om föräldraförsäkringen m.m. (Betänkande 1986/87:SfU17 Socialförsäkringsutskottet)

Socialförsäkringsutskottets
betänkande

1986/87:17

om föräldraförsäkringen m. m. 1986/87:17

Propositionen
FEMTE HUVUDTITELN

Regeringen har i proposition 1986/87:100, bil. 7 (socialdepartementet)
under littera C Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m. föreslagit riksdagen
att

(C 2) till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1987/88 anvisa ett
förslagsanslag av 1 165 000 000 kr.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1986/87

1986/87: Sf201 av Kerstin Göthberg (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
tillfällig föräldrapenning utgår för kontaktdagar, oavsett vilken barnomsorg
man utnyttjar.

1986/87:Sf206 av Margareta Andrén m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att ATP-grundande ersättning skall utgå enligt den
allmänna försäkringen vid vård av anhörig eller annan närstående med
ersättningsbelopp motsvarande sjukpenningens storlek och att en reform
som denna genomförs successivt med prioritet för vård i livets slutskede.

1986/87:Sf208 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om kvoterad föräldraledighet.

1986/87:Sf213 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att avskaffa begränsningen på 60 dagar för
tillfällig föräldrapenning för föräldrar med handikappade barn, när det gäller
vård av sjukt barn,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett system som ger
föräldrar med svårt handikappade vuxna barn möjligheten att erhålla
tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn.

1986/87:Sf214 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar under bil. 7 socialdepartementet, C 2. Bidrag till
föräldraförsäkringen, anvisa 20 000 000 kr. utöver regeringens förslag.

1986/87:Sf217 av Karin Israelsson och Martin Olsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning av tillfällig föräldrapenning vid sjukdom hos dagbarn- 1

vårdares barn,

1 Riksdagen 1986187.11 sami. Nr 17

2. att riksdagen beslutar att de 16 kontaktdagarna kan tas ut vid tidpunkt
sorn föräldrarna själva bestämmer,

3. att riksdagen beslutar att läkarintyg vid barns sjukdom kan ersättas med
annan dokumentation i vissa fall.

1986/87:Sf221 av Rinaldo Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sjukersättning till
gravida kvinnor som arbetar i riskmiljöer sedan alla möjligheter till
omplacering prövats.

1986/87:Sf225 (motivering i motion So610) av Carl Bildt m. fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att garantibeloppet inom föräldraförsäkringen
från den 1 januari 1988 skall uppgå till 1/365-del av basbeloppet om dagen.

1986/87:Sf239 (motivering i motion So615) av Alf Svensson (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättringar av föräldraförsäkringen
i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:Sf271 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om en plan för utbyggnad av föräldraförsäkringen till
18 månader.

1986/87:Sf282 av Margo Ingvardsson m. fl. (vpk) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att slopa 60-dagarsgränsen vid tillfällig föräldrapenning
då barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller
annat handikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård,

5. att riksdagen beslutar att föräldrar till barn som har särskilda behov på
grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller handikapp skall få rätt
till fem kontaktdagar per barn och år.

1986/87:Sf294 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ändring i lagen om allmän försäkring i enlighet
med vad som i motionen anförts.

1986/87:Sf301 av Karl-Göran Biörsmark och Börje Stensson (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om försäkringsförhållanden för svenskar med tjänstgöring utomlands.

1986/87:Sf310 av Ingemar Eliasson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att de 16 kontaktdagarna kan tas ut vid tidpunkt
som föräldrarna själva bestämmer,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av rätten till tillfällig
föräldrapenning i enlighet med vad som anges i motionen.

1986/87:Sf329 av Nils Carlshamre m. fl. (m) vari yrkas
1 b. att riksdagen beslutar att fr. o. m. den 1 januari 1988 i enlighet med
motionens förslag införa nya regler i föräldraförsäkringen.

1986/87:Sf342 (motivering i motion Ub827) av Bengt Westerberg m. fl. (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anges om i tiden utsträckt rätt för föräldrarna att utnyttja
kontaktdagarna för skolbesök.

SfU 1986/87:17

Utskottet

SfU 1986/87:17

Föräldraförsäkringen

Inom föräldraförsäkringen ryms ersättningsförmånerna föräldrapenning,
tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. Under anslaget C 2.
Bidrag till föräldraförsäkringen beräknas den del av kostnaderna för
föräldraförsäkringen som finansieras genom statsbidrag, 15 %. Övriga
kostnader täcks genom socialavgifter.

Föräldrapenning

Föräldrapenning utges under 360 dagar i anslutning till barns födelse eller
adoptivbarns ankomst till familjen. Under 270 av dessa dagar utges
föräldrapenning med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, dvs.
90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten per dag, dock lägst med en
garantinivå som är 60 kr. Under resterande 90 dagar utges ersättning med
garantibeloppet 60 kr. per dag. Ersättningen utges till den av föräldrarna som
stannar hemma och vårdar barnet. Om båda föräldrarna är vårdnadshavare
har vardera föräldern alltid rätt till 90 egna dagar med föräldrapenning.
Denna rätt kan dock överlåtas på den andra föräldern. Förälder som är
ensam vårdnadshavare har rätt till samtliga 360 dagar med föräldrapenning.
Ersättningsdagarna får tas ut längst till dess barnet fyller fyra år. Utöver
dessa dagar har fader rätt till sammanlagt tio dagars föräldrapenning i
samband med barns födelse.

Föräldrapenningen kompletteras med en rätt för föräldrar till ledighet från
anställningen under den tid då föräldrapenning utges. Dessutom finns en
fristående rätt för föräldrar att vara helt lediga så länge de vårdar barn som är
yngre än ett och ett halvt år. De har också möjlighet att förkorta arbetstiden
till tre fjärdedelar av normal arbetstid fram till dess barnet fyller åtta år eller
avslutar sitt första skolår.

