om förkortad militärtjänstgöring för vissa fiskare (Betänkande 1981/82:FöU8 Försvarsutskottet)

FöU 1981/82:8

Försvarsutskottets betänkande
1981/82:8

om förkortad militärtjänstgöring för vissa fiskare

I motion 1980/81:521 av Kerstin Ekman (fp) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär sådan ändring av gällande regler att de fiskare som av
marinen avses utnyttjas i för krigsorganisationen ianspråktagna fiskefartyg
ges en förkortad grundutbildning inom marinen om ca två månader.

Överbefälhavaren, statens jordbruksnämnd och arbetsmarknadsstyrelsen
har yttrat sig över motionen.

Motionen

I motionen förordas en avkortning av värnpliktsutbildningen för besättningsmän
på de fisketrålare som används som hjälpfartyg (minsvepare) i
marinens krigsorganisation. Motionären redogör för hur sådana fartyg vid
mobilisering överlämnas till marinen medan deras besättning går till andra
uppgifter inom försvaret. De uttagna fartygen tilldelas därefter, anför hon,
en besättning som har grundutbildats för marinens stamfartyg av liknande
typ men som i allmänhet saknar erfarenhet av det fartyg på vilket de placeras.
Denna besättning behöver därför normalt en viss inlärningstid. Detta
hindrar, framhåller motionären, att fartyget omedelbart kan utnyttjas för
sina militära uppgifter. Det skulle enligt motionen vara fördelaktigt om en
del av besättningen på dessa marina hjälpfartyg kunde stanna ombord efter
mobilisering. Det gäller främst befälhavare, maskinist och hydrofonoperatör.
De grundläggande kunskaper i sjömanskap som denna personal fått
under yrkesutövningen framhålls. De motsvarar, anför motionären, vad de
värnpliktiga avses bibringas under grundutbildningen. Den komplettering av
militära kunskaper som de behöver är enligt motionären av relativt ringa
omfattning. Den bör kunna ges under en avsevärt kortare utbildningstid än
den som gäller för värnpliktiga i allmänhet. Motionären framhåller också de
svårigheter som möter fiskerinäringen och den betydelse näringen har för vår
folkförsörjning.

Remissyttrandena

Överbefälhavaren anför inledningsvis att de framförda argumenten för
avkortad värnpliktsutbildning även kan tillämpas på andra yrkesgrupper,
t. ex. på lantbrukare och lastbilsförare. Han pekar på att antalet uttagna till
utbildning för uppgifter på hjälpfartyg varje år bestäms av krigsorganisationens
behov. Ett system enligt motionärens förslag kan enligt överbefälhavaren
medföra att fler värnpliktiga än vad som krävs för att omsätta

1 Riksdagen 1981182. 10 sami. Nr 8

FöU 1981/82:8

krigsplacerad personal får förkortad grundutbildning. Om förkortningen
endast skulle gälla det antal fiskare som behövs i krigsorganisationen skulle
det nämligen uppfattas som orättvist för övriga fiskare och även för
värnpliktiga i övrigt. En förkortad grundutbildning kan också enligt
överbefälhavaren göra det svårare att omplacera fiskare som under
grundutbildningen visar sig lämpade för uppgifter på mera kvalificerade
fartyg.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) framhåller att förslaget om förkortad
grundutbildning för vissa fiskare ligger utanför styrelsens kompetensområde.
AMS pekar dock på att inskrivningen och fördelningen av värnpliktiga till
försvarsgrenar och utbildning sker redan i 18-årsåldern. De värnpliktiga har
då i relativt liten utsträckning valt yrke. I den mån de yrkesarbetar har de
gjort det under kort tid och för dem som ägnat sig åt fiskaryrket knappast
resulterat i yrkeskunskap.

Statens jordbruksnämnd hänvisar till sitt yttrande över motion 1979/80:276
(jfr FöU 1980/81:5). Nämnden uppgav sig i det sammanhanget inte ha något
att erinra mot att vissa fiskare befrias från militärtjänst men framhöll
samtidigt att befrielse för vissa grupper av värnpliktiga jordbrukare från
nämndens utgångspunkt tedde sig mer angelägen. Nämnden vidhåller denna
ståndpunkt som de anser ha giltighet även när det är fråga om förkortning av
värnpliktstjänstgöringen.

