om förstärkning av skyddet mot främmande undervattensverksamhet (prop. 1987/88:150 bil. 8) (Betänkande 1987/88:FöU13 Försvarsutskottet)

Försvarsutskottets betänkande
1987/88:13

om förstärkning av skyddet mot främmande FöU

undervattensverksamhet (prop. 1987/88:150 bil. 8) 1987/88:13

Sammanfattning

I betänkandet behandlas de förslag beträffande förstärkning av skyddet mot
främmande undervattensverksamhet som regeringen framlagt i proposition
1987/88:150 bil. 8. Vidare behandlas vissa motioner från den allmänna
motionstiden som berör ubåtsskyddsfrågor samt moderata samlingspartiets
partimotion med anledning av nämnda proposition.

Utskottet föreslår riksdagen att bifalla de förslag som regeringen framlägger.
Enligt propositionsförslaget förstärks de planerade resurserna för en
uppbyggnad av ubåtsskyddet med 125 milj. kr. per år under de kommande
fyra budgetåren - således sammanlagt 500 milj. kr. för återstående delen av
försvarsbeslutsperioden - samt med 200 milj. kr. för ett minröjningsfartyg.

Detta ställningstagande innebär att utskottet avstyrker moderata samlingspartiets
motion i de delar denna avviker från regeringsförslaget, främst
motionärernas förslag beträffande anskaffning av ytterligare två kustkorvetter
av s.k. Göteborgsklass. Även övriga behandlade motioner avstyrks av
utskottet.

Till betänkandet har fogats en reservation (m).

FJÄRDE HUVUDTITELN
Propositionen

I propositionen (bil. 8 s. 1-6) har regeringen - efter föredragning av
statsrådet Hulterström - föreslagit riksdagen att

1. godkänna den inriktning som föredragande statsrådet har förordat för
att förstärka vår förmåga att upptäcka och ingripa mot undervattenskränkningar,

2. medge att planeringsramen för det militära försvaret för perioden
1988/89-1991/92 som följd härav får räknas upp med 700 milj. kr.,

3. till förslagsanslaget Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1988/89 anvisa ytterligare 21 000 000 kr.,

4. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m.m. och
utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av
ytterligare 538 300 000 kr.,

5. till förslagsanslaget C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel för
budgetåret 1988/89 anvisa ytterligare 148 000 000 kr.,

1 Riksdagen 1987188.10sami. Nr 13

6. till förslagsanslaget F 7. Försvarets radioanstalt för budgetåret 1988/89
anvisa ytterligare 4 000 000 kr.,

7. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel för
kustbevakningen får läggas ut inom en kostnadsram av ytterligare 7 200 000
kr.,

8. till förslagsanslaget F 19. Anskaffning av materiel för kustbevakningen
anvisa ytterligare 5 000 000 kr.,

9. i övrigt ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om åtgärder mot
främmande undervattenskränkningar.

Föredragande statsrådet
Bakgrund

Föredragande statsrådet, statsrådet Hulterström, erinrar inledningsvis i
propositionen om att överbefälhavaren i december 1987 till regeringen
rapporterade om fortsatt främmande undervattensverksamhet. Regeringen
uppdrog den 7 januari 1988 åt överbefälhavaren att till den 15 februari 1988
utvärdera och redovisa vår samlade förmåga att upptäcka och möta
undervattenskränkningar. I uppdraget ålades överbefälhavaren vidare att

- redovisa den nuvarande planeringen för att kunna stämma av denna mot
den fortsatta uppbyggnaden av såväl personella som materiella åtgärder,

- redovisa eventuella förslag till förändringar med syfte att bl.a. prioritera
system och metoder som är riktade mot att klarlägga verksamhetens
omfattning, inriktning och ursprung,

- redovisa möjligheter att tidigarelägga åtgärder samt de ekonomiska
konsekvenserna av förslagen,

- redovisa, om behov förelåg, andra förslag till åtgärder i syfte att hävda vår
territoriella integritet, exempelvis kriterier för vapeninsatser.

Överbefälhavarens redovisning, som i enlighet med detta uppdrag lämnades
i februari 1988, omfattade bl.a. en beskrivning i två steg av möjliga
förbättringar av ubåtsskyddet. Det första steget, som enligt överbefälhavarens
beräkning kostar sammanlagt 830 milj. kr. i investeringar och 75-100
milj. kr./år i ökade driftskostnader, innehöll kvalitativa förbättringar för att
nå en balans mellan olika delar av ubåtsskyddet. I det andra steget, som
beräknas kosta ytterligare 530 milj. kr. i investeringar och 15-55 milj. kr./år i
drift, redovisades enligt vissa angivna operativa kriterier olika kvantitativa
åtgärder för att bygga ut fasta och rörliga ubåtsskyddssystem. Beträffande
möjligheterna att inom försvarsmaktens planeringsram kunna finansiera
förstärkningsåtgärder anförde överbefälhavaren att en omplanering i erforderlig
skala skulle medföra en inte oväsentlig förändring av 1987 års
försvarsbeslut från effekt i invasionsförsvaret till effekt i fred och under
neutralitet. En tidigareläggning av vissa objekt skulle dock kunna erhållas
genom en omplanering av ca 40 milj. kr. I övrigt omfattade överbefälhavarens
redovisning förslag rörande personalförstärkning och rörande reglerna
för ingripande mot kränkande ubåtar samt ändrad dragning av de s.k.
baslinjerna som utgör gränsen mellan svenskt inre vatten och det svenska
territorialhavet.

