om energihushållningen m. m. såvitt gäller bostadsdepartementets verksamhetsområde, dels propositionen 1975:1 såvitt gäller anslag till byggnadsforskning samt dels propositionen 1975:78 såvitt gäller punkten 85 med förslag till lag om ändring i byggnadslagen (1947:385), jämte motioner (Betänkande 1975:CU28 Civilutskottet)

Civilutskottets betänkande nr 28

CU 1975:28

Nr 28

Civilutskottets betänkande med anledning av dels propositionen
1975:30 om energihushållningen m. m. såvitt gäller bostadsdepartementets
verksamhetsområde, dels propositionen 1975:1 såvitt gäller
anslag till byggnadsforskning samt dels propositionen 1975:78 såvitt
gäller punkten 85 med förslag till lag om ändring i byggnadslagen
(1947:385), jämte motioner

Propositionerna

Regeringen har i propositionen 1975:30 bilaga 2 föreslagit riksdagen

dels att antaga förslagen till

1. lag om ändring i byggnadslagen (1947:385),

2. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387),

3. lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612),

4. lag om ändring i lagen (1960:77) angående byggnadsforskningsavgift,

dels att

5. godkänna de i regeringsprotokollet förordade ändringarna av grunderna
för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet,

6. medge att bidrag och lån för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
får, utöver tidigare medgiven ram för år 1975 och vad i annat
sammanhang förordats för innevarande budgetår, beviljas intill ett belopp
av 300 000 000 kr. under budgetåret 1975/76,

7. godkänna den i regeringsprotokollet förordade grunden för energisparstöd
till allmänna samlingslokaler,

8. medge att bidrag och lån för energibesparande åtgärder i allmänna
samlingslokaler får beviljas intill ett belopp av 5 000 000 kr. under budgetåret
1975/76,

9. medge att, utöver tidigare medgiven ram för år 1975, medel för energibesparande
åtgärder inom statliga byggnader ställs till byggnadsstyrelsens
förfogande inom en ram av 15 000 000 kr. under budgetåret 1975/76,

10. godkänna de i regeringsprotokollet förordade ändringarna av grunderna
för energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala
byggnader,

11. godkänna de i regeringsprotokollet förordade riktlinjerna för stöd till
prototyp- och demonstrationsverksamhet,

12. medge att bidrag till prototyp- och demonstrationsverksamhet får beviljas
intill ett belopp av 6 000 000 kr. under budgetåret 1975/76,

13. godkänna den i regeringsprotokollet förordade handläggningen av frågorna
rörande ytterligare riktlinjer för utnyttjandet av landets vattenkrafttillgångar,

1 Riksdagen 1975. 19 sami. Nr 28

CU 1975:28

14. under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1975/76 anvisa

a. till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. ett
reservationsanslag av 326 000 000 kr.,

b. till Byggnadsforskning ytterligare 2 000 000 kr.

I propositionen 1975:1 bilaga 14 (bostadsdepartementet) har regeringen under
punkten B 8 (s. 32-33) föreslagit riksdagen att på driftbudgeten under
tolfte huvudtiteln för budgetåret 1975/76 till Byggnadsforskning anvisa ett
anslag av 9 000 000 kr.

Vad som anförts i budgetpropositionen om vissa samordningsfrågor m. m.
inom samhällsplaneringsforskningen behandlas av utskottet i betänkandet
CU 1975:7 (s. 28).

Vidare har regeringen i propositionen 1975:78 såvitt gäller punkten 85 lagt
fram förslag till lag om ändring i byggnadslagen (1947:385).

Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat dels de under allmänna
motionstiden väckta motionerna 1975:

60 av herr Knut Johansson i Stockholm m. fl. (s) vari, såvitt nu är i
fråga, föreslås att riksdagen hemställer att regeringen

2. lägger en total bedömning av samtliga vattendrag till grund för utbyggnadsplanen,

3. vidtar åtgärder som möjliggör en sådan samlad totalbedömning av vattenkraftsutbyggnaden
att miljö och naturvårdskraven kan vägas mot energibehovet,

289 av herr Helén m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att riksdagen
som ett led i ett omfattande program för en god hushållning med energitillgångarna,
hos regeringen begär

4. att normer och lånebestämmelser rörande byggande snarast omarbetas
i syfte att främja energihushållning,

412 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen uttalar
att utbyggnad av kraftverk i nedre Dalälven vid Gysinge och i Mellanljusnan
i Ljusdals kommun ej bör komma till stånd,

905 av herr Fälldin m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att riksdagen
beslutar

5. att hos regeringen anhålla om ett utvidgat bidrags- och låneprogram
för energibesparande åtgärder inom sektorn byggnaders uppvärmning med
den inriktning och av den omfattning som anförts i motionen,

6. att hos regeringen anhålla om ett informations- och utbildningsprogram
för energibesparande åtgärder inom sektorn byggnaders uppvärmning med
den inriktning och av den omfattning som anförts i motionen,

10. att uttala att byggnormer och bygglånebestämmelser ändras så att
högre krav ställs på energibesparande åtgärder samt att alternativa metoder
för dessa åtgärder ges förbättrade villkor,

CU 1975:28

11. att uttala att planerade och ännu icke beslutade investeringar - som
förutsätter riklig tillgång på energi - noggrant övervägs ur energisynvinkel,

12. att uttala sig för en övergång till individuella el- och gasmätare i
alla bostadshus,

1663 av herr Olsson i Sundsvall (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om bestämmelser innebärande obligatorisk installation av
lägenhetsmätare för varmvatten och elektricitet vid ny- eller ombyggnad
av flerfamiljshus,

1678 av fru Söder (c) och herr Åsling (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om förslag till åtgärder för årlig driftkontroll av
oljeeldade värmeanläggningar,

1768 av fröken Hörlén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar
att medel ställs till förfogande för vissa energibesparande förbättringsåtgärder
också beträffande byggnader tillhörande ideella organisationer,

1795 av fru Söder m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om ett program, där förvaltare av flerfamiljsfastigheter åläggs att
reglera in värmesystemen, innehållande angivelse om högsta tillåtna temperaturskillnad
mellan fastighetens lägenheter i enlighet med vad som anförts
i motionen,

dels de med anledning av propositionen 1975:30 väckta motionerna 1975:
1850 av herrar Ångström (fp) och Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs
att riksdagen uttalar att till den vattenkraft som skall lämnas fri från framtida
exploatering också läggs den mellan Storsjön i Härjedalen och sjön Nedre
Grucken med bortledandet av vatten från Ljungan och korttidsreglering
i Storsjön, allt inom Bergs kommun, Jämtlands län,

1964 av fru Söder m. fl. (c, m, vpk) vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger till känna att sträckan mellan Storsjön i Härjedalen och
sjön Nedre Grucken i älven Ljungan ej må utbyggas för kraftverksändamål,
1999 av herr Nilsson i Agnäs (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
anhålla hos regeringen om att de allmänna synpunkter på kraftutbyggnad
och eldistribution som anförts i motionen skall beaktas vid den framtida
vattenutbyggnaden,

2009 av herr Hörberg (fp) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

11. att riksdagen fattar principbeslut om

1. att skärpta isoleringskrav och krav om uppvärmningsanordning för
inhemskt bränsle för nybyggen skall gälla från år 1978,

2. att tilläggsisolering och förberedelse för uppvärmning med inhemskt
bränsle av äldre byggnader skall genomföras under åren 1976-1990,

3. att erforderliga ominstallationer m. m. skall göras så att energidebitering
av olika slag kan ske per hushåll/motsvarande senast år 1990,

4. att spjällrégulator vid gas- och oljeeldade värmepannor skall vara obligatorisk
från år 1990,

5. att regelbundet återkommande inspektion av värmepannor genom
kommunernas försorg skall ske från år 1978,

CU 1975:28

6. att i lokaler med luftväxlingsanläggning med användning av fläktar

o. d. spillvärme skall tillvaratas foråteruppvärmningsändamål senast år 1985,

2029 av herr Bohman m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

5. att riksdagen i vad gäller den fortsatta vattenkraftsutbyggnaden beslutar
dels att bemyndiga regeringen att, i vad avser kända projekt i södra Norrland
och norra Svealand, i vanlig ordning avgöra inom bevarandeklasserna 0
och 1, dels att, i vad gäller projekt av högre bevarandevärde, dessa skall
föreläggas riksdagen för slutligt ställningstagande,

6. att riksdagen i vad gäller en utbyggnad av vattenkraften i norra Norrland
beslutar att pågående utredningsverksamhet skall avvaktas innan bemyndigande
om utbyggnad lämnas samt att riksdagen bekräftar att någon
utbyggnad av Kalix, Torne och Pite älvar samt Vindelälven inte skall ske,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i 136 a $ byggnadslagen
samt hos regeringen begär en utredning rörande kriterier för lokalisering
av energikrävande industri i enlighet med vad som anförts i motionen,

2030 av herr Fälldin m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att
riksdagen vid sin behandling av propositionen 1975:30 ang. energihushållning
m. m. beslutar

5. att som sin mening uttala vad som anförts om inriktningen av de
energisparande åtgärderna inom sektorn byggnaders uppvärmning och att
till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. förbudgetåret
1975/76 under tolfte huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 396 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 722 000 000 kr.,

8. att beträffande svensk byggnorm uttala vad som i motionen anförts,

9. att med avslag på propositionens hemställan ang. bemyndigande till
regeringen att handlägga vattenkraftsutbyggnaden besluta avvakta ytterligare
béslutsunderlag i enlighet med det i motionen anförda,

2031 att herr Helén m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

B. att riksdagen hos regeringen begär

4. att bestämmelser utfärdas, innebärande förbud mot kollektiv mätning
och debitering av energiavgifter i nyproduktionen,

2033 av herr Helén m. fl. (fp) vari - med hänvisning till motiveringen
i motionen 1975:2031 - hemställs

A. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
i motionen beträffande prövning enligt 136 a byggnadslagen samt om tillsättandet
av en nämnd för handläggning av frågor rörande industrilokalisering,

B. att riksdagen hos regeringen begär ytterligare insatser i syfte att främja
hushållningen med energi, innefattande bl. a.

1. uppbyggnad av en organisation för kontinuerlig tillsyn av värmeanläggningar,

2. genomförande av ett program för kontroll av det äldre fastighetsbeståndet
från energisynpunkt,

CU 1975:28

3. genomförande av ett tioårsprogram för tilläggsisolering och liknande
åtgärder för bättre energiekonomi under vilken tid praktiskt och ekonomiskt
stöd bör utgå,

4. snabb komplettering av Svensk byggnorm så att krav ställs på treglasfönster
och bättre isolering i nyproducerade bostäder samt på rumstermostater
i nyproducerade småhus,

5. snabb tillämpning av ny teknik, såsom värmepumpar, ackumulerande
värmesystem och solenergifängare inom bostadsproduktionen,

C. att riksdagen godkänner vad som anförts i motionen betr. vattenkraftsutbyggnad,

D. att riksdagen beslutar att i avvaktan på ytterligare utredningar endast
de vattenkraftsprojekt som av utredningen rörande vattenkraft i södra Norrland
och norra Svealand redovisats i klasserna 0 och 1 får betraktas som
öppna för tillåtlighetsprövning,

2034 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
att riksdagen beslutar

5. att med avslag på propositionen i motsvarande del förbehålla sig prövningsrätten
när det gäller fortsatt utbyggnad av vattenkraften,

2035 av herr Jonasson (c) vari hemställs att riksdagen vid sin behandling
av regeringens proposition 1975:30 angående energihushållning m. m. uttalar
som sin mening att en tillbyggnad av Edsforsen i Klarälven blir föremål
för ytterligare prövning,

2036 av herr Magnusson i Kristinehamn m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen
beslutar att den föreslagna kraftverksutbyggnaden i Värsjön tillförs
de projekt beträffande vilka beslut om utbyggnad tills vidare inte bör fattas,

2037 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c, fp) vari hemställs att riksdagen
vid behandlingen av propositionen 1975:30, bilaga 2, uttalar

1. att Mellanljusnan och Härjedalsljusnan hänförs till klass 4 i den klassificering
som skall ligga till grund för det fortsatta vattenkraftsutnyttjandet,

2. att en utredning verkställs om de konsekvenser som en vidare utbyggnad
kan ha från miljö-, rekreations-, kulturminnesvårds-, naturvårdsm.
fl. synpunkter innan ytterligare utbyggnader av kraftverk eller regleringsdammar
i Ljusnans dalgång får komma till stånd,

2038 av herr Pettersson i Helsingborg (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar att energisparstöd för pannbyten fortsättningsvis får utgå efter samma
grunder som för närvarande.

Över motionerna 1975:176 (s), 632 (fp), 910 (fp) och 1675 (c, m) har näringsutskottet
inhämtat yttrande från civilutskottet. Motionerna behandlas
i betänkandet NU 1975:30 där yttrandet (CU 1975:2 y) fogats som bilaga.

