om förmåner inom frivilligförsvaret (prop.1985/86:134) (Betänkande 1985/86:FöU10 Försvarsutskottet)

Försvarsutskottets betänkande
1985/86:10

om förmåner inom frivilligförsvaret
(prop. 1985/86:134) ™86:10

I betänkandet behandlas förslag som regeringen - efter föredragning av
försvarsministern, statsrådet Roine Carlsson - har förelagt riksdagen i
proposition 1985/86:134. Vidare behandlas fyra motioner, 1985/86:528-531,
som har väckts med anledning av propositionen.

Sammanfattning

Utskottet anser att en lagstadgad rätt till ledighet för deltagande i frivillig
försvarsverksamhet skulle vara till gagn för totalförsvaret. Med hänvisning
till återstående arbete i regeringskansliet avstyrker utskottet att riksdagen nu
beslutar i frågan.

Utskottet godtar de förslag till ersättningar och förmåner inom frivilligförsvaret
som läggs fram i propositionen. Förslagen innebär bl. a. ett vidgat
användande av dagpenningsystemet. Personalen inom allmänna hemvärnet,
liksom frivillig avtalspersonal, föreslås få en årlig utbildningspremie i stället
för nuvarande ersättningar. Rätten till familjebidrag vidgas för den som
deltar i frivilligförsvaret. Till frivillig instruktör förordar utskottets majoritet
timarvoden och veckokursarvoden (beräknade per dag) enligt regeringens
förslag. Tre reservationer har avgivits mot utskottets förslag rörande
ersättningar till frivilliga instruktörer.

Inledning

Frivilliga försvarsorganisationer är en sammanfattande benämning på de
organisationer som behandlas i kungörelsen (1970:301) om frivillig försvarsverksamhet.
Till frivilligförsvaret hänförs även hemvärnet som organisatoriskt
ingår i armén och vars verksamhet regleras i hemvärnskungörelsen
(1970:304).

För närvarande finns 22 frivilligorganisationer. Sammanlagt ca 750 000
personer deltar i frivillig försvarsverksamhet.

Frivilligförsvaret kompletterar de statliga försvarsåtgärderna. Vissa frivilligorganisationer
har som uppgift att rekrytera och utbilda för befattningar i
såväl den militära som de civila delarna av totalförsvarets krigsorganisation.
Andra vidareutbildar personal i sådana befattningar. En del organisationers
utbildningsverksamhet tar sikte på att öka den enskildes personliga färdighet
att verka inom totalförsvaret.

1 Riksdagen 1985186.10sami. Nr 10

Frivillig utbildning för verksamhet inom totalförsvaret indelas med hänsyn
till utbildningens inriktning i grundutbildning, repetitionsutbildning, befordringsutbildning
och kompletteringsutbildning. Utbildningen inom hemvärnet
omfattar introduktionsutbildning, årlig utbildning, befälsutbildning och
övrig utbildning. Hemvärnets årliga utbildning kan anses som en form av
repetitionsutbildning. Vissa frivilligorganisationer och även hemvärnet rekryterar
sin personal delvis bland ungdomar, som ges särskild ungdomsutbildning.

Utskottet har i olika sammanhang understrukit frivilligförsvarets betydelse
som komplement till övriga försvarsåtgärder och har i vissa fall markerat
den vikt det tillmäter frivilligorganisationernas verksamhet genom att föreslå
riksdagen att ge ekonomiskt stöd till dessa organisationer utöver vad
regeringen hade föreslagit (FöU 1982/83:9, rskr. 271, FöU 1984/85:9, rskr.
258). Ett annat uttryck för statsmakternas stöd till och uppmuntran av
frivilligverksamheten är - som försvarsministern framhåller i propositionen -att ekonomiska ersättningar och andra förmåner till frivilligpersonalen har
en ändamålsenlig utformning. Mot denna bakgrund har regeringen lagt fram
förslag i syfte att skapa ett system som är enklare och lättare att administrera
och som uppfattas vara rättvisare än det nuvarande. Dessutom innehåller
förslaget vissa förbättringar av frivilligförmånerna. Regeringsförslaget bygger
på det arbete som frivilligförmånskommittén (FFMK) utfört och vars
resultat har redovisats i betänkandet (SOU 1985:35) Ersättningar och
förmåner inom frivilligförsvaret samt på remissyttrandena över detta. Ett av
FFMK:s förslag gäller införande av en lagstadgad rätt till ledighet vid
deltagande i frivillig försvarsverksamhet. Propositionen innehåller - av skäl
som försvarsministern redovisar - inte något förslag om en sådan rätt. Flera
motionsyrkanden tar upp den frågan. Utskottet behandlar den inledningsvis i
detta betänkande.