FöU 1987/88:13

Föredragande statsrådet redovisar därefter de successiva förstärkningsåtgärder
som vidtagits under perioden 1980-1987 och de särskilda medelstillskott
som riksdagen vid flera tillfällen givit. Han uppskattar kostnaderna för
genomförda åtgärder under denna period till ca 1 miljard kronor. Han
erinrar också om att ubåtsskyddet i 1987 års försvarsbeslut tillfördes 400 milj.
kr. utöver vad som fanns inplanerat i den s.k. nivå 1 i överbefälhavarens
programplan för perioden 1987-1992.

Förstärkningsåtgärdernas syfte

Föredragande statsrådet erinrar om tidigare uttalanden av regering och
riksdag om undervattenskränkningar och skyddet häremot (prop. 1986/
87:95, FöU 11, rskr. 310) och anför därefter:

Jag konstaterar att undervattenskränkningarna fortsätter trots att betydande
resurser satsats på ubåtsskyddet under 1980-talet. Vår förmåga att upptäcka
och ingripa mot undervattenskränkningar blir emellertid successivt bättre.
Utvecklingen av förmågan har i början, helt naturligt, varit långsam, men vi
kan vänta en påtaglig effekthöjning under de närmaste åren, dvs. åren
1989-1992. Det finns dock ingen som i dag kan säga vilken långsiktig varaktig
förmåga som erfordras och när denna förmåga kan anses uppnådd. Successivt
behöver vidtagna åtgärder ställas mot eventuella framtida kränkningars
omfattning och inriktning liksom att ubåtsskyddet måste avvägas mot alla
andra angelägna behov. Jag anser sålunda att en grundlig genomgång bör ske
av ubåtsskyddet inför 1992 års försvarsbeslut. Erfarenheter bör då ha
erhållits från det nu beslutade utbyggnadsprogrammet och från eventuella
fortsatta kränkningar så att, vid behov, en ny inriktning kan beslutas.

Ubåtskränkningarna representerar ett hot mot försvarets fredsbevarande
förmåga genom att de tyder på förberedelser för militära operationer mot
Sverige som det nuvarande totalförsvaret har svårt att möta. Ubåtar lämpar
sig t.ex. väl för en dold landsättning av sabotageenheter i en inledning av ett
överraskande inlett anfall.

Jag anser mot bakgrund av de pågående kränkningarna att vissa åtgärder
nu bör vidtas för att säkerställa och påskynda den uppbyggnad som fastlagts i
1987 års försvarsbeslut. Dessa insatser bör ha som främsta syfte att så snabbt
som möjligt öka vår förmåga att klarlägga kränkningarnas omfattning,
inriktning och ursprung. Ett annat betydelsefullt syfte är att stärka bevakningen
och möjligheterna att ingripa mot kränkningar i anslutning till våra
viktigaste marina basområden och längs inloppen mot Stockholm. Detta
senare syfte har en direkt anknytning till behovet att förbättra vår beredskap
mot sabotageaktioner, vilket också stärker invasionsförsvaret. Även en
utökning av antalet minröjningsfartyg, vilka är en viktig resurs i ubåtsskyddet,
medför enligt min mening en förstärkning av invasionsförsvarseffekten.

Inriktning

Sorn följd av vad som anförts om syftet förordar föredragande statsrådet
därefter följande inriktning av de ubåtsskyddsförstärkande åtgärderna:

- Insatserna för underrättelsetjänst riktad mot främmande undervattensverksamhet
förstärks.

- Den inledda utbyggnaden av den fasta bevakningen av våra viktigaste
marina basområden forceras. Den fasta bevakningen av inloppen mot

FöU 1987/88:13

Stockholm byggs ut. Möjligheterna att ingripa vid kränkningar i anslutning
till dessa områden förbättras.

- Den rörliga övervakningen kompletteras med materiel för lokalisering
och vapen för grunda vatten.

- En utökning av antalet minröjningsfartyg med en enhet för att bl.a. öka
uthålligheten till sjöss.

- Resurserna för drift och underhåll förstärks så att fartyg och vissa förband
i land kan vara bemannade i ökad utsträckning.

Med hänvisning till 1987 års försvarsbeslut understryker föredragande
statsrådet dessutom vikten av att också kustbevakningen, som från den 1 juli
1988 är en egen civil myndighet inom försvarsdepartementets ansvarsområde,
kan medverka i ubåtsskyddet genom samverkan med bl.a. marinen i
samband med undervattenskränkningar. Han anser att det bör ankomma på
myndigheterna att närmare reglera formerna för denna samverkan.

