om fortsatt cementproduktion i Degerhamn (Betänkande 1982/83:NU28 Näringsutskottet)

NU 1982/83:28

Näringsutskottets betänkande
1982/83:28

om fortsatt cementproduktion i Degerhamn
Ärendet

I detta betänkande behandlas två motioner som har föranletts av en
planerad nedläggning av Cementa AB:s cementfabrik i Degerhamn.

Verkställande direktören för Cementa AB samt fackliga representanter
för de anställda i Degerhamn har inför utskottet lämnat upplysningar i
ärendet.

Motionerna

Yrkanden
Motionerna är följande:

1982/83:213 av Gösta Andersson (c) och Agne Hansson (c), vari hemställs
att riksdagen

1. uttalar att regeringen aktivt medverkar till att Cementa AB även i
fortsättningen upprätthåller cementproduktionen i Degerhamn,

2. uttalar att regeringen i förhandlingar med Cementa AB söker förmå
företaget att utveckla en alternativ produktion som ersättning för redan
neddragen cementproduktion,

1982/83:1472 av Stig Alemyr m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen begär
att regeringen i överläggningar med Cementa AB medverkar till att
förutsättningar skapas för en fortsatt produktion av cement i Degerhamn.

Motivering

Om Cementa lägger ned sin verksamhet i Degerhamn förlorar södra Öland
den enda industrin av någon betydelse, anförs det i motion 1982/83:213 (c).
Företaget och statsmakterna kan inte bortse från vilka konsekvenser detta
får för en bygd som redan är hårt drabbad, säger motionärerna. Ett
monopolföretag som Cementa borde vara berett att ta ett stort ansvar för
både anställda och den bygd där företaget länge har bedrivit en lönsam
verksamhet. Ett självklart förstahandsalternativ måste därvid vara att förmå
företaget att fortsätta cementtillverkningen i Degerhamn. Ett så stort företag
som Cementa borde, menar motionärerna, ha särskilt goda förutsättningar
att åstadkomma en produktutveckling som kan leda till en specialproduktion
som är konkurrenskraftig.

Regeringen bör överväga att upplösa den monopolsituation som finns på

1 Riksdagen 1982/83. 17 sami. Nr 28

NU 1982/83:28

cementområdet, anför motionärerna vidare. En ökad konkurrens skulle
kunna vara ett alternativ för att rädda en framtida cementproduktion i
Degerhamn. Vidare borde den storkoncern som Cementa tillhör ha resurser
för att skapa en alternativ produktion.

Avslutningsvis uttalar motionärerna att det finns både sakliga och
moraliska motiv för att regeringen bör handla kraftfullt i denna fråga. Många
väljare övertygades i valdebatten om att dumpingimporten av cement från
öststaterna skulle stoppas, om socialdemokraterna vann valet. Samtidigt tog
de intryck av att socialdemokraterna utlovade ett kraftigt ökat byggande som
skulle öka behovet av cement. Dessa vallöften har inte infriats, menar
motionärerna.

I motion 1982/83:1472 (s) framhålls att cementfabriken i Degerhamn är en
modern anläggning. Råvaran finns i närheten i en närmast obegränsad
omfattning. Vidare har, säger motionärerna, Degerhamnsfabriken de lägsta
kostnaderna för cementtillverkning i Sverige; årsvinsten har uppskattats till
ca 25 milj. kr.

I motionen erinras om att socialdemokraterna under flera år i riksdagen
har agerat för ett ökat byggande, vilket direkt skulle påverka behovet av
cement. Socialdemokraterna i Kalmar län krävde att den dåvarande
borgerliga regeringen skulle ta kontakt med företaget för att försöka
förhindra den katastrof för södra Öland som en nedläggning av fabriken
skulle innebära. Regeringen vidtog dock icke några åtgärder.

Enligt motionärerna måste man noga överväga effekterna av det ökade
byggande som den socialdemokratiska regeringen har initierat. I detta
sammanhang bör man även mera långsiktigt se över landets behov av
cement, utvecklingsmöjligheter och eventuella exportmöjligheter. Det finns
också goda skäl, menar motionärerna, att avvakta konsekvenserna för
importen av den höjning av kvaliteten på svensk cement som har skett genom
att särskilda ämnen numera tillsätts för att motverka uppkomsten av
allergier.

Cementa AB

Cementa AB ingår i Euroc-koncernen och är koncernens näst största
division. Euroc-koncernen har genomfört en mängd strukturrationaliserande
åtgärder som bl. a. avser att minska beroendet av den svenska
byggmarknaden. Koncernens nuvarande organisation framgår av uppställningen
på nästa sida.