1 Rätt till ledighet för deltagande i frivillig
försvarsverksamhet

Föredragande statsrådet förklarar sig i avvaktan på fylligare underlag inte
vara beredd att för närvarande ta ställning till FFMK:s förslag om lagstadgad
rätt till ledighet för deltagande i frivillig försvarsverksamhet.

Motioner

1985/86:528 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Gunhild Bolander (c) vari yrkas
(yrkande 1) att riksdagen begär att regeringen för riksdagen lägger fram
förslag om att lagfäst rätt till ledighet för frivillig försvarsutbildning införs.

1985/86:529 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) vari yrkas (yrkande 1) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
rätt till ledighet för deltagande i frivillig försvarsverksamhet i enlighet med
vad i motionen anförts.

FöU 1985/86:10

1985/86:531 av Lennart Blom m. fl. (m) vari yrkas (yrkande 1) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om rätt
till ledighet för deltagande i frivillig försvarsverksamhet.

Nuvarande ordning

Beträffande frivilligpersonalens nuvarande rätt till ledighet m. m. vid
deltagande i frivillig försvarsutbildning gäller följande.

1. Enligt lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning
(studieledighetslagen) har arbetstagare såväl i allmän som i enskild tjänst rätt
till sådan ledighet. Lagen är tillämplig också på frivillig försvarsutbildning.
Den ger en arbetsgivare rätt att uppskjuta ledighet till senare tid än
arbetstagaren har begärt.

2. Lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning och avskedande av
arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m. m. ger i princip
samma skydd mot uppsägning och avskedande åt personal med A- eller
B-avtal och hemvärnsmän vid repetitionstjänstgöring (motsvarande) som
värnpliktig enligt lagen åtnjuter under värnpliktstjänstgöring. Däremot finns
inte något motsvarande skydd för frivillig som går igenom grundutbildning
för krigsbefattning (personal med A- eller B-avtal), befordringsutbildning
och kompletteringsutbildning eller utbildas till eller tjänstgör som instruktör.

3. I allmänna avlöningsavtal rörande statligt och kommunalt anställda
finns regler rörande löneförmåner vid deltagande i frivillig försvarsutbildning.

4. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) har utfärdat vissa rekommendationer
till sina medlemmar när det gäller beviljande av ledighet för
arbetstagare för att genomgå frivillig befälsutbildning, frivillig utbildning i
krigsbefattning och utbildning inom hemvärnet samt rörande den anställdes
löneförhållanden under sådan utbildning.

Utskottet

FFMK finner det med hänsyn till frivilligverksamhetens stora betydelse för
totalförsvaret vara ytterst otillfredsställande att den frivilliga försvarsutbildningen
enligt nuvarande ordning inte värderas högre än annan utbildning,
t. ex. av hobbykaraktär, när det gäller möjlighet att få ledighet. En klar brist i
nuvarande bestämmelser är vidare enligt kommitténs mening att frivillig
personal som går igenom försvarsutbildning - utom vad gäller repetitionsutbildning
- saknar skydd mot uppsägning och avskedande.

FFMK:s förslag till lagfäst rätt till ledighet för frivillig försvarsverksamhet
omfattar all avtalsenlig tjänstgöring inom totalförsvaret (repetitionsutbildning)
samt grundutbildning, befordringsutbildning och sådan kompletteringsutbildning
som behövs för att den enskilde skall uppnå eller behålla
kompetens för sin krigsbefattning. Rättigheten föreslås bli reglerad i lagen
(1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med
anledning av värnpliktstjänstgöring m. m. Lagen föreslås samtidigt kompletteras
med bestämmelser som ger all personal som går igenom frivillig
försvarsutbildning skydd mot uppsägning eller avskedande.

FöU 1985/86:10

I motionerna 1985/86:528 (c), 529 (fp) och 531 (m) hävdar motionärerna
att riksdagen vid behandlingen av föreliggande regeringsförslag bör fatta
beslut om att en lagstadgad rätt till ledighet för deltagande i frivillig
försvarsutbildning skall införas. I motion 531 (m) tar motionärerna sikte på
ett principbeslut om att en sådan lagstiftning skall träda i kraft den 1 januari
1987. Utformningen av ett lagförslag anser de bör ankomma på regeringen.
Även i motion 528 (c) föreslås att riksdagen begär ett lagförslag i ämnet.
Motion 529 (fp) föreslår en lagstiftning i enlighet med FFMK:s förslag.

