om förskola för alla barn (prop. 1984/85:209) (Betänkande 1985/86:SoU5 Socialutskottet)

Socialutskottets betänkande
1985/86:5

om förskola för alla barn (prop. 1984/85:209)

SoU
1985/86:5

I betänkandet behandlas proposition 1984/85:209 om förskola för alla barn
jämte de motioner som väckts med anledning av propositionen.

Till betänkandet har fogats 25 reservationer av m, fp, c och vpk samt ett
särskilt yttrande av c.

Utskottet har i ärendet uppvaktats av företrädare för Umeå daghemsförening,
föräldragruppen vid Stockholms barnstugor och Uppsala föräldraförening.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till riktlinjer för utbyggnad av
barnomsorgen och avstyrker samtliga motionsyrkanden rörande utbyggnaden.
m- och c-ledamöterna reserverar sig till förmån för avslag på propositionen.

Vidare tillstyrker utskottet de föreslagna riktlinjerna för statsbidrag till
öppen förskola, deltidsgrupp och alternativa barnomsorgsformer samt
riktlinjerna för en höjning av statsbidragen till daghem, familjedaghem och
fritidshem. Utskottet avstyrker i anslutning härtill motionsyrkanden (m, fp,
c, vpk) om andra statsbidragssystem för barnomsorgen. Samtliga oppositionspartier
reserverar sig till förmån för sina resp. förslag. De tre borgerliga
partierna reserverar sig vidare gemensamt till förmån för ett motionsförslag
(fp) om samma statsbidrag till alternativa barnomsorgsformer som till
kommunala.

Utskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden (m, fp, c) rörande inriktningen
av det familjepolitiska reformarbetet och införandet av vårdnadsersättning.
Utskottets m-, fp- och c-ledamöter reserverar sig gemensamt för ett
riksdagsuttalande rörande det fortsatta familjepolitiska reformarbetet. Vidare
reserverar sig m-ledamöterna till förmån för sitt förslag angående
vårdnadsersättning och vpk-ledamoten angående en utbyggnad av föräldraförsäkringen.

Utskottet tillstyrker också de i propositionen angivna riktlinjerna för
anordningsbidrag till daghem och fritidshem för budgetåret 1985/86. Häremot
reserverar sig m och c gemensamt.

Vidare tillstyrker utskottet förslaget till riktlinjer för innehållet i barnomsorgen.
Samtliga motionsyrkanden härom avstyrks.

Ytterligare reservationer beträffande bl. a. utbyggnaden (vpk), anordningsbidrag
(vpk) och innehållet i barnomsorgen (m, fp) har avgivits.

1 Riksdagen 1985186.12sami. Nr 5

Propositionen

SoU 1985/86:5

I proposition 1984/85:209 om förskola för alla barn har regeringen (socialdepartementet)
föreslagit riksdagen

1. att godkänna de riktlinjer för utbyggnad av och innehåll i barnomsorgen
som angivits i propositionen,

2. att godkänna de riktlinjer för statsbidrag till öppen förskola, deltidsgrupp
och alternativa barnomsorgsformer som angivits i propositionen,

3. att godkänna de riktlinjer för en höjning av statsbidragen till daghem,
familjedaghem och fritidshem som angivits i propositionen,

4. att godkänna vad som i propositionen anförts om riktlinjer för
anordningsbidrag till daghem och fritidshem för budgetåret 1985/86.

Vidare har regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i
propositionen anförts om kommunernas riktlinjer för barnomsorgens förskoleverksamhet.

Bidragsförändringarna föreslås gälla fr. o. m. den 1 januari 1986.

Motioner

I motion 1984/85:3233 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1984/85:209,

2. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till vårdnadsersättning
för barn mellan ett och tre års ålder, utformat i enlighet med vad i
motionen anförts och med ikraftträdande den 1 januari 1986,

3. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till sådana regler
att alla enskilda förskolor och fritidshem som uppfyller kvalitetskraven
oavsett driftsform och omsorgsform räknas in i den kommunala barnomsorgsplanen
för att fr. o. m. 1986 åtnjuta samma statsbidragsrätt som
kommunal barnomsorg och att statsbidragen samtidigt görs neutrala till
omsorgsf ormen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen och inriktningen av familjepolitiken,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skolstyrelsen
skall ha ansvaret för den del av verksamheten i förskolan som förbereder
barnen för lågstadiet under året närmast före skolstarten samt att skolöverstyrelsen
bör få uppdraget att utforma det pedagogiska programmet för
denna del av verksamheten,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det pedagogiska programmets innehåll med avseende på bl. a.
allsidighet och objektivitet.

I motion 1984/85:3234 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till reformerat statsbidragssystem
till förskolan i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen - i avvaktan på förslag enligt yrkande 1 - beslutar att
riktlinjerna för statsbidraget till förskolan ändras så att bidrag utgår med
samma belopp oavsett om verksamheten drivs i kommunal eller enskild regi,

3. att riksdagen uttalar att kommunerna bör tillämpa enhetliga avgifter

inom barnomsorgen i enlighet med vad som anförs i motionen,

4. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
behovet av ytterligare lagstiftning för att tillgodose efterfrågan på barnomsorg,

5. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
innehållet i förskolan,

6. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
kommunala riktlinjer för barnomsorgens pedagogiska innehåll,

7. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om anordningsbidraget,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till reformerat familjestöd i
enlighet med motionens förslag.

I motion 1984/85:3235 av Ingrid Sundberg (m) hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för att rätten till plats på daghem och
familjedaghem knyts till den tid behov av omsorg föreligger,

2. att riksdagen uttalar sig för att det åligger kommunerna att se till att barn
som haft rätt till daghemsplats men som mister denna rätt då vårdnadshavare
utnyttjar sin föräldraförsäkring med förtur återfår sin plats då behov av
omsorg åter uppkommer.

I motion 1984/85:3236 av Karin Söder m. fl. (c) hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1984/85:209,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om barnomsorgens framtida utformning och
inriktning,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förenklade regler för
barnomsorgens statsbidrag och ett rättvisare system i enlighet med vad som
anförts i motionen.

I motion 1985/86:8 av Alf Svensson (c) hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1984/85:209,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till vårdlön för barn i
förskoleåldern i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förskolans
pedagogiska verksamhet skall förankras i kristna grundvärderingar,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till statsbidragssystem till
förskolan i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1985/86:9 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att förslag till lag som
garanterar alla barns rätt till plats i förskolan snarast föreläggs riksdagen och
att därvid beaktas vad i motionen sägs om inriktning mot kollektiv kommunal
barnomsorg,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att i samband med lag om rätt till
plats i förskolan regeringen även framlägger förslag om utbyggnad av
föräldraförsäkringen tills barnet uppnått 18 månaders ålder,

3. att riksdagen uttalar sig för en utbyggnadstakt av heltidsförskolan om
50 000 platser per år,

4. att riksdagen uttalar sig för en förändring av statsbidraget till barnom -

SoU 1985/86:5

sorgen i enlighet med vad som anförs i motionen och hemställer hos
regeringen om förslag härom,

5. att riksdagen uttalar att anordningsbidrag i enlighet med regeringens
förslag bör utgå tills utbyggnadsbehovet är täckt,

6. att riksdagen med ändring i proposition 1984/85:209 beslutar att
statsbidrag för anlitande av stödpersonal för barn med särskilda behov skall
täcka den faktiska kostnaden och att kommunen ges rätt att anlita den
stödpersonal som anses erforderlig och efter särskild redovisning i efterhand
erhålla full kostnadstäckning.

Utskottet

Bakgrund

Genom förskolelagen (1973:1205) som trädde i kraft den 1 juli 1975 infördes
den allmänna förskolan för alla sexåringar. Lagen ersattes den 1 januari 1977
av lagen (1976:381) om barnomsorg, som även omfattade barn i den lägre
skolåldern. Genom barnomsorgslagen blev barnomsorgen en lagfäst kommunal
uppgift med skyldighet för kommunen att svara för en planmässig
utbyggnad. När lagen antogs ställde sig riksdagen bakom målsättningen för
utbyggnaden av barnomsorgen att plats inom den kommunala barnomsorgen
skulle beredas för alla barn i förskoleåldern till förvärvsarbetande eller
studerande föräldrar samt för barn med särskilt behov av stöd och stimulans
(prop. 1975/76:92, SoU 28, rskr. 219). Denna målsättning avsåg även
fritidshemsverksamhet för barn i skolåldern. Riksdagen beslutade samtidigt
om ett nytt statsbidragssystem för barnomsorgen. På grundval av en
överenskommelse mellan regeringen och Svenska kommunförbundet lades i
propositionen fram förslag om ett utbyggnadsprogram för barnomsorgen
under femårsperioden 1976-1980. Det omfattade 100 000 nya daghemsplatser
och 50 000 nya platser i fritidshem jämte en ökning av platstillgången i
kommunala familjedaghem. Utbyggnaden kom emellertid inte att helt
förverkligas. Under femårsperioden togs ca 67 000 nya daghemsplatser i
bruk. Antalet 0-12-åringar i familjedaghem ökade dock från 67 600 år 1975
till 126 800 år 1981. Antalet platser i fritidshem ökade från 24 500 år 1976 till
50 400 år 1982.

Förskolans verksamhet regleras sedan den 1 januari 1982 av 12-18 §§
socialtjänstlagen (1980:620) och 2-5 §§ socialtjänstförordningen (1981:750).
Den tidigare gällande barnomsorgslagen infördes i den nya lagstiftningen
utan några sakliga ändringar.

På förslag av den dåvarande borgerliga regeringen beslutade riksdagen
hösten 1981 om ett ändrat statsbidragssystem för barnomsorgen (prop.
1980/81:205, SoU 1981/82:1, rskr. 38). Det nya bidragssystemet (se vidare
nedan) skulle träda i kraft den 1 januari 1983. Hösten 1982 upphävde
riksdagen i enlighet med den nya socialdemokratiska regeringens förslag sitt
tidigare beslut (prop. 1982/83:55, SoU 12, rskr. 100).

I samband med att riksdagen hösten 1981 behandlade statsbidragsreglerna
gav riksdagen regeringen till känna att det skulle utarbetas en plan för den
fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen fram till full behovstäckning. Som

SoU 1985/86:5

hjälpmedel härvidlag borde en ny barnomsorgsundersökning utföras av
statistiska centralbyrån (SoU 1981/82:1 s. 9-10, rskr. 38). Riksdagen upprepade
kravet på en utbyggnadsplan hösten 1983 (SoU 1982/83:12, rskr. 43).

I samband med behandlingen av den ovan nämnda propositionen 1980/
81:205 om nya statsbidragsregler hemställde riksdagen hos regeringen om en
redovisning av målsättning och riktlinjer m. m. för barnomsorgsverksamheten.
Socialutskottet hade ansett att det var nödvändigt att personalen i
förskolor och inom barnomsorgen i övrigt fick en mer preciserad målsättning
för sitt arbete och klarare riktlinjer för vilket innehåll verksamheten skulle
ha. Utskottet hade angivit vissa vägar för hur detta resultat skulle nås. Bl. a.
borde socialstyrelsen fortsätta och intensifiera sitt arbete med att konkretisera
förskolans målsättning och innehåll för kommunerna. Vidare borde
riksdagen få en redovisning för planerna då det gällde det fortsatta arbetet på
att ge kommunerna och personalen stöd och vägledning rörande barnomsorgsverksamheten
(SoU 1981/82:1 s. 16).

Som svar på riksdagens begäran redovisade regeringen i en skrivelse till
riksdagen hösten 1982,1982/83:34, bl. a. att socialstyrelsen var i färd med att
utarbeta ett pedagogiskt program för förskolan som senare borde kompletteras
med kommunala riktlinjer. Det pedagogiska programmet var avsett att
bidra till en jämnare kvalitativ utveckling av förskolans inre verksamhet
genom att bilda en ram för planeringen och utformningen av verksamheten.
Regeringsskrivelsen godtogs av riksdagen (SoU 1982/83:12).

Hösten 1983 antog riksdagen ett nytt statsbidragssystem för barnomsorgen,
vilket trädde i kraft den 1 januari 1984 (prop. 1983/84:9, SoU 12, rskr.
43). Det ny a sy stemet innebar en övergång från bidrag per plats till bidrag per
barn och var bl. a. avsett att främja ett förbättrat resursutnyttjande i
kommunerna och att begränsa den automatiska ökningen av statsbidragen
utan att de pedagogiska och sociala målen åsidosattes (se vidare nedan).

Statsbidragsreglerna kompletterades den 1 juli 1984 med bestämmelser
som anger under vilka förutsättningar statsbidrag skall kunna lämnas till
alternativa barnomsorgsformer (prop. 1983/84:177, SoU 31, rskr. 387).
Bestämmelserna innebär att statsbidrag inte lämnas till daghem och fritidshem
som drivs i uppenbart vinstsyfte.

Riksdagen beslutade vidare den 6 juni 1984 om ett tillfälligt bidrag till
anordnande av daghem och fritidshem (prop. 1983/84:150, SoU 35, rskr.
396). Enligt förordningen (1984:554) om statsbidrag under viss tid till
anordnande av daghem och fritidshem utgick bidrag per avdelning i
nybyggda daghem och fritidshem där byggnationen igångsattes efter den 30
juni 1984 men före den 1 mars 1985. Bidrag utgick med 300 000 kr. per
avdelning för projekt på orter där byggsysselsättningsbehov fanns. Bidraget
beviljades och betalades ut av socialstyrelsen.

Inom ramen för statsbidraget till barnomsorgen avsätts årligen 30 milj. kr.
för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete. Dessa medel fördelas av regeringen
efter ansökan hos socialdepartementet.

Riksdagen antog våren 1985 en ny lag om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda m. fl. som träder i kraft den 1 juli 1986 (prop. 1984/85:176,
SoU 27). I samband därmed beslutades att förskola för psykiskt utvecklingsstörda
barn skulle upphöra att vara en del av särskolan. Till följd härav skall i

SoU 1985/86:5

fortsättningen psykiskt utvecklingsstörda förskolebarn beredas plats i kommunernas
förskolor på samma sätt som andra barn.

När det gäller den aktuella situationen inom barnomsorgen kan slutligen
nämnas följande (uppgifterna hämtade ur statistiska meddelanden S 10 SM
8501).

Antalet inskrivna daghemsbarn den 31 december 1984 var 184 749 (inkl
11 503 skolbarn inskrivna i daghem, främst utvidgade syskongrupper), en
ökning med 7 procent jämfört med den 31 december 1983. Av förskolebarnen
i daghem var 82 procent inskrivna i syskongrupp eller utvidgad
syskongrupp. Antalet inskrivna barn i fritidshem ökade med 7 procent till
57 063, medan antalet inskrivna barn i deltidsgrupp minskade med 5 procent
till 78 619.

Antalet inskrivna barn i kommunala familjedaghem den 31 december 1984
var 157 785, en ökning med 5 procent jämfört med föregående år. Antalet
förskolebarn i familjedaghem uppgick till 108 808 eller 69 procent av
samtliga familjedaghemsbarn.

43 procent av samtliga barn i förskoleåldern var den 31 december 1984
inskrivna i daghem eller familjedaghem. Andelen varierade dock kraftigt
mellan olika delar av landet. Vid jämförelse länsvis var mellan 30 och 57
procent av länens förskolebarn inskrivna och vid jämförelse kommunvis var
mellan 15 och 67 procent av kommunernas förskolebarn inskrivna. Andelen
skolbarn (7-12 år) som var inskrivna i fritidshem, daghem eller familjedaghem
var 18 procent. Vid jämförelse länsvis varierade dessa andelar mellan 11
och 32 procent och vid jämförelse kommunvis mellan 0 och 49 procent.

Riktlinjer för utbyggnaden av barnomsorgen

I propositionen framhålls inledningsvis (s. 4-5) att samhällsutvecklingen på
många sätt förändrat barnens uppväxtvillkor. Detta har kommit att ställa
stora krav på barnomsorgen och har ytterligare understrukit att omsorgen
behövs för barnens skull. Det är enligt socialministerns mening viktigt att på
ett tydligare sätt än hittills visa på den betydelse barnomsorgsverksamheten
har för det enskilda barnets utveckling i olika avseenden. Barnomsorgen
måste nu medvetet inriktas på att bli en del av en god uppväxtmiljö för alla
barn, heter det vidare. Barn vars föräldrar förvärvsarbetar kan dessutom få
del av en trygg och god omsorg. Skall vi leva upp till socialtjänstlagens mål
och krav måste barnomsorgen byggas ut, och en satsning på olika former av
öppen verksamhet inom barnomsorgens ramar måste dessutom göras, anför
socialministern.

