om ett nytt plan- och bostadsverk (Betänkande 1987/88:BoU5 Bostadsutskottet)

Bostadsutskottets betänkande
1987/88:5

om ett nytt plan- och bostadsverk

BoU

1987/88:5

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att ett plan- och bostadsverk
inrättas den 1 juli 1988 och att verket ges ansvar för de huvuduppgifter som
angivits i propositionen.

Verket föreslås bli omlokaliserat till Karlskrona den 1 juli 1989, dvs. ett år
efter inrättandet. Dock bör låneförvaltningen ligga kvar i Stockholm till dess
ytterligare klarhet vunnits om dess framtida organisation.

I reservationer (m) och (fp) yrkas avslag på regeringens förslag. Ett planoch
bostadsverk bör enligt reservanternas uppfattning inte inrättas. I två
c-reservationer tas upp de allmänna utgångspunkterna för verksamheten vid
verket. I en fp-reservation föreslås att statens naturvårdsverk på myndighetsnivå
skall ges ansvaret för naturresurslagen.

I lokaliseringsfrågan har reservationer avgivits av företrädare för fp och en
av företrädarna för m om att beslut inte nu bör fattas. En företrädare för m
föreslår en lokalisering till Gävle, en annan till Kalmar. Vpk:s representant
har reserverat sig och förordat att frågan utreds ytterligare. I ett särskilt
yttrande (c) tas upp frågan om alternativa lokaliseringsmöjligheter.

Propositionen

Förslag

Regeringen har i proposition 1987/88:37
dels föreslagit riksdagen att

1. godkänna att en central myndighet, plan- och bostadsverket, med de
huvuduppgifter som i regeringsprotokollet har angetts inrättas den 1 juli 1988
(avsnitt 3.1),

2. bemyndiga regeringen att för funktionen som chef för plan- och
bostadsverket inrätta en ordinarie tjänst för generaldirektör med beteckningen
p (avsnitt 4),

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i regeringsprotokollet i övrigt
anförts om den nya myndighetens verksamhet, organisation och personal
(avsnitten 3.2-3.6, 4, 5 och 6).

1 Riksdagen 1987188.19 sami. Nr5

Propositionens huvudsakliga innehåll

BoU 1987/88:5

Riksdagen beslöt i december 1986 (BoU 1986/87:7) att bostadsstyrelsen och
statens planverk skall läggas samman till en myndighet. En av bostadsministern
tillkallad organisationskommitté har i betänkandet Ett nytt plan- och
bostadsverk (SOU 1987:48) lämnat förslag om den huvudsakliga inriktningen
och organisationen av en ny plan- och bostadspolitisk myndighet.

Vid behandlingen av frågan om den bostadspolitiska organisationen i
riksdagen förordades att organisationskommitténs förslag och regeringens
bedömning därav i lämpligt sammanhang skulle underställas riksdagen innan
det nya verkets närmare inriktning och organisation slutligen lades fast. I
föreliggande proposition redovisas regeringens förslag i fråga om organisationen
av det nya verket samt vissa personal- och genomförandefrågor.
Förslaget har i huvudsak följande innebörd.

Ett plan- och bostadsverk inrättas den 1 juli 1988. Verket skall vara central
myndighet för frågor om bostadsmarknad, fysisk planering, stadsmiljö och
byggande. Det skall ha till uppgift att

- följa utvecklingen inom bostads- och byggsektorn samt fortlöpande
utvärdera de bostadspolitiska styrmedlen,

- följa hur anspråken på den byggda miljön förändras och utveckla metoder
som underlättar bl.a. en förnyelse av denna,

- ha uppsikt över hushållningen med naturresurser,

- samordna och förtydliga de krav på byggnader som samhället ställer med
stöd av bygglagstiftning och bestämmelser om statens stöd till bostadsförsörjningen,

- informera allmänhet, kommuner och näringsliv m.fl. om de erfarenheter
som vinns inom verksamhetsområdet.

Kunskapsförsörjning och återföring av erfarenheter får en framskjuten roll.

Plan- och bostadsverket föreslås organiseras i fyra sakenheter för bostadsmarknadsfrågor,
plan- och naturresursfrågor, stadsmiljöfrågor och byggfrågor.
Sakenheterna utgör huvudenheter inom verket. En huvudenhet bildas
dessutom för administrativa frågor. Låneförvaltning och typgodkännande
ingår som särskilda enheter i verket vid sidan av huvudenheterna. Ärenden
om statligt stöd till allmänna samlingslokaler handläggs inom verket av en
samlingslokaldelegation. Till verket knyts olika råd för att underlätta
kontakterna med andra myndigheter och organisationer. Beslutanderätten i
dessa frågor ankommer på regeringen. Det bör ankomma på verket att
besluta om organisationen inom huvudenheterna.

Verket skall ledas av en styrelse. Chef för verket skall vara en generaldirektör.

Av bilaga till detta betänkande framgår organisationskommitténs förslag
till organisation av det nya verket.

En resursram om högst 208 årsarbetskrafter för verkets huvudenheter
föreslås gälla vid verkets inrättande. Till detta kommer vad som kan
finansieras genom uppdragsverksamhet. Dessutom disponeras för närvarande
86 årsarbetskrafter för låneförvaltning och typgodkännandeverksamhet
samt för städning och telefonservice för de myndigheter som är förlagda i och
i anslutning till de lokaler de båda verken nu disponerar. Det bör i

sammanhanget nämnas att låneförvaltningen och typgodkännandeverksamheten
i oförändrad form och i avvaktan på vissa ytterligare överväganden
föreslås tillföras den föreslagna myndigheten.

Motionerna

Yrkanden

1987/88:BolO av Rolf Dahlberg och Håkan Stjernlöf (m) vari yrkas att
riksdagen - under förutsättning att beslut fattas om inrättandet av ett nytt
plan- och bostadsverk - som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokaliseringen av detta verk till Gävle.

1987/88: Bo 11 av Björn Samuelson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om en lokalisering av
plan- och bostadsverket till Värmland.

1987/88:Bol2 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen med avslag
på regeringens proposition 1987/88:37 hos regeringen begär nytt förslag i
enlighet med vad som i motionen anförts.

1987/88:Bol3 av Lennart Alsén (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att det nya plan- och bostadsverket i sin helhet eller
delar därav bör lokaliseras till Karlskrona.

1987/88:Bol4 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1987/88:37,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att plan- och bostadsverket inte skall inrättas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ansvaret för
hushållning med naturresurser och naturresurslagen bör ligga på statens
naturvårdsverk.

1987/88:Bol5 av Karl Boo m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen med anledning av
proposition 1987/88:37 om organisation och huvudsaklig inriktning för det
nya plan- och bostadsverket uttalar sig för att verket skall lokaliseras till
något av Bergslagslänen.

1987/88:Bol6 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
förlägga det nya plan- och bostadsverket till Borås.

1987/88:Bol7 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) vari yrkas att riksdagen
med anledning av proposition 1987/88:37 om organisation och huvudsaklig
inriktning för det nya plan- och bostadsverket som sin mening uttalar att
verket i enlighet med gällande riktlinjer för lokalisering av ny statlig
verksamhet bör lokaliseras till Karlstad.

1987/88:Bol8 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas att riksdagen fastställer Gävle
som lokaliseringsort för det nya plan- och bostadsverket.

1987/88:Bol9 av Bertil Måbrink m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
att det nya plan- och bostadsverket skall lokaliseras till Gävle.

BoU 1987/88:5

1987/88:Bo20 av Bertil Danielsson och Ewy Möller (m) vari yrkas

1. att proposition 1987/88:37 avslås, och i andra hand

2. att - om riksdagen bifaller propositionen - riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att det nya plan- och bostadsverket bör lokaliseras till
Kalmar.

