om förebyggande åtgärder m. m. mot jordskred och andra naturolyckor (prop. 1985/86:150) (Betänkande 1985/86:FöU11 Försvarsutskottet)

Försvarsutskottets betänkande

1985/86:11

om förebyggande åtgärder m. m. mot jordskred och
andra naturolyckor (prop. 1985/86:150)

1985/86:11

I betänkandet behandlas förslag som regeringen - efter föredragning av
statsrådet Sven Hulterström - har förelagt riksdagen i proposition
1985/86:150, bilaga 3 (i det följande kallad propositionen). Vidare behandlas
motionerna 1985/86:Fö411 och Fö419 - Fö421 från den allmänna motionstiden
1986 samt motion 1985/86:575 som har väckts med anledning av propositionen.

Sammanfattning

Utskottet godtar vad föredragande statsrådet har anfört om genomförande
av översiktliga och detaljerade undersökningar av risker för jordskred och
andra naturolyckor. Detta innebär att ansvaret för och finansieringen av vissa
översiktliga undersökningar liksom hittills åvilar staten. För ändamålet
får under budgetåret 1986/87 disponeras högst 750 000 kr. inom ramen för
fjärde huvudtitelns anslag Befolkningsskydd och räddningstjänst. För detaljerade
undersökningar svarar kommunerna inom ramen för den kommunala
självstyrelsen.

Utskottet delar också regeringens uppfattning att förebyggande åtgärder
mot jordskred och andra naturolyckor ligger inom den kommunala kompetensen
i den mån sådana inte skall vidtas inom ramen för samhällets räddningstjänst
eller omfattas av enskildas försäkringsskydd. 25 milj. kr. om året
bör enligt försvarsutskottet avsättas till stöd för kommuner där det finns särskilt
stora risker för naturolyckor. Den budgettekniska utformningen av stödet
anser utskottet bör prövas av finansutskottet.

Med anledning av motionsyrkanden behandlar utskottet frågan om ytterligare
ersättningar från staten för skador i samband med översvämningarna
hösten 1985 i Gävleborgs län. Utskottet anser att det bör ankomma på regeringen
att pröva denna fråga. I en reservation (c) förordas att 8 milj. kr. avsätts
för ytterligare ersättningar till drabbade fastighetsägare och jordbrukare
i länet.

Inledning

I mars 1979 bemyndigade regeringen chefen för dåvarande kommundepartementet
att tillkalla en kommitté med uppdrag att bl. a. utreda frågan om
geotekniska undersökningar och förebyggande åtgärder mot jordskred.

1 Riksdagen 1985186. 10 sami. Nr 11

Kommittén antog namnet räddningstjänstkommittén. Den avgav ijdecem- FöU 1985/86:11
ber 1982 delbetänkandet (Ds Fö 1983:2) Geotekniska undersökningar och
förebyggande åtgärder mot skred. Betänkandet har remissbehandlat$.

Mot bakgrund av de synpunkter som framfördes under remissbehandlingen
av räddningstjänstkommitténs betänkande och av statsfinansiella skäl
bereddes frågan ytterligare inom försvarsdepartementet. Även det förslag
som blev resultatet av den fortsatta beredningen inom försvarsdepartementet
har remissbehandlats.

Propositionen innehåller (s. 1-2) en kortfattad redogörelse för de båda
förslagen och remissyttrandena över dem. Regeringens förslag bygger på resultaten
av nämnda utredningsarbete.

Propositionen

Regeringen har föreslagit riksdagen att

1. godkänna att statens räddningsverk under budgetåret 1986/87, inom
ramen för fjärde huvudtitelns anslag H 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst,
får disponera högst 750 000 kr. för att genomföra översiktliga undersökningar,

2. godkänna att inom ramen för det extra skatteutjämningsbidraget särskilda
medel om 25 milj. kr. om året avsätts för bidrag till särskilt utsatta
kommuner för förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor,

3. ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om genomförande av
detaljerade och översiktliga undersökningar samt förebyggande åtgärder
mot jordskred och andra naturolyckor.