I propositionen fastslås i enlighet härmed principen om alla barns rätt att
fr. o. m. ett och ett halvt års ålder och fram till skolstarten delta i en
kommunal förskoleverksamhet (s. 5). För de barn vars föräldrar förvärvsarbetar
eller studerar bör rätten till kommunal barnomsorg avse den tid behov
av sådan omsorg föreligger. De former som därvid främst kommer i fråga är
daghem eller familjedaghem. För övriga barn bör rätten avse öppen förskola
eller deltidsgrupp. Kommunen bör själv få avgöra avvägningen mellan dessa
former. Socialministern påpekar dock att han ser det som en naturlig
utveckling att kommunerna mer generellt öppnar deltidsgrupperna för fyraoch
femåringar som inte finns i daghem.

De barn som inte har plats i daghem eller deltidsgrupp bör ha generell rätt

SoU 1985/86:5

att delta i öppen förskoleverksamhet. Denna rätt bör erbjudas barnen utan
krav på inskrivning eller deltagande i viss omfattning av verksamheten, heter
det i propositionen.

I fråga om kommunernas val mellan att erbjuda fyra- och femåringar plats i
deltidsgrupp resp. öppen förskola, framhåller socialministern som sin
uppfattning att barnen från fyra års ålder har större utbyte av en mera
strukturerad verksamhet i daghem eller deltidsförskola där verksamheten
leds av utbildad personal.

Enligt socialministern är det vidare en viktig uppgift för kommunen att
särskilt beakta behovet av omsorg på tider som faller utanför den ordinarie
öppethållandetiden för den kommunala barnomsorgen.

Samtidigt med fastläggandet av principen om alla barns rätt att fr. o. m. ett
och ett halvt års ålder delta i kommunal förskoleverksamhet föreslås i
propositionen att barnomsorgen byggs ut så att alla barn vars föräldrar så
önskar skall kunna erbjudas plats. Utbyggnaden bör därvid ske i sådan takt
att barnomsorgsverksamheten är fullt utbyggd senast år 1991 (prop. s. 17).
Under utbyggnadsperioden, dvs. senast år 1991, avser socialministern att
återkomma till regeringen om en lagstiftad rätt till förskola för alla barn. Med
ledning av bl. a. SCB:s efterfrågeundersökning 1982/83 beräknar socialministern
det totala utbyggnadsbehovet under perioden 1987-1991 i daghem
och familjedaghem till nära 55 000 inskrivna barn och till drygt 170 000 barn i
öppen förskola och deltidsgrupper. För att närmare kunna bedöma omfattningen
av behovet bör regeringen ge SCB i uppdrag att årligen genomföra
efterfrågeundersökningar. Med ledning av dessa undersökningar skall
kommunerna bygga ut barnomsorgen till full behovstäckning senast år 1991.

I tre motioner yrkas avslag på propositionen i dess helhet samtidigt som
förslag till egna familjepolitiska program och statsbidragssystem för barnomsorgen
presenteras.

Enligt motion 1984185:3233 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) innebär propositionens
förslag bl. a. att den statliga styrningen av barnomsorgen förstärks. Den
föreslagna utbyggnaden kommer enligt motionärerna att leda till betydande
skatteskärpningar som gör att ännu fler barnfamiljer tvingas anlita kommunal
barnomsorg. Förslagen saknar också den noggranna beredning som krävs
- sålunda saknas helt kostnadsberäkningar. Dessutom innebär förslaget en
urholkning av statsbidragen, eftersom någon uppräkning i enlighet med
inflationstakten inte skett. Sammanfattningsvis begär motionärerna att
propositionen avslås (yrkande 1).

Även i motion 1984185:3236 av Karin Söder m.fl. (c) yrkas avslag på
propositionen (yrkande i). Propositionens förslag innebär en fortsatt ensidig
satsning på kollektiv barnomsorg och brister när det gäller mångsidighet och
valfrihet, anför motionärerna. De tar också avstånd från regeringens
ipställning till alternativa lösningar och till familjedaghem, en inställning som
de anser alltför njugg.

Enligt motion 1985/86:8 av Alf Svensson (c) kommer en fortsatt satsning på
barnomsorgen i enlighet med propositionens förslag att kosta flera miljarder
för stat och kommun. Vidtas inga familjepolitiska åtgärder som underlättar
för familjerna att själva vårda och fostra barn kommer det även efter den

SoU 1985/86:5

föreslagna utbyggnaden att finnas föräldrar som efterfrågar kommunal
barnomsorg, därtill tvingade av den ekonomiska situationen. Riksdagen bör
besluta att avslå propositionen {yrkande 1).

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen,
nämligen att en god barnomsorg bör erbjudas alla barn och därmed befrämja
en bra uppväxtmiljö för dem. Utskottet ser med stor tillfredsställelse att
målet nu slås fast att alla förskolebarn skall tillförsäkras en rätt till plats inom
den kommunala barnomsorgen.

Riksdagen har, som ovan nämnts, vid flera tillfällen tidigare efterlyst en
plan för den fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen. I propositionen
förutskickas nu en planmässig utbyggnad av barnomsorgen fram till full
behovstäckning senast år 1991. Utskottet anser det angeläget att denna
utbyggnad kommer till stånd. Utskottet tillstyrker därför propositionens
förslag om principen att alla barn skall ha rätt att fr. o. m. ett och ett halvt års
ålder och fram till skolstarten delta i en kommunal förskoleverksamhet och
om en planmässig utbyggnad av barnomsorgen i enlighet härmed. Det sagda
innebär att utskottet avstyrker motionerna 1984/85:3233 (m) yrkande 1,
1984/85:3236 (c) yrkande 1 och 1985/86:8 (c) yrkande 1, samtliga i motsvarande
del. De i resp. motion framlagda förslagen till egna familjepolitiska
program och statsbidragssystem behandlas senare i betänkandet.

Motionärerna i motion 1984185:3234 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
instämmer i det föreslagna målet för utbyggnaden men hemställer att
regeringen ges till känna vad i motionen anförs om behovet av ytterligare
lagstiftning för att tillgodose efterfrågan på barnomsorg (yrkande 4). I
socialtjänstlagen finns redan en lagstiftning om rätten till förskola där det
sägs att kommunerna skall verka för en planmässig utbyggnad av förskoleverksamheten,
påpekar motionärerna. Det är därutöver inte motiverat att nu
uttala sig om behovet av ytterligare lagstiftning. Motionärerna anser att
kommunerna kan anförtros uppgiften att bygga ut förskolan så att efterfrågan
kan tillgodoses.

I motion 1985/86:9 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås att riksdagen hos
regeringen hemställer om att förslag till lag som garanterar alla barns rätt till
plats i förskolan snarast föreläggs riksdagen och att därvid beaktas vad i
motionen sägs om inriktning mot kollektiv kommunal barnomsorg (yrkande
1). Motionärerna anser att riksdagen redan nu bör besluta om lagstadgad rätt
till plats i förskola. En sådan lagstiftning, menar man, skulle påskynda den
nödvändiga utbyggnaden. Vidare anser motionärerna att resurserna för en
utbyggnad skall satsas på en kollektiv heldagsomsorg, dvs. på daghem.
Familjedaghemmen bör således avvecklas, och de kvinnor som nu arbetar
som dagmammor bör erbjudas utbildning för att sedan arbeta i den kollektiva
barnomsorgen. Motionärerna vill inte heller stimulera en utbyggnad av
deltidsförskolan. Föräldrakooperativa daghem eller daghem drivna av
ideella organisationer anses inte utgöra något reellt alternativ till den
kommunala barnomsorgen - möjligtvis ett komplement i liten skala.

Vad gäller frågan om lagstiftning för att garantera alla barn en rätt till
förskoleplats upplyser socialministern som ovan nämnts att han har för avsikt
att under utbyggnadsperioden och senast år 1991 återkomma till regeringen
härom (prop. s. 4 och 17). Något formellt förslag till riksdagen framläggs inte

SoU 1985/86:5

i denna del. Utskottet uppfattar för sin del socialministerns uttalande som en
kraftig markering av den vikt regeringen lägger vid den fortsatta utbyggnaden
av barnomsorgen .Denna syn delas av utskottet. N ågot skäl för riksdagen
att redan nu uttala sig i frågan om behov av eller innehåll i en eventuell
lagstiftning föreligger enligt utskottets mening inte. Utskottet avstyrker
därför såväl motion 1984/85:3234 (fp) yrkande 4 som motion 1985/86:9 (vpk)
yrkande 1 i motsvarande del.

När det gäller utbyggnadens inriktning, som också tas upp i vpk-motionen,
anförs i den nu aktuella propositionen (s. 16) att organisationen av den
kommunala barnomsorgen bör vila på kommunerna. Den lokalkännedom
som finns i den enskilda kommunen är enligt propositionen nödvändig för att
en flexibel resursfördelning skall kunna tillämpas. Kommunen skall således
besluta om fördelning mellan barnomsorgens olika verksamhetsformer och
även i övriga frågor av organisatorisk art. Beträffande familjedaghemmens
framtida ställning kan vidare erinras om att riksdagen tidigare avslagit
liknande motionsyrkanden från vpk med hänsyn till kommunernas frihet att
organisera barnomsorgen (senast SoU 1984/85:23 s. 11).

Utskottet, som delar propositionens bedömning, är inte heller nu berett att
tillstyrka riksdagsuttalanden som innebär styrning av kommunernas resursfördelning
och planering av barnomsorgen. Utskottet vill dessutom framhålla
att propositionens förslag till ändrade statsbidragsregler för öppna
förskolor och för deltidsgrupper kommer att innebära ökade möjligheter till
pedagogisk verksamhet för barn i familjedaghem.

Utskottet avstyrker således motion 1985/86:9 (vpk) yrkande 1 också i här
aktuell del.

I motion 1985/86:9 (vpk) föreslås vidare att riksdagen uttalar sig för en
utbyggnadstakt av heltids förskolan om 50 000 platser per år (yrkande 3).
Enligt motionärerna är utbyggnadsbehovet betydligt större än vad som
beräknas i propositionen. Med motionärernas beräkningssätt behövs
400 000 nya daghemsplatser.

I propositionen har som ovan nämnts det totala utbyggnadsbehovet för
barn i daghem och familjedaghem under hela utbyggnadsperioden 1987-1991 beräknats till nära 55 000 inskrivna barn. Beräkningen grundar sig på
SCB:s senaste efterfrågeundersökning med ledning av vilken det i dag
beräknas saknas plats för ca 41 000 barn i daghem eller familjedaghem.
Därutöver har förutsatts en viss ökning av den kvinnliga förvärvsfrekvensen
under perioden samt att kommunerna under åren 1985 och 1986 bygger ut
barnomsorgen i enlighet med sina planer. Vid beräkningen har även antagits
att antalet inskrivna barn under ett och ett halvt års ålder inte minskar (prop.
s. 18). På liknande sätt och på grundval av befintlig befolkningsstatistik,
aktuella befolkningsprognoser och antaganden om förvärvsfrekvensens
utveckling har utbyggnadsbehovet för den öppna förskolan och deltidsgrupperna
beräknats till drygt 170 000 barn.

Enligt propositionen skall kommunerna genom en planmässig utbyggnad
bygga ut barnomsorgen till full behovstäckning senast år 1991. Det kan
exempelvis ske genom att barnomsorgen byggs ut med 1/5 varje år. Andra
exempel på hur utbyggnaden kan genomföras redovisas i propositionen på

SoU 1985/86:5

1* Riksdagen 1985186.12 sami. Nr 5

s. 19. Exemplen visar utbyggnadstakten när behovet är statiskt, när det ökar
och när det minskar.

I fråga om de gjorda beräkningarna av utbyggnadsbehovet vill utskottet
uttala att det ankommer på kommunerna att på grundval av efterfrågeundersökningarna
och förhållandena i den enskilda kommunen bestämma utbyggnadstakten
med målet att barnomsorgen skall vara fullt utbyggd år 1991. Med
hänvisning härtill avstyrks motionen i nu aktuell del (yrkande 3).

I motion 1984/85:3235 av Ingrid Sundberg (m) tas upp frågor som rör rätten
att behålla en daghemsplats vid föräldraledighet i samband med syskons
födelse. Motionären anser att daghemsplatserna bör reserveras för de barn
vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar. Ett barn, vars förälder utnyttjar
föräldraförsäkringen och stannar hemma för att vårda ett nytt syskon, bör
enligt motionären erbjudas öppen förskola eller deltidsförskola i stället.
Motionären hemställer att riksdagen uttalar sig för att rätten till plats på
daghem och familjedaghem knyts till den tid behov av omsorg föreligger
(yrkande 1). Vidare hemställs att riksdagen uttalar sig för att det åligger
kommunerna att se till att barn som haft rätt till daghemsplats, men som
mister denna rätt då vårdnadshavare utnyttjar sin föräldraförsäkring, med
förtur återfår sin plats då behov av omsorg åter uppkommer {yrkande 2).

I skriften Barnomsorgsplanering 1984:3 redovisar socialstyrelsen statistikuppgifter
ur kommunernas barnomsorgsplaner 1984. Av uppgifterna framgår
att 94 kommuner låter rätten till plats i kommunens barnomsorg kvarstå
vid föräldraledighet i samband med barns (syskons) födelse. Motsvarande
siffra året dessförinnan uppges ha varit något lägre. Av de 94 kommunerna är
enligt socialstyrelsen många stora och representerar därför tillsammans cirka
hälften av alla barnomsorgsplatser i landet. I 90 av de 179 kommuner som
inte låter barnen behålla sin plats vid föräldraledighet i samband med syskons
födelse erhåller dock alla barn plats med förtur efter avslutad ledighet. I 37
kommuner tillämpas förtur enbart för det/de barn som tidigare haft plats
medan 25 kommuner inte har denna förtursregel.

I propositionen ingår ett avsnitt om barngruppen såsom en viktig resurs i
barnomsorgen (s. 9). Där sägs bl. a. att en fast grupptillhörighet under längre
tid är väsentlig för kontinuitet och sammanhang i barnens tillvaro. Socialministern
understryker vikten av att barnen regelbundet deltar i verksamheten
på fasta tider. Samtidigt sägs dock att rätten till kommunal barnomsorg för
barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar endast avser den tid behov
av sådan omsorg föreligger (prop. s. 6).

Enligt utskottets mening bör utgångspunkten för bedömningen av hithörande
frågor vara barnets behov av att få fortsätta i en viss verksamhet samt
föräldrarnas önskemål angående fortsatt omsorg för barnet. Ett barn bör inte
plötsligt stängas ute från kontakten med barnomsorgspersonal och kamrater,
särskilt som föräldrarna i och med ett nytt syskons födelse kan ha begränsade
möjligheter att ge ett äldre barn tillräcklig uppmärksamhet. Sådana behov
kan självfallet ofta tillgodoses genom en verksamhet som begränsar sig till
viss del av dagen. Ytterst ankommer det på resp. kommun att - under
hänsynstagande till vad som vid socialtjänstlagens tillkomst uttalats om krav
på kontinuitet i verksamheten - avgöra fördelningen av tillgängliga platser

SoU 1985/86:5

inom barnomsorgen.

Utskottet avstyrker med det anförda motion 1984/85:3235 (m).

Allmänna familjepolitiska åtgärder

Flera av de motioner som väckts i anledning av den nu aktuella propositionen
tar upp inriktningen av det framtida ekonomiska stödet till barnfamiljerna. I
några fall läggs konkreta förslag om nya former av stöd, främst något slag av
vårdnadsersättning. Liknande motionsyrkanden har behandlats ett flertal
gånger tidigare, senast våren 1985, och därvid avslagits av riksdagen. I
betänkande SoU 1984/85:18, vartill hänvisas, lämnas en redogörelse för den
tidigare behandlingen av de familjepolitiska frågorna (s. 4-5).

I motion 1984185:3233 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utformningen och inriktningen av familj epolitiken (yrkande 4). I motionen
presenteras en famil jepolitik som bl. a. bygger på skatt efter försörjningsbörda
och innefattar olika förändringar av skattesystemet, bl. a. införande av
grundavdrag för barn vid den kommunala beskattningen, sänkta marginalskatter
och avdrag för barntillsynskostnader.

I samma motion (m) yrkas vidare att riksdagen skyndsamt skall begära
förslag till vårdnadsersättning för barn mellan ett och tre års ålder, utformat i
enlighet med vad i motionen anförts och med ikraftträdande den 1 januari
1986 (yrkande 2). Vårdnadsersättningen föreslås vara skattefri och utgå med
6 000 kr. per år. Den bör enligt motionärerna åtföljas av motsvarande högre
föräldraavgifter i den kommunala barnomsorgen och finansieras inom ramen
för nuvarande statsbidrag.

