Om förbättrad skattekontroll av vinster på värdepapper (prop. 1986/87:78) (Betänkande 1986/87:SkU28 Skatteutskottet)

Skatteutskottets betänkande
1986/87:28

om förbättrad skattekontroll av vinster på
värdepapper (prop. 1986/87:78)

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om förbättrad skattekontroll
av vinster på värdepapper och de i anslutning därtill väckta
motionerna. Vidare behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden i år avseende frågor om generalklausulen m.m.,
taxering och uppbörd. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker
samtliga motionsyrkanden. Vid betänkandet har fogats 22 reservationer.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1986/87:78 att
riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i
taxeringslagen (1956:623).

I propositionen föreslås ett par kompletteringar i taxeringslagen i syfte att
uppnå en bättre kontroll av beskattningen vid försäljningar av värdepapper.
Enligt förslaget blir en fondkommissionär skyldig att efter anmaning lämna
uppgifter om avyttringar av värdepapper som har gjorts av en viss namngiven
person eller av i förväg ej bestämda personer.

Lagförslaget har följande lydelse.

SkU

1986/87:28

1 Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 28

Förslag till

Sk U 1986/87:28

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956: 623)
dels att 39 § 3 och 4 mom. skall betecknas 4 respektive 5 morn.,
dels att 39 § 1 mom. och 51 § skall ha följande lydelse,
dels att det i 39 § skall införas ett nytt moment, 3 morn., av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse
39 §

1 morn.1 1 särskilda fall skola efter anmaning kontrolluppgifter för
nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning: Uppgiftsskyldig

Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

9. Redare. Den som uppburit Åtnjutna förmåner,

lön eller annan gottgörelse
som utgör beskattningsbar
inkomst
enligt lagen om sjömansskatt.

Föreslagen lydelse
39 §

1 mom . I särskilda fall skall efter anmaning kontrolluppgifter för nästföregående
kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

9. Den som har tillstånd
att driva fondkommissionsrörelseenligt

fondkommissionslagen
(1979:748).

Namngiven person.

10. Redare.

Den som uppburit
lön eller annan gottgörelse
som utgör beskattningsbar
inkomst
enligt lagen om sjömansskatt.

Sådana uppgifter
som enligt 19 § lagen
(1985:571) om värdepapper
smarknaden
skall tas in i avräkningsnota
och som
avser avyttring av
fondpapper enligt 4 §
samma lag eller av optioner
som. utan att
vara fondpapper, är
föremål för marknadsmässig
omsättning.

Åtnjutna förmåner.

1 Senaste lydelse 1985:406.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:28

39 §

3 mom. Den som har tillstånd
att driva fondkommissionsrörelse
enligtfondkommissionslagen (1979:
748) är skyldig att efter anmaning
lämna uppgifter som avses i I
mom. 9 även i fråga om ej namngivna
personer.

51 §2

Anmaning som avses i 22 § 2 morn., 31 § 2 morn., 33 och 36 §§, 39 § 1
mom. samt 45 § får utfärdas av länsskattemyndighet, lokal skattemyndighet,
taxeringsnämnd, och tjänsteman som biträder taxeringsnämnden.
Samma rätt tillkommer den som verkställer taxeringsrevision, dock att han
icke får anmana någon att avlämna självdeklaration.

Anmaning som avses i 39 § 2 mom. utfärdas av länsskattemyndigheten i
det län där den uppgiftsskyldige är bosatt.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I de fall som avses i 39 § i morn., Anmaning som avses i 39 § 3
41 §, 42 § 2 mom. samt 42 § 3 mom. mom. utfärdas av riksskatteverket

andra stycket får anmaning utfär- eller efter verkets bestämmande av

das av länsskattemyndighet och lo- länsskattemyndigheten i det län där

kal skattemyndighet. den uppgiftsskyldige har sitt säte

eller driver verksamhet.

I de fall som avses i 39 § 4 morn.,
41 §, 42 § 2 mom. samt 42 § 3 mom.
andra stycket får anmaning utfärdas
av länsskattemyndighet och lokal
skattemyndighet.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1987.

2 Senaste lydelse 1986: 1284.

1* Riksdagen 1986187.6 sami. Nr 28

Motioner

SkU 1986/87:28

Motioner väckta med anledning av propositionen

1986/87:Sk 145 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar avslå propositionen om förbättrad skattekontroll av vinster på
värdepapper såvitt avser förslaget om fondkommissionärers skyldighet att
efter anmaning lämna uppgifter om avyttring av värdepapper som har gjorts
av i förväg ej bestämda personer.

1986/87:Sk 146 av Britta Bjelle (fp) och Anne Wibble (fp) vari yrkas att
riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) i vad
avser 39 § 3 mom. och 51 §.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1986/87

1986/87:Sk371 av Stig Josefson m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förenklat deklarationsförfarande
för småföretagare.

1986/87:Sk461 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av
särreglerna för fåmansföretag i vad avser enkelbeskattade skattesubjekt,

16. att riksdagen beslutar att debitering av preliminär B-skatt skall ske med
100 % av tidigare års debitering i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:Sk529 av Stig Josefson m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar återinföra de ursprungliga reglerna för generalklausulen
i skattelagstiftningen,

2. att riksdagen — därest yrkande 1 inte bifalls — beslutar upphäva reglerna
om generalklausul i skattelagstiftningen.

1986/87:Sk701 av Hans Nyhage (m) och Arne Svensson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
äkta makars möjlighet att reglera den slutliga skatten.

1986/87:Sk702 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till sådan ändring i bevissäkringslagen att lagen skall få
tillämpas endast om skälig misstanke om brott av viss svårighetsgrad
föreligger.

1986/87:Sk705 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - med hänvisning till
motion 1986/87:Ju404 - yrkas

1. att riksdagen beslutar att upphäva lagen (1980:865) mot skatteflykt,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en omvänd generalklausul
i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:Sk706 av Leif Olsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om utsträckt tid för
avlämnande av självdeklaration.

1986/87:Sk707 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen til! känna behovet av en nedre beloppsgräns för
ränteuppgiftsskyldigheten.

1986/87:Sk708 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att initiativ till frivillig samordning av
skatteinbetalningarna för pensionärer bör underlättas via riksförsäkringsverket.

1986/87:Sk710 av Rune Backlund m. fl. (c, fp, m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om sådana ändringar i uppbördslagen som i motionen
anförts angående utvidgade möjligheter till anstånd med betalning av tvistig
skatt enligt taxeringsbeslut.

1986/87:Sk711 av Sten Svensson m. fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående ett
avskaffande av lagen om betalningssäkring alternativt sådana förändringar i
lagen att den enskildes rättssäkerhet kraftigt stärks.

1986/87:Sk713 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
handläggningstiden i fråga om förhandsbesked i skatteärenden.

1986/87:Sk716 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Kersti Johansson (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en sådan ändring av
lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter att
ränta skall utgå på återbetalda medel som har tagits i anspråk genom
betalningssäkring.

1986/87:Sk717 av Rosa Östh (c) och Kerstin Göthberg (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att sista inbetalningsdag av skatt flyttas från
den 30 april till annan lämpligare dag.

1986/87:Sk722 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Britta Hammarbacken
(c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om
ändrade principer för preliminärt B-skatteuttag i enlighet med det anförda.

1986/87:Sk723 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till kännavad som anförts
om en översyn av skattelagstiftningen,

2. att riksdagen beslutar avskaffa lagen (1985:865) mot skatteflykt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande tolkningsföreträde för enskilda skattebetalare,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om enskilda skattebetalares rättigheter,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande tidsgräns för beslut om avvikelse från självdeklaration,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förenklad självdeklaration
i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
taxeringsrevision enligt vad som anförts i motionen,

SkU 1986/87:28

t.,v

8. att riksdagen beslutar att avskaffa bevissäkringslagen (1975:1027),

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av betalningssäkringslagen
enligt vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande behandlingen av besvär över taxeringen,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en återgång till tidigare
organisation för det allmännas ombud i taxeringsprocessen,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
anstånd med erläggande av skatt vid besvär enligt vad som anförts i
motionen,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
skattetillägg i enlighet med vad som anförts i motionen,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av uppbördslagen
i vad avser betalningsskyldighet för arbetstagares skatt i enlighet med vad
som anförts i motionen,

15. att riksdagen beslutar avskaffa lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet.

1986/87:Sk724 av Ingvar Johnsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förändrade
preliminärskatteuttag.

1986/87:Sk725 av Anders Andersson (m) vari yrkas att riksdagen antar
följande

Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att orden ”120 procent” i 13 § första stycket
uppbördslagen (1953:272) skall utgå.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag den enligt därpå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången i fråga om preliminär skatt för uppbördsåret 1987/88.

1986/87:Sk726 av Bo Lundgren m. fl. (m, fp, c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts i fråga om betalningssäkringslagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts i fråga om särskild omprövningsmånad under taxeringsperioden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts i fråga om bättre motiverade avvikelsebeslut,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts i fråga om skönstaxering,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts i fråga om anstånd med skatt under taxeringsprocessen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts i fråga om eftertaxering i den nya taxeringsorganisationen,

7. att riksdagen beslutar att anta följande:

SkU 1986/87:28

Förslag till

Lag om upphävande av bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och
avgiftsprocessen

Härigenom föreskrivs att bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och
avgiftsprocessen skall upphöra att gälla.