Förslag om en sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen läggs i
besparingssyfte fram av Nils Carlshamre m.fl. i motion Sf329 yrkande 1 b.
Motionärerna yrkar att kompensationsivån inom föräldraförsäkringen skall
sänkas till 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten. Ett motsvarande
yrkande avseende kompensationsnivån inom sjukpenningförsäkringen behandlas
av utskottet i betänkandet SfU 1986/87:14.

Utskottet har senast behandlat ett likartat motionskrav i sitt av riksdagen
godkända betänkande SfU 1985/86:22, varvid utskottet hänvisade till att
utskottet året innan uttalat att en sänkning av kompensationsnivån inom
föräldraförsäkringen till 80 % innebar ett alltför kännbart ingrepp i försäkringsskyddet
vid föräldraledighet. Utskottet vidhåller alltjämt denna uppfattning
och avstyrker således bifall till motion Sf329 yrkande 1 b.

Carl Bildt m. fl. begär i motion Sf225 att garantinivån för föräldraförsäkringen,
som enligt motionärerna visar en tendens att släpa efter i värde, bör
knytas till basbeloppet och bestämmas till 1/365-del av detta avrundat till
närmaste hela krontal som är jämnt delbart med fyra. Garantinivån skulle
härigenom för år 1987 uppgå till 68 kr. om dagen.

1 * Riksdagen 1986/87. 11 sami. Nr 17

Rättelse: S. 7 rad 11 Står: Sf252 Rättat till: S1282

Enligt utskottets mening kan garantinivån inte bestämmas enbart genom
att basbeloppsutvecklingen tillåts slå igenom automatiskt. Även andra
omständigheter måste tas med i beräkningen, såsom det statsfinansiella läget
och behovet av andra familjepolitiska åtgärder inom och utom föräldraförsäkringen.
På grund härav och då garantibeloppet har höjts den 1 januari i år
från 48 till 60 kr. avstyrker utskottet bifall till motion Sf225 yrkande 1.

Lars Werner m. fl. begär i motion Sf271 att regeringen redovisar en plan
för utbyggnaden av föräldraförsäkringen. Ett första steg i en sådan plan bör
vara att ersättning bör utgå med belopp motsvarande den försäkrades
sjukpenning för samtliga dagar, alltså även för de 90 dagar för vilka
ersättning nu utgår endast med garantibeloppet. Därefter bör föräldraförsäkringen
utvidgas så att föräldrapenning med belopp motsvarande sjukpenningen
utges under 18 månader. Motionärerna anser vidare att fyra av de 18
månaderna skall vara kvoterade, dvs. att de måste utnyttjas av den förälder
som ej utnyttjat huvuddelen av tiden. Enligt motionärerna är en utbyggd
föräldraförsäkring det bästa argumentet mot vårdnadsbidrag. I motion
Sf208, som också väckts av Lars Werner m. fl., begärs förslag om kvoterad
föräldraledighet. Motionärerna anser att det med nuvarande längd på
föräldraledigheten är rimligt att 60 dagar av ersättningstiden inte får
överlåtas på den som tagit ut huvuddelen av ledigheten, då det finns två
vårdnadshavare i familjen.

Utskottet, som senast avstyrkte ett yrkande om utbyggnad av föräldraförsäkringen
i betänkandet SfU 1985/86:22 med hänvisning till det samhällsekonomiska
läget, är inte heller nu berett att förorda en förbättring av
föräldraförsäkringen på sätt motionärerna önskar.

Vad avser frågan om en kvotering mellan föräldrarna av rätten till
föräldrapenning hänvisade utskottet i samma betänkande till föräldraförsäkringsutredningens
betänkande (SOU 1982:36) Enklare föräldraförsäkring,
vari utredningen avvisade en kvotering, eftersom en sådan skulle medföra en
krångligare administration och svårigheter ur informationssynpunkt. Vidare
skulle enligt utredningen en kvotering begränsa föräldrarnas möjligheter att
själva fördela föräldraledigheten på det med tanke på deras situation mest
ändamålsenliga sättet. En positiv utveckling när det gäller fäders uttag av
föräldrapenning borde i stället kunna uppnås genom riktade informationsinsatser
inom olika samhällsområden. Utskottet, som var medvetet om de
fördelar ur jämstäildhetssynpunkt som en kvotering skulle kunna medföra,
ansåg sig mot bakgrund av vad föräldraförsäkringsutredningen anfört inte
kunna tillstyrka en kvotering av föräldrapenningen. Utskottet vidhåller
alltjämt denna uppfattning och avstyrker bifall till motionerna Sf271 och
Sf208.

Tillfällig föräldrapenning

Tillfällig föräldrapenning utges till förälder som behöver avstå från förvärvsarbete
för att vårda barn under tolv år bl. a. till följd av sjukdom eller smitta
hos barnet eller barnets vårdare eller vid besök i samhällets förebyggande
barnhälsovård. Under de nämnda förutsättningarna kan tillfällig föräldrapenning
också utges för vård av barn som fyllt tolv men inte sexton år i de fall

SfU 1986/87:17

barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat
handikapp är i behov av särskild tillsyn och vård- eller tillsynsbehovet inte
grundat rätt till vårdbidrag. Tillfällig föräldrapenning kan utges under högst
60 dagar per barn och år.

Tillfällig föräldrapenning utges också till förälder till barn som fyllt fyra
men inte tolv år när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med
föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i förskola eller
fritidsverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar. För
sådana s. k. kontaktdagar utges ersättning under två dagar per barn och år.

Tre motioner berör rätten till tillfällig föräldrapenning i de fall en förälder
måste avstå från förvärvsarbete till följd av sjukdom hos annan än barnet eller
dess vårdare. I motion Sf217 yrkande 1 begär Karin Israelsson och Martin
Olsson ett tillkännagivande om att tillfällig föräldrapenning bör utges även
då dagbarnvårdares egna barn blir sjuka. Alf Svensson begär i motion Sf239
yrkande 1 ett förslag som möjliggör rätt till ersättning i sådana situationer.
Ingemar Eliasson och Kenth Skårvik begär i motion Sf310 yrkande 2 en
översyn av rätten till tillfällig föräldrapenning i syfte att ersättning skall
kunna utges i nu aktuell situation.