Utskottet

Motionären har i ett par tidigare motioner tagit upp frågor rörande
fiskerinäringen och fiskarnas värnpliktstjänstgöring. Utskottet vill inledningsvis
något beröra dessa.

I motion 1979/80:276 yrkade motionären att fiskare skulle ges möjlighet till
anstånd med och befrielse från värnpliktstjänstgöring på samma sätt som
rederianställda på svenska handelsfartyg. Som grund för yrkandet åberopades
bl. a. det avbräck för fiskarnas näringsutövning som följer av
värnpliktstjänstgöringen. Motionären framhöll också fiskets betydelse för
folkförsörjningen. Utskottet uttalade (FöU 1980/81:5) sin förståelse för de
svårigheter som drabbar yrkesfiskarna i samband med värnpliktstjänstgöringen.
Det ansåg emellertid dessa vara av den art att de på samma sätt som
motsvarande problem för andra yrkesgrupper borde lösas genom individuella
uppskov och de sociala förmåner som står de värnpliktiga till buds.
Anstånd med och befrielse från värnpliktstjänstgöring i den generella form
som förordades i motionen ansåg utskottet borde bedömas i anslutning till
den prövning av personalbehoven inom totalförsvarets olika verksamhetsområden
som sker inom 1978 års försvarskommitté. Motionen borde enligt
utskottets uppfattning avslås i avvaktan på resultaten av dessa överväganden,
ett förslag som riksdagen följde.

FöU 1981/82:8

Utskottet vill också erinra om motion 1980/81:593 (fp, m) som tog upp
frågan om en förnyelse av den svenska fiskeflottan genom att bygga
fiskefartyg i plast, lämpade för såväl civilt som militärt bruk. Motionen
avslogs av riksdagen i anslutning till dess behandling av vissa varvsfrågor
(prop. 1980/81:131, NU 1980/81:63, rskr 1980/81:393).

I motion 1980/81:521, som behandlas i detta betänkande, yrkar motionären
på en förkortad värnpliktsutbildning för vissa fiskare. Det gäller
besättningsmän, i första hand befälhavare, maskinister och hydrofonoperatörer,
på fiskebåtar som i krig avses användas som minsvepare i marinens
krigsorganisation. Hon anser - som närmare framgår av redogörelsen för
motionen i det föregående - att en förkortning av grundutbildningen är
möjlig om dessa värnpliktiga utbildas för krigsbefattningar på de fartyg där
de verkar i fred. Därigenom skulle ifrågavarande fartyg också snabbare än nu
är fallet kunna ställas om för sina krigsuppgifter. Motionären framhåller
också att den föreslagna minskningen av utbildningstiden med två månader
skulle göra avbräcket i yrkesutövningen i samband med värnpliktstjänstgöring
avsevärt mindre.

Motionärens förslag synes innebära att de värnpliktigas yrkeserfarenhet
skulle vara styrande för grundutbildningens längd. En sådan ordning är
främmande för vårt nuvarande värnpliktssystem. Utskottet kan dock
konstatera att de värnpliktigas utbildning och yrkeserfarenhet i viss
utsträckning på annat sätt beaktas i samband med inskrivningen av de
värnpliktiga. Strävan är att ta till vara den värnpliktiges förutsättningar i
värnpliktsutbildningen. Yrkesinriktningen är emellertid långt ifrån alltid
bestämd och definitiv redan före grundutbildningen. Vid krigsplacering av
värnpliktiga kan man också ta hänsyn till deras civila kunskaper. Värnpliktiga
fiskare kan t. ex. efter avslutad grundutbildning placeras i krigsbefattningar
på båtar som de har erfarenhet av i fred. På detta sätt kan man
underlätta hjälpfartygens övergång till sina krigsuppgifter, något som
motionären eftersträvar med sina förslag.