CU 1975:28

Utskottet

Energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

Riksdagen föreslås i propositionen godkänna av bostadsministern förordade
ändringar av grunderna för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
samt i kommunala och landstingskommunala byggnader.
Förslagen i denna del och även i övrigt förs fram mot bakgrund av bl. a.
bedömningen att vissa fördjupade studier behövs innan man kan göra en
mer detaljerad prioritering mellan olika energibesparande investeringar. I
detta sammanhang hänvisas till den arbetsgrupp som knutits till energipolitiska
delegationen och som skall pröva förutsättningarna och föreslå
åtgärder för rationellare energianvändning i bostäder och andra inte industriella
lokaler. Vidare hänvisas till förslagen att ge ytterligare resurser till
forsknings- och utvecklingsverksamhet beträffande energianvändning för
bostäder m. m.

Propositionens förslag innebär bl. a. att stödverksamheten förlängs tills vidare.
Den är nu begränsad till åtgärder som påbörjas före utgången av år 1975.
Någon tid för avveckling av stödet uppställs inte. Förlängningen skall avse
även stödet för landstingskommunala och kommunala byggnader.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Den sålunda tillstyrkta förlängningen av stödverksamheten omfattar även
bostadslångivningen. Stödet inom denna ram innebär bl. a. (prop. 1974:69,
s. 9-11,CU 21) att bostadslån skall kunna utgå för energibesparande åtgärder
utan hinder av eljest gällande regler med krav på viss standard efter ombyggnad,
på att åtgärderna skall medföra en väsentlig ökning av bostadsvärdet
och på att åtgärderna inte anses som annat löpande underhåll än sådant
som är direkt betingat av arbetet. För olika typer av energibesparande åtgärder
får tillägg göras till låneunderlaget. Bostadslånet har avsetts att ersätta lånedelen
i det särskilda stödet när kostnaderna för de energibesparande åtgärderna
är högre än 6 000 kr. per lägenhet eller när åtgärderna ingår som
en del av ett större ombyggnadsföretag.

Efter nämnda beslut har som förutsättning för bostadslån införts det s. k.
markvillkoret. Detta innebär t. ex. att den som från privatperson förvärvar
ett flerfamiljshus inom område med samlad äldre bebyggelse efter utgången
av oktober 1974 kan få bostadslån endast efter regeringens dispensbeslut.
1 vissa fall, nämligen då lånet skall finansiera i huvudsak energibesparande
åtgärder och därav direkt föranledda arbeten, kan det ifrågasättas om individuella
dispensbeslut bör krävas. Utskottet föreslår att riksdagen som
sin mening ger till känna att regeringen har att fatta närmare beslut i denna
fråga.

Vidare föreslås i propositionen att stödet fr. o. m. den 1 juli 1975 vidgas
att avss ytterligare typer av bostäder, nämligen de som utan att vara årsbostad
används och uppvärms under vinterhalvåret. Syftet är att öppna möjlighet
till stöd för vissa institutionsbostäder och t. ex. bostäder i anslutning till

CU 1975:28

kursgårdar. Fritidsbostäder skall som hittills vara undantagna.

Inte heller detta förslag har gett anledning till erinran från utskottets
sida.

Propositionen innebär också ett vidareförande av bostadsstyrelsens förslag
att pannbyten och byte av oljebrännare undantas från stöd fr. o. m. den 1 januari
1976. Redan fr. o. m. den 1 juli 1975 skall enligt förslaget stöd för
pannbyten utgå endast i den mån det finns utrymme inom tilldelade ramar.
Förslaget motiveras med att byte av värmepanna i många fall torde vara
den minst energibesparande åtgärden av de nu använda samt med att stödet
i denna del på sikt kan komma att motverka anslutning till fjärrvärmeanläggning
eller annan större värmeanläggning. I motionen 2038 (s) föreslås
att stöd utgår som hittills för pannbyten.

Enligt uppskattningar skulle ett fortsatt stöd enligt nu gällande grunder
och med samma efterfrågan som hittills innebära att av statsmedel årligen
ca 150 milj. kr. skulle disponeras för byten av pannor i småhus och 50
milj. kr. för byte av pannor i flerfamiljshus. Stödet för pannbyten skulle
därmed som nu bli den tyngsta kostnadsposten - cirka hälften av vad som
disponeras för innevarande budgetår. Åtgärdernas karaktär av normalt löpande
underhåll, den relativt ringa energispareffekten, riskerna för kapitalförstöring
och möjligen även för att fjärrvärmeanslutning uppskjuts talar
dessutom för ett bifall till propositionsförslaget beträffande stödet för pannbyten.
Byte av oljebrännare anges som en åtgärd som ger en god energibesparing.
De relativt begränsade kostnaderna och det förhållandet att åtgärden
även utan stöd är ekonomiskt lönsam talar för att stödet inte bör
fortsätta för småhusens del. I fråga om flerfamiljshusen är kostnaden utslagen
per lägenhet betydligt mindre. Nya bränsleklausuler torde på detta område
ge tillräckligt incitament till byten. Motionsförslaget kan sålunda inte tillstyrkas.

Propositionsförslaget innebär att stöd för pannbyten och brännare skulle
kunna lämnas till utgången av år 1975 men att det under andra halvåret
1975 skulle utgå endast i den mån det fanns utrymme inom tilldelade ramar.
Även om lån- och bidragsgivningen (bil. 2,s. 32) fördelas jämnt under nästa
budgetår skulle en sådan prioriteringsregel bli administrativt svårhanterlig.
Enligt utskottets mening bör därför gälla att stödmöjligheterna kvarstår till
utgången av år 1975 men endast beträffande ansökningar som kommit in
till förmedlingsorganet senast den 30 maj 1975. Med hänsyn till antalet
inneliggande ansökningar torde utskottets förslag för sökandena få samma
praktiska effekt som förslaget i propositionen.

Bostadsstyrelsens nämnda förslag, till vilket bostadsministern anslutit sig,
innebär att stöd till anskaffande av eldningsautomatik och liknande åtgärder
i vissa fall skulle kunna utgå. Ett principbeslut om att spjällregulator vid
gas- och oljeeldade värmepannor skall vara obligatorisk från år 1990 föreslås
i motionen 2009 (fp), yrkandet II.4.

CU 1975:28

MotionsfÖrslagets syfte för i inte oväsentlig del anses tillgodosett genom
det ovan förordade stödet till anskaffning av eldningsautomatik.

Bostadsministern stryker under angelägenheten av att möjligheterna att
utnyttja fjärrvärme från kraftvärme och industriellt mottryck tas till vara.
Energisparstödet omfattar, som nämnts, även kostnaden för anslutning av
fastighet till fjärrvärmenät.

Utskottet ansluter sig till nämnda bedömning. Enligt utskottets mening
bör åtgärderna i sådant syfte emellertid inte begränsas till stimulansåtgärder.
I avvaktan på den aviserade (prop. 30, bil. 1, s. 341) utredningen beträffande
en lag om kommunal energiplanering m. m. bör som förutsättning för statliga
lån och bidrag gälla att byggnad ansluts till fjärrvärmeanläggning eller annan
kollektiv värmeanläggning när detta är möjligt och särskilda skäl inte talar
däremot. I första hand torde detta vara aktuellt i samband med ombyggnad
av flerfamiljshus. Den närmare avgränsningen och formerna därför bör få
ankomma på regeringen, som sålunda har att utfärda bestämmelser i ämnet
utan riksdagens vidare hörande. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Propositionen innebär även förslag om att installationer för varmvattenmätning
i bostadslägenheter och för nattackumulering av varmvatten i eluppvärmda
småhus får beaktas både inom energisparstödets och den ordinarie
bostadslångivningens ram. Dessa ändringar i grunderna för energisparstödet
avses träda i kraft den 1 januari 1976. Beslut om ändringar
i bostadslångivningen ankommer på regeringen.

Utskottet biträder förslagen. Stödet till anordningar för nattackumulering
av eluppvärmt vatten i småhus bör dock utgå även när uppvärmningen
i övrigt anordnas på annat sätt.

Ett förslag att riksdagen skulle begära bestämmelser om obligatorisk installation
av lägenhetsmätare för varmvatten och elektricitet förs fram i motionen
1663 (c). Obligatoriet skulle gälla vid ny- och ombyggnad medan det
senare skulle övervägas åtgärder för befintliga hus liksom individuell mätning
av värme och kallt vatten. Förslaget i motionen 2031 (fp), yrkandet
B 4, om förbud mot kollektiv mätning och debitering av energiavgiften i nyproduktionen
har motsvarande inriktning. En mer långsiktig inriktning har
förslaget i motionen 2009 (fp), yrkandet II.3, om ett principbeslut om individuell
energidebitering senast år 1990. I motionen 905 (c), yrkandet 12, föreslås
slutligen ett uttalande för övergång till individuell el- och gasmätning i alla bostadshus.
Här bör även noteras, att utskottet i yttrandet CU 1975:2 y till
näringsutskottet berört frågan om individuell energidebitering.

Frågorna om kollektiv eller individuell mätning och debitering av energi
har vid flera tillfällen behandlats av riksdagen. Senast vid 1974 års riksdag
behandlades frågan i näringsutskottet (NU 1974:26). Utskottets majoritet
(s, vpk - s. 52) hänvisade bl. a. till att energiprognosutredningen i sin lägesrapport
(Ds I 1973:2) meddelat sin avsikt att i samarbete med installationsbranschutredningen
studera frågan. På grundval därav förutsattes att

CU 1975:28

frågan - och då även dess fördelningspolitiska aspekter - beaktades så att
den kunde tas upp när ett handlingsprogram för energipolitiken skulle fastställas.
Reservanter (c, m, fp - s. 71) anslöt sig till uppfattningen att åtgärder
bör vidtas för att motverka kollektiv debitering av kostnader för el-, gasoch
vattenförbrukning och åberopade att erfarenheterna tyder på att förbrukningen
vid denna debiteringsform ökar avsevärt.

I prop. 30 (bil. 1, s. 344-345) anför industriministern att det är angeläget
att konsumenterna får så starka incitament som möjligt att påverka sin
egen energiförbrukning och delar uppfattningen att förhållandena på bl. a.
uppvärmningssektorn inte alltid är tillfredsställande härvidlag. I anslutning
härtill hänvisas till pågående förhandlingar om utformningen av vissa bränsleklausuler
och till det ovan behandlade förslaget om lån och bidrag för
individuell varmvattenmätning. Vidare hänvisas till de förslag som förs
fram i propositionen (bil. 1, s. 442^443) om särskilda FoU-insatser för att
utveckla utrustning för mätning av värme- och varmvattenförbrukningen.
Ansvaret för dessa insatser läggs (bil 1 s. 463) på statens råd för byggnadsforskning.

Energiprognosutredningen (EPU) har (SOU 1974:64 s. 154-155, SOU
1974:65 s. 203-222) redovisat synpunkter på kollektivmätning och individuell
mätning. EPU har funnit att några klara, entydiga resultat om merförbrukningen
vid kollektivmätning inte finns. När det gäller värme blir
den genomsnittliga merförbrukningen kanske inte så stor även om den i
det enskilda fallet kan vara betydande. När det gäller varmvatten föreligger
bestämt en inte oansenlig merförbrukning, exempel på nära en fördubbling
finns men även exempel på mindre ökning, ca 25 96. När det slutligen
gäller el varierar uppgifterna om merförbrukning från 30 % till ingen alls.
I vissa fall kan resas principiella invändningar mot individuell mätning,
t. ex. då värmetransmission sker mellan lägenheter i ett flerfamiljshus. EPU
har ur tillgängligt material dragit slutsatsen att man i praktiken, när man
tar hänsyn till de tekniska svårigheter som föreligger, inte kan göra så stor
energibesparing genom att påbjuda en obligatorisk övergång till individuell
mätning. Beräkningar som gjorts inom IVA:s kommitté för studier av effektivare
energianvändning inom samhället visar att skillnaden i energiförbrukning
1985 mellan ett fall med rationell kollektivmätning och ett
fall utan kollektivmätning inte blir större än 1-2 TWh/år för elförbrukningen
i hushållen. Individuell mätning av varmvatten och värme infördes under
1950- och 1960-talen i ca 200 000 lägenheter. Numera separatmäts endast
ca 100 000 av de installerade mätarna, främst i kooperativa och privata fastigheter.
På elsidan har kollektivleveranser mot bakgrund av krav från byggsektorn
på kort tid fått relativt stor omfattning. Enligt en statistik som
omfattar 77 % av eldistributionen levererades år 1973 el efter kollektivmätning
till ca 135 000 lägenheter. Antalet individuellt mätta leveranser
inom statistiken var dock ca 2,4 milj. EPU föreslår dock av principiella
skäl att möjligheterna till individuell mätning tillvaratas där så kan ske

CU 1975:28

utan väsentliga olägenheter.

Bostadsstyrelsens förslag 1975-01-30 till åtgärder för att främja energibesparing
omfattar energisparstöd för värmemängdsmätning gällande fjärrvärme
för småhus och varmvatten i flerfamiljshus.