I motion 1984185:3234 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas att riksdagen
hos regeringen skall begära förslag till reformerat familjestöd i enlighet med
motionens förslag (yrkande 8). Motionärerna anger vissa principer för en
reformerad familjepolitik, bl. a. att barnfamiljernas skatt är för hög i
förhållande till försörjningsbördan, att inkomstprövningen i familjestödssystemet
på sikt bör elimineras, att familjestödet bör vara mer generellt och att
ett obeskattat vårdnadsbidrag bör utgå lika för alla förskolebarn. Motionärerna
skisserar vidare en konkret reform innefattande bl. a. en höjning av
barnbidraget till 8 000 kr. per barn och år, flerbarnstillägg redan fr. o. m. det
andra barnet, förlängt barnbidrag och studiebidrag under hela året samt
införande av ett småbamstillägg eller vårdnadsbidrag om 4 000 kr. per
förskolebarn och år.

I samma motion (fp) yrkas också att riksdagen skall uttala att kommunerna
bör tillämpa enhetliga avgifter inom barnomsorgen i enlighet med vad som
anförs i motionen (yrkande 3). De nuvarande marginaleffekterna av
familjestödet bör bort. Det småbamstillägg som föreslås i motionen är bl. a.
avsett att täcka en del av kostnaden för barnomsorgen. Enligt motionärerna
bör därför avgifterna till den kommunala barnomsorgen vara enhetliga och
utgå oberoende av inkomst. De bör sättas på en relativt låg nivå.

I motion 1984185:3236 av Karin Söder m.fl. (c) hemställs att regeringen ges
till känna vad som i motionen anförts om barnomsorgens framtida utformning
och inriktning (yrkande 2). I motionen presenteras ett långsiktigt

SoU 1985/86:5

familjepolitiskt reformprogram som bl. a. inrymmer införande av en skattepliktig
vårdnadsersättning om 24 000 kr. per år till alla familjer med barn i
förskoleåldern, höjd skattereduktion för barnfamiljer med endast en inkomst,
förlängd rätt till tjänstledighet för vård av små barn, successiv
utbyggnad av barnbidraget, flerbamsstöd redan fr. o. m. andra barnet samt
förstärkt studiestöd.

I motion 1985186:9 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås att regeringen i
samband med lag om rätt till plats i förskolan även framlägger förslag om
utbyggnad av föräldraförsäkringen tills barnet uppnått 18 månaders ålder
(yrkande 2). Enligt motionärerna innebär propositionens förslag att regeringen
räknar med att föräldrarna själva skall svara för omsorgen efter de nio
månader de får full ersättning genom föräldraförsäkringen till dess att barnet
är 18 månader. Motionärerna anser att förslaget förutsätter en snabb
utbyggnad av föräldraförsäkringen tills barnet är ett och ett halvt år.

Även i motion 1985/86:8 av Alf Svensson (c) framförs förslag till en form av
vårdnadsersättning. Enligt motionären bör en beskattad vårdlön införas för
vård av förskolebarn som är mer än 10 månader gamla. Vårdlönen bör utgå
med 10 % av basbeloppet per månad, för närvarande 2 180 kr./mån. I
familjer med flera förskolebarn bör full vårdlön utgå för första barnet och
50 % av vårdlönen för övriga barn. Vårdlönen bör utbetalas till den förälder
som har den lägsta inkomsten och berättiga till ATP. Reformen bör
genomföras stegvis under en treårsperiod. Riksdagen bör hos regeringen
begära förslag till vårdlön i enlighet med det anförda (yrkande 2).

Som framgår av den redogörelse för den tidigare behandlingen av de
familjepolitiska frågorna som lämnades i betänkandet SoU 1984/85:18 var
det på riksdagens initiativ som regeringen under 1983 inledde ett beredningsarbete
som skulle spänna över hela det familjepolitiska området. Våren 1984
presenterades ett regeringsförslag om utökat stöd till barnfamiljerna, vilket
bl. a. innehöll en kraftig barnbidragshöjning. I propositionen (prop. 1983/
84:150 bil. 2 s. 3-4) redogjorde socialministern för skälen till att han valt att
föreslå en höjning av barnbidraget m. m. framför en rätt till avdrag vid
beskattningen. Bl. a. påpekades att det senare skulle leda till olika komplikationer
i skattesystemet och till att familjer utan eller med låg skattepliktig
inkomst ändå skulle behöva kompenseras genom bidrag. I nuvarande
situation blev, enligt socialministern, skälen sammantaget mycket starka för
att höja barnbidragen i stället för att införa en skattereduktion eller liknande.

Utskottet anförde för sin del (SoU 1983/84:35 s. 16) att det, när det gällde
de allmänna skälen för att i nuläget välja en barnbidragshöjning framför t. ex.
en skattereduktion av något slag, i allt väsentligt anslöt sig till vad
socialministern anfört. Utskottet noterade emellertid också att man fått
bekräftat att det inledda översynsarbetet på familjepolitikens område skulle
komma att fortsätta med nu mera långsiktig inriktning (samma betänkande
s. 11). Även familjebeskattningen skulle komma att uppmärksammas i det
fortsatta arbetet. Liksom tidigare framhöll utskottet att om den av riksdagen
begärda översynen skulle bli meningsfull det krävdes att arbetet kunde
bedrivas förutsättningslöst och med öppenhet för nya lösningar eller
kombinationer av lösningar. Samtliga motionsyrkanden om familjepolitikens
fortsatta inriktning avstyrktes därmed.

SoU 1985/86:5

Våren 1985 hade utskottet alltjämt samma uppfattning. Utskottet anförde
då följande (SoU 1984/85:18 s. 7).

Som anförs i budgetpropositionen (bil. 7 s. 41) är det nödvändigt med ett
fortsatt beredningsarbete med anledning av ensamförälderkommitténs förslag.
Detta gäller även andra frågeställningar på familjepolitikens område.
Det fortsatta beredningsarbetet bör ske inom ramen för den samlade översyn
av familjepolitiken som riksdagen begärt. Det utökade ekonomiska stöd till
barnfamiljerna som riksdagen på regeringens förslag beslutade om förra året
innehar en välbehövlig förstärkning för barnfamiljerna i en ekonomiskt
trängd situation. Den innebar dock inte någon total lösning på barnfamiljernas
ekonomiska problem. Det långsiktiga översynsarbetet på familjepolitikens
område måste därför fortsätta i syfte att åstadkomma en bättre
samordning mellan olika former av stöd och en större rättvisa mellan olika
grupper. Arbetet bör, som utskottet upprepade gånger framhållit, bedrivas
förutsättningslöst och inte bindas av några i förväg gjorda uttalanden från
riksdagens sida.

Utskottet förklarade sig inte kunna tillstyrka att riksdagen uttalade sig om
inriktningen av det fortsatta familjepolitiska reformarbetet i enlighet med
vad som yrkades i de då aktuella motionerna. Än mindre ville utskottet ställa
sig bakom konkreta förslag om införande av vårdnadsersättning i en eller
annan form från årsskiftet 1985-1986. De då aktuella motionsyrkandena
avstyrktes därmed.

Frågor om barnfamiljernas ekonomiska situation bereds för närvarande i
regeringskansliet. Mot bakgrund av detta finner utskottet ingen anledning att
nu ta något initiativ i frågan. Utskottet avstyrker därför motionerna
1984/85:3233 (m) yrkande 4, 3234 (fp) yrkande 8 och 3236 (c) yrkande 2.

Inte heller har utskottet beträffande förslagen till vårdnadsersättning
funnit skäl till annorlunda bedömning. Även motionerna 1984/85:3233 (m)
yrkande 2 och 1985/86:8 (c) yrkande 2 avstyrks därför.

Vad gäller förslaget i motion 1985/86:9 (vpk) om en utbyggd föräldraförsäkring
kan erinras om att en förälder för närvarande har en lagfäst rättighet
att vara ledig från sin anställning under barnets första 18 månader.
Socialministern har i propositionen funnit det lämpligt att knyta an till denna
åldersgräns då det gällt att bestämma från vilken tidpunkt rätten till
barnomsorgsplats för barnen skall inträda. Detta betyder inte, framhålls det i
propositionen (s. 6), att kommunen befrias från sitt ansvar för omsorger för
barn under 18 månaders ålder. I propositionen förutskickas också att
föräldraförsäkringen kommer att byggas ut så snart de ekonomiska förutsättningarna
så medger.

Utskottet har i det föregående ställt sig bakom propositionens förslag
beträffande den tidpunkt från vilken rätten till barnomsorgsplats skall
inträda. Utskottet delar vidare den uppfattning som kommit till uttryck i
propositionen, nämligen att föräldraförsäkringen bör byggas ut så snart
landets ekonomi tillåter detta. För närvarande är det samhällsekonomiska
läget dock sådant att utrymme saknas för en sådan utbyggnad. Motion
1985/86:9 avstyrks således såvitt nu är i fråga (yrkande 2).

Vad slutligen gäller förslaget i motion 1984/85:3234 (fp) om enhetliga
barnomsorgsavgifter vill utskottet anföra följande.

SoU 1985/86:5

Enligt 35 § socialtjänstlagen har kommunen rätt att ta ut skäliga avgifter
för bl. a. plats i förskola eller i fritidshem enligt grunder som kommunen
bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader.
För plats i deltidsförskola för sexåringar och barn i behov av särskilt stöd får
avgift tas ut endast i den mån verksamheten överstiger 15 timmar i veckan
eller 525 timmar om året. Inom dessa ramar bestämmer varje kommun vilka
avgifter som skall erläggas. Avgifterna kan vara antingen fasta eller
differentierade med hänsyn till inkomst.

Svenska kommunförbundet hade tidigare en rekommendation om principerna
för avgiftssättningen inom barnomsorgen, Cirk. 1978:065. Rekommendationen
upphävdes dock i september 1983.

Socialministern informerar i propositionen (s. 4) att han i kontakter med
Svenska kommunförbundet har erfarit att förbundet avser att utarbeta en ny
sådan rekommendation. Rekommendationen skall därvid ha som utgångspunkt
att taxorna utformas på ett sådant sätt att ingen på grund av sina
inkomstförhållanden utestängs från möjligheten att anlita den kommunala
barnomsorgen.

Utskottet har tidigare (SoU 1982/83:25 s. 18) uttalat att föräldraavgifterna
inom barnomsorgen bör övervägas inom ramen för den samlade översynen
av det familjepolitiska stödet. Kommunförbundets kommande rekommendation
är vidare ägnad att leda till mera enhetliga avgiftstaxor. Utskottet,
som vill tillägga att en ändring av kommunernas principiella rätt att ta ut
differentierade avgifter förutsätter ändring i socialtjänstlagen, avstyrker med
hänvisning härtill motion 1984/85:3234 (fp) såvitt nu är i fråga (yrkande 3).

Statsbidragssystem för barnomsorgen

Det nuvarande statsbidragssystemet för barnomsorgen trädde, som ovan
nämnts (s. 5), i kraft den 1 januari 1984. Enligt detta system utgår ett bidrag
per inskrivet barn i daghem, fritidshem och familjedaghem kombinerat med
ett bidrag per årsarbetare i daghem och fritidshem.

Ett särskilt bidrag lämnas för barn med behov av särskilt stöd beräknat i
förhållande till antalet inskrivna barn i daghem och fritidshem. Vidare
omfattas även den öppna förskolan av statsbidragsgivningen. Följande
bidragsbelopp gäller fr. o. m. den 1 januari 1984:

a) Daghem

för varje barn inskrivet heltid (minst 7 tim./dag)
för varje barn inskrivet deltid (mellan 4 och 7 tim./dag)

b) Fritidshem; för varje inskrivet barn

c) Bidrag per årsarbetare i daghem och fritidshem

d) Familjedaghem
för varje barn inskrivet heltid (minst 7 tim./dag)
för varje barn inskrivet deltid (mindre än 7 tim./dag)

e) Öppen förskola; per enhet

f) Barn med behov av särskilt stöd:

Bidrag för vart 10:e inskrivet barn i daghem och fritidshem

22 000 kr.
11 000 kr
7 000 kr.
30 000 kr.

15 000 kr.
7 500 kr.
50 000 kr.

6 000 kr.

SoU 1985/86:5

Bidrag per inskrivet barn i daghem och fritidshem kan även lämnas till
kommunen för verksamhet som har annan huvudman än kommunen under
förutsättning att daghemmet eller fritidshemmet finns angivet i kommunens
bamomsorgsplan. Därutöver kan bidrag lämnas med 30 000 kr. per avdelning
under förutsättning att huvudmannen för verksamheten är en organisation
eller annan sammanslutning, att verksamheten drivs utan vinstsyfte och
att den faktiska kostnaden för anställd personal uppgår till minst detta
belopp.

Vidare avsätts årligen 30 milj. kr. för utveckling och förnyelse av
barnomsorgen. Dessa medel fördelas av regeringen efter ansökan hos
socialdepartementet.

I propositionen uppges att Svenska kommunförbundet genom en enkät till
samtliga kommuner under våren 1984 försökt kartlägga vilka effekter det nya
statsbidragssystemet kan förväntas ge upphov till.

Enkätresultatet visar bl. a. att många kommuner vidtagit eller planerar att
vidta åtgärder som en direkt följd av det nya bidragssystemet. Som exempel
har barngrupperna utökats något för att förbättra resursutnyttjandet och
intagningsreglerna anpassats till de nya timgränser som gäller för helt resp.
halvt bidrag. Vidare har avgiftsreglerna förändrats i många kommuner.

Enkätsvaren visar att statsbidragsutfailet för kommunerna är avhängigt
fördelningen mellan olika omsorgsformer och fördelningen mellan hel- och
deltidsbarn. Sålunda blir bidragsutfallet bättre ju högre andel daghemsbarn
och ju högre andel heltidsbarn kommunen har. Många kommuner anser det
svårt att alltför snabbt ändra fördelningen mellan daghem och familjedaghem.
I vissa fall kanske det inte alls skulle vara lämpligt med en omfördelning
mellan dessa barnomsorgsformer, t. ex. när det finns stora glesbygdsområden
inom kommunen.

Enligt propositionen (s. 21) kompenseras vissa effekter av det nya
statsbidragssystemet genom skatteutjämningsbidraget fr. o.m. år 1986.
Vidare uppges att hänsyn kan tas till de berörda omfördelningseffekterna för
de kommuner som har en särskilt utsatt ekonomisk situation vid prövning av
extra skatteutjämningsbidrag hösten 1985.

Den ökning av antalet inskrivna barn i barnomsorgen som kan beräknas
för år 1984 visar enligt propositionen att statsbidraget under det första
bidragsåret inneburit ett förbättrat resursutnyttjande och en kraftig utbyggnad
av verksamheten som helhet. Kommunernas barnomsorgsplaner uppges
visa på en fortsatt utbyggnad av daghem och familjedaghem.

Socialministern finner de konstaterade effekterna av det nya statsbidragssystemet
gynnsamma. Inte minst gäller detta den ökade friheten för
kommunerna att finna lokala lösningar. Han pekar dock på vikten av att
förändringar av antalet barn i grupperna inte görs utan att detta föregås av
noggranna undersökningar av varje daghems förutsättningar härför. Mot
bakgrund av vad som anförts om att det nya statsbidraget i vissa fall inneburit
att kommunerna fått högre kostnader, särskilt för barn som är inskrivna på
heltid i familjedaghem, föreslås att bidraget till barn på deltid (4-7 timmar) i
daghem ökas med 1 500 kr. från 11 000 kr. till 12 500 kr. per barn och år.
Statsbidraget för barn som är inskrivna sju timmar eller mer i familjedaghem
föreslås höjt med 1 500 kr. till 16 500 kr. per barn och år. Dessutom föreslås
bidraget till barn i behov av särskilt stöd höjt från 6 000 kr. till 7 500 kr.

SoU 1985/86:5

Som en följd av att det i propositionen föreslås att rätten till barnomsorg i
vissa fall även skall omfatta rätt till deltagande i öppen förskola eller
deltidsgruppsverksamhet föreslås följande förändringar i statsbidragssystemet.
Bidraget per enhet i öppna förskolan görs om till ett statsbidrag per
årsarbetare, dvs. 30 000 kr. per anställd. Ävendeltidsförskolan, som tidigare
inte varit berättigad till statsbidrag, får ett nytt statsbidrag om 30 000 kr. per
anställd årsarbetare. Dessutom föreslås föräldrakooperativ och andra alternativa
barnomsorgsformer, som i dag får ett årsarbetarebidrag per avdelning,
få samma bidrag till personalkostnaderna som i dag gäller för den
kommunala barnomsorgen.

I flera motioner läggs från skilda utgångspunkter fram förslag till
annorlunda utformade statsbidragssystem.