Utskottet

Skattekontroll

Inkomstbeskattningen bygger på att både skattskyldiga och andra lämnar
uppgifter som behövs för att åstadkomma likformiga och rättvisa taxeringar.
Uppgiftsskyldigheten för de skattskyldiga liksom skyldigheten för tredje man
att lämna kontrolluppgifter till ledning för taxeringarna finns reglerade i
taxeringslagen. Skattekontrollen beträffande inkomst av tjänst, rörelse,
jordbruk och kapital bygger i stor utsträckning på obligatoriska kontrolluppgifter
men i fråga om inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet gäller
obligatorisk kontrolluppgiftsskyldighet endast för bostadsrättsföreningar om
överlåtelser av bostadsrätter.

I propositionen föreslås därför en utvidgning av skyldigheten att lämna
kontrolluppgifter. Bl.a. skall riksskatteverket — i vissa fall länsskattemyndighet
— kunna anmana fondkommissionär att lämna uppgifter om avyttringar
av värdepapper som har gjorts av i förväg ej bestämda personer.

I motionerna Skl45 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) och Skl46 av Britta
Bjelle och Anne Wibble (båda fp) yrkas avslag på propositonen i denna del.
Motionärerna bakom motion Skl45 anser att varje skattebetalare har rätt att
förvänta sig att hans uppgifter godtas såvida inte motsatsen kan bevisas, och
motionärerna bakom motion Skl46 menar att förslaget i denna del strider
mot viktiga rättssäkerhets- och integritetsprinciper. De vänder sig mot
finansministerns uttalanden som enligt motionärerna - i förhållande till
kapitalvinstkommitténs förslag — innebär en utvidgning av användningsområdet
för den generella kontrollen till annat än stickprovsundersökningar.

Även om inkomstbeskattningen bygger på att skattskyldiga och andra
lämnar erforderliga uppgifter måste det finnas möjligheter för skattemyndigheterna
att kontrollera att de skattskyldiga redovisat inkomsterna i självdeklarationerna
på ett korrekt sätt. De föreslagna bestämmelserna har till syfte
att möjliggöra en effektiv skattemässig kontroll av värdepappersförsäljningarna.
Om detta syfte skall kunna tillgodoses kan enligt utskottets mening en
uppgiftsskyldighet som den föreslagna inte undvaras. Som finansministern
framhåller föreligger ingen principiell skillnad mellan föreslagna uppgifter
och andra uppgifter, exempelvis löneuppgifter, aktieutdelningsvinster m.m.
Det rör sig i samtliga fall om uppgifter som den skattskyldige är skyldig att
ange i deklarationen. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet att några
från rättssäkerhets- eller integritetssynpunkt befogade invändningar inte kan
riktas mot den föreslagna kontrolluppgiftsskyldigheten.

Enligt finansministern är huvudsyftet med regeln om kontroll av i förväg ej
namngivna personers avyttringar att den skall användas stickprovsvis, men
han anser det varken vara lämpligt eller möjligt att närmare ange hur

SkU 1986/87:28

kontrollen bör utformas. Han framhåller dock att kontrollen - här liksom i
andra sammanhang - måste utföras med urskillning och omdöme och att det
är angeläget att inte fler och andra uppgifter infordras än vad som verkligen
är av betydelse för den aktuella kontrollen.

Utskottet kan för sin del ställa sig bakom förslaget som presenteras i
propositionen. Den föreslagna kontrolluppgiftsskyldigheten bör enligt utskottets
uppfattning möjliggöra en effektivare kontroll än i dag av värdepappersförsäljningar.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och
avstyrker motionerna Sk 145 och Sk 146.

Mot den del av propositionen som utskottet inte behandlat särskilt har
utskottet inte heller funnit anledning till erinran. Utskottet anser att
lagstiftningen bör träda i kraft den 1 maj 1987.

I det följande kommer utskottet att behandla motionsyrkanden som avser
skatteflyktsklausulen m.m., taxering och uppbörd, vilka ansetts lämpligen
böra tas upp i detta betänkande.

Skatteflyktsklausulen m.m.

Generalklausulen

I de motioner som utskottet behandlar i detta avsnitt tar man upp frågor om
bl.a. lagen mot skatteflykt (den s.k. generalklausulen) samt bevissäkringsoch
betalningssäkringslagarna. Så gott som samtliga yrkanden har varit
föremål för riksdagens prövning en eller flera gånger — senast våren 1986 (jfr
SkU 1985/86:25).

Sålunda har utskottet vid flera tillfällen avstyrkt yrkanden om såväl
generalklausulens avskaffande som en återgång till dess ursprungliga lydelse.
Utskottet har därvid framhållit bl.a. att tillämpningen av klausulen präglats
av stor försiktighet och att erfarenheterna inte givit stöd för påståendet att
den skulle kunna äventyra rättssäkerhetsintressen. Av det ringa antal
regeringsrättsavgöranden som förekommit i ämnet har utskottet antagit att
klausulen kan ha bl.a. en preventiv funktion. Utskottet vidhåller till alla
delar de skäl mot att slopa eller göra ändringar i lagstiftningen som framförts
tidigare och vill i sammanhanget framhålla att rättsfall och erfarenheter av
lagens tillämpning inrapporteras fortlöpande till justitiekanslern som har att
till regeringen inkomma med eget yttrande senast den 1 mars 1988. Utskottet
avstyrker således de yrkanden i motionerna Sk529 av Stig Josefson m.fl. (c),
Sk705 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk723 av Knut Wachtmeister m.fl.
(m) som går ut på att klausulen avskaffas, liksom också förstahandsyrkandet i
motion Sk529 om en återgång till den ursprungliga lydelsen av generalklausulen.

Omvänd generalklausul

I motion Sk705 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) föreslås införandet av en
omvänd generalklausul. Samma fråga har tidigare prövats av riksdagen men
avvisats med motiveringen att en bestämmelse med sådant innehåll skulle

SkU 1986/87:28

komma att leda till närmast oöverstigliga hinder i den praktiska tillämpningen.
Utskottet vidhåller denna uppfattning men vill ånyo understryka
angelägenheten av att författningstext utformas så att den inte kan missförstås
eller ges en annan innebörd än den lagstiftaren avsett och att de
tillämpande myndigheterna så långt möjligt söker följa lagstiftarens intentioner.
Med det anförda avstyrker utskottet även motion Sk705 yrkande 2.

Tolkningsföreträde m.m.

Knut Wachtmeister m.fl. (m) yrkar i motion Sk723 en sådan ändring av
taxeringslagen att i oklara tolkningsfrågor den skattskyldiges rätt skall ges
företräde såvida inte mycket starka skäl talar emot det.

Vid tidigare behandling av denna fråga har utskottet uttalat att taxeringsnämnderna
i fråga om skattelagstiftningen inte borde få särskilda förhållningsregler
som avvek från vad som i allmänhet gällde för de rättstillämpande
myndigheterna. Utskottet vidhåller återigen denna uppfattning och anser sig
således inte kunna medverka till en ordning som skulle leda till att den
enskilde erhöll ett tolkningsföreträde i skatterättsliga tvister. Utskottet
avstyrker följaktligen motion Sk723 yrkande 3.

Vad särskilt angår yrkandena i den sistnämnda motionen om tillkännagivanden
rörande en översyn av skattelagstiftningen och om enskilda skattebetalares
rättigheter anser utskottet liksom när samma frågor var uppe till
behandling förra våren att något särskilt tillkännagivande därom inte är
erforderligt. Utskottet anser att det bör vara en självklar utgångspunkt för
skattemyndigheternas arbete att skattelagstiftningen skall tillämpas rättvist
och likformigt och att de skattskyldiga skall ges en korrekt och positiv
behandling. Utskottet vill i sammanhanget erinra om riksskatteverkets
strävanden att uppnå bättre service och information. Utskottet avstyrker
motion Sk723 yrkandena 1 och 4.

Bevissäkring

I motionerna Sk723 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) och Sk726 av Bo
Lundgren m.fl. (m, fp, c) yrkas att bevissäkringslagen avskaffas och Allan
Ekström (m) begär i motion Sk702 en sådan ändring av lagen att den endast
skall få tillämpas vid skälig misstanke om brott av viss svårighetsgrad. Med
anledning av dessa yrkanden vill utskottet hänvisa till det betänkande (SOU
1986:39) med förslag till utredningslag och en utvärdering av bevissäkringslagen
som utredningen om säkerhetsåtgärder m.m. i skatteprocessen (USS)
presenterade förra sommaren och som för närvarande övervägs inom
regeringskansliet. Utskottet har inhämtat att en proposition med anledning
av USS-utredningens utvärdering av bevissäkringslagen eventuellt kan
komma att läggas fram före sommaren. Mot denna bakgrund finns enligt
utskottets mening inte någon anledning att nu biträda yrkanden om vare sig
bevissäkringslagens avskaffande eller ändring däri. Utskottet avstyrker
följaktligen motionerna Sk702, Sk723 yrkande 8 och Sk726 yrkande 7.

