om fastighetsbeteckningsreformen m.m.
Betänkande 1983/84:BoU16
BoU 1983/84:16
Bostadsutskottets betänkande
1983/84:16
om fastighetsbeteckningsreformen m. m.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna 1983/84:
1062 av Rune Rydén m. fl. (m, c, fp, vpk) vari hemställs
1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att beteckningsreformens
genomförande enligt nuvarande riktlinjer omedelbart avbryts,
2. att riksdagen hos regeringen hemställer om att en skyndsam översyn
görs av riktlinjerna för hur datoriseringen skall genomföras för att uppnå
besparingar och förenklingar,
1349 av Per-Axel Nilsson (s) och Gunhild Bolander (c) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen hemställer om justering av riktlinjerna för beteckningsreformen
så att det för Gotlands län/kommun blir möjligt att alltjämt
använda socken som registreringsområde.
Tidigare riksdagsbehandling m. m.
1968 års riksdag (prop. 1968:1 bil. 4 s. 10, SU 1968:2, 3LU 1968:5)
godkände vissa riktlinjer för en reform av fastighetsregistreringen. Riktlinjerna
innebar bl. a. att jordregistret och stadsregistret skulle ersättas av ett
för hela landet enhetligt fastighetsregister, byggt på ADB-teknik. Fastigheternas
läge skulle redovisas med koordinater. Reformen skulle genomföras
så snabbt som möjligt jämsides med fortsatt utredningsarbete. Kungl. Maj:t
hade att bestämma hur utredningsarbetet och reformgenomförandet skulle
organiseras.
I denna reform av fastighetsregistret ingick en beteckningsreform, innebärande
att ett enhetligt beteckningssystem skulle införas. Detta skulle
utformas på i princip samma sätt som det system som används i jordregistret.
Kommunen skulle vara registerområde. Inom registerområdet skulle beteckningen
vara lokaliserande, dvs. innehålla ett namn med anknytning till
allmänt kända geografiska begrepp. Kungl. Maj:t hade att utforma de
närmare föreskrifterna. Nuvarande lantmäteriverket fick huvudansvaret för
beteckningsreformens genomförande och har vid flera tillfällen utfärdat
anvisningar om det fortsatta arbetet.
Vid riksdagsbehandlingen (3LU 1968:5) förutsattes att man skall slå vakt
om de nuvarande namnen i registren och att beteckningsbyten skall ske med
stor försiktighet bl. a. för att bevara i namntraditioner liggande kulturvärden.
Samtidigt ströks också under vikten av att registerbeteckningarna inte blev
mer komplicerade eller omfattande än som var oundgängligen nödvändigt.
1 Riksdagen 1983/84.19 sami. Nr 16
BoU 1983/84:16
2
Åren 1971-1973 behandlade och avslog riksdagen på förslag av ett
enhälligt civilutskott (CU 1971:15, CU 1972:4, CU 1973:7) motioner i vilka
föreslogs att socken skulle vara registerområde.
1974 års riksdag (prop. 1974:48, CU 1974:30) hade att ta ställning till ett
förslag om ändringar i fastighetsbeteckningsreformen. Förslaget innebar
bl. a. att en socken- eller områdeskod skulle ingå i registerbeteckningen.
Civilutskottet anförde bl. a. att det av flera skäl var nödvändigt att snarast få
en definitiv och accepterad lösning av registerbeteckningsfrågan. Det
noterades att de motsättningar som rått i frågan om en fastighetsregisterreform
i huvudsak utgått från skilda inställningar till hur och i vilken mån man
skall beakta krav på att bibehålla dels gällande sockenindelning, dels
gällande by- och gårdsnamn.
I fråga om registerområdet anslöt sig utskottet som tidigare till utgångspunkten
att detta skulle vara kommunen. Utskottet förordade som en
generell huvudregel att dubblettnamn på by, gård eller kvarter skulle skiljas
genom att namnet kombineras med namn på socken eller stadsregisterområde.
