om finansieringen av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds verksamhet (förs. 1986/87:22)

Betänkande 1986/87:FiU33

Finansutskottets betänkande
1986/87:33

om finansieringen av Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfonds verksamhet (förs. 1986/87:22)

Sammanfattning

I detta betänkande tillstyrker utskottet att riksbanken ges rätt att dels
förvärva de till Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond tidigare överlämnade
obligationerna för 600 milj. kr., dels till fonden överföra ytterligare 900 milj.
kr. Riksbankens jubileumsfond skulle därmed få ett kapital på 1 500 milj. kr.

Förvaltningen av medlen skall i fortsättningen överlåtas på fonden, som fritt
får placera medlen i t.ex. obligationer, aktier och fastigheter.

Förslaget

Fullmäktige i riksbanken redovisar i förslag 1986/87:22 hur man långsiktigt
skall kunna lösa finansieringen av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds
verksamhet. Syftet är därvid att jubileumsfondens nuvarande utdelningskapacitet
skall kunna behållas utan ytterligare framtida medelstillskott från
riksbanken. Riksbanksfullmäktige föreslår

- att riksbanken till fonden överför ytterligare 900 milj. kr. i form av
kontanta medel,

- att riksbanken förvärvar de till fonden tidigare överlämnade obligationerna
för en köpeskilling av 600 milj. kr.,

- att riksbankens förvaltning av fondens medel upphör,

- att fonden ges möjlighet att placera fondens medel, helt eller delvis, i
andra tillgångar än obligationer,

- att nödvändig fondering av fondens avkastning sker i syfte att bevara
fondkapitalets reala värde,

- att närmare förslag till nya bestämmelser i fondens stadgar och de övriga
bestämmelser och riktlinjer som bedöms erforderliga utreds.

Motionerna

I den med anledning av förslaget väckta motionen 1986187:Fil 17 av Margitta
Edgren (fp) begärs att riksdagen som sin mening ger fullmäktige i riksbanken
till känna vad som sägs i motionen om etiska regler och etisk värdering av
forskningsprojekt som finansieras av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen 1986l87:Fi810 av Stig
Gustafsson m.fl. (s) begärs att riksdagen som sin mening ger fullmäktige i
riksbanken till känna vad som i motionen anförts om en prövning av frågan

om den framtida finansieringen av Riksbankens jubileumsfond. \

FiU

1986/87:33

1 Riksdagen 1986/87. 5 sami. Nr33

Utskottet

Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond har verkat sedan år 1965. Den kom till
på riksbanksfullmäktiges initiativ ”till hugfästande av riksbankens 300-åriga
tillvaro och samtidigt till främjande av ett angeläget nationellt ändamål”. Av
riksbankens obligationsportfölj avskildes då för fondens räkning obligationer
till ett bokfört värde av 250 milj. kr. Avkastningen på obligationerna
tillfördes fonden och kom att utgöra den ekonomiska ramen för fondens
verksamhet. I princip har sålunda hela avkastningen utnyttjats för att stödja
olika forskningsprojekt. Någon fondering har inte skett, vilket medfört att
fondens realvärde successivt urholkats. För att möta detta har fonden tillförts
ytterligare medel såväl 1974 som 1978. Vid vardera tillfället överfördes
obligationer till ett bokfört värde av 100 milj. kr.

Fullmäktige anser att frågan om fondens framtida finansiering nu har
kommit i ett sådant läge att den ånyo måste övervägas. Särskilt gäller detta
finansieringsformerna sedda i ett längre tidsperspektiv. Enligt fullmäktige
har grundproblemet tidigare gällt den urholkning som förekommit av
fondens realvärde till följd av att någon fondering inte skett. Fonden bör
därför tillföras ett större engångsbelopp som gör det möjligt att långsiktigt
upprätthålla fondens utdelningskapacitet. I dag har fondens obligationsportfölj
ett marknadsvärde på knappt 600 milj. kr. För egen del har riksbanken
inte längre något behov av s.k. supplementär dispositionsrätt till dessa
obligationer. Fullmäktige gör den bedömningen att en fond på ca 1 500 milj.
kr. krävs för att forskningsanslagen långsiktigt skall kunna upprätthållas på
dagens nivå.

Mot denna bakgrund föreslår fullmäktige att riksbanken förvärvar de
tidigare överlämnade obligationerna för en köpeskilling av 600 milj. kr. och
att fondens resterande medelsbehov täcks genom en kontant överföring från
riksbanken på 900 milj. kr.

