om freoner m.m. (Betänkande 1987/88:JoU12 Jordbruksutskottet)

Jordbruksutskottets betänkande

1987/88:12

om freoner m.m.

JoU

1987/88:12

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett tiotal motioner från allmänna motionstiden 1987
som i huvudsak berör freonutsläppen och därmed sammanhängande miljöoch
hälsoproblem. Utskottet instämmer i motionärernas bedömning så till
vida att man måste se med stort allvar på freonanvändningens hälso- och
miljöeffekter och att all användning av ämnen som skadar atmosfärens
ozonskikt bör upphöra så snart som möjligt. Med hänvisning till att frågan för
närvarande bereds i regeringskansliet i anslutning till en slutrapport från
statens naturvårdsverk med förslag om åtgärder mot freonanvändningen,
föreslår utskottet emellertid att motionerna lämnas utan vidare åtgärd. I ett
avseende, nämligen i fråga om omhändertagandet av vissa kyl- och frysanläggningar
vid skrotning e.d., föreslår utskottet ett riksdagsuttalande att
problemet bör ägnas särskild uppmärksamhet.

Med hänvisning till vidtagna och pågående åtgärder avstyrker utskottet
vidare två motioner om dels användningen av PVC-plast, dels koldioxidutsläppen
i atmosfären.

Till betänkandet fogas 6 reservationer.

Motioner

1986/87:Jo704 av Carl Bildt m.fl. (m), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 20 och 21),

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om metoden för återvinning av freon,

21. att riksdagen hos regeringen begär förslag till gränsvärde för freonutsläppen
vid plasttillverkning.

1986/87:Jo707 av Olof Johansson m.fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 12),

12. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder för att kraftigt begränsa utsläppen av freoner.

1986/87:Jo710 av Bertil Måbrink och Björn Samuelson (vpk), vari yrkas

1. att riksdagen av regeringen begär ett omedelbart förslag om sådan
lagstiftning att användning av freoner inom förpackningsindustrin, isbanor,
som avfettningsmedel, i kemtvätterier och som tjälskydd under vägar och
broar förbjuds,

1 Riksdagen 1987/88. 16 sami. Nr 12

2. att riksdagen av regeringen begär åtgärder för att under en femårsperiod
ersätta freonerna i värmepumpar, kylskåp och kylanläggningar samt i
byggnader,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att speciella
uppsamlingsplatser för utbytt freonmaterial inrättas i exempelvis varje län,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige i olika
internationella sammanhang aktivt skall arbeta för att få till stånd bindande
beslut för förbud mot användning av freoner.

1986/87:Jo713 av Göran Magnusson m.fl. (s), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder mot
användningen av PVC-plast i förpackningar.

1986/87:Jo721 av Ulla Pettersson (s), vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till freonavgift att införas på
kyl- och frysanläggningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om pantsystem.

1986/87:Jo730 av Kjell Nordström m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder mot
användningen av freoner.

1986/87:Jo741 av Kerstin Gellerman (fp), vari yrkas

1. att riksdagen begär förslag från regeringen om ett handlingsprogram
mot freonutsläppen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av forskning om ny teknik för att minska freonanvändningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om insamling och destruktion av kyl- och frysskåp m. m.

1986/87:Jo742 av Ingela Mårtensson (fp), vari yrkasatt riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om utvidgning av
bilskrotförordningen till att också omfatta kylskåp och liknande kylmaskiner
som innehåller freoner.

1986/87:Jo796 av Gunnel Jonäng (c), vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär snabba åtgärder mot freonutsläpp samt fortsatt forskning enligt
motionens intentioner.

1986/87:Jo803 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 35-38),

35. att riksdagen hos regeringen begär förslag till handlingsprogram för
minskning av koldioxidutsläppen,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mål för minskning av freonutsläppen,

37. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förbud mot freon inom
nya verksamheter.

38. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett handlingsprogram
mot freonutsläpp.

JoU 1987/88:12

1986/87:Jo805 av Alf Svensson (c), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om förbud mot
användningen av freon inom områden där det utan större svårighet kan
ersättas av annat material,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till åtgärder för
ökad forskning och ersättningsteknik för freonanvändningen,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om att
kommuner åläggs skyldighet att tömma kylanläggningar på freon innan de
skrotas eller deponeras,

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om bestämmelser
som kan förhindra freonutsläpp från värmepumpar i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1986/87:Jo819 av Gunilla André och Bengt Kindbom (c), vari yrkas att
riksdagen av regeringen begär förslag till ett system för återvinning av
freonkylvätska i enlighet med vad som anförs i motionen.