I motion 1984/85:3233 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari även yrkas avslag på
propositionsförslagen i deras helhet, hemställs att riksdagen hos regeringen
skyndsamt begär förslag till sådana regler att alla enskilda förskolor och
fritidshem som uppfyller kvalitetskraven oavsett driftsform och omsorgsform
räknas in i den kommunala barnomsorgsplanen för att fr. o. m. 1986 åtnjuta
samma statsbidragsrätt som kommunal barnomsorg och att statsbidragen
samtidigt görs neutrala till omsorgsformen (yrkande 3). Motionärerna anför
bl. a. att kommunal förskole- eller skolbarnsomsorg inte får gynnas på
bekostnad av enskilda alternativ eller familjedaghem, att deltidsförskolan
skall berättiga till motsvarande statsbidrag som heltidsförskolan, att lång
daghemsvistelse inte får leda till ett oproportionerligt stort statsbidrag
jämfört med kortare vistelsetider samt att statsbidragen också skall ge
utrymme för införande av vårdnadsersättning från den 1 januari 1986.

I motion 1984/85:3234 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) begärs förslag till
reformerat statsbidrag till förskolan i enlighet med vad som anförs i motionen
(yrkande 1). Enligt motionärerna bör statsbidragssystemet ändras så att visst
bidrag i fortsättningen utgår per barn i förskoleåldern inom kommunen. De
förtroendevalda i kommunen bör inom denna ram anförtros att fördela
medlen till barnomsorg på det sätt som bäst motsvarar efterfrågan i resp.
kommun. I avvaktan på en större reform av statsbidragssystemet i enlighet
med yrkande 1 tillstyrker motionärerna de förändringar som föreslås i
propositionen med den ändringen att bidrag skall utgå på lika villkor till
kommunal barnomsorg och alla former av enskild barnomsorg (yrkande 2).
Enligt motionärerna finns ingen anledning att motsätta sig att seriösa företag
driver barnomsorg.

I motion 1984185:3236 av Karin Söder m.fl. (c), vari även yrkas avslag på
propositionsförslagen i deras helhet, yrkas att riksdagen beslutar att hos
regeringen begära förenklade regler för barnomsorgens statsbidrag och ett
rättvisare system i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 3).
Motionärerna anser att statsbidragssystemet bör reformeras i enlighet med
de bidragsregler riksdagen antog hösten 1981. Reglerna, som upphävdes
genom ett nytt riksdagsbeslut hösten 1982 och därför aldrig kom att träda i
kraft, innebar att bidrag skulle utgå med 40 % av bruttokostnaden för all
barnomsorg som fanns upptagen i kommunernas barnomsorgsplaner, dvs.
daghem, familjedaghem, deltidsförskola, öppen förskola, föräldradrivna
daghem och kooperativ barnomsorg samt förskolor med alternativ pedago -

SoU 1985/86:5

gisk inriktning och förskolor i privat regi.

Ett statsbidrag med denna uppläggning tillgodoser enligt motionärernas
mening bättre behovet av en flexibel, obyråkratisk och utvecklingsbar
barnomsorg än det i propositionen föreslagna.

I motion 1985/86:9 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås att riksdagen
uttalar sig för en förändring av statsbidraget till barnomsorgen i enlighet med
vad som anförs i motionen och hemställer hos regeringen om förslag härom
(yrkande 4). Motionärerna anser att det nuvarande statsbidragssystemet har
inneburit kraftiga försämringar inom barnomsorgen, främst genom ett
utökat antal barn i barngrupperna, s. k. överinskrivning. Motionärerna
föreslår i stället ett driftbidrag som utgår med 75 % av de faktiska
driftkostnaderna och på så sätt täcker personalkostnaderna. Bidraget skall
dessutom kopplas ihop med bindande miniminormer för personaltäthet, ytor
och barngruppsstorlekar.

I samma motion föreslås att riksdagen med ändring i propositionen
beslutar att statsbidrag för anlitande av stödpersonal för barn med särskilda
behov skall täcka den faktiska kostnaden och att kommunen ges rätt att anlita
den stödpersonal som anses erforderlig och efter särskild redovisning i
efterhand erhålla full kostnadstäckning (yrkande 6).

I motion 1985/86:8 av Alf Svensson (c), vari även yrkas avslag på
propositionsförslagen i deras helhet, yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till statsbidragssystem till förskolan i enlighet med vad som
anförts i motionen (yrkande 4). Förslaget innebär följande. Om vårdlön
införs enligt motionärens förslag (se ovan s. 12) kan det barnrelaterade
statsbidraget till barnomsorgen för barn under 7 år utgå ur systemet. Det
personalrelaterade statsbidraget bör kunna utgå enligt de grunder som
föreslagits i propositionen. Samma sak gäller det barnrelaterade bidraget för
barn över 7 år. Statsbidrag bör lämnas efter samma grunder som för förskola
med kommunal huvudman till förskolor med föräldraförening, kyrka eller
annan ideell organisation som huvudman. Samma regler bör i detta fall även
gälla för statsbidraget till deltidsförskola samt öppen förskola. Förskolor
med annan huvudman än kommunen bör få ett startbidrag till inventarier och
annan utrustning på 65 000 kr.

Utskottet har flera gånger tidigare, senast våren 1985, haft att ta ställning
till motioner med olika förslag till principiellt annorlunda utformat statsbidragssystem
för barnomsorgen. Flera av motionerna har haft samma innehåll
som en del av dem som nu är aktuella (se bl. a. SoU 1984/85:23 s. 5-9) och har
avstyrkts av utskottet, bl. a. med hänvisning till att effekterna av det nya
statsbidragssystemet ännu inte utvärderats.

Svenska kommunförbundet har, som ovan nämnts, nu gjort en enkät för
att försöka kartlägga effekterna av de nya reglerna. De effekter som det nya
statsbidragssystemet kan förväntas ge upphov till och som har redovisats
ovan, är enligt socialministerns mening gynnsamma. Utskottet delar denna
uppfattning. Statsbidraget har under det första verksamhetsåret inneburit ett
förbättrat resursutnyttjande och en kraftig utbyggnad av verksamheten.
Vissa obalanser i statsbidragssystemet som konstaterats, nämligen att
kommunerna i vissa fall fått högre kostnader för barn inskrivna på deltid i
daghem samt för barn inskrivna på heltid i familjedaghem, kompenseras

SoU 1985/86:5

1 * * Riksdagen 1985/86.12 sami. Nr 5

genom den nu föreslagna höjningen av statsbidragen. Utskottet ser det också
som positivt att statsbidragsrätten utvidgas beträffande olika former av
öppen verksamhet, deltidsgrupper och alternativa barnomsorgsformer så att
alla förskolebarn skall få möjlighet att delta i en pedagogisk gruppverksamhet.

Utskottet har upprepade gånger prövat frågan om principerna för
statsbidragsgivningen till barnomsorgen. Ingenting nytt har framkommit
sedan utskottet senast behandlade dessa frågor. Nuvarande system bygger på
huvudprinciper och synsätt som utskottet fortfarande står bakom. Erfarenheterna
av systemet får utvisa om det finns anledning till justeringar av
detaljer. Huvudinriktningen bör dock ligga fast. Utskottet avstyrker med
hänvisning härtill motion 1984/85:3233 (m) yrkande 3, motion 1984/85:3234
(fp) yrkande 1, motion 1984/85:3236 (c) yrkande 3, motion 1985/86:9 (vpk)
yrkande 4 samt motion 1985/86:8 (c) yrkande 4.

Utskottet tillstyrker vidare propositionens förslag till riktlinjer för en
höjning av statsbidrag till daghem, familjedaghem och fritidshem samt för
statsbidrag till öppen förskola, deltidsgrupp och alternativa barnomsorgsformer.

Utskottet har heller inte ändrat uppfattning i vad gäller statsbidrag till
barnomsorg som bedrivs i vinstsyfte. Utskottet vill erinra om sina uttalanden
då proposition 1983/84:177 om statsbidrag till alternativa barnomsorgsformer
antogs. Utskottet uttryckte då uppfattningen att de olika skäl mot
vinstdrivna daghem som framlagts i propositionen, bl. a. risken för segregation
av barnomsorgen och för att oseriösa företag lockas att etablera sig, på
ett övertygande sätt visade att statsbidrag inte borde utgå till affärsmässigt
drivna daghem och fritidshem (SoU 1983/84:31 s. 9). Vad beträffar annan
enskilt bedriven barnomsorgsverksamhet vill utskottet erinra om att propositionen
innebär att samma bidrag kommer att utgå till föräldrakooperativ,
ideella organisationer m.fl. som till motsvarande kommunala förskolor.
Utskottet avstyrker därför också yrkande 2 i motion 1984/85:3234 (fp) vari - i
avvaktan på genomförande av motionärernas förstahandsförslag - föreslås
att riktlinjerna för statsbidrag till förskolan ändras så att bidrag utgår med
samma belopp oavsett om verksamheten drivs i kommunal eller enskild regi.

Beträffande bidragen för barn med behov av särskilt stöd fann utskottet,
då motsvarande yrkande behandlades hösten 1983, att skillnaden mellan
motionärernas förslag till bidragsregler och det i propositionen framlagda
främst låg i att propositionen föreslog ett schablonmässigt bidrag medan
motionsförslaget förutsatte särskild kostnadsredovisning. Enligt utskottets
mening var ett schablonmässigt system att föredra, inte minst från administrativ
synpunkt, varför utskottet avstyrkte motionen (SoU 1983/84:12
s. 23). Med samma motivering avstyrktes yrkandet också våren 1984 och
våren 1985 (SoU 1983/84:18 s. 20 och SoU 1984/85:23 s. 12). Sedan
föregående riksdagsbehandling har ingenting framkommit som ger riksdagen
anledning att ändra sin inställning i frågan. I den nu aktuella propositionen
föreslås för övrigt en kraftig höjning av bidraget för barn med behov av
särskilt stöd. Utskottet avstyrker alltså motion 1985/86:9 (vpk) såvitt nu är i
fråga (yrkande 6).

Avslutningsvis vill utskottet tillägga att den kommunala planeringen och

SoU 1985/86:5

organisationen av barnomsorgen ytterst bestäms av de krav som uppställs i
socialtjänstlagen. Oberoende av vilka statsbidragsregler som gäller har
kommunerna att uppfylla sina lagstadgade skyldigheter gentemot barn med
särskilda behov. Verksamheten måste vidare uppfylla kraven på närhet och
kontinuitet. Statsbidragsreglerna kan aldrig påverka sådana principiella
skyldigheter för kommunen.

Anordningsbidrag

I syfte att stimulera utbyggnaden av daghem och fritidshem avsatte riksdagen,
som ovan nämnts, i juni 1984 100 milj. kr. till ett tillfälligt anordningsbidrag.
Bidraget skulle utgå per avdelning i nybyggda daghem och fritidshem
där byggnationen igångsatts efter den 30 juni 1984 men före den 1 mars 1985.
Bidraget utgick med 300 000 kr. per avdelning för projekt på orter där det
fanns behov av byggsysselsättning. Bidraget beviljades och betalades ut av
socialstyrelsen.

För att underlätta för kommunerna att bygga ut barnomsorgen föreslås i
propositionen att det nuvarande tillfälliga anordningsbidraget förlängs till att
gälla även budgetåret 1985/86. Bidraget föreslås utgå med 300 000 kr. per
avdelning vid nybyggnad samt - vilket är en nyhet - med 50 % av de faktiska
kostnaderna eller högst 300 000 kr. vid ombyggnad. Bidraget skall även
fortsättningsvis administreras av socialstyrelsen. Före igångsättningen av
arbetena skall arbetsförmedlingen höras. Socialministern uppger att han
avser att återkomma till regeringen i samband med tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1985/86 med förslag om att 100 milj. kr. avsätts i
anslagsmedel.

Det aviserade propositionsförslaget har numera framlagts i proposition
1985/86:25 bilaga 2.

I motionerna 1984185:3233 av Ulf Adelsohn m.fl (m) yrkande 1, 19841
85:3236 av Karin Söder m. fl. (c) yrkande 1 och 1985/86:8 av Alf Svensson (c)
yrkande 1 har som tidigare nämnts yrkats avslag på propositionens förslag i
dess helhet.

Som ett led i en provisorisk ändring av nuvarande statsbidragssystem
tillstyrks i motion 1984185:3234 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) återinförandet
av ett anordningsbidrag. Stödet bör emellertid utgå oavsett sysselsättningssituationen
inom byggnadssektorn och också till alternativ barnomsorg. Enligt
motionärerna bör vad som anförs om anordningsbidraget ges regeringen till
känna (yrkande T).

I motion 1985/86:9 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås att anordningsbidraget
förlängs att utgå tills utbyggnadsbehovet är täckt (yrkande 5).

Utskottet ser med tillfredsställelse att särskilda medel föreslås bli avsatta
för att stimulera utbyggnaden av barnomsorgen. Utskottet tillstyrker alltså
propositionens förslag och avstyrker därmed motionerna 1984/85:3233 (m)
yrkande 1,1984/85:3236 (c) yrkande 1 och 1985/86:8 (c) yrkande 1, samtliga i
motsvarande del.

Att det i propositionen anges att arbetsförmedlingen bör höras före
igångsättningen av arbetena är, erfar utskottet, avsett att innebära en
uppmjukning jämfört med den tidigare ordningen. Enligt denna skulle

SoU 1985/86:5

tidpunkten för byggnadsarbetenas igångsättning beslutas i samråd med
arbetsmarknadsverket. Vidare skulle till ansökan om anordningsbidrag
fogas utlåtande från arbetsförmedlingen avseende byggsysselsättningsläget
på orten samt arbetskraften anvisas eller godkännas av arbetsförmedlingen.
Bidragen skulle utbetalas i samråd med arbetsmarknadsverket (1-3 §§
förordningen [1984:554] om statsbidrag under viss tid till anordnande av
daghem och fritidshem). I propositionen föreslås således nu endast att
kontakt tas med arbetsförmedlingen innan arbetena påbörjas. Utskottet
anser detta förfarande rimligt och finner därmed syftet med motion
1984/85:3234 (fp) i här aktuell del (yrkande 7) tillgodosett. Motionen
avstyrks således.

Enligt utskottets mening bör effekterna på utbyggnaden av det tillfälliga
anordningsbidraget avvaktas innan bidraget förlängs utöver den i propositionen
föreslagna perioden. Hänsyn måste också tas till den ekonomiska
situationen i landet. Motion 1985/86:9 (vpk) avstyrks därför såvitt nu är i
fråga (yrkande 5).

Innehållet i barnomsorgen

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer som angivits
för innehållet i barnomsorgen. Inledningsvis (s. 7) anknyter socialministern
till riksdagens tidigare begäran om en redovisning av målsättning och
riktlinjer för barnomsorgsverksamheten (se ovan s. 5). På s. 8-13 i propositionen
redogörs sedan för några grundläggande drag beträffande mål,
innehåll och arbetssätt i barnomsorgsverksamheten.

Det övergripande målet för barnomsorgen anges i propositionen vara att
förmedla och ge konkret innebörd åt demokratiska värderingar. Barnomsorgen
skall vidare tillsammans med hemmet skapa goda förutsättningar för
varje barns utveckling i fysiskt, socialt, emotionellt och intellektuellt
avseende genom en allsidig personlighetsutveckling. Verksamheten skall
också ge kunskaper, erfarenheter och upplevelser i omvärlden som är
anpassade till barnens ålder och utvecklingsnivå genom att låta dem arbeta,
leka och lära i meningsfulla sammanhang. Detta sägs innebära att barnomsorgens
förskoleverksamhet bedriver en i vid mening pedagogiskt inriktad
verksamhet där barn i grupp får del av omsorg, fostran och kunskaper.

Till barnomsorgen kommer barn från olika uppväxtmiljöer, med skiftande
familjeförhållanden och livsvillkor, heter det vidare i propositionen. Barnomsorgen
är till för alla barn. Där finns barn med handikapp, barn med
psyko-sociala problem och barn med olika kulturbakgrund. Socialministern
anser att barnomsorgen på denna grund bör och kan utveckla en socialt
medveten pedagogisk verksamhet och att det bör vara en strävan att
förmedla ett sådant synsätt.

Detta sägs först och främst innebära att ha en helhetssyn på barnet.
Personalen i barnomsorgen måste ha kunskap om barns fysiska och psykiska
utveckling och behov. De måste också ha kunskap om det samhälle som
barnen växer upp i. Verksamheten behöver planeras och genomföras utifrån
barnens egen livssituation, uppväxtmiljö och erfarenheter och på ett aktivt
sätt bygga vidare från sådana utgångspunkter. Det bör således finnas en klar

SoU 1985/86:5

förankring i närmiljön socialt och kulturellt.

I propositionen sägs att det ligger i förskolans uppgift att stimulera varje
barns utveckling utifrån barnets egna förutsättningar och behov utan
inriktning på jämförande prestationer. Vissa riktmärken för vad förskolan
bör ha givit barnen av kunskaper och färdigheter inför övergången till skolan
kan det dock vara angeläget att ange. I propositionen ges en rad exempel på
sådana färdigheter (s. 13).

