om fiske och vattenkraftsproduktion i Klarälven m. m.

Betänkande 1987/88:JoU3

Jordbruksutskottets betänkande
1987/88:3

om fiske och vattenkraftsproduktion i Klarälven
m. m.

Motionen

Yrkande

Motion 1986/87:Jo905 av Magnus Persson m.fl. (s), vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i vattenlagen i
avsikt att undanröja att vid omprövning av vattendomar dispenser ges för
uppförande av s.k. laxtrappor,

2. att riksdagen hos regeringen begär att frågan om ändrade förutsättningar
för fångst av lax- och öringsmolt före Höljesdammen inklusive nedtransport
till Vänern blir föremål för omförhandlingar vid vattendomstol,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en älvplan rörande vattendomar i Klarälven,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om centralfisket och vikten av ökad insyn i denna process,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en eventuell flyttning av centralfisket till Erlanderlaboratoriet
i Munkfors,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om avels- och odlingsanläggning i närheten av Karlstad och
Gullspång.

Motivering

I motion Jo905 av Magnus Persson m. fl. (s) redovisas i en utförlig motivering
ett antal vattendomar angående kraftverk i Klarälven och kraftproduktionens
inverkan på laxfisket m. m. Motionärerna anger i kronologisk ordning
de kraftverk som byggts i älven (Dejefors, Forshult, Krakerud, Munkfors,
Skymnäs, Skogsforsen, Edsforsen, Forshaga, Letten, Tåsan och Höljes) och
vilka villkor som fastställts till skydd för fisket i resp. vattendomar, såsom
byggande av laxtrappor, utsättning av smolt, upptransport av lax och öring
m. m. Fiskets betydelse i både Klarälven och Vänern understryks. Motionärerna
framhåller att de aktuella vattendomarna ger kraftföretagen dispens
från skyldigheten att anordna laxtrappor så länge upptransport av lax sker
med lastbil. Det är enligt motionen av största vikt att fisket ges en prioriterad
roll i samband med att vattendomarna successivt omprövas. Det är också
viktigt att den genetiska kontrollen sker på ett tillfredsställande sätt.

Utvecklingen av den naturliga reproduktionen, inte minst i Klarälven,

JoU

1987/88:3

1 Riksdagen 1987188.16 sami. Nr3

måste följas upp genom elfiskeundersökningar. Ändrade vattendomar kan
innebära ändrade förutsättningar för en framtida tryggad uppvandring. En
tryggad uppvandring är en förutsättning dels för naturreproduktion, dels för
avelsfisket. Ökade uppvandringskontroller borde ingå som en naturlig del i
strävan att öka fiskebeståndet i Vänern och dess källflöden.

De hinder som i dag finns för att våra lax- och öringstammar fritt kan
vandra så långt som möjligt till sina naturliga reproduktionsområden bör
snarast undanröjas.

De erfarenheter som hittills förevarit tyder på att om vi skall kunna öka och
skydda lax- och öringbeståndet i dessa fiskevatten måste fisket ges en stärkt
roll i framtiden. Det är av största vikt att vid omprövning av aktuella
vattendomar det också sker en väsentlig förbättring av de naturliga förutsättningarna
för att öka fiskbeståndet i Klarälven.

Domarnas nuvarande utformning har fått till följd att lax- och öringfisket i
övre Klarälven är begränsat. Ett bra laxfiske i Klarälven skulle vara ett
utmärkt stöd för utvecklingen av turistnäringen. Detta gäller även öringfisket
i Klarälvens biflöde. Det borde även ligga i ett kraftbolags intresse att bevara
fisket när det gäller lax- och öringfisket i Klarälven och dess biflöden.
Samtliga domar bör omprövas och ges tvingande bestämmelser om återställande
av fiskemöjligheterna.

En paketlösning av samtliga nu existerande vattendomar borde eftersträvas.
En mera detaljerad och moderniserad älvplan i syfte att att reparera
gamla försyndelser och föråldrade synsätt bör kunna uppnås. Fiskeristyrelsen
har nyligen påbörjat förhandlingar med berörda kraftverksföretag om en
älvplan som avser att omfatta samtliga vattendomar i Klarälven.

Denna älvplan skulle då omfatta utsättning av smolt som kompensation för
tidigare förstörda reproduktionsområden och de smoltförluster som skett
och alltjämt sker. Frågan om laxuppvandring och laxtrappor bör aktualiseras
vid dessa förhandlingar.

En annan fråga som borde aktualiseras är det s. k. centralfisket som finns i
Deje och som helt handhas av bolagsintressen i nuläget. Samhället borde ges
ökad insyn i den fiskeprocess som här pågår. Frågan om centralfiskets
framtid bör aktualiseras, och det finns alltmer övertygande skäl för att
nämnda centralfiske överförs i samhällets regi. I dessa förhandlingar bör
frågan väckas huruvida det nuvarande centralfisket skall flyttas från Deje och
exempelvis till Erlanderlaboratoriet i Munkfors. Frågan bör under alla
förhållanden väckas i vad gäller både samhällets insyn och inflytande och en
eventuell flyttning av centralfisket.

Frågan om en framtida odling av Vänerns lax- och öringbestånd ingår i
Vänerprojektet Laxfond. Redan nu kan man konstatera att för att förverkliga
nämnda projekt är det ofrånkomligt att anlägga minst två nya avels- och
odlingsanläggningar. En odlingsanstalt bör ligga i närheten av Karlstad där
den naturliga lekvandrande fisken startar sin färd upp mot Klarälven. Den
andra avels- och odlingsanläggningen bör ligga i närheten av Gullspång, där
Gullspångslaxen hittar sina ursprungliga reproduktionsområden i Gullspångsälven.
Båda anläggningarna bör ligga under allmänt huvudmannaskap.