Bakgrund

Mänskliga aktiviteter av olika slag påverkar de kemiska processerna i
atmosfären kring jorden, både i troposfären och i stratosfären. Detta medför
bl.a. risk för nedbrytning av ozonskiktet i stratosfären med effekter på
klimat, hälsa och miljö. Flera olika kemiska ämnen bidrar till de pågående
förändringarna. En väsentlig faktor när det gäller nedbrytningen av ozonskiktet
är utsläppen av fullständigt halogenerade klorfluorkarboner - i
internationella sammanhang kallade CFC och i Sverige i regel kallade
”freoner”. I statens naturvårdsverks rapportserie används huvudsakligen
termen ”CFC-föreningar”. Dessa utsläpp anses också ha väsentlig betydelse
för den s.k. drivhuseffekten, som kan få betydande inverkan på jordens
klimat.

De fullständigt halogenerade klorfluorkarbonernas förmåga att inverka på
ozonskiktet sammanhänger med att de är mycket stabila föreningar. De bryts
därför inte ner förrän de, efter lång tid, når upp i stratosfären och där bryts
ner av solens ultravioletta strålning. Härvid frigörs klor, som i sin tur i en
katalytisk process bryter ner ozon till vanligt syre utan att självt förstöras. En
och samma kloratom beräknas kunna bryta ner ca 1 000 molekyler ozon.

Ofullständigt halogenerade klorfluorkarboner bryts i regel ner redan i
troposfären och har därvid en avsevärt mindre inverkan på ozonskiktet.

När det gäller användningsområden har naturvårdsverket konstaterat att
CFC-föreningarna används som jäsmedel i mjuk och hård skumplast, som
köldmedium i kyl- och värmeanläggningar, som lösnings- och avfettningsmedel
i elektronikindustri och annan verkstadsindustri, som tvättvätska i
kemtvättar och som drivmedel i sprayförpackningar m.m. Vissa förpackningar
för livsmedel m.m. innehåller CFC-föreningar. Nya användningsområden
tillkommer också successivt.

Världsförbrukningen (1985) uppskattas till ca 340 000 ton för CFC 11, ca
440 000 ton för CFC 12 och ca 160 000 ton för CFC 113 eller sammanlagt ca
940 000 ton. CFC 114 och 115 tillverkas i mycket små mängder.

Med dagens befolkning på 5 miljarder motsvarar således den totala

JoU 1987/88:12

förbrukningen i världen av CFC 11,12 och 113 en genomsnittlig förbrukning
på ca 0,2 kg/person. Användningen ligger betydligt över genomsnittet i
i-länderna och i de flesta u-länder troligen betydligt under genomsnittet.

Nuvarande och förväntad användning i Sverige av de fullständigt halogenerade
CFC-föreningarna har utretts för naturvårdsverkets räkning av
Kemiinformation AB. Nettoanvändningen i Sverige inkl. nettoimport i varor
anges år 1984 till ca 4 500 ton. Användningen beräknas öka med 3,5^1 % per
år eller med ca 40 % på tio år, vilket innebär att användningen 1994 skulle
uppgå till ca 6 400 ton. Huvuddelen av denna användning utgörs av CFC 11,
12 och 113. Räknat per capita innebär dessa värden att användningen av
fullständigt halogenerade CFC-föreningar i Sverige 1984 uppgick till 0,54
kg/person och beräknas öka till 0,77 kg/person till 1994.

Den största ökningen av CFC-användningen i Sverige, om inga åtgärder
vidtas, förväntas för hård skumplast, särskilt för markisolering med extruderad
polystyren, och för förpackningar. Den ackumulerade mängden installerade
kylanläggningar och värmepumpar med CFC som köldmedium leder
också till en ökning av användningen av CFC som köldmedium med ca 3 %
per år på grund av den ökade förbrukningen i samband med service av
anläggningarna, trots att försäljningen av nya kylanläggningar och värmepumpar
troligen nästan har nått sitt maximum. Användningen av CFC för
avfettning och rengöring förväntas fortsätta att öka med åtminstone 5 % per
år under de närmaste fem åren.

För närvarande förekommer ingen kontrollerad destruktion av CFC.
Användningen motsvarar därför i huvudsak utsläppen till atmosfären, ehuru
delvis med mycket lång tidsfördröjning (50-100 år eller mer).

Uppgifterna i detta avsnitt är hämtade ur naturvårdsverkets rapport 3353
CFC/freon, vilken även berörs i den följande redovisningen.

Tidigare riksdagsbehandling m.m.

Ända sedan de första forskarrapporterna om freonernas effekter framlades
har frågan uppmärksammats i riksdagen i olika sammanhang. Redan i slutet
av 1970-talet beslutades om förbud mot tillverkning och import av aerosolförpackningar
(sprayförpackningar) som innehåller freoner som drivmedel.
Förbudet har sedermera inskrivits i förordningen (1985:840) om vissa hälsooch
miljöfarliga produkter m.m.