Ett aktivt föräldrasamarbete byggt på ömsesidig respekt anses också vara
en viktig beståndsdel i en socialt medveten pedagogisk verksamhet. Former
för ett föräldrasamarbete som är inriktat på att omfatta all personal och
samtliga föräldrar behöver utvecklas i förskolan. Enligt socialministerns
mening bör man från statsmakternas sida uttala sig för en rätt för barnens
vårdnadshavare att delta i planeringen av verksamheten. Socialministern
anser också att det finns all anledning att understödja att föräldrarna aktivt
deltar i genomförandet av verksamheten eller en del av verksamheten. Det är
dock inte lämpligt att ange några generella riktlinjer för hur föräldrarnas
deltagande skall organiseras, utan det blir en viktig uppgift för kommunerna
att i sina riktlinjer (se vidare nedan s. 22) ange formerna för och omfattningen
av föräldrarnas deltagande.

Sammanfattningsvis anför socialministern att han nu anser det vara av
största vikt att förskolan får ett pedagogiskt program fastlagt och att han
därvid ser det som väsentligt att alla barn, oavsett om de vistas i daghem,
deltidsgrupp eller öppen förskola, får del av ett sådant program. Det
pedagogiska programmet för förskolan bör enligt socialministerns mening
ange ramarna för den verksamhet som bedrivs. Programmet måste redovisa
förskolans mål samt principer för innehåll och arbetssätt. Programmet bör
vidare utformas så att det kan användas som underlag för kommunernas
ledning, utveckling och utvärdering av den pedagogiska verksamheten och
för personalens pedagogiska planering. Socialministern uppger att han avser
att återkomma till regeringen med frågan om uppdrag till socialstyrelsen att
utarbeta ett sådant program.

Genom utarbetande av kommunala riktlinjer och genom förskolepersonalens
pedagogiska planering bör enligt propositionen det pedagogiska programmet
anpassas till lokala förutsättningar och behov. Föreståndaren bör
inneha det pedagogiska ledningsansvaret och bl. a. tillse att verksamheten
planeras på ett målinriktat sätt och att detta sker i samråd med föräldrarna.

I propositionen framhålls att de förändringar och den kvalitetsutveckling
av barnomsorgen som ett pedagogiskt program innebär påverkar personalen
inom verksamheten. Grundutbildning, vidareutbildning och fortbildning är
av central betydelse när det gäller att utveckla kvaliteten. Socialministern
framhåller särskilt fortbildningens betydelse. Han anser att det är angeläget
att finna former för fortbildning som inte är alltför kostnadskrävande och
pekar på möjligheten att förlägga fortbildningen i anslutning till semestrar
eller till sommaruppehåll.

Socialstyrelsen föreslås utarbeta vägledande material i anslutning till det
pedagogiska programmet som kan ställas till kommunernas förfogande.

Riksdagen bereds vidare tillfälle att ta del av vad som i propositionen
anförs om kommunernas riktlinjer för barnomsorgens förskoleverksamhet.

SoU 1985/86:5

Enligt socialministern bör ett pedagogiskt program för förskolan, såsom
ovan nämnts, ange ramarna för innehållet i barnomsorgen. Programmet
måste anpassas till lokala förutsättningar och behov i kommunerna. Kommunerna
bör därför utarbeta kommunala riktlinjer för barnomsorgens pedagogiska
innehåll. Det uppges i propositionen att ett sådant arbete redan pågår i
många kommuner. Socialministern understryker att riktlinjerna bör utformas
så att barnomsorgsverksamheten särskilt kompletterar barnens egen
sociala och kulturella miljö. I riktlinjerna bör också anges vilka resurser som
erfordras för att nå uppställda mål samt förutsättningarna för personalens
pedagogiska planering av verksamheten.

I ett avsnitt i propositionen behandlas organisationen av barnomsorgen
(s. 16-17). Organisationen av den kommunala barnomsorgen bör enligt
socialministerns mening beslutas av kommunen. Skäl härtill uppges vara att
det i dag finns en relativt god erfarenhetsgrund att bygga på i kommunerna
när det gäller barnomsorgens organisation. Socialministern anser att den
lokalkännedom som finns i den enskilda kommunen är nödvändig för att en
flexibel resursfördelning skall kunna tillämpas så att resurser kan styras dit de
bäst behövs.

Att kommunen har ansvaret för barnomsorgens organisation innebär
enligt propositionen att kommunen beslutar om fördelningen mellan barnomsorgens
olika verksamhetsformer och i övriga frågor av organisatorisk art,
t. ex. beträffande barngruppernas storlek, personaldimensionering, extra
resurser för barn i behov av särskilt stöd, lokalutformning och öppethållande.
Socialstyrelsen anses dock även fortsättningsvis böra noggrant följa
utvecklingen i kommunerna i dessa frågor.

Ett flertal motioner tar upp frågor om innehållet i barnomsorgen.

I motionerna 1984/85:3233 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) yrkande 1, 1984/
85:3236 av Karin Söder m. fl. (c) yrkande 1 och 1985/86:8 av Alf Svensson (c)
yrkande 1 har som tidigare nämnts yrkats avslag på propositionens förslag i
dess helhet.

I motion 1984/85:3234 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas att regeringen
ges till känna vad som i motionen anförs om innehållet i förskolan (yrkande
5). Motionärerna anser att det saknas en väsentlig del i propositionens
beskrivning av den pedagogiska verksamheten. Mot bakgrund av vad de i
annat sammanhang i motionen anfört om vikten av att alternativa bamomsorgsformer
stimuleras anser motionärerna att propositionen ger intrycket
att det inte finns tillräckligt utrymme för verksamhet med alternativa
pedagogiska metoder. De anser vidare att det finns ett behov av centrala
pedagogiska riktlinjer, men att dessa bör vara relativt allmänt utformade och
lämna stort utrymme för föräldrar och personal på den enskilda förskolan att
utforma verksamheten. Inom den kommunala barnomsorgen bör det finnas
ett stort utrymme för ideellt arbete, heter det vidare. Slutligen påpekas att
förskolan fyller en viktig roll för att främja jämställdheten och att detta bör
vara ett mål för förskolans verksamhet.

I samma motion (fp) yrkas att regeringen ges till känna vad som i motionen
anförs om kommunala riktlinjer för barnomsorgens pedagogiska innehåll
(yrkande 6). Motionärerna ställer sig tveksamma till förslaget att kommunen

SoU 1985/86:5

skall utarbeta riktlinjer för barnomsorgens pedagogiska innehåll. De menar
att det finns en risk för att kommunala riktlinjer kan verka hämmande på den
pedagogiska utvecklingen och medverka till att alla förskolor stöps i samma
form.

Utskottet fastslog redan hösten 1981 (SoU 1981/82:1 s. 16-17) att det var
nödvändigt att personalen i förskolor och i barnomsorgen i övrigt fick en mer
preciserad målsättning för sitt arbete och klarare riktlinjer för vilket innehåll
verksamheten skulle ha. Utskottet ansåg att socialstyrelsen - inom ramen för
dess skyldighet att enligt socialtjänstlagen ge ut allmänna råd - borde
fortsätta och intensifiera sitt arbete på att konkretisera förskolans målsättning
och innehåll för kommunerna. Det borde samtidigt ankomma på
socialnämnden i varje kommun att - på grundval av de allmänna mål som
fastställs för barnomsorgen i socialtjänstlagstiftningen och med hjälp av den
vägledning som socialstyrelsen lämnade - fastställa riktlinjer för det pedagogiska
arbetet inom förskolan i kommunen. Utskottet ansåg att riksdagen
borde begära att få en redovisning från regeringen i fråga om det fortsatta
arbetet med att ge kommunerna och personalen stöd och vägledning i det
pedagogiska arbetet. Utskottet betonade att de fria arbetsformer som också i
fortsättningen borde prägla förskolan innebar att verksamheten inte skulle
vara bunden i detalj av centrala bestämmelser och att det inte borde komma i
fråga att utarbeta en läroplan motsvarande den som fanns för den obligatoriska
skolan. Riksdagen följde utskottet.

Som en följd av riksdagens begäran redovisade socialstyrelsen den 14 maj
1982 efter uppdrag från regeringen en utvecklingsplan för barnomsorgen. I
planen vidareutvecklade socialstyrelsen bl. a. frågan om hur kommunerna
och personalen på bästa sätt skulle kunna erbjudas stöd och vägledning för
det pedagogiska arbetet i förskolan. Socialstyrelsen konstaterade att det
krävdes insatser av staten, kommunerna och personalen i förskolan.
Styrelsen ansåg att detta borde ske genom utformandet av ett centralt
pedagogiskt program, utarbetande av kommunala riktlinjer och genom
pedagogisk planering i förskolan.

Socialstyrelsen har påbörjat ett arbete som syftar till ett pedagogiskt
program för förskolan och som omfattar verksamheter för barn från 1 till 7
års ålder. År 1983 publicerades ett programförslag som remitterades till bl. a.
ett stort antal kommuner. Remissvaren bearbetas för närvarande.

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och ställer sig alltså bakom vad
som i propositionen anförs om behovet av ett pedagogiskt program för
förskolan. Såsom föreslås i propositionen bör det pedagogiska programmet
ange ramarna för den bedrivna verksamheten. Utskottet tillstyrker alltså
propositionens förslag och avstyrker därmed motionerna 1984/85:3233 (m)
yrkande 1,1984/85:3236 (c) yrkande 1 och 1985/86:8 (c) yrkande 1, samtliga i
motsvarande del.

Vad därefter beträffar de synpunkter som framförs i motion 1984/85:3234
(fp) yrkande 5 vill utskottet erinra om att det i propositionen föreslås att
statsbidragen till alternativa barnomsorgsformer (frånsett dem som drivs i
vinstsyfte) skall jämställas med bidragen till kommunernas barnomsorg.
Socialministern anför som sin mening att det är positivt att föräldrar sluter sig
samman och i kooperativa former svarar för omsorgen av sina barn. Han

SoU 1985/86:5

finner det också vara av värde att ideella organisationer av olika slag startar
och driver barnomsorgsverksamhet. Dessa alternativ till kommunal barnomsorg
kan ge viktiga impulser till den kommunala verksamheten, heter det i
propositionen (s. 17). Utskottet delar denna uppfattning. Utskottet vill
också hänvisa till vad som ovan anförts om föräldrars rätt att delta i
planeringen av verksamheten och om personalens pedagogiska planering.
Mot den nu angivna bakgrunden anser utskottet inte att motionen påkallar
något uttalande av riksdagen i denna del (yrkande 5).

Beträffande kommunala riktlinjer för barnomsorgens förskoleverksamhet
framläggs inte något formellt förslag för riksdagen. Socialministern redovisar
dock som sin mening att kommunerna bör utarbeta kommunala riktlinjer för
barnomsorgens pedagogiska innehåll, varigenom det pedagogiska programmet
kan anpassas till lokala förutsättningar och behov. Socialministern
understryker att han anser att riktlinjerna bör utformas så att barnomsorgsverksamheten
särskilt kompletterar barnens egen sociala och kulturella miljö
(prop. s. 16).

Syftet med kommunala riktlinjer är att konkretisera och förverkliga det
pedagogiska programmet på det lokala planet. Utskottet kan inte dela
farhågorna i fp-motionen att kommunala riktlinjer av här aktuellt slag skulle
medverka till att alla förskolor stöps i samma form. Med hänvisning härtill
avstyrks motionen även såvitt nu är i fråga (yrkande 6).

I motion 1984/85:3233 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) hemställs att regeringen
ges till känna vad i motionen anförts om det pedagogiska programmets
innehåll med avseende på bl. a. allsidighet och objektivitet (yrkande 6). Det
bör enligt motionärerna slås fast att samma krav på allsidighet och
objektivitet som gäller för grundskolan också skall gälla i förskolan. Man
måste också ta hänsyn till att föräldrarna har olika uppfattningar om hur
känsliga frågor skall presenteras för barnen. Motionärerna uppger att det i
förskolan har använts utbildningsmaterial som sanktionerats av socialstyrelsen
men som enligt deras uppfattning inte uppfyllt kraven på allsidighet och
objektivitet, t. ex. Världen i förskolan och Barnens kärleksliv.

Enligt propositionen (s. 8) är det övergripande målet för barnomsorgen att
förmedla och ge konkret innebörd åt demokratiska värderingar. Verksamheten
skall fostra barnen till solidaritet med andra barn samt lägga grunden för
deras uppfattning om allas lika värde, självbestämmanderätt och integritet.
Detta sägs överensstämma med den människosyn och samhällssyn som
präglar socialtjänstlagens 1 §. Nyckelorden är demokrati, solidaritet, jämlikhet,
trygghet och ansvar. Dessa ideologiska mål skall vägleda och prägla
barnomsorgen. Tillsammans med hemmet skall barnomsorgen skapa goda
förutsättningar för varje barns utveckling.

Enligt Läroplan för grundskolan, Lgr 80, skall skolan utveckla sådana
egenskaper hos eleverna som kan bära upp och förstärka demokratins
principer om tolerans, samverkan och likaberättigande mellan människorna.
Att väcka respekt för sanning och rätt, för människans egenvärde, för
människolivets okränkbarhet och därmed för rätten till personlig integritet
uppges vara en huvuduppgift för skolan (Skolans mål s. 17). Vidare
framhålls att respekten för människans egenvärde och aktning för andra
också skall vara den etiska grunden för skolans arbete med frågor i vilka
människor i vårt land har skiljaktiga värderingar:

SoU 1985/86:5

I skolarbetet ställs man dagligen inför frågor där det föreligger olika
uppfattningar. Det kan gälla livsåskådning, politik, sociala värderingar eller
moral, det kan gälla människosyn och historieuppfattning, det kan gälla
stilriktningar och smak. Skolan tar emot barn ur alla grupper och åsiktsläger i
samhället. Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna skicka sina barn
till skolan, förvissade om att dessa inte blir påverkade från skolans sida till
förmån för den ena eller den andra av inbördes kämpande åskådningar och
uppfattningar. I frågor, där det föreligger olika uppfattningar, skall skolans
undervisning därför vara saklig och allsidig.

Skolan skall vara öppen för att skiljaktiga värderingar och åsikter framförs
och hävda betydelsen av ett personligt engagemang. Samtidigt skall skolan
hävda vår demokratis väsentliga värden och klart ta avstånd från allt som
strider mot dessa. Skolan får alltså inte ställa sig neutral eller passiv i fråga om
det demokratiska samhällets grundläggande värderingar. Skolan måste i
stället medvetet verka för dessa värderingar och fostra eleverna till att
respektera dem.

Vid tillkomsten av förskolelagen diskuterades behandlingen av etiska frågor
och religionsfrågor m. m. i förskolan (SoU 1973:30 s. 26). Därvid förutsatte
utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande att inom förskolan
utrymme kommer att finnas för behandling av livsåskådningsspörsmål för att
positivt möta barnens intresse för dylika frågor. Hos många föräldrar finns,
anförde utskottet, otvivelaktigt farhågor för att personalen vid behandlingen
av sådana spörsmål kan komma att på barnen överföra ensidiga värderingar.
Utskottet betonade vikten av att personalen uppmärksammas på riskerna för
att så sker. Dessa uttalanden godtogs av riksdagen.

De övergripande målen för barnens fostran i barnomsorg och skola är
såsom framgått av den ovan lämnade redovisningen desamma. Även om det
inom barnomsorgen inte är fråga om inlärningssituationer liknande dem i
skolan anser utskottet det ligga i sakens natur att även barnomsorgspersonalen
avstår från att överföra ensidiga värderingar i de frågor där människor
kan ha olika principiella uppfattningar såsom politik, sociala värderingar,
moral m. m. Diskussionen av sådana frågor bör i stället vara så balanserad
som möjligt och bygga på respekt för olika åsikter. Beträffande de
demokratiska värderingarna bör emellertid barnomsorgen, lika litet som
skolan, vara neutral, utan verksamheten skall som ovan nämnts fostra
barnen till solidaritet med andra barn samt lägga grunden för deras
uppfattning om allas lika värde, självbestämmande och integritet.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet inte att motion 1984/
85:3233 (m) påkallar något uttalande av riksdagen i nu aktuell del (yrkande
6).

I motion 1985/86:8 av Alf Svensson (c) hemställs att regeringen ges till
känna att förskolans pedagogiska verksamhet skall förankras i kristna
grundvärderingar {yrkande 3). Enligt motionären blir mycket av vårt
kulturarv obegripligt om förskolan inte beaktar den kristna trons värderingar
och begreppsvärld. Den hittillsvarande värdemässiga neutraliteten är oacceptabel
och till förfång för barn och samhälle.

Utskottet har tidigare uttalat (se SoU 1973:30 s. 27) att det framstår som
naturligt att som ett moment i omvärldsorienteringen ägna uppmärksamhet
bl. a. åt de stora religiösa högtiderna.