Frågan om rätt till tillfällig föräldrapenning när förälder måste avstå från
förvärvsarbete därför att dagbarnvårdares barn är sjukt behandlades senast
av utskottet i betänkandet SfU 1985/86:22. Utskottet hänvisade därvid till
vad utskottet anfört i samma fråga vid det närmast föregående riksmötet och
till att föräldraförsäkringsutredningen hävdat att en utvidgning av bestämmelserna
på grund av sjukdom eller smitta hos den ordinarie vårdarens barn
skulle medföra en betydande utvidgning av försäkringen. Utredningen var
för sin del framför allt av kostnadsskäl inte beredd att föreslå en sådan
utvidgning. Regeringens proposition 1984/85:78 om bl. a. förbättringar i
föräldraförsäkringen innehöll inte heller något förslag i frågan. Utskottet
avstyrkte mot denna bakgrund motioner med krav på ersättning vid sjukdom
hos den ordinarie vårdarens barn, och utskottet vidhåller alltjämt denna
uppfattning. Utskottet vill också peka på att den som förmedlat barnomsorgen,
dvs. i allmänhet kommunen, har ett ansvar för att ersättare finns
tillgänglig för att sköta barnet i de situationer som avses i motionerna. Med
det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf217 yrkande 1, Sf239
och Sf310 yrkande 2.

Två motioner tar upp frågan om att slopa begränsningen till 60 dagar per
barn och år för tillfällig föräldrapenning. Bengt Westerberg m.fl. begär i
motion Sf213 yrkande 4 att föräldrarna skall ha en obegränsad rätt till
tillfällig föräldrapenning för vård av handikappade barn. De familjer som
berörs av förslaget är enligt motionärerna ytterst få. Samma yrkande vad
gäller barn med särskilda behov av vård och tillsyn framförs av Margo
Ingvardsson m.fl. i motion Sf282 yrkande 3.

Frågan om en ytterligare förlängd ersättningstid för långvarigt sjuka barn -utöver de nuvarande 60 dagarna - har tagits upp i olika sammanhang under
senare år.

Den tid för vilken tillfällig föräldrapenning kan utgå för vård av ett sjukt
barn förlängdes till 60 dagar per år efter förslag av familjestödsutredningen i
betänkandet (SOU 1978:39) Föräldraförsäkring. Utredningen pekade bl. a.

SfU 1986/87:17

på att föräldraförsäkringen skall utgöra ett komplement till och inte en
ersättning för barnvårdarverksamheten. Utredningen betonade vidare att
föräldrapenningen för tillfällig vård av barn var avsedd att kompensera
inkomstbortfallen i samband med att en förälder måste avstå från sitt
ordinarie förvärvsarbete för att ta vård om ett sjukt barn under en eller flera
kortare perioder inom ett år. Utredningen ansåg att avgränsningen av antalet
dagar borde omprövas och övergången mellan föräldrapenning och vårdbidrag
granskas, när erfarenhet vunnits av försäkringen.

Även i proposition 1978/79:168 om föräldrautbildning och förbättringar av
föräldraförsäkring m. m. uttalades att en gräns för antalet ersättningsdagar
behövdes, bl. a. för att en gränsdragning till rätten till vårdbidrag för svårt
handikappade barn skulle kunna göras. Gränsen sattes till 60 dagar per barn
och år.

Frågan behandlades på nytt av föräldraförsäkringsutredningen i dess
betänkande (SOU 1982:36) Enklare föräldraförsäkring. Utredningen sade
sig ha konstaterat att 60 ersättningsdagar tagits ut för mindre än 400 barn om
året under de två år denna ersättningstid varit gällande. Utredningen
diskuterade, med hänsyn till de dittillsvarande erfarenheterna, att ta bort
begränsningen av ersättningstiden. Utredningen fann dock att, även om ett
borttagande av 60-dagarsgränsen skulle innebära en förlängd ersättningstid
endast för en mycket liten grupp barn, en sådan ändring skulle medföra vissa
problem. Utredningen pekade främst på det problem som orsakas av att
skilda ersättningsnivåer gäller för vårdbidrag resp. föräldrapenning. Infördes
en obegränsad ersättningstid för föräldrapenning för tillfällig vård av barn
kunde det innebära att förälder med förvärvsinkomster över vårdbidragets
nivå valde att ta ut föräldrapenning medan förälder med lägre inkomst i
stället ansökte om vårdbidrag. Bestämmelser skulle enligt utredningen
behöva införas som möjliggjorde för försäkringskassorna att efter viss tid -utan ansökan från förälder - pröva rätten till vårdbidrag. Detta skulle bl. a.
medföra ett administrativt merarbete. Utredningen ansåg det angeläget att
föräldrar med långvarigt eller ofta sjuka barn fick ett utökat ekonomiskt stöd
för att vårda barnen. Med hänsyn till föräldrapenningens syfte, att täcka
behov av ersättning i mera akut uppkomna vårdsituationer, ansåg utredningen
det dock inte lämpligt att frågan löstes inom föräldraförsäkringens ram. I
stället borde enligt utredningen frågan prövas inom anhörigvårdskommittén
som skulle göra en samlad översyn av de frågor som gällde vård av anhörig i
hemmet. Utredningen förutsatte att frågan om ett utökat stöd till långvarigt
eller ofta sjuka barn togs upp inom anhörigvårdskommittén. Någon lösning
av frågan den vägen har dock inte nåtts. I proposition 1984/85:78 ansåg
departementschefen att erfarenheterna av ersättningsreglerna inte gav
anledning att förändra antalet ersättningdagar.