Vad gäller varmvatten får det enligt utskottets mening anses föreligga
tillräckliga skäl för att genom lån och bidrag främja individuell mätning
enligt vad utskottet ovan förordat. Stödet riktas mot såväl nybyggnad som
ombyggnad. Anordning för värmemängdsmätning beaktas redan nu vid
bestämmande av låneunderlag för småhus. Möjligen kan det böra ytterligare
övervägas om inte individuell värmemängdsmätning bör införas som förutsättning
för bostadslån till gruppbyggda småhus. Frågan om värmemängdsmätning
i flerfamiljshus kan dock inte anses löst, bl. a. med hänsyn till
lägenheters olika isoleringsförhållanden, möjligheterna till värmetransmission
och ofullkomlig teknisk utrustning. Tills vidare får här hänvisas till
möjligheterna att påverka energiförbrukningen genom nya typer av bränsleklausuler
och till föreslaget fortsatt FoU-arbete inom byggforskningen.
Individuell elmätning torde nu installeras i den helt övervägande delen
av nyproduktionen. I det befintliga beståndet är ofta en övergång till individuell
mätning så kostsam att en generell regel nu inte kan förordas.
I samband med ombyggnad torde i många fall kostnaderna för ändringar
kunna beaktas i låneunderlaget. Det bör enligt utskottets mening ytterligare
övervägas om dessa kostnader även bör beaktas inom energisparstödets ram.
Närmare föreskrifter därom får, om övervägandena leder därtill, beslutas
av regeringen. Obligatoriska krav på individuell energimätning kan nu inte
anses påkallade. Även dessa frågor får med beaktande av den tekniska utvecklingen
m. m. fortlöpande prövas i arbetet på Svensk byggnorm. Utskottet
avstyrker sålunda motionerna 905 (c), yrkandet 12, 1663 (c), 2009
(fp), yrkandet II.3, och 2031 (fp), yrkandet B 4.

Energisparstödet utgår till ägare av hus som innehåller bostadslägenhet
och under förutsättning bl. a. av att den av länsbostadsnämnden godkända
kostnaden för åtgärden uppgår till minst 1 500 kr. I viss bebyggelse kan
det behöva vidtas åtgärder utanför hus med bostadslägenhet. I och för sig belåningsbara
anordningar för värmemätning och värmereglering kan då uteslutas
från ett energisparstöd, riktat till denna fastighets ägare - ofta en
förening där de enskilda fastighetsägarna ingår som medlemmar. Vidare
kan gemensamt anordnade värmeregleringsanordningar i de enskilda husen
komma att uteslutas från energisparstöd på den grund att kostnaden för
varje hus inte uppgår till 1 500 kr. Enligt utskottets mening bör övervägas
sådana ändringar i stödförutsättningarna som kan anses påkallade av det
anförda. Slutligen bör en sådan ordning eftersträvas att gemensamhetsanläggning
enligt anläggningslagen kan komma i fråga för stöd. Det får ankomma
på regeringen att utfärda eventuellt påkallade närmare föreskrifter
härom.

CU 1975:28

Förslaget i propositionen innebär att lån och bidrag för energisparande
åtgärder bör kunna utgå inte endast till kommunägda samlingslokaler utan
vidgas att omfatta alla allmänna samlingslokaler som fått del av eller kan
få del av samlingslokalstödet fr. o. m. nästa budgetår. I den vid riksmötets
början väckta motionen 1768 (fp) föreslås riksdagen ställa medel till förfogande
också beträffande byggnader tillhörande ideella organisationer. De
lokaltyper som avses torde enligt motionen närmast vara kyrkor och andra
samlingslokaler.

Regeringens förslag innebär ett fullföljande av riksdagens tidigare beslut
i ämnet (CU 1974:37). Utskottet har sålunda inte någon erinran däremot.

Förslaget tillgodoser också i väsentliga delar yrkandet i motionen 1768
(fp). Energisparstöd kan sålunda utgå även för samlingslokaler och delar
därav som ägs av ideella organisationer under förutsättning av att samlingslokalstöd
kunnat utgå. En begränsning av detta stöd följer av förutsättningen
att samlingslokalen opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga
villkor hålls tillgänglig för upplåtelse åt varje inom orten verksam organisation
eller grupp med organiserad verksamhet. Härav följer att stöd inte
lämnas för vissa kyrkolokaler.

Enligt utskottets mening kan den i propositionen gjorda gränsdragningen
accepteras ur energibesparande synpunkt. Stödåtgärderna har generellt riktats
mot områden där besparingar vinns med så enkla medel som möjligt. 1
fråga om rena kyrkorum föreligger ofta tekniska svårigheter att anpassa
åtgärderna till de speciella miljökraven. Vidare gäller för en del av dessa
lokaler att de inte hålls fullt uppvärmda under hela dygnet eller ens alla
dagar. Ur den synvinkel som här anläggs - minskning av energiåtgången
- får därför gränsdragningen accepteras.

Förslaget i propositionen innefattar inte något ställningstagande till stödets
utformning då det gäller samlingslokaler. Dessa frågor ankommer på regeringen
att lösa. Utskottet vill dock i detta sammanhang fästa uppmärksamheten
på det speciella läge som uppstår när energisparstöd skall utgå
för investeringar som även i övrigt är bidragsberättigade. Upprustningsbidrag
utgår regelmässigt med 50 % av godkänd kostnad. Samtliga åtgärder som
kan komma i fråga för energisparstöd torde enligt uppgift också kunna grunda
upprustningsbidrag. Även anordningsbidrag i förening med inventariebidrag
ger en högre subventionsnivå än energisparstödet. Det bör vara möjligt att
i ärende om upprustningsbidrag lämna stöd för energibesparande åtgärder
i kombination med vanligt bidrag. Utskottet har förutsatt att regeringen
vid utformningen av reglerna tar sådan hänsyn till samordningen närmast
med upprustningsbidragen att energisparstödet får avsedd effekt.

Enligt förslagen i propositionen skall vidare i fråga om stödet för landstingskommunal
och kommunala byggnader nuvarande maximering av bidrag
till 100 000 kr. höjas till 150 000 kr. Vidare föreslås att stöd skall kunna
utgå även för energibesparande åtgärder i byggnader som ägs av kommunala
eller landstingskommunal bolag och stiftelser. En förutsättning skall vara att

CU 1975:28

bolaget eller stiftelsen helt ägs av kommun eller landstingskommun och
driver verksamhet som enligt lag eller annan författning är en ägarens uppgift.
Ytterligare föreslås stöd utgå för folkhögskolor och kursgårdar som ägs
eller drivs av ideella organisationer.

Förslagen tillstyrks.

Energiprogramkommittén (EPK) har lämnat förslag ang. prototyper
och demonstrationsanläggningar. I propositionen, (bil. 2,
s. 34-36) föreslås riksdagen godkänna riktlinjer för ett stöd till en sådan
verksamhet inom lokalkomfortområdet. Förslagen förs fram i anslutning
till vad industriministern förordat (bil. 1, s. 348-349).

Förslaget innebär i huvudsak att medel ställs till förfogande för statens
råd för byggnadsforskning för att i samråd med statens planverk och bostadsstyrelsen
utnyttjas för bidrag. Bidragen skall utgå för att demonstrera
effektiv drift av små och medelstora värmeanläggningar och för att skapa
förebilder för samordning av energiplaneringen och den fysiska samhällsplaneringen
i kommunerna.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget. Det får förutsättas att den senare
verksamhetstypen också kommer att belysa samordningsfrågor även rörande
saneringsprogrammens uppbyggnad och initiativ till gemensamhetsanläggningar
enligt anläggningslagen. Anslagsfrågan behandlas nedan.

Motionen 2033 (fp), yrkandet B 5, innebär förslag om att riksdagen skall
begära ytterligare insatser för snabb tillämpning av ny teknik - värmepumpar,
ackumulerande värmesystem och solenergi fångare.

Den i propositionen föreslagna FoU-insatsen tar sikte även på den teknik
som förordas i motionen. Insatser för prototyper och demonstrationsanläggningar
- utöver vad ovan behandlats - föreslås också bl. a. för information
och samverkan med utbildningsenheter m. m. Det i motionen inte
närmare preciserade yrkandet får därmed anses tillgodosett.

I motionen 2033 (fp), yrkandet B 3, begärs insatser för att genomföra
ett tioårsprogram för tilläggsisolering och liknande åtgärder för bättre värmeekonomi,
kombinerat med praktiskt och ekonomiskt stöd.

Kravet i motionen 2033 (fp) på ett tioårsprogram för tilläggsisolering m. m.
synes (mot. 2031, s. 13) dels avse en sammanfattning av motionärernas syften
på olika delområden som här behandlas var för sig, dels innebära en angiven
ambitionsnivå, nämligen att åtgärderna under en tioårsperiod skall kunna
ha nått hela det äldre fastighetsbeståndet - i princip hus byggda före år
1960. Det är enligt utskottets mening inte meningsfullt att bedöma åtgärderna
på annat sätt än som konkreta, specifika och genomförbara förslag.
Eventuella uttalanden kan eljest lätt uppfattas som allmänna deklarationer
utan sådan fasthet att de kan administrativt verkställas. Ambitionsnivån
får närmast uttryck i anslagsbedömningen och prioriteringarna. I den mån
förslaget avser att lägga fast planeringsperiodens längd är det tillgodosett
även enligt propositionen, vars tidsperspektiv i första hand inriktas på år
1985. Motionsförslaget avstyrks sålunda.

CU 1975:28

I den vid riksmötets början väckta motionen 905 (c), yrkandet 5, föreslås
riksdagen begära ett utvidgat bidrags- och Idneprogram inom sektorn byggnaders
uppvärmning.

Förslagen i motionen 905 (c) är framställda före propositionens avlämnande.
De får i denna del anses preciserade i motionärernas ställningstaganden
i senare motion. Någon riksdagens åtgärd i anledning av yrkandet
5 i motionen 905 kan därmed inte anses påkallad.

Förslag om ramar och anslag förbudgetåret 1975/76 skall också
tas upp i detta sammanhang. Riksdagen har tidigare (CU 1975:19) behandlat
anslag m. m. på tilläggsstat III för innevarande budgetår.

Regeringens förslag innebär att riksdagen föreslås medge medelsanvändning
inom vissa ramar, vilkas summa motsvaras av begärt anslag
till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.
(300+15+5+6 =) 326 milj. kr. I motionen 2030 (c), yrkandet 5, föreslås
- utan förordande av vissa ramar - att anslaget anvisas med 722 milj. kr.
eller med 396 milj. kr. mer än enligt regeringens förslag. I motionen (s. 8
och 26) anges grunderna för denna anslagsberäkning. De olika förslagen
m. m. framgår av följande sammanställning, med belopp i milj. kr.

Ram enl. prop. Höjn. enl. mot.

Bostäder	J 300	1 + 250
Kommuner och landsting	\| + 100
Statliga lokaler	15	+ 35
Samlingslokaler	5	+ 5
Prototyp-och dem. verksamhet	6	+ 6

Anslag 326 + 396

Yrkandet innefattar också att riksdagen skall uttala sig om den i motionen
sålunda förordade inriktningen av de energibesparande åtgärderna inom denna
sektor, ett yrkande som torde avses motsvara propositionens förslag till
skilda ramar.

För innevarande budgetår har för åtgärder inom bostadssektorn ställts
till förfogande 310 milj. kr. Uppskattningar av användningen därav har
gett vid handen att därav ca 170 milj. kr. skulle komma att användas för
pannbyten, varav 150 milj. kr. i småhus. Då stöd för pannbyten upphävs
blir de tunga posterna med motsvarande efterfrågan värmeisolering i småhus
resp. fjärrvärme i flerfamiljshus. Utgångspunkterna för sökandena har hittills
varit att stödet skall upphöra med utgången av år 1975. Uppskattningsvis
kan ansökningar om stöd med ca 120 milj. kr. beräknas balanserade till
nästa budgetår, varav ca 60 milj. kr. torde avse pannbyten.

Åtgärder för kommuners och landstings byggnader har beräknats inom
en ram av 50 milj. kr. för innevarande budgetår. Hittills har denna ram
utnyttjats genom beslut intill ca 5,7 milj. kr. Inneliggande ansökningar representerar
ett belopp om ca 5 milj. kr.

CU 1975:28

Motionsförslaget i motsvarande delar (mot. 2030 s. 8-9) återförs närmast
till erinran om att bostadsstyrelsen begärt 450 milj. kr. utöver de närmare
260 milj. kr. som då anvisats. På tilläggsstat lil har därefter anvisats 50
milj. kr. Vidare anförs - utan att något yrkande framställs - att maximigränserna
4 000 kr. för lån och 2 000 kr. för bidrag i många fall kan vara
otillräckliga och att anledning finns att höja dessa belopp. Vidare hänvisas
till effekterna av en förstärkt uppsökande verksamhet.

Bostadsstyrelsens förslag 1975-01-30 redovisar i ett tioårsperspektiv totala
åtgärdsbehov med en investeringskostnad av ca 11 miljarder kr. för det
befintliga bostadsbeståndet och ca 4 miljarder kr. i nyproduktionen med
en uppskattad energibesparing av 16,0 resp. 5,5 TWh/år.

Statistiska uppgifter om stödet framgår av tabeller på s. 15 och 16.