I den nu aktuella propositionen framhålls att en av barnomsorgens

SoU 1985/86:5

uppgifter är att förmedla ett kulturarv (s. 8) samt att verksamheter som
knyter an till kulturarv och traditioner ger barn förankring och trygghet i den
miljö de växer upp i (s. 12). Utskottet instämmer i detta. Det är sålunda
naturligt att ägna uppmärksamhet åt bl. a. de stora religiösa högtider som
firas i vårt land, liksom åt andra religiöst grundade sedvänjor som barnen
möter i sin omvärld. Samtidigt måste konstateras att vi numera lever i ett
pluralistiskt samhälle där människor i större utsträckning än tidigare har
skilda uppfattningar i religiösa och andra livsåskådningsfrågor. Grundläggande
för förskolans behandling av religiösa frågor måste därför vara en
öppen och accepterande hållning gentemot olika åskådningar och syftet att
på objektiv grund ge barnen insikt i och respekt för olika religiösa
livsmönster. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 1985/86:8 (c)
yrkande 3.

I motion 1984185:3233 (m) yrkas att regeringen skall ges till känna att
skolstyrelsen skall ha ansvaret för den del av verksamheten i förskolan som
förbereder barnen för lågstadiet under året närmast före skolstarten samt att
skolöverstyrelsen (SÖ) bör få uppdraget att utforma det pedagogiska
programmet för denna del av verksamheten {yrkande 5). Enligt motionärerna
behöver barnen före skolstarten en bättre förberedelse för skolan än vad
som erbjuds i dag. Barn har behov av pedagogisk träning som förberedelse
för skolan så att deras nyfikenhet och intresse att lära stimuleras. På denna
punkt inger socialstyrelsens förslag till pedagogiskt program farhågor, då det
fortfarande betonar omsorgen på bekostnad av den pedagogiska verksamheten.

Enligt propositionen (s. 13) kan förskolan genom en mer strukturerad
verksamhet för de äldre barnen lägga en god grund för arbetet i skolan. Sett
från barnens utgångspunkter måste förskolan och skolan utgöra delar i en
helhet där hänsyn bör tas till barnens successiva utveckling och till det
förhållandet att barnen utvecklas i olika takt. Frågan om samverkan mellan
förskola och skola har nyligen utretts av Förskola-skola-kommittén (U
1981:01). Enligt socialministern finns det anledning att närmare återkomma
till samspelet mellan förskolans och skolans innehåll och arbetsformer efter
det att kommitténs förslag remissbehandlats. Det kan exempelvis gälla
områden som ur detta perspektiv särskilt behöver beaktas i pedagogiska
program för förskolan.

Förskola-skola-kommittén lade fram sitt slutbetänkande SOU 1985:22 i
juni 1985. Där föreslås bl. a. att SÖ och socialstyrelsen bör få i uppdrag att
tillsammans och med utgångspunkt i av riksdagen fastlagt gemensamt mål
stimulera och främja den pedagogiska utvecklingen i förskolans olika former
och i skolan (betänkandet s. 176). I detta arbete skall tonvikten läggas vid
några av åldersgrupperna närmast före och efter skolstarten.

Utskottet delar socialministerns uppfattning att beredningen av Förskolaskola-kommitténs
förslag bör avvaktas innan slutgiltig ställning tas i de frågor
om förskolans innehåll som berör övergången till skolans lågstadium.
Utskottet ser det emellertid som angeläget att undvika en splittring av
förskoleverksamheten. Hithörande frågor bör därför beredas inom socialdepartementet
så att en helhetssyn kan anläggas på förskolans innehåll. Med
hänvisning till det anförda avstyrks motion 1984/85:3233 (m) yrkande 5.

SoU 1985/86:5

Hemställan

SoU 1985/86:5

Utskottet hemställer
Utbyggnaden av barnomsorgen

1. beträffande riktlinjer för utbyggnad av barnomsorgen

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:3233 yrkande 1 i
motsvarande del, motion 1984/85:3236 yrkande 1 i motsvarande del,
motion 1985/86:8 yrkande 1 i motsvarande del godkänner i propositionen
yrkande 1 i motsvarande del angivna riktlinjer för utbyggnad av
barnomsorgen,

2. beträffande lagstadgad rätt till förskoleplats

att riksdagen avslår motion 1984/85:3234 yrkande 4 och motion
1985/86:9 yrkande 1 i motsvarande del,

3. beträffande utbyggnadens inriktning

att riksdagen avslår motion 1985/86:9 yrkande 1 i motsvarande del,

4. beträffande utbyggnadstakt för heltidsförskolan
att riksdagen avslår motion 1985/86:9 yrkande 3,

5. beträffande daghemsplats vid föräldraledighet
att riksdagen avslår motion 1984/85:3235,

Familjepolitiska åtgärder

6. beträffande det familjepolitiska reformarbetet

att riksdagen avslår motion 1984/85:3233 yrkande 4, motion 1984/
85:3234 yrkande 8 och motion 1984/85:3236 yrkande 2,

7. beträffande införande av vårdnadsersättning

att riksdagen avslår motion 1984/85:3233 yrkande 2 och motion
1985/86:8 yrkande 2,

8. beträffande utbyggnad av föräldraförsäkringen
att riksdagen avslår motion 1985/86:9 yrkande 2,

9. beträffande enhetliga barnomsorgsavgifter

att riksdagen avslår motion 1984/85:3234 yrkande 3,

Statsbidrag till barnomsorgen

10. beträffande nytt statsbidragssystem

att riksdagen avslår motion 1984/85:3233 yrkande 3, motion 1984/
85:3234 yrkande 1, motion 1984/85:3236 yrkande 3, motion 1985/86:8
yrkande 4 och motion 1985/86:9 yrkande 4,

11. beträffande lika bidrag till kommunal och enskild barnomsorg
att riksdagen avslår motion 1984/85:3234 yrkande 2,

12. beträffande bidrag för stöd till barn med särskilda behov
att riksdagen avslår motion 1985/86:9 yrkande 6,

13. beträffande statsbidrag till öppen förskola m. m.

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:3233 yrkande 1 i
motsvarande del, motion 1984/85:3236 yrkande 1 i motsvarande del
och motion 1985/86:8 yrkande 1 i motsvarande del godkänner i
propositionen yrkande 2 angivna riktlinjer för statsbidrag till öppen
förskola, deltidsgrupp och alternativa bamomsorgsformer,

14. beträffande riktlinjer för höjning av statsbidragen

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:3233 yrkande 1 i
motsvarande del, motion 1984/85:3236 yrkande 1 i motsvarande del
och motion 1985/86:8 yrkande 1 i motsvarande del godkänner i
propositionen yrkande 3 angivna riktlinjer för en höjning av statsbidragen
till daghem, familjedaghem och fritidshem,

15. beträffande anordningsbidrag budgetåret 1985186

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:3233 yrkande 1 i
motsvarande del, motion 1984/85:3236 yrkande 1 i motsvarande del
och motion 1985/86:8 yrkande 1 i motsvarande del godkänner vad som
anförts i propositionen yrkande 4 om riktlinjer för anordningsbidrag
till daghem och fritidshem för budgetåret 1985/86,

16. beträffande villkoren för anordningsbidrag
att riksdagen avslår motion 1984/85:3234 yrkande 7,

17. beträffande förlängning av anordningsbidrag
att riksdagen avslår motion 1985/86:9 yrkande 5,

Innehållet i barnomsorgen

18. beträffande innehållet i barnomsorgen

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:3233 yrkande 1 i
motsvarande del, motion 1984/85:3236 yrkande 1 i motsvarande del
och motion 1985/86:8 yrkande 1 i motsvarande del godkänner i
propositionen yrkande 1 i motsvarande del angivna riktlinjer för
innehåll i barnomsorgen,

19. beträffande förskolans pedagogiska verksamhet
att riksdagen avslår motion 1984/85:3234 yrkande 5,

20. beträffande kommunala riktlinjer

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:3234 yrkande 6 beslutar
att vad som i propositionen anförts angående kommunala riktlinjer för
barnomsorgens förskoleverksamhet inte skall föranleda något riksdagens
uttalande,

21. beträffande det pedagogiska programmets innehåll
att riksdagen avslår motion 1984/85:3233 yrkande 6,

22. beträffande kristna grundvärderingar i förskolan
att riksdagen avslår motion 1985/86:8 yrkande 3,

23. beträffande skolförberedande verksamhet

att riksdagen avslår motion 1984/85:3233 yrkande 5.

Stockholm den 19 november 1985
På socialutskottets vägnar
Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Evert Svensson (s), John Johnsson (s),
Göte Jonsson (m), Rune Gustavsson (c), Anita Persson (s), Blenda
Littmarck (m), Gunnar Ström (s), Aina Westin (s), Yvonne Sandberg-Fries
(s), Inga Lantz (vpk), Ingvar Eriksson (m), Ingrid Ronne Björkqvist (fp),
Rosa Östh (c) och Åsa Strömbäck-Norrman (s).

SoU 1985/86:5

Reservationer

Riktlinjer för utbyggnad av barnomsorgen (mom. 1 samt
motiveringen till mom. 2-4 i hemställan)

1. av Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Ingvar Ericsson (alla m) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”i betänkandet” bort utgå,

dels att det avsnitt som börjar på s. 8 med ”Vad gäller” och slutar på s. 10 med
”(yrkande 3)” bort utgå,

dels att utskottet bort anföra följande:

Propositionens förslag innebär att den statliga styrningen av barnomsorgen
förstärks.

Utskottet säger därför nej till propositionens förslag. Kommunal barnomsorg
är bra för många barn men passar långt ifrån alla familjer. Målet måste i
stället vara att vidga familjernas valfrihet och självbestämmanderätt också
vad barnomsorgen beträffar. De skall under olika skeden i sitt liv med det
allmännas stöd men utan dess styrning kunna välja de alternativ som passar
dem bäst. Olika undersökningar visar att flertalet barnfamiljer föredrar ett
barnomsorgsstöd som medger valfrihet framför fortsatt ensidig satsning på
utbyggd kommunal barnomsorg. Utskottet anser att inriktningen av familjepolitiken
bl. a. skall innehålla följande:

Familjen skall kunna leva på sin inkomst. Vård av barn måste alltid
betraktas som ett värdefullt arbete. Statsbidragen skall ges en neutral
utformning som inte heller missgynnar enskild barnomsorg eller alternativa
deltidsförskolor. Reglerna för existensminimiavdragen och socialbidragsprövningen
måste ändras.

Förslagen i propositionen saknar också den noggranna beredning som
krävs. Sålunda saknas helt kostnadsberäkningar, trots att 3 kap. 2§ 3 st.
riksdagsordningen föreskriver att en proposition med riktlinjer för viss
statsverksamhet enligt 9 kap. 7 § regeringsformen bör innehålla uppskattning
av framtida kostnader för det ändamål som förslaget avser.

Förslaget innebär dessutom en fortsatt urholkning av statsbidraget eftersom
det inte alls har räknats upp med hänsyn till inflationen.

De föreslagna statsbidragsreglerna, varom mera nedan (se res. 9), kommer
fortfarande att starkt gynna daghemmen i förhållande till familjedaghemmen,
och bidraget till deltidsförskolan kommer att täcka en mycket liten
andel av den verkliga kostnaden. Den starkt orättvisa utformningen av stödet
innebär också att den privata barnomsorgen endast får kosta en tiondel av
den kommunala för att inte ställa sig dyrare för föräldrarna. Dessutom
kommer den föreslagna utbyggnaden att gå ut över skolbarnens lika
rättmätiga krav på en god omvårdnad och tillsyn efter skoldagens slut.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet propositionens förslag såvitt avser
riktlinjer för utbyggnaden och tillstyrker därmed motionerna 1984/85:3233
(m) yrkande 1 och 3236 (c) yrkande 1 samt 1985/86:8 (c) yrkande 1, samtliga i
motsvarande del. Därmed saknar utskottet anledning att gå in på förslagen i

SoU 1985/86:5

motionerna 1984/85:3234 (fp) yrkande 4 och 1985/86:9 (vpk) yrkandena 1 och
3, som därför avstyrks.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande riktlinjer för utbyggnad av barnomsorgen
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3233 yrkande 1 i motsvarande
del, motion 1984/85:3236 yrkande 1 i motsvarande del och
motion 1985/86:8 yrkande 1 i motsvarande del avslår i propositionen
yrkande 1 i motsvarande del angivna riktlinjer för utbyggnad av
barnomsorgen,

2. av Rune Gustavsson (c) och Rosa Östh (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”i betänkandet” bort utgå,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Vad gäller”
och slutar på s. 10 med ”(yrkande 3)” bort utgå,

dels att utskottet bort anföra följande:

Det utbyggnadsprogram som aktualiseras i propositionen medför mångmiljardkostnader
för stat och kommun. Någon finansiering av förslagen
anges inte. Men helt klart är att regeringen genom sitt program avser att
utesluta varje möjlighet att bygga ut familjepolitiken i enlighet med
valfrihetens princip.

Vård av barn måste enligt utskottets uppfattning alltid betraktas som en
lika viktig uppgift oberoende av om den utförs av föräldrarna själva eller om
omsorgen sköts i daghem, kommunala eller privata, eller i familjedaghem.
Ett familjepolitiskt reformprogram måste enligt utskottets mening därför
också inrymma en vårdnadsersättning.

Propositionens förslag till riktlinjer för utbyggnaden innebär en fortsatt
ensidig satsning på kollektiv barnomsorg. Det brister när det gäller mångsidighet
och valfrihet. Enligt utskottets mening har förslaget en alltför njugg
inställning till olika alternativa lösningar, t. o. m. till familjedaghem, trots att
dessa för många är uppskattade alternativ. Utskottet, som alltså anser att det
måste råda större valfrihet inom barnomsorgen avstyrker propositionens
förslag till riktlinjer för en utbyggnad av barnomsorgen och tillstyrker
motionerna 1984/85:3236 (c) yrkande 1, 3233 (m) yrkande 1 samt 1985/86:8
(c) yrkande 1, samtliga i motsvarande del. Genom detta ställningstagande
saknar utskottet anledning att gå in på förslagen i motionerna 1984/85:3234
(fp) yrkande 4 och 1985/86:9 (vpk) yrkandena 1 och 3 som därför avstyrks.
Utskottet återkommer i det följande till statsbidragsreglerna för barnomsorgen
(se res. 11).

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

SoU 1985/86:5

Lagstadgad rätt till förskoleplats (mom. 2 i hemställan)

SoU 1985/86:5

3. av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Vad gäller”
och slutar på s. 9 med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Vad gäller frågan om lagstiftning för att garantera alla barn en rätt till
förskoleplats delar utskottet den uppfattning som framförs i motion 1985/
86:9 (vpk) yrkande 1 i motsvarande del, nämligen att riksdagen så snart det
kan ske bör besluta om lagstadgad rätt till plats i förskola. En sådan
lagstiftning skulle, menar utskottet, påskynda den nödvändiga utbyggnaden.
Regeringen bör därför snarast framlägga erforderliga lagförslag för riksdagen.
Vad utskottet här uttalat bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Utskottet tillstyrker således motion 1985/86:9 (vpk) i här aktuell del
och avstyrker motion 1984/85:3234 (fp) yrkande 4.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

2. beträffande lagstadgad rätt till förskoleplats

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:9 yrkande 1 i motsvarande
del och med avslag på motion 1984/85:3234 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Utbyggnadens inriktning (mom. 3 i hemställan)

4. av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”När det
gäller” och slutar med ”här aktuell del” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion 1985/86:9 (vpk) att den
bästa omsorgsformen för flertalet förskole- och skolbarn är daghem och
fritidshem. Utbyggnaden av samhällets barnomsorg bör därför ske i form av
daghem och fritidshem. Familjedaghemmen bör avvecklas och platserna
ersättas med daghemsplatser. De kvinnor som nu arbetar som dagmammor
bör erbjudas utbildning för att sedan arbeta i den kollektiva barnomsorgen.
Någon utbyggnad av deltidsförskolan bör inte stimuleras.