Enligt utskottets uppfattning finns det för en liten grupp föräldrar med
barn, som ofta är sjuka eller som drabbas av en allvarlig sjukdom under en
begränsad tid, otvivelaktigt ett behov av ett bättre försäkringsskydd. Detta är
fallet i situationer när de 60 dagarna per år med tillfällig föräldrapenning inte
räcker till men samtidigt förutsättningar för vårdbidrag inte föreligger, t. ex.
på grund av att barnet inte är i behov av särskild tillsyn och vård under minst
sex månader. Utskottet anser att man så långt möjligt bör försöka fylla denna

SfU 1986/87:17

lucka i försäkringsskyddet och att det finns anledning för regeringen att
undersöka om detta bäst kan ske genom ett ökat antal ersättningsdagar med
tillfällig föräldrapenning, eller genom ändrade bestämmelser för vårdbidrag,
eller genom en kombination av regeländringar inom de båda bidragsformerna.
Därvid bör också närmare övervägas hur kretsen av de barn som skall
omfattas av ett utökat försäkringsskydd skall bestämmas liksom vilka regler
som kan behövas om hur det särskilda vård- eller tillsynsbehovet skall
styrkas.

Det bör ankomma på regeringen att utforma och lägga fram förslag i
frågan. Vad utskottet sålunda anfört bör med anledning av motionerna Sf213
yrkande 4 och Sf282 yrkande 3 ges regeringen till känna.

Det särskilda vård- eller tillsynsbehovet för barn som fyllt 12 men inte 16 år
skall enligt 4 kap. 13 § AFL styrkas ftaed läkarutlåtande för att föräldrapenning
skall kunna utges. När det gällerVirn med handikapp eller långvariga
sjukdomar kan försäkringskassan i förväg med ledning av läkarutlåtande
besluta om barnet skall omfattas av tillfällig föräldrapenning även sedan det
har fyllt 12 år. Riksförsäkringsverket har fastställt en särskild blankett för
läkarutlåtande med olika frågor att besvara vid förhandsprövning resp. vid
akut insjuknande.

I motion Sf217 yrkande 3 begär Karin Israelsson och Martin Olsson att
sådant läkarutlåtande som krävs för att styrka ett barns särskilda vård- eller
tillsynsbehov i vissa fall skall kunna ersättas med annan dokumentation. Som
exempel nämner motionärerna att vid läkarvård, operation samt in- och
utskrivning från sjukhus inskrivningshandling eller liknande borde kunna
räcka.

Utskottet har inhämtat att det sedan januari 1986 bedrivits en försöksverksamhet
i Kopparbergs län, vilken innebär att en behandlande läkare direkt på
”kvitto” eller ”intyg om sjukvård m. m.” med en enkel notering styrker att
förälderns närvaro vid läkarbesöket är nödvändig. Riksförsäkringsverket
anser, enligt vad utskottet vidare inhämtat, att ett sådant förenklat läkarutlåtande
bör kunna tillämpas generellt när det gäller läkarbesök. Verket avser
dock att avvakta eventuella ytterligare synpunkter, innan allmänna råd
härom utfärdas.

Det anförda tillgodoser enligt utskottets uppfattning i hög grad syftet med
motion Sf217 yrkande 3, och motionen behöver inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Tre motioner tar upp frågan om rätt till uttag av de sammanlagt 16
kontaktdagarna.

I motionerna Sf217 yrkande 2 av Karin Israelsson och Martin Olsson och
Sf310 yrkande 1 av Ingemar Eliasson och Kenth Skårvik begärs att uttaget av
kontaktdagar i föräldraförsäkringen inte skall begränsas till två dagar per
barn och år utan att de totalt 16 kontaktdagarna skall kunna tas ut vid
tidpunkt som föräldrarna själva bestämmer. Genom detta skapas enligt
motionärerna större valfrihet för barnfamiljerna och möjlighet att få en
längre tids ledighet. I motion Sf342 av Bengt Westerberg m. fl. föreslås att
rätten att utnyttja kontaktdagarna utsträcks så att de kan användas när
barnet går i högstadiet.

Margo Ingvardsson m. fl. begär i motion Sf282 yrkande 5 ett beslut om en

SfU 1986/87:17

utökning av antalet kontaktdagar till fem dagar per barn och år för föräldrar
till barn med sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp.
Motionärerna anser att för barn med särskilda behov i form av exempelvis
handikapp är två kontaktdagar per år otillräckligt.

Utskottet avvisade, framför allt av kostnadsskäl, vid behandlingen av
förslaget i proposition 1984/85:78 om införande av kontaktdagar, motionsförslag
om införande av ett större antal kontaktdagar än vad regeringen
föreslagit. Likaså avvisades motionsförslag om ett valfritt uttag av dagarna
(se SfU 1984/85:12). Utskottet som, liksom vid förra årets riksmöte (se SfU
1985/86:22), vidhåller denna inställning, anser att en jämn fördelning av
kontaktdagarna ökar möjligheterna för föräldrar, förskola och skola att
upprätthålla en god kontakt under en viktig period av barnets uppväxttid.
Inte heller anser utskottet att möjligheten att ta ut kontaktdagar bör
utsträckas till efter det barnet fyllt tolv år. Med det anförda avstyrker
utskottet bifall till motionerna Sf217 yrkande 2, Sf310 yrkande 1, Sf342 och
Sf282 yrkande 5.

Kerstin Göthberg begär i motion Sf201 att tillfällig föräldrapenning skall
utgå för kontaktdagar oavsett vilken barnomsorgsform som utnyttjas. Som
exempel på barnomsorgsformer vilka inte omfattas av förmånen nämns i
motionen privat dagmamma och kyrklig barnverksamhet.

Utskottet behandlade en liknande motion år 1985. Utskottet var då (se
SfU 1984/85:12) inte berett att förorda en utvidgning av rätten till s. k.
kontaktdagar till förskoleverksamhet som inte faller inom samhällets barnomsorg.
Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker därför bifall till
motion Sf201.

Rätt till föräldrapenning efter arbete utomlands

Som villkor för rätt till föräldrapenning gäller att föräldern skall ha varit
inskriven hos allmän försäkringskassa under minst 180 dagar i följd närmast
före den dag för vilken föräldrapenningen skall utbetalas. Föräldrapenning
för de första 180 dagarna utges med belopp motsvarande förälderns
sjukpenning om föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse
eller den beräknade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning
över garantinivån.

