntebidragssystemet. Som hyreshus
betraktas i detta sammanhang även hus som ägs av bostadsrättsföreningar
samt hus som innehåller huvudsakligen lokaler. Förslaget innebär att
avgiften skall år 1983 tas ut med 1 % av fastighetens taxeringsvärde och öka
med 0,5 % såväl år 1984 som år 1985.

Propositionen har hänvisats till skatteutskottet såvitt avser bilaga 2
(budgetdepartementet).

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1981182. 6 sami. Nr 62

SkU 1981/82:62

1. Förslag till

Lag om hyreshusavgift

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Den som vid taxering till kommunal inkomstskatt skall ta upp garantibelopp
för annan fastighet som inkomst skall betala hyreshusavgift om
fastigheten vid fastighetstaxering betecknats som hyreshusenhet, vilken
omfattar byggnad med värdeår före år 1958. Avgift skall dock inte betalas
om hyreshusenheten består av hotell- eller restaurangbyggnad, kioskbyggnad
eller parkeringsbyggnad eller om enheten har ett värde som är mindre
än 1 000 kronor.

Avgiften utgör för varje beskattningsår 2 procent av det taxeringsvärde
som legat till grund för beräkning av garantibeloppet.

Har garantibelopp jämkats enligt bestämmelserna i 47 § sjätte stycket
kommunalskattelagen (1928:370) skall också underlaget för beräkning av
hyreshusavgift jämkas.

2 § Vad som föreskrivs i 75 § 2 mom. första stycket kommunalskattelagen
(1928:370) om ansvarighet för kommunal utskyld, som påförts avliden
person, gäller också beträffande hyreshusavgift.

3§ Hyreshusavgift utgår i helt antal kronor. Avgiftsbeloppet avrundas
vid öretal över femtio uppåt och vid annat öretal nedåt.

4§ I fråga om debitering och uppbörd av hyreshusavgift gäller bestämmelserna
i uppbördslagen (1953:272).

5 § Hyreshusavgift tillfaller staten.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1982 och tillämpas första gången vid
1984 års taxering. Avgiften skall dock vid 1984 års taxering påföras med 1
procent och vid 1985 års taxering med 1,5 procent.

SkU 1981/82:62

2. Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 25 § 1 mom. och punkt 3 av anvisningarna till
20 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §

1 morn.1 Från bruttointäkten av annan fastighet får, om inte annat
föranleds av vad nedan i 2 och 3 mom. sägs, avdrag göras för omkostnader,
såsom för:
brandförsäkring, reparation och underhåll av byggnader;
vicevärd, portvakt, gårdskarl, vattenförbrukning, renhållning och belysning,
förbrukningsartiklar o.d., i den mån dessa kostnader kan anses
åligga fastighetsägaren såsom sådan;

pensioner, periodiska understöd eller därmed jämförliga periodiska utbetalningar
på grund av förutvarande anställning på fastigheten;
värdeminskning på en byggnad;

värdeminskning på fastighetsägaren tillhöriga maskiner och andra för
stadigvarande bruk avsedda inventarier, som hör till fastigheten, eller, i
fall som anges i punkt 3 av anvisningarna till 29 §, utgifter för anskaffande
av tillgången;

ränta på lånat, i fastigheten ned- ränta på lånat, i fastigheten nedlagt
kapital samt tomträttsavgäld el- lagt kapital samt tomträttsavgäld eller
liknande avgäld. ler liknande avgäld;

hyreshusavgift.

Anvisningar

till 20 §

3.2 Såsom svenska allmänna 3. Som svenska allmänna skatter

skatter räknas allmänna utskylder räknas allmänna utskylder till statin
staten samt till landsting, kom- ten samt till landsting, kommun och

mun, församling, skoldistrikt, tings- församling. Som allmän skatt räk lag

och municipalsamhälle. Såsom nas däremot inte skogsvårdsavgift

allmän skatt räknas däremot icke och hyreshusavgift.

skogsvårdsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1982 och tillämpas första gången vid
1984 års taxering.

' Senaste lydelse 1981:295.

2 Senaste lydelse 1956:88.

1* Riksdagen 1981/82. 6 sami. Nr 62

SkU 1981/82:62

3. Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 1 §, 3 § 1 mom. och 27§ 1 mom. uppbördslagen
(1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2

Med skatt förstås i denna lag, om
inte annat anges, statlig inkomstskatt,
statlig förmögenhetsskatt,
utskiftningsskatt, ersättningsskatt,
kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgifter,
egenavgifter enligt
lagen (1981:691) om socialavgifter,
skattetillägg och förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1956:623)
samt annuitet på avdikningslån.

Med skatt förstås i denna lag, om
inte annat anges, statlig inkomstskatt,
statlig förmögenhetsskatt,
utskiftningsskatt, ersättningsskatt,
kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgifter,
egenavgifter enligt
lagen (1981:691) om socialavgifter,
hyreshusavgift, skattetillägg och
förseningsavgift enligt taxeringslagen
(1956:623) samt annuitet på avdikningslån.

Regeringen får, om särskilda omständigheter föranleder det, föreskriva
att i samband med uppbörden av skatt skall uppbäras även andra avgifter
än sådana som anges i första stycket. Har sådan föreskrift meddelats skall,
om inte annat anges, vad i denna lag stadgas angående skatt tillämpas
beträffande den avgift som avses med föreskriften.

3 §

1 mom.!l den omfattning nedan
anges skall skattskyldig betala preliminär
skatt med belopp, vilket
så nära som möjligt kan antas motsvara
i den slutliga skatten ingående
statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,
egenavgifter och
kommunal inkomstskatt.

1 mom. I den omfattning nedan
anges skall skattskyldig betala preliminär
skatt med belopp, vilket så
nära som möjligt kan antas motsvara
i den slutliga skatten ingående
statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,
egenavgifter, kommunal
inkomstskatt, skogsvårdsavgifter
och hyreshusavgift.