I november 1985 beslöt riksdagen göra en framställning till regeringen med
krav på åtgärder för att minska produktion och användning av freoner samt
främja andra produktionsmetoder (JoU 1985/86:5 reservation 7, rskr. 12).
Med anledning härav uppdrog regeringen i beslut den 19 december 1985 åt
naturvårdsverket att redovisa dels den nuvarande och förväntade svenska
användningen av freoner (CFC), dels vilka åtgärder som i ett kortare och
längre perspektiv är möjliga för att minska användningen och utsläppen,
inkl. möjligheterna att ersätta CFC med andra ämnen inom olika användningsområden.

Nuvarande och förväntad användning i Sverige redovisades av naturvårdsverket
i en delrapport den 15 augusti 1986. I en andra delrapport den 8
oktober 1986 redovisade verket de uppgifter som då fanns tillgängliga om de

JoU 1987/88:12

tekniska förutsättningarna för att minska användningen och utsläppen och
åtog sig att återkomma med en samlad utvärdering den 1 maj 1987. Denna
utvärdering har presenterats i rapport nr 3353, som utgör naturvårdsverkets
slutrapport till regeringen med anledning av uppdraget.

Under hösten 1987 har freonanvändningen varit föremål för frågedebatter
i riksdagen vid flera tillfällen.

Internationellt samarbete

Inom ramen för arbetet i UNEP antogs 1985 en ramkonvention till skydd för
ozonskiktet (The Vienna Convention on the Protection of the Ozone Layer).
Konventionen antogs och signerades i Sverige i mars 1985 och ratificerades
hösten 1986. Konventionen träder i kraft när den ratificerats eller på annat
sätt tillträtts av 20 länder. Den har hittills signerats av 28 länder och
ratificerats eller accepterats av 8.

Samtidigt med konventionen antogs också en resolution om fortsatt arbete
med åtgärder för att kontrollera utsläppen särskilt av CFC, med sikte på en
överenskommelse 1987. De signerande länderna åtog sig i resolutionen också
att vidta alla praktiskt möjliga åtgärder för att kontrollera sina utsläpp av
fullständigt halogenerade CFC-föreningar i avvaktan på en sådan överenskommelse.

Vid en FN-konferens i september 1987 i Montreal träffades en överenskommelse
om ett internationellt handlingsprogram för begränsning av
produktion och användning av freoner och haloner som skadar ozonskiktet.
Över 50 länder deltog i konferensen. Avsikten är att överenskommelsen skall
träda i kraft den 1 januari 1988 och därefter genomföras etappvis. Produktion
och användning av freoner skall i ett första steg frysas på 1986 års nivå senast
efter ett år.

I ett andra steg skall en minskning med 20 % genomföras senast 1994. Efter
ytterligare 5 år skall minskningen uppgå till minst 50 %. För halonerna
innebär beslutet en frysning på 1986 års nivå.

Det övergripande mål som slås fast i överenskommelsen är en fullständig
avveckling av användningen av såväl freoner som haloner. Under en
övergångstid skall särskilda regler gälla för utvecklingsländerna.

Med början år 1990 och därefter minst vart fjärde år skall en ny bedömning
göras baserad på vetenskapliga, miljömässiga, tekniska och ekonomiska
omständigheter. Parterna kan då komma överens om ytterligare skärpningar
av handlingsprogrammet.

I anslutning till att avtalet undertecknades betonade Sveriges miljö- och
energiminister Birgitta Dahl att slutmålet måste vara en fullständig avveckling
av freon- och halonanvändningen så snart som möjligt.

Sedan länge pågår också ett nära samarbete mellan de nordiska länderna i
fråga om skyddet av ozonskiktet. De nordiska miljöministrarna gjorde i
februari 1987 ett gemensamt uttalande som syftade bl.a. till en 25-procentig
minskning av freonanvändningen till år 1991.

JoU 1987/88:12

Utskottet

JoU 1987/88:12

Freoner m.m.

Utskottet behandlar i detta betänkande ett tiotal motioner som huvudsakligen
avser användningen av freoner och miljöeffekterna härav.

Inledningsvis bör framhållas att termen freoner i själva verket är handelsnamnet
på en viss produkt och att en mera exakt terminologi är fullständigt
halogenerade klorfluorkarboner. I naturvårdsverkets rapportserie används
vanligen termen CFC-föreningar. Utskottet använder i detta betänkande
huvudsakligen termen freoner, eftersom den är väl inarbetad och knappast
kan ge anledning till missförstånd.

Som framgår av bakgrundsredovisningen används freoner i många olika
sammanhang. Bland de viktigaste användningsområdena kan nämnas tillverkningen
av mjuk och hård skumplast, vissa isoleringsmaterial, köldmedium
i kyl- och värmeanläggningar, lösnings- och avfettningsmedel i elektronikindustrin
och viss annan industri, tvättvätska i kemtvätterier och förpackningsmaterial
för vissa livsmedel m.m.

