om ett reformerat kyrkomöte m.m. (prop. 1981/82:192) (Betänkande 1982/83:KU2 Konstitutionsutskottet)

KU 1982/83:2

Konstitutionsutskottets betänkande
1982/83:2

om ett reformerat kyrkomöte m. m. (prop. 1981/82:192)

I detta betänkande behandlas proposition 1981/82:192 om ett reformerat
kyrkomöte (kommundepartementet) samt följdmotionerna 1981/82:2525
och 2526.1 sammanhanget behandlas även den under allmänna motionstiden
väckta motionen 1981/82:2019. Propositionen behandlades vid 1982 års
allmänna kyrkomöte och antogs av mötet med vissa ändringar, vilka närmare
redovisas nedan.

Propositionen

I propositionen hemställs att riksdagen för sin del antar förslag till dels

1. lag om svenska kyrkan,

2. lag om kyrkomötet,

3. lag om ändring i lagen (1936:567) om domkapitel,

4. lag om upphävande av det forna prästeståndets privilegier, dels

5. medger att ur kyrkofonden får bestridas kostnader för kyrkomötet
enligt vad som förordas i propositionen,

6. godkänner de grunder för statsbidrag till kyrkomötet som förordas i
propositionen.

Förslagen i propositionen bygger på de förslag till grundlagsändringar som
lagts fram i proposition 1981/82:77 om formerna för den kyrkliga lagstiftningen
m. m. Konstitutionsutskottet har i sitt betänkande 1982/83:1 till
kammaren för slutligt beslut anmält dessa lagförslag, vilka antogs som
vilande vid förra riksmötet.

Enligt propositionen stiftas en ny lag om svenska kyrkan. Lagen innehåller
grundläggande föreskrifter om svenska kyrkan som trossamfund och om
kyrkomötet som en församling av valda ombud för svenska kyrkan. I
propositionen föreslås också en ny lag om kyrkomötet. Lagen, som ersätter
kyrkomötesförordningen (1949:174), innehåller regler om val till kyrkomötet
samt om kyrkomötets sammanträden och organisation m. m. I propositionen
föreslås vidare att vissa ändringar görs i lagen (1936:567) om
domkapitel samt att det forna prästeståndets privilegier upphävs.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1983.

1 Riksdagen 1982/83. 4 sami. Nr 2

KU 1982/83:2

Motionerna

I motion 1981/82:2019 av Gösta Bohman m. fl. (m) yrkas att riksdagen
uttalar att en central styrelse för svenska kyrkan snarast inrättas.

I motion 1981/82:2525 av Stig Josefson m. fl. (c, s, m) yrkas 1. att riksdagen
beslutar att Lunds stift vid val till kyrkomötet indelas i två valkretsar, 2. att
riksdagen beslutar att indelning sker som hittills genom att Malmöhus län
bildar en valkrets och Kristianstads och Blekinge län den andra valkretsen.

I motion 1981/82:2526 av Mårten Werner och Gunnar Oskarson (båda m)
yrkas att riksdagen beslutar att föreslå regeringen att utreda frågan om
tillsättning av ärkebiskop.

Beträffande motiveringarna hänvisas till de tryckta texterna.

Kyrkomötet

Regeringen beslöt i april 1982 att inhämta kyrkomötets yttrande huruvida
kyrkomötet för sin del godkänner de i propositionen framlagda lagförslagen.
Propositionen behandlades av första särskilda utskottet som i princip godtog
propositionens förslag (FSäU 1982:1). Vissa ändringar i lagen om svenska
kyrkan och lagen om kyrkomötet föreslogs från utskottets sida. Kyrkomötet
beslöt i maj 1982 att bifalla utskottets betänkande med viss ändring av en
övergångsbestämmelse i lagen om kyrkomötet (KSkr:28). De av kyrkomötet
företagna ändringarna i förhållande till propositionens förslag framgår av en
bilaga till detta betänkande.

Konstitutionsutskottet

I propositionen föreslås att kyrkomötet får en bredare folklig förankring
och en mera demokratisk uppbyggnad. Propositionens förslag innebär att
kyrkomötet i forsättningen kommer att bestå av 251 ledamöter, vilka väljs för
en treårig valperiod. Kyrkomötet förutsätts komma att sammanträda i mars
varje år. Det första sammanträdet under valperioden skall enligt förslaget
vara avslutat inom femton dagar. De därefter följande sammanträdena
under valperioden skall vara avslutade inom tolv dagar.

Reformen innebär att kyrkomötet på olika sätt kommer att medverka vid
normgivningen på det kyrkliga området. Kyrkomötet får t. ex. rätt att
meddela föreskrifter angående svenska kyrkans lära, kyrkans böcker,
sakrament, gudstjänst och övriga handlingar. Detsamma gäller kollekter,
central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete samt
diakoni. Det är här fråga om den verksamhet som i dag bedrivs av de fyra
centralstyrelserna, nämligen svenska kyrkans centralråd för evangelisation
och församlingsarbete, svenska kyrkans missionsstyrelse, styrelsen för
svenska kyrkan i utlandet och svenska kyrkans diakoninämnd. Frågor om

KU 1982/83:2

kyrkomötets arbetssätt samt verksamhet hos organ som enligt lag får
tillsättas av kyrkomötet hör också till de ämnen som kyrkomötet kan utfärda
föreskrifter om.

Enligt propositionens förslag skall det ankomma på en centralstyrelse - av
1982 års allmänna kyrkomöte benämnd Svenska kyrkans centralstyrelse - att
verkställa kyrkomötets beslut. Denna centralstyrelse, som även förutsätts ha
beredande uppgifter, består av ärkebiskopen samt högst 14 andra ledamöter
som för varje valperiod väljs av kyrkomötet. Ärkebiskopen skall enligt
förslaget vara styrelsens ordförande.

