om fiske m. m. (Betänkande 1981/82:JoU1 Jordbruksutskottet)

JoU 1981/82:1

Jordbruksutskottets betänkande
1981/82:1

om fiske m. m.

Motionerna

Yrkanden

I motion 1980/81:270 av Ralf Lindström m. fl. (s. m. c, fp) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att en begränsad alijustring äter bör tillåtas i Blekinges östra skärgård.

1 motion 1980/81:1357 av Lars Ahlmark (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag till ändring av fiskeristadgan med i
motionen angiven innebörd.

I motion 1980/81:1753 av Jens Eriksson och Erik I lovhammar (båda nr)
yrkas att riksdagen anhåller att regeringen uppdrar ät fiskeristvrelsen att
fortlöpande planera för utveckling av produktion och förädling av musslor i
samband med den planering som sker för fisket samt i samband härmed
lämnar förslag till åtgärder som främjar såväl odling som förädling av
musslor.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande tre motioner om fiskerifrågor.
väckta under allmänna motionstiden i januari 1981.

Ljusterfiske efter ål. Enligt fiskeristadgan (1954:607) är fiske med ljuster
förbjudet inom Sveriges sjöterritorium. I förarbetena till fiskeristadgan
anfördes (prop. 1954:183) att mycket starka skäl talade mot ljustringen som
fiskemetod. Särskilt blindhuggningen syntes vara den fran fiskevärdsynpunkt
mest förkastliga formen av Ijustring. Det torde enligt föredragande
statsrådet vara uppenbart att vid sådant fiske i regel betydligt flera fiskar
skadas än vid t. ex. pilkning. Från försörjningssynpunkt ansags alljustringen
knappast ha någon större betydelse. Emellertid ansags det klart att
ljustringen efter ål var av värde som inkomstkälla för vissa personer, särskilt
äldre fiskare i bl. a. Blekinge. Dispens fran ljusterförbudet borde därför
övervägas för vissa kuststräckor under en kortare övergångstid.

Genom tidsbegränsade kungörelser har regeringen sedermera meddelat
lokala undantag fran ljustringsförbudet. Dispensmöjligheten omfattade till
en början flera olika kuststräckor och skilda slag av ljusterfiske men har
successivt reducerats. Den har nu helt upphört. Enligt den sista kungörelsen
av detta slag (1974:852) som gällde intill utgången av mars 1980 gavs
länsstyrelsen i Blekinge län rätt att tillåta fiske efter al med ljuster utanför
Blekinges kust frän Gö udde i väster till Torhamns udde i öster. Tillstånd fick
1 Riksdagen 1981182. 16 sami. Nr I

JoU 1981/82:1

enligt kungörelsen endast beviljas person som var bofast vid denna
kuststräcka och förvars försörjning ljusterfisket var av betydelse. Tillståndet
fick endast avse fiske från is.

Sedan år 1974 har fiskenämnden fört viss statistik beträffande ljusterfiske.
Av statistiken framgår att antalet tillstånd per den 31 mars 1980 uppgick till
176. Enligt fiskeristyrelsens beräkningar hade 80 c/c av de fiskande en
inkomst av ljusterfiske som understeg 500 kr. per säsong. Ljusterfiskets
ekonomiska betydelse har således under senare år varit ringa.

Enligt motion 1980/81:270 har ljusterfiske ett kulturellt värde. Det slag av
ljuster som används i Blekinge, kallat aljärn eller nubba, tillfogar enligt
motionärernas uppfattning icke fisken avsevärt mer lidande än flertalet
andra fiskemetoder. Ålljustringen har. framhålls det i motionen, blivit en del
av fritidssysselsättningen vintertid för i övrigt undersysselsatta människor
boende på skärgårdsöar och i kargt kustland.

Utskottet har inhämtat att framställningar om ytterligare förlängning av
tillståndet för ljusterfiske i Blekinge gjorts till regeringen under fjolåret.
Regeringen beslöt i november 1980 att lämna dessa framställningar utan
åtgärd. Utskottet finner för sin del inte att de skäl som anförs av
motionärerna för att återinföra dispensmöjligheten är bärkraftiga. Motionen
avstyrks därför.

Minimimåttet på kräftor. Enligt 10 $ fiskeristadgan (1954:607) får kräfta ej
fångas som inte häller ett minimimått på 9 cm. Mattet avser det raka mättet
fran spetsen av pannhornet till den fasta kanten av mellersta stjärtfenan.
Enligt motion 1980/81:1357 framfördes redan i samband med tillkomsten av
1954 ars fiskeristadga ett förslag att öka minimimåttet vid fiske av kräftor frän
9 till 10 cm. Motiven för en sådan ökning har enligt motionären blivit starkare
med tiden då genomsnittslängden pressats allt närmare minimimåtten som
följd av intensivt fiske.