1987/88:Bo21 av Gunnar Björk och Gunnel Jonäng (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att plan- och bostadsverket
bör lokaliseras till Gävle.

1987/88:Bo22 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lokalisera det
nya plan- och bostadsverket till Gävle.

1987/88:Bo23 av Hans Rosengren (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lokalisera plan- och
bostadsverket till Karlstad.

1987/88:Bo24 av Ralf Lindström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att av bl.a.
regionalpolitiska skäl lokalisera det nya plan- och bostadsverket till Karlskrona.

1987/88:Bo25 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om Kalmar som lämplig
ort för lokalisering av det nya plan- och bostadsverket.

1987/88:Bo26 av Gösta Andersson och Agne Hansson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar uttala sig för att det nya plan- och bostadsverket
lokaliseras till Kalmar län.

1987/88:Bo27 av Hans-Eric Andersson och Lennart Andersson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande lokaliseringen av plan- och bostadsverket till Södertörn.

1987/88:Bo28 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om bostadspolitikens inriktning och allmänna
utgångspunkter för plan- och bostadsverkets verksamhet,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om verkets huvudsakliga inriktning, organisation och
personalbehov,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
plan- och bostadsverket i enlighet med gällande riktlinjer för regionalpolitiken
bör lokaliseras utanför Stockholmsregionen.

Sammanställning av förslag i motionerna om lokaliseringsort
för det föreslagna plan- och bostadsverket m.m.

I sjutton motioner behandlas frågan om lokaliseringen av det föreslagna
verket. De orter, regioner eller orter inom regioner som därvid förordas är
följande:

BoU 1987/88:5

Motion	Ort/Region
1987/88: Bo
15 (c)	Något av Bergslagslänen
16 (c)	Borås
10 (m), 18 (fp), 19 (vpk),	Gävle
21 (c), 22 (s)
20 (m) yrkande 2, 25 (s)	Kalmar
26 (c)	Kalmar län
13 (fp), 24 (s)	Karlskrona
11 (vpk), 17 (c), 23 (s)	Karlstad [Arvika, Torsby motion 11 (vpk)]
27 (s)	Södertörn
28 (c) yrkande 3	Utanför Stockholmsregionen

I flera av motionerna, t.ex. i motionerna Boll (vpk), Bol7 (c), Bol5 (c),
Bol7 (c), Bo23 (s) och Bo28 (c), erinras mer eller mindre utförligt om vad
riksdagen på förslag av arbetsmarknadsutskottet och senast våren 1987
uttalat om decentralisering av statlig verksamhet. De åsyftade uttalandena
innebär sammanfattningsvis att, beträffande ny eller expanderande statlig
verksamhet, en omlokalisering från Stockholmsområdet borde prövas.
Liknande synpunkter framfördes i årets budgetproposition (prop. 1986/
87:100 bil. 14 s. 29-30) med det tillägget att en annan lokalisering än
Stockholm vid inrättande av nya myndigheter borde prövas om inte särskilda
skäl talar emot att sådana förläggs till annan del av landet.

Vidare erinras i vissa av motionerna om att riksdagen år 1982 angav en
prioriteringsordning för decentralisering av statlig verksamhet av innebörden
att i första hand skogslänen och i andra hand sydöstra Sverige och
Sjuhäradsbygden skall komma i fråga vid lokalisering av statlig verksamhet.

I vissa av motionerna t.ex. i motionerna Bol3 (fp), Bolö (c), Bo20 (m),
Bo24 (s) och Bo25 (s) påtalas att den i resp. motion föreslagna orten, Borås,
Kalmar eller Karlskrona har relativt få anställda inom den statliga sektorn
medan i motionerna BolO (m), Bol8 (fp), Bol9 (vpk), Bo21 (c), Bo22 (s), i
vilka en lokalisering till Gävle förordas, det anges vara en fördel att där redan
finns statliga myndigheter som arbetar inom områden som gränsar till det
föreslagna verkets.

En lokalisering till Stockholmsområdet föreslås i motion Bo27 (s). För att
bryta den regionala obalansen i regionen, som motionärerna anser finns,
föreslås att verket lokaliseras till någon ort på Södertörn.

Beredning av ärendet

Utskottet har vid behandlingen av frågan om lokaliseringen av det föreslagna
verket fått synpunkter från företrädare för bostadsstyrelsen och planverket,
för vissa personalorganisationer vid de båda myndigheterna, för länsstyrelsen
i Gävleborgs län och för Haninge, Kalmar, Karlskrona, Karlstads och
Gävle kommuner.

Skrivelser har inkommit från bostadsstyrelsen, från vissa personalorganisationer
vid de båda myndigheterna, från Karlstads och Gävle kommuner,
från Svenska arkitekters riksförbund och från Industrins kommitté för
byggbestämmelser.

BoU 1987/88:5

1* Riksdagen 1987188.19 sami. Nr 5

Utskottet

BoU 1987/88:5

Inrättande av ett plan- och bostadsverk

Av proposition 1987/88:37 och av den ovan lämnade sammanfattningen
framgår att riksdagen år 1986 (BoU 1986/87:7) beslöt att bostadsstyrelsen
och planverket skulle läggas samman till en myndighet. I nu föreliggande
proposition föreslås att ett plan- och bostadsverk inrättas den 1 juli 1988.
Utskottet som nedan behandlar vissa frågor om det föreslagna verkets
uppgifter och organisation tar inledningsvis upp motionerna Bol2 (m), Bol4
(fp) yrkandena 1 och 2 samt Bo20 (m) yrkande 1.

Förslagen i motionerna går ut på att något plan- och bostadsverk inte skall
inrättas och att propositionen därför bör avslås.

Motionärerna erinrar om och hänvisar till sin uppfattning år 1986 om att en
sammanläggning inte borde komma till stånd. I m-motionerna anförs att den
statliga plan- och bostadsadministrationen bör minskas; planverket bör
avvecklas och bostadsstyrelsen minska kraftigt. I fp-motionen framhålls att
det är en fördel att planverket inte är helt integrerat med bostadsstyrelsen.
Dessutom finns anledning avvakta den proposition om samordnad länsförvaltning
som riksdagen förutsatt kommer att avlämnas våren 1989.

Praktiskt taget samtliga de motiv som motionärerna för fram prövades av
utskottet år 1986. De av utskottet då avstyrkta motionerna avslogs av
riksdagen. Utskottet, som inte finner anledning föreslå riksdagen frångå
1986 års beslut om sammanläggning av de båda myndigheterna, förordar att
riksdagen godkänner förslaget i propositionen om att en central myndighet,
plan- och bostadsverket inrättas den 1 juli 1988. Motionerna Bol2 (m), Bol4
(fp) yrkandena 1 och 2 samt Bo20 (m) yrkande 1 om avslag på propositionen i
denna del avstyrks sålunda.

Den nya myndighetens huvuduppgifter, verksamhet och
organisation

Det nya verket föreslås bl.a. få till uppgift att följa utvecklingen inom
bostads- och byggsektorn samt fortlöpande utvärdera de bostadspolitiska
styrmedlen. Det skall ha uppsikt över den fysiska planeringen och utveckla
metoder för denna samt ha uppsikt över hushållningen med naturresurser.
En annan av arbetsuppgifterna föreslås bli att samordna och förtydliga de
samhälleliga kraven på byggnader.

Verket föreslås organiseras i fyra sakenheter, nämligen för bostadsmarknadsfrågor,
plan- och naturresursfrågor, stadsmiljöfrågor och byggfrågor.
En huvudenhet bildas för administrativa frågor. Låneförvaltning och typgodkännande
föreslås ingå som särskilda enheter. En samlingslokaldelegation
ges ansvaret för handläggning av statligt stöd till allmänna samlingslokaler.
Till verket knyts olika råd. Av bilaga till betänkandet framgår det nya verkets
organisation.