Enligt utskottets mening måste anslagsbedömningen - här bortsett från
allmänna budgetavvägningar - utgå från den hittills dokumenterade efterfrågan,
inverkan av en fortsatt informationsverksamhet och åtgärdsregistrets
precisering. I den senare delen är i första hand att beakta bortfallet av stöd
för pannbyten m. m. Mot denna bakgrund kan propositionsförslaget tillstyrkas.
Hänsyn får även tas till att utvecklingen av verksamheten får löpande
bedömas, varvid nya prioriteringar kan aktualiseras. I fråga om den
budgetmässiga bedömningen får i första hand noteras att utgifter under
nästa budgetår inte kan balanseras mot föreslagna senare investeringsminskningar
på andra områden.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till anslag och ramar och avstyrker
motionen 2030 (c), yrkandet 5.

Bostadsministern hänvisar i propositionen (bil. 2, s. 28) till vad industriministern
anfört om informations- och utbildningsfrågor
och anför att viss information behövs om det fortsatta energisparstödet.
Vidare påpekas behovet av en uppsökande verksamhet som tar
sikte på information och rådgivning i det enskilda fallet - en verksamhet
som anges naturligen böra falla på kommunerna enligt riktlinjer som dragits
upp av Svenska kommunförbundet i samarbete med statens planverk. Bostadsministern
anför att det för undersökning av bostädernas värmeisolering
samt av befintliga värme- och ventilationsanläggningar behövs personal med
viss teknisk sakkunskap. Den nödvändiga kapaciteten bör, sägs det, relativt
lätt kunna uppnås genom användning av arbetslösa tekniker, eventuellt
efter kompletterande arbetsmarknadsutbildning. Det anmäls att stöd till
kommunerna i form av beredskapsarbete skall kunna utgå för temporär
sysselsättning av arbetslösa tekniker i detta syfte.

Industriministern tar (bil. 1, s. 352-255) upp frågor om specialiserad information
och anmäler att energisparkommittén avses handha den samordnade
och mer övergripande informationsverksamheten medan specialiserad
information och rådgivning i första hand bör åligga de organ som
på resp. område har de reguljära kontakterna med energianvändarna. Vidare
anförs (bil. 1, s. 442) beträffande FoU-programmet Energianvändning för

CU 1975:28

Tabell 1. Beslut om lån och bidrag enligt energisparkungörelsen samt om lån enligt
bostadslänekungörelsen 7a § och bostadsfmansieringsförordningen Otili
1974-mars 1975)

	Antal	Antal	Bidrag,	Lån enl	Lån enl
	projekt	lägen-		energi-	bostadslåne-
	med lån	heter		sparkun-	kungörelsen
	och/eller			görelsen.	och bostads-
	bidrag		1 000 kr.	1 000 kr.	finansierings-förordningen, 1 000 kr.
Totalt	36 696	102 993	85 560	118819	8 248
Därav
småhus	33 814	37 950	55 306	77 508	5 757
flerfamiljshus	2 882	65 043	30 254	41 311	2 492

Tabell 2. Beslut om.förbättrings/ån enligt forbättringslånekungörelsen 2a § Quli
1974-mars 1975)

Antal	Antal	Räntefritt
projekt	lägen-	stående lån,
	heter	1 000 kr.
1 528	1 572	7 375

Tabell 3. Inneliggande ansökningar (exkl. förbättringslån) vid utgången av mars
1975

	Antal ansök- ningar	Antal lägen- heter
Totalt	17 908	47 031
Därav
småhus	16 668	18681
flerfamiljshus	1 240	28 350

Tabell 4. Godkänd kostnad och beviljade belopp totalt och i genomsnitt per lägenhet
Ouli-december 1974)

Milj. kr. Kronor per lägenhet

Tptalt Småhus Flerfa miljshus -

Godkänd kostnad	148,2	2 530	4 720	1 360
Beviljade bidrag	47,7	800	1 490	440
Beviljade lån	65,1	1 110	2 080	600

CU 1975:28

Tabell 5. Genomsnittliga belopp per lägenhet för olika typer av åtgärder (juli-december
1974)

Åtgärd	Kronor per lägenhet Godkänd Bidrag kostnad	Lån
Småhus
Endast värmeanläggning	3 962	1 392	2 041
Endast värmeisolering	6316	1 656	1 895
Värmeanläggning + värmeisolering	5918	1655	2 544
Fjärrvärme	5 739	1 732	2 541
Alla åtgärder	4 720	1 490	2 080
Flerfamiljshus
Endast värmeanläggning	696	242	301
Endast värmeisolering	1 802	553	815
Värmeanläggning + värmeisolering	3 083	975	1 107
Endast fjärrvärme	1 205	399	552
Fjärrvärme + värmeisolering	3 382	1 065	1 155
Alla åtgärder	1 363	443	597

lokalkomfort att information och ett begränsat initierande stöd till utbildning
bör ingå som en del i den löpande verksamheten och att medel beräknats
därför.

Härtill anslutande frågor tas upp i flera motioner. Sålunda föreslås i motionen
905 (c), yrkandet 6, att riksdagen begär ett informations- och utbildningsprogram,
i motionen 1678 (c) att riksdagen begär förslag till åtgärder
för årlig driftkontroll av oljeeldade värmeanläggningar, i motionen 1795
(c) att riksdagen anhåller om ett program där förvaltare av flerfamiljshus
åläggs att på visst sätt reglera in värmesystemen, i motionen 2009 (fp),
yrkandet 11.5, att principbeslut fattas om regelbundet återkommande inspektion
av värmepannor genom kommunernas försorg från år 1978 samt
i motionen 2033 (fp), yrkandena B 1-2, att riksdagen begär åtgärder för att
bygga upp en organisation med kontinuerlig tillsyn av värmeanläggningar
och för genomförande av ett program för kontroll av det äldre fastighetsbeståndet
från energisynpunkt.

I detta sammanhang kan även erinras om förslaget (bil. 2, s. 38) att tillsyn
och kontroll av att byggnadsbestämmelserna om god värmehushållning
efterlevs bör åvila byggnadsnämnden. Utskottet tar nedan (s. 20) upp denna
fråga.

Syftet med förslaget i den vid riksmötets början väckta motionen 905
(c) om ett informations- och utbildningsprogram får enligt utskottets mening
anses tillgodosett genom vad i propositionen 30 föreslagits och förordats.
Detta innebär bl. a. att även planverket, bostadsstyreisen och byggforskningsrådet
tillagts ett ansvar på detta område. Som industriministern anför
(bil. 1, s. 351) får behovet av resurser för utvidgade och förstärkta insatser
som kan komma att aktualiseras hos olika myndigheter på energiområdet

CU 1975:28

prövas i sedvanliga budgetsammanhang. Utskottet har bl. a. noterat bedömningen
(bil. 1, s. 353) att särskilt stora möjligheter anses föreligga inom
byggnadsområdet och byggforskningsrådets i anslutning därtill refererade
omdömen och förslag. Vidare har noterats påpekandet (bil. 1, s. 354) att
behovet av en samordnad informationsverksamhet bedöms särskilt stort
nu, i och med att energisparprogrammet vilar på frivilliga åtgärder från
bygg- och samhällsplanerarna, fastighetsförvaltarna, företagen och de enskilda
konsumenterna.

Den i propositionen 30 föreslagna kommunala uppsökande verksamheten
på byggnadsområdet har bl. a. förutsatts rikta sig mot undersökning av byggnaders
värmeisolering samt av befintliga värme- och ventilationsanläggningar.
Förslaget täcker sålunda i väsentliga delar syftet med härtill anknytande
yrkanden i motionerna 1678 (c), 1795 (c), 2009 (fp) och 2033 (fp).
Enligt utskottets mening bör verksamheten utvecklas enligt de av Svenska
kommunförbundet i samarbete med planverket uppdragna riktlinjerna.
Kommande erfarenheter torde även på detta område få läggas till grund
för verksamhetens fortsatta utformning. Det finns nu inte tillräckliga skäl
för riksdagen att ytterligare precisera inriktningen av detta arbete och framför
allt inte att i frågor om vissa insatser kräva obligatoriska ingripanden.

Med hänsyn till den tvekan som yppats om kommunernas personella
m. fl. resurser för ändamålet har utskottet förutsatt att detta arbete följs
även inom regeringen.

Byggnadsforskning m. m.

För budgetåret 1975/76 har inom forskningsprogrammet Energianvändning
för lokalkomfort beräknats (bil. 1, s. 442-^143) för de skilda delprogrammen
Klimathygien 2 milj. kr., Byggnaden samt Installations- och apparatteknik
11 milj. kr., Entreprenader 1 milj. kr. samt Systemfrågor 2 milj.
kr. - totalt 16 milj. kr. Vidare har preliminärt beräknats för de tre närmaste
budgetåren 53 milj. kr. Enligt det nu framlagda förslaget skall huvuddelen
av programmet finansieras enligt de principer som gäller för byggnadsforskningen
(bil. 2, s. 39).

Byggnadsforskningsrådets verksamhet är nu uppdelad på tre program,
anslutande till de i dess instruktion definierade målen: Planering, behovsutredning
och uppföljning, Information samt Stöd till forskning och utveckling/rationalisering.
Verksamheten finansieras med byggnadsforskningsavgifter,
direkt statsanslag och övriga inkomster, bl. a. ränteintäkter. För budgetåret
1973/74 fanns 52,7 milj. kr. disponibla för verksamheten, varav 41,1
milj. kr. i avgifter, 9 milj. kr. i anslag och 2,6 milj. kr. i övriga inkomster.

För att finansiera forskningsinsatser inom programmet Energianvändning
för lokalkomfort föreslås rådet tillföras ökade avgifter och ökat anslag. Avgiften
föreslås sålunda höjd från 0,60 % till 0,70 % av lönesumman inom
byggnadsindustrin från och med år 1976. Helårseffekten härav beräknas

2 Riksdagen 1975. 19 sami. Nr 2R

CU 1975:28

bli 8 milj. kr. och sålunda för budgetåret 1975/76 4 milj. kr. Statsanslaget
föreslås höjt med 2 milj. kr. till 11 milj. kr. för budgetåret 1975/76. Återstående
medelsbehov för energiprogrammet avses täckta till en mindre del
genom omfördelning av övriga resurser och till en större del (prop. 30, bil. 1,
s. 475-476) genom medel från anslaget till Energiforskning.

För finansiering av del av den tidigare behandlade verksamheten med
prototyper och demonstrationsanläggningar (energiplanering i kommun, demonstration
av värmeanläggningar) har som ovan angetts beräknats 6 milj.
kr. under nästa budgetår, vilket belopp ställs till förfogande ur det samlade
anslaget till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.
Den del av verksamheten som rör nya metoder och konstruktioner i byggande
och drift har förts till det energiforskningsprogram som till sin huvuddel
skall finansieras med byggforskningsmedel.

Det är enligt utskottets mening svårt att i detta skede få en fullständig
uppfattning av anslagsberäkningens faktiska inverkan på prioriteringarna
inom forskningsprogrammet. Utskottet har emellertid inte funnit anledning
till annat än att tillstyrka här behandlade förslag.

I detta sammanhang noteras att förslag om högre anslag till Energiforskning
i motionerna 2030 (c), yrkandet 11, och 2031 (fp), yrkandet F3, bl. a.
motiverats (2030 s. 23,2031 s. 14) med förordanden av att programmet Energiforskning
för lokalkomfort bör vidgas. Dessa anslagsfrågor m. m. behandlas
i betänkandet NU 1975:30. Förslagen torde innebära att inom nämnda
anslag skapas ytterligare utrymme (9 resp. 10 milj. kr.) för kostnader utöver
dem som finansieras med byggforskningsmedel.

Ändringar i plan- och byggnadslagstiftningen m. m.

Bland de synpunkter som statsministern anlägger på den energipolitiska
planeringen (prop. 30, s. 8-11) ingår en erinran om att
den måste samordnas med annan samhällsplanering, framför allt med den
långsiktiga planeringen för sysselsättning och industriell utveckling, samt
om att där också finns samband med regionalpolitiken och hushållningen
med mark och vatten. Industriministern redogör (bil. 1, s. 335-341) för sin
syn på planeringen inom energiområdet. Även här betonas de starka beröringspunkter
som föreligger med bl. a. den ekonomiska planeringen, sysselsättningsplaneringen,
industripolitisk planering, trafikplanering och planering
av bostäder och byggande samt behovet av samordning med bl. a.
regionalpolitisk, fysisk och miljöpolitisk planering. 1 detta sammanhang får
även noteras att industriministern (s. 338) anmäler sin avsikt att föreslå regeringen
att uppdra åt statistiska centralbyrån att utarbeta förslag till åtgärder
för att utveckla energistatistiken. Industriministern anför bl. a. vidare att det
är nödvändigt att påverka konsumtionsutvecklingen med vissa regleringsåtgärder
- i första hand inom ramen för plan- och byggnadslagstiftningen.
Härtill anförs uppfattningen att det är önskvärt att i större utsträckning

CU 1975:28

än hittills kunna bedöma och planera de stora energianvändarnas utveckling
från energihushållningssynpunkt samt att samhället bör ha det avgörande
inflytandet häröver. I anslutning till detta hänvisas till de förslag som läggs
fram beträffande ändring av 136 a Ii byggnadslagen (BL). Mot bakgrund av
konstaterandet att även bebyggelseplaneringen och utformningen av enskilda
byggnader är av stort intresse från energihushållningssynpunkt hänvisas
vidare till förslag om ändring i byggnadsstadgan (BS). Slutligen anmäls
- efter samråd med kommunministern - avsikten att tillkalla en särskild
utredning för att utarbeta förslag till lag om kommunal energiplanering. Planeringen
skulle få formen av att energiplaner upprättas. Det skall också
eftersträvas att få fram en frivillig regional samverkan över kommungränserna
och en nödvändig koordinering av de kommunala planerna sett i
ett större sammanhang. Därigenom skulle en översiktlig energiplanering för
hela landet kunna garanteras. Önskvärdheten därav betonas med hänvisning
till det landsomfattande samkörande ledningsnätet och lokaliseringen av
stora produktionsanläggningar.