SkU 1986/87:28

Betalningssäkring

SkU 1986/87:28

1 motionerna Sk711 av Sten Svensson m.fl. (m, fp, c), Sk716 av Anna
Wohlin-Andersson och Kersti Johansson (båda c), Sk723 av Knut Wachtmeister
m.fl. (m) och Sk726 av Bo Lundgren m.fl. (m, fp, c) yrkas att
betalningssäkringslagen antingen avskaffas eller ändras i vissa närmare
angivna hänseenden. Vad motionärerna bl.a. åsyftar är en förkortning av
betalningssäkringsprocessen och en möjlighet för den enskilde att erhålla
skadestånd när lagen tillämpats felaktigt samt ränta på återbetalade medel.
Vid sin behandling av liknande frågor våren 1986 konstaterade utskottet att
betalningssäkringslagen — i enlighet med en begäran från riksdagen — inom
kort skulle bli föremål för en översyn. I direktiven för den översyn som
numera har tillsatts (Fi 1986:06, dir 1986:27) ingår en utvärdering av hur
lagen har tillämpats av domstolarna. Därvid skall man bl.a. undersöka
nuvarande beviskrav, tidslängden mellan betalningssäkring och fastställandet
av fordringen, underrättelser mellan berörda myndigheter, riskbedömningen,
kompetens hos beslutsfattarna, problemet med förskjutning av
processen till andra instans, erforderliga bestämmelser om ränta vid återbetalning
av ianspråktagna medel, bibehållande av egendomens värde och
eventuella regler om ersättning till gäldenär för lidna förluster i samband med
betalningssäkring. Av direktiven framgår också att utredningsarbetet skall
bedrivas skyndsamt och vara avslutat senast den 1 oktober 1987. Enligt
utskottets mening finns mot bakgrund av det anförda inte heller nu någon
anledning att biträda yrkanden om slopande av eller ändringar i betalningssäkringslagen.
Utskottet avstyrker följaktligen även motionerna Sk711,
Sk716, Sk723 yrkande 9 och Sk726 yrkande 1.

Taxering

Aven i detta avsnitt behandlar utskottet frågor som tidigare varit föremål för
riksdagens prövning. Så gott som samtliga yrkanden behandlades så sent som
i december 1986 (SkU 1986/87:11) i anslutning till propositionen om
ändringar i taxeringsorganisationen (prop. 1986/87:47).

Förenklad deklaration m.m.

I motion Sk706 begär Leif Olsson (fp) att ordinarie tiden för fysiska
personers avlämnande av självdeklaration skall utsträckas till den 1 mars och
i motion Sk723 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) begärs att blanketten för
förenklad självdeklaration skall förses med förtryckta inkomstuppgifter.

Utskottet avstyrkte senast i december 1986 en allmän förlängning av den
ordinarie deklarationstiden till den 1 mars med hänsyn till möjligheterna att
få anstånd i enskilda fall. Utskottet vidhåller denna ståndpunkt och vill
dessutom erinra om att det främsta skälet till att man våren 1985 valde en
deklarationsmetod med försäkran angående innehållet i kontrolluppgifter i
stället för en metod med förtryckta inkomstuppgifter var att i det senare fallet
deklarationstiden skulle förlängas med minst två månader. En senarelagd
deklarationstidpunkt skulle bl.a. motverka strävandena att färdigställa
utskrifterna av slutskattesedlarna i juni månad under taxeringsåret. Den av

riksdagen i höstas beslutade senareläggningen av deklarationstidpunkten
1987 till den 10 mars innebär att taxeringsmeddelanden med anledning av
deklarationerna 1987 kommer att kunna skickas ut först i augusti i stället för
som planerat i juni månad. Hösten 1986 prövade och avstyrkte utskottet ett
liknande motionsyrkande som Sk723 yrkande 6 med motiveringen att det
enligt utskottets uppfattning var för tidigt att uttala sig om effekterna av den
förenklade självdeklarationen innan den ens börjat användas. Förhållandena
är i huvudsak oförändrade varför utskottet vidhåller denna uppfattning.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk706 och Sk723 yrkande 6.

Det förenklade deklarationsförfarandet förutsätter en väsentligt utvidgad
kontrolluppgiftsskyldighet. Bl.a. åligger det banker och andra kreditinstitut
att lämna uppgifter i fråga om räntor. Under taxeringsåren 1987 och 1988
råder en beloppsgräns på normalt 500 kr., men därefter tas den i princip bort.

I motion Sk707 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) begärs även fortsättningsvis
en nedre gräns för uppgiftsskyldigheten vid ränteinkomster på förslagsvis 100
kr. Ett liknande motionsyrkande prövades våren 1985, och utskottet uttalade
då att en sådan regel inte skulle innebära någon förenkling, eftersom den
skattskyldige i sin deklaration själv måste uppge ränteinkomster på små
belopp. Utskottet vidhåller denna uppfattning men vill erinra om att
finansministern i propositionen om förenklad självdeklaration (prop. 1984/
85:180 s. 99 f.) uttalade att det kan finnas anledning att efter den tvååriga
försöksperioden på nytt överväga frågan om en beloppsgräns. Utskottet
förutsätter att både riksskatteverket och finansdepartementet noga följer
tillämpningen av det förenklade deklarationsförfarandet och därmed sammanhängande
frågor. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk707.

I motion Sk371 yrkar Stig Josefson m.fl. (c) ett förenklat deklarationsförfarande
även för småföretagarna och i motion Sk461 kritiserar Knut Wachtmeister
m.fl. (m) nuvarande regler som ålägger fåmansföretagarna en
långtgående informationsskyldighet. De yrkar därför att reglerna avskaffas
såvitt avser enkelbeskattade subjekt såsom handelsbolag.

Som utskottet framhöll hösten 1986 har åtskilliga insatser redan gjorts på
skatte- och avgiftsområdet för att förenkla och minimera uppgiftslämnandet
och utredningsarbete pågår som kan komma att leda till enklare deklarationsförfarande
även för företagarna. Det fortsatta administrativa reformarbetet
inom företagsbeskattningen har som mål att deklaration och taxering
skall kunna baseras på ett standardiserat räkenskapsschema. I ett sådant
system hämtas underlag för taxeringen direkt ur företagens redovisning.
Riksskatteverket har nyligen på regeringens uppdrag redovisat förutsättningarna
för en sådan reform. I avvaktan på resultatet av regeringskansliets
beredning av ärendet bör motionerna Sk371 yrkande 3 och Sk461 yrkande 11
inte föranleda någon riksdagens åtgärd, varför utskottet avstyrker bifall till
motionerna.

Taxeringsperiodens längd item.

I motion Sk723 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) yrkas att beslut om avvikelse
från självdeklaration skall fattas före den 30 september taxeringsåret. Skulle

1** Riksdagen 1986/87. 6sami Nr28

Rättelse: s. 19 rad 22 Står: (mom. 1) Rättat till: (mom. 1 och mom. 35 i motsvarande
del)

SkU 1986/87:28

tidsgränsen inte följas får beslut om avvikelse inte leda till ändrad taxering.
Motionärerna bakom motion Sk726 av Bo Lundgren m.fl. (m, fp, c) anser att
under oktober månad taxeringsåret endast omprövningsbeslut skall få fattas.
Motionärerna efterlyser även bättre motiverade avvikelsebeslut. Vid sin
prövning förra hösten avstyrkte utskottet motsvarande yrkanden i avvaktan
på resultatet av skatteförenklingskommitténs fortsatta arbete och regeringens
ställningstagande därtill. Enligt vad utskottet erfarit beräknas skatteförenklingskommittén
avlämna ett betänkande under första halvåret 1988. Med
hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna Sk723 yrkande 5 och Sk726
yrkandena 2 och 3.

Besvär hos länsrätt m.m.

I motion Sk723 yrkar Knut Wachtmeister m.fl. (m) att besvär i länsrätt skall
vara prövade senast vid utgången av året efter det år då besvären inlämnades.

Utskottet har tidigare framhållit att det inte är lämpligt att införa särskilda
tidsfrister för handläggningen i länsrätt eller kammarrätt. Utskottet framhöll
i höstas att det framtida omprövningsförfarandet borde leda till att balanserna
i länsrätterna och därmed också handläggningstiderna avsevärt förkortades.
Utskottet vill i sammanhanget tillägga att bestämmelsen om ett
schablonavdrag i inkomstslaget tjänst och uppmjukningen av skattetilläggsbestämmelserna
redan inneburit en nedgång av antalet mål i skattedomstolarna.
I ett nyligen publicerat betänkande (Ds Fi 1987:1) Tolkningsbesked i
skattefrågor föreslår skatteförenklingskommittén en möjlighet för det allmänna
att i vissa angelägna rättsfrågor av mer allmänt intresse begära s.k.
tolkningsbesked hos rättsnämnden. Beskedet skall underställas regeringsrättens
prövning. Denna nyordning föreslås i syfte att få en likformig och
förhållandevis snabb prövning av frågorna. Även härigenom skulle domstolarna
avlastas ytterligare mål. Då syftet med motionen torde vara i viss mån
tillgodosett avstyrker utskottet motion Sk723 yrkande 10.

I motion Sk713 yrkar Knut Wachtmeister m.fl. (m) att handläggningstiden i
riksskatteverkets nämnd för rättsärenden (rättsnämnden) halveras.

Rättsnämnden beslutar i ärenden om förhandsbesked och vissa skattedispenser.
Nämnden arbetar på två avdelningar, en för direkt skatt m.m. och
en för indirekt skatt. 1 genomsnitt är väntetiden för ett ärende om
förhandsbesked avseende direkt skatt 9—10 månader. Avdelningen för
direkt skatt sammanträder i princip en gång i veckan. Som en åtgärd att
försöka nedbringa väntetiderna beslutade riksdagen år 1984 att höja
avgifterna för förhandsbesked (prop. 1983/84:186, SkU 43). Enligt vad
utskottet erfarit innebar avgiftshöjningen att en del enklare ärenden
visserligen försvann men att ärendetillströmningen ändå håller sig på en
relativt konstant nivå. Enligt utskottets mening är det allmänt sett beklagligt
med långa handläggningstider och man bör med kraft försöka förkorta dem. I
fråga om rättsnämndens väntetider måste emellertid beaktas dess förvaltningsrättsliga
särställning och de krav den ställer i fråga om speciella insatser
av handläggare m.fl. Rättsnämnden skiljer sig från förvaltningsdomstolarna
bl.a. däri att den är en första-instans som i besvärshänseende är placerad

SkU 1986/87:28

omedelbart under regeringsrätten och att prövningstillstånd av regeringsrätten
inte krävs vid överklaganden av förhandsbesked. Med det anförda vill
utskottet framhålla att även om det är eftersträvansvärt att handläggningstiderna
hos rättsnämnden förkortas är förhållandena inte sådana, att ett
tillkännagivande om kortare handläggningstider erfordras. Utskottet avstyrker
således motion Sk713.