Knut Wachtmeister m.fl. påtalar i motion Sf294 de problem i fråga om
föräldraförsäkring som kan uppstå för hemvändande svenska familjer som
avförts från försäkringen vid flyttningen från Sverige. Konsekvenserna av
kraven på viss tids tillhörighet till försäkringen för rätt till föräldrapenning är
enligt motionärernas uppfattning uppenbart oskäliga, i all synnerhet om
utlandstjänstgöringen skett på uppdrag av ett svenskt företag eller svenska
staten. Motionärerna anser att ett enklare sätt att lösa problemet vore att
inskrivningstiden i försäkringskassan inte bryts vid utflyttningen ur Sverige.

I motion Sf301 anför Karl-Göran Biörsmark och Börje Stensson liknande
synpunkter.

Utskottet behandlade så sent som i november 1986 en motion som rörde
rätten till sjuk- och föräldrapenning för s. k. volontärer som återvänder till
Sverige efter viss tids utlandstjänstgöring. Utskottet förordade i sitt av

SfU 1986/87:17

riksdagen godkända betänkande SfU 1986/87:5 att en kartläggning skulle
genomföras av vilka möjliga åtgärder som kan vidtas för att förbättra de
hemvändande volontärernas sociala skydd. Utskottet påpekade att därvid
måste beaktas att det kan finnas andra grupper som också har starka skäl för
att få ett bättre skydd vid hemkomsten och att problem med gränsdragningar
i detta hänseende måste lösas. Utskottet framhöll vidare angelägenheten av
att, om en lösning på problemen kan ske inom ramen för AFL, den i
socialförsäkringssammanhang principiellt viktiga frågan om kopplingen
mellan förmåner och avgifter belyses. Vad utskottet anfört har getts
regeringen till känna.

Eftersom de frågor som tagits upp i motionerna Sf294 och Sf301 ryms inom
den av utskottet begärda kartläggningen anser utskottet att motionerna inte
behöver föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Havandeskapspenning

För gravida kvinnor som har fysiskt påfrestande arbetsuppgifter finns en
lagfäst rätt till omplacering på arbetsplatsen till ett mindre ansträngande
arbete med bibehållen lön. Om en omplacering inte är möjlig har kvinnan
rätt att vara ledig och uppbära havandeskapspenning. Detsamma gäller om
det föreligger risker för barnets hälsa i arbetsmiljön. Havandeskapspenning
utges tidigast fr. o. m. den elfte dagen före denna tidpunkt, således under
högst 50 dagar. Havandeskapspenning utges med samma belopp som
sjukpenningen.

I motion Sf221 påtalar Rinaldo Karlsson de risker som ofödda barn utsätts
för i arbetsmiljön. Den farliga miljön kan enligt motionären bestå av olika
ämnen, bly, lösningsmedel m. m., eller enbart den oro som modern känner.
Det är enligt motionären angeläget att regeringen överväger förslag till
sådana förändringar i sociallagstiftningen att gravida kvinnor som arbetar i
miljöer där de ofödda barnen utsätts för risk kan sjukskrivas och erhålla
sjukersättning sedan alla möjligheter till omplacering prövats.

En kvinna har, som nämnts, rätt till omplacering eller, om sådan inte kan
ske, havandeskapspenning bl. a. om hon inte får sysselsättas i sitt förvärvsarbete
på grund av en föreskrift om förbud mot arbete under havandeskap.
Föreskrifter om skydd för havande kvinnor finns för närvarande endast såvitt
gäller blyarbete (AFS 1982:1). I 1984 års forskningsproposition (prop.
1983/84:107 bil. 7) uppgavs att bristen på kunskaper ännu var mycket stor om
sambandet mellan arbetsmiljöfaktorer och reproduktionsskador. Vidare
uppgavs att arbetarskyddsstyrelsen under den närmaste femårsperioden
skulle prioritera bl. a. forskning om ämnen som kan skada foster och
arvsanlag (s. 9).

Utskottet behandlade ett motionsyrkande av likartat innehåll senast i sitt
av riksdagen godkända betänkande SfU 1984/85:12. Utskottet hänvisade
därvid bl. a. till att kunskaperna om sambandet mellan påverkan av olika
yttre faktorer och risken för fosterskador ännu så länge är begränsade och att
inte minst på arbetsmiljöområdet läget är oklart. Utskottet förutsatte därvid
att arbetarskyddsstyrelsen uppmärksamt följer det fortlöpande forskningsarbetet
på området och skyndsamt utfärdar föreskrifter i de fall risken för

SfU 1986/87:17

fosterskador upptäcks i arbetsmiljön.

Motionsyrkanden rörande omplacering och rätt till ledighet under graviditet
har också behandlats av socialutskottet våren 1986 och våren 1987. Även
socialutskottet hänvisade i sina av riksdagen godkända betänkanden (senast
SoU 1986/87:17) till forskningsarbete och arbetarskyddsstyrelsens tillsynsskyldighet
och avstyrkte motionerna.

Socialförsäkringsutskottet finner inte skäl till annat ställningstagande än i
sitt tidigare nämnda betänkande och avstyrker därför bifall till motion Sf221.

Ersättning för anhörigvård

Förmåner inom den allmänna försäkringen som ersätter direkt inkomstbortfall
vid vård m. m. av anhörig kan för närvarande endast utges när det gäller
vård av barn under 16 år, såsom föräldrapenning och vårdbidrag. Vissa
former av ersättning till anhörigvårdare har dock utvecklats av kommuner
och landsting inom ramen för hemsjukvården och den sociala hemtjänsten.

Bengt Westerberg m.fl. begär i motion Sf213 yrkande 5 att tillfällig
föräldrapenning skall kunna utges även för vård av vuxna handikappade
barn. Motionärerna hävdar att föräldrar till svårt handikappade barn som är
över 16 år måste ta ledigt från arbetet om barnen blir sjuka.