En resursram om högst 208 årsarbetskrafter för huvudenheterna föreslås
gälla vid verkets inrättande. Dessutom föreslås 86 årsarbetskrafter för
låneförvaltning och typgodkännandeverksamhet samt för telefonservice
m.m. Under budgetåret 1986/87 fanns vid de båda nuvarande myndigheterna
357 årsarbetskrafter.

I två motioner tas upp frågor om verkets organisation och verksamhet. Det
gäller motionerna Bol4 (fp) yrkande 3 och motion Bo28 (c) yrkandena 1 och
2.

I yrkande 1 i den sistnämnda motionen föreslås ett riksdagens tillkännagivande
om vad i motionen anförts om bostadspolitikens inriktning och om de
allmänna utgångspunkterna för plan- och bostadsverkets verksamhet. Den
grundläggande målsättningen för bostadspolitiken måste enligt motionärerna
vara att skapa förutsättningar för att alla skall kunna få en bostad till rimlig
kostnad i en god miljö. En helhetssyn på bebyggelsefrågorna krävs.
Samhällsplaneringen skall ge förutsättningar för en decentraliserad bebyggelsestruktur
och utgå från en ekologisk grundsyn. Speciellt berörs översiktsplanens
roll i plansystemet enligt plan- och bygglagen (PBL). Motionärerna
anser att vissa uttalanden i propositionen kan tyda på en återgång till en mera
centralistisk syn på den fysiska planeringen och att ett sådant synsätt skulle
stå i mindre god överensstämmelse med riksdagens beslut (BoU 1986/87:1)
om en ny PBL. Bl.a. befaras att översiktsplanerna kan komma att ges en
bindande verkan.

Utskottet behandlar först frågan om den bostadspolitiska målsättningen.
Denna fråga har riksdagen tagit ställning till och behandlat vid åtskilliga
tillfällen tidigare. Därvid har uttalats att det bostadspolitiska målet är att
bereda hela befolkningen sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt
utrustade bostäder av god kvalitet till skäliga kostnader. Vad motionärerna
anfört om det bostadspolitiska målet kan inte anses stå emot tidigare
riksdagsuttalanden i frågan. Tvärtom förhåller det sig enligt utskottets
mening så att vad motionärerna anfört ligger väl i linje med riksdagens
uppfattning om hur målet bör formuleras.

Vad rör det föreslagna verkets befattning med den nu aktuella frågan vill
utskottet erinra om att i propositionen (s. 7-10) anförts att verket har att följa
utvecklingen på bostadsmarknaden och att det i sammanhanget är en viktig
uppgift att bl.a. utvärdera de fördelningspolitiska målen och analysera
sådana förändringar i omvärlden som påverkar hushållens levnads- och
boendeförhållanden. Verket skall vidare utveckla metoder och ge råd som
kan underlätta planering, produktion, vård och förnyelse av tätortsmiljön.
Den gemensamma miljön - dvs. miljön omkring den egna bostaden,
arbetsmiljön, fritidsmiljön och den offentliga miljön i våra tätorter - nämns
som särskilt betydelsefull. Frågor om gestaltning och utformning bl.a. av
bebyggelsemiljön bör enligt propositionen ges ökad betydelse. Uppmärksamhet
bör riktas mot den verksamhet som bedrivs i denna miljö. Utskottet
kan inte heller beträffande miljöfrågorna finna att dessa i regeringens förslag
har behandlats så att det finns skäl för riksdagen att ytterligare framhålla
vikten av att dessa frågor beaktas i det nya verkets organisation. Vad i
propositionen förordats innebär enligt utskottets uppfattning att boende- och
bebyggelsemiljöfrågorna kan förväntas komma att ges berättigad uppmärksamhet
i det föreslagna verkets arbete.

Slutligen behandlar utskottet motionärernas invändningar mot den översiktliga
planeringens behandling i propositionen och deras farhågor för att
metodutvecklingen av denna planering skulle innebära att riksdagens beslut
om översiktsplanens roll ges en annan innebörd än vad som ursprungligen

BoU 1987/88:5

varit avsikten. Utskottet kan inte finna motionärernas invändningar härvidlag
berättigade. I propositionen framhålls översiktsplaneringens roll i
plansystemet samt översiktsplanens betydelse för kommunens mål i fråga om
mark- och vattenhushållning, fysisk miljö och bebyggelseutveckling. Propositionen
innebär inga avsteg från riksdagens år 1986 fattade PBL-beslut. Vad
i motionen anförts om att planen inte skall ha någon bindande verkan syftar
uppenbarligen på vad riksdagen på förslag av bostadsutskottet (BoU
1986/87:1 s. 30) beslöt (PBL 1 kap. 3 §), nämligen att översiktsplanen inte är
bindande för myndigheter och enskilda för de efterföljande besluten.
Sålunda är planen inte bindande vid t.ex. beslut om bygglov. Några förslag
om ändring av PBL förs inte fram i propositionen. Motionärernas invändningar
om översiktsplanens roll kan utskottet således inte finna belagd i den
nu behandlade propositionen.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo28 (c) yrkande 1.

Den fysiska planlagstiftningen tas upp även i motion Bol4 (fp) yrkande 3.1
detta yrkande föreslås ett riksdagens tillkännagivande om att ansvaret för
naturresurslagen (NRL) och för hushållning med naturresurser bör ligga på
statens naturvårdsverk oavsett om riksdagen beslutar inrätta ett plan- och
bostadsverk.

Som framhålls i propositionen (s. 9) ger NRL förutsättningar för en bättre
samordning av de statliga och kommunala myndigheternas arbete med
hushållningsfrågor. Lagen utgör en gemensam grund för myndigheternas
prövning av konkurrensfrågor om mark- och vattenanvändning. Utom vad i
propositionen anförts hänvisar utskottet till sitt betänkande (BoU 1986/87:3)
om en NRL. Det finns anledning stryka under att NRL har ett vidare syfte än
det motionärerna uppenbarligen vill tilldela denna lagstiftning. Vad utskottet
avser är att i den NRL som riksdagen antagit konkurrensen mellan olika
intressen avseende hushållningen med mark och vatten regleras och skall
beaktas medan motionärerna däremot önskar ge lagstiftningen en mera
begränsad betydelse i så måtto att den i första hand skall tjäna syftet att ge
möjlighet att bevaka hur våra naturresurser utnyttjas från miljösynpunkt.
Detta begränsade syfte kan möjligen föranleda en omprövning av lagstiftningens
administrativa hantering. Utskottet har emellertid starka invändningar
mot ett sådant synsätt. Utan att gå in på enskildheter i NRL måste det
anses vara till fördel för de frågor som behandlas i den fysiska planeringen att
NRL har givits den mera balanserade och mera ambitiösa utformning än den
tydligen bör ha enligt motionärernas uppfattning. Ansvaret för lagstiftning
om den fysiska planeringen bör hållas samman på myndighetsnivå och ligga
på ett plan- och bostadsverk. Verket föreslås ju få som en av sina
huvuduppgifter att utveckla metoder för denna planering. Motion Bol4 (fp)
yrkande 3 avstyrks med hänvisning till vad nu anförts.