På civilutskottets beredning ankommer frågan om ändringar i byggnadslagen
och miljöskyddslagen. I detta sammanhang tas
upp frågan om vidgad tillståndsplikt enligt 136 a § BL. Genom propositionen
(bil. 2, s. 41-44) föreläggs riksdagen förslag till lagar om ändring i byggnadslagen
(BL) och miljöskyddslagen (ML). Ett huvudsyfte är att i 136 a 8
första stycket BL införa som en ny prövningsgrund att tillämnad verksamhet
är av väsentlig betydelse för hushållningen med energi och att vidga prövningen
från att avse valet av plats till att avse även tillkomsten av viss
industriell eller liknande verksamhet. Bemyndigandet för regeringen att föreskriva
vilka slag av sådan verksamhet som skall prövas tas bort och ersätts
av lagbestämmelser i nya andra och tredje stycken av 136 a ^ BL. Till nu
enligt kungörelsen (1972:781) om lokaliseringsprövning gällande uppräkning
av verksamheter läggs vissa större sågverk och fabriker för framställning
av oorganiska eller organiska kemikalier. Nuvarande möjlighet för regeringen
att förbehålla sig prövning i visst fall behålls genom en mer preciserad beskrivning
i nya fjärde och femte stycken av 136 a 8 BL. Tillstånd får som
nu meddelas endast om kommunen tillstyrkt detta.

Häremot ställs förslaget i motionen 2029 (m), yrkandet 7, att riksdagen
avslår förslaget till ändring av 136 a § BL och begär en utredning rörande
kriterier för lokalisering av energikrävande industri enligt vissa riktlinjer.
Motionärerna ställer sig inte i och för sig avvisande till en lokaliseringsprövning
ur energisynpunkt men invänder i första hand mot möjligheten
att inte endast pröva lokaliseringen utan även tillkomsten av viss industri.

1 den vid riksmötets början väckta motionen 905 (c), yrkandet 11, har
föreslagits ett uttalande att planerade investeringar, som förutsätter riklig
tillgång på energi, noggrant övervägs ur energisynpunkt.

CU 1975:28

Vad först angår frågan om bifall eller avslag på lagförslagen som sådana
grundas avslagsyrkandet i motionen 2029 (m) på invändningen, att lagförslagen
öppnar möjlighet inte endast till att styra lokaliseringen utan även
till att hindra tillkomsten av viss industri. Motionärerna ställer sig uttryckligen
(s. 9) inte avvisande till tanken på lokaliseringsprövning och uttalar
(s. 8) även att energiplaneringen skall ligga till grund för beslut om vilka
generella styrmedel som erfordras för att energikonsumtionen i stort skall
falla inom de utvecklingsramar som samhället anger med hänsyn till uppsatta
mål. Lagförslaget anses dock alltför långtgående och opreciserat med hänsyn
till att det inte anger de kriterier efter vilka regeringens prövning skall ske.
Lagstiftning i propositionens syfte bör därför enligt motionärerna föregås
av en utredning som bl. a. kan precisera kriterierna så att ett företag i förväg
kan bilda sig en uppfattning om sannolikheten av ett medgivande efter
en prövning - en prövning som även bör övervägas flyttad till koncessionsnämnden
för miljöskydd.

Utskottet erinrar om att den föreslagna prövningen enbart ur energisynpunkt
begränsas till sådana etableringar, vars energiförbrukning totalt sett
kan antas bli betydande. Som anförs i propositionen måste givetvis sysselsättnings-
och näringspolitiska bedömningar spela en stor roll vid prövning
av frågan om en anläggnings tillkomst. Enligt utskottets mening måste
vidare beaktas att även en lokaliseringsprövning i ett ärende där inte tillräckliga
lokaliseringsalternativ finns också kan resultera i att tillkomsten
av ett visst företag hindras. Det är vidare uppenbart att en vidgning av
prövningstemat till att avse energihushållningen, vilket motionärerna inte
direkt motsätter sig, blir verkningslös om inte företagets tillkomst får prövas.
Med hänsyn därtill och till att det får anses praktiskt närmast ogörligt att
konstruera helt täckande kriterier för en prövning kan utskottet inte ansluta
sig till motionärernas mening. Utskottet tillstyrker sålunda innehållet i den
föreslagna lagstiftningen, varigenom också yrkandet 11 i motionen 905 (c)
får anses helt tillgodosett.

Lagförslagen innebär vidare en anpassning av lagstiftningen till de nya reglerna
om normgivningsmakten och ett överförande till en ny 147 a § BL
av nuvarande bestämmelserom tystnadsplikt i kungörelsen om lokaliseringsprövning.

I propositionen 1975:78 föreslås bl. a. att en mängd straffbestämmelser
vid brott mot tystnadsplikten inom specialstraffrätten skall upphävas. Sålunda
föreslås riksdagen även anta ett förslag(85)(s. 91—92) till lag om ändring
i byggnadslagen, varigenom föreskrivs att andra stycket i den i propositionen
30 föreslagna lydelsen av 147 a § BL skall upphöra att gälla. Föreslagen

CU 1975:28

ny lydelse torde ha avsetts - sedan huvudfrågorna behandlats av riksdagen
- sättas i kraft den 1 januari 1976. I fråga om grunderna för förslaget i
propositionen 78 hänvisar civilutskottet till justitieutskottets betänkande
Juli 1975:22.

Utskottet har ingen erinran mot förslagen i propositionerna i här behandlade
delar.

Utskottet, som förutsatt att riksdagen godtar prop. 78 i här aktuella delar,
förordar dock att förslagen sammanförs och tilläggs avsedda ytterligare bestämmelser
redan nu enligt bil. 1. Eventuellt ändrade förutsättningar får
då föranleda initiativ från utskottets sida.

I motionen 2033 (fp), yrkandet A, föreslås riksdagen ge regeringen till
känna vad i motionen 2031 (s. 16-17) anförts beträffande prövning enligt
136 a S BL samt om tillsättandet av en nämnd för handläggning av frågor
om industrilokalisering. Sålunda anförs betänkligheter inte mot att energiförhållandena
beaktas utan mot formerna för beslutsfattandet. 1 syfte att
få till stånd en ökad insyn och klarare redovisning av argumenten föreslås
en särskild nämnd av fristående experter med angiven uppgift att bredda
beslutsfattandet. Nämnden bör i vissa prövningsärenden av större vikt avge
rekommendationer till regeringen, som sålunda skulle ha kvar beslutsrätten
och det politiska ansvaret.

Vad angår handläggningen av ifrågavarande ärenden får erinras om att
ett regeringens beslut i regel föregås av yttranden från koncessionsnämnden
för miljöskydd, planverket, från sektorsmyndigheter och från kommunen.
Planverket, med parlamentariker i styrelsen, har därvid uttalat sig om de
planmässiga sammanhangen mellan olika sektorer och om miljömässiga
och strukturella förhållanden. Dessa yttranden med redovisningar för olika
argument är regelmässigt tillgängliga för alla som önskar insyn i ärendets
handläggning. Utskottet har därför inte övertygats om att, enligt förslaget
i motionen 2033 (fp), krav på öppenhet och insyn skulle motivera en ytterligare,
rådgivande beredning inom en nämnd av ”fristående experter”. Det
politiska ansvaret skulle även enligt motionen falla på regeringen. Motionsförslaget
avstyrks sålunda.

Vad angår förslaget till lag om ändring i byggnadsstadgan har
utskottet gjort följande bedömningar.

Det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i byggnadsstadgan
(BS) tar upp till energihushållningen anknytande frågor. Förslag
om ändringar i BS behandlas också i betänkandet CU 1975:25.

Det nu framlagda lagförslaget innebär att 9 i; BS kompletteras med regeln
att vid planläggningen hänsyn skall tas även till energihushållningens krav
och att i en ny 44 a S stadgas att byggnad skall utföras så att den möjliggör
god värmehushållning. Enligt redan gällande lydelse av 49 i; kommer 44 a ^
att gälla även sådan ändring som inte är att hänföra till nybyggnad. Enligt
48 a ^ i nuvarande lydelse skulle vid ändring som är att hänföra till nybyggnad
44 a ^ endast tillämpas i den omfattning som erfordras för att till -

CU 1975:28

godose skäliga anspråk på säkerhet, god hygien och trevnad. Nu föreslås
att i dessa delar även krav på god värmehushållning skall uppfyllas.

Utskottet tillstyrker att riksdagen antar lagförslaget.

Bestämmelsernas reella innehåll preciseras först genom föreskrifter och anvisningar.
Ställning tas inte till hur dessa skall utformas. Detta förutsätter
ytterligare undersökningar och överväganden.

Härtill anknyter förslagen i motionerna 289 (fp), yrkandet 4, om att normer
och lånebestämmelser rörande byggande snarast överarbetas för att främja
energihushållningen, 905 (c), yrkandet 10, om att riksdagen uttalar sig för
ändring av byggnormer och bygglånebestämmelser, m. m., 2009 (fp), yrkandena
II. 1-2 och 6, om principbeslut om värmeisolering och värmeanordningar,
2030 (c), yrkandet 8, om ett uttalande beträffande Svensk byggnorm,
nämligen (s. 12) att en betydande skärpning av isoleringskraven bör
föreskrivas och att krav på treglasfönster, rumstermostater m. m. bör övervägas,
2033 (fp), yrkandet B 4, om snabb komplettering av byggnormen
med krav på treglasfönster, bättre isolering i nyproducerade bostäder och
rumstermostater i nyproducerade småhus.

Lagförslaget innebär att förutsättningar skapas för att i föreskrifter och
anvisningar precisera kravnivåer och rekommendationer vid planläggning
och byggande som skall kunna åstadkomma bättre energihushållning. Därmed
har också tillgodosetts ovan refererade yrkanden i motionerna 289 (fp),
905 (c) och 2009 (fp).

Preciseringen av kravnivåer och rekommendationer förutsätter, som anförs
i propositionen, ingående överväganden angående tekniska förutsättningar
och praktiska konsekvenser vartill kommer att de ekonomiska konsekvenserna
måste speciellt beaktas. Planverket har anfört att ytterligare
undersökningar behövs för att normer skall kunna utformas. Arbetet med
denna utformning väntas dock vara slutfört under innevarande år.

Utskottet ansluter sig till dessa bedömningar. Därav följer att utskottet
inte kan tillstyrka de förslag till specifika krav som förts fram i motionerna
2030 (c), yrkandet 8, och 2033 (fp), yrkandet B 4. Motionernas allmänna
syfte är emellertid tillgodosett genom det nämnda, tillstyrkta lagförslaget.
Även om ställning nu inte kan tas till detaljföreskrifter är det uppenbart
att normerna bör innehålla en betydande skärpning av eljest gällande krav.

Tillsyn och kontroll bör enligt propositionen åvila byggnadsnämnden. Arbetsbelastningen
bedöms bli relativt obetydlig i förhållande till nuvarande
uppgifter.

Utskottet ansluter sig till vad som förordats i dessa delar och till bedömningen
att personalresurserna hos byggnadsnämnderna inte kan anses
hindra en tillämpning av de nya kraven. I detta sammanhang får också
erinras om pågående utredning om plan- och bostadsväsendets organisation
samt om förslag (prop. 1975:107, CU 29) om avgifter hos byggnadsnämnd.

CU 1975:28

Vattenkraft

Utifrån vissa redovisade förutsättningar görs i propositionen 30 (bil. 1,
s. 363 ff) ett val av struktur för den framtida energiproduktionen. Industriministern
anför (s. 373) att en avvägning mellan behovet att utnyttja
vattenkraft för elproduktion och önskemålen att begränsa exploateringen
av orörda vattendrag enligt hans mening leder fram till riktpunkten att
årsproduktionen av vattenkraft bör ökas med ca 5 TWh - till drygt 65 TWh
- fram till mitten av 1980-talet genom om- och tillbyggnader av redan
utbyggda älvsträckor och genom vissa utbyggnader i redan påverkade vattendrag.
Som ett alternativ i den fortsatta energipolitiska planeringen anges
en ytterligare utbyggnad med ca 5 TWh under andra hälften av 1980-talet
-ett alternativ till vilket ställning dock anges inte kunna tas förrän resultatet
av pågående utredningsverksamhet redovisats under år 1976.