Utsläppen av freoner i atmosfären är ett globalt miljöproblem. Till de
allvarligaste effekterna hör att freonerna verkar nedbrytande på ozonskiktet
i atmosfären. Ozonskiktet fungerar bl.a. som ett skydd mot solens ultravioletta
strålning. Den ökade ultravioletta strålning som kan bli följden om
ozonskiktet tunnas ut befaras få svåra effekter på både hälsa och miljö.

Motioner har väckts av företrädare för samtliga partier med krav på
åtgärder för att motverka användning och utsläpp av freoner. Några
motioner innehåller mera allmänt hållna önskemål om begränsning av
utsläppen. I andra motioner framförs specificerade krav på t.ex. förbud mot
freon inom vissa användningsområden, utbytesteknik, avgifter, uppsamling
och återvinning av freon.

I motion Jo707 av Olof Johansson m.fl. (c) anförs att regeringen snarast
bör lägga fram förslag som innebär att freonanvändningen i stort sett kan
avvecklas inom tio år (yrkande 12).

I motion Jo796 av Gunnel Jonäng (c) yrkas snabba åtgärder mot
freonutsläpp samt fortsatt forskning kring freonernas inverkan på ozonskiktet
och om utbytesteknik m.m.

Enligt motion Jo803 av 3engt Westerberg m.fl. (fp) bör målsättningen
vara att utsläppen minskar med 85 % inom 5 år och helt upphör inom 10 år.
Användningen av freon inom nya användningsområden bör förbjudas i lag.
Regeringen bör lägga fram förslag om ett handlingsprogram mot freonutsläppen
(yrkandena 36-38).

I motion Jo741 av Kerstin Gellerman och Lars Ernestam (båda fp) yrkas
ett handlingsprogram mot freonutsläppen, ytterligare satsningar på teknisk
forskning samt åtgärder för insamling och återvinning av freon i samband
med destruktion.

Enligt motion Jo710 av Bertil Måbrink och Björn Samuelson (båda vpk)
bör användningen av freoner inom vissa, närmare angivna sammanhang
förbjudas i lag. Under en femårsperiod bör freoner ersättas med andra
ämnen inom övriga användningsområden. Speciella uppsamlingsplatser för

utbytt freonmaterial bör inrättas i t.ex. varje län. Sverige bör arbeta aktivt
internationellt för att åstadkomma bindande beslut om förbud mot freonanvändning.

I motion Jo704 av Carl Bildt m.fl. (m) koncentreras intresset på
återvinning av freon i kyl- och frysskåp och på gränsvärden för freonutsläpp
vid tillverkning av vissa plaster, i avbidan på att ersättningsmedel finns
tillgängliga (yrkandena 20 och 21).

I motionerna Jo721 av Ulla Pettersson (s) och Jo730 av Kjell Nordström
m.fl. (s) förordas bl.a. avgifter på freonanvändningen resp. stöd till
utprovning av ny miljöskyddsteknik. Enligt den förra motionen bör vidare
ett pantsystem införas för kyl- och frysanläggningar m.m. som innehåller
freon.

Förslag om återvinning av freon, pantsystem m.m. framförs även i motion
Jo819 av Gunilla André och Bengt Kindbom (båda c).

Enligt motion Jo742 av Ingela Mårtensson (fp) bör bilskrotningsförordningen
gälla också kylskåp m.m.

I motion Jo805 av Alf Svensson (c) förordas lagstiftning om förbud mot
freon inom områden där det utan större svårighet kan ersättas med andra
ämnen. Forskningen på området bör ökas. Kommunerna bör åläggas
skyldighet att tömma kylanläggningar på freon innan de skrotas eller
deponeras. Bestämmelser bör införas som förhindrar freonutsläpp från
värmepumpar och liknande.

Utskottet får anföra följande.

I likhet med motionärerna ser utskottet med stort allvar på freonutsläppens
hälso- och miljöeffekter. De senaste forskningsrapporterna om bl.a.
mätningar av ozonskiktet över Antarktis understryker ytterligare allvaret i
situationen. Det finns vidare tecken som tyder på att Norden tillhör den
region på det norra halvklotet som kommer att drabbas först om inte den
nuvarande utvecklingen bryts.

Hotet mot ozonskiktet är globalt och kan inte avvärjas annat än i
internationellt samarbete, där varje land solidariskt medverkar till att
begränsa produktion och användning av freoner. Som framgår av redovisningen
i det föregående har det internationella förhandlingsarbetet börjat ge
konkreta resultat i form av överenskommelser mellan världens stora
producenter och användare av dessa ämnen. De nordiska länderna har i ett
gemensamt uttalande förbundit sig att begränsa användningen av freoner i
snabbare takt än vad de multilaterala överenskommelserna anger. Utskottet
utgår från att regeringen även i fortsättningen aktivt arbetar med inriktningen
att det allvarliga miljöhot som freonutsläppen representerar kan avvärjas.