Slutligen behandlar utskottet i detta avsnitt motion Bo28 (c) yrkande 2 i
vilket föreslås ett riksdagens uttalande om verkets huvudsakliga inriktning,
organisation och personalbehov. I motionen föreslås att huvudenheterna för
plan- och naturresursfrågor och för stadsmiljöfrågor slås samman till en
enhet och att personalbehovet vid verket kan bli lägre än de 208 årsarbetskrafter
som initialt har beräknats för huvudenheterna. I PBL betonas, anför
motionärerna, vikten av en decentralisering av beslutsfattandet till den

BoU 1987/88:5

lokala nivån. Det finns därför möjligheter att dra ned organisationen på den
centrala nivån mera än vad regeringen föreslår.

Utskottet delar uppfattningen i propositionen (s. 15) om att verket bör ges
förutsättningar att ta initiativ till ökade insatser inom strategiskt viktiga
områden och att verket bör få disponera personella resurser för uppgifter
inom områden där särskilda insatser behöver göras. De resurser som behövs
har av organisationskommittén bedömts till 194-234 årsarbetskrafter. I
propositionen har, som framgått ovan, beräknats att högst 208 årsarbetskrafter
behövs för den nya organisationen. Utskottet har inte genom motionen
eller eljest givits sådan information att det nu finns anledning till annat
ställningstagande än regeringens beträffande bemanningen. Motionärernas
förslag om att sakenheterna för plan- och naturresursfrågor och för
stadsmiljö bör slås samman tillbakavisas av utskottet. Förutom att en sådan
enhet personellt skulle komma att bli ganska stor anser utskottet att de
viktiga miljöfrågorna kan komma att få stå tillbaka på ett inte acceptabelt sätt
inom en sådan sakenhet. Utskottet har noterat att även motionärerna
tillmöter miljöfrågorna stor betydelse. Motion Bo28 (c) yrkande 2 avstyrks
sålunda.

Lokaliseringen av plan- och bostadsverket

Bostadsstyrelsen och planverket har lokaler i samma byggnader i kvarteret
Lysbomben på Kungsholmen i Stockholm.

I betänkandet SOU 1987:48 om ett nytt plan- och bostadsverk anfördes
(s. 185) att verket bör ligga i Stockholm även framgent. Det framhölls att det
skulle medföra en allvarlig störning i verksamheten om de svårigheter som
omorganisationen i sig innebär med dess icke obetydliga personalminskning
skulle utökas med de problem som följer av en omlokalisering. Förutsättningar
att genomföra en omorganisation till den 1 juli 1988 saknas om den
skall förenas med en lokalisering utanför Stockholmsområdet. De krav som
ställts på utvecklade kontakter med statsmakterna talar också för en
lokalisering till Stockholm.

I en reservation till betänkandet föreslås att verket förläggs utanför
Stockholmsregionen. Det nya verket bör inte placeras i Stockholm eller
Stockholmstrakten. Det anges vara en fördel att verket är litet från början.
Människornas efterfrågan på dess tjänster får avgöra om det så småningom
behöver expandera. Antalet anställda bör alltså reduceras kraftigt, vilket kan
underlättas av en omlokalisering. Med den överhettade arbetsmarknaden i
huvudstaden blir det inga svårigheter för dem som inte vill flytta att finna nya
arbeten. Det är också angeläget att plan- och bostadsverkets personal inte
präglas av den speciella miljö som finns i huvudstaden men som är
främmande för resten av landet.

Frågan om verkets lokalisering behandlas inte i propositionen.

Innan utskottet går in på överväganden om en lämplig ort för förläggning
av verket bör slås fast vissa utgångspunkter när en bedömning görs i
lokaliseringsfrågan. Självklart bör gälla att det nya verket skall ges goda
möjligheter att förverkliga statsmakternas intentioner avseende den framtida
plan- och bostadspolitiska administrationen. Berättigade personalsociala

BoU 1987/88:5

hänsyn skall naturligtvis också vägas in vid valet av lokaliseringsort liksom
även riksdagens uttalanden om principerna för lokalisering av statlig
verksamhet. Dessa principer har i sammandrag beskrivits ovan (s. 5).

116 motioner föreslås att verket lokaliseras till annan ort eller region än
Stockholmsområdet. I en motion föreslås en omlokalisering inom Stockholmsregionen.
De föreslagna orterna och regionerna framgår av sammanställningen
ovan (s. 5) till vilken hänvisas.

Utskottet gör följande bedömning. Inledningsvis vill utskottet anföra att
det - inte minst ur rekryteringssynpunkt och av personalsociala skäl - är
nödvändigt att riksdagen i nu förevarande sammanhang tar ställning till
lokaliseringen av plan- och bostadsverket. Bl.a. mot bakgrund av att verket
skall påbörja sin verksamhet redan vid halvårsskiftet 1988, dvs. om cirka ett
halvt år, är det viktigt att ovissheten beträffande lokaliseringen undanröjs.

Vid en omlokalisering är det av stor vikt att olika åtgärder vidtas på central
och kommunal nivå så att plan- och bostadsverket i största möjliga
utsträckning kan ges goda möjligheter att fullgöra sina uppgifter även vid en
lokalisering utanför Stockholm.

Bl.a. bör den aktuella kommunen vidta åtgärder så att bostäder för de
anställda vid verket och deras anhöriga finns i god tid före en omlokalisering.
Det kan också finnas anledning att vidta särskilda åtgärder så att medföljande
anhöriga kan få arbete på den nya orten. Utskottet förutsätter att den
kommun till vilken verket lokaliseras även i övrigt engagerar sig t.ex. i frågor
som rör social service såsom barnomsorg o.d.

Det kan också finnas anledning för regeringen att beakta att även andra
insatser kan behövas så att verket kan fullgöra sina arbetsuppgifter på ett sätt
som rimligen kan begäras såväl före som efter en omlokalisering. Vad
utskottet nu närmast avser är att det kan visa sig erforderligt att speciella
medel ställs till förfogande så att kompetensen kan behållas och utvecklas.
Vikten av att verket vid en omlokalisering kan behålla den resurs som
personalen utgör vill utskottet betona. Utskottet vill också framhålla att
insatser kan behöva göras i avsikt att ge verket tillgång till modern
informationsteknologi.

I valet mellan olika orter och regioner och med beaktande av de
utgångspunkter utskottet ovan ansett böra vägleda ett beslut om lokalisering
av verket har utskottet stannat för att föreslå att verket lokaliseras till
Karlskrona. Med en sådan lokalisering kommer det nya verket att kunna ges
goda möjligheter att förverkliga funktionen som central myndighet avseende
plan- och bostadsfrågorna som regeringen och utskottet anser att det bör
tilldelas.

Det är, från regionalpolitisk utgångspunkt, väl motiverat att föreslå en
lokalisering till Karlskrona. Därmed kommer en av principerna för riksdagens
regionalpolitiska beslut från år 1982 om prioritering vid lokalisering av
statlig verksamhet i hög grad att realiseras. Utskottet åsyftar det ovan
refererade uttalandet enligt vilket en decentralisering av statlig verksamhet
till sydöstra Sverige gavs hög prioritet. En lokalisering till Karlskrona skulle
också innebära ett välbehövligt tillskott till orten och regionen av sådan
offentlig verksamhet som för närvarande finns där i blygsam omfattning.
Företrädare för Karlskrona kommun har inför utskottet anfört att kommu -

BoU 1987/88:5

nen är beredd engagera sig i omlokaliseringsfrågan och medverka i de frågor
som utskottet ovan aktualiserat. Kommunen har under de senaste ca 10 åren
förlorat omkring 1 000 arbetstillfällen inom den statliga sektorn. I kommunen
äger staten centralt belägna lokaler av stor omfattning; lokaler som nu
inte används men som, enligt vad företrädare för kommunen uppgivit, är
lämpliga för plan- och bostadsverket.