De på lång sikt utbyggnadsvärda vattenkraftsresurserna har uppskattats
till ca 34 TWh/år. I norra Norrland - norr om Indalsälven - kan enligt
en av Svenska kraftverksföreningen och statens vattenfallsverk gjord utredning
nyttiggöras en ytterligare årsproduktion om 25 TWh, varav ca
4 TWh faller på var och en av de stora orörda älvarna Vindelälven, Pite
älv, Kalix älv och den svenska delen av Torne-Muonio älvar, sammanlagt
drygt 5TWh på de redan utbyggda älvarna Ångermanälven, Ume älv. Skellefte
älv och Stora och Lilla Lule älv samt knappt 3 TWh på ett antal
mindre vattendrag, s. k. skogsälvar. I södra Norrland och norra Svealand
skulle totalt ca 9 TWh kunna nyttiggöras. Härtill kommer tänkbara utbyggnader
i vattendragen söder om Klarälven-Dalälven med 0,6 TWh/år.

Frågan om utbyggnadsnivdn och därmed vattenkrafttillskottets storlek
till år 1985 bereds inom näringsutskottet. Här kan noteras att de i propositionen
gjorda bedömningarna i denna del får en uttrycklig anslutning
i motionen 2030 (c) (s. 18). I motionen 2029 (m)(s. 15) anförs att motionärerna
i och för sig inte utesluter en utbyggnad enligt propositionens nivåer, medan
man i motionen 2031 (fp) (s. 30) förklarar sig avstå från att lägga fram energibalanser.
Det anförs dock (s. 31) att enligt motionärernas bedömning årsproduktionen
år 1985 kan nå maximalt 65 TWh. Inte heller i motionen
2034 (vpk) förs fram någon precisering av ett tänkbart vattenkrafttillskott
utöver påpekandet (s. 5) om möjligheter till förbättring av effekten i befintliga
anläggningar.

Näringsutskottet har i betänkandet NU 1975:30 anfört att frågan om i
vilken utsträckning det är möjligt att i energibalanserna räkna med ytterligare
tillskott av vattenkraft bestäms väsentligen genom den fysiska riksplaneringen.
Vidare anförs att det i avvaktan på ett samlat ställningstagande till
de båda utredningarna råder en viss osäkerhet om möjligheterna att fram
till år 1985 öka årsproduktionen av vattenkraft med 5 TWh. En majoritet
godtar emellertid detta i propositionen angivna mål. I reservation (fp) anser
man sig dock inte böra räkna med en större vattenkraftsproduktion år 1985
än 65 TWh, vilket anges innebära ett tillskott av 4 TWh.

CU 1975:28

Bedömningen i propositionen och motionerna utgår beträffande älvarna
från Klarälven till Indalsälven från bedömningar i utredningen Vattenkraft
och miljö (SOU 1974:22). En sammanfattning av denna utrednings - Sehlstedts
utredning - bedömningar och graderingar har tagits in som bilaga
2 till detta betänkande. Beträffande området norr därom pågår utredning

- Ekströms utredning. Hittills har avlämnats lägesrapporten Vattenkraft
och miljö 2 (Ds B 1974:4). Detta utredningsarbete beräknas vara avslutat
år 1976.

På civilutskottets beredning ankommer i detta sammanhang förslaget i
propositionen om att godkänna den av bostadsministern förordade handläggningen
av frågorna rörande ytterligare riktlinjer för utnyttjandet av landels
vattenkrqfttillgångar samt därtill knutna motionsförslag. Förslaget i
propositionen innebär i korthet att beslut om riktlinjer för vårt samlade
utnyttjande av vattendragen bör anstå i avvaktan på fortsatt utredningsarbete
och remissbehandling därav men att vissa utbyggnadsbeslut dock bör kunna
fattas dessförinnan. I anslutning härtill anges vissa älvsträckor inom det
södra utredningsområdet beträffande vilka tills vidare inga utbyggnadsbeslut
bör fattas. Återstående i den Sehlstedtska utredningen bedömda projekt

- klasserna 0,1 och 2 utom Malungsfors I - bör enligt förslaget kunna prövas
i vanlig ordning. Detta innebär att dessa projekt tillåtlighetsprövas enligt
vattenlagen med redan given möjlighet för regeringen att ta slutlig ståndpunkt
efter underställning. Sådan kan avse obligatorisk underställning för
vissa slag av företag (kungörelsefall) eller ett beslut, varigenom regeringen
förbehåller sig prövningen av visst företag (förbehållsfall). Beträffande de
projekt i det södra området som aktualiserats efter utredningsarbetet sägs
att en del därav bör under tiden fram till år 1985 kunna komma i fråga.
Beträffande det norra utredningsområdet anförs att - med underlag från
pågående utredningsarbete - ställning bedöms kunna tas även till ett antal
projekt som inte tillhör de från motstående intressen högst värderade, bl. a.
om- och tillbyggnader samt utnyttjande av befintliga regleringsdammar.

Mot förslaget har ställts motionen 2030 (c), yrkandet 9, att propositionsförslaget
- vilket av motionärerna uppfattas som en begäran om prövningsfullmakt
för regeringen - avslås och att riksdagen beslutar avvakta ytterligare
beslutsunderlag. I motionen anförs dels att beträffande de älvar i södra utredningsområdet
som hänförts till klass 0 inte finns anledning till en riksdagens
prövning, dels att projekten Viforsen, Granboforsen och Malungsfors
I inom klass 1 bör prövas av riksdagen år 1978. För övriga klasser ”bör
riksdagen pröva varje utbyggnadsprojekt”. På motsvarande sätt
föreslås i motionen 2034 (vpk), yrkandet 5, att riksdagen med avslag på
propositionen förbehåller sig prövningsrätten när det gäller fortsatt utbyggnad
av vattenkraften. Förslaget grundas (s. 11) på åsikten att ”hittills orörda
älvar och älvsträckor” inte bör tas i anspråk. I motionen 2033 (fp), yrkandena
C och D, föreslås riksdagen godkänna vad motionärerna anför om vattenkraftutbyggnad
och besluta att i avvaktan på ytterligare utredning endast

CU 1975:28

projekt i södra området, redovisade under klasserna 0 och 1, får betraktas
som öppna för tillåtlighetsprövning. De förordade (s. 18) uttalandena innebär
i huvudsak betoning av ett krav på allmän restriktivitet och av att de fyfa
orörda älvarna och vattendrag i skyddade naturområden måste bevaras för
framtiden. Även i motionen 2029 (m), yrkandena 5 och 6, torde ha avsetts
att älvsträckor inom utredningsklasserna 0 och 1 skulle vara öppna för tilllåtlighetsprövning
i vanlig ordning även om yrkandet 5 innebär förslag om
ett bemyndigande för regeringen att träffa avgörandet. Motionen innebär
vidare att andra av den Sehlstedtska utredningen bedömda projekt skall
föreläggas riksdagen för avgörande - ett avgörande som enligt motionen
(s. 15) skall ske ”från fall till fall”. För det norra utbyggnadsområdet skulle
inga utbyggnadsbeslut ske innan utredningsarbetet bedömts. I detta sammanhang
föreslås vidare att riksdagen nu skall bekräfta att utbyggnad av

Kalix, Torne och Pite älvar samt Vindelälven inte skall ske.

Säryrkanden har vidare förts fram om bevarande av vissa projekt: Sölvbacka
i Ljungan anges i motionerna 1850 (fp) och 1964 (c, m, vpk), Edsforsen
i Klarälven i motionen 2035 (c), Värsjön i de till Klarälven rinnande Femtan
och Hälgån i motionen 2036 (vpk), Gysinge vid nedre Dalälven samt Mellanljusnan
i motionen 412 (c). Vidare föreslås i motsvarande syfte i motionen
2037 (c, fp) ett uttalande om att Mellanljusnan och Härjedalsljusnan förs
till klass 4 i prioriteringshänseende och att ytterligare utredning skall föregå
ett beslut om fortsatt utbyggnad av Ljusnan.

Slutligen föreslås i den vid riksmötets början väckta motionen 60 (s),
att riksdagen begär dels att en plan för fortsatt vattenkraftutbyggnad grundas
på en total bedömning av samtliga vattendrag, dels åtgärder som möjliggör
avvägningar mellan miljö- och naturvårdskraven samt energibehovet. Motionen
innehåller slutsatsen att den samhällsekonomiskt lönsamma vattenkraften
bör byggas ut i den mån inte naturvårdsskäl motiverar att någon
eller några älvar bevaras outbyggda. Frågan om tillkomsten av en nämnd
plan behandlas i näringsutskottet.

Förslagen i propositionen och motionerna illustreras genom de inom bostadsdepartementet
upprättade kartor som fogats till detta betänkande som
bilagorna 3 och 4.

Utskottet har vid behandlingen av de i propositionen 30 och vissa motioner
aktualiserade frågorna om riktlinjer för utnyttjande av landets vattentillgångar
och om handläggningen vid kommande avgöranden enligt dessa
riktlinjer haft att utgå från vissa förutsättningar. En av dessa förutsättningar
är att tillåtlighetsprövningen vid vattenkraftsutbyggnad - i den mån inte
riksdagen undantagit visst projekt eller viss älvsträcka från sådan prövning
- skall ske enligt vattenlagen (VL). Prövningen får därvid i flertalet fall
ankomma på domstol i den mån inte frågan avgörs av regeringen. Det
torde vara obestritt att domstolarnas prövningsmöjligheter enligt VL inte
alltid kan tillgodose allmänna planeringssynpunkter. Detta åberopades också
som ett skäl för 1971 års provisoriska ändringar i VL. I fråga om grunderna

CU 1975:28

för denna regeringens prövning gäller att dessa medger en friare och mer
mångsidig prövning av företagen än som kan ske vid domstol. Inte endast
tillåtlighetsreglerna i VL utan även - och framför allt - allmänna planeringssynpunkter
skall sålunda grunda regeringens ställningstagande. Detta
innebär att regeringen kan väga olika samhällsintressen mot varandra på
ett friare sätt än vad VL:s tillåtlighetsregler medger. Regeringen har därmed
även en dispensbefogenhet i fråga om vissa hindersbestämmelser - visserligen
given för att nyttjas endast då mycket starka skäl talar för att ett
företag bör tillåtas.

Det finns inte anledning att föregripa vattenlagsutredningens arbete och
nu påkalla att det allmänna planeringskravet som tillåtlighetsrekvisit bör
gälla även de företag som kommer att ligga kvar under domstolarnas prövning.
Det finns emellertid anledning att även här - liksom gjorts i prop.
1971:106 - uttryckligen förutsätta att regeringen mot bakgrund bl. a. av
den överblick som riksplaneringsarbetet ger utnyttjar möjligheten att förbehålla
sig prövningsrätten genom särskilt beslut. Därmed garanteras att
grundläggande intentioner inom såväl den fysiska planeringen som planeringen
för vissa verksamheter kommer att beaktas.

Härtill anknyter frågan om den betydelse som vid tillståndsprövningen
skall tillmätas gällande bebyggelseplaner. Denna fråga regleras inte uttryckligen
i lag. Från statsmakternas sida torde inte heller några specifika bedömningar
härav föreligga utöver vad justitieministern anfört i prop.
1971:106 och civilutskottet uttalat i betänkandet CU 1973:5. Det senare
uttalandet innebär endast ett konstaterande av att riktlinjer inom den fysiska
riksplaneringens ram förutsatts skola beaktas inom den kommunala planeringen
- eventuellt efter förordnande om att sådan fastställd generalplan
skall finnas, som tillgodoser i beslutet angivet allmänt intresse. Justitieministerns
uttalande torde begränsa sig till påpekandet att tillstånd enligt
VL i vissa fall bör kunna lämnas under förutsättning att planen ändras
så att det hinder den innebär mot förslaget undanröjs. 1 anslutning därtill
Förklarade sig justitieministern inte kunna acceptera ett av Näringslivets
byggnadsdelegation och Sveriges advokatsamfund framfört förslag, nu innebärande
att regeringen vid tillståndsprövning skulle kunna ompröva gällande
planbestämmelser eller meddela erforderlig dispens. Ståndpunktstagandet
gjordes med erinran om att det i första hand ankommer på vederbörande
kommun att ta initiativ i planfrågor. Skyldigheten att underrätta
vederbörande kommun i vattenmålet har inte gjorts beroende av att företaget
berör område inom fastställd general- eller detaljplan.