Det allmännas process/öring

Knut Wachtmeister m.fl. (m) yrkar i motion Sk723 en återgång till tidigare
organisation för det allmännas ombud i taxeringsprocessen.

Hösten 1985 (BoU 1985/86:11, SkU 2y) beslutade riksdagen om en ny
sammanhållen skatteförvaltning som innebär att länsstyrelsernas skatteavdelningar
den 1 januari 1987 bryts ut ur länsstyrelserna och bildar egna
myndigheter, länsskattemyndigheter, en i varje län. Tillsammans med
riksskatteverket och de lokala skattemyndigheterna skall länsskattemyndigheterna
bilda en renodlad och sammanhållen beskattningsorganisation.
Samtidigt har skattechefsinstitutet avvecklats. I överensstämmelse med
dessa tankegångar beslutade riksdagen hösten 1986 på grundval av propositionen
om ändringar i taxeringsorganisationen (prop. 1986/87:47) att det
allmännas talan i skattemål i ett framtida taxeringsförfarande skulle vara en
uppgift för beskattningsmyndigheterna som sådana. I samband med utskottsbehandlingen
av förslaget väcktes motioner med yrkanden om bibehållande
av de funktionellt fristående allmänna ombuden. Utskottet avstyrkte med
riksdagens godkännande motionsyrkandena och framhöll bl.a.:

En viktig målsättning med det nya taxeringsförfarandet är att skattemyndigheterna
i hela landet uppträder enhetligt och konsekvent gentemot de
skattskyldiga. Mot den bakgrunden är det enligt utskottets uppfattning
viktigt att det allmänna i en process företräds av en representant med stark
bindning till skatteförvaltningen, så att även processverksamheten så långt
det är möjligt samordnas med övrig beskattningsverksamhet.

Några nya omständigheter som bör föranleda att riksdagen nu intar en annan
ståndpunkt i denna fråga än tidigare har inte inträffat. Utskottet saknar
därför anledning att nu medverka till ändringar av bestämmelser som helt
nyligen trätt i kraft. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk723 yrkande

11.

Beslutsbehörigheten beträffande eftertaxering

Genom principbeslut hösten 1986 gav riksdagen också lokal skattemyndighet
och länsskattemyndighet rätt att som första instans besluta om eftertaxering.
Dessförinnan hade endast domstol haft denna rätt.

I motion Sk726 yrkar Bo Lundgren m.fl. (m, fp, c) en återgång till tidigare
ordning med beslut av domstol i första instans.

Utskottet förutsätter att de speciella spörsmål som hänger samman med
denna nya beslutsordning uppmärksammas av skatteförenklingskommittén i
dess fortsatta arbete med detaljutformningen av principbeslutet. I avvaktan
på resultatet av detta arbete är utskottet inte berett att medverka till någon

SkU 1986/87:28

ändring av bestämmelser som antogs så sent som i december förra året.
Utskottet avstyrker motion Sk726 yrkande 6.

Taxeringsrevision

I motion Sk723 återkommer Knut Wachtmeister m.fl. (m) med ett yrkande
om ändrade regler för taxeringsrevision. Yrkandet riktar sig främst mot
förslaget till den lag om utredning för beskattning som USS-utredningen lagt
fram och som för närvarande bereds inom regeringskansliet. I avvaktan på
resultatet av regeringens beredningsarbete avstyrker utskottet motion Sk723
yrkande 7.

Skönstaxering

I motion Sk726 begär Bo Lundgren m.fl. (m, fp, c) en översyn av
skönstaxeringsinstitutet från rättssäkerhetssynpunkt.

Den som är deklarationsskyldig är också skyldig att i skälig omfattning
genom anteckningar m.m. sörja för att underlag finns för deklarationsskyldighetens
fullgörande. För att denna bestämmelse inte skall bli verkningslös
har taxeringsmyndigheterna tillagts möjligheten att under vissa angivna
förutsättningar använda skönstaxeringsinstitutet för att som en sista utväg
uppnå ett materiellt riktigt taxeringsresultat. Skönstaxeringen får nämligen
endast tillgripas i de fall någon deklaration inte avgivits eller deklarationen
anses bristfällig eller baseras på bristfälligt underlag och endast om det inte
varit möjligt att avhjälpa bristerna. Det är numera lättare för taxeringsmyndigheterna
att få fram säkrare uppgifter från olika register m.m. och därför är
det också lättare för myndigheterna att nå säkrare taxeringsresultat.
Anledningen till att skönstaxeringar ofta sätts ned eller undanröjs av
domstolarna sammanhänger med att ett överklagande inte sällan är första
kontakten mellan taxeringsmyndighet och en försumlig skattskyldig. Enligt
utskottets uppfattning är skönstaxeringsinstitutet omgärdat av sådana villkor
och bestämmelser att det inte finns anledning befara att rättssäkerhetsintressen
äventyras. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk726 yrkande 4.

Skattetillägg

I motion Sk723 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) yrkas även ändrade regler
om skattetillägg så att tillämpningen kan präglas av ökad individualisering.

Utskottet avstyrkte hösten 1986 ett liknande motionsyrkande delvis med
hänvisning till att regeringskansliet hade skattetilläggsbestämmelserna under
övervägande. Enligt vad utskottet erfarit kan en proposition i ämnet
eventuellt komma att läggas fram hösten 1987. I avvaktan härpå avstyrker
utskottet motion Sk723 yrkande 13.

Uppbörd

I det följande behandlar utskottet motioner avseende frågor om uppbörd.
Flertalet av yrkandena har tidigare prövats av riksdagen, flera så sent som i
december 1986 (SkU 1986/87:11).

SkU 1986/87:28

Avdrags- och uppgiftsskyldighet för vissa uppdragsersättningar

I motion Sk723 återkommer Knut Wachtmeister m.fl. (m) med ett yrkande
om avskaffande av lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet för
vissa uppdragsersättningar, AUL.

Frågan om AUL:s framtid kommer - som utskottet anförde i höstas - att
övervägas inom regeringskansliet i samband med vidareutvecklingen av
socialavgiftsutredningens förslag angående möjligheterna att samordna
skyldigheten att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter med
reglerna om utfärdande av skattsedlar. Enligt vad utskottet erfarit beräknas
utredningen avlämna ett betänkande sommaren 1987. I avvaktan på
utredningsresultatet avstyrker utskottet yrkande 15 i motion Sk723.

Arbetsgivarens ansvarighet för arbetstagares skatt

I motion Sk723 yrkar Knut Wachtmeister m.fl. (m) ändring i reglerna
avseende arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt. Motionärerna
anser att 75 § uppbördslagen bör kompletteras så att det klart framgår att
hänsyn skall tas till omständigheterna i det enskilda fallet vid bedömningen
av om arbetsgivaren haft skälig anledning att göra skatteavdrag eller inte.

Utskottet vill - nu liksom tidigare - erinra om att eftergiftsgrund eller
skälig anledning att underlåta skatteavdrag enligt nya bestämmelser skall
anses föreligga om en arbetsgivare i ett visst fall inte insett att han varit
arbetsgivare och med hänsyn till föreliggande omständigheter måste anses ha
saknat anledning räkna med att han varit arbetsgivare. Om uppdragstagaren
är registrerad till preliminär A-skatt får dock eftergift medges endast om
särskilda skäl föreligger. I avvaktan på resultatet av de överväganden som för
närvarande sker inom regeringskansliet med anledning av socialavgiftsutredningens
förslag om en företagarregistrering avstyrker utskottet motion Sk723
yrkande 14.

Preliminärskattetabellerna för A-skatt

I motion Sk724 yrkar Ingvar Johnsson m.fl. (s) att stegen i preliminärskattetabellerna
tas bort helt, alternativt att summorna i tabellerna anges till att
gälla ett antal hundratal kronor. I intervallen emellan varje hundratal kronor
bör enligt motionärerna skatt tas ut med viss procentsats, förslagsvis 50 %.

Preliminär A-skatt utgår normalt med belopp som anges i av riksskatteverket
årligen fastställda skattetabeller. Vid framräknandet av tabellbeloppen
har verket att ta hänsyn till bl.a. grundavdrag, skattereduktion och halva
schablonavdraget i inkomstslaget tjänst, dvs. med 1500 kr., dock högst 5 %
av intäkten. Skälet till att schablonavdraget inte tillåts återverka fullt ut i
preliminärskattetabellerna är den omständigheten att dessa inte beaktar
eventuella sidoinkomster som den skattskyldige kan ha. Upp till en inkomst
om 32000 kr. i månaden har man skatteintervaller om 100 kr. och därefter
uttag med viss procentsats. Uträkning av skatteavdrag sker för närvarande
med utgångspunkt i det högsta beloppet i intervallet. Vid 1986 års taxering
var den överskjutande skatten för A-skattebetalare ca 10 miljarder kronor
och den kvarstående skatten ca 5 miljarder kronor. Beaktas bör vid
jämförelsen att fyllnadsinbetalningarna låg på ca 8 miljarder kronor. Enligt

SkU 1986/87:28

vad utskottet erfarit torde det nuvarande systemet med hundrakronorsintervall
vara lätthanterligare för både riksskatteverket och åtminstone de
arbetsgivare som saknar ADB-system vid skatteberäkningen. Utskottet
förutsätter att både regering och riksskatteverket noga följer den fortsatta
utvecklingen på området. Med det anförda avstyrker utskottet motion
Sk724.