Kostnader och finansiering

Föredragande statsrådet uppger att han beräknat kostnaderna för de i
propositionen föreslagna åtgärderna till 700 milj. kr. i prisläget februari 1987
under perioden 1988/89-1991/92, varav 178 milj. kr. erfordras under
budgetåret 1988/89. Med hänsyn bl.a. till de obalanser som skulle uppstå till
följd av en omplanering inom den militära ramen för att finansiera
åtgärderna förordar han att planeringsramen för nämnda period resp. för
kommande budgetår får räknas upp med dessa belopp.

Programplaneringen för perioden 1989/90-1991/92 skall därmed i enlighet
med regeringens förslag genomföras med följande planeringsramar som
grund (milj. kr. i pris-, löne- och växelkursläge februari 1987).

Budgetår	1989/90	1990/91	1991/92	1989/90-1991/92
Totalt	26 596	26 734	26 887	80 217
Därav för
kustbevakningen	239,7	237,7	237,7	715,1

Föredragande statsrådet anger därefter konsekvenserna av ovannämnda
förslag i fråga om medelsbehov och beställningsbemyndiganden för olika
ändamål.

Överbefälhavarens övriga förslag

Föredragande statsrådet redovisar avslutningsvis överbefälhavarens förslag
avseende en skärpning av reglerna för fredstida ingripande mot undervattenskränkningar,
m.m. samt avseende personalmässig förstärkning av de
rustade fartygen och förbanden. Beträffande förslagen som rör en skärpning
av den s.k. IKFN-förordningen anmäler han, med hänvisning till frågans
betydelse och allmänna intresse, att han ser positivt på en regeländring i
princip enligt överbefälhavarens förslag när det gäller ingripanden på svenskt
inre vatten. Av den sammanfattning av överbefälhavarens utredning om
ubåtsskydd som biläggs propositionen framgår att överbefälhavarens förslag

FöU 1987/88:13

härvid är att strävan bör vara att en kränkande ubåt med insats av alla vapen
förhindras fortsatt verksamhet och kan identifieras samt att vapeninsatsen i
detta syfte vid behov får ske med risk att ubåten sänks. Föredragande
statsrådet är däremot inte berett att godta den föreslagna regelskärpningen
för ingripanden på det svenska territorialhavet. Frågan om justering av de
s.k. baslinjerna kräver, framhåller han, ytterligare överväganden i regeringskansliet.

Motionerna

Väckta under allmänna motionstiden 1988

1987/88:Fö202 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkande 8 att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förbättrat rapporteringssystem för ubåtsbevakningen.

1987/88:Fö408 av Eva Rydén och Elving Andersson (c) såvitt gäller yrkande
4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förstärkt ubåtsskydd på västkusten.

1987/88:Fö423 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
själv ta initiativ till en frivillig insamling av pengar för förstärkning av det
svenska ubåtsskyddet.

1987/88:Fö430 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkning av
försvaret i Härnösand med ett ubåtsskyddsförband.

Väckta med anledning av proposition 1987/88:150

1987/88:Föl6 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner den inriktning för att förstärka vår förmåga att
upptäcka och ingripa mot undervattenskränkningar som förordas i motionen,

2. att riksdagen medger att planeringsramen för det militära försvaret för
perioden 1988/89-1991/92 som följd härav räknas upp med 1 320 milj. kr.,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av
materiel m.m. och utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut inom en
kostnadsram av ytterligare 1 362 300 000 kr.,

4. att riksdagen till förslagsanslaget Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1988/89 anvisar ytterligare 40 000 000 kr.,

5. att riksdagen till förslagsanslaget C 2. Marinförband: Anskaffning av
materiel för budgetåret 1988/89 anvisar ytterligare 284 000 000 kr.

1987/88:Fi30 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkande 23 att
riksdagen avslår regeringens förslag till extra anslag för ubåtsskydd.

FöU 1987/88:13

Utskottet

Utskottet vill inledningsvis, med instämmande i propositionen, understryka
att ubåtsskyddet är och alltfort bör vara ett prioriterat område inom
totalförsvarsplaneringen. Såsom redovisas i propositionen har under 1980-talet, mot bakgrund av konstaterade och inrapporterade undervattenskränkningar
och därvid ådagalagda brister i vår ubåtsskyddsförmåga, genom
successiva beslut vår förmåga att ingripa mot kränkningarna gradvis förstärkts
genom åtgärder som totalt kan kostnadsuppskattas till ca 1 miljard
kronor. I olika uttalanden, bl.a. i samband med 1987 års försvarsbeslut, har
Sverige officiellt tillkännagivit en föresats att aldrig acceptera kränkningar av
vårt lands gränser och territorium. I planeringssammanhang har uttalats att
motverkan mot undervattenskränkningar bör ägnas fortsatt stark uppmärksamhet,
att syftet därvid bör vara att höja risken för inträngande enheter så
tydligt att ubåtsoperationer inte bedöms möjliga att genomföra utan
allvarliga konsekvenser, att vårt ubåtsskydd bör ha förmågan att inom vårt
territorium vidta effektiva åtgärder mot främmande undervattensverksamhet
i alla dess led o.s.v.