De uppgifter och befogenheter som kyrkomötet har i dag är av s. k.
offentligrättslig art. Detsamma kommer att gälla även i fortsättningen. I
sammanhanget bör erinras om att företrädare för svenska kyrkan sedan länge
framfört önskemål om att kyrkomötet får en samlande roll på riksplanet i
kyrkliga frågor. Kyrkomöteskommittén framhöll i detta avseende att det fick
ankomma på kyrkan själv att besluta om kyrkomötet även borde anförtros
andra icke lagreglerade uppgifter som nu ligger på olika rikskyrkliga
organ.

Departementschefen anslöt sig i propositionen till kommitténs uppfattning
att kyrkomötet inom ramen för dess offentligrättsligt reglerade verksamhet
inte kan tillföras uppgifter som ligger utanför det lagreglerade området för
svenska kyrkans verksamhet. Som kommittén anfört kunde enligt departementschefen
den fria verksamheten inte heller bli föremål för en framtida
lagreglering. Det borde liksom hittills ankomma på kyrkan själv att
bestämma formerna för och innehållet i den verksamhet som inte är
lagreglerad. Motsvarande uttalanden återfinns i specialmotiveringen där det
understryks att kyrkomötet som offentligrättsligt organ inte kan handha
andra uppgifter än sådana som anges i grundlag eller annan lag.

Vid behandlingen av propositionen i kyrkomötet uttalade första särskilda
utskottet bl. a. att den föreslagna lagen om den svenska kyrkan ger
kyrkomötet befogenhet att meddela bindande föreskrifter inom den fria
sektorn för central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt
utlandsarbete samt diakoni och för verksamheten hos organ som enligt lag får
tillsättas av kyrkomötet. Enligt första särskilda utskottet föreligger inte något
hinder för kyrkomötet att i övrigt utfärda bestämmelser för den fria sektorn.
Det kan dock enligt första särskilda utskottet på detta område inte bli fråga
om legalt bindande föreskrifter av den karaktär som kyrkomötet kan utfärda
i kyrklig kungörelse. Första särskilda utskottet framhöll i sammanhanget att
omfattningen av kyrkomötets verksamhet inom den fria sektorn blir
beroende av vilka ekonomiska medel som ställs till kyrkomötets förfogande
för sådant ändamål.

Konstitutionsutskottet får för sin del anföra följande. Det kan till en
början konstateras att kyrkomötet kommer att fungera som ett av kyrkans
viktigaste opinionsorgan i kyrkliga frågor. Det är därför enligt utskottet
betydelsefullt att kyrkomötets beslut är väl förankrade genom en bred folklig

1* Riksdagen 1982183. 4 sami. Nr 2

KU 1982/83:2

representation. Reformen utgår från denna förutsättning. Utskottet ansluter
sig liksom kyrkomötet till de principer för en reform av kyrkomötet som
propositionens förslag bygger på.

Som känt bedrivs sedan lång tid inom kyrkan en omfattande verksamhet av
olika organ som har bildats på frivillig väg. Denna verksamhet är inte
reglerad i lag eller annan författning och är alltså inte av offentligrättslig
karaktär.

Som nyss sagts framhåller föredragande departementschefen i propositionen
att kyrkomötet inom ramen för sin offentligrättsligt reglerade verksamhet
inte kan tillföras uppgifter som ligger utanför det lagreglerade området
för svenska kyrkans verksamhet samt att denna verksamhet inte heller bör bli
föremål för en framtida lagreglering. Konstitutionsutskottet delar denna
uppfattning. Enligt utskottet förhåller det sig liksom hittills självfallet på det
sättet att kyrkans egna organ har att bestämma om formerna för och
innehållet i den icke lagreglerade kyrkliga verksamheten.

Sammanfattningsvis vill konstitutionsutskottet uttala att kyrkomötet i sin
egenskap av offentligrättsligt organ har att handlägga sådana frågor på det
kyrkliga området som anges i grundlag eller i annan lag. Samtidigt bör
framhållas att inte något hinder möter mot att kyrkan anförtror åt de valda
ledamöterna i kyrkomötet och åt svenska kyrkans centralstyrelse att handha
uppgifter som hör till den icke lagreglerade verksamheten. Det är som
utskottet inledningsvis understrukit av vikt att ledamöterna i kyrkans högsta
beslutande församling får möjlighet att verka som ett samlande och
opinionsbildande organ inom kyrkans hela arbetsområde. Utskottet vill
slutligen framhålla att när erfarenheter vunnits av den nya kyrkomötesorganisationen
bör en noggrann utvärdering och analys av reformens
tillämpning i praktiken komma till stånd.

Vad gäller de i ärendet väckta motionerna konstaterar utskottet att kravet i
motion 1981/82:2019 av Gösta Bohman m. fl. (m) om inrättande av en
central styrelse för svenska kyrkan tillgodoses med propositionens förslag.
Utskottet föreslår att motionen förklaras besvarad med vad utskottet
anfört.

I motion 1981/82:2525 av Stig Josefson m. fl. (c, s, m) yrkas att Lunds stift
vid val till kyrkomötet indelas i två valkretsar och att denna indelning som
hittills sker genom att Malmöhus län bildar en valkrets och Kristianstads län
och Blekinge län den andra valkretsen. Kyrkomötet har för sin del beslutat
om den valkretsindelning för Lunds stift som förordas i motionen.
Konstitutionsutskottet ansluter sig härtill och tillstyrker följaktligen bifall till
motionen.