Debitering av preliminär B-skatt

Preliminär B-skatt betalas huvudsakligen av dem som driver rörelse och
skulle tidigare motsvara den slutliga skatt som påförts den skattskyldige året
före inkomståret. Fr.o.m. 1983 skall preliminär B-skatt utgå enligt schablon
med 120 % av den slutliga skatten året före inkomståret (prop. 1982/83:53.
SkU 11).

I motionerna Sk461 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) och Sk725 av Anders
Andersson (m) återkommer motionärerna med ett yrkande om återgång till
tidigare regler. I motion Sk722 av Anna Wohlin-Andersson och Britta
Hammarbacken (båda c) yrkas en sådan ändring av det preliminära
B-skatteuttaget att B-skatten i vart fall inte uppräknas med mer än 3 % varje
år. Som utskottet framhöll hösten 1986 är frågan om uppbörden av den
preliminära B-skatten föremål för utredning av riksskatteverket. Resultatet
av utredningen beräknas föreligga sommaren 1987. I avvaktan härpå
avstyrker utskottet motionerna Sk461 yrkande 16, Sk725 och Sk722.

Fyllnadsinbetalning av preliminär skatt

Rosa Östh och Kerstin Göthberg (båda c) återkommer i motion Sk717 med
ett yrkande om ändrad slutdag för fyllnadsinbetalning av preliminär skatt
men yrkar denna gång en tidigareläggning av sista dagen för fyllnadsinbetalning
med hänsyn till postgiropersonalens arbetsbörda.

Som utskottet framhållit tidigare har skatteförenklingskommittén föreslagit
att skattskyldiga som taxeras på grundval av en förenklad deklaration
skall få slutskattesedeln redan i juni under taxeringsåret och att fyllnadsinbetalning
av preliminär skatt skall tidigareläggas till den 10 april taxeringsåret.
Meningen är att erfarenheterna från något års hantering av det förenklade
deklarationsarbetet skall avvaktas innan ställning tas till en tidigareläggning
av utskriften av slutskattsedlarna och att man i samband därmed skall
överväga bl.a. slutdag för fyllnadsinbetalningarna.

Resultatet av utredningsarbetet bör enligt utskottets mening avvaktas
innan ställning tas till den fråga motionärerna aktualiserat. Utskottet
avstyrker följaktligen motion Sk717.

Samordning av skatteinbetalningar för olika pensioner

I motion Sk708 begär Ing-Marie Hansson m.fl. (s) ett tillkännagivande om
frivillig samordning av skatteinbetalningarna för pensionärer.

Om en arbetstagare anmäler till arbetsgivaren att A-skatt skall innehållas
med större belopp än som föreskrivits är denne enligt gällande bestämmelser
skyldig att göra avdrag med det begärda beloppet. I broschyrer m.m. fran
riksförsäkringsverket och försäkringskassor informeras läsarna om detta.
Med hänsyn härtill torde syftet med motionen vara i huvudsak tillgodosett.
Utskottet avstyrker därför motion Sk708.

SkU 1986/87:28

Överföring av skatt mellan makar

SkU 1986/87:28

I motion Sk701 begär Hans Nyhage och Arne Svensson (båda m) att äkta
makar ges rätt att sinsemellan reglera den slutliga skatten.

Tidigare (jfr SkU 1980/81:2) har utskottet avstyrkt liknande yrkanden med
hänvisning till önskvärdheten av att bestämmelserna förenklades och till att
sambeskattningen av makar i väsentlig mån inskränkts. Sedan numera även
sambeskattningen av makars B-inkomster slopats med verkan fr.o.m. 1988
års taxering och rätten att utnyttja vissa av den andre makens avdrag
samtidigt upphävts har skälen att bifalla motionärernas yrkande ytterligare
avtagit i styrka. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk701.

Anståndsregler

I motionerna Sk710 av Rune Backlund m.fl. (c, fp, m), Sk723 av Knut
Wachtmeister m.fl. (m) och Sk726 av Bo Lundgren m.fl. (m, fp, c) kritiseras
de nuvarande bestämmelserna om anstånd med inbetalningen av skatt till
följd av att den skattskyldige anfört besvär hos domstol.

Hösten 1986 avstyrkte utskottet liknande motionsyrkanden i avvaktan på
ett regeringsförslag i ämnet. Detta kan - enligt vad utskottet erfarit - väntas
föreligga inom kort. I avvaktan på detta förslag är utskottet inte berett att
medverka till någon ändring av gällande regler. Utskottet avstyrker följaktligen
dessa motionsyrkanden.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande generell skattekontroll

att riksdagen bifaller proposition 1986/87:78 i denna del och avslår
motionerna 1986/87: Sk 145 och 1986/87:Sk 146,

2. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen bifaller propositionen med den ändringen att ikraftträdandet
uppskjuts till den 1 maj 1987,

3. beträffande generalklausulens avskaffande

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk529 yrkande 2, 1986/
87:Sk705 yrkande 1 och 1986/87:Sk723 yrkande 2,

4. beträffande ändring av generalklausulen

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk529 yrkande 1,

5. beträffande en omvänd generalklausul

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk705 yrkande 2,

6. beträffande tolkningsföreträde

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk723 yrkande 3,

7. beträffande skattelagstiftningen m.m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk723 yrkandena 1 och 4,

8. beträffande avskaffande av bevissäkringslagen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk723 yrkande 8 och 1986/
87:Sk726 yrkande 7,

9. beträffande ändring av bevissäkringslagen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk702,

10. beträffande avskaffande av betalningssäkringslagen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk711 i denna del,

11. beträffande ändring av betalningssäkringslagen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk711 i denna del, 1986/
87:Sk716, 1986/87:Sk723 yrkande 9 och 1986/87:Sk726 yrkande 1,

12. beträffande tiden för avlämnande av självdeklaration
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk706,

13. beträffande ny förenklad självdeklaration

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk723 yrkande 6,

14. beträffande uppgiftsskyldighet för kreditinstitut
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk707,

15. beträffande förenklad deklaration för småföretagarna
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk371 yrkande 3,

16. beträffande informationsskyldighet

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk461 yrkande 11,

17. beträffande taxeringsperiodens längd

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk723 yrkande 5 och 1986/
87:Sk726 yrkande 2,

18. beträffande beslutsmotivering

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk726 yrkande 3,

19. beträffande tidsfrist för behandling av besvär i länsrätt
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk723 yrkande 10,

20. beträffande väntetid i rättsnämnden
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk713,

21. beträffande det allmännas processföring

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk723 yrkande 11,

22. beträffande beslutsbehörigheten i ärenden om eftertaxering
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk726 yrkande 6,

23. beträffande taxeringsrevision

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk723 yrkande 7,

24. beträffande skönstaxering

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk726 yrkande 4,

25. beträffande skattetillägg

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk723 yrkande 13,

26. beträffande vissa uppdragsersättningar

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk723 yrkande 15,

27. beträffande arbetsgivaransvar

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk723 yrkande 14,

28. beträffande preliminärskattetabellerna för A-skatt
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk724,

29. beträffande återgång till tidigare regler avseende B-skatt

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk461 yrkande 16 och
1986/87: Sk725,

30. beträffande ändring i B-skatteuttaget
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk722.

31. beträffande fyllnadsinbetalning av preliminär skatt
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk717,

SkU 1986/87:28

32. beträffande samordning av skatteinbetalningar
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk708,

33. beträffande överföring av skatt mellan makar
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk701,

34. beträffande anståndsregler

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk710, 1986/87:Sk723 yrkande
12 och 1986/87:Sk726 yrkande 5,

35. beträffande lagförslaget

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar
det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623) med den ändringen att lagen skall träda i kraft den 1
maj 1987.

Stockholm den 17 mars 1987
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Bo Forslund (s),
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren
(m), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Bruno Poromaa
(s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s) och
Kjell Nordström (s).

Reservationer

Generell skattekontroll (mom. 1 och mom. 35 i motsvarande
del)

1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "Aven om”
och slutar på s. 8 med ”Skl46” bort ha följande lydelse:

För att ett skattesystem skall fungera måste det finnas möjligheter att
kontrollera att de skattskyldiga redovisat inkomsterna i självdeklarationerna
på ett korrekt sätt. I syfte att effektivisera kontrollen av värdepappersförsäljningar
föreslås i propositionen en utökad uppgiftsskyldighet för fondkommissionärer
beträffande värdepappersförsäljningar som gjorts av i förväg ej
bestämda personer. Utskottet vill betona att effektivitetsskäl inte får bilda
utgångspunkt för åtgärder som urholkar integritetsskyddet. Tvärtom måste
den enskildes krav på integritet och rättssäkerhet vara styrande för lagstiftningen
och myndigheternas tillämpning av den. Kapitalvinstkommittén har
föreslagit att den nu aktuella kontrollmöjligheten ges en generell utformning
för att kunna användas för stickprovsvisa kontroller. Men i propositionen
sägs att det inte är lämpligt eller möjligt att närmare ange hur kontrollen bör
utformas. Den kan därmed komma att utnyttjas i större omfattning än för

SkU 1986/87:28

stickprov. T.ex. blir det fullt möjligt att hos fondkommissionärer begära
uppgifter om värdepappersförsäljningar för alla personer vars namn börjar
på A, bor i X-stad eller liknande. Utskottet avvisar förslaget att införa så
vidsträckta kontrollmöjligheter för skattemyndigheterna.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk 145 och Skl46 och
avstyrker således propositionen avseende uppgiftsskyldighet av i förväg ej
bestämda personer.

dels att utskottet under mom. 1 och mom. 35 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Skl45 och 1986/
87:Skl46 avslår det i proposition 1986/87:78 framlagda förslaget
avseende 39 § 3 mom. och 51 § taxeringslagen (1956:623).