Utskottet anförde vidare bl. a. att det primära intresset i första hand
borde rikta sig mot att skapa ett bestående territoriellt sockenbegrepp som
ger möjlighet till kartredovisning och som därmed kan ha lokaliserande
betydelse. Utskottet förordade i linje härmed att socken och därmed
sockennamnet skulle anges på registerkarta och på den ekonomiska kartan.
Enligt utskottets uppfattning hade med den förordade ordningen skapats
den grundläggande förutsättningen för att bibehålla ett sockennamn i och
med att ett geografiskt område kom att vara bärare av namnet. Därmed torde
även de kulturhistoriska aspekterna ha beaktats.
Vad utskottet enhälligt anfört godkändes av riksdagen.
Vid riksmötena 1975 och 1975/76-1977/78 aktualiserades inte beteckningsfrågorna.
Vid riksmötet 1978/79 (CU 1978/79:21) aktualiserades återigen genom
motioner förslag om att socken eller församling och inte kommun skall vara
registerområde. Ett enhälligt civilutskott hänvisade till sitt betänkande i
frågan från år 1974 och anförde att den gällande lösningen accepterats av
företrädare för kulturvårdens intressen och att de kommunala synpunkterna
beaktats i allt väsentligt. Enligt utskottets bedömning skulle därmed
förutsättningar föreligga för en definitiv och accepterad lösning.
Vid riksmötet 1979/80 fanns i riksdagen inga förslag avseende fastighetsbeteckningsreformen.
Däremot har riksdagen vid riksmöten 1980/81-1982/83
haft att behandla motioner (CU 1980/81:25, CU 1981/82:20 och CU 1982/
83:19) om att socken i stället för kommun skulle vara registerområde. Vid sin
behandling år 1980/81 avstyrkte ett enhälligt utskott det då aktuella
motionsförslaget. Även vid 1981/82 års riksmöte avstyrktes motionsförslag i
frågan av utskottets majoritet under hänvisning till att det då inte fanns
tillräckligt underlag för ett så genomgripande beslut som att avbryta
beteckningsreformen och bibehålla jordregistersocknar och stadsregister
-
BoU 1983/84:16
3
områden. Reservanter (m) anförde att riksdagen borde hos regeringen
begära att förslag om ändring i beteckningsreformen utifrån de i motionerna
angivna grunderna snarast förelädes riksdagen. Riksdagen följde utskottet.
Vid 1982/83 års riksmöte behandlade civilutskottet två motioner om
beteckningsreformen. I den ena motionen föreslogs att beteckningsreformens
genomförande enligt nuvarande riktlinjer omedelbart avbryts medan i
den andra motionen föreslogs att jordregistersocknar och stadsregisterområden
skulle bibehållas.
Utskottets majoritet som avstyrkte motionerna (CU 1982/83:19) hänvisade
till regeringens ställningstagande i 1983 års budgetproposition (prop.
1982/83:100 bil. 13 s. 110-117). Överväganden hade gjorts av regeringen om
ändringar i fastighetsbeteckningsreformen i besparingssyfte. Som underlag
för dessa överväganden fanns ett utredningsmaterial från lantmäteriverket
och remissynpunkter på detta material.
I budgetpropositionen anfördes att såväl lantmäteriverkets utredning som
remissbehandlingen av denna visat att reformen i sin nuvarande form i stort
sett är rationell. Beträffande valet av registerområde anförde bostadsministern:
När
reformen bedöms långsiktigt går meningarna bland remissinstanserna
isär i huvudsak endast i delfrågan som gäller om registerområdet skall
utgöras av kommun eller socken. Jag anser för min del att stor vikt bör fästas
vid det som lantmäteriverket anför om att beteckningarna bör vara enhetliga
och standardiserade. Detta kan inte uppnås vid en återgång till socken som
registerområde med mindre än att beteckningarna ändras i de län där
reformen redan har genomförts. En sådan åtgärd skulle vålla onödiga
kostnader och av allmänheten uppfattas som krånglig och onödig. En
återgång till socken som registerområde kräver också att datasystemet hos
centralnämnden för fastighetsdata inledningsvis byggs om för ca 5 milj. kr.