27 §

I morn.4 Vid debitering av slutlig skatt skall iakttas:
att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av
grundbeloppet, som har fastställts att gälla för den preliminära skatt,
vilken skall avräknas mot den slutliga skatten;

1 Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

2 Senaste lydelse 1981: 1156.

1 Senaste lydelse 1981: 1156.

4 Senaste lydelse 1981: 1156.

SkU 1981/82:62

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats som
för inkomståret gäller i beskattningsorten;

att kommunal inkomstskatt uträknas i en post, varvid skattebeloppet vid
öretal över 50 avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt
krontal;

att skogsvårdsavgift uträknas enligt bestämmelserna i 1 § lagen
(1946: 324) om skogsvårdsavgift;

att hyreshusavgift uträknas enligt
bestämmelserna i lagen
(1982:000) om hyreshusavgift;

att kommunal inkomstskatt debiteras med belopp som har uträknats av
lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är belägen;

att egenavgifter debiteras med ledning av bestämmelserna i lagen
(1981:691) om socialavgifter och på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden
som lämnas av den allmänna försäkringskassan, varvid öretal
bortfaller; samt

att i 1 § nämnd annuitet eller, om skattskyldig har att erlägga flera
annuiteter, summan av dessa påförs i helt antal kronor, varvid öretal
bortfaller.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1982 och tillämpas första gången i
fråga om debitering av preliminär skatt för år 1983 och slutlig skatt på
grund av 1984 års taxering.

SkU 1981/82:62

4. Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 68 § taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

68 §2

Av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skall för varje skattskyldig
införas i skattelängd.

I skattelängden antecknas särskilt

dels i avseende på statlig inkomstskatt inkomst av olika förvärvskällor
med angivande tillika i fråga om skattskyldiga som avses i 9 § 3 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt huruvida inkomsten utgör A-inkomst
eller B-inkomst, medgivet avdrag för underskott i förvärvskälla, sammanräknad
nettoinkomst (summan av inkomsterna av olika förvärvskällor,
minskad med avdrag för underskott), medgivna allmänna avdrag som inte
avser underskott i förvärvskälla, taxerad och beskattningsbar inkomst,

dels beskattningsbar inkomst enligt 2§ lagen (1958:295) om sjömansskatt
och enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning samt det
antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige har uppburit
sådan inkomst under beskattningsåret, samt sjömansskattenämndens beslut
om jämkning enligt 12 § 4 mom. lagen om sjömansskatt,

dels i avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och beskattningsbar
inkomst,

dels beslut i övrigt, som avser dels beslut i övrigt, som avser

förutsättning för avdrag enligt 48 § 2 förutsättning för avdrag enligt 48 § 2

och 3 mom. kommunalskattelagen och 3 mom. kommunalskattelagen

(1928:370) eller för skattereduktion (1928:370) eller för skattereduktion

enligt 2 § 4 och 5 mom. uppbördsla- enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen

gen (1953:272), (1953:272),

dels beslut, som avser förutsättning för skattereduktion enligt 2§ lagen
(1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer eller 5§ lagen
(1980:1047) om skattereduktion för aktieutdelning,

dels beslut om avräkning av utländsk skatt eller tillämpning av progressionsbestämmelser
enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning,

dels uppgift om skogsbruks- dels uppgift om underlag, varpå

värde, varpå skogsvårdsavgift skall skogsvårdsavgift skall beräknas,
beräknas, dels uppgift om underlag, var på

hyreshusavgift skall beräknas,

dels skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet, om skatt skall utgå
enligt 11 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

1 Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2 Senaste lydelse 1981: 1120.

SkU 1981/82:62

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Uppgår den enligt lagen om statlig inkomstskatt beräknade taxerade
inkomsten till minst 6000 kronor för ensamstående och till sammanlagt
minst 6000 kronor för makar, som varit gifta vid ingången av beskattningsåret
och under detta år levt tillsammans, skall den beräknade taxerade
inkomsten införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.

Skattelängden skall underskrivas av lokal skattemyndighet. Den skall
därefter såvitt gäller den årliga taxeringen anses innefatta taxeringsnämndens
beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1982 och tillämpas såvitt gäller uppgift
om underlag för hyreshusavgift första gången vid 1984 års taxering och i
övrigt vid 1983 års taxering.

1** Riksdagen 1981/82. 6 sami. Nr 62

SkU 1981/82:62

Motionerna

1981/82:2316 yrkande 2 av Gösta Bohman m. fl. (m)

I yrkandet hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag om införande
av en hyreshusavgift.

1981/82:2361 av Filip Fridolfsson (m)

I motionen hemställs

1. att riksdagen avslår propositionen såvitt avser införande av en
hyreshusavgift,

2. att riksdagen, därest yrkande 1 icke skulle bifallas, som sin mening ger
regeringen till känna behovet av ett särskilt hänsynstagande till små
fastigheter med underskott i förvaltningen vid införandet av en hyreshusavgift.

1981/82:2362 av Allan Hernelius (m)

I motionen hemställs att riksdagen med avslag å propositionen såvitt avser
den föreslagna så kallade hyreshusavgiften ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utredning och remissbehandling av förslaget.

1981/82:2363 av Sven Munke (m)

I motionen hemställs

1. att riksdagen avslår propositionen såvitt avser införande av en
hyreshusavgift,

2. att riksdagen, därest yrkande 1 inte bifalles, beslutar att tomtmark för
hyreshus skall undantas från den föreslagna hyreshusavgiften.

1981/82:2366 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen hemställs - med hänvisning till motion 2364 -

1. att riksdagen när det gäller lagen om hyreshusavgift vidtar den
ändringen att avgiften skall utgå även för hyreshusenhet med värdeår 1958
t. o. m. 1974 och för vilka bostadslån för ny- eller ombyggnad inte utgått,

2. att riksdagen inte antar de framlagda förslagen i de delar som avser att
hyreshusavgiften skall vara avdragsgill.

1981/82:2367 yrkande 2 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I yrkandet hemställs att riksdagen med ändring av regeringens förslag om
införande av en hyreshusavgift beslutar att de allmännyttiga bostadsföretagens
hus skall undantas från sådan avgift.

Yttrande från annat utskott

Civilutskottet har avgivit yttrande (CU 1981/82:7 y) över propositionens
bilaga 2. Yttrandet fogas som bilaga till betänkandet.