Cementa AB ägs till 95 % av Industri AB Euroc och till 5 % av svenska
staten. Företagets omsättning år 1981 var ca 981 milj. kr., varvid export och
annan verksamhet utomlands uppgick till 12 % av omsättningen. Medelantalet
anställda uppgick samma år till 1 600.

Av Cementas totala försäljning i Sverige och utlandet utgörs 75 % av

NU 1982/83:28

EUROC

BYGGMATERIAL INDUSTRI Cementa Gyproc Siporex Abetong Sabema -

MEKANISK

INDUSTRI

Dynapac

Tellus

KERAMISK

INDUSTRI

IFÖ Electric
Högspänning

IFÖ Electric
Lågspänning

HANDEL
OCH ÖVRIGT

Euroc Scope

Euroc Trade

cement som levereras från fabrikerna i Slite på Gotland, Degerhamn på
Öland och Skövde i Västergötland.

Förutom cement tillverkar och säljer Cementa även byggprodukter och
kalk. Byggprodukterna utgörs av bruksbindemedel, torrprodukter och
byggkemikalier. Kalkprodukterna svarar för något mer än 15 % av
företagets försäljning inom landet.

Cementförsäljningen i Sverige och exporten av cement

Under år 1981 levererade Cementa och Nordic Industrial Cement (NIC),
som importerar cement från Polen, all cement i Sverige. I november 1981
bildades Skandinaviska Cement AB, som importerar cement från Östtyskland.

Som framgår av nedanstående diagram sjönk den sammanlagda cementförsäljningen
i Sverige år 1982 för tolfte året i följd. Försäljningsutvecklingen
belyses också av tabellen på nästa sida.

Försäljningen av standardcement på den svenska marknaden åren 1970-1981
(med prognos för år 1982)

NU 1982/83:28

Försäljning av cement och klinker åren 1980 och 1981

	1980 1 000 ton	1981 1 000 ton
Cementa
Sverige	2 189	1996
Export	394	385
Totalt	2 583	2 381
NIC
Sverige	115	91
Summa Cementa och NIC
Sverige	2 304	2 087

Cementas försäljningsvolym minskade år 1981 med 8,8 % jämfört med år
1980. Importören av polsk cement, NIC, fick samtidigt vidkännas en
volymminskning om 20,9 %. Cementas volymmässiga andel av den svenska
marknaden ökade sålunda från 95 % till 96 % år 1980.

Cementas export av cement var i stort sett densamma båda åren.
Importens andel av Cementas totala försäljning fortsatte att minska under år
1981 och uppgick till 2,0 % mot 3,5 % under år 1980. Cementas försäljning
av importerad cement utgjordes år 1981 enbart av specialkvaliteter.

Byggnadsverksamhetens utveckling

Den kraftiga minskningen av försäljningen av cement i Sverige förklaras
främst av minskad byggvolym men även av minskad cementhalt i betong, en
förändring som beror bl. a. på inblandning av restmaterial (främst flygaska).

Byggnadsinvesteringarnas omfattning åren 1975,1980 och 1982 framgår av
följande tabell.

Byggnadsinvesteringar i fasta (1975 års) priser. Milj. kr.

Byggsektor	1975	1980	1982
Ny- och ombyggnad	36 202	34 307	31 911
- Permanenta bostäder	12 055	11954	11073
därav flerfamiljshus	3 443	4 072	5 769
d:o enbart nybyggnad	2 383	2 347	2 755
småhus	8 612	7 882	5 304
d:o enbart nybyggnad	7 788	6532	4 253
- Näringsliv	16 150	14 331	12 963
- Myndigheter	7 997	8 522	7 875
Reparationer och underhåll	10 458	13 282	15 145
Summa	46 660	48089	47 056

NU 1982/83:28

Statens industriverk har i sin löpande branschbevakning gjort en
bedömning av utvecklingen för år 1983 samt en prognos fram till år 1985.
Enligt bedömningen för år 1983 kommer det totala byggandet jämfört med år
1982 att i stort bli oförändrat. Däremot kommer både byggandet av bostäder
och byggandet av anläggningar inom industrin att minska. Detta motverkas
emellertid av att reparationer och ombyggnader av bostäder (ROT-sektorn)
fortsätter att öka kraftigt. En följd av den successivt ändrade inriktningen av
byggnadsverksamheten blir att cementåtgången kommer att påverkas
negativt.