Generalklausulens avskaffande (mom. 3)

2. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp). Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Sålunda
har” och slutar med ”av generalklausulen” bort ha följande lydelse:

Vid sin behandling av frågor rörande generalklausulen mot skatteflykt har
skatteutskottet vid återkommande tillfällen uttalat att en skatteflyktsklausul
måste vara så utformad att den inte äventyrar rättssäkerheten, samtidigt som
den av rättviseskäl och av hänsyn till de lojala skattebetalarna måste
tillgodose rimliga effektivitetskrav.

Enligt utskottets mening tillgodoser skatteklausulen i sin nuvarande
utformning inte ens elementära rättssäkerhetskrav. Till följd av klausulens
generella utformning har de skattskyldiga ingen möjlighet att förutse
klausulens tillämplighet på olika förfaranden. En lagstiftning av det slaget är
ägnad att leda till olikformighet i den praktiska tillämpningen och är också av
rättviseskäl därför oacceptabel.

Frågan gäller då i vad mån man bör ha en generalklausul men med den
utformning klausulen erhöll då den infördes år 1980. Vid en sådan prövning
kan konstateras att också en klausul med den utformningen leder till svåra
tolknings- och tillämpningssvårigheter. Utskottet har vid ett studium av den
praxis som hunnit utbildas på området noterat att klausulen ansetts tillämplig
i utomordentligt få fall. Mot bakgrund härav och av vad justitiekanslern
anfört i sin skrivelse från 1985 till regeringen kan starkt ifrågasättas om de
otvivelaktigt mycket betydande kostnaderna för att administrera generalklausulen
står i någon rimlig proportion till de skatteintäkter den kan
medföra för statsverket. Med hänsyn härtill och då de eventuella fördelar i
övrigt som kan vara förenade med en generalklausul enligt utskottets mening
inte uppväger nackdelarna anser utskottet att generalklausulen bör slopas.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att det enligt utskottets
mening torde vara mycket svårt, för att inte säga ogörligt, att utforma en
generellt verkande lagstiftning mot skatteflykt som tillgodoser både de

SkU 1986/87:28

skattskyldigas berättigade krav på rättssäkerhet och kravet på effektivitet,
likformighet och rättvisa vid taxeringen.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk529 yrkande 2,
1986/87:Sk705 yrkande 1 och 1986/87:Sk723 yrkande 2 antar följande

Förslag till
Lagom upphävande av lagen (1980:865) mot skatteflykt

Härigenom föreskrivs att lagen (1980:865) mot skatteflykt skall upphöra att
gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987. Den upphävda lagen gäller
fortfarande i fråga om rättshandlingar som företagits före ikraftträdandet.

En omvänd generalklausul (mom. 5)

3. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar i sista stycket på s. 8 med
”Samma fråga” och slutar på s. 9 med ”Sk705 yrkande 2” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar också den i motion Sk705 framförda uppfattningen att de
mycket svåröverskådliga och svårtolkade svenska skattereglerna kan behöva
kompletteras med en omvänd generalklausul i syfte att förhindra att
skattskyldiga på grund av lagstiftningens bristande utformning utsätts för en
beskattning som är oskälig och som inte står i överensstämmelse med
lagstiftningens grunder.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk705 yrkande 2 hos
regeringen begär förslag om en omvänd generalklausul i enlighet med
vad i motionen anförts.

Tolkningsföreträde och skattelagstiftningen m. m. (mom. 6
och 7)

4. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Vid
tidigare” och slutar med ”Sk723 yrkandena 1 och 4” bort ha följande lydelse:
Vad särskilt angår yrkandena i motion Sk723 om tillkännagivanden
rörande en översyn av skattelagstiftningen och om enskilda skattebetalares
rättigheter delar utskottet motionärernas uppfattning att det i ett samhälle
med så utomordentligt komplicerad och ofta svårtolkad skattelagstiftning
som den svenska är angeläget att man på olika sätt stärker den enskildes
ställning i förhållande till skattemyndigheterna. Ett sätt att göra det är, som
framhålls i motionen, att man i skatterättsliga tvister ger den enskildes rätt

SkU 1986/87:28

företräde såvida inte mycket starka skäl talar mot det. I likhet med
motionärerna anser utskottet att skattesystemet bör ses över i syfte att uppnå
betydande förenklingar av beskattnings- och taxeringsreglerna. Utskottet
delar också motionärernas uppfattning om vad en skattebetalare bör ha rätt
att fordra av de rättstilllämpande myndigheterna.

Utskottet tillstyrker således motion Sk723 såvitt nu är i fråga.

dels att utskottet under mom. 6 och 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk723 yrkandena 1, 3
och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om översyn av skattelagstiftningen, om tolkningsföreträde för enskilda
skattebetalare och om enskilda skattebetalares rättigheter.

Avskaffande av bevissäkringslagen (mom. 8)

5. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande i sista stycket på s. 9 som börjar med
”Med anledning” och slutar med ”Sk726 yrkande 7” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i det föregående starkt understrukit angelägenheten av att
rättssäkerhetsintressen noga beaktas i skatteprocessen. Det föreligger emellertid
uppenbara risker för att rättssäkerheten kan eftersättas vid tillämpningen
av bevissäkringslagen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
skattemyndigheterna inte bör ha möjlighet att med tvång bereda sig tillträde
till privata utrymmen. För att förmå sådana deklarations- och uppgiftsskyldiga
som vägrar att lämna ifrån sig material för granskning och som inte är
misstänkta för brott bör det enligt utskottets uppfattning i de flesta fall vara
tillräckligt att använda vitesföreläggande. För de fall detta emellertid inte är
till fyllest anser utskottet det befogat att låta skattemyndigheterna efter
prövning av domstol och via handräckning av kronofogdedemyndighet få
tillgång till önskat material. Vid misstanke om skattebrott bör de regler som
gäller för genomförande av husrannsakan vara tillräckliga som säkerhetsåtgärd.
Utskottet tillstyrker således att bevissäkringslagen upphävs.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk723 yrkande 8
och 1986/87:Sk726 yrkande 7 antar följande

SkU 1986/87:28

Förslag till
Lag om upphävande av bevissäkringslag för skatte- och
avgiftsprocessen (1975:1027)

Härigenom föreskrivs att bevissäkringslag för skatte- och avgiftsprocessen
(1975:1027) skall upphöra att gälla.

Ändring av betalningssäkringslagen (mom. 11)

6. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande i första stycket på s. 10 som börjar
med ”Vid sin” och slutar med ”Sk726 yrkande 1” bort ha följande lydelse:
Från rättssäkerhetssynpunkt inger även betalningssäkringslagen som den
nu är utformad starka betänkligheter. Åtgärder enligt betalningssäkringslagen
kan nämligen leda till stora ekonomiska förluster för enskilda skattebetalare
även om det senare visar sig att det säkrade beloppet inte påförs som
skatt eller avgift. Det är därför tillfredsställande att regeringen har tillsatt en
utredning med uppgift att se över betalningssäkringslagen men denna
utredning behöver enligt direktiven inte vara klar förrän i oktober 1987 och
enligt utskottet är vissa konsekvenser av lagen så uppenbart stötande att de
omgående behöver åtgärdas. Hit hör bl.a. avsaknaden av en bestämmelse att
omhändertagna och senare återbetalda medel skall göras räntebärande.
Utskottet tillstyrker därför motion Sk716. En lag om betalningssäkring måste
uppfylla högt ställda krav på rättssäkerhet. Den nuvarande lagen bör därför
ändras så att förutsättningarna för betalningssäkring förtydligas i lagtexten
och handläggningstiderna förkortas samt att beslut om betalningssäkring
motiveras utförligt och omprövas periodvis. Dessutom bör lagen kompletteras
med en bestämmelse om skyldighet för staten att utge skadestånd till
enskild som lidit skada till följd av att lagstiftningen om betalningssäkring
tillämpats felaktigt.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk716 och 1986/
87:Sk723 yrkande 9 samt med anledning av motionerna 1986/87:Sk711
i denna del och 1986/87:Sk726 yrkande 1 hos regeringen begär förslag
om ändring av betalningssäkringslagen i enlighet med vad utskottet
anfört.

Tiden för avlämnande av självdeklaration (mom. 12)

7. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att utskottet i fråga om tiden för avlämnande av självdeklaration bort
anföra följande:

Eftersom man på goda grunder kan anta att större delen av de förenklade
självdeklarationerna kommer att leda till beslut om taxering enligt lämnade
uppgifter bör enligt utskottets mening en senareläggning av deklarationstid -

SkU 1986/87:28

punkten med 14 dagar kunna ske utan att skattemyndigheternas granskningsoch
taxeringsarbete blir lidande.