SkU 1981/82:62

Skrivelser

Skrivelser har inkommit från Svenska arbetsgivareföreningen, SHIO-familjeföretagen
och Sveriges köpmannaförbund, Sveriges fastighetsägarförbund,
Svenska försäkringsbolags riksförbund och Folksam, Sveriges grossistförbund,
Sveriges industriförbund, Kooperativa förbundet, Stockholms
bostadsföreningars centralförening och Bostadsföreningarnas riksförbund.

Utskottet

I propositionen föreslår regeringen att en särskild avgift, en s. k.
hyreshusavgift, skall utgå för vissa hyreshusenheter med värdeår före 1958.
Med hyreshusenheter förstås i detta sammanhang i huvudsak byggnader som
är inrättade till bostäder åt minst tre familjer, däri inbegripet flerbostadshus
som ägs av bostadsrättsföreningar, byggnader som innehåller både bostäder
och lokaler samt byggnader med huvudsakligen lokaler. Avgiften föreslås
utgå med 1 % av taxeringsvärdet år 1983, med 1,5 % av taxeringsvärdet år
1984 och därefter med 2 % av taxeringsvärdet. Lagtekniskt har skogsvårdsavgiften
använts som förebild, vilket bl. a. innebär att avgiften föreslås vara
avdragsgill vid taxeringarna till statlig och till kommuna'l inkomstskatt.
Statens inkomster av den föreslagna avgiften har det första året beräknats till
ca 490 milj. kr. För vart och ett av de två följande åren har inkomsterna
beräknats öka med ytterligare ca 245 milj. kr.

Den föreslagna avgiften bör ses i samband med de reformer och
besparingar på det bostadspolitiska området som utgör ett led i en
förstärkning av statsbudgeten med drygt 1 200 milj. kr. budgetåret 1983/84.
Avgiften motiveras med vissa förslag i propositionen om en extra upptrappning
av de garanterade räntorna för vissa årgångar av flerbostadshus. En
sådan upptrappning sägs medföra att den allmänna hyresnivån stiger på
grund av hyressättningen enligt bruksvärdesprincipen. Detta leder enligt
propositionen till att även ägare till hus som inte omfattas av det statliga
räntebidragssystemet och därför inte berörs av förändringarna av den
garanterade räntan - i huvudsak hus byggda före 1958 - får ökade inkomster
trots att de inte får vidkännas högre kostnader. Avsikten är att denna vinst
genom den föreslagna hyreshusavgiften skall tillföras det allmänna.

I fyra m-motioner som väckts med anledning av förslaget i propositionen
om hyreshusavgift - motionerna 2316 yrkande 2, 2361 yrkande 1, 2362 och
2363 yrkande 1 - yrkas avslag på propositionen i denna del. Skälen härför,
såsom de utvecklas i den förstnämnda motionen, är att det inte finns någon
grund för att anta att en minskad räntesubvention till statligt belånade hus
med nödvändighet leder till hyreshöjningar i andra hus. Vidare anförs att
konsekvenserna av avgiften skulle bli svåra för många privata ägare av små
fastigheter och att det inte är motiverat att avgift utgår för hus med andra
lokaler än bostäder eller för tomtmark. I motion 2362 kritiseras dessutom

SkU 1981/82:62

lagförslaget för att inte ha föregåtts av någon utredning eller remissbehandlats
och för att någon lagrådsgranskning inte heller har skett.

I s-motionen 2366 yrkas att den föreslagna hyreshusavgiften skall omfatta
även hyreshus med värdeår 1958 t. o. m. 1974 och för vilka bostadslån för
nybyggnad eller ombyggnad inte har utgått. Dessutom yrkas, av skäl som
utvecklas i motion 2364, att avgiften inte skall vara avdragsgill vid taxeringen.
En sådan utformning sägs vara fördelningspolitiskt motiverad och ägnad att
skapa ökad ekonomisk rättvisa mellan boendeformerna.

Enligt vpk-motionen 2367 bör hyreshusavgiften begränsas till privatägda
hus.

I skrivelser till utskottet och vid särskild uppvaktning har företrädare för
fastighetsägare, bostadsrättsinnehavare, handel och industri begärt att
avgiften inte införs eller i vart fall inte görs så generell som enligt
förslaget.

Skatteutskottet har tagit intryck av de invändningar som framförts i
motioner och skrivelser om att förslaget om hyreshusavgift inte varit föremål
för sedvanlig beredning och inte heller har granskats av lagrådet. Utskottet
anser att det kan finnas skäl att även andra lösningar vid sidan av den i
propositionen föreslagna söks för att nå de i propositionen eftersträvade
syftena om bl. a. en förstärkning av statsbudgeten. Hur ett förslag skall
utformas bör närmare utredas. Förslaget bör efter bl. a. granskning i lagrådet
föreläggas riksdagen i sådan tid att förslaget kan ge lika stor budgeteffekt
fr. o. m. år 1983 som det nu presenterade förslaget.

Utskottet hemställer

1. beträffande frågan om avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:2316 yrkande
2, 1981/82:2361 yrkande 1, 1981/82:2362 och 1981/82:2363
yrkande 1 samt med avslag på proposition 1981/82:124 bilaga 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. beträffande övriga frågor

att motionerna 1981/82:2361 yrkande 2, 1981/82:2363 yrkande
2, 1981/82:2366 och 1981/82:2367 yrkande 2 vid bifall till vad
utskottet hemställt i 1 mom. inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 18 maj 1982

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

SkU 1981/82:62

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m)*, Stig Josefson (c),
Valter Kristenson (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Rune Carlstein (s), Olle
Westberg i Hofors (s)*, Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Bo
Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Olle Grahn (fp), Egon Jacobsson (s),
Bo Södersten (s) och Arne Svensson (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1981/82:62

Reservation

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i
Hofors, Hagar Normark, Egon Jacobsson och Bo Södersten (samtliga s) som
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på sid. 10 med
”Skatteutskottet har” och slutar med ”presenterade förslaget” bort ha
följande lydelse:

Den i propositionen föreslagna extra upptrappningen av de garanterade
räntorna leder enligt bostadsministerns uppfattning till följd av bruksvärdesreglema
i hyreslagen till en allmän höjning av hyresnivån. Denna uppfattning
delas av civilutskottet, vars yttrande är fogat som bilaga till detta
betänkande. Enligt civilutskottet slår detta igenom i form av intäkter, som
inte motsvaras av ökade kostnader, för de fastighetsägare som inte omfattas
av räntebidragssystemet. Även skatteutskottet anser en sådan utveckling
sannolik.