I motion 1981/82:2526 av Mårten Werner och Gunnar Oskarson (båda m)
begärs utredning av frågan om tillsättning av ärkebiskop.

Enligt 11 § andra stycket i den föreslagna lagen om svenska kyrkan
utnämner regeringen till ärkebiskop en av de tre som har föreslagits i den
ordning som föreskrivs i lag. Gällande regler i lagen (1963:633) om

KU 1982/83:2

biskopsval innebär i korthet att ärkebiskopen utses av regeringen efter
förslag från präster och lekmän i ärkestiftet samt landets 13 domkapitel.
Enligt motionen bör medborgarna i samtliga stift ha möjlighet att i
demokratisk ordning påverka valet av ärkebiskop och därmed också valet av
ordförande i svenska kyrkans centralstyrelse.

Utskottet har inte funnit skäl att föreslå ändring av reglerna i nuvarande
lagstiftning beträffande val av ärkebiskop och avstyrker motionsyrkandet.

Enligt 33 § förslaget till lag om kyrkomötet får kyrkomötet om det krävs
för beredningen av ett ärende medge att ett utskott sammanträder mellan
kyrkomötets sammanträden under valperioden. Ett sådant medgivande får
ej avse längre tid än sex dagar mellan två sammanträden. Med stadgandet
avses sålunda inte utskottssammanträden efter kyrkomötets sista sammanträde
under valperioden.

I betänkandet från kyrkomötets första särskilda utskott framhålls att det
kan finnas anledning för ett utskott att sammanträda efter kyrkomötets
sammanträdesperiod även under valår.

Konstitutionsutskottet har inte funnit anledning att f. n. ta något initiativ
till lagändring på denna punkt utan ansluter sig till propositionens
förslag.

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående godtar konstitutionsutskottet
för sin del propositionens lagförslag med av kyrkomötet antagna
ändringar (bilaga till detta betänkande) samt hemställer

att riksdagen dels

1. beträffande utredning av frågan om tillsättning av ärkebiskop
avslår motion 1981/82:2526,

2. beträffande inrättande av en central styrelse för svenska kyrkan med

anledning av proposition 1981/82:192 antar den av
kyrkomötet beslutade lydelsen av 8 § förslaget till lag om
svenska kyrkan samt förklarar motion 1981/82:2019 besvarad
med vad utskottet anfört,

3. beträffande valkretsindelningen i Lunds stift vid val till kyrkomötet med

anledning av propositionen och med bifall till motion
1981/82:2525 antar den av kyrkomötet beslutade lydelsen av 1 §
förslaget till lag om kyrkomötet,

4. beträffande övriga lagförslag

med anledning av propositionen antar de i propositionen
framlagda lagförslagen med av kyrkomötet beslutade ändringar,

dels

5. medger att ur kyrkofonden får bestridas kostnader för kyrkomötet
enligt vad som förordas i propositionen,

KU 1982/83:2

6. godkänner de grunder för statsbidrag till kyrkomötet som
förordas i propositionen.

Stockholm den 28 oktober 1982

På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Bertil Fiskesjö (c)*, Wivi-Anne Cederqvist (s)*, Hans Nyhage (m), Kurt
Ove Johansson (s), Kerstin Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m),
Sven-Erik Nordin (c), Sture Thun (s), Elisabeth Fleetwood (m), Karin
Ahrland (fp), Nils Berndtson (vpk) och Ingvar Björk (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Särskilda yttranden

1. av Anders Björck, Hans Nyhage, Gunnar Biörck i Värmdö och
Elisabeth Fleetwood (alla m):

Kyrkomötesreformen innebär bl. a. att ärkebiskopen blir självskriven
ordförande i svenska kyrkans centralstyrelse. Denna styrelse kommer att
spela en viktig roll som ett ledningsorgan för svenska kyrkans verksamhet på
rikskyrklig nivå. När erfarenheter vunnits av reformen kan det bli aktuellt att
se över reglerna för tillsättningsförfarandet vid ärkebiskopsval.

2. av Nils Berndtson (vpk):

Vid förändringar i den kyrkliga lagstiftningen föreligger risk att nuvarande
förhållanden mellan stat och kyrka permanentas. Detta kan även gälla de nu
aktuella förslagen till reformerat kyrkomöte. Vänsterpartiet kommunisterna
har vid flera tillfällen krävt kyrkans skiljande från staten. Senast skedde detta
i anslutning till proposition 1981/82:77 om formerna för den kyrkliga
lagstiftningen (se KU 1981/82:36). Partiet står fast vid denna uppfattning.

KU 1982/83:2

1 Förslag till
Lag om svenska kyrkan

Regeringens förslag Konstitutionsutskottets förslag'

1§

Svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt trossamfund.

2 §

Genom sina församlingar upprätthåller svenska kyrkan en på demokratisk
grund uppbyggd riksomfattande verksamhet.

Svenska kyrkans församlingar och stiftsmyndigheter ansvarar lokalt och
regionalt för kyrkans verksamhet. Om församlingarna och stiftsmyndigheterna
finns särskilda föreskrifter.

3 §

Kyrkomötet består av valda ombud för svenska kyrkan. Det har
tvåhundrafemtioen ledamöter. För ledamöterna skall finnas ersättare.

Endast den som tillhör svenska kyrkan och som är myndig kan vara
ledamot av kyrkomötet eller ersättare för ledamot.

4 §

Ledamöterna av kyrkomötet och ersättarna för dessa utses genom
indirekta val.

Val till kyrkomötet förrättas vart tredje år. Varje val gäller för tiden från
det att det nyvalda kyrkomötet har samlats till dess det närmast därefter
valda kyrkomötet samlas. Denna tid är kyrkomötets valperiod.