För att sålunda ge de skattskyldiga ytterligare tid att på ett korrekt sätt
sammanställa sina deklarationsuppgifter och för att undvika alltför många
ansökningar om uppskov med avlämnandet bör därför tiden för deklarationsavlämnandet
utsträckas till den 1 mars. Detta bör ges regeringen till
känna. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk706.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk706 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Ny förenklad självdeklaration (mom. 13)

8. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att utskottet i fråga om förenklad självdeklaration bort anföra följande:
Moderaterna har vid återkommande tillfällen förordat ett förenklat
självdeklarationsförfarande, så utformat, att de till skattemyndigheten
inkomna inkomstuppgifterna finns förtryckta på den blankett som översänds
till deklaranten, och att denne därvid får möjlighet att kontrollera att de
uppgifter som kommit in till skattemyndigheten är korrekta. Den förlängda
deklarationstid som detta system förutsätter bör enligt utskottets uppfattning
inte menligt påverka skattemyndigheternas efterföljande gransknings- och
taxeringsarbete. Utskottet tillstyrker därför motionärernas yrkande att
regeringen återkommer med förslag om förenklad självdeklaration i enlighet
med vad utskottet anfört.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk723 yrkande 6 hos
regeringen begär förslag om förenklad självdeklaration i enlighet med
vad utskottet anfört.

Förenklad deklaration för småföretagarna och
informationsskyldighet (mom. 15 och 16)

9. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att utskottet i fråga om småföretagarnas deklarations- och informationsskyldighet
bort anföra följande:

Utskottet har tidigare framhållit vikten av att regeringen utan särskild
framställning från riksdagen uppmärksamt bör följa utvecklingen i fråga om
kraven på olika uppgifter från företagen och tillse att särskilt fåmansföretagens
skyldighet att lämna information i olika avseenden i möjligaste mån
förenklas. Utskottet vidhåller denna ståndpunkt och vill understryka att det
grundläggande problemet i fråga om deklarationsblanketterna är de krångliga
beskattningsreglerna. I fråga om företagsledare i fåmansföretag gäller
särskilda regler som - trots att det många gånger gäller bagateller - kan
föranleda ett avsevärt merarbete såväl för de skattskyldiga som för beskatt -

SkU 1986/87:28

ningsmyndigheterna och väcka förståelig irritation. Utskottet förordar ånyo
att riksdagen med anledning av motionerna hos regeringen begär att 1980 års
företagsskattekommitté får tilläggsdirektiv att föreslå förenklingar av de
särskilda beskattningsreglerna för företagsledare i fåmansföretag.

dels att utskottet under mom. 15 och 16 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Sk371 yrkande
3 och 1986/87:Sk461 yrkande 11 hos regeringen begär att 1980 års
företagsskattekommitté får tilläggsdirektiv att föreslå förenklingar av
de särskilda beskattningsreglerna för företagsledare i fåmansföretag.

Taxeringsperiodens längd (mom. 17)

10. Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m). Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att utskottet i fråga om taxeringsperiodens längd bort anföra följande:
För de skattskyldiga skulle det betyda längre rådrum för skriftväxling om
taxeringsperioden kunde få fortgå till den 30 november taxeringsåret. Det
skulle också vara lämpligt att förena en förlängning av taxeringsperioden
med en särskild regel om när den skattskyldige senast skall ha underrättats
om taxeringen vid avvikelse från deklarationen. På det sättet skulle den sista
delen av taxeringsperioden kunna förbehållas omprövningsbeslut. Utskottet
anser att frågan om taxeringsperiodens längd är så angelägen att den inte bör
skjutas upp i avvaktan på genomförandet av den nya taxeringsordningen.
Utskottet anser således - i likhet med motionärerna - att beslut om
avvikelse skall ha fattats före september månads utgång under taxeringsåret
och den sista månaden förbehållas omprövningsbeslut. Detta bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 17 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk723 yrkande 5
och 1986/87:Sk726 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

Beslutsmotivering (morn. 18)

11. Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att utskottet i fråga om beslutsmotivering bort anföra följande:

Enligt utskottets mening är det av största vikt att beslut om taxering är
klart och fullständigt motiverade så att den skattskyldige dels kan kontrollera
att beslutet är riktigt, dels vet vad han skall utgå från om han avser att begära
omprövning resp. anföra besvär. Det finns visserligen bestämmelser i 69 § 1
mom. taxeringslagen att beslut skall vara motiverade, men det förekommer
inte sällan att taxeringsnämnderna använder sig av blanketter med förtryckta
avslagsbeslut utan någon motivering alls - ett förhållande som justitieombudsmannen
har kritiserat. På grund av det anförda förordar utskottet en
tydligare formulering av 69 § 1 mom. taxeringslagen och att man inför en

SkU 1986/87:28

bestämmelse om sanktion mot dåligt motiverade beslut. Även för det fall att
den i proposition 1986/87:47 föreslagna ordningen genomförs är ordentligt
motiverade taxeringsbeslut av stor betydelse. Vad utskottet anfört bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 18 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk726 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om bättre
motiverade avvikelser från självdeklaration.

Tidsfrist för behandling av besvär i länsrätt (mom. 19)

12. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”Sk723 yrkande 10” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill återigen poängtera det från rättssäkerhetssynpunkt synnerligen
otillfredsställande förhållandet att det i ett stort antal taxeringsmål tar
flera år att behandla ett ärende i länsrätten. I likhet med motionärerna
förordar utskottet därför en nyordning där en första målsättning bör vara att
besvär i länsrätt skall vara prövade senast vid utgången av året efter det år då
besvären lämnades in. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 19 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk723 yrkande 10 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Väntetid i rättsnämnden (mom. 20)

13. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar i sista stycket på s. 12
med ”1 genomsnitt” och slutar på s. 13 med ”motion Sk713” bort ha följande
lydelse:

Möjligheten att före t.ex. en planerad affärstransaktion kunna vända sig
till rättsnämnden och där få ett förhandsbesked angående den skatterättsliga
bedömningen av transaktionen är enligt utskottets mening mycket värdefull
och bör bibehållas. Men att behöva vänta på beskedet i kanske ett år — en tid
som förlängs vid överklagande - anser utskottet vara helt oacceptabelt. En
halvering av handläggningstiden torde därför bättre stämma överens med de
skattskyldigas berättigade krav och myndigheternas ambitioner att vara
serviceinriktade. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 20 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk713 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SkU 1986/87:28

Det allmännas processföring (mom. 21)

SkU 1986/87:28

14. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Hosten
1985” och slutar med ”Sk723 yrkande 11” bort ha följande lydelse:

I höstas avvisade de borgerliga representanterna i utskottet regeringens
förslag att beskattningsmyndigheterna i fortsättningen skall föra det allmännas
talan i skattemål. Enligt utskottet är det angeläget att det allmännas talan
även framgent kan föras av ett fristående allmänt ombud med en gentemot
skattemyndigheten självständig och oberoende ställning. Med det anförda
tillstyrker utskottet motionärernas yrkande att regeringen återkommer med
förslag om en återgång till tidigare ordning.

dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk723 yrkande 11 hos
regeringen begär förslag om en återgång till tidigare organisation för
det allmännas ombud i taxeringsprocessen.

Beslutsbehörigheten i ärenden om eftertaxering (mom. 22)

15. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med ”Utskottet
förutsätter” och slutar på s. 14 med ”Sk726 yrkande 6” bort ha följande
lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet det vara av stor principiell
betydelse att en skattskyldig kan få sin sak prövad av domstol i första instans.
Effektivitetshänsyn måste här stå tillbaka för den enskildes berättigade krav
på rättssäkerhet. Med det anförda biträder utskottet motionärernas yrkande
om en återgång till tidigare ordning för beslutsbehörigheten avseende
eftertaxering.

dels att utskottet under mom. 22 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk726 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet ovan anfört.

Taxeringsrevision (mom. 23)

16. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande i första stycket på s. 14 som börjar
med ”1 avvaktan” och slutar med ”Sk723 yrkande 7” bort ha följande

lydelse:

Taxeringsrevision får i dag äga rum hos deklarations- och uppgiftsskyldig
för att bereda beskattningsmyndigheten upplysning till ledning vid beslut om
taxering eller eftertaxering. Utgångspunkten är att den enskildes skatteförhållanden
i första hand bör behandlas som en angelägehet mellan skattemyn -

digheten och den enskilde. Utomstående personer bör inte i onödan
engageras i utredningen. I dagens skattelagstiftning saknas emellertid
bestämmelser härom, och det är inte ovanligt att utomstående personer
avkrävs uppgifter om den skattskyldiges förhållanden innan denne själv
tillfrågats. För att komma till rätta med dessa missförhållanden förordar
utskottet att man inför uttryckliga regler som hindrar skattemyndigheterna
från att kontrollera andra än den granskade. Med det anförda tillstyrker
utskottet motion Sk723 yrkande 7.

dels att utskottet under mom. 23 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Sk723 yrkande 7 hos
regeringen begär förslag om ändrade regler för taxeringsrevision i
enlighet med vad utskottet anfört.

Skönstaxering (mom. 24)

17. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Den som”
och slutar med ”Sk726 yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Enligt gällande bestämmelser i taxeringslagen kan skönstaxering ske
under förutsättning att någon deklaration ej avgivits eller att deklarationen
anses bristfällig eller baseras på bristfälligt underlag. Skönstaxeringsinstrumentet
är ett utomordentligt ingripande maktmedel för att driva in skatt i de
fall skattemyndigheterna förmodar att den skattskyldige inte betalar tillräckligt
med skatt. Möjligheten har funnits under en relativt lång tid, men
rättssäkerheten i förfarandet har inte utretts med hänsyn till de erfarenheter
som gjorts. Utskottet finner det därför angeläget att skönstaxeringsinstitutet
snarast blir föremål för en sådan översyn. Detta bör ges regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker därför motion Sk726 i denna del.

dels att utskottet under mom. 24 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk726 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om en översyn av
skönstaxeringsinstitutet från rättssäkerhetssynpunkt.