Med en lokalisering till Karlskrona skulle sålunda flera fördelar vara att
vinna ur olika aspekter. Det är emellertid inte praktiskt möjligt att
omlokaliseringen sker när det nya verket börjar sin verksamhet den 1 juli
1988. Utskottet föreslår därför att verket den 1 juli 1989 omlokaliseras till
Karlskrona.

Ytterligare en fråga vill utskottet ta upp i sammanhanget. Som framgått av
redogörelsen ovan har det inte ingått i organisationskommitténs uppdrag att
pröva låneförvaltningens organisation. Denna avses i oförändrad form
tillföras den nya myndigheten. Enligt kommittén sysselsätts totalt 49
årsarbetare inom bostadsstyrelsen med arbetsuppgifter knutna till låneförvaltningen.

Bostadsverket förvaltade vid halvårsskiftet 1987 mera än 810 000 lån
fördelade på 59 olika låneformer. Den utestående lånefordran uppgick till 86
miljarder kronor varav ca 70 miljarder för statens räkning och 15 miljarder
för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolags räkning. Inom bostadsstyrelsen
pågår ett arbete med ett nytt centralt datasystem för bl.a. utbetalning av lån
och bidrag och för låneförvaltning.

En störning av förvaltningsrutinerna i samband med en omlokalisering
skulle få stora konsekvenser för låntagarna och för statsverket i form av
ökade kostnader. Att låneförvaltningen kan fungera är av yttersta vikt.
Denna omständighet tillsammans med det faktum att låneförvaltningens
framtida utformning torde komma att överses har lett utskottet till slutsatsen
att förvaltningsfunktionen bör ligga kvar i Stockholm till dess klarhet vunnits
om dess framtida organisation. Utskottet finner det lämpligt att regeringen
för riksdagen redovisar sin syn på detta spörsmål innan slutligt beslut fattas.
Detta bör riksdagen som sin mening gc regeringen till känna.

Ett tillkännagivande bör mot bakgrund av vad ovan anförts sålunda göras
om att verket utom låneförvaltningsfunktionen lokaliseras till Karlskrona
den 1 juli 1989. Beslut om låneförvaltningen bör som framgått ovan fattas
senare.

Vad utskottet nu förordat innebär en anslutning till motionerna Bol3 (fp)
och Bo24 (s) samt till motion Bo28 (c) yrkande 3. I de två förstnämnda
motionerna föreslås en lokalisering till Karlskrona medan i c-motionen
föreslås en lokalisering utanför Stockholmsregionen. Övriga motioner i vilka
lokaliseringsfrågan behandlas bör avslås av riksdagen.

Övriga frågor

Med anledning av vad i propositionen förordats föreslår utskottet riksdagen
att bemyndiga regeringen att för funktionen som chef för plan- och
bostadsverket inrätta en ordinarie tjänst för generaldirektör med beteckningen
p.

BoU 1987/88:5

Vad i övrigt i propositionen anförts om plan- och bostadsverkets verksamhet,
organisation och personal har inte givit utskottet anledning till erinran
eller särskilt uttalande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av plan- och bostadsverket

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1987/88:Bol2, 1987/88:Bol4 yrkandena 1 och 2 samt
Bo20 godkänner vad i regeringsprotokollet angetts,

2. beträffande allmänna utgångspunkter för plan- och bostadsverkets
verksamhet

att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår motion 1987/
88:Bo28 yrkande 1,

3. beträffande ansvaret för naturresurslagen på myndighetsnivå
m.m.

att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår motion 1987/
88:Bol4 yrkande 3,

4. beträffande verkets huvudsakliga inriktning m.m.

att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår motion 1987/
88:Bo28 yrkande 2,

5. beträffande lokalisering av plan- och bostadsverket utom såvitt
avser låneförvaltningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bol3, 1987/
88:Bo24 och 1987/88:Bo28 yrkande 3 samt med avslag på motionerna
1987/88:BolO, 1987/88:Boll, 1987/88:Bol5, 1987/88:Bol6, 1987/
88:Bol7, 1987/88:Bol8, 1987/88:Bol9, 1987/88:Bo20 yrkande 2,
1987/88:Bo21, 1987/88:Bo22, 1987/88:Bo23, 1987/88:Bo25, 1987/
88:Bo26 och 1987/88:Bo27 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om en lokalisering till Karlskrona,

6. beträffande överväganden om låneförvaltningen

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

7. beträffande inrättande av tjänst som chef för plan- och bostadsverket att

riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen
att för funktion som chef för plan- och bostadsverket inrätta en
ordinarie tjänst för generaldirektör med beteckningen p,

8. beträffande övriga frågor

att riksdagen lägger propositionen till handlingarna.

Stockholm den 3 december 1987
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson

BoU 1987/88:5

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Maj-Lis Landberg (s),
Rolf Dahlberg (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Per Olof
Håkansson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Margareta Palmqvist
(s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m), Rune Evensson (s),
Birgitta Hambraeus (c) och Tore Claeson (vpk).

Reservationer

1. Inrättande av plan- och bostadsverket (mom. 1-8)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (m) anser att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet

Utskottet har ovan redogjort för den tidigare riksdagsbehandlingen om
inrättande av ett plan- och bostadsverk. Till det aktuella betänkandet från
bostadsutskottet (BoU 1986/87:7) i december 1986 hade fogats en reservation
(m) om att en sammanslagning av planverket och bostadsstyrelsen inte
borde genomföras. Som framhölls då och som framhålls i de nu aktuella
motionerna - Bol2 (m) och Bo20 (m) - bör nämligen planverket avskaffas
och bostadsstyrelsens arbete begränsas och ges en annan inriktning. Av
planverkets nuvarande uppgifter bör de som inte avvecklas föras över till
bostadsdepartementet eller privatiseras. Lånehanteringen flyttas över till
bottenlåneinstituten. Länsbostadsnämnderna bör på sikt avskaffas. Kommunernas
förmedlingsorgan och banksystem kan ta över flertalet av nämndens
uppgifter.

Förenklingar och avbyråkratiseringar gör att bostadsstyrelsens uppgifter
kraftigt kan minskas.

Riksdagen bör skyndsamt begära ett förslag om den bostadspolitiska
administrationens framtida organisation, ett förslag som utgår från vad nu
anförts. Vad nu föreslagits innebär att riksdagen bör bifalla motionerna Bol2
(m) och Bo20 (m) yrkande 1 om avslag på propositionen. Syftet med motion
Bol4 (fp) yrkandena 1 och 2 får därmed anses vara i allt väsentligt
tillgodosett. Propositionen och övriga motioner bör avslås av riksdagen.

Riksdagen bör sålunda som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet med bifall till m-motionerna förordat om den bostadspolitiska
administrationen.

Hemställan

Utskottet hemställer1

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Bol2 och 1987/
88:Bo20 yrkande 1, med anledning av motion 1987/88:Bol4 yrkandena
1 och 2 samt med avslag på regeringens förslag och motionerna
1987/88:BolO, 1987/88:Boll, 1987/88:Bol3,1987/88:Bol4 yrkande 3,

BoU 1987/88:5

1 vid bifall till denna hemställan förfaller utskottets hemställan i dess helhet.

1987/88:Bol5, 1987/88:Bol6, 1987/88:Bol7, 1987/88:Bol8, 1987/
88:Bol9, 1987/88:Bo20 yrkande 2, 1987/88:Bo21, 1987/88:Bo22,
1987/88:Bo23, 1987/88:Bo24, 1987/88:Bo25, 1987/88:Bo26, 1987/
88:Bo27 och 1987/88:28 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om inriktningen av bostads- och planadministrationen.