Utskottet vill inledningsvis peka på att försvarsministern i propositionen
uttalar förståelse för de argument FFMK framför rörande sitt förslag om en
lagfäst rätt till ledighet för deltagande i frivilligutbildning för uppgifter i
totalförsvarets krigsorganisation. Han anser i likhet med kommittén att en
sådan rätt skulle bidra till att förbättra rekryteringen av personal för
frivilligverksamhet. Representanter för överbefälhavaren och för de frivilliga
försvarsorganisationerna har inför utskottet framfört liknande synpunkter
och prioriterat tillkomsten av en sådan lagstiftning mycket högt. En sådan
uppfattning kommer också till uttryck i motionerna 528 (c), 529 (fp) och 531
(m) som alla innehåller yrkanden att riksdagen nu skall fatta beslut i denna
fråga. Även utskottet har en positiv inställning till att en sådan rätt införs.
Det kan alltså konstateras att det finns en bred anslutning kring uppfattningen
att införandet av en sådan rättighet skulle vara till gagn för de frivilliga
försvarsorganisationernas verksamhet och därmed för totalförsvaret.

Mot denna bakgrund finner utskottet angeläget att regeringen aktivt och
utan tidsutdräkt förbereder ett lagförslag i ämnet. Utskottet har anledning
räkna med att så sker utan att riksdagen nu gör ett särskilt uttalande. Syftet
med motionerna 528 (c), 529 (fp) och 531 (m) får därmed anses vara
tillgodosett.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:528, yrkande 1, 1985/
86:529, yrkande 1, och 1985/86:531, yrkande 1, om uttalanden av
riksdagen angående en lagstadgad rätt till ledighet för deltagande i
frivillig försvarsutbildning.

2 Förmåner och ersättningar inom frivilligförsvaret
Propositionen

Regeringen har föreslagit riksdagen att

1. anta ett till propositionen fogat förslag till lag om ändring av familjebidragslagen
(1978:520),

2. godkänna vad föredragande statsrådet har förordat om ersättningar och
förmåner inom frivilligförsvaret.

Motioner

1985/86:528 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Gunhild Bolander (c) vari yrkas
(yrkande 2) att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
beträffande veckokursarvodet att man beaktar vad som anförts i motionen.

FöU 1985/86:10

1985/86:529 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) vari yrkas (yrkande 2) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
instruktionsersättning i samband med veckoslut och veckodagar.

1985/86:530 av Sten Sture Paterson (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att ingen tidsbegränsning för ersättning till
frivilliga instruktörer införs,

2. att riksdagen beslutar att det s. k. frivilligarvodet kopplas till ersättning
för kvalificerad övertid i vederbörandes lönegrad, alternativt till N 14:0,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ersättning för resa med egen bil.

1985/86:531 av Lennart Blom m. fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att för instruktörer vid hemvärnets övningar skall
maximigränsen för timarvode sättas till tolv timmar,

3. att riksdagen beslutar att veckokursarvodet för instruktörer fastställs till
300 kr. per dag.

Nuvarande ordning

De nuvarande ersättningarna och förmånerna till frivilligpersonal under
utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret i fred grundas på ett beslut av
riksdagen år 1977 (proposition 1976/77:49, FöU 8, rskr. 153). Efter förslag i
proposition 1982/83:115 har riksdagen vidare beslutat (FöU 1982/83:11, rskr.
291) att det dagpenningsystem, som i fred tillämpas för värnpliktiga m. fl.
under repetitionsutbildning, under beredskap och krig skall gälla även för
den frivilliga personal som tjänstgör inom försvarsmakten, inkl. hemvärnet,
och civilförsvaret.

Förmånssystemet i fred regleras genom bestämmelser som i vissa fall är
detaljerade. De bygger bl. a. på den indelning av utbildningen med hänsyn
till inriktningen för vilken redogjorts i det föregående. Det har också i olika
sammanhang gjorts gällande att systemet skapar orimliga olikheter i fråga
om ersättningar. Man har också uttalat att det är svårt att få en samlad bild av
förmånernas inbördes sammanhang och avvägning. Det nuvarande regelsystemet
medför vidare, framhålls det, ett alltför omfattande och betungande
administrativt arbete i förhållande till frivilligorganisationernas resurser.