Utskottet är inte berett att biträda ett så vidgat hänsynstagande till de
värnpliktigas yrkeserfarenhet som motion 521 tar sikte på. Att i den
utsträckning som föreslås i motionen bygga på den civila erfarenheten hos
unga fiskare vid bedömande av grundutbildningens längd skulle tvinga fram
motsvarande beaktande av civil erfarenhet och utbildning vid bedömning av
andra värnpliktigas behov av grundutbildning. I och för sig kan man tänka sig
ett system där man nära nog individuellt prövar hur lång tid en värnpliktig
med hänsyn till sin utbildning och yrkesvana kan behöva för avsedd
krigsuppgift. Utskottet bedömer att en sådan ordning skulle bli svår att
rättvist administrera och dessutom ha så principiella aspekter att den måste
behandlas i ett vidare sammanhang än som nu är möjligt.

Beträffande de sociala skäl och motiv från försörjningsberedskapssynpunkt
som anges i motionen hänvisar utskottet till vad som har anförts i
betänkande FöU 1980/81:5.

FöU 1981/82:8

Utskottet vill i sammanhanget peka på att det i nuvarande system finns en
viss differentiering av grundutbildningens längd genom att värnpliktiga
hänförs till olika värnpliktskategorier med varierande utbildningstid. Chefen
för marinen har med anknytning till detta förhållande framfört till utskottet
att han kan tänka sig att undersöka en ändrad kategoritillhörighet för vissa
värnpliktiga i minsvepartjänst som kan leda till förkortad grundutbildning för
dessa. Mot sådana åtgärder inom ramen för nuvarande värnpliktssystem har
utskottet ingen erinran. Utskottet finner det naturligt - som marinchefen
också har anfört - att frågan om utbildningens omfattning tas upp i anslutning
till en eventuell förnyelse av beståndet av fisketrålare. En sådan förnyelse
med ökad anpassning till båtarnas krigsuppgifter avses övervägas i samarbete
med fiskerinäringen, enligt vad som anges i marinens planer för perioden
1982/83-1986/87.

Någon framställning av riksdagen i enlighet med motionsförslaget vill
utskottet inte tillstyrka. Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet att

riksdagen avslår motion 1980/81:521.

Stockholm den 10 november 1981

På försvarsutskottets vägnar
ERIC HOLMQVIST

Närvarande: Eric Holmqvist (s). Gudrun Sundström (s), Hans Lindblad (fp),
Åke Gustavsson (s), Ulla Ekelund (c), Evert Hedberg (s), Göthe Knutson
(m), Karl-Erik Svartberg (s). Anders Gernandt (c), Holger Bergman (s).
Eric Hägelmark (fp). Anita Johansson (s) och Erik Egervärn (c).

Reservation

av Hans Lindblad (fp) som anser att den del av utskottets anförande och
hemställan som på s. 3 börjar ”Motionärens förslag" och på s. 4 slutar
"motion 1980/81:521” bort ha följande lydelse:

Värnpliktsutbildningen skall ge kunskaper och färdigheter för en krigsplacering.
Därför bör inte fler utbildas än som behövs i krigsorganisationen.
Individen skall heller inte utbildas längre tid än som behövs för att klara
krigsuppgiften. Det statsfinansiella läget understryker ytterligare de två
senare kraven.

Motionären föreslår att sådana fiskare som kan krigsplaceras i en tjänst
liknande den de fullgör redan i fred skall få en väsentligt avkortad militär
grundutbildning. Detta särskilt i de fall där vederbörande i krig får tjänstgöra
på samma fartyg som han arbetar på redan i fred. Rimligen äger en sådan

FöU 1981/82:8

person i många avseenden bättre kunskap om fartygets handhavande än en
värnpliktig som tas från en helt annan funktion i samhället.

Flottan, liksom kustartilleriets fasta förband, tillämpar individvis personalomsättning.
Detta system gör det enklare att kunna variera utbildningstider
än i de fall där man har förbandsvis personalomsättning. Men självklart
bör strävan vara att i hela försvarsmakten söka de besparingsmöjligheter som
ligger i att man inte dubbelutbildar. Man bör alltså ta hänsyn till vad
individen kan och avkorta vederbörandes militära grundutbildning i de
avseenden han redan behärskar.

För att kunna genomföra en ökad differentiering enligt dessa tankar
behövs justeringar i värnpliktslagen. Regeringen bör lämna riksdagen förslag
till sådan lagändring.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:521 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om förslag till
ändringar i värnpliktslagen.