Även för prognosen fram till år 1985 (utförd våren 1982) gäller att det
totala byggandet kommer att ligga på en oförändrad nivå. En viktig
förutsättning för denna prognos är emellertid att industriproduktionen och
industriinvesteringarna kommer att öka kraftigt. Men även i detta längre
perspektiv förutses en minskning av nyproduktionen av bostäder till förmån
för en växande ROT-sektor.

Cementas marknadsbedömning och förslag till kapacitetsanpassning

Den totala produktionen vid Cementas anläggningar uppgick år 1981 till
nära 2,2 miljoner ton klinker. Detta motsvarar ett kapacitetsutnyttjande på
ca 78 %. Tillverkningskapaciteten (1 000 ton) och dess fördelning på resp.
arbetsställen framgår av följande tabell:

Slite ugn 6 260

ugn 7 410

ugn 8 1450 2 120

Degerhamn 2801

Skövde 610

Totalt 3 010

1 Vid enugnsdrift 130.

Avsättningen i Sverige fram till år 1985 beräknas av Cementa till ca 1,5
miljoner ton per år och exporten till 0,6-0,7 miljoner ton per år. Den
bakomliggande prognosen för byggnadsverksamhetens utveckling överensstämmer
i grova drag med statens industriverks bedömning. Denna
marknadsbedömning motsvarar en produktionskapacitet som något understiger
Sliteanläggningens kapacitet. Cementa föreslår emellertid en kapacitetsanpassning
som endast innefattar avställning av ugn 6 i Slite samt båda
ugnslinjerna i Degerhamn. Dessa neddragningar baseras på en väsentligt
lägre importvolym än den som gäller i dag.

Enligt ett förslag som nyligen presenterades för de anställda vid
Degerhamnsfabriken har emellertid företagsledningen förklarat sig beredd
att fortsätta driften för tillverkning av 60 000 ton specialcement. Produktionen
av specialcement skall i ett första steg pågå i två år. En förutsättning för

NU 1982/83:28

att produktionen därefter skall fortsätta är att marknaden framgent kan
absorbera minst nyss angivna 60 000 ton. Härigenom kan 50 personer av 120
beredas fortsatt sysselsättning.

Cementas monopolsituation

Cementa förvärvade år 1973 AB Gullhögens Bruk. Därmed blev Cementa
ensam tillverkare av cement i landet. I samband med detta förvärv
utarbetades riktlinjer för det framtida samarbetet mellan Cementa och staten
(se prop. 1974:85 bil. 11 s. 45 f., NU 1974:19). Avtalet kan sammanfattas i
följande punkter:

- Parterna är överens om att rörelsen i Cementa skall drivas efter normala
företagsekonomiska principer.

- Cementa skall tillämpa en prissättning som innebär att dess ställning på
den svenska marknaden inte missbrukas. Rationaliseringsmöjligheter
skall tillvaratas i rimlig utsträckning med hänsyn till Euroc-koncernens
finansiella resurser. De ekonomiska effekterna härav skall påverka
prissättningen.

- Cementa förbinder sig att fortlöpande informera statens pris- och
kartellnämnd om sin kostnads- och marknadssituation och till nämnden
meddela planer på prishöjningar.

- Cementa får inte diskriminera några kunder eller kategorier av kunder i
Sverige.

- Nedläggningar skall ske med vederbörligt hänsynstagande till de anställdas
och samhällets intressen.

- Avveckling skall ske i enlighet med en kontinuerligt reviderad plan som
fastställs av Cementas styrelse i samråd med representanter för de
anställda.

- Vid nedläggningar skall Cementa aktivt verka för att friställd arbetskraft
bereds annan sysselsättning inom företaget eller Euroc-koncernen i övrigt
samt genom lämpliga åtgärder aktivt verka för att ny sysselsättning skapas
på berörd ort för den händelse alternativa anställningsmöjligheter där
saknas.

- Staten äger rätt att efter samråd med Euroc anvisa två personer att ingå
såsom ordinarie ledamöter i Cementas styrelse, två suppleanter för dessa,
en person som ordinarie revisor samt personlig suppleant för denne.

- Euroc överlåter till staten 50 000 B-aktier i Cementa på nominellt tillhopa
5 milj. kr. utgörande 5 % av aktierna i bolaget.

Prisutvecklingen för cement

Under perioden 1975-1981 har Cementa höjt priset på cement med totalt
ca 144 %. Cementas bränslekostnader per ton cement steg under motsvarande
period med 165 %, medan inköpspriset för olja steg med 260 %.