5 §

Kyrkomötet sammanträder varje år.

Biskoparna i stiften skall närvara vid kyrkomötets sammanträden och får
deltaga i kyrkomötets överläggningar, men i besluten endast om de är
ledamöter av kyrkomötet.

6 §

Kyrkomötet skall behandla ärenden som riksdagen eller regeringen
överlämnar till kyrkomötet samt kyrkliga ärenden som väcks av någon av
kyrkomötets ledamöter genom motion eller av organ som enligt lag har
tillsatts av kyrkomötet.

Kyrkomötet får besluta i frågor som anges i grundlag eller i annan lag. I
övrigt får kyrkomötet besluta om yttranden och framställningar till
regeringen.

7 §

Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följande
ämnen:

1. svenska kyrkans lära,

2. svenska kyrkans böcker,

1 De med konstitutionsutskottets förslag betecknade lagförslagen har antagits av 1982

års allmänna kyrkomöte den 17 maj 1982 (FSäU 1982:1, KSkr 1982:28).

KU 1982/83:2

Regeringens förslag Konstitutionsutskottets förslag

3. svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar,

4. kollekter,

5. central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete
samt diakoni,

6. kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos organ som enligt lag får
tillsättas av kyrkomötet.

Det ankommer på en centralsty- Det ankommer på svenska kyr relse

att verkställa kyrkomötets kans centralstyrelse att verkställa

beslut. Styrelsen bereder även ären- kyrkomötets beslut. Styrelsen bereden
som skall avgöras av kyrkomö- der även ärenden som skall avgöras

tet, i den mån uppgiften inte ankom- av kyrkomötet, i den mån uppgiften

mer på eller har överlämnats åt inte ankommer på eller har överläm annat

organ som tillsätts av kyrko- näts åt annat organ som tillsätts av

mötet. kyrkomötet.

9 §

Ledamöter av centralstyrelsen är Ledamöter av svenska kyrkans

ärkebiskopen samt högst fjorton centralstyrelse är ärkebiskopen samt

andra ledamöter, som för varje val- högst fjorton andra ledamöter, som

period väljs av kyrkomötet. För de för varje valperiod väljs av kyrko valda

ledamöterna skall utses lika mötet. För de valda ledamöterna

många ersättare. skall utses lika många ersättare.

Ärkebiskopen är styrelsens ordförande. Bland de valda ledamöterna utser
kyrkomötet en vice ordförande.

10 §

Om kyrkomötet och centralstyrel- Om kyrkomötet och svenska kyr sen

finns ytterligare föreskrifter. kans centralstyrelse finns ytterligare

föreskrifter.

11 §

Endast den som bekänner svenska kyrkans lära får utnämnas till prästerlig
befattning inom svenska kyrkan.

Till ärkebiskop eller biskop utnämner regeringen en av de tre som har
föreslagits i den ordning som föreskrivs i lag. Om tillsättning av prästerliga
tjänster i övrigt finns särskilda föreskrifter.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

2. Utan hinder av 6 § skall kyrko- 2. Utan hinder av 6 § skall kyrkomötet
vid dess sammanträde år 1983 mötet vid dess sammanträde år 1983

behandla ärenden, som 1982 års behandla ärenden, som riksdagen,

allmänna kyrkomöte kan ha över- regeringen eller 1982 års allmänna

lämnat till sådan nämnd som avses i kyrkomöte kan ha överlämnat till

kyrkomötesförordningen (1949:174) sådan nämnd som avses i kyrkomö och

vari nämnden har avgivit betän- tesförordningen (1949:174) och vari

kande. nämnden har avgivit betänkande.

KU 1982/83:2

2 Förslag till
Lag om kyrkomötet

Val till kyrkomötet

Regeringens förslag Konstitutionsutskottets förslag1

Inledande bestämmelser

1§

För val till kyrkomötet är riket För val till kyrkomötet är riket
indelat i valkretsar. Varje stift utgör indelat i valkretsar. Varje stift utgör

en valkrets. en valkrets. Lunds stift utgör dock

två valkretsar med följande indelning.

Lunds stifts sydvästra valkrets
bestående av Malmöhus län.

Lunds stifts nordöstra valkrets
bestående av Kristianstads län och
Blekinge län.

2 §

Mandaten i kyrkomötet utgörs av tvåhundrafemtioen valkretsmandat.

Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen (1972:620)
fastställer antalet valkretsmandat i varje valkrets före utgången av september
varje år, då val i hela riket av kyrkofullmäktige skall äga rum. Härvid tillförs
varje valkrets ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade
kyrkomedlemmar där är jämnt delbart med en tvåhundrafemtioendel av
antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i riket. De mandat som härefter
återstår, tillförs valkretsarna efter storleken av de överskott som har
uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika överskottstal avgörs företrädet
genom lottning. Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med
ledning av den senast upprättade röstlängden.

Om någon valkrets, vid den fördelning som sker enligt andra stycket,
tillförs färre mandat än två, skall antalet mandat ändå bestämmas till två.
Härvid skall antalet mandat i övriga kretsar jämkas i motsvarande mån.

3 §

Centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas hos riksdagens
valprövningsnämnd genom besvär. Valprövningsnämndens beslut får inte
överklagas.

4 §

För varje mandat som en valkrets har erhållit utses en ledamot av
kyrkomötet. För ledamöterna utses det dubbla antalet ersättare.

5 §

Ledamöterna av kyrkomötet och deras ersättare väljs av elektorer.