Minimimåttet på kräftor var. då det infördes, avsett att skydda flodkräftan.
Sedermera har även signalkräftor inplanterats och ökat i antal.
Fiskeristyrelsen har enligt vad utskottet inhämtat ansett att 9 cm är ett
lämpligt minimimått även på signalkräftor och har därför inte föreslagit
någon ändring av måttet i fiskeristadgan. Från forskarhåll har man framhållit
att kräftornas vikt ökar väsentligt med längden över 9 cm. Med ökad
minimilängd anses avkastningen stiga i de flesta vatten. Å andra sidan anses
det förekomma att kräftorna i vissa vatten inte blir stort längre än 9 cm.

Fiskenämnderna har att följa utvecklingen av det från ekonomisk
synpunkt inte oviktiga kräftfisket, var och en inom sitt län. Om det för fiskets
vård och bedrivande befinns önskvärt att tillämpa ett större minimimått än 9
cm på kräftor kan vederbörande länsstyrelse med stöd av 14 § fiskeristadgan
föreskriva sådant utökat skydd. En fiskevårdsområdesförening har även
möjlighet att i sina stadgar föra in en motsvarande bestämmelse enligt den
nya lagen om fiskevårdsområden (1981:533). Utskottet finner det naturligt
att dessa möjligheter tillvaratas i sådana fall där åtgärderna kan förväntas

JoU 1981/82:1

förbättra kräftfisket. Däremot föreligger det enligt utskottets mening inte
anledning för riksdagen att f. n. föreslå ändring av fiskeristadgans bestämmelser.
Motionen avstyrks därför.

Musselodling. Enligt motion 1980/81:1753 har det visat sig att musselodling
med stor framgång kan bedrivas på västkusten. Skördarna blir rikliga och
kvaliteten blir mycket hög. Rent och näringsrikt vatten är en bidragande
orsak och en förutsättning härför. Enligt motionärerna behöver den
produktion som finns i dag utökas för att göras rationell och ge en jämn
lönsam avsättning. Näringen behöver en statlig planering och i vissa fall stöd
för att fortleva och utökas.

Odling av fisk och musslor regleras i flera författningar. I 13 S fiskeristadgan
(1954:607) stadgas att fiskodling inte får anläggas utan tillstånd av
fiskeristyrelsen eller enligt styrelsens bestämmande av fiskeriintendent eller
fiskerikonsulent hos fiskenämnd. Tillståndsprövningen enligt denna författning
omfattar även musselodling och sker enbart fran teknisk och biologisk
synpunkt.

Enligt miljöskyddsförordningen (1981:574) krävs det numera (efter den 1
juli 1981) även tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) för att anlägga
eller ändra anläggning för odling av musslor med en årsproduktion
överstigande 50 ton musslor totalvikt. eller anläggning för odling av fisk.
Sådant tillstånd meddelas av länsstyrelsen och skall föregås av samråd med
anläggaren.

Naturvårdslagens strandskyddsbestämmelser, vattenlagen, hälsovårdsstadgan.
byggnadslagen, sjötrafikförordningen och livsmedelslagen kan
även bli tillämpliga beroende på anläggningens belägenhet och utformning.

Den planering som bl. a. fiskeristyrelsen företar med stöd av 1978 ars
riktlinjer för fiskeripolitiken (prop. 1977/78:112. JoU 1977/78:23. rskr
1977/78:272) tar särskilt sikte pä det traditionella fisket. Rapporterna är
koncentrerade på det fiske som volymmässigt betyder mest dvs. utsjöfisket
till havs efter sill och torsk. Övriga fiskslag behandlas mera summariskt.
Musselodling och annat vattenbruk omfattas inte av denna planering.

Vid fjolårets riksmöte behandlade riksdagen en motion om utredning av
en utvidgad akvakultur, med tyngdpunkten lagd pa blämusselodlingens
möjligheter och problem (JoU 1980/81:4). I samband därmed lämnade
utskottet följande redovisning för då pågående utredningar om bl. a.
musselodling.

Forskningsrådsnämndens delegation för naturresursforskning har framlagt
en rapport. Svensk akvakultur: Näringsgren för framtida försörjning och
sysselsättning. I denna behandlas musselodlingen ingående vid sidan om
fiskodling, odling av alger, kräftdjur m. m. Enligt rapporten finns det goda
förutsättningar för svensk musselodling

Forskningsrädsnämnden har tillsatt en styrgrupp för att följa upp
rapporten om akvakultur. I styrgruppens uppgifter ingär att främja forskning

JoU 1981/82:1

och praktiska åtgärder för att uppmuntra och stödja företag inom akvakulturen.
Styrgruppen kommer även att intressera sig för marknadsföringsproblem.

I Länsplanering 1980 för Göteborgs och Bohus län ägnas akvakulturen
betydande utrymme. Länsstyrelsen anser att en utveckling av olika former av
en akvakultur kan ge viktiga sysselsättningstillfällen i stora delar av landets
kust- och skärgårdsområden. Den framhaller emellertid att det för närvarande
finns en mycket stor överkapacitet i musselodlingarna.

Skärgärdsutredningen för Göteborgs och Bohus län har framlagt ett
förslag till handlingsprogram i sin huvudrapport, daterad september 1980.
Ett kapitel ägnas havsodling. Utredningen finner att musselodlingen i
Sverige, dvs. huvudsakligen i Bohuslän, med framgång borde kunna ökas.
Vissa problem är dock fortfarande olösta. Det främsta griller marknadsföringen.