Ersättningar och förmåner under beredskap och krig
Föredragande statsrådet

Föredragande statsrådet förordar att frivillig personal inom försvarsmaktens
och civilförsvarets krigsorganisation i enlighet med
riksdagens tidigare beslut (prop. 1982/83:115, FöU 11, rskr. 291) får
dagpenning enligt det dagpenningsystem som enligt värnpliktsförordningen
(1976:1008) gäller för värnpliktiga m. fl. vid repetitionsutbildning. Sådan
dagpenning motsvarar hel sjukpenning enligt den allmänna sjukförsäkringen.
Den enskilde avses dessutom erhålla s. k. fälttraktamente och i vissa fall
också befattningspenning. Försvarsministern föreslår att dagpenningsyste -

FöU 1985/86:10

met för hemvärnets personal tillämpas fr. o. m. den tidpunkt då hemvärnsberedskap
gäller eftersom hemvärnet kan antas bli den del av totalförsvaret
som först beordras inta beredskap. I det sammanhanget påpekar försvarsministern
att driftvärnets personal och personal inom företagshemvärnet skall
avlönas av sin arbetsgivare också under beredskapstillstånd och krig.

Frivillig personal som utbildas för och placeras i olika uppgifter inom
sjukvårdssektorn eller näringslivet föreslås lönemässigt jämställas
med övriga personalkategorier på tjänstgöringsplatsen. Detta betyder att
denna personal avses ersättas enligt gällande regler för anställda
inom näringslivet och den civila krigssjukvården. Personal från frivilligorganisationerna
som placeras i uppgifter vid enheter som organiseras på
liknande sätt som staber inom försvarsmaktens krigsorganisation, t. ex.
civilbefälhavarkanslier och länsstyrelsernas krigsorganisation, föreslås få
ersättning enligt det för försvarsmakten och civilförsvaret gällande dagpenningsystemet.
Även frivilligorganisationernas egen avtalsbundna personal
föreslås få ersättning enligt dagpenningsystemet.

Utskottet

Riksdagen har tidigare beslutat att det d a g p e n n i n g s y s t e m som gäller för
värnpliktiga m. fl. vid repetitionsutbildning också skall gälla för frivilligpersonal
i försvarsmaktens och civilförsvarets krigsorganisation
(prop. 1982/83:115, FöU 11). Nu föreliggande förslag innebär ingen ändring i
detta avseende. Försvarsministerns förslag rörande tidpunkten för dagpenningsystemets
tillämpning på hemvärnets personal är betingat av de ansvarsfulla
uppgifter hemvärnet har i övergången från fred till beredskap och krig.
Betydelsen av hemvärnets snabba insatser i ett sådant läge understryks
genom den föreslagna ordningen. Utskottet stöder också förslaget i propositionen
att frivilligpersonal med uppgifter inom sjukvårdssektorn och i
näringslivet lönemässigt skall jämställas med övrig personal på
tjänstgöringsstället. Detta innebär att utskottet inte ställer sig bakom en
hemställan till utskottet från Svenska Blå Stjärnan om att personal från
denna frivilligorganisation skall få dagpenning, bl. a. vid tjänstgöring inom
överblockorganisationen.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot vad försvarsministern
har förordat om ersättningar och förmåner till frivilligpersonal under
beredskap och krig.

Ersättningar och förmåner i fredstid
Föredragande statsrådet

I propositionen föreslås i linje med vad FFMK har förordat en väsentligt
vidgad tillämpning av dagpenningsystemet även i fredstid. Detta medför
bl. a. att dagpremier och utbildningspremier efter grundkurser kan slopas.
Regeringsförslaget innebär att dagpenning skall utbetalas till frivillig personal
vid centralt anordnad utbildning eller annan tjänstgöring. Dagpenning
föreslås även utbetalas vid sådan kvalificerad regional utbildning/tjänstgö -

FöU 1985/86:10

ring som förutsätter att vardagar tas i anspråk. Härvid skall den frivillige få
dagpenning under hel vardag samt under lördag och söndag som omsluts av
utbildning eller tjänstgöring. För att stimulera den lokala verksamheten och
förbättra rekryteringen till krigsorganisationen föreslås, med avsteg från vad
FFMK har förordat, att dagpenning skall utgå också vid s. k. hemortsutbildning
som pågår under en veckohelg, under förutsättning att inkomstbortfall
kan styrkas. En grundläggande förutsättning för att dagpenning skall utgå
bör enligt propositionen alltid vara att tjänstgöringen har som syfte att ge,
vidmakthålla eller höja kompetens för krigsplacering. Regeringen eller den
myndighet som regeringen utser avses tillsammans med berörd frivilligorganisation
fastställa vilken tjänstgöring som uppfyller dessa krav.