Denna följd av en upptrappning av de garanterade räntorna är inte avsedd.
Det är därför enligt skatteutskottets uppfattning motiverat att tillgodoföra
samhället denna vinst genom lämpliga beskattningsåtgärder. Den lösning
som föreslagits i propositionen med en s. k. hyreshusavgift är enligt
skatteutskottet väl vald. I likhet med civilutskottet och s-motionärema anser
skatteutskottet att det härvidlag saknas anledning att skilja mellan fastigheter
före och efter ett visst värdeår, då det väsentliga är att fastighetsägare
utanför räntebidragssystemet genom upptrappning av den garanterade
räntan får en intäkt som inte motsvaras av någon kostnad. Skatteutskottet
förordar därför en hyreshusavgift som till omfattningen överensstämmer
med de riktlinjer som angetts i s-motionen, vilket innebär att avgift bör utgå,
förutom för vissa hyreshusenheter med värdeår före 1958, även för
motsvarande hyreshusenheter med värdeår 1958 t. o. m. 1974 och för vilka
statligt bostadslån för ny- eller ombyggnad inte har utgått.

Vidare anser utskottet av skäl som närmare har utvecklats i s-motionen att
avgiften inte bör vara avdragsgill vid taxeringen till statlig och kommunal
inkomstskatt. Genom att avgiften inte får dras av åstadkoms att effekterna av
avgiften blir mera likformiga för fastigheter med olika ägarförhållanden.
Dessutom undviks att den privata fastighetsförvaltningen gynnas i förhållande
till allmännyttig hyresrätt samt bostadsrätt.

När det i övrigt gäller avgränsningen av det avgiftspliktiga beståndet och
avgiftens tekniska utformning, har utskottet inte funnit anledning till erinran
mot regeringens förslag. De förslag till inskränkningar som har lagts fram i
olika motioner och skrivelser kan utskottet inte biträda. Dock måste på
grund av tidsutdräkten vid riksdagsbehandlingen bestämmelserna om
avgiften sättas i kraft vid en senare tidpunkt än som föreslagits i
propositionen. Utskottet föreslår att bestämmelserna skall träda i kraft den 1
juli 1982.

SkU 1981/82:62

Sammanfattningsvis tillstyrker således utskottet bifall till propositionen
med de ändringar som förordas i motion 2366 och avstyrker bifall till övriga
motioner i den mån de inte har tillgodosetts.

dels att utskottet under mom. 1 och 2 bort hemställa

1. att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2316 yrkande
2, 1981/82:2361 yrkande 1, 1981/82:2362 och 1981/82:2363
yrkande 1 samt med anledning av proposition 1981/82:124
bilaga 2 fattar principbeslut om införande av en hyreshusavgift,

2. att riksdagen - under förutsättning av bifall till reservanternas
hemställan under 1 mom. - med avslag på motionerna
1981/82:2361 yrkande 2, 1981/82:2363 yrkande 2 och 1981/
82:2367 yrkande 2 samt med bifall till motion 1981/82:2366

a) antar de i propositionen framlagda förslagen till

1) lag om hyreshusavgift med de ändringarna att 1 § och
ikraftträdandebestämmelsen erhåller nedan såsom reservanternas
förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

Den som vid taxering till kommunal
inkomstskatt skall ta upp garantibelopp
för annan fastighet som
inkomst skall betala hyreshusavgift
om fastigheten vid fastighetstaxering
betecknats som hyreshusenhet, vilken
omfattar byggnad med värdeår
före år 1975. Avgift skall dock inte
betalas/ör hyreshusenhet med värdeär
efter år 1957 om bostadslån för
nybyggnad eller ombyggnad enligt
kungörelsen (1957:360) om tertiärlån
m. m. eller kungörelsen (1962:537)
om bostadslån eller bostadslånekungörelsen
(1967:552) har utgått,
såvida inte länet har slutbetalats före
beskattningsårets ingång. Avgift skall
inte heller betalas om hyreshusenheten
består av hotell- eller restaurangbyggnad,
kioskbyggnad eller parkeringsbyggnad
eller om enheten har
ett värde som är mindre än 1 000
kronor.

Avgiften utgör för varje beskattningsår 2 procent av det taxeringsvärde
som legat till grund för beräkning av garantibeloppet.

Har garantibelopp jämkats enligt bestämmelserna i 47 § sjätte stycket
kommunalskattelagen (1928:370) skall också underlaget för beräkning av
hyreshusavgift jämkas.

SkU 1981/82:62

Regeringens förslag

Denna lag träder i kraft den 1 maj
1982 och tillämpas första gången vid
1984 års taxering. Avgiften skall
dock vid 1984 års taxering påföras
med 1 procent och vid 1985 års
taxering med 1,5 procent.

Reservanternas förslag

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1982 och tillämpas första gången vid
1984 års taxering. Avgiften skall
dock vid 1984 års taxering påföras
med 1 procent och vid 1985 års
taxering med 1,5 procent.

2) lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) med den
ändringen att ikraftträdandebestämmelsen erhåller nedan
såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Denna lag träder i kraft den 1 maj
1982 och tillämpas första gången i
fråga om debitering av preliminär
skatt för år 1983 och slutlig skatt på
grund av 1984 års taxering.

Reservanternas förslag

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1982 och tillämpas första gången i
fråga om debitering av preliminär
skatt för år 1983 och slutlig skatt på
grund av 1984 års taxering.

3) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med den
ändringen att ikraftträdandebestämmelsen erhåller nedan
såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Denna lag träder i kraft den 1 maj
1982 och tillämpas såvitt gäller uppgift
om underlag för hyreshusavgift
första gången vid 1984 års taxering
och i övrigt vid 1983 års taxering.

