om huvudmannaskapet för tidningen Värnpliktsnytt
Betänkande 1984/85:FöU3
FöU 1984/85:3
Försvarsutskottets betänkande
1984/85:3
om huvudmannaskapet för tidningen Värnpliktsnytt
I motion 1983/84:768 av Eric Hägelmark (fp) yrkas att riksdagen uttalar sig
för att tidningen Värnpliktsnytt jämställs med övriga tidningar enligt en i
motionen angiven modell. Efter remiss har överbefälhavaren, försvarets
personalvårdsnämnd, Sveriges centrala värnpliktsråd, Officerarnas riksförbund
och Svenska officersförbundet yttrat sig över motionen. Yttrande har
också inkommit från vikarierande chefredaktören för tidningen Vämpliktsnytt.
Bakgrund
Tidningen Värnpliktsnytt började komma ut hösten 1971 sedan riksdagen
efter förslag av regeringen (prop. 1971:1 bil. 6 s. 136, FöU 1, rskr 60) första
gången anvisat medel för ändamålet. Enligt regeringens bestämmelser skall
tidningen vara ett forum för information och åsiktsutbyte inom försvaret. De
värnpliktiga skall tillförsäkras inflytande över tidningens utformning och
innehåll.
Tidningen utkommer f. n. med 17-25 nummer per år och distribueras
gratis till de värnpliktiga under grundutbildning samt till myndigheter m. fl.
inom totalförsvaret.
Tidningen har en anställd redaktör, tillika ansvarig utgivare. Hans
ställning motsvarar chefredaktörens i en vanlig dagstidning. Vidare finns på
redaktionen två anställda redaktionssekreterare och ett antal (5-6) värnpliktiga
med journalistik som civil yrkesinriktning. För tidningens framställning
och distribution får för budgetåret 1984/85 utnyttjas högst 1 600 000 kr.
Till Värnpliktsnytt är knuten en organisationskommitté som sammanträder
några gånger om året. Kommittén är avsedd att vara ett forum för
principdebatter om tidningens innehåll och utformning. I organisationskommittén
ingår f. n. en representant för försvarsdepartementet, en representant
för försvarsstabens informationsavdelning samt en representant för Sveriges
centrala värnpliktsråd (tidigare värnpliktiga arbetsgruppen). I kommittén
ingår även chefredaktören och chefen för planeringssektion 4 i försvarsstaben
jämte två andra representanter för nämnda sektion. Sektionschefen är
kommitténs ordförande.
Motionen
I motionen anförs att chefredaktören för Värnpliktsnytt saknar en styrelse
att rådfråga om övergripande policyfrågor. Vid de flesta andra tidningar har,
1 Riksdagen 1984185.10sami. Nr3
FöU 1984/85:3
2
framhåller motionären, chefredaktören en styrelse till sitt stöd. Tidningens
lydnadsställning under planeringssektion 4 inom försvarsstaben gör att
chefredaktören är helt och hållet hänvisad till denna stab. Detta kan, anser
motionären, uppfattas som en olycklig koppling med tanke på tidningens
integritet. Värnpliktsnytt bör därför frikopplas från försvarsstaben och ges
en styrelse. Styrelsen för Värnpliktsnytt bör fullgöra samma slags uppgifter
som ankommer på styrelsen för andra tidningar. Enligt motionärens mening
kan styrelsen utses av försvarsdepartementet eller av försvarets personalvårdsnämnd.
Yttrandena
Överbefälhavaren uppger att det efter vissa undersökningar i samband
med utarbetandet av yttrandet över motionen framkommit att organisationskommittén
för Värnpliktsnytt väl kan jämföras med den typ av styrelse som
motionären syftar till. Kopplingen till överbefälhavarens stab rör endast
ekonomiska och administrativa angelägenheter, t. ex. anställning av personal,
budgetering och kostnadsredovisning. Överbefälhavaren finner inte
anledning att biträda de föreslagna förändringarna vad beträffar huvudmannaskapet
för tidningen Värnpliktsnytt.
Försvarets personalvårdsnämnd (FPVN) instämmer i motionens uttalade
syfte att bevara Värnpliktsnytts journalistiska integritet. Nämnden har dock
inte kunnat finna de skäl som åberopas i motionen tillräckliga för en
genomgripande ändring av tidningens administrativa förhållanden. Enligt
FPVN kan tidningens organisationskommitté anses motsvara en sådan
styrelse som föreslås i motionen.