Befattningshavare inom hemvärnet och frivilligorganisationerna som
deltar i ledningsövning för totalförsvaret skall också erhålla ersättning med
dagpenning. Detsamma avses gälla personal i förband inom allmänna
hemvärnet som enligt särskilda bestämmelser medverkar vid bevakning och
efterspaning m. m. eller deltar i samövning med förband under krigsförbandsövning.

Vid all övrig utbildning som omfattar i genomsnitt minst sex timmar per
dag föreslås att det utbetalas dagersättning motsvarande dagersättning
till värnpliktig enligt värnpliktsförmånsförordningen (1976:1008).

Till personal inom allmänna hemvärnet som fullgör kontraktsenlig årlig
repetitionsutbildning liksom till frivillig avtalspersonal föreslås utgå en årlig
utbildningspremie.Denna förmån, som ersätter nuvarande dagersättning
och dagpremie, är avsedd att uppmuntra personalen att fullgöra
föreskriven utbildning. Enligt propositionen bör det ankomma på regeringen
eller myndighet som regeringen utser att i samråd med frivilligorganisationema
besluta om den årliga utbildningspremiens storlek. Regeringen
förutsätts också besluta om storleken av det arvode som försvarsministern
föreslår skall utgå till hemvärnspersonal som deltar i sammanträde med
hemvärnets särskilda organ för förslags- och beslutanderätt. Det bör enligt
propositionen också ankomma på regeringen att fatta beslut rörande
reseförmåner till frivillig personal och instruktörer. Till frågan om
ersättningar till instruktörer återkommer utskottet i det följande.

Försvarsministern förordar vidare att frivilligpersonalen skall ha rätt till
familjebidrag vid utbildning eller tjänstgöring som pågår fyra dagar i
följd och inte ger rätt till dagpenning eller lön enligt de grunder som gäller för
anställd personal. För närvarande krävs det att sådan verksamhet pågår
minst fem dagar i följd för att denna förmån skall kunna utgå. Vidare
förordar försvarsministern att frivilligpersonal som får dagpenning eller lön
enligt angivna grunder skall ha rätt till näringsbidrag. Därigenom ökar
frivilligpersonalens möjlighet att få näringbidrag såväl i fredstid som under
beredskap och krig. Ett genomförande av regeringens förslag i denna del gör
en ändring i familjebidragslagen (1978:520) nödvändig. Till propositionen är
fogat ett förslag härom.

FöU 1985/86:10

Utskottet

FöU 1985/86:10

Regeringens förslag om ersättningar i fredstid till frivilligpersonalen innebär
förbättringar som markerar statsmakternas vilja att stödja och uppmuntra
den frivilliga försvarsverksamheten. Genom de förbättringar av förmånerna
som förslaget innehåller ökas frivilligpersonalens möjligheter att delta i
grundutbildning och att fullgöra avtalsenlig tjänstgöring. Detta förhållande
bör kunna medföra en breddad och jämnare rekrytering inom frivilligorganisationerna.
Den vidgade tillämpningen av dagpenningsystemet i fredstid kan
också beräknas medföra en avsevärd administrativ förenkling. Vad försvarsministern
förordat om ersättningar och förmåner i fredstid inom frivilligförsvaret
biträds därför av utskottet. Utskottet tillstyrker att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520).
Förslaget är fogat till detta betänkande som bilaga.

Ersättningar till instruktörer
Föredragande statsrådet

Försvarsministern förordar att till en tillfällig instruktör vid utbildningskurs
som pågår minst tre kalenderdygn i följd med minst sex timmars verksamhet
per dygn skall utgå veckokursarvode med 150kr./dag. I förekommande
fall får instruktören härutöver ersättning för förlorad avlöning med belopp
som motsvarar hel sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Vid annan utbildning föreslås tillfällig instruktör få ett timarvode om
100 kr. som omfattar ersättning för normalt förberedelse- och efterarbete
samt restid. Maximalt åtta timmar per dygn föreslås kunna ersättas.

Beträffande instruktörernas reseförmåner ankommer det - som framgår
av redogörelsen i det föregående - på regeringen att fatta beslut.

Utskottet

Mot de föreslagna ersättningarna till tillfälliga instruktörer riktas det kritik i
olika avseenden i flera motioner.

I motion 1985/86:530 (m) föreslås att timarvodet skall utgå med ett
belopp som motsvarar ersättning för kvalificerad övertid i den lönegrad
instruktören är placerad om denne är statstjänsteman och i annat fall enligt
lönegrad N 14 (f. n. 105 kr.) i stället för med 100 kr. per timme som föreslås i
propositionen.