Åldersgränsen för rätt till tillfällig föräldrapenning höjdes år 1985 från 12
till 16 år när det gäller barn som på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning
eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård.
Ersättningen från den allmänna försäkringen till handikappade personer som
är 16 år eller äldre utges i form av handikappersättning och förtidspension.
Utskottet, som behandlade ett motionsyrkande med samma innebörd i
betänkandet SfU 1985/86:22, anser fortfarande att vårdbehovet för vuxna
personer inte bör lösas inom föräldraförsäkringens ram och avstyrker bifall
till motion Sf213 yrkande 5.

I motion Sf206 av Margareta Andrén m. fl. begärs förslag om att
ATP-grundande ersättning med sjukpenningbelopp skall utges från den
allmänna försäkringen för vård av anhörig eller annan närstående. De nya
reglerna bör införas successivt med prioritet för vård i livets slutskede.
Motionärerna anser att en ersättning för vård av anhörig skulle kunna leda till
samhällsekonomiska besparingar.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen avstyrkt bifall till motionsyrkanden
om rätt till ersättning från försäkringen vid anhörigvård. Senast skedde
detta i det av riksdagen godkända betänkandet SfU 1985/86:22. Utskottet har
hänvisat till att frågan utretts av anhörigvårdskommittén som i betänkandet
(SOU 1983:64) Ledighet för anhörigvård funnit att det av samhällsekonomiska
skäl inte förelåg förutsättningar för att föreslå någon rätt till ersättning
från försäkringen. Utskottet har vidare ansett att beredningen av anhörigvårdskommitténs
betänkande i regeringskansliet borde avvaktas.

Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sitt tidigare ställningstagande
och avslå motion Sf206.

SfU 1986/87:17

Anslagsberäkningen

SfU 1986/87:17

I propositionen föreslås att under anslaget Bidrag till föräldraförsäkringen
för budgetåret 1987/88 skall anvisas ett förslagsanslag av 1 165 000 000 kr.
Anslaget har beräknats med hänsyn till att det i budgetpropositionen
föreslagits att avdrag för förlossningsvård skall göras från föräldrapenning
fr. o. m. den 1 juli 1987.

I motion Sf214 yrkande 2 av Lars Werner m. fl. begärs som en konsekvens
av yrkandet i samma motion om avslag på förslaget om avdrag från
föräldrapenning vid förlossningsvård att anslaget skall ökas med 20 000 000
kr.

Utskottet som behandlat frågan om avdrag för förlossningsvård i sitt
betänkande SfU 1986/87:14 har tillstyrkt regeringens förslag om avdrag från
föräldrapenning vid förlossningsvård men först fr. o. m. den 1 januari 1988.
Till följd härav bör det av regeringen föreslagna anslaget ökas med 15 % av
10 milj. kr. I övrigt har utskottet ingen erinran mot regeringens förslag till
anslagsberäkning och avstyrker motion Sf214 yrkande 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf329 yrkande 1 b,

2. beträffande garantinivån inom föräldraförsäkringen
att riksdagen avslår motion 1986/87: Sf225 yrkande 1,

3. beträffande utbyggnad av föräldraförsäkringen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf271,

4. beträffande kvoterad föräldraledighet
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf208,

5. beträffande tillfällig föräldrapenning när dagbarnvårdares barn
är sjukt

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sf217 yrkande 1, 1986/
87:Sf239 yrkande 1 och 1986/87:Sf310 yrkande 2,

6. beträffande antalet ersättningsdagar för tillfällig föräldrapenning
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sf213 yrkande 4 och
1986/87:Sf282 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

7. beträffande läkarutlåtande för tillfällig föräldrapenning
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf217 yrkande 3,

8. beträffande flexibelt uttag av kontaktdagar

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sf217 yrkande 2, 1986/
87:Sf310 yrkande 1 och 1986/87:Sf342,

9. beträffande ökat antal kontaktdagar

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf282 yrkande 5,

10. beträffande rätt till kontaktdagar vid privat barnomsorg
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Sf201,

11. beträffande rätt till föräldrapenning efter arbete utomlands
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sf294 och 1986/87:Sf301,

12. beträffande havandeskapspenning
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf221,

13. beträffande tillfällig föräldrapenning för vård av vuxna handikappade
barn

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf213 yrkande 5,

14. beträffande ersättning för vård av anhörig
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf206,

15. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1986/
87:Sf214 yrkande 2 till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 167 000 000 kr.

Stockholm den 29 april 1987

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (m), Ralf Lindström (s),
Margareta Andrén (fp), Ulla Johansson (s), Gullan Lindblad (m), Lena
Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Siri Häggmark (m), Ingegerd Elm (s),
Rune Backlund (c), Margö Ingvardsson (vpk), Barbro Sandberg (fp), Kersti
Johansson (c) och Ingegerd Anderlund (s).

Reservationer

1. Sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen
(mom. 1)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”yrkande 1 b.” bort ha följande lydelse:

Såsom framhållits i motion S029 kräver såväl det statsfinansiella som det
samhällsekonomiska läget betydande besparingar. Socialförsäkringens
transfereringar motsvarar ungefär en fjärdedel av landets privata konsumtion.
Även regeringen framhåller i budgetpropositionen nödvändigheten av
återhållsamhet med samhällsutgifterna. Utskottet delar denna uppfattning
och finner att det i motion Sf329 framlagda förslaget till sänkt kompensationsnivå
inom föräldraförsäkringen inte nämnvärt påverkar den sociala
standarden, allra helst med hänsynstagande till förslagen om sänkta marginalskatter
i motion 1986/87:Sk413 av Carl Bildt m. fl. angående skattepolitiken.
Utskottet föreslår mot denna bakgrund att den generella ersättningsnivån
sänks till 80 %.

Utskottet tillstyrker således förslaget i motion Sf329 yrkande lb om en
sänkt kompensationsnivå. Regeringen bör lägga fram förslag till lagändringar
i lagen om allmän försäkring i så god tid att förslaget kan träda i kraft den 1
januari 1988.