Skattetillägg (mom. 25)

18. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
avstyrkte” och slutar med ”Sk723 yrkande 13” bort ha följande lydelse:
Det administrativa sanktionssystemet med skattetillägg och förseningsavgift
måste vara så utformat att det uppfattas som ett rättvist system av de
skattskyldiga. Enligt utskottet är en förutsättning därför att hänsyn kan tas
till omständigheter i varje enskilt fall. Regeringens fortsatta överväganden i
fråga om det skatteadministrativa sanktionssystemet bör därför enligt

SkU 1986/87:28

utskottets uppfattning inriktas på att utforma regler som medger en ökad
individualisering i tillämpningen. Utskottet förutsätter att regeringens
överväganden sker skyndsamt och att en proposition i ämnet kan föreläggas
riksdagen inom en snar framtid. Med det anförda tillstyrker utskottet motion
Sk723 i denna del.

dels att utskottet under mom. 25 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk723 yrkande 13 hos
regeringen begär skyndsamt förslag om ändrade regler för skattetilllägg
i enlighet med vad utskottet anfört.

Vissa uppdragsersättningar (mom. 26)

19. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Frågan
om” och slutar med ”motion Sk723” bort ha följande lydelse:

Den särskilda uppgiftsskyldighet som ålades småhusägare och lägenhetsinnehavare
hösten 1982 har alltsedan dess utsatts för berättigad kritik från olika
håll. Denna kritik har bekräftat utskottets uppfattning att de vidgade krav
som dessa medborgare utsatts för inte har förankring i det allmänna
rättsmedvetandet. Utskottet anser att det är orimligt att kräva att personer
som i allmänhet saknar praktisk erfarenhet som arbetsgivare skall lämna
uppgifter i sina självdeklarationer om företag, hantverkare eller andra
uppdragstagare av skilda slag som de har anlitat och att den som äger en
vanlig bostad skall kunna åläggas betalningsansvar för en uppdragstagares
skatteskulder i långt större utsträckning än tidigare. Risken är bl.a. att den
osäkerhet som dessa regler medför leder till att fler betalningar sker under
bordet. Det kan dessutom ifrågasättas - att döma av rapporter från olika håll
under senare tid — om reglerna över huvud taget haft någon nämnvärd effekt
när det gäller att minska förekomsten av s.k. ”grå arbetskraft”.

En särskild lag om avdrags- och uppgiftsskyldighet är enligt vår mening
inte erforderlig med tanke på de bestämmelser som redan finns i uppbördslagen.
Regler om när kontrolluppgift skall lämnas finns redan och innebär
skyldighet att lämna sådan uppgift så fort ett anställningsförhållande
uppkommit. Lagen bör därför omedelbart avskaffas. Utskottet tillstyrker
följaktligen motion Sk723 i denna del.

dels att utskottet under mom. 26 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk723 yrkande 15 antar
följande

Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar

Härigenom föreskrivs att lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersättningar skall upphöra att gälla.

SkU 1986/87:28

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

Arbetsgivaransvar (mom. 27)

SkU 1986/87:28

20. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”Sk723 yrkande 14” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Sk723 anser utskottet att
bestämmelserna i uppbördslagen om arbetsgivares ansvar för arbetstagares
skatt bör ändras så att den enskildes rättstrygghet stärks och större hänsyn
kan tas till omständigheterna i varje enskilt fall. De nya möjligheterna till
eftergift av betalningsskyldighet som riksdagen beslutade om i höstas (prop.
1986/87:16, SfU 4) är ett steg i rätt riktning, men ytterligare förändringar
behövs för att öka rättssäkerheten.

Numera förekommer ett vidgat samarbete mellan lokala skattemyndigheter
och de regionala mervärdeskatteenheterna när det gäller inbetalningen av
preliminär skatt och registrering till mervärdeskatt. Det sker en mycket
noggrann kontroll innan någon person registreras som skatt- och redovisningsskyldig
till mervärdeskatt. Med hänsyn härtill anser utskottet att
reglerna bör utformas så, att om arbetstagaren vid tidpunkten för avtalets
ingående är registrerad för betalning av preliminär B-skatt eller för
redovisning av mervärdeskatt arbetsgivaren inte skall kunna åläggas betalningsansvar
för skatten.

Det nu föreslagna systemet bör införas i avvaktan på resultatet av de
överväganden som pågår med att vidareutveckla socialavgiftsutredningens
förslag, och regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till lagändringar i
enlighet med vad utskottet ovan anfört. Med det anförda tillstyrker utskottet
motion Sk723 i denna del.

dels att utskottet under mom. 27 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk723 yrkande 14 hos
regeringen begär förslag om ändring av uppbördslagen i vad avser
betalningsskyldighet för arbetstagares skatt i enlighet med vad
utskottet anfört.

Återgång till tidigare regler avseende B-skatt (mom. 29)

21. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att utskottet i fråga om en återgång till tidigare regler avseende B-skatt
bort anföra följande:

Inkomstutvecklingen för i synnerhet småföretagarna och jordbrukarna har
varit mycket svag under de senaste åren. Den av riksdagen 1982 beslutade
uppräkningen av preliminär B-skatt till 120 % av den slutliga skatten
nästföregående år framstår som oskälig och innebär otvivelaktigt en belastning
för inte bara de skattskyldiga utan också för skattemyndigheterna,
eftersom dessa tvingas handlägga ett växande antal jämkningsansökningar. I

likhet med motionärerna bakom motionerna Sk461 och Sk725 anser
utskottet sålunda att det preliminära B-skatteuttaget bör begränsas till 100 %
av föregående års slutliga skatt.

dels att utskottet under mom. 29 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk461 yrkande 16
och 1986/87:Sk725 antar följande

Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att orden ”120 procent” i 13 § första stycket
uppbördslagen (1953:272) skall utgå.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag den enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången i fråga om preliminär skatt för uppbördsåret 1987/88.

Anståndsregler (mom. 34)

22. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Hosten
1986” och slutar med ”dessa motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:
Enligt nuvarande ordning skall en skattskyldig betala in den skatt som
följer av ett taxeringsbeslut. Detta gäller även om han överklagar taxeringen
till länsrätten. Enligt 48-51 §§ uppbördslagen kan den skattskyldige dock
erhålla anstånd med inbetalningen av skatten. Vanligen får han antingen
anstånd av lokala skattemyndigheten därför att taxeringsintendenten tillstyrker
besvären eller att anstånd skall ges, eller av länsstyrelsen därför att det för
honom skulle medföra betydande skadeverkningar eller eljest framstå såsom
obilligt om han skulle behöva betala skatten. I sistnämnda fall skall säkerhet
för beloppet ställas, med undantag för de fall man anser att beloppet ändå
kommer att erläggas. Enligt utskottets mening är det från rättssäkerhetssynpunkt
otillfredsställande att den skattskyldige skall vara beroende av sin
motpart för att erhålla anstånd. Den nuvarande ordningen ger dessutom inte
den enskilde en ovillkorlig rätt till anstånd. Utskottet anser därför att
rättssäkerheten bättre tillgodoses om anståndsfrågan avgörs av länsrätten
som är en opartisk instans och att anstånd kan ges direkt på det omtvistade
beloppet. Frågan är naturligtvis hur kriterierna för anstånd bör utformas.
Enligt utskottets mening skall domstolen inte göra någon preliminär
bedömning av den rättsliga tvisten utan anstånd med inbetalning av skatt
skall t.ex. kunna medges med belopp som föranleds av besvären till den del
dessa inte är uppenbart ogrundade. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 34 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87 :Sk726 yrkande 5 samt
med anledning av motionerna 1986/87:Sk710 och 1986/87:Sk723
yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om ändrade regler för anstånd med erläggande av skatt vid besvär.

SkU 1986/87:28

Innehållsförteckning SkU 1986/87.28

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Lagförslaget 2

Motionerna 4

Utskottet 7

Skattekontroll 7

Skatteflyktsklausulenm.m 8

Generalklausulen 8

Omvänd generalklausul 8

Tolkningsföreträde m.m 9

Bevissäkring 9

Betalningssäkring 10

Taxering 10

Förenklad deklaration m.m 10

Taxeringsperiodens längd m.m 11

Besvär hos länsrätt m.m 12

Det allmännas processföring 13

Beslutsbehörigheten beträffande eftertaxering .... 13

Taxeringsrevision 14

Skönstaxering 14

Skattetillägg 14

Uppbörd 14

Avdrags- och uppgiftsskyldighet för vissa uppdrags ersättningar

Arbetsgivarens ansvarighet för arbetstagares skatt 15

Preliminärskattetabellerna för A-skatt 15

Debitering av preliminär B-skatt 16

Fyllnadsinbetalning av preliminär skatt 16

Samordning av skatteinbetalningar för olika pensioner
16

Överföring av skatt mellan makar 17

Anståndsregler 17

Hemställan 17

Reservationer 19

Generell skattekontroll 19

Generalklausulens avskaffande 20

En omvänd generalklausul 21

Tolkningsföreträde m.m 21

Avskaffande av bevissäkringslagen 22

Ändring av betalningssäkringslagen 23

Tiden för avlämnande av självdeklaration 23

Ny förenklad självdeklaration 24

Förenklad deklaration för småföretagarna m.m 24

Taxeringsperiodens längd 25

Beslutsmotivering 25

Tidsfrist för behandling av besvär i länsrätt 26

Väntetid i rättsnämnden 26 SkU 1986/87:28

Det allmännas processföring 27

Beslutsbehörigheten i ärenden om eftertaxering 27

Taxeringsrevision 27

Skönstaxering 28

Skattetillägg 28

Vissa uppdragsersättningar 29

Arbetsgivaransvar 30

Återgång till tidigare regler avseende B-skatt 30

Anståndsregler 31

gotab Stockholm 1987