Aven om kostnaderna för reformen därefter minskar jämfört med dagens
kostnader, skulle ändringen totalt sett medföra en merutgift för staten. När
det gäller de kulturhistoriska intressena av att gå till socken som registerområde
vill jag erinra om att fastigheternas sockentillhörighet enligt gällande
regler förs in i det nya fastighetsregistret och att socknarna även framgent
skall återges på kartor. Mot den angivna bakgrunden är jag inte beredd att
föreslå några ändrade regler för fastighetsbeteckningsreformen.
Mot utskottets ställningstagande och till förmån för motionerna reserverade
sig tre av utskottets m-ledamöter samt en c-ledamot. Riksdagen följde
utskottet.
Gällande regler för beteckningsreformen m. m.
Bestämmelserna om beteckningsreformen finns bl. a. i kungörelsen
(1968:379) om uppläggande av nytt fastighetsregister, m. m. (omtryckt
1974:1060) och i fastighetsregisterkungörelsen (1974:1059, omtryckt
1979:11). Till grund för bestämmelserna ligger närmast 1974 års riksdagsbe
-
BoU 1983/84:16
4
slut om beteckningsreformen. Detta riksdagsbeslut har i korthet redovisats
ovan.
Såvitt arbetet med beteckningsreformen rör registerområdesreformen kan
följande sammanfattning göras. Reformarbetet avser huvudsakligen att
förebygga att beteckningskollisioner uppstår vid övergång från socken och
stadsregisterområde. För att bättre ta till vara det arbete som läggs ned på
reformen genomförs även en mera allmän namnöversyn. Arbetet med
reformen i fråga om likalydande namn vid övergång från socken till kommun
som registerområde är koncentrerat till fall där likalydande jordregisternamn
finns i flera socknar inom samma kommun. Sådana namn görs i det nya
registret unika huvudsakligen genom kombination med sockennamnet så att
t. ex. Åsen i Forsa socken blir Forsa-Åsen. Vad beträffar s. k. kyrktrakter
dvs. namn av typen Prästgården, Kyrkbyn etc. som ofta förekommer i flera
socknar i en kommun, särskiljs de på ett något annorlunda sätt. Prästgården i
Bro socken blir Bro prästgård och Kyrkbyn i Arbrå socken blir Arbrå
kyrkby.
Antalet namn, som måste ändras på grund av att namnkollisioner annars
skulle uppstå, varierar starkt från område till område. Utslagsgivande är
antalet socknar inom kommunen samt namnskicket i bygden.
I Norrtälje kommun med 25 socknar blev antalet kombinationsnamn 163
(= 13 % av traktnamnen, ordet trakt används i registerförfattningarna som
sammanfattande benämning för en grupp av fastigheter med samma namn,
t. ex. en by). Motsvarande siffra för Gävle kommun med 4 socknar var 15
kombinationsnamn (= 5 % av samtliga traktnamn) och för 6 kommuner i
Malmöhus län om tillsammans 96 socknar 3 kombinationsnamn (= 0,4 %).
Även av andra skäl kan namnändringar bli aktuella. Vad beträffar de s. k.
godsfallen dvs. sammansättningar med många traktnamn i beteckningen
ersätts samtliga ingående namn med godsets huvudnamn. Avsöndringar
infogas i regel i intilliggande trakt dels för att avsöndringsnamn i allmänhet
inte har kulturhistoriskt värde, dels för att traktindelningen därigenom
förbättras. Enklav dvs. fastighet som utgör mindre enhet inom annan trakt
ändras om namnet inte har ett intresse från kulturminnesvårdens synpunkt.
Om ägare till bebyggd enklav motsätter sig namnbyte skall den dock behålla
sitt namn.