2. Inrättande av plan- och bostadsverket (mom. 1-8)

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (fp) anser att utskottets yttrande
och hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet

Som anförs i motion Bol4 (fp) och i en reservation (fp) till betänkandet BoU
1986/87:7 (s. 54-56) är det olämpligt att lägga samman en sektorsmyndighet,
bostadsstyrelsen, med en annan, planverket, som har ett övergripande
ansvar för frågor som avser fysisk planering och byggnadsväsen. Av
principiellt intresse är hur planfrågorna skall kunna ges en neutral behandling
i förhållande till bostadsmarknadsfrågorna om dessa båda frågor
handläggs inom samma myndighet. I den fysiska planeringen uppkommer
inte sällan konflikter mellan bostadssektorn och andra sektorer beträffande
markanvändningen.

Som anfördes i den ovan åsyftade reservationen skulle en sammanslagning
av bostadsstyrelsen och planverket bl.a. innebära att mycket olikartade
verksamheter förenas i ett verk. Som exempel kan nämnas å ena sidan
kreditmarknadsproblem, låneavisering, pantvårdsfrågor, bostadsbidragsregler,
särskilda gruppers bostadsbehov och å andra sidan frågor om
utbyggnad av älvar eller utnyttjande av kuster eller fjällvärld i samband med
fysisk planering.

Det blir alltså en stor och splittrad central byråkratisk organisation som
uppkommer vid en sammanslagning. I ett sådant verk med så många
arbetsuppgifter finns stor risk för kompromisser i många frågor. Det leder i
sin tur till att underlaget för offentlig debatt försvagas. Detta måste ses som
särskilt allvarligt i frågor som berör medborgarna i så hög grad som
bostadspolitik och fysisk planering.

I ett sammanslaget verk kommer inte bostadspolitiken att kunna ges
samma tyngd som nu. Risken är dessutom alldeles uppenbar att bostadspolitiska
synpunkter inte kan komma att förmedlas lika renodlat till länsnivån.

Dessutom finns anledning att i ett kommande beslut om den bostadspolitiska
organisationen väga in statsmakternas beslut om den framtida länsförvaltningen
och om länsbostadsnämndernas organisation.

Vad utskottet nu anfört innebär en tillstyrkan av motion Bol4 (fp)
yrkandena 1 och 2. Motionerna BoU (m) och Bo20 (m) yrkande 1 är delvis
tillgodosedda med vad utskottet nu förordat. Regeringens förslag samt
förslaget i övriga motioner bör däremot avslås av riksdagen.

BoU 1987/88:5

Hemställan

Utskottet hemställer1

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Bol4 yrkandena 1 och 2,
med anledning av motionerna 1987/88:Bol2 och 1987/88:Bo20 yrkande
1 samt med avslag på regeringens förslag och motionerna 1987/
88:BolO, 1987/88:Boll, 1987/88:Bol3, 1987/88:Bol4 yrkande 3,
1987/88:Bol5, 1987/88:Bol6, 1987/88:Bol7, 1987/88:Bol8, 1987/
88:Bol9, 1987/88:Bo20 yrkande 2, 1987/88:Bo21, 1987/88:Bo22,
1987/88:Bo23, 1987/88:Bo24, 1987/88:Bo25, 1987/88:Bo26, 1987/
88:Bo27 och 1987/88:28 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om inriktningen av bostads- och planadministrationen.

3. Allmänna utgångspunkter för plan- och bostadsverkets
verksamhet (mom. 2)

Agne Hansson och Birgitta Hambraeus (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
behandlar” och på s. 8 slutar med ”motion Bo28 (c) yrkande 1” bort ha
följande lydelse:

Det finns anledning att i enlighet med förslaget i motion Bo28 (c) betona
att den grundläggande målsättningen för bostadspolitiken bör vara att skapa
förutsättningar för att alla skall kunna få en bostad till rimliga kostnader i en
god miljö. En sådan målsättning är mera ambitiös än den som för närvarande
vägleder de bostadspolitiska insatserna. Bl.a. betonas i motionärernas
förslag vikten av en god miljö. Den nuvarande bostadspolitiska målsättningen
behandlar inte miljöaspekterna särskilt. Detta får anses vara en brist.
Bostadens utformning och yttre miljö är av största betydelse för den
enskildes sociala situation och levnadsvillkor. Bebyggelsefrågorna bör
utformas så att i bebyggelseområdena samlas arbetsplatser, service, bostadsbebyggelse
och fritids- och naturområden. En decentraliserad bebyggelsestruktur
bör eftersträvas. Självfallet måste lösningar varieras beroende på
förutsättningarna i det enskilda fallet. Den helhetssyn som motionärerna
förordat bör prägla arbetet med bebyggelsefrågorna inom plan- och bostadsverket.

Det finns också anledning att i detta sammanhang aktualisera den
översiktliga fysiska planeringens ställning i den nya organisationen. Vid
riksdagens behandling (BoU 1986/87:1) av plan- och bygglagen konstaterades
att den översiktliga planeringen inte bör vara mera omfattande och
detaljerad än vad den aktuella planeringssituationen kräver. Denna planering
får inte vara bindande för den mera detaljbetonade planeringen.

Grundade farhågor finns emellertid att regeringen nu försöker återgå till
det mera centralistiska synsätt som riksdagen tagit avstånd från. Vad
utskottet syftar på är ett uttalande i propositionen (s. 8) om att översiktsplanen
blir ett dokument för kommunens mål i fråga om mark- och vattenhus -

BoU 1987/88:5

i vid bifall till denna hemställan förfaller utskottets hemställan i dess helhet.

hållning, fysisk miljö och bebyggelseutveckling och att i planen en sammanvägning
av olika överväganden som rör kommunens utveckling skall göras.

I enlighet med vad i motion Bo28 (c) förordats bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna vad nu framhållits om målsättningen för
bostadspolitiken samt om den översiktliga fysiska planeringens behandling i
det nya plan- och bostadsverket.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande allmänna utgångspunkter för plan- och bostadsverkets
verksamhet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1987/88:Bo28 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Ansvaret för naturresurslagen på myndighetsnivå m.m.
(mom. 3)

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Sorn
framhålls” och slutar med ”nu anförts” bort ha följande lydelse:

Det får anses vara direkt olämpligt att ge plan- och bostadsverket
uppgiften att bevaka naturresurslagens (NRL) tillämpning. Verket företräder
ju i första hand exploateringsintresset. Även om planverket skall finnas
kvar bör NRL-ansvaret i framtiden ligga hos naturvårdsverket som ju har att
bevaka hur naturresurserna utnyttjas från miljösynpunkt. Ett av motiven för
en sådan uppfattning är det starka samband som finns mellan miljöfrågorna
och frågor om hushållning med naturresurser. Det är sålunda naturligt att till
naturvårdsverket överföra NRL-ansvaret.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna. Förslaget i
motion Bol4 (fp) yrkande 3 tillstyrks av utskottet.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande ansvaret för naturresurslagen på myndighetsnivå
m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motion 1987/88:Bol4 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. Verkets huvudsakliga inriktning m.m. (mom. 4)

Agne Hansson och Birgitta Hambraeus (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Flera riksdagsbeslut - bl.a. 1986 års beslut om den fysiska planeringen -har utgått från ett till kommunerna decentraliserat ansvar för denna
planering. Ett förverkligande av detta decentraliserade planeringsansvar
bör, som anges i motion Bo28 (c), innebära att organisationen på den
centrala nivån kan dras ned mera än vad regeringen föreslagit. Utskottet
hänvisar också till vad i motionen anförts om att den översiktliga planeringen
i huvudsak är en fråga för kommunerna och att verkets befattning med denna

BoU 1987/88:5

planering kan inskränkas i förhållande till vad i propositionen förordats.

Bl.a. mot denna bakgrund bör övervägas om inte den i propositionen
föreslagna enheten för plan- och naturresursfrågor kan slås ihop med
enheten för stadsmiljöfrågor. Därmed kan antalet årsarbetskrafter minskas i
förhållande till regeringens förslag.

Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av den nu behandlade
c-motionen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande verkets huvudsakliga inriktning m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1987/88 :Bo28 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

6. Lokalisering av plan- och bostadsverket utom såvitt avser
låneförvaltningen (mom. 5)

Erling Bager (fp). Knut Billing (m) och Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
gör” och på s. 11 slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Som framgått av den ovan lämnade redogörelsen har frågan om lokalisering
av plan- och bostadsverket inte behandlats i propositionen.

Utskottet anför i lokaliseringsfrågan följande.

Ett eventuellt beslut om lokalisering av verket måste förberedas mycket
omsorgsfullt av statsmakterna. Bl.a. bör i riksdagen det utskott - arbetsmarknadsutskottet
- som bereder frågor om regionalpolitiken ges tillfälle att
yttra sig. Vad i motionerna förordats kan enligt utskottets mening inte anses
vara av den karaktären att ett beslut nu kan grundas på vad där anförts. I
motionerna saknas t.ex. redovisning av de kostnader som är förenade med en
omlokalisering. Enligt utskottets mening bör ytterligare överväganden i
lokaliseringsfrågan göras genom regeringens försorg varvid bl.a. de principer
som utskottet ovan redovisat bör vägleda ett beslut i lokaliseringsfrågan.’
Vad utskottet nu förordat bör innebära att en lokalisering exempelvis till
Gävle, Karlskrona, Ludvika, Kalmar, Karlstad, Borås eller till Stockholmsregionen
kan bli aktuell. Underlag för beslut i frågan saknas alltså. Först när
det nu begärda utredningsmaterialet föreligger kan en omlokalisering
närmare prövas.

Riksdagen bör med anledning av motionerna som sin mening ge regeringen
till känna att ytterligare överväganden bör göras i lokaliseringsfrågan.

Utskottet har erfarit att en särskild översyn görs beträffande låneförvaltningen
varför denna fråga inte behöver ingå i de nu förordade övervägandena.

BoU 1987/88:5

88:Bo26, 1987/88:Bo27 och 1987/88:Bo28 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ytterligare överväganden
beträffande lokaliseringen av plan- och bostadsverket,

7. Lokalisering av plan- och bostadsverket utom såvitt avser
låneförvaltningen (mom. 5 och 6)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
gör” och på s. 11 slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

I en vpk-motion 1986/87:Boll6 och i en reservation till betänkandet BoU
1986/87:7 framhölls bl.a. att en sammanläggning av bostadsstyrelsen och
planverket inte borde ske utan en ordentlig utredning för att belysa
organisation och arbetsuppgifter samt effekterna av en sådan åtgärd. Sedan
principbeslut tagits om sammanläggning har frågan om utlokalisering först
nu aktualiserats. I en rad motioner med anledning av regeringens förslag om
plan- och bostadsverkets huvudsakliga inriktning och organisation föreslås
”över huvudet” på bostadsstyrelsen och planverket och den berörda
personalen en utlokalisering. Förutsättningarna och konsekvenserna av en
sådan utlokalisering är inte utredda.

Vid föredragningar inför utskottet av företrädare för bostadsstyrelsen och
planverket samt av företrädare för vissa av personalorganisationerna vid de
båda myndigheterna har betonats vikten av att verket stannar kvar i
Stockholm där de båda ”modermyndigheterna” nu redan ligger centralt i
samma byggnad på Kungsholmen. Bl.a. följande skäl talar för att verket bör
ligga kvar i Stockholmsområdet:

- svårigheten att rekrytera kompetent personal vid en lokalisering utanför
Stockholmsregionen,

- en utlokalisering kommer med stor sannolikhet att medföra driftstörningar
och effektivitetsförluster,

- en nedrustning av plan- och bostadsväsendet,

- en bostadspolitisk nedrustning,

- verket har stora behov av kontakter med andra myndigheter i Stockholmsregionen;
bl.a. torde det bli mycket svårt för de fyra råd som avses
knytas till myndigheten att fungera vid en lokalisering utanför regionen.

Trots att således mycket synes tala för en lokalisering till Stockholmsområdet
finner utskottet det lämpligt att ytterligare överväganden görs om det nya
verkets lokalisering. Det kan nämligen vid en översyn visa sig att det är
möjligt att utan större effektivitets- och kompetensförluster förlägga det nya
verket till annan kommun än Stockholm. En omlokalisering till Södertörn
eller Gävle synes då vara de alternativ som ligger närmast till hands. Vid
dessa förordade överväganden i frågan kan också sättas in ett större
sammanhang. Detta är onekligen en fördel. Viktigt är också att riksdagen ges
skälig tid för behandling av de mycket grannlaga överväganden som ett
lokalise ringsbeslut ju innebär. Bia. bör i riksdagen också arbetsmarknadsutskottet
ges möjlighet att bedöma frågan. Detta utskott bereder bl.a. frågor
om regional utveckling.

BoU 1987/88:5

En fråga som lämpligen kan utredas i särskild ordning gäller låneförvaltningen.
Utskottet har erfarit att överväganden i denna fråga avses göras.
Låneförvaltningen bör tills vidare ligga kvar i Stockholm även vid en
eventuell utlokalisering av verket i övrigt.

Sammanfattningsvis bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna
att riksdagen med anledning av de nu framlagda motionerna i lokaliseringsfrågan
begär ytterligare överväganden och att regeringen - om en omlokalisering
anses lämplig - för riksdagen lämnar sin syn på frågan.

dels att momenten 5 och 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5 och 6. beträffande lokalisering av plan- och bostadsverket
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:BolO, 1987/
88: Boll, 1987/88:Bol3, 1987/88:Bol5, 1987/88:Bol6,1987/88:Bol7,
1987/88:Bol8,1987/88:Bol9,1987/88:Bo20 yrkande 2,1987/88:Bo21,
1987/88:Bo22, 1987/88:Bo23, 1987/88:Bo24, 1987/88:Bo25, 1987/
88:Bo26, 1987/88:Bo27 och 1987/88:Bo28 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ytterligare överväganden
beträffande lokaliseringen av plan- och bostadsverket,

8. Lokalisering av plan- och bostadsverket utom såvitt avser
låneförvaltningen (mom. 5)

Rolf Dahlberg (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”1 valet” och på
s. 11 slutar med ”till Karlskrona”,

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Ett
tillkännagivande” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av de principer som utskottet nu uttalat sig för och som bör
vägleda ett beslut i lokaliseringsfrågan föreslås att det nya plan- och
bostadsverket förläggs till Gävle. Där finns redan statliga myndigheter med
en verksamhet som har anknytning till det nya verket, nämligen lantmäteriverket,
centralnämnden för fastighetsdata och statens institut för byggnadsforskning.
Högskolan i Gävle har en viss specialisering mot samhällsbyggande
m.m.; en fastighetsskötarlinje har nyligen inrättats.

Vid en omlokalisering uppstår alltid vissa vakanser. Dessa torde utan
större svårighet kunna fyllas om verket lokaliseras till Gävle eftersom där
finns personer med i stort sett den utbildning och kompetens som det nya
verket kan komma att efterfråga. För Gävle talar också den relativa närheten
till Stockholm och de goda kommunikationerna. Med tåg kommer man till
Stockholm på mindre än två timmar. Under beredningen av ärendet har
utskottet erfarit att det nya verket har stort behov av frekventa kontakter
med myndigheter, företag och sammanslutningar som finns i Stockholmsområdet.
För Gävle talar också riksdagens ovan refererade regionalpolitiska
beslut från år 1982 enligt vilket den prioriteringsordning för decentralisering
av statlig verksamhet borde gälla som innebär att i första hand skogslänen
skall komma i fråga vid lokalisering av statlig verksamhet.