Föredragande statsrådet slår fast att ubåtskränkningarna representerar ett
hot mot det svenska försvarets fredsbevarande förmåga genom att de tyder
på förberedelser för militära operationer mot Sverige som det nuvarande
totalförsvaret har svårt att möta. Han anför vidare att ubåtar t.ex. lämpar sig
väl för en dold landsättning av sabotageenheter i en inledning av ett
överraskande inlett anfall. Utskottet får i anslutning härtill understryka att
undervattenskränkningar som fortsätter trots de ubåtsskyddsförstärkande
åtgärder som vidtagits från svensk sida och trots gjorda politiska uttalanden
utgör en påfrestning på Sveriges säkerhetspolitiska trovärdighet, detta
oavsett tänkbar teoribildning om kränkningarnas motiv, karaktär och
ursprung. Detta ger en allvarlig innebörd åt vad som föredragande statsrådet,
utgående från överbefälhavarens rapport i december 1987, i propositionen
anför om att kränkningarna fortsätter.

Föredragande statsrådet konstaterar emellertid samtidigt att vår förmåga
att upptäcka och ingripa mot undervattenskränkningar successivt blir bättre.
Mot bakgrund av befintlig kapacitet vid 1980-talets början är det, framhåller
han, naturligt att utvecklingen av ubåtsskyddsförmågan till en början var
långsam, men vi kan vänta en påtaglig effekthöjning under de närmaste åren
till följd av fattade beslut och gjorda satsningar.

Utskottet instämmer i vad föredragande statsrådet därefter anför om att
ingen i dag kan säga vilken långsiktig varaktig förmåga som erfordras för att
möta undervattenskränkningarna och vid vilken tidpunkt denna förmåga kan
anses uppnådd. Såsom föredragande statsrådet framhåller behöver vidtagna
åtgärder successivt ställas mot eventuella framtida kränkningars omfattning
och inriktning och ubåtsskyddsfunktionen fortlöpande avvägas mot alla
andra angelägna behov i försvarsplaneringsprocessen. Det svenska totalförsvaret
måste utgöra en balanserad helhet. Utskottet biträder sålunda
föredragande statsrådets mening att en grundlig genomgång bör ske av
ubåtsskyddet inför nästa totalförsvarsbeslut, då erfarenheter bör ha erhållits
från det nu beslutade utbyggnadsprogrammet och från eventuella fortsatta

FöU 1987/88:13

kränkningar i och för beslut om den fortsatta inriktningen.

Utskottet instämmer emellertid också i vad som föredragande statsrådet
anför om att de konstaterade fortsatta kränkningarna nu gör det motiverat
att vidta vissa åtgärder för att säkerställa och dessutom påskynda den
utbyggnad som fastlades i 1987 års försvarsbeslut. I beslutet tillfördes
ubåtsskyddsfunktionen 400 milj. kr. utöver vad som fanns inplanerat i den
s.k. nivå 1 i överbefälhavarens programplan för perioden 1987-1992, vilket
innebar att den totala planen för utbyggnadsåtgärder fram t.o.m. budgetåret
1991/92 omfattade åtgärder för ca 1,3 miljarder kronor, varav 900 milj. kr.
för materiel.

Nu erforderliga ytterligare satsningar för att stärka ubåtsskyddet görs
således mot bakgrund av inriktningen i 1987 års försvarsbeslut och vad som
därefter redovisats om dels svårigheterna att fullt ut genomföra de åtgärder
som däri angavs, dels fortsatta kränkningar av inte fullt klarlagd karaktär och
omfattning. Utskottet anser, med instämmande i propositionen, att det
främsta syftet nu bör vara att så snabbt som möjligt öka vår förmåga att
klarlägga kränkningarnas omfattning, inriktning och ursprung. Utskottet
biträder också synen att ett annat viktigt syfte är att stärka bevakningen och
möjligheterna att ingripa mot kränkningar i anslutning till våra viktigaste
marina basområden och längs inloppen mot Stockholm, med den effekt
sådana åtgärder även har för invasionsförsvaret.

Utskottet konstaterar att den anskaffning av ytterligare ett minröjningsfartyg
som föreslås i propositionen tillför ubåtsskyddsfunktionen ytterligare
kapacitet att lokalisera stillaliggande ubåtar inom ramen för en samordnad
ubåtsjaktoperation liksom även en utökning av uthålligheten till sjöss,
samtidigt som denna anskaffning är betydelsefull för invasionsförsvaret och
därtill bidrar till att dämpa sysselsättningsproblemen vid Karlskronavarvet.