Av skäl som närmare redovisas i det följande överlämnas yrkande 2 till finansutskottet
för beredning.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden

1985/86:Fö411 av Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till lagstiftning om skyldighet för kraftbolagen att
sänka nivån i regleringsmagasinen när det enligt SMHI föreligger översvämningsrisk,
enligt vad som anförs i motionen.

1985/86:Fö419 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) vari yrkas 1.

att riksdagen beslutar om ett anslag till länsstyrelsen i Gävleborgs län
på 8 milj. kr. att utbetalas efter länsstyrelsens prövning till enskilda fastighetsägare
och jordbrukare,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av principerna för skydd
vid naturolyckor,

3. att riksdagen uttalar sig för nödvändigheten av en information om möjligheterna
att teckna allriskförsäkring.

1985/86:Fö420 av Olle Westberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin FöU 1985/86:11
mening ger regeringen till känna behovet av åtgärder för att mildra översvämningshoten
i sjön Vargen.

1985/86:Fö421 av Bertil Måbrink (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar att
under bil. 18 Oförutsedda utgifter anvisa 8 000 000 kr. avseende ersättning
till egnahemsägare och jordbrukare som drabbats av översvämningarna i
Ovanåkers och Bollnäs kommuner.

Motion med anledning av proposition 1985/86:150

1985/86:575 av Lars De Geer (fp) och Flans Lindblad (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att ett åtgärdsprogram tas fram i syfte att
komma till rätta med översvämningsproblemen, i första hand i Kopparbergs
och Gävleborgs län.

Undersökningar
Föredragande statsrådet

Statsrådet behandlar olika typer av undersökningar med anledning av risker
för naturolycka. Med naturolycka avses i enlighet med riksdagens beslut
om ersättning för skador till följd av naturolyckor (prop. 1983/84:6, BoU 6,
rskr. 41) en naturhändelse som inte är vanlig eller inte har ett långsamt och
odramatiskt förlopp. Som exempel på naturolycka anges i propositionen
åsknedslag, jordskred, jordras, bergras och laviner, jordskalv, stormar och
hagel, översvämningar och snötryck (snöoväder).

Undersökningar med anledning av risker för naturolycka anges av statsrådet
vara av två slag, detaljerade undersökningar och översiktliga undersökningar.

Detaljerade undersökningar syftar till att utröna risken för en bestämd
naturolycka. Resultatet av en sådan undersökning kan utnyttjas för
direkta åtgärder för att förhindra denna.

Föredragande statsrådet påpekar att statliga och kommunala myndigheter
vid planläggning eller tillståndsgivning har ansvar för att ny bebyggelse inte
kommer till stånd i områden som med hänsyn till bl. a. grundförhållanden
inte är lämpliga att bebygga. Flan konstaterar att det inte finns något motsvarande
fortlöpande ansvar för att grundförhållandena under befintlig bebyggelse
är tillräckligt stabila. Enligt hans mening är kommunerna bäst lämpade
att iklädas också ett sådant ansvar. Kommunen har den bästa kännedomen
om förhållandena på platsen och svarar för räddningstjänsten liksom
för väghållningen, vatten- och avloppssystemen m. m.

Enligt propositionen bör kommunerna inom ramen för den kommunala
självstyrelsen pröva om detaljerade undersökningar bör komma till stånd.

Kommunernas ansvar för sina invånare garanterar enligt statsrådet att detaljerade
undersökningar kommer att vidtas i den utsträckning som framstår
som motiverad. Kostnaderna för undersökningarna torde inte, anför han,
vara större än att de kan bäras av de enskilda kommunerna. Någon åtgärd
från statens sida är enligt hans mening inte påkallad.

Översiktliga undersökningar vidtas rörande områden där tfisk för
naturolycka är känd och av sådan art att förebyggande åtgärder inte behöver
vidtas för tillfället. Föredragande statsrådet anser att vissa sådana översliktliga
undersökningar liksom hittills bör bekostas av staten. Han föreslårätt statens
räddningsverk inom en given ekonomisk ram får i uppgift att bedöma
verksamheten. Statsrådet utgår därvid från att verket i de enskilda ärendena
samråder med expertmyndigheter i erforderlig omfattning. Han anser att
verket bör få disponera högst 750 000 kr. om året för verksamheten. För
budgetåret 1986/87 förordar han att denna uppgift finansieras inom ramen
för fjärde huvudtitelns anslag H 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst.