När det gäller åtgärder på det nationella planet har naturvårdsverket
relativt nyligen avlämnat sin slutrapport med anledning av det regeringsuppdrag
som nämnts i det föregående (rapport nr 3353). Rapporten innehåller
bl.a. en systematisk genomgång av nuvarande användningsområden för
freonerna och vilka tekniska och ekonomiska förutsättningar som finns för
att reducera utsläppen både kortsiktigt och långsiktigt. Verket konstaterar
bl.a. att det behövs en kombination av ekonomiska styrmedel, vissa
regleringar, information och stöd till alternativ teknik samt lämnar ett antal
konkreta förslag härom.

JoU 1987/88:12

Det bör vidare nämnas att freonutsläppen i oktober 1987 varit föremål för
flera frågedebatter i riksdagen. Miljö- och energiministern har därvid anfört
att även regeringen ser med yttersta allvar på de aktuella miljöproblemen.

Regeringens målsättning är därför klar och otvetydig. All användning av
de ämnen som skadar atmosfärens ozonskikt måste upphöra så snart som
möjligt. Berörda myndigheter samt användarna inom den privata och
offentliga sektorn bör enligt miljö- och energiministern redan nu ha detta
som utgångspunkt vid beslutsfattande, planering och teknikutveckling inom
resp. verkningsområden.

De närmare formerna för hur en avveckling skall genomföras så snabbt och
effektivt som möjligt övervägs för närvarande i miljö- och energidepartementet.
En av utgångspunkterna är därvid naturvårdsverkets rapport med
förslag till skydd för ozonskiktet.

Miljö- och energiministern avser vidare se till att det genomförs en
noggrann kartläggning av användningen i Sverige av CFC och andra
ozonförstörande ämnen. Bl.a. vissa aktuella fall visar att miljöskyddslagen i
sin nuvarande utformning inte är ett tillräckligt effektivt styrmedel för att
reglera dessa utsläpp. Det kan vara lämpligt att använda mer generellt
verkande styrmedel. Möjligheterna att införa en reglering av CFC-användningen
med stöd av lagen om kemiska produkter kommer att undersökas.
Dessutom aviseras förslag till riksdagen om en förbättrad prövning och tillsyn
av miljöfarlig verksamhet. Förslaget kommer att gälla såväl myndigheternas
organisation som deras verksamhetsformer.

Enligt vad utskottet erfarit kommer förslagen rörande åtgärder mot
freonanvändning i huvudsak att inarbetas i den miljöpolitiska proposition
som planeras bli framlagd våren 1988.

Det anförda innebär enligt utskottets mening att de motioner som
innehåller mera allmänt hållna yrkanden om en minskning av freonutsläppen
kan förväntas bli tillgodosedda inom en snar framtid. Som utskottet ovan
anfört är det i högsta grad angeläget att snabba och effektiva åtgärder vidtas
mot de hälso- och miljöproblem som freonutsläppen innebär, på såväl det
nationella som internationella planet. Ett bifall till dessa motioner skulle i
nuvarande läge, då naturvårdsverkets utredning slutförts och beredning
pågår i regeringskansliet, knappast kunna ytterligare intensifiera eller
påskynda de ansträngningar som görs på förevarande område. Utskottet
föreslår därför att motionerna Jo707 yrkande 12, Jo741 yrkande 1, Jo796 i
motsvarande del samt Jo803 yrkandena 36 och 38 lämnas utan vidare åtgärd.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört om det internationella
samarbetet avstyrks även yrkande 4 i motion Jo710.

Naturvårdsverkets slutrapport tar upp i stort sett samtliga åtgärdstyper
som anges i motionerna Jo710 yrkandena 1-3, Jo721 yrkande 1, Jo730 och
Jo805 yrkandena 1 och 4. Utskottet anser det inte meningsfullt att riksdagen
nu tar ställning till vilka konkreta åtgärder som är mest ändamålsenliga för att
minska freonanvändningen utan förutsätter att regeringen inom kort återkommer
till riksdagen i dessa frågor.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker även motion Jo803 yrkande 37
om förbud mot användningen av freoner inom nya användningsområden.

I ett avseende har utskottet emellertid funnit anledning att föreslå ett

JoU 1987/88:12

riksdagsuttalande, vari vissa motionsvis framförda synpunkter understryks.
Det gäller frågan om omhändertagande vid avfallshantering av kylskåp och
frysskåp för hushållsbruk. Av naturvårdsverkets undersökningar framgår
bl.a. att freonproblemet är knutet dels till isoleringsmaterialet (polyuretan),
dels till köldmedierna. Köldmediet är delvis löst i kompressoroljan. Detta
både försvårar och fördyrar en avtappning av köldmedierna i samband med
skrotningen. Enligt verkets mening är det inte rimligt att nu bygga upp ett
allmänt system för omhändertagande av köldmedierna från kylskåp vid
skrotning, med de kostnader och de relativt små mängder det skulle vara
fråga om. Förutsättningarna att få fram nya köldmedier bedöms dock vara
relativt goda. När det gäller freoninnehållet i isoleringsmaterialet i kyl- och
frysskåpen framgår av verkets undersökningar att kylskåpen kan både
kompakteras och malas i en fragmenteringsanläggning utan att nämnvärda
mängder CFC därvid direkt avgår till atmosfären. En återvinning av CFC ur
själva polyuretanskummet anses dock knappast realistisk. Däremot anses
det troligt att CFC kan destrueras fullständigt genom förbränning i en väl
fungerande avfallsförbränningsanläggning. Enligt verket krävs härvidlag
fortsatta undersökningar.