Reservanternas förslag

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1982 och tillämpas såvitt gäller uppgift
om underlag för hyreshusavgift
första gången vid 1984 års taxering
och i övrigt vid 1983 års taxering.

b) avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring
i kommunlskattelagen (1928:370) och antar följande

SkU 1981/82:62

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 20 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

20 §*

Vid beräkningen av43§ 3 mom.

Avdrag får inte göras för: Avdrag får inte göras för:

den skattskyldiges byggande m. m.;

hyreshusavgift enligt lagen
(1982:000) om hyreshusavgift;

belopp, för enligt 36 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982 och tillämpas första gången vid 1984
års taxering.

1 Senaste lydelse 1981:388.

Paragrafen föreslås ändrad även i prop. 1981/82:146 och prop. 1981/82:154.

SkU 1981/82:62

Civilutskottets yttrande Bilaga

1981/82:7y

om införande av hyreshusavgift (prop. 1981/82:124, bil. 2)

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har beslutat bereda civilutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1981/82:124 bilaga 2 om införande av hyreshusavgift
jämte motioner. Regeringen föreslår riksdagen anta bl. a. lag om hyreshusavgift.

Förutom i den ovannämnda bilagan av propositionen har frågan om
hyreshusavgiften tagits upp i de till skatteutskottet hänvisade motionerna
1981/82:

2316 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(2) att riksdagen avslår regeringens förslag om införande av hyreshusavgift,

2361 av Filip Fridolfsson (m) vari hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1981/82:124 såvitt avser införande av
en hyreshusavgift,

2. att riksdagen därest yrkandet under 1 icke skulle bifallas som sin
mening ger regeringen till känna behovet av ett särskilt hänsynstagande till
små fastigheter med underskott i förvaltningen vid införandet av en hyreshusavgift,

2362 av Allan Hernelius (m) vari hemställs att riksdagen med avslag på
proposition 1981/82:124 såvitt avser den föreslagna så kallade hyreshusavgiften
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning och
remissbehandling av förslaget,

2363 av Sven Munke (m) vari hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1981 /82:124 såvitt avser införande av
hyreshusavgift,

2. att, därest yrkandet under 1. inte bifalles, riksdagen beslutar att
tomtmark för hyreshus skall undantas från den föreslagna hyreshusavgiften,

2366 av Olof Palme m. fl. (s) vari — med hänvisning till motion 1981/
82:2364 — hemställs

1. att riksdagen när det gäller lagen om hyreshusavgift dessutom vidtar
den ändringen att avgiften skall utgå även för hyreshusenhet med värdeår
1958 t. o. m. 1974 och för vilka bostadslån för nybyggnad inte utgått,

2. att riksdagen inte antar de framlagda förslagen i de delar som avser
att hyreshusavgiften skall vara avdragsgill,

SkU 1981/82:62

2.?67av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(2) att riksdagen med ändring av regeringens förslag om införande av en
hyreshusavgift beslutar att de allmännyttiga bostadsföretagens hus skall
undantas från sådan avgift.

Företrädare för budgetdepartementet, bostadsdepartementet, Sveriges
fastighetsägareförbund, Stockholms bostadsföreningars centralförening,
Bostadsföreningarnas riksförbund, SH IO-Familjeföretagen, Sveriges
Köpmannaförbund, Sveriges Grossistförbund och Svenska arbetsgivareföreningen
har genom skrivelser och/eller föredragningar lämnat synpunkter
på frågan om hyreshusavgift.

Gällande ordning

Fastställande av hyra för bostadslägenhet

Enligt 48 § första stycket hyreslagen utgår hyran vid förlängning av
hyresavtal för bostadslägenhet med skäligt belopp. Den hyra som hyresvärden
fordrar skall godtas, om den inte är oskälig. Fordrad hyra är att
anse som oskälig, om den är påtagligt högre än hyran för lägenheter som
med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga.

Med en lägenhets bruksvärde avses vad den kan anses vara värd ur
konsumentens synpunkt i förhållande till likvärdiga lägenheter på samma
ort. Hänsyn tas därvid till lägenhetens beskaffenhet, t. ex. storlek, modernitetsgrad,
planlösning, läge inom huset, reparationsstandard och ljudisolering.
Vid bestämmandet av bruksvärdet tas även hänsyn till faktorer som
inte direkt kan hänföras till lägenheten som sådan. Hit hör förmåner
knutna till innehavet av lägenheten, som t. ex. tillgång till hiss, sopnedkast,
tvättstuga, särskilda förvaringsutrymmen, god fastighetsservice, garage
och biluppställningsplats. Även faktorer som husets allmänna läge, boendemiljön
i stort och närhet till kommunikationer påverkar bruksvärdet. De
omständigheter som inverkar på bruksvärdet skall bedömas utan avseende
på den enskilde hyresgästens värderingar eller behov. Vid bedömningen av
bruksvärdet skall man bortse från produktions-, drifts- och förvaltningskostnader.

Vid bruksvärdesprövningen skall lägenhetens beskaffenhet jämföras
med beskaffenheten av andra lägenheter som åberopats i hyressättningsärendet.
Jämförelselägenheternas bruksvärde bestäms på samma sätt som
prövningslägenhetens. För att prövningslägenheten och jämförelselägenheterna
skall anses likvärdiga krävs dock endast att de i grova drag motsvarar
varandra. Sedan man funnit jämförelselägenheter som med hänsyn
till bruksvärdet är likvärdiga med prövningslägenheten undersöks var
hyresnivån ligger för jämförelselägenheterna. Den hyra som hyresvärden
begär för prövningslägenheten skall godtas, om den ligger under eller
överensstämmer med den nivå man kommit fram till genom jämförelse -

SkU 1981/82:62

prövningen. Även om den begärda hyran något överstiger nivån skall den
godtas. Den får dock inte vara påtagligt högre än den konstaterade nivån.
Genom att fordrad hyra således kan sätta shögre än hyresnivån för jämförliga
lägenheter får man utrymme för en allmän uppjustering av hyresnivån
när detta motiveras av situationen på hyresmarknaden.