Detta leder under alla förhållanden till slutsatsen att, enligt nuvarande
ordning, en gällande kommunal plan kan utgöra hinder mot tillämpning
även av ett tillstånd enligt VL och detta även i de fall där tillståndet återförs
till ett regeringsbeslut. Tillämpning kan då endast påkallas via ett förordnande
enligt 10 a S BL om att fastställd generalplan skall finnas. Sådant
beslut Förutsätter att detta påkallas till främjande av en från rikssynpunkt

CU 1975:28

angelägen utveckling och att beslutet är oundgängligen nödvändigt för att
det angivna intresset skall bli tillgodosett. Detta intresse måste sålunda vara
ett inom den fysiska riksplaneringen fastlagt riksintresse och därmed ett
intresse som ytterst kan återföras till ett av riksdagen fattat beslut om riktlinjer
för denna planering. Sålunda för dessa tänkta konfliktfall gällande
ordning ansluter därmed till de allmänna riktlinjerna för den fysiska riksplaneringens
fullföljande. Där enighet om planeringsbehovet eller om preciseringen
av riktlinjerna inte uppnås vid samråd mellan länsstyrelse och
kommun har regeringen att fatta beslut om de utgångspunkter som skall
gälla - beslut som innebär ett konkret stadfästande av den fysiska riksplaneringens
intentioner.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot den i propositionen
förordad e formen för riksdagens medverkan i beslut om fortsatt vattenkraftsutbyggnad,
nämligen att vissa älvsträckor undantas från slutlig tillåtlighetsprövning
enligt vattenlagen. När det uttrycket används att viss älvsträcka
skall undantas från tillåtlighetsprövning innebär detta inte krav på ändring
av VL eller dess tillämpning. Riktlinjebeslutets praktiska innebörd är självfallet
inte den att domstol kan avvisa ansökan. Däremot kvarstår regeringens
möjlighet - och skyldighet - att bevaka att riktlinjerna följs. I den mån
ansökan inte avser ett kungörelsefall har sålunda regeringen att, genom
att förbehålla sig prövningen, bevaka att de av riksdagen godtagna planeringsriktlinjerna
beaktas. Denna i propositionen föreslagna inskränkning
i regeringens och domstolarnas befogenhet är enligt utskottets mening en
lämplig väg att tillförsäkra riksdagen avgöranden beträffande vattenkraftsutbyggnad
där väsentliga motstående intressen bryts - avgöranden av riksplanekaraktär.
Vad i vissa motioner anförts om formerna för riksdagens
beslut torde inte få uppfattas som ett förordande av en ordning där riksdagen
skulle förbehålla sig tillåtlighetsbesluten i individuella vattenmål. Det är
uppenbart att riksdagens medverkan bör ske genom beslut, innefattande
riktlinjer för den fysiska riksplaneringen av hittills använd typ.

I propositionen har förutsatts att riksdagen år 1978 skall föreläggas förslag
till huvuddragen i energihushållningen under senare delen av 1980-talet.
Utskottet tar nedan upp de avvägningar som nu kan göras på grundval
framför allt av den Sehlstedtska utredningens material och remissbehandlingen
därav. Det är emellertid enligt utskottets mening uppenbart att avvägningar
även i tidsperspektivet fram till 1985 bör grundas även på det
ytterligare underlag som år 1976 väntas läggas fram av den Ekströmska
utredningen och framför allt kunna göras för bl. a. båda utredningsområdena
på en gång. Mot bakgrund av denna bedömning har utskottet förutsatt
att regeringen, sedan det tillkommande utredningsmaterialet remissbehandlats,
förelägger riksdagen redovisning därför jämte därav föranledda förslag
till kompletterande riktlinjer för vattenkraftsutbyggnaden fram till år 1985.
Detta bör sålunda inte anstå till den bedömning av energifrågorna som
aviserats till år 1978 och som primärt skall avse senare hälften av 1980-talet.

CU 1975:28

Denna ståndpunkt ansluter också till vad i motionerna 2029 (m) och 2031
(fp) anförts om vikten av att bedömningen även för det södra området
får göras mot bakgrund av resultatet av utredningsarbetet beträffande norra
Norrland. Likaledes tillgodoses ett huvudsyfte bakom motionen 60 (s). Vad
utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Vad därefter angår vilka älvsträckor inom det södra utredningsområdet
som skall tills vidare undantasfrån slutlig tillåtlighetsprövning enligt vattenlagen
har utskottet stannat för följande bedömning. Utgångspunkten bör vara,
som även anges i propositionen, att som öppna för slutlig tillåtlighetsprövning
nu endast bör lämnas projekt med såvitt kan bedömas relativt sett
begränsade konflikter med motstående intressen. Andra och mera principiella
konfliktlösningar bör, som ovan anförts, göras i riksplaneringsbeslutets
form och sålunda ytterst beslutas av riksdagen. Mot denna bakgrund har
utskottet funnit att de projekt som i Sehlstedtska utredningen graderats
i klass 0 utan vidare kan överlåtas till prövning i vanlig ordning. Detsamma
gäller i huvudsak också projekt som graderats i klass 1. Ett undantag representeras
dock av projektet Malungsfors I (nedströms Lima i mellersta
Västerdalälven), som även enligt utskottets mening bör bedömas i sammanhang
med andra projekt i samma älv, bl. a. den utbyggnad av Hälladammen
som skall utredas av särskild sakkunnig. Andra undantag representeras
av det i motionen 2030 (c) angivna nya kraftverket i Viforsen
(nedre Ljungan) inklusive därtill knuten reglering av Marmén samt Granboforsen
(uppströms Indalsälvens inflöde i Litsselet). Dessa senare i motionen
2030 (c) föreslagna undantag kan motiveras bl. a. av, förutom deras
höga bevarandevärde ur fiske- och rekreationssynpunkt, närheten till befolkningstäta
områden och, beträffande Viforsen, den av länsstyrelse och
kommun företrädda lokala opinionens styrka.

De projekt som i den sammanvägda rangordningen i den Sehlstedtska
utredningen satts i klass 2 berör påtagliga och i några fall mer betydande
bevarandevärden. Med hänsyn därtill bör enligt utskottets mening av projekten
berörda älvsträckor hänföras till den grupp som nu undantas från
slutlig tillåtlighetsprövning enligt vattenlagen. En sådan bedömning tillgodoser
i motsvarande delar motionen 2029 (m), yrkandet 5, 2030 (c), yrkandet
9,2033 (fp), yrkandet D, och 2034 (vpk), yrkandet 5. Bland projekten
inom klass 2 ingår bl. a. Värsjö, överledning från Hälgån och Femtan, tunnel
till Klarälven. Vidare ingår i denna grupp Sölvbackaprojektet i övre Ljungan
mellan den reglerade Storsjön i Härjedalen och regleringsmagasinet Flåsjön
-Grucken. Detta innebär att även motionerna 1850 (fp), 1964 (c, m, vpk)
och 2036 (vpk) tillgodoses.

I propositionsförslaget ingår bland undantagna projekt bl. a. Gysinge vid
nedre Dalälven och Mellanljusnan. Redan därigenom har motionen 412
(c) helt och motionen 2037 (c, fp) delvis tillgodosetts.

CU 1975:28

I fråga om Härjedalsljusnan innebär vad ovan förordats att regleringarna
i Härjeån vid Hamreskans samt av Härjeåsjön liksom regleringen av den
likaledes till Ljusnan flytande Vemån - Vemåmagasinet - undantas från
direkt tillåtlighetsprövning. Vidare gäller enligt regeringens förslag att Broforsen
och Linsellborren undantas och därmed även reglering av Vikarsjösystemet.
Med dessa ställningstaganden återstår i denna del som öppna
för prövning enligt vattenlagen Halvfari, Smedjemorasjön och Olingsjön.
Därmed har även motionen 2037 (c, fp) tillgodosetts i mycket väsentlig
omfattning även i de delar som inte behandlats här ovan.

Edsforsen i Klarälven, i utredningen rangordnad i klass 0, är enligt vad
här förordats öppen för direkt tillåtlighetsprövning. Det förhållandet att även
i sådant sammanhang sker en avvägning mellan motstående intressen medför
enligt utskottets mening att syftet bakom motionen 2035 (c) får anses
tillgodosett även utan någon riksdagens åtgärd.

De ovan förordade ställningstagandena beträffande projekt som bedömts
i Sehlstedts utredning utgår i regel från en viss utformning av utbyggnadsplanerna.
I propositionen anförs att om utformningen i ett senare skede
föreslås förändrad så kan graderingen inte utan vidare läggas till grund för
avgörandet. Detta gäller enligt utskottets mening såväl de förbehållna som
de öppna projekten. Regeringen torde, som förutsatts i propositionen, få
särskilt uppmärksamma dessa frågor. Den ovan föreslagna handläggningsordningen
öppnar naturliga tillfällen att påkalla även förnyade ställningstaganden
från riksdagens sida.

I propositionen anmäls bedömningen att ytterligare projekt kan komma
att anses utbyggnadsvärda på grund av att utgångspunkterna ändrats efter
utredningens uppgiftsinsamling. En del av dessa projekt skulle möjligen
kunna komma i fråga för utbyggnad fram till år 1985. I den mån något
sådant projekt inte uppvisar större konflikter än motsvarande öppna projekt
i de bedömda delarna kan dessa tillåtlighetsprövas i vanlig ordning. I övrigt
får även dessa tas upp och redovisas så att riksdagen om så erfordras kan
ta ställning till mer preciserade riktlinjer inom den fysiska riksplaneringens
ram. På den statliga sidan ges riksdagen fortlöpande tillfälle till bedömningar
av vattenfallsverkets utbyggnadsprogram m. m. Förslag läggs även nu fram
i propositionen 30 (bil. 1, s. 491-526) och bereds i näringsutskottet.

Beträffande det norra utredningsområdet anförs i propositionen att - på
motsvarande sätt som i det södra området - ställning skall kunna tas till
ett antal projekt som inte tillhör de från motstående intressen högst värderade,
bl. a. om- och tillbyggnader samt utnyttjande av befintliga regleringsdammar.
Underlag för sådana ställningstaganden bedöms kunna erhållas
från pågående utredningsarbete. Förslaget i motionen 2029 (m), yrkandet
6 delvis, om att utredningens resultat skall avvaktas före tillåtlighetsbeslut
utgår från att ytterligare förslag föreläggs riksdagen. Vad utskottet
ovan förordat om kommande handläggning tillgodoser i väsentliga delar
motionens syften i denna del. Enligt utskottets mening bör emellertid även

CU 1975:28

för detta område - med hänsyn till sysselsättning och långsiktig arbetsplanering
- gälla att utbyggnad av vissa projekt kan prövas enligt vattenlagen
även i avvaktan på ett samlat ställningstagande när det gäller konflikter
av motsvarande karaktär som i öppna älvsträckor i det södra området.

Intill dess annat beslut föreligger gäller givetvis riksdagens tidigare ställningstagande
att Torne älv. Kalix älv, Pite älv och Vindelälven samt opåverkade
källflöden i de övriga huvudälvarna i övre Norrland helt bör undantas
från vattenkraftsutbyggnad. Vad som i anslutning därtill anförts i motionen
2029 (m), yrkandet 6 i ovan inte behandlad del, är sålunda tillgodosett
utan någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Utskottets ställningstaganden i här berörda delar innebär sålunda sammanfattningsvis
följande. Propositionens förslag tillstyrks beträffande metoden
för riksdagens medverkan i bedömningar av vattenkraftsutbyggnaden
genom beslut inom den fysiska riksplaneringens ram. Riktlinjerna i propositionen
om undantagande av vissa älvsträckor inom det södra utredningsområdet
tillstyrks med tillägget att även dels de i Sehlstedts utredning
under klass 2 upptagna projekten, dels de till klass 1 hänförda Viforsen
i nedre Ljungan och Granboforsen i Indalsälven tills vidare undantas från
direkt prövning. Av den nämnda utredningen inte prövade projekt i det
södra området samt älvarna i det norra området skall kunna prövas enligt
VL när det gäller konflikter av motsvarande karaktär som i de här bedömda
öppna älvsträckorna inom det södra utredningsområdet. I övrigt undantas
även nyssnämnda två projektgrupper - i den mån de inte undantagits redan
genom tidigare beslut - i avvaktan på riksdagens samlade bedömning av
båda utredningsområdena - en bedömning som förutsatts göras så snart
pågående utredning slutförts och dess resultat remissbehandlats. Det sagda
avser i första hand utbyggnader fram till år 1985. Frågan om eventuella
ytterligare utbyggnader i ett längre tidsperspektiv får tas upp 1978 i samband
med den aviserade, förnyade prövningen av energipolitiken. Enligt utskottets
mening har med dessa ställningstaganden uppfyllts även det av statsministern
(prop. 30 s. 26) betonade målet att tillföra ytterligare elproduktion
från vattenkraft med undvikande av långsiktiga bindningar och med bevarad
handlingsfrihet för framtiden. Vid en senare tidpunkt ges, som anförs i
motionen 2030(c), också större möjligheteratt bedöma hursnabbt alternativa
energikällor kan ge ett krafttillskott.

Slutligen föreslås i motionen 1999 (m) att riksdagen skall uttala sig för
att vissa i motionen anförda synpunkter på kraftutbyggnad och eldistribution
skall beaktas i den fortsatta vattenutbyggnaden. Sålunda förordas att en
systematisk forskning beträffande klimatpåverkan genast sätts in, att grundligare
utredningar av erosionsriskerna och noggrannare kartläggning av fornminnen
görs före tillåtlighetsbeslut samt att kraftledningsnäten planeras så
att skadorna och olägenheterna minskar.

Enligt utskottets mening får motionärens synpunkter på behovet av utredning
om klimatpåverkan, vissa landskapsskador och fornminnesinven -

CU 1975:28

tering beaktas i erforderlig mån vid den utredning som krävs för tillståndsprövning.
Med hänsyn till de skiftande förhållandena är det enligt utskottets
mening inte möjligt att förorda något generellt uttalande från riksdagens
sida. Vad gäller en samordnad bedömning av kraftledningsnäten hänvisar
utskottet till vad som ovan refererats (s. 17) i anslutning till anmälan av
utredning om energiplanering. Utskottet hänvisar också till sitt tidigare uttalande
(CU 1973:34) i samband med införandet av ledningsrättslagen om
att härtill anknytande konflikter i vissa fall bör beaktas redan vid samrådsförfarande!
inom den fysiska riksplaneringens ram. Vad utskottet därom
anfört gav riksdagen som sin mening Kungl. Maj:t till känna. Motionärens
syften får anses tillgodosedda utan en i motionen föreslagen riksdagens
åtgärd.