Utskottet biträder således den inriktning av de ubåtsskyddsstärkande
åtgärderna som föreslås i propositionen liksom de grundläggande syften som
anges för denna utöver att säkerställa och påskynda den utbyggnad som
fastlagts i 1987 års försvarsbeslut.

Utskottet noterar att propositionen bl.a. förordar att den rörliga övervakningen
kompletteras med materiel för lokalisering och vapeninsats på grunda
vatten. Vidare betonas, utgående från inriktningen i senaste försvarsbeslut,
vikten av den medverkan i totalförsvarets samlade ubåtsskyddsverksamhet
som kustbevakningen i dess nya organisatoriska ställning kan lämna i
samverkan med bl.a. marinen. Utskottet vill, med instämmande i propositionens
förslag i dessa delar, understryka betydelsen av att de rörliga bevakningsenheterna
inom marinen ges utrustning av en sådan kvalitet att de utgör
effektiva komponenter i ubåtsskyddsverksamheten. Utskottet vill därtill
understryka den viktiga roll i övervakningen av vårt sjöterritorium som väl
utrustade kustbevakningsenheter kan spela. Utskottet konstaterar att det
inom den sammanhållna ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets
militära del kan finnas skäl att i ljuset av erfarenheter av den fortsatta
verksamheten återkomma med förnyade ställningstaganden till lämplig
fördelning för uppnående av största möjliga ändamålsenlighet. Utskottet har
dock inget att invända mot den anslagsfördelning som nu föreslås.

Utskottet har härutöver inget att erinra mot vad föredragande statsrådet i

FöU 1987/88:13

propositionen anför i anslutning till de övriga förslag som överbefälhavaren
lämnat på grundval av regeringens uppdrag.

Vissa motioner från den allmänna motionstiden berör ubåtsskyddsfrågor.

I motion 1987/88: Fö202 (c) yrkas ett riksdagens tillkännagivande angående
behovet av ett snabbare och effektivare rapporteringssystem för ubåtsbevakningen.
Motionärerna anför att man i en översyn bör överväga olika
åtgärder för ett förbättrat rapporteringssystem och en bättre insatsberedskap.
Vissa av de åtgärder som därvid föreslås beaktas aktualiserar resursbehov,
såsom förslagen att skapa utbildning och ersättningsmöjligheter för att
förbättra bevakningen bl.a. genom att samarbeta med yrkesfiskare och
bofast skärgårdsbefolkning och att tillföra de olika försvars- och bevakningsområdena
längs kusterna resurser för att följa upp rapporterade kränkningar,
m.m. Härutöver anför motionärerna att rapporteringen om främmande
aktiviteter via larmnumret 90 000 omedelbart måste vidarebefordras till
berörd myndighet.

Utskottet vill för sin del understryka betydelsen av möjligheten för
allmänheten att genom användande av larmnumret 90 000 snabbt kunna
inrapportera gjorda iakttagelser till närmast berörd militär myndighet. En
förutsättning för att systemet skall fungera effektivt är självfallet att de
rapporter som intelefoneras till larmnumret omedelbart vidarebefordras av
därvarande personal. Utskottet instämmer helt i vad som anförs i motionen
på denna punkt. Utskottet kan däremot inte tillstyrka att riksdagen borde
göra ett tillkännagivande av det slag som föreslås. Det ankommer huvudsakligen
på överbefälhavaren att bedöma hur befintliga personella och materiella
resurser inom av riksdagen fastlagd ekonomisk ram mest ändamålsenligt
skall disponeras i de avseenden som behandlas i motionsyrkandet.
Motionsyrkandet bör avslås.

I motion 1987/88:Fö408 (c), yrkande 4, anser motionärerna att riksdagen
bör uttala sig i enlighet med vad som anförs i motionen om förstärkt
ubåtsskydd på västkusten. Motionärerna framhåller, mot bakgrund av
rapporterade incidenter, att det är lika viktigt att ha en bra beredskap mot
ubåtskränkningar på västkusten som på östkusten men menar att genom
försvarsbeslutet 1987 möjligheterna att satsa resurser på ett förstärkt försvar
av västkusten försämrats. De anser därför att västkustens försvar vid
riksdagens fortsatta behandling av försvarsanslagen bör ägnas större intresse
och ges utökade resurser, främst till flottan och kustartilleriet.

Utskottet får med anledning av vad som anförs i detta motionsyrkande
anledning att framhålla att de i föreliggande proposition föreslagna, av
utskottet biträdda, åtgärderna och resurstillskotten innebär att inriktningen i
1987 års försvarsbeslut säkerställs och påskyndas. Planeringsramen för det
militära försvaret kommer enligt vad som angivits i det föregående att räknas
upp med 700 milj. kr. för redovisade ubåtsskyddsförstärkande ändamål. Det
ankommer främst på överbefälhavaren att med tillämpning av dennes ansvar
för den operativa verksamheten avgöra hur disponibla resurser bäst skall
komma till användning i olika delar av landet. Utskottet anser således att
riksdagen inte har skäl att tillkännage en mening på sätt som yrkas i
motionen. Denna bör avslås.