Sorn följd av skärgardsutredningens förslag har landstingets näringsnämnd
i Göteborgs och Bohus län beslutat tillsätta en utredning om hur en ökad
svensk musselodling skall marknadsföras för att finna avsättning. Utredningen
beräknas bli klar i april 1981.

Utskottet fann det intresse som på olika hall visades akvakulturen
välmotiverad och ansåg att de olika utredningar som redovisats var ägnade
att tillgodose syftet med den aktuella motionen. Någon ytterligare åtgärd
ansågs därför inte erforderlig.

Enligt vad utskottet inhämtat har forskningsrådsnämndens styrgrupp för
vattenbruk (=akvakultur) för avsikt att lägga fram ett betänkande med
förslag till åtgärdsprogram och kostnadsberäkningar i början av är 1982. En
viktig del av betänkandet kommer att ägnas åt musselodling. Olika aspekter
av akvakulturen som avelsmetodik. miljöpåverkan, marknads- och ekonomifrågor.
den rättsliga regleringen, tekniska frågor etc. kommer att belysas. I
styrgruppen är bl. a. länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län representerad.
Länsstyrelsen har för sin del sedan ett par ar ägnat ett särskilt kapitel at
vattenbruk och särskilt musselodling i sin länsplanering. Även Göteborgsdelegationen
har drivit utvecklingsprojekt avseende musselodling och därpå
baserad industri.

Förutsättningar för svensk musselodling i större skala anses endast
föreligga i Bohuslän. Landstingets näringsnämnd i Göteborgs och Bohus län
har som ovan nämnts föranstaltat om en utredning av avsättningsmöjligheterna
för svenskodlade musslor. Enligt utredningen bedöms möjligheterna
goda att avsätta en betydligt större kvantitet än vad som f. n. produceras.
Bl. a. anses exportmöjligheterna goda. Landstinget och länsstyrelsen har
mot bakgrund av rapporten beslutat anvisa medel till länets näringsfond för
att stödja jnusselodlingsnäringen genom planering och utredningar. Fonden
har även tillförts medel för marknadsföringsaktiviteter. försöksprojekt
m. m. En referensgrupp skall följa arbetet.

Utskottet finner för sin del att den svenska musselodlingen bör kunna
utvecklas för att pa sa sätt ge ett bidrag till folkhushallet och till näringslivet
vid Bohuskusten. Av den ovan lämnade redovisningen framgaratt förutsätt -

JoU 1981/82:1

ningar bedöms föreligga, för såväl odling sorn vidareförädling av musslor.
Mot den bakgrunden anser utskottet det angeläget att näringen främjas
genom planering och eventuellt stöd. Utskottet har med tillfredsställelse
noterat att berörda länsstyrelse och landstingskommun vidtagit åtgärder i
denna riktning. Utskottet har erfarit att också fiskeristyrelsen, trots att det
inte ingår i den reguljära planeringen, har sin uppmärksamhet riktad på
hithörande frågor. I sammanhanget må även erinras om det omfattande
utredningsarbete om vattenbruk som bedrivs av forskningsrådsnämndens
styrgrupp. Resultatet av detta arbete bör enligt utskottets mening avvaktas
innan ytterligare åtgärder diskuteras. Vad utskottet redovisat synes ägnat att
i väsentlig grad tillgodose syftet med motionen. Denna synes därför inte nu
behöva föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ljusterfiske efter til

att riksdagen avslår motion 1980/81:270.

2. beträffande kräftfiske

att riksdagen avslår motion 1980/81:1357,

3. beträffande musselodling

att riksdagen lämnar motion 1980/81:1753 utan ytterligare
åtgärd.

Stockholm den 27 oktober 1981

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c). Svante Lundkvist (s). Maj Britt Theorin (s).
Börje Stensson (fp). Hans Wachtmeister (m). Åke Wictorsson (s). Gunnar
Olsson (s). Håkan Strömberg (s). Märta Fredrikson (c). Martin Segerstedt
(s). Jens Eriksson (m). Lennart Brunander (c). Jan Fransson (s). Ingvar
Eriksson (m) och Åke Persson (fp).

Reservation

Hans Wachtmeister (m) anser att

dels det stycke av utskottets betänkande på s. 2 som börjar med "Utskottet
har" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner för sin del att ljusterfisket i den ringa omfattning det
bedrevs i slutet av mars 1980. då tidigare gällande dispenser upphörde, var av
så ringa betydelse, att de i förarbetena till fiskeristadgan åberopade
nackdelarna var helt försumbara. Även om fiskemetoden numera i huvudsak

JoU 1981/82:1

spelat ut sin roll från försörjningssynpunkt, är den lokalt av visst värde som
sysselsättningsobjekt och allra främst som kulturhistoriskt dokument. De
skäl som anförs av motionärerna för att återinföra dispensmöjligheterna
anser utskottet bärkraftiga. Motionen tillstyrks därför.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ljusterfiske efter ål att riksdagen med bifall till
motion 1980/81:270 ger regeringen till känna vad utskottet
anfört härom,

GOTAB 69629 Slockholm 1981