I 48 § andra stycket föreskrivs att man vid jämförelseprövningen främst
skall beakta hyran för lägenheter i hus som ägs och förvaltas av allmännyttiga
bostadsföretag. Hyrorna i dessa företag får därför en prisledande
funktion. Hyresnivån i det privatägda beståndet får avgörande inflytande
vid jämförelseprövningen först om det i jämförelsematerialet inte ingår
några allmännyttiga lägenheter eller så liten andel sådana lägenheter att
det inte ger underlag för en bedömning av hyresnivån i jämförliga lägenheter.

När en lägenhets bruksvärde skall bestämmas är således jämförelseprövningen
avgörande. I vissa situationer kan emellertid någon sådan
prövning inte göras. Det i praktiken viktigaste fallet är att några jämförelselägenheter
inte alls åberopas eller att de som åberopats inte anses likvärdiga
med prövningslägenheten. Man är då hänvisad till en ren skälighetsbedömning.
Några närmare anvisningar om hur en sådan skälighetsbedömning
skall gå till finns inte i förarbetena.

Fastställande av hyra för lokal

De lägenheter som enligt hyreslagen inte är att betrakta som hyreslägenheter
kallas allmänt lokaler

För lokaler gäller i flera avseenden andra bestämmelser än för bostadslägenheter.
Så är t. ex. de viktiga bestämmelserna om besittningsskydd
olika utformade för de bägge lägenhetskategorierna. Medan bostadshyresgäst
tillerkänts ett direkt besittningsskydd, en kvarboenderätt, har man för
lokalhyresgästerna valt att upprätthålla besittningsskyddet genom ersättningsregler.
Detta kallas indirekt besittningsskydd. Om en lokalhyresgäst
blir uppsagd och inte kan komma överens med hyresvärden om förlängning
av avtalet, måste han flytta från lokalen men har rätt till ersättning av
hyresvärden, om dennes uppsägning varit obefogad. En uppsägning anses
obefogad, bl. a. om hyresvärden för förlängning krävt en hyra som inte är
skälig. Som regel anses en hyra, som värden kräver, inte vara skälig om den
överstiger vad hyresvärden kan få ut av en ny hyresgäst. En konsekvens av
det indirekta besittningsskyddet är vidare att hyran eller andra hyresvillkor
inte — som i fråga om bostadslägenhet — kan fastställas av hyresnämnden.
Nämnden är vid tvister om lokalhyra endast medlingsorgan.
Tvist om ersättning med anledning av obefogad uppsägning prövas av
allmän domstol (fastighetsdomstol). Medling hos hyresnämnd skall alltid
ske innan hyresgästen kan väcka talan om ersättning hos fastighetsdomstol.

SkU 1981/82:62

Utskottet

I årets budgetproposition (prop. 1981/82:100, bil. 16 s. 22) anmälde
bostadsministern att överväganden pågick om att begränsa ökningen av de
samlade bostadssubventionerna. En utgångspunkt för övervägandena var
att statsbudgeten skulle förstärkas med 1 200 milj. kr. inklusive en besparing
på 70 milj. kr. som föreslogs redan i budgetpropositionen. I proposition
1981/82:124 föreslås bl. a. vissa förändringar i bostadsfinansieringssystemet
i avsikt att uppnå den eftersträvade budgetförstärkningen. Bl. a.
förslås i propositionen extra upptrappning av de garanterade räntorna för
vissa årgångar av flerbostadshus. Förslaget om extra upptrappning av de
garanterade räntorna leder enligt bostadsministerns uppfattning till följd
av bruksvärdesreglerna i hyreslagen till en allmän höjning av hyresnivån.
Även fastighetsägare som inte får några ökade kostnader i form av minskade
räntebidrag kan höja sina hyror. Detta gäller i huvudsak fastighetsägare
med hus byggda före år 1958. Räntebidragssystemet omfattar hus
byggda år 1958 och senare. För bostadsrättsföreningar i hus byggda före
1958 anges motsvarande fördelar uppstå — fördelar som medför ökade
priser på bostadsrättslägenheter.

Utifrån den deklarerade uppfattningen att det inte är skäligt att vissa
fastighetsägare får ökade hyresintäkter eller ökade fastighetsvärden genom
att andra fastighetsägare får ökade räntekostnader på grund av extra
upptrappning av de garanterade räntorna förslås åtgärder för att motverka
effekten av upptrappningarna genom att en särskild avgift för hyres- och
bostadsrättshus byggda före år 1958 införs. I första hand föreslås avgiften,
benämnd hyreshusavgift, beröra flerfamiljshus som inrymmer bostadslägenheter.
För att emellertid undvika olika gränsdragningsproblem och
skillnader i kostnadsförutsättningar bör avgiften omfatta även lokalhus.
När det gäller den tidsmässiga avgränsningen bör inte fastighetens byggnadsår
vara avgörande utan det s. k. värdeåret som anges i beskattningssammanhang.

Statens inkomster av den föreslagna avgiften har i propositionen beräknats
till ca 490 milj. kr. för år 1983. För åren 1984 och 1985 ökar inkomsten
med ytterligare ca 245 milj. kr. per år.

I detta yttrande behandlar civilutskottet vad i propositionen och i motioner
anförts om en hyreshusavgift närmast utifrån en bostadspolitisk
utgångspunkt.

1 motionerna 2316 (m) yrkande 2, 2361 (m) yrkande 1 och 2363 (m)
yrkande 1 hemställs att riksdagen avslår förslaget om införande av hyreshusavgift.
I den förstnämnda motionen anförs bl. a. att den i propositionen
framförda hypotesen att de minskade räntebidragen skulle slå igenom i
form av vinster för vissa fastighetsägare är sakligt ogrundad, att avgiften
riskerar att leda till väsentligt ökad fastighetsomsättning samt att särskilt
det äldre enskilt ägda fastighetsbeståndet av bostadshyreshus under senare
delen av 1970-talet gått med kraftiga underskott.

SkU 1981/82:62

I motion 2367 (vpk) yrkande 2 hemställs att riksdagen beslutar att de
allmännyttiga bostadsföretagens hus skall undantas från hyreshusavgift.