Utskottet anser det för sin del angeläget att regeringen inte okritiskt
accepterar en teknisk-ekonomisk bedömning som skäl för att ej vidta
kraftfulla åtgärder i en viktig avfallshanteringsfråga. Enligt utskottets
mening bör särskild uppmärksamhet ägnas åt frågan om insamling och
omhändertagande av uttjänta kyl- och frysskåp i syfte att motverka
freonutsläppen vid skrotning e.d. De synpunkter som anförs i motionerna
Jo704 yrkande 20, Jo721 yrkande 2, Jo741 yrkande 3, Jo742, Jo805 yrkande 3
och Jo819 kan vara vägledande för frågans fortsatta hantering. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Återstående motionsyrkanden avser dels gränsvärden för freonutsläpp vid
plasttillverkning (motion Jo704), dels behovet av forskning rörande alternativ
teknik m.m. (motionerna Jo730 delvis, Jo741, Jo796 delvis och Jo805).

Bindande gränsvärden för utsläpp av freoner torde förutsätta att bestämmelser
införs om t.ex. generell tillåtlighetsprövning av verksamhet vari
freoner kommer till användning under former som kan betecknas som
miljöfarlig verksamhet. Som framgår av miljö- och energiministerns uttalanden
kommer även hithörande lagstiftningsfrågor att närmare övervägas i
regeringskansliet. Utskottet anser därför inte att motion Jo704 yrkande 21
påkallar någon särskild åtgärd.

Forskning rörande ämnen som kan ersätta freoner och processer som
begränsar eller eliminerar freonutsläppen är givetvis viktiga förutsättningar
för att nå framgång i arbetet mot hithörande miljöproblem. Även dessa
frågor ägnas stor uppmärksamhet i naturvårdsverkets rapport. Det kan
tilläggas att flera företag enligt uppgift börjat på frivillig väg gå över till
alternativa ämnen. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo730 i
motsvarande del, Jo741 yrkande 2, Jo796 i motsvarande del och Jo805
yrkande 2 lämnas utan vidare åtgärd.

JoU 1987/88:12

Övriga frågor

JoU 1987/88:12

Enligt motion Jo713 av Göran Magnusson m.fl. (s) spelar PVC-plasterna i
olika förpackningsmaterial en stor roll när det gäller utsläpp av dioxin. Det
enklaste sättet att lösa problemet vore att gå över till mera miljövänlig plast i
den stora mängd förpackningar som används i hushållen m.m.

Utskottet erinrar om att frågan om miljökraven vid avfallsförbränning - i
synnerhet dioxinproblemet - uppmärksammats i flera olika sammanhang. I
utskottets betänkande JoU 1987/88:2 om vissa avfallsfrågor redovisas
regeringens överväganden härvidlag. Som framgår av betänkandet har
naturvårdsverket fått i uppdrag av regeringen att närmare studera vissa
frågor inom avfalls- och återvinningsområdet. Uppdraget skall redovisas
senast den 1 juni 1988. Utskottet utgår från att de i motionen angivna
miljöproblemen kommer att närmare undersökas i detta sammanhang.
Någon särskild åtgärd med anledning av motionen är således inte påkallad.

I folkpartiets partimotion Jo803 behandlas i ett särskilt avsnitt de globala
miljöproblem som bl.a. innebär att atmosfären och jordens klimat påverkas
negativt. Enligt motionen är koldioxidutsläppen ett sådant miljöproblem,
som måste uppmärksammas i det internationella miljösamarbetet. På det
nationella planet krävs en fortsatt minskning av förbränningen av fossila
bränslen. Regeringen bör enligt motionen upprätta ett långsiktigt handlingsprogram
för minskning av koldioxidutsläppen.

Utskottet konstaterade i sitt betänkande JoU 1985/86:5 - till vilket
hänvisas - att svensk forskning intar en framskjuten position när det gäller
koldioxidproblemet. Utskottet utgick från att vederbörande myndigheter
skulle följa den vidare utvecklingen av forskningen på området och om så
erfordrades inkomma med förslag till åtgärder. Den i detta sammanhang
behandlade motionen ansågs inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.