Finansutskottet har för sin del inget att erinra mot fullmäktiges förslag.
Jubileumsfonden skall stödja i första hand stora och långsiktiga forskningsprojekt
och är därför i behov av en stabil ekonomisk bas för att kunna
upprätthålla sin utdelningskapacitet. Utskottet delar med hänsyn härtill
fullmäktiges bedömning att fonden bör tillföras ett engångsbelopp av
angiven storlek. I likhet med fullmäktige anser utskottet också att riksbankens
förvaltning av fondens medel bör upphöra, och att fonden bör ges
möjlighet att placera sina medel även i andra tillgångar än obligationer, t.ex.
aktier och fastigheter. Utskottet förutsätter därvid att placeringarna görs
långsiktigt med syfte att åstadkomma en stabil och säker avkastning.
Fondens styrelse bör, såsom fullmäktige påpekar, kunna anförtro medelsförvaltningen
åt utomstående expertis.

Fullmäktiges förslag förutsätter att fondens stadgar ändras på några
punkter. Omläggningen aktualiserar också vissa praktiska frågor som måste
lösas. Det gäller bl.a. fondens framtida ställning gentemot riksdagen,
formerna för revision av fondens verksamhet och vid vilken tidpunkt
omläggningen skall ske. Det bör ankomma på fullmäktige att i samverkan
med jubileumsfonden och riksdagens revisorer utreda dessa frågor och att till
riksdagen återkomma med ett förslag. Utgångspunkten för en sådan översyn

FiU 1986/87:33

2

bör enligt utskottets mening vara att de nuvarande banden mellan jubileumsfonden
och riksdagen i allt väsentligt bibehålls.

Vad utskottet här anfört innebär att det i motion Fi810 framförda kravet på
en översyn av jubileumsfondens framtida finansiering har blivit tillgodosett.
Något tillkännagivande av det slag motionären begär är därför inte nödvändigt.
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Fi810.

I motion Fill7 efterlyses etiska regler och en etisk värdering av forskningsprojekt
som finansieras av jubileumsfonden. Har samhället inte en helhetssyn
på hur projekt skall värderas ur etisk synpunkt kan, enligt motionären,
forskningen komma i dålig dager hos allmänheten.

Forskningsetiska frågor har alltmer börjat komma i blickpunkten för de
anslagsbeviljande organen. Samma etiska normer som gäller för forskningsråden
och forskningsrådsnämnden skall gälla även för Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond. Utskottet förutsätter att dessa frågor uppmärksammas
av jubileumsfondens styrelse. Utskottet avstyrker med hänsyn härtill motion
Fill7.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av förslag 1986/87:22

a) bemyndigar fullmäktige i riksbanken

dels att till Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond överföra ytterligare
900 milj. kr. i form av kontanta medel,

dels att förvärva de till fonden tidigare överlämnade obligationerna för
en köpeskilling av 600 milj. kr.,

b) godkänner de av utskottet förordade riktlinjerna för Stiftelsen
Riksbankens jubileumsfonds placeringar och fondering,

c) uppdrar åt fullmäktige i riksbanken att närmare utreda förslag till
nya bestämmelser och riktlinjer för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds
verksamhet i enlighet med vad utskottet förordat,

2. att riksdagen avslår motion 1986/87:Fi810,

3. att riksdagen avslår motion 1986/87:Fil 17.

Stockholm den 27 maj 1987
På finansutskottets vägnar
Arne Gadd

Närvarande: Arne Gadd (s), Roland Sundgren (s), Lars Tobisson (m), Rune
Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Lars De Geer (fp), Filip Fridolfsson (m),
Arne Andersson i Gamleby (s), Kjell A. Mattsson (c), Hans Petersson i
Hallstahammar (vpk), Arne Kjörnsberg (s), Marianne Carlström (s),
Margitta Edgren (fp), Rolf Kenneryd (c) och Börje Nilsson (s).

FiU 1986/87:33

3

Särskilt yttrande

FiU 1986/87:33

Forskningsetisk värdering av projekt understödda av Stiftelsen
Riksbankens jubileumsfond

Lars De Geer och Margitta Edgren (båda fp) anför:

Vi ser det som angeläget att Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond lämnar en
redogörelse för de etiska värderingsprinciper som tillämpas när fonden
beviljar anslag till olika forskningsprojekt. Behovet av sådana regler är stort
inte minst mot bakgrund av modern datateknik och av att man i fler och fler
projekt inom t.ex. samhällsvetenskaplig forskning använder sig av personregister
och samköming av olika register. Strävan måste vara att skapa ett
system som garanterar att individerna erhåller det integritetsskydd som olika
legala eller andra regelverk tillerkänner dem. Samtidigt måste möjligheterna
att bedriva väsentlig forskning finnas kvar.

Vi har inget att invända mot riksbanksfullmäktiges förslag om nya
finansieringsformer för jubileumsfonden. Tvärtom ser vi det som en mycket
angelägen reform. För att inte fördröja riksdagsbehandlingen av denna fråga
har vi avstått från att nu begära den av oss önskade redogörelsen. Vi
förutsätter emellertid att jubileumsfondens styrelse i sin nästa verksamhetsberättelse
lämnar en redogörelse för de etiska normer som tillämpas vid
bedömningen av olika forskningsprojekt.

gotab Stockholm 1987 13126

4