NU 1982/83:28

Cementa höjde under år 1981 priset på cement med sammanlagt 26,8 %
(7? kr. per ton). I januari 1982 höjde företaget priset med ytterligare 8,8 %
(30 kr. per ton). NIC har under samma tid höjt sina priser - som till skillnad
från Cementas priser inkluderar frakt till kunden - med samma belopp i
kronor. F. n. är den polska cementen för flertalet köpare ca 20 kr. per ton
billigare än den svenska cementen.

Utskottet

Cementa AB, som är den enda tillverkaren av cement i Sverige, bedriver
cementproduktion vid tre anläggningar. En av dessa är belägen i Degerhamn
på Öland. Med anledning av minskad efterfrågan på cement har företaget
planerat att lägga ned fabriken i Degerhamn. I motionerna 1982/83:213 (c)
och 1982/83:1472 (s) begärs att regeringen genom överläggningar med
Cementa AB skall medverka till att företaget även i fortsättningen
upprätthåller produktionen i Degerhamn.

Cementförsäljningen i Sverige har sedan början av 1970-talet kraftigt
minskat, vilket inneburit en halvering av försäljningsvolymen från år 1970 till
år 1982. Samtidigt med denna utveckling har under senare år en viss import
av cement ägt rum. Nedgången av cementförsäljningen förklaras främst av
minskad byggvolym men även av minskad cementhalt i betong.

Tillgängliga prognoser pekar på att avsättningsmöjligheterna i Sverige för
cement under 1980-talet kommer att fortsätta att minska. Cementas
marknadsbedömning ger vid handen att en möjlig avsättning på den svenska
marknaden för de närmaste åren kan uppgå till ca 1,5 miljoner ton per år,
medan exporten kan beräknas till 0,6-0,7 miljoner ton per år. Detta innebär
att produktionskapaciteten vid Cementas nuvarande anläggningar är för
stor.

Cementa har utifrån en strukturutredning, i vilken representanter för de
anställda har medverkat, föreslagit en kapacitetsanpassning som innefattar
avställning av en ugn (ugn 6) i Slite samt båda ugnslin jerna i Degerhamn. Mot
detta har de fackliga representanterna reserverat sig.

Enligt ett avtal som år 1973 ingicks mellan staten och Industri AB
Euroc-Cementa AB skall Cementa vid nedläggningar aktivt verka för att
bereda friställd personal annan sysselsättning inom företaget eller Eurockoncernen
i övrigt. Dessutom skall företaget genom lämpliga åtgärder aktivt
verka för att ny sysselsättning skapas på berörd ort för den händelse
alternativa anställningsmöjligheter där saknas. Cementa har i februari 1983
föreslagit att en produktionslinje för 60 000 ton specialcement startas i
Degerhamn. Detta innebär att ca 50 anställda av 120 kan beredas fortsatt
sysselsättning i cementfabriken. MBL-förhandlingar om förslaget har
genomförts. Företagets styrelse har därefter fattat beslut att under hösten
1983 påbörja tillverkning av specialcement. Produktionen skall pågå i två år
och därefter omprövas. Den framtida försäljningsvolymen måste därvid

NU 1982/83:28

uppgå till minst 60 000 ton för att produktionen skall fortsätta. Förslaget om
produktion av specialcement i Degerhamn har tillkommit efter det att
motionerna i detta ärende väcktes.

Mot här angiven bakgrund avstyrker utskottet motionärernas förslag att
riksdagen skall göra en framställning till regeringen om särskilda åtgärder för
fortsatt cementtillverkning i Degerhamn. Utskottet förutsätter emellertid att
Cementa vidtar alla rimliga åtgärder för att skapa alternativ produktion på
orten för att kompensera det bortfall av sysselsättningstillfällen som nu
sker.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:213 och 1982/83:1472.

Stockholm den 15 mars 1983

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Lilly Hansson (s), Erik
Hovhammar (m), Rune Jonsson (s), Sten Svensson (m), Olof Johansson (c),
Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk), Birgitta Johansson (s), Per-Richard
Molén (m) och Sivert Andersson (s).

Särskilt yttrande

Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Olof
Johansson (c), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp) och Per-Richard
Molén (m) anför:

I dagens läge synes det inte finnas någon annan lösning av problemen i
Degerhamn än den dellösning som Cementa AB erbjuder. Enligt vår mening
kunde situationen ha varit betydligt gynnsammare om Cementa - där staten
har ett medansvar som delägare med styrelserepresentation - på ett tidigt
stadium hade inriktat sig på att sälja anläggningen i Degerhamn till någon
intressent som mera förutsättningslöst än Cementa, med dess dominans på
cementmarknaden i Sverige, hade kunnat överväga olika produktionsalternativ.

minab/gotab Stockholm 1983 75036