Med ovanstående motivering avstyrker utskottet bifall även till motion

FöU 1987/88:13

1987/88:Fö430 (m) i vilken motionären begär ett tillkännagivande i enlighet
med motionens anförande om förstärkning av försvaret i Härnösand med ett
ubåtsskyddsförband.

I motion 1987/88:Fö423 (m) yrkar samme motionär att riksdagen skall
besluta att själv ta initiativ till en frivillig insamling av pengar för förstärkning
av det svenska ubåtsskyddet. Motionären beklagar att det senaste försvarsbeslutet
inte innefattade ett beslut att anslå de resurser som är nödvändiga för
att tillföra Marinkommando Norr i Härnösand den ubåtsjaktstyrka, som
skulle kunna skydda Norrlandskusten för främmande ubåtar. Han framhåller
vidare att de allvarliga ubåtsincidenterna under sommaren 1987 uppenbarligen
inte föranlett regeringen att ompröva sin negativa inställning till att
med skattemedel förstärka det svenska ubåtsskyddet. Han anser därför att
riksdagen, med tidigare frivilliga insamlingar som förebild, bör ta initiativ till
en frivillig insamling av medel för förstärkning av ubåtsskyddet.

Utskottet hänvisar till sitt i det föregående redovisade ställningstagande till
regeringens förslag till åtgärder för att förstärka ubåtsskyddet och får
därutöver hänvisa till rådande princip i vår försvarspolitik att riksdagen
anslår de medel som den bedömer erforderliga för att vidmakthålla ett
försvar som står i överensstämmelse med våra säkerhetspolitiska mål.

Två motioner har väckts med anledning av den i detta betänkande
behandlade propositionen.

I motion 1987/88:Fi30 (vpk), som såvitt gäller yrkande 23 överlämnats till
utskottet av finansutskottet, yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag till
extra anslag för ubåtsskydd. Motionärerna anför att om en sådan förstärkning
bedöms nödvändig bör marinen och militärledningen i övrigt först
redovisa vilka möjligheter till omprioriteringar och framför allt besparingar
som kan göras inom nuvarande redan mycket stora anslagsramar. Motionärerna
accepterar däremot den del av regeringens proposition som berör
anslag till kustbevakningen.

Utskottet hänvisar till sitt tidigare redovisade ställningstagande med
godtagande av regeringens förslag i dess helhet och anser att detta
motionsyrkande av riksdagen bör avslås.

Moderata samlingspartiet redovisar i en partimotion, 1987/88:Föl6, en
alternativ inriktning och en förhöjd ambition jämfört med regeringens
förslag.

Motionärerna anför inledningsvis att Sveriges territorium återkommande
kränks av främmande ubåtar och att den bristande respekten för våra gränser
undergräver vår integritet och utgör ett hot mot vår säkerhet. De framhåller,
med hänvisning till propositionen i berörd del, att det råder enighet om
allvaret i situationen och om behovet av kraftfulla åtgärder för att skydda vårt
land och vårt oberoende. Enligt motionärerna är det mot denna bakgrund
beklagligt att regeringen och övriga partier inte är beredda att tillskjuta de
medel som krävs för att i erforderlig utsträckning förbättra ubåtsskyddet och
för att skapa förutsättningarna för upprättandet av en andra ubåtsskyddsstyrka.

Enligt moderata samlingspartiet bör marinen tillföras ytterligare 800 milj.
kr. under återstående del av försvarsbeslutsperioden för olika kvalitetshöjningar
inom ubåtsskyddet, inkl. kompletteringar av ubåtsskyddssystem,

FöU 1987/88:13

ökade driftskostnader och ökade insatser för forskning och utveckling under
perioden. Enligt motionärerna behöver ubåtsskyddet således förstärkas med
75 milj. kr. per år under de kommande fyra budgetåren, dvs. med totalt 300
milj. kr. för återstående delen av perioden utöver de av regeringen
föreslagna medlen för motsvarande ändamål.

Härutöver anser motionärerna att ytterligare två kustkorvetter av Göteborgsklass
bör anskaffas och avsätter i sitt förslag för detta ändamål
ytterligare 600 milj. kr. De anför som motivering att det nu är nödvändigt att
skapa förutsättningar för uppbyggnaden av en andra ubåtsskyddsstyrka,
vilket de anser kan uppnås genom föreslagna anskaffning. De framhåller i
detta sammanhang att en måttlig ökning av utgifterna medför en betydande
förstärkning av vår försvarskapacitet. Motionärerna anför dock att kostnaderna
för anskaffningen av kustkorvetterna enligt deras förslag inte i sin
helhet belastar den aktuella planeringsperioden.