I motion 2366 (s) yrkande 1 föreslås att avgiften skall utgå även för
hyreshusenhet med värdeår 1958 t. o. m. 1974 och för vilka bostadslån för
nybyggnad inte utgått.

Civilutskottet behandlar först frågan om hyreshusavgift för hyreshusenhet
vilken omfattar byggnad med värdeår före år 1958. Utskottet delar den
i propositionen framförda uppfattningen att en höjning av de garanterade
räntorna leder till en allmän höjning av hyresnivån via bruksvärdesreglerna
i hyreslagen. Som framgått ovan skall vid bruksvärdesprövningen en
lägenhets beskaffenhet jämföras främst med lägenheter i hus som ägs och
förvaltas av allmännyttiga bostadsföretag. Hyresnivån inom den allmännyttiga
sektorn blir sålunda riktgivande för likvärdiga lägenheter. Vid
bedömning av bruksvärdet skall bortses från produktions-, drifts- och
förvaltningskostnader.

Utskottet kan sålunda inte dela vad i motion 2316 (m) anförts om att
minskade räntebidrag inte skulle slå igenom i form av intäkter för de
fastighetsägare som inte omfattas av räntebidragssystemet, intäkter som
inte motsvaras av ökade kostnader. Inte heller övriga motiv i motionen är
från de utgångspunkter civilutskottet närmast har att beakta tillräckliga för
att utskottet skall föreslå att en hyreshusavgift inte skall införas för hyreshusenhet
med värdeår före år 1958. Vad i motionerna 2316 (m) yrkande 2,
2361 (m) yrkande 1, 2363 (m) yrkande 1 samt 2367 (vpk) yrkande 2
föreslagits bör enligt civilutskottets uppfattning avstyrkas av skatteutskottet.

Vad beträffar förslaget i motion 2366 (s) yrkande 1 om att hyreshusavgiften
skall omfatta även hyreshusenhet med värdeår 19581, o. m. 1974 och
för vilka bostadslån för nybyggnad inte utgått vill utskottet anföra följande.

Som utskottet och bostadsministern konstaterat leder en höjning av de
garanterade räntorna till en allmän höjning av hyresnivån via bruksvärdesreglerna.
Härvidlag saknas anledning att skilja fastigheter före och efter
ett visst värdeår; det väsentliga är att fastighetsägare utanför räntebidragssystemet
genom upptrappning av den garanterade räntan får en
intäkt som inte motsvaras av någon kostnad. De motiv som grundat
förslaget i propositionen om införande av hyreshusavgift är sålunda också
tillämpliga när det gäller att utvidga avgiftsområdet enligt vad i motion
2366 (s) yrkande 1 föreslagits. Enligt civilutskottets uppfattning bör skatteutskottet
därför föreslå riksdagen att bifalla motionsyrkandet.

I motion 2366 (s) yrkande 2 föreslås att hyreshusavgiften inte skall vara
avdragsgill.

Det finns starka skäl för riksdagen att bifalla förslaget i motionen om att
avgiften inte skall vara avdragsgill. Genom att inte göra avgiften avdrags -

SkU 1981/82:62

gill skapas ökad ekonomisk rättvisa mellan olika besittningsformer. De
ekonomiska konsekvenserna blir nämligen olika vid privatägda hyresfastigheter
och för dem som bor med allmännyttig hyresrätt eller bostadsrätt.
Genom att slopa avdragsrätten ökar nettoeffekten för staten i inte ringa
omfattning. I motionen har denna effekt tillsammans med det ovan behandlade
(s)-förslaget om utvidgning av hyreshusavgiften beräknats till
160 milj. kr. Skatteutskottet bör enligt civilutskottets uppfattning tillstyrka
motion 2366 (s) yrkande 2.

1 motion 2361 (m) förs som ett andrahandsyrkande (yrkande 2) fram ett
förslag om att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna
behovet av ett särskilt hänsynstagande till små fastigheter med underskott
i förvaltningen vid införandet av en hyreshusavgift. Motionären anser att
ett schablonavdrag på taxeringsvärdet innan avgiften beräknas skulle bidra
till att hindra vissa av honom påstådda effekter av avgiften. Enligt
motionären borde inte heller ett schablonavdrag på 350 000 kr. på något
avgörande sätt påverka statens inkomster från avgiften.

Enligt vad utskottet erfarit skulle ett schablonavdrag enligt förslaget i
motionen innebära en stor inkomstminskning för staten. Redan detta
förhållande bör enligt civilutskottets uppfattning tillmätas stor vikt. Motionsyrkande!
avstyrks.

Andrahandsyrkandet (yrkande 2) i motion 2363 (m) innebär att riksdagen
beslutar att tomtmark för hyreshus skall undantas från hyreshusavgift.

Civilutskottet finner inte tillräckliga skäl föreligga att föreslå skatteutskottet
att tillstyrka motionsyrkandet.

Till civilutskottet har hänvisats vad bostadsministern hemställt om ett
riksdagens bemyndigande att få besluta om undantag från de i propositionen
förordade extra höjningarna av de garanterade räntesatserna för hus
som kan komma att beröras av den föreslagna hyreshusavgiften.

Civilutskottet har ingen erinran mot vad i propositionen förordats men
vill för sin del anföra följande. Enligt vad utskottet erfarit är det inte
möjligt att för samtliga fastigheter bedöma om hyreshusavgift kommer att
tas ut när de extra upptrappningarna av den garanterade räntan skall börja
erläggas. Enligt civilutskottets mening bör därför även prövas om det inte
är lämpligare att de erforderliga undantagsbestämmelserna utformas så att
hyreshusavgift inte skall tas ut om extra upptrappning av den garanterade
räntan gjorts. Detta kan innebära en ändring av det till skatteutskottet
hänvisade förslaget till lag om hyreshusavgift.

Men hänsyn härtill är det enligt civilutskottets uppfattning lämpligt att
vad i propositionen i yrkande 3 (s. 35) hemställts och i detta yttrande
anförts om utformning av reglerna när extra upptrappning av de garanterade
räntorna kan förekomma även när hyreshusavgift kommer att utgå
samordnas av skatteutskottet vid detta utskotts bedömning av frågan om
hyreshusavgiften.