Även av andra skäl kan det förekomma namnändringar bl. a. inom ramen
för den s. k. namnöversynen. Sådana ändringar rör bl. a. stavning av
ortsnamnen.
Beträffande det praktiska arbetet med beteckningsreformen kan följande
sammanfattning göras.
Arbetet med beteckningsreformen i en kommun börjar med information
till kommun och hembygdsföreningar. Fastighetsregistermyndigheten, dvs.
länsstyrelsen eller den kommunala fastighetsregistermyndigheten, gör ett
förslag till ändringar av rådande traktindelning och fastighetsnamn. Kommunen
skall då ha tagit ställning till om, och i så fall var, systemet med
BoU 1983/84:16
5
kvartersnamn skall användas inom stadsplanelagda områden. Efter att
berört ortnamnsarkiv och riksantikvarieämbetet granskat de föreslagna
ändringarna från språklig och kulturhistorisk synpunkt ställs materialet ut för
allmänheten. I anslutning härtill underrättar fastighetsregistermyndighet
skriftligen ägare till sådana fastigheter som enligt förslaget skall få ändrat
traktnamn såvida inte ändringen endast innebär att namnet kombineras med
sockennamn. Kommunen får ärendet på remiss.
Synpunkter från fastighetsägare, hembygdsföreningar eller kommun medför
normalt att fastighetsregistermyndigheten reviderar en del av de föreslagna
ändringarna. Fastighetsregistermyndigheten översänder sedan förslaget
med eget yttrande till lantmäteriverket (LMV), som beslutar om traktnamn
och traktindelning. Omkring en månad innan det nya registret går i drift
underrättas fastighetsägarna om ändrad registerbeteckning. Då har också
beslut om registernummer tagits.
Verksamheten vid centralnämnden för fastighetsdata (CFD) m. m.
CFD är samordnande myndighet beträffande arbetet med att bygga upp
fastighetsregister och inskrivningsregister med hjälp av ADB. CFD svarar
också för drift och underhåll av fastighetsdatasystemet. CFD har även bl. a.
att svara för koordinatregistrering av fastigheter och samfälligheter.
Beträffande fastighetsdataprojektets läge vid ingången av budgetåret
1983/84 kan följande nämnas.
Vid ingången till budgetåret 1983/84 omfattar fastighetsdatasystemet nära
900 000 fastigheter vilket motsvarar drygt 20 % av landets fastighetsbestånd.
Omläggningstakten är ca 215 000 fastigheter per år. Systemet är helt infört i
Stockholms, Uppsala och Gävleborgs län. I Malmöhus län är systemet infört
utom i tre domsagor. Införandearbetet har börjat i Göteborgs och Bohus län,
i Skaraborgs län och i Södermanlands län.
Införandet följer en plan som regeringen fastställde hösten 1982 efter
förslag av CFD, domstolsverket och LMV. Planen sträcker sig fram till 1987
och omfattar, utöver nu påbörjade län, även Hallands län och delar av
Älvsborgs län. Vid mitten av 1987 kommer systemet att omfatta över 1,7
miljoner fastigheter vilket är drygt 40 % av fastigheterna i landet.
Till systemet är anslutna 13 fastighetsregistermyndigheter (FRM) och 19
inskrivningsmyndigheter (IM). Vidare har ett 50-tal fastighetsbildningsmyndigheter,
kommuner, banker och andra användare av fastighetsdata tillgång
till systemet med hjälp av presentationsterminaler. Sammanlagt ca 360
textskärmar och skrivare är anslutna till systemet.