I partimotionen godtas härutöver förslaget i propositionen om beställning
av ytterligare ett minröjningsfartyg till beräknad kostnad om 200 milj. kr. De
utgifter som innefattas i moderata samlingspartiets förslag uppgår således till
sammanlagt 1 600 milj. kr. För innevarande planeringsperiod anser motionärerna
att planeringsramen för det militära försvaret för de i motionen angivna
ändamålen bör räknas upp med 1 320 milj. kr. och för kommande budgetår
med 333 milj. kr., inkl. de av regeringen föreslagna anslagen till försvarets
radioanstalt och kustbevakningen.

Utskottet konstaterar att partimotionen i vissa avseenden innebär förslag
till mer omfattande satsningar inom ramen för en kvalitetshöjande färdriktning
som i hög grad överensstämmer med propositionens inriktning som i sin
tur återspeglar inriktningen i 1987 års försvarsbeslut. Utskottet konstaterar
vidare att det råder enighet om regeringens förslag till anskaffning av
ytterligare ett minröjningsfartyg. Den avgörande skillnaden mellan inriktningen
i propositionen och här behandlade partimotion gäller yrkandet i
motionen om anskaffning av ytterligare två kustkorvetter av Göteborgsklass.

Utskottet har i det föregående godtagit den inriktning och de ytterligare
ekonomiska satsningar för att stärka den svenska ubåtsskyddsförmågan som
regeringen i föreliggande proposition har föreslagit. Ställningstagandet vilar
på en överenskommelse mellan socialdemokraterna, folkpartiet och centerpartiet.
Detta ställningstagande innebär att utskottet avstyrker bifall till
motion Fölö i de delar och avseenden där motionsyrkandena avviker från
regeringsförslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på regeringens förslag

att riksdagen avslår motion 1987/88:Fi30, yrkande 23,

2. beträffande inriktningen av skyddet mot främmande undervattensverksamhet att

riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1987/88:Fö408, yrkande 4, 1987/88:Fö430 och 1987/88:Föl6, yr -

FöU 1987/88:13

kande 1, godkänner den inriktning som föredragande statsrådet har
förordat i propositionen för att förstärka vår förmåga att upptäcka och
ingripa mot undervattenskränkningar,

3. beträffande rapporteringssystem för ubåtsbevakning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Fö202, yrkande 8,

4. beträffande planeringsramar

a) att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på
motion 1987/88:Föl6, yrkande 2 i denna del, medger att den
planeringsram, tillika utgiftsram, för det militära försvaret för budgetåret
1988/89 som riksdagen tidigare föreslagits fastställa (prop.
1987/88:100 bil. 6, FöU 1987/88:11) får räknas upp med 178 milj. kr.,

b) att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på
motion 1987/88:Föl6, yrkande 2 i denna del, medger att den
planeringsram för perioden 1989/90-1991/92 som riksdagen tidigare
föreslagits fastställa (prop. 1987/88:100 bil. 6, FöU 1987/88:11) får
räknas upp med 522 milj. kr.,

5. beträffande Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1987/88:Föl6, yrkande 4, för budgetåret 1988/89 - utöver vad
riksdagen tidigare föreslagits anvisa (prop. 1987/88:100 bil. 6, FöU
1987/88:11) - anvisar ett förslagsanslag av 21 000 000 kr.,

6. beträffande Marinförband: Anskaffning av materiel

a) att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1987/88:Föl6, yrkande 3, bemyndigar regeringen att medge
att beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete för marinförband
- utöver vad riksdagen tidigare föreslagits medge (prop.
1987/88:100 bil. 6, FöU 1987/88:11) - får läggas ut inom en kostnadsram
av 538 300 000 kr.,

b) att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1987/88:Föl6, yrkande 5, för budgetåret 1988/89 - utöver vad
riksdagen tidigare föreslagits anvisa (prop. 1987/88:100 bil. 6. FöU
1987/88:11) - anvisar ett förslagsanslag av 148 000 000 kr.,

7. beträffande Försvarets radioanstalt

att riksdagen för budgetåret 1988/89 - utöver vad riksdagen tidigare
föreslagits anvisa (prop. 1987/88:100 bil. 6, FöU 1987/88:ll)-anvisar
ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.,

8. beträffande Anskaffning av materiel för kustbevakningen

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel för kustbevakningen - utöver vad riksdagen tidigare
medgivit (FöU 1987/88:10, rskr. 299) - får läggas ut inom en
kostnadsram av 7 200 000 kr.,

b) att riksdagen för budgetåret 1988/89 - utöver vad riksdagen
tidigare anvisat (FöU 1987/88:10, rskr. 299) - anvisar ett förslagsanslag
av 5 000 000 kr.,

9. beträffande insamling till ubåtsskyddet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Fö423,

FöU 1987/88:13

10. beträffande åtgärder mot främmande undervattenskränkningar i
övrigt

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har
anfört.

Stockholm den 24 maj 1988
På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m), Olle Göransson (s), Roland
Brännström (s), Åke Gustavsson (s), Kerstin Ekman (fp), Gunhild Bolander
(c), Göthe Knutson (m), Ingemar Konradsson (s), Ingvar Björk (s), Hans
Lindblad (fp), Olle Aulin (m), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Barbro
Evermo Palmerlund (s), Lennart Holmsten (s) och Sture Ericson (s).