1 De med konstitutionsutskottets förslag betecknade lagförslagen har antagits av 1982

års allmänna kyrkomöte den 17 maj 1982 (FSäU 1982:1, KSkr 1982:28).

KU 1982/83:2

Regeringens förslag Konstitutionsutskottets förslag

Val av elektorer

6 §

För val av elektorer är varje valkrets indelad i valdistrikt. Varje pastorat
utgör ett distrikt. Icke-territoriella församlingar bildar distrikt för sig.

I valdistrikt med högst 2 000 kyrkomedlemmar utses två elektorer och i
distrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 kyrkomedlemmar utses tre
elektorer. För varje påbörjat 4 000-tal kyrkomedlemmar utöver 4 000 utses
ytterligare en elektor.

För elektorerna skall utses lika många ersättare.

7 §

Om ett valdistrikt består av en enda församling skall elektorer och deras
ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige
inte finns. Valet förrättas av de nyvalda fullmäktige.

8 §

Om ett valdistrikt består av två eller flera församlingar skall elektorer och
deras ersättare väljas av särskilda delegerade. Dessa skall för varje
församling utses av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige
inte finns. Valet förrättas av de nyvalda fullmäktige.

Antalet delegerade utgör för församling

med högst .	500 kyrkomedlemmar	5
med mer än	500 men högst	1 000 kyrkomedlemmar	7
med mer än	1 000 men högst	2 000 kyrkomedlemmar	9
med mer än	2 000 men högst	3 500 kyrkomedlemmar	11
med mer än	3 500 men högst	5 500 kyrkomedlemmar	13
med mer än	5 500 men högst	8 000 kyrkomedlemmar	15
med mer än	8 000 men högst	11 000 kyrkomedlemmar	17
med mer än 11 000 men högst	14 500 kyrkomedlemmar	19
med mer än 14 500		21

9 §

Elektorsval genom delegerade skall ske inför ordföranden i kyrkofullmäktige
eller, om kyrkofullmäktige inte finns, ordföranden i kyrkorådet i
den församling i distriktet som har det största medlemsantalet.

10 §

Valbar till elektor eller ersättare för elektor och till delegerad är den som är
medlem av svenska kyrkan och som är myndig samt är kyrkobokförd inom
valdistriktet.

11 §

Val av elektorer och deras ersättare samt av delegerade skall ske på samma
sätt som val av ledamöter i kyrkoråd. Om ersättare inte väljs proportionellt,
skall vid valet bestämmas den ordning i vilken de skall inkallas till
tjänstgöring.

KU 1982/83:2

Regeringens förslag Konstitutionsutskottets förslag

12 §

Delegerade skall utses senast den 10 december och elektorer före utgången
av december det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.

Protokoll över val av delegerade skall skyndsamt sändas till den som enligt
9 § skall förrätta val av elektorer. Protokoll över val av elektorer skall
skyndsamt sändas till domkapitlet.

13 §

En elektor har i skälig omfattning rätt till traktamente och kostnadsersättning
för resa som påkallas av uppdraget. Kostnaderna skall betalas av
pastoraten eller av de icke-territoriella församlingar som bildar valdistrikt för
sig.

Val av ledamöter och ersättare

14 §

För val av ledamöter av kyrkomötet och ersättare för dem skall
domkapitlet kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde inför
en av domkapitlet förordnad valförrättare. Sammanträdet skall hållas före
januari månads utgång året näst efter det år då val i hela riket av
kyrkofullmäktige har ägt rum.

15 §

Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar. Omröstning
skall ske med slutna sedlar. Valsedlarna skall vara lika till storlek, material
och färg.

Över förrättningen skall föras protokoll.

16 §

Val av ledamöter av kyrkomötet skall vara proportionellt, om det begärs
av minst så många väljande som motsvarar den kvot som erhålls om samtliga
väljandes antal delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om
kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Vid
sådant proportionellt val tillämpas bestämmelserna i lagen (1955:138) om
proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m. m.

Om valet inte sker proportionellt skall elektorerna var för sig till ledamöter
föreslå så många personer som skall väljas. Vid första omröstningen är den
vald som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna. Om ett tillräckligt
antal ledamöter inte har utsetts vid denna omröstning skall ytterligare en
omröstning ske. Valförrättaren skall därvid upprätta en förteckning som
skall innehålla, för det fall att inte någon har blivit vald vid första
omröstningen, de namn som har fått flest röster och i annat fall de namn som
vid den första omröstningen har fått högsta röstetalet näst efter dem som har
blivit valda. Förteckningen skall då innehålla två gånger så många namn som
det återstår ledamöter att välja. Den nya omröstning som skall företas får
inte avse andra personer än dem som finns uppförda på förteckningen. De
personer som vid denna omröstning får flest röster är valda. Vid lika röstetal
sker avgörandet genom lottning.

KU 1982/83:2

Regeringens förslag Konstitutionsutskottets förslag

Vad som föreskrivs i första och andra styckena gäller även vid val av
ersättare. Om ersättare inte väljs proportionellt skall vid valet även
bestämmas den ordning i vilken de skall inkallas till tjänstgöring.

17 §

En valsedel är ogiltig om den är försedd med kännetecken som
uppenbarligen har satts dit med avsikt.

Om en elektor har lämnat mer än en valsedel i ett val, är valsedlarna
ogiltiga. Har sedlarna samma innehåll, skall dock en av valsedlarna betraktas
som giltig vid sammanräkningen. Namn på valsedeln skall anses obefintligt
om kandidaten inte är valbar, namnet är överstruket eller det inte klart
framgår vem som avses.

18 §

Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet. Därmed är
valet avslutat.

Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på betryggande sätt till dess
valet har vunnit laga kraft. Motsvarande gäller då det görs avbrott i
förrättningen.

19 §

Den som blir vald till ledamot av kyrkomötet för mer än en valkrets skall
bestämma för vilken valkrets hon eller han vill anses vald och skyndsamt
avsäga sig uppdraget som ledamot för övriga valkretsar.

Om en ledamot av kyrkomötet på annat sätt har avgått före utgången av
den period för vilken hon eller han har blivit vald, skall kyrkomötets
ordförande skyndsamt anmäla detta till domkapitlet.

När domkapitlet har fått underrättelse om att en ledamot av kyrkomötet
har avgått, skall domkapitlet till ny ledamot i den avgångnes ställe utse den
ersättare som står i tur att tillträda enligt den mellan ersättarna bestämda
ordningen.

20 §

För den som har blivit vald till ledamot av kyrkomötet eller till ersättare
skall domkapitlet genast utfärda ett bevis om detta. I beviset anges den valdes
namn samt för vilken tid och valkrets ledamoten eller ersättaren har blivit
vald. Beviset skall tillställas den som har blivit vald samt riksdagens
valprövningsnämnd och kyrkomötets ordförande.

21 §

Riksdagens valprövningsnämnd skall granska bevisen för ledamöterna av
kyrkomötet och deras ersättare och därvid pröva om bevisen har blivit
utfärdade i enlighet med 20 §. Granskningen skall vara avslutad senast dagen
före kyrkomötets första sammanträde under valperioden eller, i fråga om
bevis som kommer in till valprövningsnämnden under kyrkomötets valperiod,
så snart det kan ske. Berättelse om granskningen skall ofördröjligen
överlämnas till kyrkomötets ordförande.

Valprövningsnämnden skall i berättelsen anteckna om något har förekommit
som ger anledning att ifrågasätta någon ledamots eller ersättares
behörighet.

KU 1982/83:2

Regeringens förslag Konstitutionsutskottets förslag

Besvär över val

22 §

Beslut, varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts, får överklagas
endast i samband med talan mot det beslut varigenom valet till kyrkomötet
har fastställts. Detsamma gäller beslut varigenom delegerade har utsetts.

23 §

Val av ledamöter av kyrkomötet och beslut varigenom ersättare har utsetts
till ledamot får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd genom
besvär.

Besvärshandlingen skall ges in till domkapitlet och vara detta tillhanda
inom tio dagar efter det att valet avslutades. Om en besvärshandling har
kommit in till valprövningsnämnden före besvärstidens utgång, skall den
omständigheten att inlagan kommit in till domkapitlet först därefter dock
inte föranleda att besvären lämnas utan prövning.

Snarast möjligt efter besvärstidens utgång skall domkapitlet samtidigt
kungöra samtliga besvär som har anförts och sända besvärshandlingarna till
valprövningsnämnden. Kungörelsen införs i ortstidning inom valkretsen. I
kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över besvären skall ha
kommit in till valprövningsnämnden. Domkapitlet skall dessutom skyndsamt
inkomma till valprövningsnämnden med yttrande över besvären.

Den som vill anföra besvär har rätt att hos domkapitlet genast få utdrag av
protokoll eller annan handling över förrättningen.

24 §

I fråga om handläggningen och prövningen av besvär som avses i 23 § skall
15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620) tillämpas.

25 §

Den som har valts till ledamot av kyrkomötet utövar sitt uppdrag utan
hinder av att valet har överklagats. Om valet ändras, skall den nye ledamoten
intaga sin plats så snart ändringen har kungjorts. Vad som nu har sagts om
ledamot gäller också för ersättare.

Kyrkomötets sammanträden

26 §

Kyrkomötet skall sammanträda en gång varje år med början den första
tisdagen i mars.

Kyrkomötets första sammanträde under valperioden skall vara avslutat
inom femton dagar. De därefter följande sammanträdena skall vara
avslutade inom tolv dagar.

27 §

Kyrkomötet skall, så snart det kan ske, fatta beslut över anmärkningar som
har tagits upp i berättelse som avses i 21 § första stycket eller som i övrigt
förekommer mot en ledamots eller ersättares behörighet. En ledamot vars
behörighet prövas, får deltaga i överläggningarna men ej i beslutet. Den som
förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag.

KU 1982/83:2

Regeringens förslag

Konstitutionsutskottets förslag

28 §

Kyrkomötet skall för varje valperiod välja en ordförande samt en förste
och en andre vice ordförande. Till dess valen har förrättats, utövas
ordförandeskapet av den som har varit ledamot längst tid. Om två eller flera
har varit ledamöter lika länge, har den äldste av dem företräde.

29 §

De statsråd som inom regeringen
är föredragande i förvaltningsärenden
och lagstiftningsärenden rörande
svenska kyrkan samt ledamöterna
i centralstyrelsen har rätt att
närvara och deltaga i kyrkomötets
överläggningar, men i besluten
endast om de är ledamöter av kyrkomötet.

De statsråd som inom regeringen
är föredragande i förvaltningsärenden
och lagstiftningsärenden rörande
svenska kyrkan samt ledamöterna
i svenska kyrkans centralstyrelse
har rätt att närvara och deltaga i
kyrkomötets överläggningar, men i
besluten endast om de är ledamöter
av kyrkomötet.

Ärendenas beredning

Ärenden som riksdagen eller
regeringen överlämnar till kyrkomötet
skall före avgörandet beredas i
centralstyrelsen eller i utskott.

Ärenden som riksdagen eller
regeringen överlämnar till kyrkomötet
skall före avgörandet beredas i
svenska kyrkans centralstyrelse eller i
utskott.