Utskottet finner det lämpligast att timarvodet till instruktörer bestäms till
ett visst belopp i kronor. Med ett system enligt motion 530 (m) skulle
instruktörens yrke och lön kunna påverka ersättningens storlek på ett sätt
som inte är önskvärt. Motion 530 bör inte bifallas i denna del.

Samma motionär hävdar vidare att den i propositionen föreslagna
maximigränsen för timarvode (åtta timmar per dygn) bör slopas. I
motion 531 (m) vill motionärerna ha maximigränsen höjd till tolv timmar per
dygn. Enligt motionärerna är den i propositionen föreslagna begränsningen
för snäv när det gäller hemvärnets övningar. Den kan, framhåller de,

medföra ett ökat behov av instruktörer.

Utskottet finner det vara rimligt att - som föreslås i propositionen -timarvodet skall kunna utgå för högst åtta timmar per dygn. För att en
instruktörsuppgift skall kunna fullgöras effektivt bör den begränsas på
angivet sätt. I sammanhanget bör påpekas att vissa instruktörer vid stora
övningar kan komma i åtnjutande av förbandsövningstillägg. Här behandlade
yrkanden i motionerna 530 och 531 bör avslås av riksdagen.

I motionerna 1985/86:528 (c) och 531 (m) föreslås att veckokursarvodet
fördubblas i förhållande till vad regeringen har förordat, dvs. fastställs
till 300 kr. per dag. Motionärerna jämför det föreslagna veckokursarvodet
med det timarvode om 100 kr., som försvarsministern förordar och
motionärerna godtar skall utgå till de frivilliga instruktörerna. För ett arbete
under en hel vecka (söndag-lördag) får instruktören alltså sammanlagt 1 050
kr., medan en veckoslutskurs som berör 2,5 dagar med timarvode ger
instruktören 2 000 kr. i ersättning. För att utjämna skillnaden mellan
ersättning i form av timarvode och veckokursarvode föreslås i motion 529
(fp) att timarvode i anslutning till lördag och söndag/helgdag bestäms till 80
kr./tim. medan veckokursarvodet fastställs till 250 kr./dag.

Enligt utskottets mening står det föreslagna veckokursarvodet och timarvodet
i acceptabel relation till varandra. Utskottet har därvid beaktat att
instruktörer vid veckokurser även får ersättning för mistad lön. Motionerna
528 (c), 529 (fp) och 531 (m) bör avslås i den del de rör timarvodets eller
veckokursarvodets storlek.

Motion 531 (m) tar också upp reseersättningarna till de tillfälliga
instruktörerna inom den frivilliga försvarsverksamheten.

Nu gällande bestämmelser, som innebär att reseförmåner till instruktörer
skall utgå enligt kollektivavtal som gäller för statstjänstemän i allmänhet, har
lett till olika tillämpning.

FFMK föreslår att bestämmelserna om reseersättningar till instruktörerna
skall förenklas och utformas så att dessa skall känna sig likformigt och rättvist
behandlade. I detta syfte föreslår kommittén att tillfällig instruktör vid färd
med egen bil till och från frivilligutbildning skall få ersättning enligt en
schablon med lägsta belopp enligt det statliga bilersättningsavtalet - för
närvarande 95 öre/km. Ett genomförande av förslaget skulle innebära att
bilersättningen blir lägre i de fall då frivilliginstruktören för närvarande får
ersättning enligt det statliga bilersättningsavtalets högre belopp. I andra fall
skulle förslaget innebära förbättringar i förhållande till det sätt på vilket
bestämmelserna i dag tillämpas.

Motion 531 syftar till att det statliga bilavtalets högre belopp skall vara
ersättningsnorm för instruktörer som i sin ordinarie tjänstgöring får bilersättning
på denna nivå.

Utskottet har inhämtat att man inom regeringskansliet för närvarande ser
över bestämmelserna om instruktörernas reseförmåner. Arbetet har enligt
vad utskottet har inhämtat som utgångspunkt FFMK:s förslag men andra
lösningar övervägs också. I avvaktan på resultatet av detta arbete bör
riksdagen inte uttala sig om instruktörernas reseförmåner. Motion 531 bör
avslås i denna del.