Reservation

Arne Andersson i Ljung, Göthe Knutson och Olle Aulin (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
biträder” och slutar med ”1987 års försvarsbeslut” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av överbefälhavarens rapport om fortsatta kränkningar och
dennes förslag beträffande erforderliga åtgärder samt den bild som i
propositionen tecknas av behovet av ett effektivt svenskt ubåtsskydd anser
utskottet det vara nödvändigt att utöver vad som föreslås i propositionen
göra satsningar för att ytterligare höja kvalitetsnivån inom ubåtsskyddet och
för att tillförsäkra en angelägen utökning av de rörliga och kvalificerade
ubåtsskyddsförbanden.

Utskottet förordar sålunda, i linje med motion Fölö, att ytterligare
300 milj. kr. under den kommande fyraårsperioden tillförs marinen utöver
regeringens förslag för olika kvalitetshöjningar inom ubåtsskyddet i anslutning
till det s.k. steg 1 i överbefälhavarens förslagspaket. Utskottet biträder
dessutom motionärernas förslag i fråga om att anslå ytterligare 600 milj. kr.
för anskaffning av ytterligare två kustkorvetter av s.k. Göteborgsklass.
Utskottet delar motionärernas bedömning att en sådan anskaffning skulle
innebära en betydande förstärkning av Sveriges ubåtsskyddskapacitet eftersom
den skulle möjliggöra uppsättandet av en andra ubåtsskyddsstyrka
varigenom marinen ges möjlighet att genomföra kvalificerade och uthålliga
ubåtsskyddsoperationer i två områden samtidigt. Såsom motionärerna anför
kommer denna kapacitetshöjning att drastiskt förbättra vår förmåga att
skydda de för Sveriges territoriella integritet viktigaste geografiska områdena.

FöU 1987/88:13

dels att den del av utskottets anförande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”från regeringsförslaget” bort ha följande lydelse:
Såsom framgått i det föregående har utskottet funnit skäl att yrka bifall till
de förslag om ytterligare satsningar som framförs i moderata samlingspartiets
motion. Utskottet har sålunda, i linje med partimotionen, anfört att de medel
som anslås till kvalitetshöjande åtgärder inom ubåtsskyddet bör utökas med
300 milj. kr. under de fyra återstående åren av försvarsbeslutsperioden
jämfört med regeringens förslag. Härutöver bör riksdagen enligt utskottets
mening, med bifall till partimotionen, anslå de 600 milj. kr. som erfordras
för det angelägna uppsättandet av en andra ubåtsskyddsstyrka genom
anskaffning av ytterligare två kustkorvetter av Göteborgsklass.

dels att utskottets hemställan (s. 10—11) i momenten 2, 4, 5 och 6 bort ha
följande lydelse:

2. beträffande inriktningen av skyddet mot främmande undervattensverksamhet att

riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1987/
88:Fö408, yrkande 4, och 1987/88:Fö430 samt med bifall till motion
1987/88:Föl6, yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har förordat för att förstärka vår förmåga att upptäcka och
ingripa mot undervattenskränkningar,

4. beträffande planeringsramar

a) att riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till
motion 1987/88:Föl6, yrkande 2 i denna del, medger att den
planeringsram, tillika utgiftsram, för det militära försvaret för budgetåret
1988/89 som riksdagen tidigare föreslagits fastställa (prop.
1987/88:100 bil. 6, FöU 1987/88:11) får räknas upp med 333 milj. kr.,

b) att riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till
motion 1987/88:Föl6, yrkande 2 i denna del, medger att den
planeringsram för perioden 1989/90-1991/92 som riksdagen tidigare
föreslagits fastställa (prop. 1987/88:100 bil. 6, FöU 1987/88:11) får
räknas upp med 987 milj. kr.,

5. beträffande Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet
att riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till motion
1987/88:Föl6, yrkande 4, för budgetåret 1988/89 - utöver vad
riksdagen tidigare föreslagits anvisa (prop. 1987/88:100 bil. 6, FöU
1987/88:11) - anvisar ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.,

6. beträffande Marinförband: Anskaffning av materiel

a) att riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till
motion 1987/88:Föl6, yrkande 3, bemyndigar regeringen att medge
att beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete för marinförband
- utöver vad riksdagen tidigare föreslagits medge (prop.
1987/88:100 bil. 6, FöU 1987/88:11) - får läggas ut inom en kostnadsram
av 1 362 300 000 kr.,

b) att riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till
motion 1987/88:Föl6, yrkande 5, för budgetåret 1988/89 - utöver vad
riksdagen tidigare föreslagits anvisa (prop. 1987/88:100 bil. 6, FöU
1987/88:11) - anvisar ett förslagsanslag av 284 000 000 kr.,

FöU 1987/88:13