På följande sida ges ett exempel på ett fastighetsbevis framställt med hjälp
av ADB. I de delar beviset berör fastighetens registerbeteckning m. m. kan
följande noteras. Överst anges ett datum när fastighetsbeviset är
utfärdat. Därefter -©- anges den fastighet som beviset avser. Som framgår
utgörs registerbeteckningen av fyra led. Under -©- redovisas namnet på den
BoU 1983/84:16
6
O
©
©
©
f L I CENTRALNÄMNDEN FOR
U U FASTIGHETSDATA
| FASTIGHETSBEVIS 1984-02-21 | FASTIGHETEN |
| |
Län GÄVLEBORG | Registeromrade HOFORS | SOLBERGA 9 | 32 |
|
FÖRSAMLING | HOFORS SOCKEN: TORSAKER |
|
|
|
TIDIGARE BETECKNING | X-T0RSAKER SOLBERGA 9:32 | DATUM 1980-12-01 | AKTBETECKNING 21-80:1073 |
|
URSPRUNG | HOFORS SOLBERGA 9:3 |
|
|
|
OMFÅNG,LÄGE | AREAL HA SUMMA LAND | VATTEN | KOORDINATER REGKARTA | |
ANDEL I SAMF | HOFORS SOLBERGA S:1 |
|
|
|
SKATTETAL | 0:4,7 ÖRESLAND:PENNINGLAND |
|
|
|
ÅTGÄRDER | FASTIGHETSRÄTTSLIGA ÄGOSTYCKNING | DATUM 1907-04-20 | AKTBETECKNING 21-T0R-454 |
|
AVSKILD MARK | HOFORS SOLBERGA 14:1 |
|
|
|
RÄTTIGHETER | TILLKOMNA GENOM OFFICIELL ÅTGÄRD |
| AKTBETECKNING |
|
SERVITUT FÖRMAN | VAG I HOFORS BERGA 4:1 |
| 21-T0R-30 |
|
PLANER, BESTÄMMELSER | BYGGNADSPLAN TORSÅSEN | DATUM 1970-09-15 | AKTBETECKNING 21-T0R-397 |
|
TAXERINGSUPPG | ART:J SUMMA: 420.000 |
|
|
|
AKTUAL1TETSDATUM | INSKRIVNINGSREGISTER: 1984-02-20 |
|
|
|
LAGFART 440930-0716 | LAGERGREN, SVEN | INSKR.DAG 1980-12-04 | AKTNR 1003 KÖP | 1980-11-23,500.000 KR |
INTECKNINGAR MM | 1 300.000 2 30.000 | 1972-02-25 1973-01-12 | 189 INH 72/190 GÄSTRIKLANDS HYPOTEKSFÖRENING, KUNGSGATAN 4 85 | |
| 3 20.000 | 1973-01-12 | 86 |
|
SUMMA SÖKTA INTECKNINGAR KRONOR 350.000 |
|
|
| |
FASTIGHETSREGISTERMYNDIGHET:LÄNSSTYRELSENS LANTMÄTERIENHET,B0X 246,801 04 GÄVLE | SANDVIKEN |
AVGIFT: XX KR SLUT
församling i vilken fastigheten ligger. Här redovisas också sockennamnet om
det inte stämmer överens med församlingsnamnet. Vidare anges här s. k.
särskilt namn - bebyggelsenamn eller annat namn av hävd - om sådant finns
registrerat för fastigheten. Vid rubriken -©- anges fastighetens tidigare
registerbeteckningar samt datum och aktbeteckning för omregistreringsbeslutet.
Vid rubriken ursprung redovisas stamfastighetens registerbeteckning.
BoU 1983/84:16
7
Utskottet
I motion 1062 (m, c, fp, vpk) yrkande 1 hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att genomförandet av fastighetsbeteckningsreformen enligt
nuvarande riktlinjer omedelbart avbryts. Motionärerna anför bl. a. att de
ursprungliga motiven för beteckningsreformen inte längre är giltiga. Enligt
deras uppfattning bör beteckningsreformen slopas, något som innebär att
socken och stad behålls som registerområde vid övergången från jordregister
resp. stadsregister till nytt fastighetsregister. Ett genomförande av beteckningsreformen
innebär enligt motionärernas uppfattning att många tusen
fastigheter får sina namn ändrade vilket anges förorsaka fastighetsägare,
kommuner m. fl. besvär och merarbete. De nya beteckningarna anges också
bryta en gammal kulturtradition.