31 §

Kyrkomötet skall inom sig för varje valperiod tillsätta ett särskilt
beredningsutskott för prövning av frågor som avses i 36 §.

Kyrkomötet kan inom sig tillsätta ytterligare utskott för beredning av
ärenden som skall behandlas av kyrkomötet. Sådana utskott får ej tillsättas
för längre tid än kyrkomötets valperiod.

Kyrkomötet väljer ledamöter i utskott till det antal som kyrkomötet
bestämmer. För ledamöterna skall väljas lika många ersättare.

Utöver vad som följer av andra och
tredje styckena beslutar kyrkomötet
om ordningen för den beredning av
lärofrågor som föregår utskottsbehandlingen.

32 §

Kyrkomötet får besluta att en eller flera biskopar, även om de ej är
ledamöter av kyrkomötet, vid beredningen av ärenden eller vid prövning av
frågor som avses i 36 § får närvara vid ett utskotts sammanträden och deltaga
i utskottets överläggningar men ej i besluten.

33 §

Om det krävs för beredningen av ett ärende, får kyrkomötet medge att ett
utskott sammanträder mellan kyrkomötets sammanträden under valperioden.
Ett sådant medgivande får ej avse längre tid än sex dagar mellan två
sammanträden.

KU 1982/83:2

Regeringens förslag Konstitutionsutskottets förslag

Ärendenas avgörande

34 §

Ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet skall
avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanträde, om ärendet har
överlämnats senast en månad före sammanträdets början. I annat fall skall
ärendet avgöras senast vid det därpå följande sammanträdet.

35 §

Varje ledamot av kyrkomötet har en röst. Omröstning skall ske öppet
utom i ärenden som avser val.

Utom i fall då särskilt flertal krävs enligt 36 § första stycket gäller som
kyrkomötets beslut den mening som mer än hälften av de röstande enar sig
om. Vid lika röstetal för olika meningar sker avgörandet genom lottning.

36 §

Ett förslag till kyrklig kungörelse som gäller svenska kyrkans lära eller
avser bibelöversättning, psalmbok, evangeliebok, kyrkohandbok eller
katekes skall, om det inte förkastas av kyrkomötet, på yrkande av lägst tio av
dess ledamöter vila till dess nästa nyvalda kyrkomöte sammanträder. Utan
hinder härav kan kyrkomötet antaga förslaget om minst fem sjättedelar av de
röstande enar sig om beslutet. Detsamma gäller förslag till kyrklig
kungörelse om ändring eller upphävande av kungörelse som nu har sagts.

Det särskilda beredningsutskottet prövar för kyrkomötets vidkommande
om första stycket är tillämpligt i fråga om visst förslag.

37 §

Avgörandet av ett ärende skall, om det behövs, delas upp på skilda beslut.
Föreligger ett yrkande som avses i 36 § första stycket att ett förslag skall vila
och dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas, skall kyrkomötet
pröva sistnämnda yrkande innan förslaget ställs under omröstning om
omedelbart antagande.

Val inom kyrkomötet

38 §

Kyrkomötet skall för varje valpe- Kyrkomötet skall för varje valperiod
inom sig utse en valberedning. riod inom sig utse en valberedning.

Valberedningen bereder val av cent- Valberedningen bereder val av

ralstyrelsen och kyrkomötets ut- svenska kyrkans centralstyrelse och

skott. kyrkomötets utskott.

39 §

Val inom kyrkomötet skall, om omröstning begärs, ske med slutna sedlar.
Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall vara enkla
och omärkta samt, om valet ej sker proportionellt, upptaga namn på så
många personer som valet avser. Vid lika röstetal sker avgörandet genom
lottning.

Val av centralstyrelse, utskott och Val av svenska kyrkans centralsty valberedning

skall vara proportio- reise, utskott och valberedning skall

nellt, om det begärs av minst så vara proportionellt, om det begärs

KU 1982/83:2

Regeringens förslag

Konstitutionsutskottets förslag

många ledamöter som motsvarar
den kvot som erhålls om antalet
närvarande ledamöter delas med det
antal personer som valet avser, ökat
med 1. Om kvoten är ett brutet tal,
skall den avrundas till närmast högre
hela tal. Vid sådant proportionellt
val skall bestämmelserna i lagen
(1955:138) om proportionellt valsätt
vid val inom landsting, kommunfullmäktige
m. m. tillämpas.

av minst så många ledamöter som
motsvarar den kvot som erhålls om
antalet närvarande ledamöter delas
med det antal personer som valet
avser, ökat med 1. Om kvoten är ett
brutet tal, skall den avrundas till
närmast högre hela tal. Vid sådant
proportionellt val skall bestämmelserna
i lagen (1955:138) om proportionellt
valsätt vid val inom landsting,
kommunfullmäktige m. m. till -

lämpas.

Om ersättare ej väljs proportionellt skall vid valen även bestämmas den
ordning, i vilken de skall inkallas till tjänstgöring.

40:

Val med slutna sedlar får överklagas
genom besvär hos riksdagens
valprövningsnämnd inom fem dagar
efter det att resultatet av valet har
meddelats. Valet skall gälla utan
hinder av att det har överklagats.

I fråga om handläggningen och
prövningen av besvär skall tillämpas
bestämmelserna i riksdagsordningen
om besvär över val med slutna sedlar
inom riksdagen. Vad som därvid
sägs om kammarkansliet, kammaren
och talmannen skall i stället gälla
centralstyrelsen, kyrkomötet och
kyrkomötets ordförande.