SfU 1986/87:17

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf329 yrkande 1 b som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Garantinivån inom föräldraförsäkringen (mom. 2)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”yrkande 1.” bort ha följande lydelse:
Ersättningen enligt garantinivån visar enligt utskottets uppfattning en
tendens att släpa efter i värde. Höjningen den 1 januari 1987 från 48 kr. till 60
kr. återställer inte värdet. Detta drabbar främst de sämst ställda familjerna.
En regel bör därför införas som gör att garantinivån automatiskt följer med
penningvärdeutvecklingen. För att åstadkomma detta bör ersättningen
enligt garantinivån fr. o. m. den 1 januari 1988 bestämmas till en 365-del av
basbeloppet. Eftersom föräldrapenning kan utgå inte bara med helt utan
också med halvt eller fjärdedels belopp bör ersättningen per hel dag enligt
garantinivån avrundas till närmaste hela krontal som är jämnt delbart med 4.
Den närmare utformningen av erforderliga bestämmelser bör ankomma på
regeringen.

Vad utskottet sålunda anfört bör med bifall till motion Sf225 yrkande 1 ges
regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande garantinivån inom föräldraförsäkringen

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf225 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Utbyggnad av föräldraförsäkringen (mom. 3)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”motionärerna önskar.” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Sf271 att tiden för föräldrapenning
med belopp motsvarande sjukpenningen bör byggas ut till 18 månader. En
plan för en sådan utbyggnad bör därför läggas fram av regeringen.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande utbyggnad av föräldraförsäkringen
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf271 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

SfU 1986/87:17

4. Kvoterad föräldraledighet (mom. 4)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Vad avser” och
slutar med ”och Sf208.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att föräldraledigheten utnyttjas
av båda föräldrarna. I dag är det till största delen kvinnorna som utnyttjar
föräldraförsäkringen. För att åstadkomma en snabbare attitydförändring
anser utskottet i likhet med vad som anförts i motion Sf208 att med
nuvarande längd på föräldraledigheten 60 dagar av föräldrapenningtiden bör
kvoteras mellan föräldrarna, dvs. att de måste utnyttjas av den förälder som
ej utnyttjar huvuddelen av tiden, under förutsättning att två vårdnadshavare
finns.

Utskottet tillstyrker således motion Sf208 och anser att regeringen bör
lägga fram förslag till ändrade regler i föräldraförsäkringen i enlighet med
vad som anförts i denna motion.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande kvoterad föräldraledighet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf208 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Tillfällig föräldrapenning när dagbarnvårdares barn är sjukt
(mom. 5)

Nils Carlshamre (m), Margareta Andrén (fp), Gullan Lindblad (m), Siri
Häggmark (m), Rune Backlund (c), Barbro Sandberg (fp) och Kersti
Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”yrkande 2.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det klart otillfredsställande att föräldrapenning
inte kan utgå till förälder vars barn inte kan tas emot av dagbarnvårdaren på
grund av att dagbarnvårdarens egna barn är sjuka. Om någon annan
tillsynsform inte finns att tillgå eller bedöms som mindre lämplig tvingas
föräldrarna stanna hemma utan rätt till ersättning. Någon ovillkorlig rätt till
ledighet föreligger inte heller. Problemet har behandlats av föräldraförsäkringsutredningen
som ansåg att det fanns skäl för rätt till föräldrapenning i
denna situation. Utredningen ville emellertid inte föreslå att en sådan rätt
infördes med hänsyn till kostnaderna för detta. Någon beräkning av dessa
kostnader redovisades dock inte. Utskottet anser att detta motiverar att en
ny utredning görs i frågan i syfte att rätta till den nämnda bristen i
föräldraförsäkringen. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionerna
Sf217 yrkande 1, Sf239 yrkande 1 och Sf310 yrkande 2.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande tillfällig föräldrapenning när dagbarnvårdares barn
är sjukt

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sf217 yrkande 1,

SfU 1986/87:17

1986/87:Sf239 yrkande 1 och 1986/87:Sf310 yrkande 2 sorn sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Läkarutlåtande för tillfällig föräldrapenning (mom. 7)

Nils Carlshamre (m), Margareta Andrén (fp), Gullan Lindblad (m), Siri
Häggmark (m), Rune Backlund (c), Barbro Sandberg (fp) och Kersti
Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Det anförda”
och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör tillfällig föräldrapenning för barn mellan
12 och 16 år kunna utges vid läkarvård, operation samt in- och utskrivning
från sjukhus utan intyg av läkare. I sådana fall borde inskrivningshandling
eller liknande kunna räcka. Det bör ankomma på regeringen att utforma och
förelägga riksdagen förslag i frågan. Detta bör med bifall till motion Sf217
yrkande 3 ges regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande läkarutlåtande för tillfällig föräldrapenning

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf217 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Flexibelt uttag av kontaktdagar (mom. 8)

Nils Carlshamre (m), Gullan Lindblad (m), Siri Häggmark (m), Rune
Backlund (c) och Kersti Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
avvisade” och slutar med ”yrkande 5.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att kontaktdagarna inte bör vara bestämda till ett visst
antal per år utan att det totala antalet dagar, 16 stycken, bör kunna tas ut när
som helst när barnet är mellan fyra och tolv år. Härigenom skapas en större
valfrihet för barnfamiljer och en möjlighet att ta en längre tids ledighet vid
t. ex. inskolning på daghem eller vid skolstarten. Detta bör med anledning av
motion Sf217 yrkande 2 ges regeringen till känna. Härigenom tillgodoses
också motion Sf310 yrkande 1.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande flexibelt uttag av kontaktdagar

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Sf217 yrkande 2
och 1986/87 :Sf310 yrkande 1 och med avslag på motion 1986/87 :Sf342
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Flexibelt uttag av kontaktdagar (mom. 8)

Margareta Andrén och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
avvisade” och slutar med ”yrkande 5.” bort ha följande lydelse:

SfU 1986/87:17

Utskottet anser att kontaktdagarna inte bör vara bestämda till ett visst
antal per år utan att det totala oförändrade antalet dagar bör kunna tas ut när
som helst under den tid då barnets ålder berättigar till kontaktdagar.
Härigenom skapas en större valfrihet för barnfamiljerna och en möjlighet att
ta en längre tids ledighet vid t. ex. inskolning på daghem eller vid skolstarten.
Tiden för uttag av kontaktdagar bör också sträckas ut så att kontaktdagar kan
tas ut även när barnet går på högstadiet, det skolstadium om vilket föräldrar
ofta har minst kunskap och där problemen oftast är störst. Detta bör med
bifall till motion Sf342 ges regeringen till känna. Härigenom tillgodoses också
motion Sf310 yrkande 1 och Sf217 yrkande 2.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande flexibelt uttag av kontaktdagar

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf342 och med anledning
av motionerna 1986/87:Sf217 yrkande 2 och 1986/87:Sf310 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Ökat antal kontaktdagar (morn. 9)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
avvisade” och slutar med ”yrkande 5.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Sf282 att två
kontaktdagar per barn och år är otillräckligt för barn med speciella behov.
För handikappade barn bör därför enligt utskottets mening antalet kontaktdagar
utökas till fem per barn och år. Utskottet biträder således det i motion
Sf282 framlagda förslaget. Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag om
ett ökat antal kontaktdagar i enlighet med det anförda så att förslaget kan
träda i kraft den 1 januari 1988.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande ökat antal kontaktdagar

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf282 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Rätt till kontaktdagar vid privat barnomsorg (mom. 10)

Nils Carlshamre (m), Margareta Andrén (fp), Gullan Lindblad (m), Siri
Häggmark (m), Rune Backlund (c), Barbro Sandberg (fp) och Kersti
Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”motion Sf201.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör tillfällig föräldrapenning utgå för kontaktdagar
oavsett vilken barnomsorgsform som utnyttjas. Det finns ingen
anledning att från förmånen utesluta föräldrar som har sina barn hos privat
dagmamma eller har barn som deltar i verksamhet anordnad av annan än
kommunen. Detta gäller så mycket mer som förhållandet på många håll är

SfU 1986/87:17

sådant att kommunen inte kan erbjuda barnomsorg utan hänvisar föräldrarna
till privat verksamhet. Det bör ankomma på regeringen att utforma och
snarast lägga fram förslag härom. Det anförda bör med bifall till motion
Sf201 ges regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande rätt till kontaktdagar vid privat barnomsorg
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf201 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Tillfällig föräldrapenning för vård av vuxna handikappade
barn (mom. 13)

Margareta Andrén och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Åldersgränser
för” och slutar med ”och Sf213 yrkande 5.” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Sf213 yrkande 5 att
det är angeläget att överväga möjligheterna att ge ekonomiskt stöd till
föräldrar som behöver stanna hemma från arbetet för att vårda sina svårt
handikappade vuxna barn, när de blir akut sjuka. Enligt utskottets uppfattning
borde detta kunna ske genom att en rätt till tillfällig föräldrapenning för
dessa föräldrar införs. Regeringen bör lägga fram förslag om ett sådant
system.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande tillfällig föräldrapenning för vård av vuxna handikappade
barn

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf213 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Ersättning för vård av anhörig (morn. 14)

Margareta Andrén och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motion Sf206.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att starka skäl talar för att den som vårdar en sjuk anhörig
bör få rätt till ersättning från den allmänna försäkringen. Detta är särskilt
angeläget när det gäller vård i livets slutskede. Ersättningen bör som anförs i
motion Sf206 vara ATP-grundande och utges med belopp motsvarande
sjukpenningens storlek. Ett system med försäkringsersättning bör också
kunna leda till samhällsekonomiska besparingar. Regeringen bör förelägga
riksdagen förslag om ersättning vid vård av anhörig i enlighet med vad som
anförs i motion Sf206.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande ersättning för vård av anhörig

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf206 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

SfU 1986/87:17

13. Medelsanvisningen (mom. 15)

SfU 1986/87:17

Under förutsättning av bifall till reservation 5 i betänkande SfU 1986187:14
Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet som” och
slutar med ”yrkande 2.” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som behandlat frågan om avdrag för förlossningsvård i sitt
betänkande SfU 1986/87:14, har avstyrkt bifall till regeringens förslag om
detta. Till följd härav har kostnaderna för föräldraförsäkringen beräknats bli
20 milj. kr. större än vad regeringen beräknat. Av detta belopp skall 15 %
täckas av budgetmedel. Förslagsanslaget till föräldraförsäkringen bör därför
med bifall till motion Sf214 yrkande 2 ökas med 3 milj. kr. I övrigt har
utskottet inte någon erinran mot regeringens förslag till anslagsberäkning.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sf214 yrkande 2 och
propositionen till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 168 000 000 kr.

Innehållsförteckning SfU 1986/87:17

Propositionen 1

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1986/87 1

Utskottet 3

Föräldraförsäkringen 3

Föräldrapenning 3

Tillfällig föräldrapenning 4

Rätt till föräldrapenning efter arbete utomlands 8

Havandeskapspenning 9

Ersättning för anhörigvård 10

Anslagsberäkningen 11

Hemställan 11

Reservationer 12

1. Sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen (m) 12

2. Garantinivån inom föräldraförsäkringen (m) 13

3. Utbyggnad av föräldraförsäkringen (vpk) 13

4. Kvoterad föräldraledighet (vpk) 14

5. Tillfällig föräldrapenning när dagbarnvårdares barn är sjukt (m,

fp, c) 14

6. Läkarutlåtande för tillfällig föräldrapenning (m, fp, c) 15

7. Flexibeltuttagavkontaktdagar(m,c) 15

8. Flexibelt uttag av kontaktdagar (fp) 16

9. Ökat antal kontaktdagar (vpk) 16

10. Rätt till kontaktdagar vid privat barnomsorg (m, fp, c) 16

11. Tillfällig föräldrapenning för vård av vuxna handikappade barn

(fp) 17

12. Ersättning för vård av anhörig (fp) 17

13. Medelsanvisningen (vpk) 18

gotab Stockholm 1987 12857