Med anledning av vad i motionen anförts vill utskottet anföra följande.
Ovan har lämnats en redogörelse bl. a. för tidigare beslut om inriktningen av
fastighetsbeteckningsreformen samt om det praktiska arbetet med reformen.
Av redogörelsen framgår bl. a. att riksdagen vid flera tillfällen och senast vid
förra riksmötet haft att pröva motionsvis framförda förslag om att socken
eller område där stadsregister förs och inte kommun skall vara registerområde.
Dessa förslag har avstyrkts av civilutskottet och avslagits av riksdagen.
Nu liksom tidigare vidhåller utskottet sin uppfattning i frågan. Det finns
inte tillräckliga skäl förorda att nuvarande ordning med kommun som
registerområde överges. Enligt utskottets mening finns flera skäl som talar
för att behålla kommun som registerområde. Som även lantmäteriverket
(LMV) anfört bör beteckningarna vara enhetliga och standardiserade. Detta
kan inte uppnås vid en återgång till socken eller till stadsregisterområde som
registerområde om inte en ändring av beteckningarna görs i de län där
reformen redan genomförts. Enligt utskottets uppfattning är det nämligen
varken rimligt eller, i den praktiska hanteringen, lämpligt med två systemett
där kommun är registerområde och ett där socken eller stad eller liknande
är registerområde. Inte heller är det realistiskt eller önskvärt att förorda en
återgång till tidigare beteckningar för de fastigheter som nu ingår i
fastighetsdatasystemet.
Vad avser den kulturhistoriska aspekten bör, som även framgått ovan
beträffande fastighet inom jordregisterområde, erinras om att fastighets
socken tillhörighet m. m. förs in i det nya fastighetsregistret genom att såväl
församlingsnamnet samt, om detta namn inte stämmer med sockennamnet,
även detta senare namn förs in på fastighetsbeviset. Även om det möjligen
kan hävdas att sockenbegreppets betydelse bättre skulle vidmakthållas med
den av motionärerna förordade ordningen kan de nu tillämpade riktlinjerna
inte anses innebära svårigheter att bevara den kulturtradition som uppbärs
bl. a. av våra sockennamn. Enligt utskottets uppfattning är det av större vikt
från kulturhistorisk synpunkt att socknen redovisas på olika officiella kartor.
Därmed ges begreppet en lokaliserande betydelse. Socknen och sockennam
-
BoU 1983/84:16
8
net anges numera på registerkarta och på den ekonomiska kartan.
Även om utskottet sålunda inte ställer sig bakom vad i motion 1062 (m, c,
fp, vpk) yrkande 1 i huvudfrågan förordats vill utskottet anföra följande.
Ovan har redovisats de riktlinjer enligt vilka lokala, regionala och centrala
myndigheter samt vissa organisationer deltar i det förberedande arbetet med
ett nytt fastighetsregister m. m. Den ordning för det praktiska arbetet som nu
tillämpas har gällt i ca tio år. Såvitt utskottet kan bedöma torde reglerna i och
för sig få anses väl ägnade att fylla sitt syfte. Gällande regler utgår från
tidigare riksdagsbeslut i frågan. Enligt utskottets uppfattning finns emellertid
skäl att i god tid inför reformens genomförande i olika kommuner informera
berörda fastighetsägare, kommuner m. fl. om innebörden av gällande regler
för arbetet med beteckningsreformen. Vad utskottet nu anfört om information
om gällande ordning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Vad nu föreslagits bör enligt utskottets uppfattning innebära att vissa
av de i motionen exemplifierade negativa följdverkningarna i inte ringa
omfattning bör kunna undanröjas.
Även i motion 1349 (s, c) tas upp frågan om fastighetsbeteckningsreformen.