Utskottet

Översiktliga och detaljerade undersökningar av risker för jordskred och
andra naturolyckor är enligt utskottets mening mycket angelägna. Genom
sådana ges vägledning för förebyggande åtgärder mot bl. a. jordskred och
översvämningar. Utskottet har ingen invändning mot vad föredragande
statsrådet har anfört om genomförande och finansiering av sådana undersökningar.
Riksdagen bör godkänna att statens räddningsverk under budgetåret
1986/87 får disponera högst 750 000 kr. av fjärde huvudtitelns anslag H 1.
Befolkningsskydd och räddningstjänst för att genomföra översiktliga undersökningar.

Förebyggande åtgärder
Föredragande statsrådet

Statsrådet framhåller inledningsvis att det på många håll i landet är angeläget
att vidta förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Att så inte redan har
skett beror bl. a. på att det är oklart vem som är ansvarig för åtgärderna.

Statsrådet pekar på att det i en situation när ett jordskred eller en annan
naturolycka är omedelbart förestående kan föreligga skyldighet för samhällets
räddningstjänst att vidta åtgärder. Skyldighet för räddningstjänsten att
ingripa kan nämligen föreligga redan innan en händelse har inträffat om
denna befaras vara omedelbart förestående. Han betonar dock att rent förebyggande
åtgärder, dvs. åtgärder som vidtas på förhand för att förebygga att
en händelse som kan leda till att skador inträffar eller föranleder skador,
faller utanför räddningstjänstbegreppet. I ett antal fall har emellertid omfattande
och kostnadskrävande bl. a. skredförebyggande åtgärder hänförts
till räddningstjänst. Föredragande statsrådet uppger att under åren 1980-85
har staten betalat sammanlagt 28,6 milj. kr. till kommuner som ersättning
för räddningstjänstkostnader i samband med förebyggande åtgärder.

I den mån ansvaret för förebyggande åtgärder mot jordskred inte faller
inom ramen för samhällets räddningstjänst eller omfattas av enskildas försäkringsskydd,
ligger det enligt statsrådets mening inom den kommunala
kompetensen att ombesörja dessa åtgärder.

Vad statsrådet uttalar om förebyggande åtgärder mot jordskred bör enligt
hans mening i tillämpliga delar också gälla förebyggande åtgärder mot andra

naturolyckor. Bl. a. bör deti anser han, tillämpas på sådana naturolyckor FöU 1985/86:11
som är sällsynt förekommande och naturolyckor där gällande lagstiftning
redan i dag ger vissa möjligheter att vidta förebyggande åtgärder. Han pekar
på att det i vattenlagen (1983>291) finns en viss grund för att vidta förebyggande
åtgärder mot översvämningar. De åtgärder som kommunerna kan
komma att vidta bör endast utgöra ett komplement till vad som kan genomföras
i enlighet med vattenlagens regler.

Föredragande statsrådet uppehåller sig också vid frågan i vilken omfattning
berörda fastighetsägare kan förväntas bidra till kommuners kostnader
för förebyggande åtgärder. Han påminner därvid om att ansvaret för skydd
av egendom först och främst åvilar egendomens ägare eller hans försäkringsgivare.
Mot bakgrund härav bör fastighetsägaren enligt statsrådets mening
ha ett intresse av att förebyggande åtgärder vidtas och därmed också vara
benägen att bidra till finansieringen av kostnaden för dem, t. ex. genom att
göra åtaganden gentemot kommunen om medverkan i finansieringen.

Statsrådet förordar slutligen att inom systemet med extra skatteutjämningsbidrag
25 milj. kr. om året avsätts för förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor. På det sättet skulle staten mer påtagligt
kunna stödja de mest utsatta kommunerna i deras verksamhet att förebygga
allvarliga naturolyckor. Efter samråd med chefen för finansdepartementet
förordar statsrådet Hulterström att 25 milj. kr. av det belopp som finansministern
i proposition 1985/86:150, bil. 1 har förordat för extra skatteutjämningsbidrag
under sjunde huvudtiteln avsätts för nu nämnda åtgärder.