FöU 1985/86:10

Ersättningen i fredstid till hemvärnets befäl och
frivilligorganisationernas funktionärer

Det inom hemvärnet tillämpade systemet för ersättning av kostnader med
dels schablonersättning, dels ersättning mot räkning föreslås tillämpas inom
all frivillig försvarsverksamhet. Befäl inom allmänna hemvärnet föreslås
vidare i stället för arvode få befattningspenning. Även vissa funktionärer
inom frivilligorganisationerna föreslås få denna förmån. Frivilligorganisationernas
funktionärer i övrigt avses få arvode av nuvarande typ. Det
ankommer, anför försvarsministern, på regeringen eller myndighet som
regeringen utser att reglera ersättningar och arvoden. Utskottet har ingen
invändning mot vad föredragande statsrådet har förordat i denna fråga.

Genomförandet m. m.

Mot det i propositionen framlagda förslaget att de nya reglerna skall börja
tillämpas den 1 januari 1987 har utskottet ingen erinran. Ett ikraftträdande
vid denna tidpunkt är önskvärt, eftersom ett omfattande arbete med
utformning av olika detaljbestämmelser ännu återstår. Det bör i detta
sammanhang redovisas att förslaget beräknas kosta 12,5 milj. kr. Under
fjärde huvudtitelns anslag F 16. Frivilliga försvarsorganisationer m. m. har i
proposition 1985/86:100 bil. 6 beräknats medel för genomförande av
förslaget. Riksdagen har nyligen (FöU 1985/86:8, rskr. 182) anvisat medel
under anslaget enligt regeringsförslaget. Ett genomförande av förslaget
kommer också att medföra vissa kostnadsökningar under femte huvudtitelns
anslag Beredskapslagring och utbildning m. m. för hälso- och sjukvård i krig
och anslaget Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer under tionde
huvudtiteln. Försvarsministern föreslår efter samråd med cheferna för socialoch
arbetsmarknadsdepartementen att dessa kostnadsökningar för budgetåret
1986/87 får finansieras genom överskridande av berörda anslag.

Utskottets hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i familjebidragslagen
(1978:520),

2. beträffande ersättningar och förmåner under beredskap och krig
att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har förordat,

3. beträffande ersättningar och förmåner i fredstid

att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har förordat,

4. beträffande ersättningar till instruktörer

a) att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1985/86:530, yrkande 2, godkänner vad föredragande statsrådet
har förordat om att timarvodet skall bestämmas till visst belopp,

b) att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1985/86:530, yrkande 1, och 1985/86:531, yrkande 2,
godkänner vad föredragande statsrådet har förordat om maximigräns
för antalet timarvoden under ett dygn,

FöU 1985/86:10

c) att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1985/86:528, yrkande 2, 1985/86:529, yrkande 2, och
1985/86:531, yrkande 3, godkänner vad föredragande statsrådet har
förordat om storleken av veckokursarvode och timarvode,

d) att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet i övrigt har
förordat,

e) att riksdagen avslår motion 1985/86:530, yrkande 3, om reseersättningar
till instruktörer,

5. beträffande ersättningar och förmåner vid deltagande i frivillig
försvarsverksamhet i övrigt

att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har förordat.
Stockholm den 29 april 1986
På försvarsutskottets vägnar
Lennart Blom

Närvarande: Lennart Blom (m), Olle Göransson (s), Roland Brännström
(s), Åke Gustavsson (s), Kerstin Ekman (fp), Gunnar Björk i Gävle (c),
Evert Hedberg (s), Göthe Knutson (m), Ingvar Björk (s), Hans Lindblad
(fp), Olle Aulin (m), Iréne Vestlund (s), Christer Skoog (s), Lennart
Holmsten (s) och Anita Bråkenhielm (m).

Reservationer

1. Maximigränsen för timarvode till instruktör (punkt 2)

Lennart Blom, Göthe Knutson, Olle Aulin och Anita Bråkenhielm (alla m)
anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 9 börjar med "Utskottet
finner det vara” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Liksom motionärerna bakom motionerna 530 (m) och 531 (m) anser
utskottet att timarvode bör kunna utbetalas för mer än åtta timmar per dygn.
En maximigräns vid åtta timmar kan leda till att utbildning i vissa fall kommer
att kräva fler instruktörer, vilket leder till kostnadsökningar. Detta gäller
särskilt övningar inom hemvärnet. Utskottet förordar att maximigränsen
bestäms till tolv timmar. Detta bör riksdagen godkänna.

dels att utskottets hemställan (s. 10) i moment 4. b) bort ha följande lydelse:

4. beträffande ersättningar till instruktörer

b) att riksdagen med anledning av propositionen och motion
1985/86:530, yrkande 1, samt med bifall till motion 1985/86:531,
yrkande 2, godkänner vad utskottet har förordat om maximigräns för
antalet timarvoden under ett dygn.

