om frikallelse av värnpliktiga
Betänkande 1983/84:FöU5
FöU 1983/84:5
Försvarsutskottets betänkande
1983/84:5
om frikallelse av värnpliktiga
I motion 1982/83:1251 av Margot Wallström (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
översyn av frikallelse av värnpliktiga.
Värnpliktsverket har yttrat sig över motionen. Chefen för värnpliktsverket
har vidare kommenterat den inför utskottet. Utskottet har också orienterats
av forskarna Gerry Larsson och Bengt Starrin om deras forskning
rörande frikallelser av värnpliktiga.
Bakgrund
Värnpliktslagen (VL) föreskriver i 3 § att den som till följd av lyte,
stadigvarande sjukdom, bestående kroppslig svaghet eller annan dylik
orsak är oduglig till krigstjänst skall frikallas från värnpliktens fullgörande.
Beslut om frikallelse fattas av inskrivningsnämnd (12 § VL).
I den inskrivningsförrättning som föregår inskrivningsnämndens beslut
ingår ett prövningsförfarande enligt föreskrifter som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer (13 § VL). Regeringen
har utfärdat sådana föreskrifter i kungörelsen (1969:379) om inskrivning
och redovisning av värnpliktiga (inskrivningskungörelsen). Närmare föreskrifter
om kungörelsens tillämpning meddelas av värnpliktsverket, som
är central förvaltningsmyndighet för inskrivning och personalredovisning
inom försvarsmakten. I vissa frågor skall värnpliktsverket därvid samråda
med fackmyndighet. Enligt gällande ordning skall resultatet av den medicinska
bedömningen av den värnpliktige redovisas i hans inskrivningshandlingar
enligt ett klassificeringssystem med kodnummer som nära
överensstämmer med vad som tillämpas i den civila sjukvården. En av
kodsiffrorna används vid bedömningen att sjukdom eller kroppslig svaghet
inte föreligger under ordinära civila miljöbetingelser men kan uppträda
under militärtjänstgöringen.
Motionen
Motionären uppger att det förekommer att värnpliktiga vid inskrivningen
oriktigt stämplas som psykiskt sjuka. Att ett sådant missbruk av psykiatrin
förekommer framgår enligt motionären av forskningsrapporter och
debattartiklar. På detta sätt minskar man, an^ör hon, överskottet av värnpliktiga.
Hon anser att rutinerna vid inskrivningen är oklara rörande
ansvaret — närmast det moraliska — för den psykiatriska diagnos som
fastställs vid inskrivningen. Hon hävdar också att slopandet av begreppet
1 Riksdagen 1983/84. 10 sami. Nr 5
FöU 1983/84:5
2
handräckningsvärnpliktiga och införandet av kategorin värnpliktiga i bevaknings-
och depåtjänst har ökat antalet frikallelser med hjälp av sjukdomsdiagnoser.
Det har, anför motionären vidare, från flera håll anmälts behov av
föreskrifter som tillåter frikallelser av andra skäl än medicinska. Det är
därför påkallat med en översyn av framför allt lagtillämpningen och
frikallelsernas konsekvenser både för samhälle och individ. Uppdraget bör
enligt hennes mening ges åt en parlamentariskt sammansatt grupp som
förutsätts höra samtliga inblandade — även psykologer, psykiatriker, forskare
och frikallade.
Remissyttrandet
Värnpliktsverket anser att värnpliktsförfattningarna i sin nuvarande
utformning ger uttryck för å ena sidan den allmänna värnpliktens grundläggande
principer och å andra sidan hänsynstagandet till enskilda värnpliktigas
förutsättningar för och eventuella problem inför och under sin
värnpliktsutbildning. Författningarna ger också en avgränsning av de
olika orsakssammanhang som måste beaktas. Värnpliktsverket finner därför
att de skäl som motionären anför inte bör föranleda en översyn av
frikallelsesystemet.
Utskottet
I värnpliktslagen anges förutsättningarna för frikallelser av värnpliktiga.
De bygger på tanken att ingen värnpliktig skall åläggas utbildning och
utnyttjas för krigsuppgifter som överstiger hans fysiska eller psykiska
förmåga. Det har ifrågasatts om inte i den medicinska bedömningen av de
värnpliktiga ibland döljs en strävan att minska ett överskott på värnpliktiga.
Motionären delar denna uppfattning och ser ett sådant samband
särskilt vid frikallelser av psykiska skäl. Hennes uppfattning stöds av de
båda forskare vid försvarets forskningsanstalt som har orienterat utskottet
men tillbakavisas av värnpliktsverket. Motionären anser det vara särskilt
olyckligt att värnpliktiga i dessa fall blir stämplade som psykiskt sjuka utan
att vara det. Värnpliktsverket tillbakavisar kritiken och påminner om att
vissa diagnoser är relevanta endast för en krigssituation och därför inte har
betydelse i den värnpliktiges vardagsmiljö.
Utskottet vill till en början slå fast att de medicinska och psykologiska
prövningarna vid inskrivningarna uttryckligen syftar till att minska det
antal värnpliktiga som enligt det tidigare systemet inte frikallades förrän
under pågående grundutbildning (prop. 1968:34 s. 37, SU 92, rskr214). Det
kan vidare konstateras att utbytet av begreppet handräckningsvärnpliktiga
mot kategorin värnpliktiga i bevaknings- och depåtjänst (prop. 1981/
82:102 bil. 2 s. 46, FöU 18, rskr 374) innebär att minimikraven på de
FöU 1983/84:5
3
värnpliktiga har höjts. Avsikten med förändringen var nämligen att handräckningsvärnpliktiga
i ökad utsträckning skulle kunna användas för bevakningsuppgifter
i krigsorganisationen. Utskottet har inte funnit att prövningsförfarandet
medvetet använts för att minska något överskott av värnpliktiga.
Vid inskrivningen sker en medicinsk och psykologisk prövning som
även innefattar en bedömning av den värnpliktiges psykiska stabilitet.
Resultaten kan i och för sig rubriceras, kodifieras och hanteras på olika
sätt. Uppfattningarna om nuvarande system går starkt isär.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till den betydelse bedömningen
av förutsättningarna för värnpliktsutbildning kan ha för enskilda värnpliktiga
anser utskottet att regeringen bör låta utvärdera och se över den
nuvarande ordningen för frikallelser, översynen kan t. ex. anförtros 1983
års värnpliktsutbildningskommitté.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen med anledning av motion 1982/83:1251 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om en
översyn av frikallelser av värnpliktiga.
Stockholm den 22 november 1983
På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON
Närvarande: Per Petersson (m), Olle Göransson (s), Roland Brännström
(s), Gunnar Björk i Gävle (c), Åke Gustavsson (s), Evert Hedberg (s), Olle
Aulin (m), Ulla Ekelund (c), Holger Bergman (s), Anita Bråkenhielm (m),
Inge Carlsson (s), Iréne Vestlund (s), Barbro Evermo (s), Hugo Bergdahl
(fp) och Anita Wermelin (m).
LiberTryck Stockholm 1983