Vad utskottet nu anfört bör i enlighet med motion 1985/86:9 (vpk)
yrkande 1 i motsvarande del ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande utbyggnadens inriktning

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:9 yrkande 1 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

Utbyggnadstakt för heltidsförskolan (mom. 4 i hemställan)

5. av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Enligt
propositionen skall” och slutar på s. 10 med ”(yrkande 3)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion 1985/86:9 (vpk)
yrkande 3 att utbyggnadsbehovet är mycket större än vad regeringen gör
gällande. Behovet av daghemsplatser uppgår enligt utskottets beräkningar
till drygt 400 000. En kraftig utbyggnad måste alltså ske. Utskottet tillstyrker
därför motionärernas förslag att riksdagen skall uttala sig för målsättningen
att 50 000 daghemsplatser byggs per år.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

4. beträffande utbyggnadstakt för heltidsförskolan
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:9 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Det familjepolitiska reformarbetet (mom.6 samt motiveringen
till mom. 8 i hemställan)

6. av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Rune Gustavsson (c), Blenda
Littmarck (m), Ingvar Eriksson (m), Ingrid Ronne Björkqvist (fp) och Rosa
Östh (c) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”Sorn
framgår” och slutar på s. 13 med ”yrkande 2” bort utgå,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Vad gäller”
och slutar med ”(yrkande 2)” bort utgå,

dels att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

I och med den första trepartiregeringens tillträde 1976 påbörjades en viktig
kursomläggning i familjepolitiken i syfte att öka valfriheten för familjerna
och skapa bättre förutsättningar för barnens trygghet.

Under de borgerliga regeringsåren vidtogs bl. a. följande åtgärder:

o En rätt till ledighet för värd av barn infördes. Föräldrar fick härigenom
möjlighet att förkorta sin arbetstid till normalt sex timmar per dag.
Föräldrar med barn under ett och ett halvt år gavs vidare rätt till hel
tjänstledighet från arbetet,
o Föräldraförsäkringen byggdes ut från sju till tolv månader, varav de första
nio ersätts enligt inkomstbortfallsprincipen och de tre sista med ett
garantibelopp.

o Barnbidraget höjdes från 1 800 kr. till 3 000 kr. per barn.
o Ett flerbarnstillägg infördes som innebar att barnbidraget fr. o. m. det
tredje barnet utgår med ett med 50 % förhöjt belopp,
o Allmän föräldrautbildning i samband med barnets födelse genomfördes,
och rätt till ledighet från arbetet för sådan utbildning infördes,
o Män fick rätt till tio dagars ledighet i samband med barns födelse,
o Rätten till ersättning och ledighet vid barns sjukdom utsträcktes till 60
dagar per barn och år.
o Aga av barn förbjöds i lag.

o Genom en fortsatt utbyggnad av den kommunala barnomsorgen fördubblades
antalet daghemsplatser från 81 100 år 1976 till 163 500 år 1982.
Samtidigt ökade antalet platser för förskolebarn i familjedaghem från
59 200 till 97 000.

SoU 1985/86:5

o Genom en kraftfull satsning på omsorgen av skolbarn i åldern 7-12 år

ökades antalet platser i fritidshem och familjedaghem från 50 000 år 1976

till 104 400 år 1982.

De åtgärder som vidtagits sedan regeringsskiftet 1982 vittnar om ett försvagat
intresse för familjepolitiken och en snävare syn på andra former av
barnomsorg än heltidstillsyn i kommunala daghem.

Enligt utskottets mening behövs nu åter en kursomläggning. Det familjepolitiska
reformarbetet måste utgå från en helhetssyn och utformas utifrån
vissa övergripande mål och principer. Familjen är samhällets hörnsten, och
de viktigaste delarna i barnens uppfostran ges i familjen. Brister i detta
avseende kan aldrig helt uppvägas av fostran och utbildning utanför familjen.

Föräldrarna har det grundläggande ansvaret för barnens uppfostran.
Samhällets familj epolitik skall underlätta för föräldrarna att ta och bära detta
ansvar.

Familjepolitiken måste utformas så att den kan tillgodose skilda familjers
olika önskemål och behov. Det är föräldrarna som skall avgöra vilken
omsorg och tillsyn man vill ge barnen. Samhällets stöd till barnfamiljerna bör
baseras på valfrihet. Föräldrarna bör ges bättre möjligheter att välja form av
tillsyn.

Familjerna skall ha möjlighet att välja mellan många skilda alternativ, så
att de i olika stadier av sitt liv skall kunna välja den livsform, arbetsfördelning
och barnomsorg som passar just då. Oavsett om föräldrarna förvärvsarbetar
eller inte och oavsett om de har få eller många barn skall de kunna välja den
lösning som passar barnen bäst och som ger föräldrarna trygghet för barnen.

Barnen är vår framtid. Alla barn har rätt till en trygg uppväxt. Samhällets
familj epolitik måste sätta barnen och deras bästa i centrum. Det är i första
hand föräldrarna som har ansvaret för sina barn och deras uppväxtvillkor.
Barnens och föräldrarnas behov av mera tid för varandra är en viktig
grundprincip för familjepolitiken.

I nuvarande skattesystem tas ingen hänsyn till hur många som skall leva av
familjeinkomsten vid beskattningen. Skattesystemet måste därför vägas in i
den samlade familjepolitiken och ta hänsyn till försörjningsbördan. Möjlighet
måste finnas även för barnfamiljer med bara en inkomst att leva på denna
jämte barnbidrag och flerbarnstillägg. Barn- och familj estödet är svåröverskådligt
och i vissa delar styrande och direkt orättvist med i vissa fall
oacceptabla marginaleffekter som följd. Vägledande för en översyn bör vara
kraven på rättvisa, valfrihet och effektivitet.

Familjepolitiken måste utgå från den självklara förutsättningen att föräldrarna
bäst vet vilken omsorgsform som bäst passar deras barn. Vård av barn
måste därför alltid betraktas som en lika värdefull uppgift oberoende av om
den utförs av föräldrarna själva eller av privata eller kommunala ersättare.
Införandet av någon form av vårdnadsersättning skulle underlätta familjernas
valfrihet.

Det samhälleliga stödet till barnomsorgen måste också utformas så att det
utgår lika för olika former av barnomsorg (se res. 13).

I sammanfattning bör principerna för den fortsatta familjepolitiken vara
följande:

SoU 1985/86:5

o Föräldrarna har huvudansvaret för barnen, och familjen är basen för
barnens uppfostran,
o Familjepolitiken skall syfta till att ge barnen en trygg uppväxt, öka
valfriheten och främja jämställdheten,
o Skattesystemet skall utformas så att hänsyn tas till försörjningsbördan
varvid särskilt beaktas ensamförsörjarfamiljerna.
o Reformeringen av det fortsatta familjestödet måste inriktas på att mildra
marginaleffekterna för barnfamiljerna,
o Reformen skall innefatta ändring av stödet till olika former av barntillsyn
så att familjernas valfrihet förbättras och alternativa barnomsorger
stimuleras. Vård av egna barn skall underlättas om familjen väljer detta
framför att lösa barnomsorgen utanför hemmet,
o Större rättvisa måste uppnås mellan familjer med barn och familjer utan
barn. Särskild hänsyn måste tas till flerbarnsfamiljernas situation.

Vad utskottet här anfört bör ges regeringen till känna. Med hänvisning till
detta ställningstagande saknar utskottet anledning att gå in på förslaget i
motion 1985/86:9 (vpk) yrkande 2.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

6. beträffande det familjepolitiska reformarbetet

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:3233 yrkande 4,
motion 1984/85:3234 yrkande 8 och motion 1984/85:3236 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Införande av vårdnadsersättning (mom. 7 i hemställan)

7. av Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Ingvar Eriksson (alla m) som
anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Inte heller”
och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

För att snabbt minska orättvisorna mellan de familjer som får och de som
inte får kommunal barnomsorgsplats, för att öka småbarnsfamiljernas
valfrihet samt för att minska behovet av de mycket dyra småbarnsplatserna
vid daghemmen bör en obeskattad vårdnadsersättning på 6 000 kr. per år
införas för alla barn mellan ett och tre år. En sådan ersättning, som skulle
”kosta” omkring 6 % av dagens stöd till den kommunala barnomsorgen, bör
finansieras inom ramen för statsbidraget till denna. Vårdnadsersättningen
bör införas den 1 januari 1986. Regeringen bör skyndsamt framlägga förslag
härom för riksdagen.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

7. beträffande införande av vårdnadsersättning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3233 yrkande 2 och med
avslag på motion 1985/86:8 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

SoU 1985/86:5

Utbyggnad av föräldraförsäkringen (mom. 8 i hemställan) SoU 1985/86:5

8. av Inga Lantz (vpk) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”(yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås att plats i förskola ”i någon form” skall erbjudas
barn från ett och ett halvt års ålder. Föräldraförsäkringen ger full ersättning i
endast nio månader. Därefter räknar regeringen med att föräldrarna själva
skall svara för omsorgen. Enligt utskottets mening måste därför föräldraförsäkringen
snarast byggas ut så att den ger ersättning tills barnet uppnått 18
månaders ålder. Regeringen bör snarast framlägga förslag härom för
riksdagen. Detta bör riksdagen med anledning av motion 1985/86:9 (vpk)
yrkande 2 ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

8. beträffande utbyggnad av föräldraförsäkringen
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:9 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Nytt statsbidragssystem (mom. 10 samt motiveringen till mom.
12 i hemställan)

9. av Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Ingvar Eriksson (alla m) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Beträffande
bidragen” och slutar med ”(yrkande 6)” bort utgå,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 17 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 18 med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 1984/85:3233
(yrkande 3) att ett statsbidragssystem för barnomsorgen skall vara neutralt i
förhållande till omsorgsform och huvudman och att det måste uppfylla
följande krav:

o Kommunal förskole- eller skolbarnsomsorg får inte gynnas på bekostnad
av enskilda alternativ eller familjedaghem,
o När de kvalitetskrav, som alltid måste ställas, är uppfyllda skall enligt
utskottets mening kommunerna vara skyldiga att räkna in de enskilda
förskolorna i barnomsorgsplanen.
o Deltidsförskolan skall berättiga till motsvarande statsbidrag som heltidsförskolan.
Förslaget i propositionen är här inte till fyllest,
o Statsbidragen får inte utformas så att långa daghemsvistelser ensidigt
gynnas jämfört med kortare vistelsetider. Propositionens förslag innebär
inte en tillräckligt stor förbättring,
o Statsbidragen skall ge utrymme för införande av en vårdnadsersättning
från den 1 januari 1986.
o Förskolans skolförberedande roll måste klart framhållas och förstärkas.

De statsbidragsregler som antogs av riksdagen i december 1983 brister i

samtliga dessa avseenden. Utskottet anser därför att riksdagen hos regeringen
bör begära förslag till nya statsbidragsregler som uppfyller de krav som här
har räknats upp. På sikt bör för övrigt statsbidragen till barnomsorgen
avvecklas och ersättas av grundavdrag för barn, vårdnadsersättning och
avdragsrätt för nödvändiga barntillsynskostnader samt en väl utformad
kommunalskatteutjämning. Utskottet tillstyrker således motion 1984/
85:3233 (m) yrkande 3. Med hänsyn till det anförda saknar utskottet
anledning att gå in på förslagen i motionerna 1984/85:3234 (fp) yrkande 1,
1984/85:3236 (c) yrkande 3,1985/86:9 (vpk) yrkandena4 och 6och 1985/86:8
(c) yrkande 4, vilka alltså avstyrks.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa
10. beträffande nytt statsbidragssystem
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:3233 yrkande 3 och
med avslag på motion 1984/85:3234 yrkande 1, motion 1984/85:3236
yrkande 3, motion 1985/86:8 yrkande 4 och motion 1985/86:9
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

10. av Daniel Tarschys (fp) och Ingrid Ronne Björkqvist (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Beträffande
bidragen” och slutar med ”(yrkande 6)” bort utgå,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 17 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 18 med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det statsbidragssystem som antogs av riksdagen i
december 1983 har stora svagheter, dels genom att bestämmelserna tvingar
fram långa vistelsetider, dels genom att enskilda förskolor missgynnas.
Statsbidragssystemet bör därför reformeras. Utskottet anser i likhet med vad
som anförs i motion 1984/85:3234 (fp) yrkande 1 att det är dags att anförtro
kommunerna ett större ansvar för dimensionering och drift av barnomsorgen.
Statens bidrag till barnomsorgen borde därför på sikt utgå med ett visst
belopp per barn i förskoleåldern i kommunen. Inom denna ram borde de
förtroendevalda i kommunen anförtros att fördela medlen efter de behov
som finns i resp. kommun. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till
reformerat statsbidrag i enlighet härmed. Vad utskottet nu anfört bör ges
regeringen till känna. Det sagda innebär att utskottet avstyrker motionerna
1984/85:3233 (m) yrkande 3, 1984/85:3236 (c) yrkande 3, 1985/86:9 (vpk)
yrkandena 4 och 6 samt 1985/86:8 (c) yrkande 4.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa
10. beträffande nytt statsbidragssystem
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:3234 yrkande 1 och
med avslag på motion 1984/85:3233 yrkande 3, motion 1984/85:3236
yrkande 3, motion 1985/86:8 yrkande 4 och motion 1985/86:9
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

SoU 1985/86:5

11. av Rune Gustavsson (c) och Rosa Östh (c) som anser

SoU 1985/86:5

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Beträffande
bidragen” och slutar med ”(yrkande 6)” bort utgå,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 17 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 18 med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 1984/85:3236 (c)
(yrkande 3) att statsbidraget till barnomsorgen bör reformeras i enlighet med
vad som föreslogs i proposition 1980/81:205 om förenklade statliga regler
inom barnomsorgen. Bidraget bör alltså utgå med 40 % av bruttokostnaden
för all barnomsorg som finns upptagen i kommunernas barnomsorgsplaner,
dvs. daghem, familjedaghem, deltidsförskola, föräldraledd barnomsorg och
öppen förskola. Utskottet anser att en sådan reform ger flera positiva
effekter. Det stimulerar kommunerna att med bevarad kvalitetsmålsättning
söka mindre resurskrävande organisation och lösning för barnomsorgen. Det
ger också ökad rättvisa mellan olika kommuner och olika delar av landet.

Regeringen bör snarast framlägga förslag om förenklade och mer rättvisa
statsbidragsregler för barnomsorgen i enlighet med vad utskottet nu anfört.
Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker alltså motion
1984/85:3236 (c) yrkande 3. Med hänsyn till det anförda saknar utskottet
anledning att gå in på de bidragssystem som föreslås i motionerna 1984/
85:3233 (m) yrkande 3, 1984/85:3234 (fp) yrkande 1, 1985/86:9 (vpk)
yrkandena 4 och 6 samt motion 1985/86:8 (c) yrkande 4. De nu nämnda
motionerna avstyrks.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

10. beträffande nytt statsbidragssystem
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:3236 yrkande 3 och
med avslag på motion 1984/85:3233 yrkande 3, motion 1984/85:3234
yrkande 1, motion 1985/86:8 yrkande 4 och motion 1985/86:9
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

Nytt statsbidragssystem (mom. 10 i hemställan)

12. av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 17 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 18 med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör statsbidraget till barnomsorgen utformas så
att det blir en verklig stimulans för kommunerna att bygga ut verksamheten.
Bidragskonstruktionen bör vidare vara sådan att den gynnar en kvalitativt
bra barnomsorg. Utskottet anser därför att statsbidraget bör kopplas ihop
med bindande miniminormer för personaltäthet, ytnormer och barngruppsstorlekar.
För att säkra den kvantitativa utbyggnaden av barnomsorgen bör
ett driftbidrag utgå med 75 % av de faktiska driftkostnaderna och på så sätt
täcka personalkostnaderna. Regeringen bör snarast framlägga förslag till
ändrade statsbidragsregler i enlighet härmed. Detta bör ges regeringen till
känna.

Utskottet tillstyrker således motion 1985/86:9 (vpk) yrkande 4. Till frågan
om ett temporärt anordningsbidrag och bidrag till insatser för barn med
behov av särskilt stöd återkommer utskottet i det följande. Med hänsyn till
detta ställningstagande har utskottet ingen anledning att gå in på motionerna
1984/85:3233 (m) yrkande 3, 1984/85:3234 (fp) yrkande 1, 1984/85:3236 (c)
yrkande 3 och 1985/86:8 (c) yrkande 4, som alltså avstyrks.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

10. beträffande nytt statsbidragssystem

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:9 yrkande 4 och med
avslag på motion 1984/85:3233 yrkande 3, motion 1984/85:3234 yrkande
1, motion 1984/85:3236 yrkande 3 och motion 1985/86:8 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Lika bidrag till kommunal och enskild barnomsorg (mom. 11 i
hemställan)

13. av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Rune Gustavsson (c), Blenda
Littmarck (m), Ingvar Eriksson (m), Ingrid Ronne Björkqvist (fp) och Rosa
Östh (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskottet
har heller” och slutar med ”enskild regi” bort ha följande lydelse:
Utskottet ser med tillfredsställelse att regeringen nu föreslår att barnomsorg
som drivs av föräldrakooperativ eller ideella föreningar skall ges stöd på
samma villkor som kommunal barnomsorg. Så sent som i våras - efter det att
denna proposition hade lagts fram - avslog riksdagen yrkanden av denna
innebörd.