I fråga om handläggningen och
prövningen av besvär skall tillämpas
bestämmelserna i riksdagsordningen
om besvär över val med slutna sedlar
inom riksdagen. Vad som därvid
sägs om kammarkansliet, kammaren
och talmannen skall i stället gälla
svenska kyrkans centralstyrelse, kyrkomötet
och kyrkomötets ordförande.

Val av centralstyrelse skall förrättas
snarast efter valperiodens början
och gälla till dess kyrkomötet förrättar
nytt val under nästa valperiod.

Centralstyrelse

Centralstyrelsen sammanträder på
kallelse av ordföranden. Ordföranden
eller, vid förhinder för denne,
vice ordföranden, är skyldig att sammankalla
styrelsen om minst en tredjedel
av dess ledamöter begär det.

Val a\ svenska kyrkans centralstyrelse
skall förrättas snarast efter
valperiodens början och gälla till
dess kyrkomötet förrättar nytt val
under nästa valperiod.

Svenska kyrkans centralstyrelse

Svenska kyrkans centralstyrelse
sammanträder på kallelse av ordföranden.
Ordföranden eller, vid förhinder
för denne, vice ordföranden,
är skyldig att sammankalla styrelsen
om minst en tredjedel av dess ledamöter
begär det.

KU 1982/83:2

Konstitutionsutskottets förslag

43 §

Regeringens förslag

Centralstyrelsen får handlägga
ärenden endast om ordföranden
eller, vid förhinder för denne, vice
ordföranden samt minst hälften av
de övriga ledamöterna är närvarande.

Svenska kyrkans centralstyrelse får
handlägga ärenden endast om ordföranden
eller, vid förhinder för denne,
vice ordföranden samt minst
hälften av de övriga ledamöterna är
närvarande.

1. Denna lag träder i kraft såvitt avser bestämmelserna om fastställande av
antalet valkretsmandat samt om val av elektorer och delegerade den 1
december 1982 och i övrigt den 1 januari 1983.

2. Genom lagen upphävs kyrkomötesförordningen
(1949:174) och
instruktionen (1951:505) för allmänt
kyrkomötes utredningsnämnd.

2. Genom lagen upphävs kyrkomötesförordningen
(1949:174). Bestämmelsen
i 14 § om utredningsnämnds
verksamhet gäller dock till
dess kyrkomötet sammanträder första
gången efter lagens ikraftträdande.

3. Den centrala valmyndigheten skall senast den 10 december 1982
fastställa antalet valkretsmandat i varje valkrets avseende valet till det
kyrkomöte som skall sammanträda år 1983.

4. Intill dess att kyrkomötet första
gången enligt denna lag har valt
ordförande skall vad som i 19-21 §§
sägs om kyrkomötets ordförande i
stället avse ärkebiskopen.

5. Om 1982 års allmänna kyrkomöte
har utsett sådan nämnd som
avses i 14 § kyrkomötes förordningen
(1949:174), skall ärende, som riksdagen
eller regeringen överlämnar till
kyrkomötet senast en månad före det
att kyrkomötets sammanträde år
1983 börjar, överlämnas till denna
nämnd med uppgift att till 1983 års
kyrkomöte bereda och avge yttrande
och förslag i sådant ärende.

6. Om en församling ingår i en
kyrklig samfällighet som har bildats
enligt lagen (1930:259) om församlingsstyrelse
skall vad som sägs i
7-9 §§ om församling i stället gälla
samfälligheten, om samfälligheten
avser alla i den nämnda lagen åsyftade
kyrkliga angelägenheter och
inte omfattar två eller flera pastorat.

4. Om en församling ingår i en
kyrklig samfällighet som har bildats
enligt lagen (1930:259) om församlingsstyrelse
skall vad som sägs i
7-9 §§ om församling i stället gälla
samfälligheten, om samfälligheten
avser alla i den nämnda lagen åsyftade
kyrkliga angelägenheter och
inte omfattar två eller flera pastorat.

KU 1982/83:2

Regeringens förslag

Konstitutionsutskottets förslag

7. Förekommer i lag, annan författning
eller beslut som har meddelats
av Kungl. Maj:t eller regeringen
orden ”allmänt kyrkomöte” i olika
böjningsformer skall de bytas ut mot
”kyrkomöte” i motsvarande form.
Vad som i lag eller annan författning
sägs om kyrkomöte skall gälla också i
fråga om tidigare allmänt kyrkomöte.

KU 1982/83:2

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1936:567) om domkapitel

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1936:567) om domkapitel skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Vid domkapitel skall vara anställd
Stiftssekreterare, vilka skola hava
avlagt examen medförande behörighet
till domarbefattning, tillsättas av
regeringen.

Konstitutionsutskottets förslag1
12 §2

en stiftssekreterare.

Behörig till tjänst som stiftssekreterare
är den som tillhör svenska kyrkan
och som har avlagt examen som
medför behörighet till domarbefattning.

Tjänster som stiftssekreterare tillsätts
av regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

1 Lagförslagen överensstämmer med regeringens förslag och 1982 års allmänna
kyrkomötes beslut den 17 maj 1982 (FSäU 1982:1, KSkr 1982:28).

2 Senaste lydelse 1975:956.

KU 1982/83:2

4 Förslag till

Lag om upphävande av det forna prästeståndets privilegier1

Härigenom föreskrivs att det forna prästeståndets privilegier, förmåner,
rättigheter och friheter, i den mån de fortfarande äger bestånd, skall upphöra
att gälla vid utgången av år 1982.

1 Lagförslagen överensstämmer med regeringens förslag och 1982 års allmänna
kyrkomötes beslut den 17 maj 1982 (FSäU 1982:1, KSkr 1982:7).

GOTAB 72854 Stockholm 1982