Utskottet

Utskottet finner inte anledning till erinran eller särskilt uttalande rörande
vad föredragande statsrådet anför om att det ligger inom den kommunala
kompetensen att vidta förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor. Utskottet ställer sig också bakom de i propositionen redovisade
principerna för hur kostnaderna härför skall bestridas. Utskottet anser
alltså att staten bör stödja de mest utsatta kommunerna i deras verksamhet
att förebygga allvarliga naturolyckor. 25 milj. kr. om året är enligt utskottets
uppfattning ett lämpligt belopp att avsätta för sådant statligt stöd. Den budgettekniska
utformningen av stödet - som berörs av ett yrkande i motion
1985/86:565, hänförd till finansutskottet - bör enligt försvarsutskottets mening
prövas av nämnda utskott. Regeringens förslag i denna del överlämnas
därför till finansutskottet.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna 1985/86:Fö411
(vpk), FÖ420 (s) och 575 (fp) som alla gäller förebyggande åtgärder mot
översvämningar.

I motion FÖ411 (vpk) föreslås en lagstiftning om att kraftföretagen
vid översvämningsrisker måste tappa ur sina regleringsmagasin till en rimlig
nivå. Denna bör enligt motionärernas uppfattning fastställas till en 75-procentig
uppfyllnadsgrad. Om en sådan avtappning vidtagits i augusti 1985
hade sannolikt inga svårare översvämningsskador inträffat under hösten
nämnda år, anser de.

Utskottet har inhämtat att en särskild utredare (dammsäkerhetsutredning -

en) har i uppdrag att utreda dammsäkerhetsfrågor samt överväga åtgärder FöU 1985/86:11
för att minska risken för och effekterna av översvämningar. I utredningsdirektiven
(dir. 1985:47) anges bl. a. att faktorer som kan vara av betydelse för
att förebygga översvämningar bör belysas och kompletterande lagstiftning
övervägas. Utskottet räknar med att behovet av en lagstiftning av det slag
motionärerna förordar prövas inom ramen för detta utredningsarbete. Motion
Fö411 bör avslås av riksdagen.

Motion FÖ420 (s) gäller åtgärder mot ett översvämningshot som enligt
motionen föreligger i sjön Varpen. Sjön, som tillhör Ljusnans vattensystem,
har ett trångt utlopp som gör den mycket känslig för höga vattenföringar.
Vissa utredningar har, enligt vad motionärerna uppger, utförts rörande
tänkbara rensningsarbeten i strömfåran för att kunna hålla sjöns nivå
nere. Utredningarna syftade till en sänkning av sjöns vattennivå med upp till
en meter. Sådana åtgärder kan, anför motionärerna, inte innebära någon
garanti för att översvämningar undviks under alla tänkbara nederbörds- och
temperaturförhållanden. De kan dock, enligt deras mening, ändå förutsättas
ge en rimlig säkerhet mot översvämningar. Kostnaderna härför, enligt
en översiktlig kalkyl beräknade till 30-35 milj. kr., måste enligt motionen
vägas mot de stora ekonomiska fördelar som en rensning skulle medföra.

Utskottet anser att det är angeläget att förebyggande åtgärder vidtas där
det finns ett hot om naturolycka. Som vägledning för hanteringen av översvämningshotet
i sjön Varpen bör enligt utskottets mening gälla de principer
för att vidta förebyggande åtgärder som utskottet har godkänt i det föregående.
Utskottet vill också peka på att frågan kan komma att beröras av
dammsäkerhetsutredningens arbete. Med hänvisning till det anförda anser
utskottet att motion Fö420 inte bör bifallas.