FöU 1985/86:10

2. Storleken av veckokursarvode och timarvode (punkt 2)

Lennart Blom (m), Gunnar Björk i Gävle (c), Göthe Knutson (m), Olle
Aulin (m) och Anita Bråkenhielm (m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 9 börjar med ”Enligt
utskottets" och slutar med ”veckokursarvodets storlek” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening kommer det av försvarsministern förordade
veckokursarvodet att bli för litet i jämförelse med timarvodet, 100 kr., som
utskottet tillstyrker. Utskottet biträder motionerna 528 (c) och 531 (m) i
denna del. Veckokursarvodet bör alltså enligt utskottets mening bestämmas
till 300 kr.

dels att utskottets hemställan (s. 11) i moment 4. c) bort ha följande lydelse:

4. beträffande ersättningar till instruktörer

c) att riksdagen med anledning av propositionen, med bifall till
motionerna 1985/86:528, yrkande 2, och 1985/86:531, yrkande 3, samt
med avslag på motion 1985/86:529, yrkande 2, godkänner vad
utskottet har förordat om storleken av veckokursarvode och timarvode.

3. Storleken av veckokursarvode och timarvode (punkt 2)
Kerstin Ekman (fp) och Hans Lindblad (fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 9 börjar med ”Enligt
utskottets" och slutar med ”veckokursarvodets storlek” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening står det föreslagna veckokursarvodet och timarvodet
inte i acceptabel relation till varandra. Veckokursarvodet bör ökas och
timarvodet - såvitt gäller utbildning under lördag eller söndag/helgdag -minskas i förhållande till vad försvarsministern förordar. Utskottet förordar
de belopp för arvoden som anges i motion 529 (fp), dvs. 250 kr. för
veckokursarvode samt timarvode med 80 kr. under lördag/söndag/helgdag
och 100 kr. under övriga dagar. Detta bör riksdagen godkänna.

dels att utskottets hemställan (s. 11) i moment 4. c) bort ha följande lydelse:

4. beträffande ersättningar till instruktörer

c) att riksdagen med anledning av propositionen, med bifall till
motion 1985/86:529, yrkande 2, samt med avslag på motionerna
1985/86:528, yrkande 2, och 1985/86:531, yrkande 3, godkänner vad
utskottet har förordat om storleken av veckokursarvode och timarvode.

FöU 1985/86:10

Förslag till

FöU 1985/86:10

Lag om ändring i familjebidragslagen (1978: 520)

Härigenom föreskrivs att 3 § familjebidragslagen (1978:520) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §'

Med tjänstepliktig avses den som har inkallats för att

1. enligt värnpliktslagen (1941:967) eller lagen (1966:413) om vapenfri
tjänst fullgöra grundutbildning eller repetitionsutbildning i omedelbar anslutning
till grundutbildningen,

2. fullgöra sådan föreskriven utbildning till befattning för kompanibefäl
eller motsvarande utbildning som icke fullgörs enligt värnpliktslagen.

3. tjänstgöra vid hemvärnet eller
frivilligt utbilda sig för eller tjänstgöra
i befattning inom totalförsvaret,
om utbildningen eller tjänstgöringen
skall pågå minst fem dagar
i följd och icke ger rätt till dagpenning
som motsvarar vad värnpliktig
erhåller under repetitionsutbildning
eller rätt till lön enligt de grunder
som gäller för anställd personal.

3. tjänstgöra vid hemvärnet eller
frivilligt utbilda sig för eller tjänstgöra
i befattning inom totalförsvaret,
om utbildningen eller tjänstgöringen
skall pågå minst fyra dagar i
följd och icke ger rätt till dagpenning
som motsvarar vad värnpliktig
erhåller under repetitionsutbildning
eller rätt till lön enligt de grunder
som gäller för anställd personal.

Vid tillämpning av bestämmelserna
om näringsbidrag avses med
tjänstepliktig även den som har inkallats
för att fullgöra tjänstgöring
enligt civilförsvarslagen (1960:74)
eller lagen (1984:272) om skyldighet
för civilförsvarspliktiga att
tjänstgöra utanför civilförsvaret
och den som har inkallats till annan
utbildning eller tjänstgöring enligt
värnpliktslagen eller lagen om vapenfri
tjänst än som anges i första
stycket samt den som har inkallats
för att tjänstgöra vid hemvärnet eller
frivilligt utbilda sig för eller
tjänstgöra i befattning inom totalförsvaret
i andra fall än som anges
i första stycket 3.

Denna lag träder i kraft den I januari 1987.

Bilaga

1 Senaste lydelse 1984: 276.

tab Stockholm 1986 10900