Sveriges centrala värnpliktsråd (SCVR) föreslår att Värnpliktsnytt ges en
av regeringen utsedd styrelse. Styrelsen bör enligt SCVR ha samma uppgifter
som en normal tidningsstyrelse och bestå av ett relativt stort antal värnpliktiga.
I övrigt bör i den ingå parlamentariker och departementsföreträdare.
Styrelsen bör, anser SCVR, ges en sammansättning och uppgifter som inte
begränsar tidningens möjligheter att kritiskt granska såväl försvaret som
politiker och SCVR. De exakta formerna för styrelsens verksamhet bör bli
föremål för fortsatt utredning.
Officerarnas riksförbund (ORF) tillstyrker motionen med hänvisning till
att den i motionen angivna ordningen med styrelse till varje tidning är
allmänt använd. Den skulle, anser ORF, tillämpad på Värnpliktsnytt vara till
glädje genom det stöd en styrelse kan ge i frågor av policykaraktär och
anställningsärenden m. m.
Svenska officersförbundet (SOF) anser sig i egenskap av intresseorganisation
för yrkesofficerare inte ha underlag för någon uppfattning om Vämpliktsnytt
bör frikopplas från försvarsstaben och tillföras en särskild styrelse.
SOF finner det oförenligt med uppgifterna för försvarets personalvårdsnämnd
att utse ledamöter till en eventuell tidningsstyrelse.
FöU 1984/85:3
3
Vikarierande chefredaktören för tidningen ser f. n. ingen anledning att
ändra huvudmannaskapet för tidningen.
Utskottet
Utskottet har tidigare behandlat tidningen Värnpliktsnytt i betänkandena
FöU 1975:13 och FöU 1980/81:19 med anledning av två motioner i vilka
riktats kritik mot tidningens innehåll. Den ena motionen (mot. 1975:1187)
syftade till nedläggning av tidningen medan man i den andra motionen (mot.
1980/81:919) pläderade för en omdaning av denna. Båda motionerna avslogs
av riksdagen.
Den fråga som tas upp i motion 1983/84:768 är av organisatorisk art och
syftar till att ge Värnpliktsnytt en styrelse av det slag som är vanlig vid andra
tidningar. Denna avses bl. a. ge chefredaktören stöd i övergripande policyfrågor
och bidra till att göra tidningen mer fristående från försvarsstaben.
Utskottet har stannat för att förorda att man behåller nuvarande ordning.
Värnpliktsnytt har enligt utskottets mening redan i dag en fristående ställning
när det gäller det redaktionella arbetet. Tidningen kan därför med samma
grad av självständighet som tillkommer andra tidningar fylla sin uppgift som
forum för information och åsiktsutbyte. Den organisationskommitté som
finns för tidningen kan, som också framhålls i ett par av remissvaren, när det
gäller råd till och stöd åt chefredaktören i stort fylla samma funktion som den
styrelse motionären förordar.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motion 1983/84:768.
Stockholm den 13 november 1984
På försvarsutskottets vägnar
OLLE GÖRANSSON
Närvarande: Olle Göransson (s), Gunnar Björk i Gävle (c), Åke Gustavsson
(s), Göthe Knutson (m), Olle Aulin (m), Ulla Ekelund (c), Mats Olsson (s),
Anita Bråkenhielm (m), Eric Hägelmark (fp), Inge Carlsson (s), Iréne
Vestlund (s), Erik Olsson (m), Sverre Palm (s), Marita Bengtsson (s) och
Kenth Högström (s).
Särskilt yttrande
av Eric Hägelmark.
Av Sveriges centrala värnpliktsråds yttrande framgår att den organisationskommitté
som är knuten till Värnpliktsnytt under senare tid fungerat
väsentligt bättre än tidigare. Bl. a. har den hållit regelbundet återkommande
FöU 1984/85:3 4
sammanträden. Kommittén har ansetts - i varje fall i viss mån - kunna ersätta
den styrelse som åsyftas i motionen. Det finns enligt min mening anledning
att avvakta ytterligare erfarenheter av kommitténs verksamhet.
mlnmb/gotmb Stockholm 1984 79247