Motionärerna föreslår att riksdagen hos regeringen hemställer om
justering av riktlinjerna för reformen så att det för Gotlands län/kommun blir
möjligt att alltjämt använda socken som registerområde. Enligt motionärerna
finns anledning att för Gotlands län/kommun överväga en särlösning bl. a.
mot bakgrund av det stora antalet församlingar, 92 stycken. Om församling/
socken kan bibehållas på Gotland försvinner enligt motionärerna många
omfattande och besvärliga registerändringar m. m.
Den nuvarande planen för omläggningsarbetet omfattar budgetåren
1982/83-1986/87. I denna plan ingår inte Gotlands län.
Beträffande Gotlands län bör prövas konsekvenserna av ett genomförande
av reformen enligt nuvarande riktlinjer. Om det därvid visar sig att det av
motionärerna aktualiserade problemet till sin inriktning och omfattning är
sådant att en särlösning är lämplig utgår utskottet från att övervägande
därom görs. Enligt vad utskottet erfarit kommer också LMV att överväga om
systemet för Gotlands län bör utformas annorlunda än för landet i övrigt. Det
finns sålunda grundad anledning anta att regeringen kommer att erhålla ett
förslag i frågan. Mot bakgrund av det anförda finns inte skäl för riksdagen att
nu tillstyrka motion 1349 (s, c).
I motion 1062 (m, c, fp, vpk) yrkande 2 begärs en skyndsam översyn av
riktlinjerna för hur fastighetsdatasystemet skall genomföras för att uppnå
besparingar och förenklingar. I motionen anförs att datoriseringen skall
fortgå.
Enligt vad utskottet erfarit omfattade fastighetsdatasystemet vid årsskiftet
1983-1984 inemot 30 % av landets fastighetsbestånd eller drygt en miljon
fastigheter. Utskottet vill erinra om att arbetet med registeröverföringen
följer en plan som sträcker sig fram till år 1987. Enligt vad utskottet erfarit är
driftsystemet stabilt och reformgenomförandet fortskrider planenligt. F. n.
BoU 1983/84:16
9
överförs i genomsnitt 215 000 fastigheter om året till ADB-systemet.
Såvitt utskottet har sig bekant fungerar såväl överföringsarbetet som
fastighetsdatasystemet som sådant tillfredsställande. Det måste sålunda
finnas mycket goda skäl för ett beslut om en omprövning av verksamheten.
Enligt utskottets uppfattning finns inte tillräckliga skäl för en omprövning.
Utskottet anser, som framgått ovan, att goda möjligheter finns att, inom
ramen för den nuvarande ordningen, i rimlig omfattning beakta de invändningar
som motionärerna framfört.
Vad beträffar den i motionen begärda översynen bör erinras om att inom
CFD finns ett delprogram benämnt Utredningar om fastighetsdataverksamheten
på längre sikt. Enligt vad utskottet erfarit har CFD i samarbete med
berörda myndigheter påbörjat ett planerings- och utredningsarbete för
verksamheten efter 1987. I detta sammanhang är det naturligt att överväga
hur ytterligare besparingar och förenklingar skall uppnås. Med hänvisning
till vad nu anförts avstyrker utskottet motion 1062 (m, c, fp, vpk) yrkande 2.
Utskottet hemställer
1. beträffande information om beteckningsreformen att riksdagen
med anledning av motion 1983/84:1062 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande beteckningsreformens utformning i Gotlands län att
riksdagen avslår motion 1983/84:1349,
3. beträffande översyn av riktlinjerna för datorisering m.m. att
riksdagen avslår motion 1983/84:1062 yrkande 2.
Stockholm den 8 mars 1984
På bostadsutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON
Närvarande: Kjell A. Mattsson (c). Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Birgitta
Hambraeus (c), Per Olof Håkansson (s), Margareta Gard (m), Kerstin
Ekman (fp), Tore Claeson (vpk), Rune Evensson (s), Nils Nordh (s), Lars
Andersson (s) och Bengt-Ola Ryttar (s).
minab/gotab 78013 Stockholm 1984