I motion 575 (fp) föreslås ett åtgärdsprogrami syfte att komma till
rätta med översvämningsproblemen i första hand i Kopparbergs och Gävleborgs
län. Motionärerna ger exempel på åtgärder som enligt deras mening
bör kunna vidtas. Bl. a. föreslår de att Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut (SMFII) utarbetar ett förvarningssystem och att kraftföretagen
får skyldighet att upplysa om vattennivåer m. m. Byggande av vallar,
förstärkande av broar och dammar och rensning av forsnackar är andra åtgärder
som förordas. Motionärerna anser vidare att räddningstjänsten i
kommuner med översvämningsrisker bör tillföras extra resurser, t. ex. civilförsvarsorganisationens
personal och materiel.

Utskottet anser att motion 575 (fp) lämnar exempel på åtgärder som var
och en men särskilt i samverkan minskar riskerna för översvämning eller
mildrar verkningarna av sådana. Ytterligare underlag för ett åtgärdsprogram
av det slag som motionärerna åsyftar torde framkomma som resultat
av det pågående arbetet inom kommittén för undersökning av allvarliga
olyckshändelser och dammsäkerhetsutredningen.

Liksom motionärerna vill utskottet betona kommunernas huvudansvar
och framhålla värdet av en handlingsberedskap för naturolyckor på den lokala
nivån. När sådana olyckor inträffar bör också resurser inom totalförsvaret
vid behov få tas i anspråk i det avhjälpande arbetet.

Ett åtgärdsprogram i förebyggande syfte kan endast tillskapas i samverkan
mellan olika myndigheter m. fl. Berörda kommuner, länsstyrelser och

kraftföretag liksom statens räcklningsverk, SMHI och arbetsmarknadsstyrel- FöU 1985/86:11

sen torde behöva ta del i ett sådant arbete. Vissa åtgärder är föga kostsamma
och kan vidtas relativt snabbt medan andra är dyra och tar lång tid att genomföra.
Utskottet förutsättef att statens räddningsverk, som inrättas den
1 juli 1986, tar initiativ till överläggningar om åtgärder på området. Utskottet
har tidigare (FöU 1984/85:12 s. 5) understrukit vikten av att förebyggande
arbete ges den tyngd i räddningsverkets verksamhet som förutsattes av
försvarsministern i proposition 1984/85:161 om verkets inrättande. Med
hänvisning härtill anser utskottet att riksdagen nu inte bör uttala sig om behovet
av ett åtgärdsprogram. Motion 575 bör alltså avslås.

Ersättningar för skador vid översvämningarna hösten
1985 m. m.

Hosten 1983 godkände riksdagen principer för ersättning för skador till följd
av naturolyckor (prop. 1983/84:6, BoU 6, rskr. 41). 1 samband därmed angavs
att försäkringsgivarna åtagit sig att införa ett obligatoriskt helvärdesskydd
inom hem-, villa-, fritidshus- och lantbruksförsäkringarna. För de nya
åtagandena avsågs gälla en självrisk av en storleksordning som stimulerar
försäkringstagarna till skadeförebyggande åtgärder i sådana områden som
är utsatta för återkommande skadehändelser. Sedan den 1 januari 1984 innefattar
nämnda slag av försäkringar obligatoriskt skydd för byggnader, inventarier
och lösöre vid översvämningar och andra naturolyckor. Eftersom
det utvidgade skyddet inte skulle komma att täcka alla skador till följd av
naturolyckor avsågs en prövning ske från fall till fall om ersättning skulle
utgå av statliga medel. Sådana skulle antingen anvisas särskilt av riksdagen
eller tas från anslaget Oförutsedda utgifter med redovisning i efterhand för
riksdagen. De principer efter vilka ersättningsfrågor i huvudsak skulle prövas
angavs i propositionen.

Regeringen har den 19 december 1985 beslutat om ersättning av statliga
medel för skador vid översvämningar hösten 1985 som inte omfattas av det
utvidgade försäkringsskyddet. Enligt beslutet får länsstyrelsen i Gävleborgs
län bl. a. inom en ram av högst 200 000 kr. utbetala ersättningar i särskilt
ömmande fall till enskilda skadelidande för kostnader för återställning av
tomter med ett belopp som motsvarar högst 70 % av kostnader som överstiger
10 000 kr. Medel för ersättningar enligt beslutet skulle utgå från det för
budgetåret 1985/86 anvisade förslagsanslaget Oförutsedda utgifter.