I anslutning till den nu aktuella motionen vill utskottet vidare framhålla att
regeringen under våren 1988 ämnar framlägga en proposition om energipolitiken.
I avbidan på denna proposition bör riksdagen inte nu ta ställning till
frågor som påverkar inriktningen av energipolitiken. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Jo803 yrkande 35.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänna åtgärder för att begränsa freonutsläppen
att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1986/87:Jo707
yrkande 12, 1986/87:Jo730 i motsvarande del, 1986/87:Jo741 yrkande
1,1986/87: Jo796 i motsvarande del samt 1986/87: Jo803 yrkandena 36
och 38,

2. beträffande internationellt samarbete

att riksdagen lämnar motion 1986/87:Jo710 yrkande 4 utan vidare
åtgärd,

3. beträffande lagstiftning mot freoner inom vissa användningsområden a)

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo803 yrkande 37 om förbud
mot freoner inom nya användningsområden,

b) att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo710 yrkande 1 och
1986/87:Jo805 yrkande 1 om förbud mot freoner inom nuvarande
användningsområden,

4. beträffande åtgärder för att ersätta freoner inom vissa användningsområden
m.m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo710 yrkandena 2 och 3,

5. beträffande utsläpp från värmepumpar

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo805 yrkande 4,

6. beträffande avfallshanteringen av kyl- och frysskåp m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jo704 yrkande 20,
1986/87:Jo721 yrkande 2, 1986/87:Jo741 yrkande 3, 1986/87:Jo742,
1986/87:Jo805 yrkande 3 och 1986/87:Jo819 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande freonavgift m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo721 yrkande 1 och 1986/
87:Jo730 i motsvarande del,

8. beträffande gränsvärden för freonutsläpp

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo704 yrkande 21,

9. beträffande forskning om alternativ teknik m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo730 i återstående del,
1986/87:Jo741 yrkande 2, 1986/87:Jo796 i återstående del och 1986/
87:Jo805 yrkande 2,

10. beträffande PVC-plast

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo713,

11. beträffande handlingsprogram mot koldioxidutsläppen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo803 yrkande 35.

Stockholm den 24 november 1987
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Sven Eric
Lorentzon (m), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s),
Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Åke Selberg (s), Lennart
Brunander (c), Jan Jennehag (vpk), Kaj Larsson (s), Anders Castberger
(fp), Mona Saint Cyr (m) och Lars Hjertén (m).

Reservationer

1. Allmänna åtgärder för att begränsa freonutsläppen (mom.

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c) och Anders
Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Det anförda
innebär enligt” och slutar med ”vidare åtgärd” bort ha följande lydelse:

JoU 1987/88:12

För snart två år sedan beslöt riksdagen - med bifall till en reservation
(c,fp,vpk) - om ett tillkännagivande av innebörd att regeringen borde vidta
vissa åtgärder mot produktion och användning av freoner. Trots detta och
trots att freonproblemet under lång tid dessförinnan varit föremål för
uppmärksamhet i olika sammanhang, har regeringen ännu inte presenterat
någon målmedveten och fullständig handlingslinje när det gäller de svenska
utsläppen. Någon kartläggning av de svenska utsläppskällorna synes över
huvud taget inte ha genomförts, vilket enligt utskottets mening hade varit en
naturlig åtgärd. Inte heller har åtgärder vidtagits för att införa t.ex.
bestämmelser om tillståndsprövning i miljöskyddslagstiftningen av verksamheter
vari freoner används. Det bör understrykas att sådana bestämmelser
kan införas utan riksdagens medverkan. Regeringen kan således enligt
utskottets mening inte undgå kritik för sin hantering av freonproblemet. I det
läge saken nu befinner sig bör regeringen utan ytterligare dröjsmål, på
grundval av bl.a. naturvårdsverkets utredning, för riksdagen redovisa ett
handlingsprogram mot de inhemska freonutsläppen. Därvid bör synpunkterna
i motionerna Jo707, Jo741, Jo796 och Jo803 vara vägledande. Handlingsprogrammet
bör innefatta åtgärder för att reducera resp. avveckla freonanvändningen
på kort och lång sikt. Som anförs i motion Jo803 bör det vara
möjligt att reducera utsläppen med 85 % inom fem år. Inom en tioårsperiod
bör - i enlighet med motionerna Jo707 och Jo803 - målsättningen vara att
freonutsläppen i stort sett elimineras helt. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande allmänna åtgärder för att begränsa freonutsläppen
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jo707 yrkande 12,
1986/87:Jo730 i motsvarande del, 1986/87:Jo741 yrkande 1, 1986/
87:Jo796 i motsvarande del samt 1986/87:Jo803 yrkandena 36 och 38
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Internationellt samarbete (mom. 2)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”Jo710” bort ha följande lydelse:

Som framgår av redovisningen ovan har vissa internationella överenskommelser
kommit till stånd om freonanvändningen m.m. Det bör enligt
utskottets mening vara möjligt för Sveriges representanter att med ännu
större intensitet än hittills driva dessa frågor i det internationella samarbetet.
Att bindande internationella överenskommelser uppnås är en grundläggande
förutsättning för framgång i kampen mot freonernas miljöeffekter. Det
räcker således inte med allmänt hållna policy- uttalanden. Frågan är så
angelägen att riksdagen i ett särskilt uttalande bör understryka detta
förhållande, i enlighet med synpunkterna i motion Jo710 yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande internationellt samarbete

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo710 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

JoU 1987/88:12

3. Lagstiftning mot freoner inom nya användningsområden
(mom. 3 a)

Lars Ernestam och Anders Castberger (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 sorn börjar med ”Det anförda
innebär att” och slutar med ”nya användningsområden” bort ha följande
lydelse:

Freonernas allvarliga hälso- och miljöeffekter är väl kända för både
forskarna, beslutsfattarna och för dem som använder dessa ämnen i sin
yrkesverksamhet. Det finns därför ingen anledning att tillåta att freoner
börjar användas i verksamheter där de i dag inte förekommer. Utskottet
tillstyrker därför yrkandet i motion Jo803 att förbud bör införas mot
användning av freoner inom nya användningsområden. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag om sådant förbud. Vad utskottet anfört
med anledning av motion Jo803 yrkande 37 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 a) bort ha följande lydelse:

3 a) att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo803 yrkande
37 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
förbud mot freoner inom nya användningsområden,

4. Lagstiftning mot freoner inom nuvarande
användningsområden (mom. 3 b) och Åtgärder för att ersätta
freoner inom vissa användningsområden m.m. (mom. 4)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Naturvårdsverkets
slutrapport” och slutar med ”dessa frågor” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar bedömningen i motion Jo710 att ett omedelbart förbud
mot viss freonanvändning bör kunna införas. Det gäller främst följande
användningsområden, nämligen förpackningar, kylmedium i isbanor, avfettningsmedel,
kemtvättvätskor och tjälskydd under vägar och broar.

På andra områden kan redan nu vidtas åtgärder för att successivt ersätta
freoner med andra material. Det gäller framför allt värmepumpar, kylskåp
och kylanläggningar (inkl. isoleringsmaterialet) samt isolering i byggnader.
Inom en femårsperiod bör freoner inom dessa områden vara ersatta med
annat material. Speciella uppsamlingsplatser för utbytt freon bör anordnas
t.ex. länsvis.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo710 yrkandena 1-3 bör
ges regeringen till känna. Motionerna Jo721 yrkande 1, Jo730 och Jo805
yrkandena 1 och 4 blir helt eller delvis tillgodosedda genom utskottets
ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 3 b och 4 bort ha följande lydelse:

3 b) att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jo710
yrkande 1 och 1986/87:Jo805 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om förbud mot freoner inom nuvarande
användningsområden,

JoU 1987/88:12

4. beträffande åtgärder för att ersätta freoner inom vissa användningsområden
m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo710 yrkandena 2 och
3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Gränsvärden för freonutsläpp (mom. 8)

Sven Eric Lorentzon, Mona Saint Cyr och Lars Hjertén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Bindande
gränsvärden” och slutar med ”särskild åtgärd” bort ha följande lydelse:
Ett viktigt led i åtgärderna mot freonernas negativa effekter är möjligheterna
att kontrollera och begränsa utsläppen från t.ex. plastindustrin. I det
fortsatta beredningsarbetet inom regeringskansliet bör särskild uppmärksamhet
ägnas åt frågan hur ett bindande gränsvärde för freonutsläppen inom
plastindustrin skall kunna införas. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo704 yrkande 21 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande gränsvärden för freonutsläpp
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Jo704 yrkande 21 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Handlingsprogram mot koldioxidutsläppen (mom. 11)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c) och Anders
Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”1 anslutning”
och slutar med ”yrkande 35” bort ha följande lydelse:

Ökningen av atmosfärens koldioxidhalt är ett globalt miljöproblem som
väckt allt större uppmärksamhet och ökade farhågor för dess långsiktiga
effekter på våra livsbetingelser. Med nuvarande ökningstakt av temperaturen
kan vi redan inom ett par decennier få märkbara förändringar av jordens
klimat, med bl.a. en högre havsnivå som resultat. Det är i första hand
förbränningen av fossila bränslen som orsakar denna temperaturhöjning,
den s.k. drivhuseffekten. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
detta miljöhot måste bli föremål för intensifierade ansträngningar i det
internationella miljösamarbetet. Vidare måste problemet få genomslag i vår
egen energipolitik, främst genom en fortsatt minskning av förbränningen av
fossila bränslen. Utskottet ansluter sig till yrkandet i motion Jo803 att
regeringen bör upprätta ett långsiktigt handlingsprogram för minskning av
koldioxidutsläpp. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande handlingsprogram mot koldioxidutsläppen
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo803 yrkande 35 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

JoU 1987/88:12

■