JoU 1987/88:3

Utskottet

Utskottet behandlar inledningsvis motionärernas yrkanden om viss ändring i
vattenlagen och om befintliga vattendomar rörande Klarälven (yrkandena
1-3).

I 3 kap. vattenlagen (1983:291) anges de allmänna förutsättningarna för
vattenföretag. Enligt 3 kap. 11 § skall den som vill utföra ett vattenföretag
som kan skada fisket utan ersättning vidta och underhålla behövliga
anordningar för fiskens framkomst eller fiskets bestånd, släppa fram vatten
för ändamålet samt iaktta de villkor i övrigt som kan behövas till skydd för
fisket.

Exempel på åtgärder som kan föreskrivas med stöd av paragrafen är
anläggande av fisktrappa eller ålyngelledare och upptransport av yngel eller
lekfisk. Vidare kan företagaren förpliktas att ställa i ordning nya lekplatser
eller att anlägga och driva en fiskodlingsanstalt. Paragrafen har utformats så
att förpliktelserna inte behöver begränsas till det vattenområde som berörs
av vattenföretaget. De kan alltså även avse bivattendrag, vilket stämmer
överens med användningsområdet för den fiskeavgift som kan ersätta
åtgärderna.

Skyldigheten att vidta åtgärder av angivet slag är inte absolut; i vissa fall
kan särskilda fiskeavgifter bestämmas i stället för villkor enligt 3 kap. 11 §.
Närmare bestämmelser om fiskeavgifter finns i 10 kap. 5 § vattenlagen.
Avgiften kan användas för fiskefrämjande åtgärder i det vatten som berörs av
företaget eller i något angränsande vattenområde.

Utskottet anser det inte lämpligt att förorda något generellt förbud mot
dispenser från skyldigheten att anlägga laxtrappor m. m. Det finns många
olika metoder att föra vandringsfisk förbi hinder i vattendragen. I många fall
kan förhållandena vara sådana att en laxtrappa e. d. inte är ett realistiskt
alternativ. Vattendomstolen bör givetvis ha möjlighet att från fall till fall
bedöma vilka åtgärder som bäst gagnar fisket. Med det anförda avstyrker
utskottet yrkande 1 i motionen.

I anslutning till motionens yrkanden om visst agerande från riksdagens och
regeringens sida för omprövning av gällande vattendomar bör framhållas att
det allmännas intressen i vattenmål bevakas av kammarkollegiet; i hithörande
fall givetvis med biträde av fiskeristyrelsen. De nya bestämmelserna i 15
kap. vattenlagen om omprövning till förmån för allmänna intressen ger goda
möjligheter att aktualisera framför allt frågor om anordningar till skydd för
fisket. Utskottet har inhämtat att förhandlingar förs mellan kammarkollegiet,
fiskeristyrelsen och berörda kraftföretag om villkoren rörande fisket i
Klarälven. Man har försökt nå en samlad överenskommelse för samtliga
omprövningsmål inom en provisorisk älvplan. Arbete pågår på att få fram en
definitiv älvplan. Av det anförda framgår att yrkandena 2 och 3 i motionen ej
påkallar någon åtgärd från riksdagens sida.

Frågan om det allmännas insyn i och eventuell inlösen av det s.k.
centralfisket i Deje torde i första hand få bedömas av fiskeristyrelsen. Från
styrelsens sida har anförts att frivillig överenskommelse föreligger med
kraftbolaget om att centralfisket används för avelsändamål samt att det är

JoU 1987/88:3

3

förenat med stora kostnader att driva detta fiske. Genom bestämmelser i
vederbörande vattendomar har fiskerimyndigheterna fått möjlighet till insyn
i avelsfisket i Klarälven och att ge föreskrifter rörande detsamma. Det
anförda innebär att yrkande 4 i motionen avstyrks av utskottet. Vidare
avstyrks yrkande 5 i motionen om flyttning av centralfisket med hänvisning
till att det enligt fiskeristyrelsens bedömning ej finns några biologiska skäl för
en sådan flyttning.

Utskottet delar motionärernas bedömning av Vänerns lax- och öringbestånd
som en unik nationell resurs. Som utskottet tidigare anfört är det viktigt att
de naturliga laxfiskstammarna i Vänern och dess tillflöden kan bevaras (JoU
1985/86:19). För detta talar bl. a. intresset att skydda värdefullt genetiskt
material. I enlighet med vad motionärerna anfört är dessa frågor också
angelägna för turist- och rekreationsintresset, liksom för yrkesfisket. Det
arbete som utförs inom ramen för projektet Laxfond för Vänern bör vara
ägnat att i viss mån tillgodose motionärernas synpunkter. Utskottet utgår
från att fiskeristyrelsen i sitt arbete med hithörande frågor även uppmärksammar
frågan om behövliga avels- eller odlingsanläggningar. Utöver dessa
uttalanden bör yrkande 6 i motionen ej föranleda någon åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo905.

Stockholm den 7 oktober 1987

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad
(s), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp). Martin Segerstedt (s), Sven Eric
Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Jan Jennehag
(vpk), Leif Marklund (s), Ivar Virgin (m), Björn Ericson (s), Bengt Rosén
(fp) och Bengt Kronblad (s).

JoU 1987/88:3

göteb Stockholm 1987 13608

4