SkU 1981/82:62

Civilutskottet har mot denna bakgrund beslutat att till skatteutskottet
överlämna det nu behandlade avsnittet av propositionen.

Stockholm den 22 april 1982

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m),
Oskar Lindkvist (s), Kerstin Ekman (fp), Lars Henrikson (s), Knut Billing
(m), Thure Jadestig (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Bertil Danielsson (m),
Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Bertil Dahlén (fp) Roland Brännström
(s) och Ivar Nordberg (s).

Avvikande meningar

1. av Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) som
anser att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Civilutskottet
behandlar” och på s. 7 slutar ”av propositionen” bort lyda:

De överväganden som civilutskottet främst har att lägga till grund för
sitt ställningstagande till förslaget om införande av hyreshusavgift har gett
utskottet anledning att anföra följande. 1 motion 2316 (m) lämnas en
utförlig motivering till varför en hyreshusavgift inte bör införas. Utskottet
vill inledningsvis tillbakavisa vad bostadsministern anfört om att bruksvärdesprövning
leder till en allmän höjning av hyresnivån. Hyrorna i det
privatägda fastighetsbeståndet fastställs genom förhandlingar mellan hyresmarknadens
parter. Som visats i motionen innebär inte minskade räntebidrag
ökade vinster för fastighetsägare utanför räntebidragssystemet.
Dessutom förhåller det sig så att framför allt det äldre enskilt ägda fastighetsbeståndet
under senare delen av 1970-talet fått vidkännas kraftiga
underskott beroende på en förhållandevis svag hyresutveckling, kraftiga
ökningar av drifts- och underhållskostnaderna samt ett högt ränteläge.
Hyreshusavgiften riskerar att leda till en väsentligt ökad fastighetsomsättning,
vilket inte är någon önskvärd utveckling. Det finns sålunda mycket
starka motiv för riksdagen att avslå förslaget om hyreshusavgift.

Även mot avgiftens konstruktion finns skäl att rikta kritik. Avgiften
kommer att drabba ca 250 000 bostadsrättslägenheter och många s. k.
lokalhus — dessa två kategorier omfattas över huvud taget inte av bruksvärdessystemet
och bör redan på denna grund inte drabbas av avgift.

Avslutningsvis vill utskottet anföra att den föreslagna hyreshusavgiften
innebär nya regleringar på bostadsmarknaden. Avgiften drabbar dessutom
fastigheter som fått klara sig utan statligt räntestöd.

Civilutskottet anser att skatteutskottet med bifall till motionerna 2316
(m) yrkande 2, 2361 (m) yrkande 1 och 2363 (m) yrkande 1 bör föreslå

SkU 1981/82:62

riksdagen att avslå förslaget i propositionen om införande av hyreshusavgift.

Därmed har även förslaget i motion 2367 (vpk) yrkande 2 tillgodosetts
i viss mån.

Eftersom utskottet anser att en hyreshusavgift inte skall införas, saknas
anledning att närmare gå in på vad i motionerna 2361 (m) yrkande 2, 2363
(m) yrkande 2 och 2366 (s) föreslagits om avgiftens utformning.

2. av Kjell A. Mattson (c), Kerstin Ekman (fp), Sven Eric Åkerfeldt (c),
Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Bertil Dahlén (fp) som anser att den
del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Vad beträffar” och på
s. 6 slutar ”2366 (s) yrkande 2” bort lyda:

Utskottet kan inte heller ställa sig bakom förslaget i motion 2366 (s)
yrkande 1 om att hyreshusavgiften skall omfatta även hyreshusenhet med
värdeår 1958 t. o. m. 1974 och för vilka bostadslån för nybyggnad inte
utgått. 1 motionen konstateras att förslaget innebär att bl. a. huvuddelen av
alla privatfinansierade hyres- och bostadsrättslägenheter samt andelshus
som byggts efter år 1958 kommer att omfattas av hyreshusavgift. Enligt
utskottets uppfattning är förslaget i motionen dessutom alltför opreciserat
och allmänt för att kunna läggas till grund för ett förslag till riksdagen.
Utskottet vill vidare erinra om att ett tillmötesgående av förslaget i motionen
skulle innebära att mycket av den enkelhet som väglett förslagen i
propositionen skulle gå förlorad. Det är nämligen inte möjligt att enbart på
grundval av uppgifter som samlas in i samband med fastighetstaxeringarna
utvidga kretsen av fastighetsägare som skulle ha att erlägga hyreshusavgift
enligt förslaget i motion 2366 (s) yrkande 1.

I motion 2366 (s) yrkande 2 föreslås att hyreshusavgiften inte skall vara
avdragsgill.

Även om denna fråga närmast faller under skatteutskottets bedömning
vill civilutskottet anföra följande. Utskottet delar den uppfattning som förs
fram i propositionen om att hyreshusavgiften, liksom skogsvårdsavgiften,
inte bör ses som en allmän skatt utan vara avdragsgill om övriga förutsättningar
är uppfyllda. I motionen nämns som motiv för att avgiften inte skall
vara avdragsgill principiella fördelningspolitiska synpunkter och kostnadsparitetsskäl.
Motionärerna utvecklar inte närmare dessa motiv, som får
anses som ett uttryck för deras allmänna inställning till fastighetsägande;
en inställning som inte kan hävdas vid en saklig granskning. Ett tillmötesgående
av motionsförslaget skulle dessutom rubba den godtagna principen
om en effektiv konkurrens mellan förvaltningsformerna.

De översiktliga och opreciserade motiv som legat bakom det nu behandlade
motionsförslaget bör sålunda inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Förutom vad ovan anförts vill utskottet betona att ett bifall till motionsförslaget
skulle innebära så stora förändringar jämfört med förslaget i propositionen
att dessa två förslag inte låter sig förena. Bl. a. kan då inte med

SkU 1981/82:62

samma styrka åberopas bruksvärdesreglerna i hyreslagstiftningen som
motiv för att införa en hyreshusavgift.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår civilutskottet att skatteutskottet
avstyrker motion 2366 (s) yrkande 2.

—

——

GOTAB 72225 Stockholm 1982