Sammanfattningsvis anser utskottet att det nya verket kommer att få goda
möjligheter att förverkliga statsmakternas intentioner avseende den plan -

BoU 1987/88:5

och bostadspolitiska administrationen vid en lokalisering till Gävle. Utskottet
kan inte finna att någon av de andra i motionerna föreslagna orterna
skulle ge verket lika goda betingelser. Utskottet föreslår således att
riksdagen med anledning av motionerna BolO (m), B0I8 (fp), Bol9 (vpk)
Bo21 (c) och Bo22 (s) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
nu anfört. I dessa motioner föreslås att verket lokaliseras till Gävle. Vidare är
vad i motionerna Bol5 (c) och Bo28 (c) förordats tillgodosett med utskottets
förslag. I dessa motioner föreslås något av Bergslagslänen resp. en lokalisering
utanför Stockholmsområdet för det nya verket. Övriga motioner i vilka
lokaliseringsfrågan behandlas avstyrks av utskottet.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande lokalisering av plan- och bostadsverket utom såvitt
avser låneförvaltningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:BolO, 1987/
88:Bol5, 1987/88:Bol8, 1987/88:Bol9, 1987/88:Bo21, 1987/88:Bo22
och 1987/88:Bo28 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1987/
88:Boll, 1987/88:Bol3, 1987/88:Bol6, 1987/88:Bol7, 1987/88:Bo20
yrkande 2,1987/88:Bo23,1987/88:Bo24,1987/88:Bo25,1987/88:Bo26
och 1987/88:Bo27 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om en lokalisering till Gävle,

9. Lokalisering av plan- och bostadsverket utom såvitt avser
låneförvaltningen (mom. 5)

Bertil Danielsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”1 valet” och på
s. 11 slutar med ”till Karlskrona”,

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Ett
tillkännagivande” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en förstärkning av sviktande regioner är av stor vikt för
att utjämna de obalanser som finns. Detta bör dock inte ske genom att redan
befintliga verk och myndigheter utlokaliseras. Däremot kan det finnas skäl
att noga överväga lokaliseringen av nytillkommmande verksamhet utifrån
bl.a. regionalpolitiska aspekter. Det kan enligt bostadsutskottets mening
mot bakgrund härav finnas anledning att närmare överväga lokaliseringen av
det nya plan- och bostadsverket.

Som anförs i motion Bo20 (m) har Kalmar län under en lång tid brottats
med stora problem som har sin upprinnelse bl.a. i en sviktande arbetsmarknad
och en härav följande nedgång i sysselsättningen. Detta har i sin tur lett
till att befolkningsutvecklingen har stagnerat, att ungdomar i en allt större
utsträckning har flyttat från länet, att andelen högutbildade är låg och att
skattekraften har sjunkit. Samtidigt kan utskottet konstatera att det i
Stockholmsregionen uppstått problem av en rakt motsatt natur. I denna
region råder bl.a. en påtaglig överhettning med hithörande brist på såväl
arbetskraft som bostäder.

Mot bakgrund av det ovan anförda framstår en lokalisering av det nya
plan- och bostadsverket till Kalmar ur många synvinklar som värdefull. Inte

BoU 1987/88:5

minst innebär en lokalisering hit ett välbehövligt sysselsättningstillskott till
kommunen och länet. Enligt vad utskottet erfarit är också möjligheterna att
ordna lokaler åt det nya verket utomordentligt goda. För det nya verkets
personal finns dessutom mycket goda möjligheter att få en bostad av god
kvalitet. Utskottet har i denna del också noterat den beredvillighet som
kommunen visat när det gäller att lösa hithörande frågor.

Vad utskottet nu med anledning av motion Bo20 (m) yrkande 2 anfört om
lokaliseringen av det nya plan- och bostadsverket bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande i denna del
innebär att också förslagen i motionerna Bo25 (s) och Bo26 (c) är
tillgodosedda. MotionernaBolO(m), Boll (vpk), Bol3 (fp), Bol5(c), Bolö
(c), Bol7 (c), B0I8 (fp), Bol9 (vpk), Bo22 (s), Bo23 (s), Bo24 (s), Bo27 (s)
och Bo28 (c) yrkande 3 avstyrks av utskottet.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. Beträffande lokalisering av plan- och bostadsverket utom såvitt
avser låneförvaltningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo20 yrkande 2,
1987/88:Bo25,1987/88:Bo26,1987/88:Bo28 yrkande 3 och med avslag
på motionerna 1987/88:BolO, 1987/88:Boll, 1987/88:Bol3, 1987/
88:Bol5, 1987/88:Bol6, 1987/88:Bol7, 1987/88:Bol8, 1987/88:Bol9,
1987/88:Bo21, 1987/88:Bo22, 1987/88:Bo23, 1987/88:Bo24 och 1987/
88:Bo27 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om en lokalisering till Kalmar,

Särskilt yttrande

Agne Hansson (c) anför:

Centerpartiet har vid upprepade tillfällen slagit fast att en viktig del i en
decentralistisk regionalpolitik är att dels utlokalisera nya myndigheter, dels
föra över funktioner från central till regional och lokal nivå. Det är enligt min
mening mot bakgrund härav mycket tillfredsställande att bostadsutskottets
majoritet har nått enighet om att det nya plan- och bostadsverket skall
lokaliseras utanför Stockholmsregionen. Den av mig i utskottet hävdade
ståndpunkten att Kalmar är den mest lämpliga lokaliseringsorten har
däremot inte vunnit anslutning hos en majoritet i utskottet. För att nå det för
centerpartiet primära målet - att få till stånd en lokalisering utanför
Stockholmsregionen - har jag därför accepterat att den av mig föreslagna
lokaliseringsorten - Kalmar - har måst träda tillbaka till förmån för
Karlskrona. Samma skäl som nu talar för en utlokalisering till Kalmar talar
också för Karlskrona. Enligt min mening innebär utskottets ställningstagande
att de regionalpolitiska riktlinjerna avseende lokaliseringen av framtida
statlig verksamhet till sydöstra Sverige nu har slagits fast. Kalmar län bör
sålunda vid kommande lokaliseringar få högsta prioritet.

BoU 1987/88:5

Organisationskommitténs förslag till
Organisation av plan- och bostadsverket

Stads miljörid -

Bostadsmarknad
sråd

Plan råd

Utgöra

-gan

Utveckling av
den byggda
miljön, boendemiljöfrågor
och
bostadssodala
frågor.

Stadsmiljö avdelning -

30-40

Bostadsmarknads avdelning -

överblick av bostads-
och byggmarknad,
frågor
om individuellt
bostadsstöd.

25-30

Tillsyn och samordning
enligt
NRL, utveckling
av kommunal
översiktlig planering
och bostadsförsörjningsprogram.

Plan avdelning -

30-35

Styrelsen

Verkschef

Tjänsteexport

Ledning och
samordning

357 åa
280-320 åa

Personalresurser 1986/87:
Förslag för 1988/89:

Tekniskt

råd

Råd för
stål- och
betongfrågor

Typgodkännande verksamhet -

Godkänna produkter
och
system.

Låneförvaltning

Utbetalning och
avisering av
statliga lån och
bidrag, ombudsmannaffågor.

Ekonomiadministration,
verksamhetsplanering,

gemensam service.
Personaladministration,
personalutveckling.

Informationsproduklion,
extern
utbildn., bibliotek.

Administrativ

avdelning

35-45

Bygg avdelning -

Verkets författningssamling,

överklaganden.
Bygg- och lånebestämmelser,

godkännanderegler.

65-75

5 w

ST O

TO “