Statsbidragssystemet bör bygga på en princip som innebär fullständig
likställighet mellan enskild och kommunal barnomsorg. Det finns enligt
utskottets mening inte någon anledning för staten att motsätta sig barnomsorg
i enskild regi eller att kommunerna köper barnomsorgstjänster av
seriösa företag. Det skall självfallet vara en förutsättning att barnomsorgen
har en tillfredsställande kvalitet och att den ingår i kommunens barnomsorgsplan.
I avvaktan på en större reformering av statsbidragssystemet för
barnomsorgen bör reglerna för bidrag till alternativ barnomsorg ändras i
enlighet med vad som föreslås i motion 1984/ 85:3234 (fp) yrkande 2. Detta
bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

11. beträffande lika bidrag till kommunal och enskild barnomsorg
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:3234 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU 1985/86:5

Bidrag för stöd till barn med särskilda behov (mom. 12 i
hemställan)

14. av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Beträffande
bidragen” och slutar med ”(yrkande 6)” bort ha följande lydelse:
Beträffande bidragen till barn med behov av särskilt stöd anser utskottet
att de regler som riksdagen antog i december 1983 inte går tillräckligt långt.
Det räcker inte med ett schablonmässigt bidrag, utan stödet bör enligt
utskottets mening täcka de verkliga kostnaderna. Utskottet tillstyrker därför
det förslag som läggs fram i motion 1985/86:9 yrkande 6 och som innebär att
när ett daghem eller fritidshem får barn med behov av extra stöd och
stimulans skall statsbidrag utgå för den extra personalförstärkning som
behövs för att tillgodose barnens behov. Bidraget skall utgå i efterskott för
hela den faktiska kostnad kommunen haft för denna stödpersonal. Vad
utskottet här uttalat bör i enlighet med motionen ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

12. beträffande bidrag för stöd till barn med särskilda behov

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:9 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Statsbidrag till öppen förskola m. m. samt riktlinjer för höjning
av statsbidragen (mom. 13 och 14 i hemställan)

15. av Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Ingvar Eriksson (alla m) som -under förutsättning av bifall till reservation 9 - anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”barnomsorgsformer” bort ha följande lydelse:
I det föregående har utskottet uttalat sig för ett nytt statsbidragssystem i
enlighet med förslaget i motion 1984/85:3233 (m) yrkande 3 (se res. 9). I
avvaktan på införandet av detta system saknas anledning att genomföra
propositionens förslag till jämkningar av nuvarande statsbidragssystem.
Propositionen bör därför avslås i denna del.

dels att utskottet under mom. 13 och 14 bort hemställa

13. beträffande statsbidrag till öppen förskola m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3233 yrkande 1 i motsvarande
del, motion 1984/85:3236 yrkande 1 i motsvarande del och
motion 1985/86:8 yrkande 1 i motsvarande del avslår i propositionen
yrkande 2 angivna riktlinjer för statsbidrag till öppen förskola,
deltidsgrupp och alternativa barnomsorgsformer,

14. beträffande riktlinjer för höjning av statsbidragen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3233 yrkande 1 i motsvarande
del, motion 1984/85:3236 yrkande 1 i motsvarande del och
motion 1985/86:8 yrkande 1 i motsvarande del avslår i propositionen
yrkande 3 angivna riktlinjer för en höjning av statsbidragen till
daghem, familjedaghem och fritidshem,

SoU 1985/86:5

16. av Rune Gustavsson (c) och Rosa Östh (c) som - under förutsättning av
bifall till reservation 11 - anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”barnomsorgsformer” bort ha följande lydelse:
I det föregående har utskottet uttalat sig för ett nytt statsbidragssystem i
enlighet med förslaget i motion 1984/85:3236 (c) yrkande 3 (se res. 11). I
avvaktan på införandet av detta system saknas anledning att genomföra
propositionens förslag till jämkningar av nuvarande statsbidragssystem.
Propositionen bör därför avslås i denna del.

dels att utskottet under mom. 13 och 14 bort hemställa

13. beträffande statsbidrag till öppen förskola m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3236 yrkande 1 i motsvarande
del, motion 1984/85:3233 yrkande 1 i motsvarande del och
motion 1985/86:8 yrkande 1 i motsvarande del avslår i propositionen
yrkande 2 angivna riktlinjer för statsbidrag till öppen förskola,
deltidsgrupp och alternativa barnomsorgsformer,

14. beträffande riktlinjer för höjning av statsbidragen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3236 yrkande 1 i motsvarande
del, motion 1984/85:3233 yrkande 1 i motsvarande del och
motion 1985/86:8 yrkande 1 i motsvarande del avslår i propositionen
yrkande 3 angivna riktlinjer för en höjning av statsbidragen till
daghem, familjedaghem och fritidshem,

Anordningsbidrag budgetåret 1985/86 (mom. 15 samt
motiveringen till mom. 16 och 17 i hemställan)

17. av Göte Jonsson (m), Rune Gustavsson (c), Blenda Littmarck (m),
Ingvar Eriksson (m) och Rosa Östh (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 19 med ”Utskottet
ser” och slutar på s. 20 med ”(yrkande 5)” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det i bidragshänseende bör råda fullständig likställighet
mellan alla former av barnomsorg. Utskottet kan därför inte godta att ett
anordningsbidrag införs som endast utgår till daghem och fritidshem.
Propositionen bör därför avslås i denna del. Med hänvisning härtill saknar
utskottet anledning att gå in på förslagen i motionerna 1984/85:3234 (fp)
yrkande 7 och 1985/86:9 (vpk) yrkande 5, vilka avstyrks.

dels att utskottet under mom. 15 bort hemställa

15. beträffande anordningsbidrag budgetåret 1985/86

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3233 yrkande 1 i motsvarande
del, motion 1984/85:3236 yrkande 1 i motsvarande del och
motion 1985/86:8 yrkande 1 i motsvarande del avslår i propositionen
yrkande 4 angivna riktlinjer för anordningsbidrag till daghem och
fritidshem för budgetåret 1985/86,

SoU 1985/86:5

Förlängning av anordningsbidrag (mom. 17 i hemställan)

18. av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”(yrkande 5)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion 1985/86:9 (vpk) yrkande 5 att
anordningsbidraget bör förlängas till dess att utbyggnadsbehovet är täckt.
Detta bör riksdagen med anledning av motionen ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 17 bort hemställa

17. beträffande förlängning av anordningsbidrag

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:9 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Innehållet i barnomsorgen (mom. 18 samt motiveringen till
mom. 19 och 20 i hemställan)

19. av Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Ingvar Eriksson (alla m) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 23 med ”Utskottet
vidhåller” och slutar på s. 24 med ”(yrkande 6)” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är positivt att regeringen nu visar intresse för
behovet av en mer strukturerad och pedagogiskt utformad verksamhet för
barnen i förskolan. Förslaget är emellertid på flera punkter otillräckligt och
kan därför inte läggas till grund för något beslut av riksdagen. Propositionen
bör således avslås även i denna del. Med hänvisning till det anförda saknar
utskottet anledning att gå in på förslagen i motion 1984/85:3234 (fp)
yrkandena 5 och 6, som avstyrks. Till frågorna om innehållet i ett pedagogiskt
program, kristna grundvärderingar i förskolan samt skolförberedande verksamhet
återkommer utskottet i det följande.

dels att utskottet under mom. 18 bort hemställa

18. beträffande innehållet i barnomsorgen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3233 yrkande 1 i motsvarande
del, motion 1984/85:3236 yrkande 1 i motsvarande del och
motion 1985/86:8 yrkande 1 i motsvarande del avslår i propositionen
yrkande 1 i motsvarande del angivna riktlinjer för innehåll i barnomsorgen,

20. av Rune Gustavsson (c) och Rosa Östh (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 23 med ”Utskottet
vidhåller” och slutar på s. 24 med ”(yrkande 6)” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening har propositionen inte beaktat att de flesta
föräldrar i dag ställer krav på att få påverka barnomsorgens innehåll.
Utskottet anser vidare att ett pedagogiskt program för förskolan måste
understryka nödvändigheten av att barn på egen hand och spontant får
utveckla lekar utan byråkratiskt tvingande program. Sammanfattningsvis
avstyrker utskottet propositionens förslag även i denna del. Med hänvisning

SoU 1985/86:5

till det anförda saknar utskottet anledning att gå in på förslagen i motion
1984/85:3234 (fp) yrkandena 5 och 6, som avstyrks.

dels att utskottet under mom. 18 bort hemställa

18. beträffande innehållet i barnomsorgen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3236 yrkande 1 i motsvarande
del, motion 1984/85:3233 yrkande 1 i motsvarande del och
motion 1985/86:8 yrkande 1 i motsvarande del avslår i propositionen
yrkande 1 i motsvarande del angivna riktlinjer för innehåll i barnomsorgen,

Förskolans pedagogiska verksamhet (mom. 19 i hemställan)

21. av Daniel Tarschys (fp) och Ingrid Ronne Björkqvist (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 23 med ”Vad därefter
beträffar” och slutar på s. 24 med ”(yrkande 5)” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar dock uppfattningen i motion 1984/85:3234 (fp) yrkande 5
att det saknas en väsentlig del i propositionens beskrivning av den pedagogiska
verksamheten. Som motionärerna framhåller bör utrymme ges för
verksamhet med alternativa pedagogiska metoder. Vidare bör stora möjligheter
lämnas för föräldrar och personal på den enskilda förskolan att
utforma verksamheten. Förskolans viktiga roll för att främja jämställdheten
bör också framhållas samt utrymme ges för ideellt arbete inom den
kommunala barnomsorgen. Vad utskottet här uttalat om innehållet i
förskolan bör riksdagen med anledning av motionen ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 19 bort hemställa

19. beträffande förskolans pedagogiska verksamhet

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:3234 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Kommunala riktlinjer (mom. 20 i hemställan)

22. av Daniel Tarschys (fp) och Ingrid Ronne Björkqvist (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Beträffande
kommunala” och slutar med ”(yrkande 6)” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar farhågorna i motion 1984/85:3234 (fp) yrkande 6 för att
kommunala riktlinjer av det slag som föreslås i propositionen kan verka
hämmande på den pedagogiska utvecklingen och medverka till att alla
förskolor stöps i samma form. Utskottet anser att vissa riktlinjer för lokal
anpassning av de centrala riktlinjerna kan vara motiverade, men de får inte
förhindra att förskolor med alternativ pedagogik tas upp i kommunens
bamomsorgsplan. Den enskilda förskolan bör inte styras i detalj utan ges
ansvaret att inom vida ramar konkretisera de allmänna riktlinjerna. Vad
utskottet här uttalat om kommunala riktlinjer för barnomsorgens förskoleverksamhet
bör ges regeringen till känna.

SoU 1985/86:5

dels att utskottet under mom. 20 bort hemställa

20. beträffande kommunala riktlinjer

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:3234 yrkande 6 och av
vad som anförts i propositionen angående kommunala riktlinjer för
barnomsorgens förskoleverksamhet beslutar att som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Det pedagogiska programmets innehåll (mom. 21 i hemställan)

23. av Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Ingvar Eriksson (alla m) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”De
övergripande målen” och slutar med ”(yrkande 6)” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas mening att i förskolan har använts utbildningsmaterial
som inte uppfyllt kraven på allsidighet och objektivitet. Alla
föräldrar skall med förtroende kunna skicka sina barn till förskolan. Man
måste ta hänsyn till att föräldrarna har olika uppfattningar om hur känsliga
frågor skall presenteras för barnen. Personalen skall vidare vinnlägga sig om
att inte utsätta barnen för ensidiga värderingar i frågor där föräldrarna
uppenbarligen har eller kan ha olika uppfattningar. Verksamheten skall
präglas av den hänsyn och de demokratiska ideal som måste anses självklara i
ett västerländskt civiliserat samhälle, vars grundläggande värderingar vilar
på kristen tradition. Vad utskottet här uttalat med anledning av motion
1984/85:3233 (m) yrkande 6 bör riksdagen ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa

21. beträffande det pedagogiska programmets innehåll

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:3233 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Kristna grundvärderingar i förskolan (motiveringen till mom.
22 i hemställan)

24. av Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Ingvar Eriksson (alla m) som
anser att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 25 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 26 med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det vara självklart att det pedagogiska programmet skall
utgå från att varje människa är unik och har ett eget värde liksom att det skall
bygga på den etik och den tradition av humanism och medmänsklighet som
grundas på kristendomen. Utskottet delar motionärens uppfattning att
mycket av vårt kulturarv skulle te sig obegripligt om förskolans pedagogiska
verksamhet frångick kristna grundvärderingar. På sikt skulle kulturarvet till
väsentliga delar gå förlorat. Utskottet anser emellertid inte att motionen
behöver föranleda någon riksdagens åtgärd.

SoU 1985/86:5

Skolförberedande verksamhet (mom. 23 i hemställan)

25. av Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Ingvar Eriksson (alla m) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att barnen före skolstarten
behöver en bättre förberedelse för skolan än vad som erbjuds i dag.
Skolstyrelsen bör därför ha ansvaret för den del av verksamheten i förskolan
som förbereder barnen för lågstadiet under året närmast före skolstarten,
och skolöverstyrelsen bör ges i uppdrag att utforma det pedagogiska
programmet för denna del av verksamheten. Detta bör riksdagen med
anledning av motion 1984/85:3233 (m) yrkande 5 ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 23 bort hemställa

23. beträffande skolförberedande verksamhet
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:3233 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

beträffande införande av vårdnadsersättning av Rune Gustavsson och Rosa
Östh (båda c) som anför:

Vi har i vår motion redogjort för centerns förslag till vårdnadsersättning,
vilket innebär att ett bidrag om 24 000 kr./år införs till alla familjer med barn i
förskoleåldern och där ersättning enligt föräldraförsäkringen inte utgår.
Ersättningen skall i skattehänseende och inom det sociala trygghetssystemet
betraktas som inkomst av förvärvsarbete. Ersättningen skall i normalfallet
utgå till den förälder/vårdnadshavare som har lägst inkomst, exempelvis den
som minskat sin arbetstid.

Vi har för avsikt att följa upp förslaget i annat sammanhang.

SoU 1985/86:5

Innehållsförteckning s. SoU 1985/86:5

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motioner 2

Utskottet 4

Bakgrund 4

Riktlinjer för utbyggnaden av barnomsorgen 6

Allmänna familjepolitiska åtgärder 11

Statsbidragssystem för barnomsorgen 14

Anordningsbidrag 19

Innehållet i barnomsorgen 20

Hemställan 27

Reservationer 29

1. Riktlinjer för utbyggnad av barnomsorgen (mom. 1 samt motiveringen
till mom. 2-4 i hemställan) av m 29

2. D:oavc 30

3. Lagstadgad rätt till förskoleplats (mom. 2 i hemställan) av vpk .. 31

4. Utbyggnadens inriktning (mom. 3 i hemställan) av vpk 31

5. Utbyggnadstakt för heltidsförskolan (mom. 4 i hemställan) av

vpk 31

6. Det familjepolitiska reformarbetet (mom. 6 samt motiveringen

till mom. 8 i hemställan) av fp, m och c 32

7. Införande av vårdnadsersättning (mom. 7 i hemställan) av m.... 34

8. Utbyggnad av föräldraförsäkringen (mom. 8 i hemställan) av vpk 35

9. Nytt statsbidragssystem (mom. 10 samt motiveringen till

mom. 12 i hemställan) av m 35

10. D:oavfp 36

11. D:oavc 37

12. Nytt statsbidragssystem (mom. 10 i hemställan) av vpk 37

13. Lika bidrag till kommunal och enskild barnomsorg (mom. 11 i

hemställan) av fp, moche 38

14. Bidrag för stöd till barn med särskilda behov (mom. 12 i

hemställan) av vpk 39

15. Statsbidrag till öppen förskola m. m. samt riktlinjer för höjning

av statsbidragen (mom. 13 och 14 i hemställan) av m 39

16. D:oavc 40

17. Anordningsbidrag budgetåret 1985/86 (mom. 15 samt motiveringen
till mom. 16 och 17 i hemställan) av m och c 40

18. Förlängning av anordningsbidrag (mom. 17 i hemställan) av vpk 41

19. Innehållet i barnomsorgen (mom. 18 samt motiveringen till

mom. 19 och 20 i hemställan) av m 41

20. D:oavc 41

21. Förskolans pedagogiska verksamhet (mom. 19 i hemställan) av fp 42

22. Kommunala riktlinjer (mom. 20 i hemställan) av fp 42

23. Det pedagogiska programmets innehåll (mom. 21 i hemställan)

av m 43

24. Kristna grundvärderingar i förskolan (motiveringen till mom. 22 i SoU 1985/86:5

hemställan) av m 43

25. Skolförberedande verksamhet (mom. 23 i hemställan) av m 44

Särskilt yttrande beträffande införande av vårdnadsersättning av c ... 44