Enligt motion Fö419 (c) är det belopp om sammanlagt 200 000 kr. som
regeringen har beslutat ställa till länsstyrelsens förfogande för ersättningar
till vissa fastighetsägare i Gävleborgs län otillräckligt i förhållande till skadornas
omfattning. De finner det också otillfredsställande att regeringsbeslutet
inte alls tar upp ersättningar till skadelidande jordbrukare för skador
som inte betraktas och ersätts som skördeskador. Enligt motionärerna bör
riksdagen besluta om ett anslag till länsstyrelsen i Gävleborgs län på 8 milj.
kr. för ersättningar till fastighetsägare och jordbrukare som lidit skada till
följd av översvämningen hösten 1985 och inte ersatts på annat sätt. I motionen
föreslås vidare att riksdagen hos regeringen skall begära en översyn av
principerna för skydd vid naturolyckor och uttala sig för nödvändigheten av

information om möjligheterna att teckna allriskförsäkring (en dyrare och FöU 1985/86:11
mer täckande försäkring med lägre självrisk).

Även i motion FÖ421 (vpk) föreslås av liknande skäl att 8 milj. kr. anvisas
som ersättning till skadelidande egnahemsägare och jordbrukare som drabbats
av översvämningarna i Ovanåkers och Bollnäs kommuner. I motionen
föreslås att beloppet anvisas under förslagsanslaget Oförutsedda utgifter.

Utskottet

Inför utskottet har upplysts att regeringen vid reglering av ersättningar
av statliga medel för skador vid översvämningarna hösten 1985 har utgått
från de principer som riksdagen år 1983 ställde sig bakom. Utskottet har vidare
inhämtat att man inom försvarsdepartementet avser att utvärdera försäkringsskyddet
och det statliga ersättningssystemet mot bakgrund av erfarenheter
från översvämningarna hösten 1985. Resultatet härav kan enligt utskottets
mening tänkas få betydelse bl. a. i den mån en skadelidande drabbas
av skador även i samband med snösmältningen våren 1986.

Omfattningen av skadorna vid översvämningarna hösten 1985 och tilllämpningen
av ett nytt system kan enligt utskottets bedömning ha försvårat
prövningen av ersättningskraven. Enligt utskottets mening framstår vissa av
de lämnade ersättningarna som otillräckliga. De av riksdagen godtagna
principerna borde ge utrymme för generösare ersättningar till drabbade fastighetsägare
och jordbrukare än som hittills har utbetalats.

Det bör enligt utskottets mening ankomma på regeringen att bedöma om
ytterligare ersättning bör utbetalas. Medel för ytterligare ersättningar vill utskottet
inte förorda att riksdagen anvisar. Regeringen har genom förslagsanslaget
Oförutsedda utgifter tillgång till medel för alla ersättningar som kan
befinnas skäliga enligt de hittills fastlagda ersättningsprinciperna och resultaten
av nämnda utvärdering.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion FÖ419 (c), yrkande
1, och motion Fö421 (vpk) bör avslås av riksdagen.

Yrkande 2 i motion Fö419 gäller förslag om en översyn av principerna
för skydd mot naturolyckor. En sådan översyn är utskottet inte berett att
ställa sig bakom innan man har fått ytterligare erfarenheter av det nyligen
införda systemet. Motionsyrkandet bör inte bifallas.

Yrkande 3 i sistnämnda motion gäller information om möjligheter att
teckna allriskförsäkringar. Sådan information är - som motionärerna uttalar
- angelägen. Utskottet räknar med att försäkringsbolagen själva kommer
att informera om sitt försäkringsutbud. Utskottet utgår från att berörda
länsstyrelser och kommuner känner ansvar för att invånarna i områden med
påtagliga risker för naturolyckor äger kännedom om det försäkringsskydd
som finns att tillgå. Ett uttalande av riksdagen i frågan bedömer utskottet
mot den bakgrunden inte vara nödvändigt. Yrkande 3 i motion Fö419 bör
inte bifallas av riksdagen.

Utskottets hemställan

FöU 1985/86:11

1. beträffande genoHtfärande av detaljerade och översiktliga under

sökningar

a) att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört,

b) att riksdagen godkänner att statens räddningsverk under budgetåret
1986/87, inom ramen för fjärde huvudtitelns anslag H 1. Befolkningsskydd
och räddningstjänst, får disponera högst 750 000 kr.
för att genomföra översiktliga undersökningar,

2. beträffande förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor a)

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö411 om viss lagstiftning
rörande kraftbolagen,

c) att riksdagen avslår motion 1985/86.FÖ420 om åtgärder mot
översvämningshot från sjön Varpen,

d) att riksdagen avslår motion 1985/86:575 om ett uttalande av
riksdagen angående ett åtgärdsprogram mot översvämningar i Kopparbergs
och Gävleborgs län,

3. beträffande ersättningar för skador vid översvämningarna hös -

a) att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Fö419, yrkande 1, och
1985/86:Fö421 om anvisning av medel för ytterligare ersättningar,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö419, yrkande 2, om översyn
av principerna för skydd mot naturolyckor,

c) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö419, yrkande 3, om information
om allriskförsäkring.

Stockholm den 22 maj 1986
På försvarsutskottets vägnar
Lennart Blom

Närvarande: Lennart Blom (m), Olle Göransson (s), Åke Gustavsson (s),
Kerstin Ekman (fp), Gunnar Björk i Gävle (c), Göthe Knutson (m), Ingemar
Konradsson (s), Ingvar Björk (s). Hans Lindblad (fp), Olle Aulin (m),
Iréne Vestlund (s), Gunhild Bolander (c). Christer Skoog (s). Barbro Evermo
(s) och Lennart Holmsten (s).

ten 1985

Reservation

Gunnar Björk i Gävle (c) och Gunhild Bolander (c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 8 börjar med ”Det bör”
och slutar med ”avslås av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Kostnaderna för inträffade skador är stora för småföretagare och låntbru- FöU 1985/86:11
kare, dagens ersättningsregler drabbar dessa orimligt hårt. Skördeskadeskyddet
täcker t. ex. inte dessa kostnader. J

Med hänsyn till de svåra skador och därmed stora kostnader sorn villaägare
och andra fastighetsägare har drabbats av bör extra medel tilldelas.

Utskottet anser att 8 milj. kr. bör - i linje med motionerna FÖ419 och
Fö421 (vpk) - ställas till länsstyrelsens i Gävleborgs län förfogande för ytterligare
ersättningar. Medel härför behöver riksdagen inte anvisa. Regeringen
har genom förslagsanslaget Oförutsedda utgifter tillgång till medel för de ytterligare
ersättninger som enligt utskottets mening bör utbetalas.

Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 9) i moment 3. a) bort ha följande lydelse:

3. beträffande ersättningar för skador vid översvämningarna hösten
1985

a) att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Fö419, yrkande
1, och 1985/86:Fö421 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört om ytterligare ersättningar.

Särskilt yttrande

Information om risker för naturolyckor, m. m.

Lennart Blom, Göthe Knutson och Olle Aulin (alla m) anför:

Frågan om information om möjligheten att teckna allriskförsäkringar som
skydd mot naturolyckor har tagits upp i utskottets betänkande (s. 8). Utskottet
räknar med att försäkringsbolagen informerar om sitt försäkringsutbud.

Utskottet utgår också ifrån att berörda länsstyrelser och kommuner känner,
som det heter i betänkandet, ”ansvar för att invånarna i områden med påtagliga
risker för naturolyckor äger kännedom om det försäkringsskydd som
finns att tillgå.”

Till detta vill vi framhålla att berörda länsstyrelser - liksom kommuner -har ett informationsansvar gentemot invånarna i områden med påtagliga risker
för naturolyckor. Vi vill således fastslå att det åligger varje sådan länsstyrelse
att informera invånarna om de risker som föreligger och om att försäkringsskydd
finns att tillgå.