Utskottet hemställer

1. beträffande förlängning tills vidare av stödet för energisparande
åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. att riksdagen bifaller
regeringens förslag,

2. beträffande markvillkoret för bostadslån att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande vidgning av stödet att avse ytterligare typer av bostäder
att riksdagen bifaller regeringens förslag,

4. beträffande upphörande av stödet för pannbyten m. m. att riksdagen
med anledning av regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975:2038 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

5. beträffande stöd för eldningsautomatik m. m. att riksdagen
med avslag på motionen 1975:2009, yrkandet 11.4, bifaller regeringens
förslag,

6. beträffande anslutning till allmänt värmesystem m. m. som
förutsättning för bostadslån att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande stöd för varmvattenmätning m. m. att riksdagen
med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande kollektiv mätning av energileveranser m. m. att
riksdagen med avslag på motionerna 1975:905, yrkandet 12,
1663, 2009, yrkandet II.3, och 2031, yrkandet B 4, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande stöd för vissa åtgärder utanför hus med bostadslägenhet,
m. m., att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

10. beträffande ändringar av grunderna för energibesparande åtgärder
inom bostadsbeståndet i vad de inte behandlats under
1-9 att riksdagen bifaller regeringens förslag,

CU 1975:28

11. beträffande energisparstöd för samlingslokaler att riksdagen
med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975:1768 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

12. beträffande ändringar av grunderna för energibesparande åtgärder
i kommunala och landstingskommunala byggnader
m. m. att riksdagen bifaller regeringens förslag,

13. beträffande riktlinjerna för stöd till prototyp- och demonstrationsverksamhet
att riksdagen bifaller regeringens förslag,

14. beträffande ytterligare insatser för snabb tillämpning av ny
teknik att riksdagen avslår motionen 1975:2033, yrkandet B
5,

15. beträffande ett tioårsprogram för tilläggsisolering m. m. att riksdagen
avslår motionen 1975:2033, yrkandet B 3,

16. beträffande ett utvidgat bidrags- och låneprogram att riksdagen
avslår motionen 1975:905, yrkandet 5,

17. beträffande ramar och anslag till vissa energibesparande åtgärder
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionen 1975:2030, yrkandet 5,

a. medger att bidrag och lån för energibesparande åtgärder
inom bostadsbeståndet får, utöver tidigare medgivna ramar,
beviljas intill ett belopp av 300 000 000 kr. under budgetåret
1975/76,

b. medger att bidrag och lån för energibesparande åtgärder i
allmänna samlingslokaler får beviljas intill ett belopp av
5 000 000 kr. under budgetåret 1975/76,

c. medger att, utöver tidigare medgiven ram för år 1975, medel
för energibesparande åtgärder inom statliga byggnader ställs
till byggnadsstyrelsens förfogande inom en ram av 15 000 000
kr. under budgetåret 1975/76,

d. medger att bidrag till prototyp- och demonstrationsverksamhet
får beviljas intill ett belopp av 6 000 000 kr. under budgetåret
1975/76,

e. till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m. m. för budgetåret 1975/76 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 326 000 000 kr.,

18. beträffande informations- och utbildningsfrågor samt uppsökande
verksamhet m. m. att riksdagen avslår motionen
1975:905, yrkandet 6,1678,1795,2009, yrkandet 11.5,och 2033,
yrkandena B 1 och 2,

19. beträffande byggnadsforskning m. m. att riksdagen

a. antar vid propositionen 1975:30 fogat förslag till lag om ändring
i lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift,

b. med bifall till regeringens förslag i propositionerna 1975:1,

CU 1975:28

bilaga 14, och 1975:30 till Byggnadsforskning för budgetåret
1975/76 under tolfte huvudtiteln anvisar ett anslag av
11 000 000 kr.,

20. beträffande vidgad tillståndsplikt enligt 136 a $ byggnadslagen
(1947:385), tystnadsplikt m. m., att riksdagen med bifall till
regeringens förslag, med anledning av motionen 1975:905, yrkandet
11, och med avslag på motionen 1975:2029, yrkandet
7,

a. antar det härvid som bilaga 1 fogade förslaget till lag om
ändring i byggnadslagen (1947:385),

b. antar det vid propositionen 1975:30 fogade förslaget till lag
om ändring i miljöskyddslagen (1969:387),

21. beträffande handläggningen av ärenden om tillstånd enligt
136 a S byggnadslagen att riksdagen avslår motionen 1975:2033,
yrkandet A,

22. beträffande ändring i byggnadsstadgan att riksdagen antar det
vid propositionen 1975:30 fogade lagförslaget,

23. beträffande utformningen av vissa byggnadsnormer m. m. att
riksdagen avslår motionerna 1975:289, yrkandet 4,905, yrkandet
10, 2009, yrkandena II. 1, 2 och 6, 2030, yrkandet 8, och
2033, yrkandet B 4,

24. beträffande formen för riksdagens medverkan i beslut om utnyttjande
av vattenkraftstillgångar att riksdagen

a. avslår motionerna 1975:2029, yrkandet 5, 2030, yrkandet
9, och 2034, yrkandet 5, allt i motsvarande delar,

b. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om en ytterligare samlad prövning,

25. beträffande älvsträckor inom det södra utredningsområdet som
tills vidare skall omfattas av särskilda riktlinjer för den fysiska
riksplaneringen att riksdagen med anledning av regeringens
förslag och motionerna 1975:1850, 1964, 2029, yrkandet 5 i
vad det inte behandlats ovan, 2033, yrkandet D, 2034, yrkandet
5 (delvis), och 2036 samt med bifall till motionerna 1975:412,
2030, yrkandet 9 (delvis), och 2037, yrkandet 1 (delvis) som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. beträffande handläggningen av frågorna rörande ytterligare riktlinjer
för utnyttjandet av landets vattenkraftstillgångar i vad
de inte behandlats ovan att riksdagen med bifall till regeringens
förslag, med anledning av motionerna 1975:60, yrkandena 2
och 3, 2029, yrkandet 6, 2030, yrkandet 9 i vad det inte behandlats
ovan, 2033, yrkandet C, 2034, yrkandet 5 i vad det
inte behandlats ovan, och 2037 i vad den inte behandlats ovan
och med avslag på motionen 1975:2035 godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats och vad utskottet anfört.

3 Kikst/agcn 1975. 19 sami. Nr 28

CU 1975:28

27. beträffande vissa synpunkter på kraftutbyggnad och eldistribution
att riksdagen avslår motionen 1975:1999.

Stockholm den 22 maj 1975

På civilutskottets vägnar
ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s), Wennerfors
(m), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Strömberg i Botkyrka (fp), Högström (s),
Mattsson i Skee (c), Jadestig (s), Claeson (vpk), fru Ingvar-Svensson (c),
herrar Persson i Karlstad (s), Danell (m), Håkansson i Trelleborg (s) och
Andersson i Gamleby (s).

Reservationer

1. beträffande kollektiv mätning av energileveranser m. m. av fru Olsson i Hölö
(c), herrar Wennerfors (m), Åkerfeldt (c), Strömberg i Botkyrka (fp), Mattsson
i Skee (c), fru Ingvar-Svensson (c) och herr Danell (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Vad gäller”
och slutar med ”yrkandet B 4” bort ha följande lydelse:

De i motionerna 905 (c), 1663 (c), 2009 (fp) och 2031 (fp) framförda förslagen
om individuell mätning och debitering av energileveranser har lett utskottet
till följande bedömningar. Frågan om obligatoriska åtgärder bör inte slutligt
prövas i detta sammanhang. I anslutning till vad utskottet nedan (s. 20)
förordar får denna fråga bedömas i det fortsatta arbetet på en revision av
Svensk byggnorm. Vad gäller värmemängdsmätning är enligt utskottets
mening fortfarande vissa problem olösta. Dessa får tas upp i det fortsatta
FoU-arbetet. I övrigt är emellertid betydelsen ur energisparsynpunkt av individuell
mätning så klarlagd att positiva åtgärder bör vidtas inom bostadslångivningens
ram. Utskottet förordar sålunda att anordningar för individuell
mätning och debitering av leveranser av varmvatten, el och gas
skall föreskrivas som förutsättning för bostadslån såväl i nyproduktionen
som vid ombyggnad. I ombyggnadsfallen bör dock med hänsyn till de skilda
förutsättningarna öppnas lämpliga undantagsmöjligheter. Närmare föreskrifter
får beslutas av regeringen. Vad utskottet anfört härom bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande kollektiv mätning av energileveranser m. m. att
riksdagen i anledning av motionerna 1975:905, yrkandet 12,
1663, 2009, yrkandet 11.3, och 2031, yrkandet B 4, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1975:28

2. beträffande ytterligare insatser för snabb tillämpning av ny teknik av herrar
Wennerfors (m), Strömberg i Botkyrka (fp) och Danell (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Den i”

och slutar med ”anses tillgodosett” bort ha följande lydelse:

Prototyp- och demonstrationsverksamheten inom lokalkomfortområdet
bör enligt utskottets mening också täcka de i motionen 2033 (fp) föreslagna
insatserna för att främja tillämpning av ny teknik - värmepumpar, ackumulerande
värmesystem och solenergifångare. Anknytningen till denna
verksamhet är särskilt betydelsefull med hänsyn till sambandet med tekniska
lösningar för små och medelstora värmeanläggningar och till det viktiga
kravet att normgivningsarbetet också skall ta hänsyn till den nya tekniken.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande ytterligare insatser för snabb tillämpning av ny
teknik att riksdagen med bifall till motionen 1975:2033, yrkandet
B 5, som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. beträffande ett tioårsprogram för tilläggsisolering m. m. av herr Strömberg
i Botkyrka (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Kravet
i” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Kravet i motionen 2033 (fp) syftar till att påkalla en samlad och mer
långsiktig bedömning av energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m. m. - en bedömning som görs utifrån ett samtidigt fastlagt mål att under
en tioårsperiod i princip alla hus byggda före år 1960 skall ha nåtts av undersökningar
och åtgärder. Genomförandet av ett sådant program skulle
innebära att huvuddelen av bostadsbeståndet år 1985 fått en energistandard
som huvudsakligen motsvarar nyproduktionens. I den mån de energibesparande
åtgärderna inte blir obligatoriska genom pågående översyn av
Svensk byggnorm måste sålunda aktiva åtgärder vidtas. Det är särskilt betydelsefullt
att fastighetsägarna kan få information samt teknisk och ekonomisk
rådgivning till självkostnadspris. Kommunerna bör därför ställa expertis
med teknisk utrustning - bl. a. värmekameror - till förfogande. En
sådan aktivitet ger också snabbare möjlighet att återföra olika erfarenheter
till det praktiska arbetet och till bedömningar om lämpliga ekonomiska stimulansåtgärder.
Utskottet tillstyrker sålunda motionsförslaget.

dels utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande ett tioårsprogram för tilläggsisolering m. m. att riksdagen
med bifall till motionen 1975:2033, yrkandet B 3, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1975:28

4. beträffande ramar och anslag till vissa energisparande åtgärder av fru Olsson
i Hölö (c), herrar Åkerfeldt (c), Mattsson i Skee (c) och fru IngvarSvensson
(c) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Motionsförslaget
i” och slutar med ”uppsökande verksamhet” bort utgå,

dels den del i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Enligt utskottets”
och slutar med ”yrkandet 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet har vid behandlingen av propositionens förslag om anslag med
326 milj. kr. och förslaget i motionen 2030 (c), yrkandet 5, stannat för följande
bedömningar. Inga grundade invändningar har anförts mot bostadsstyrelsens
beräkning i dagens priser av kostnaderna för att täcka åtgärdsbehovet i det
äldre bostadsbeståndet, ca 11 miljarder kr., och av kostnaderna för åtgärder
i nyproduktionen under den närmaste tioårsperioden, ca 4 miljarder kr.
De åtgärder som grundar denna beräkning är desamma som utskottet ovan
tillstyrkt. En del härav täcks genom egna insatser och bostadslån. Behovet
av lån och bidrag från det särskilda anslaget inom bostadssektorn måste
uppenbarligen för nästa budgetår beräknas som enligt motionen, dvs. till
500 milj. kr. Hänsyn måste också tas till att hittillsvarande långa väntetider
när det gällt beslut kan orsaka att stimulansåtgärderna förlorar i attraktivitet
och ibland även direkt försenar åtgärder som eljest skulle ha vidtagits. Vidare
får hänsyn tas till att även i propositionen förutsatt förstärkt informationsoch
rådgivningsverksamhet kommer att initiera ytterligare ansökningar. Betydelsefull
härvidlag blir också den uppsökande verksamhet kommunen
kan bedriva och de tekniska hjälpmedel, t. ex. termofotografering, som kan
bli ett verksamt medel att bedöma isoleringsstandard såväl i det befintliga
byggnadsbeståndet som i nyproduktionen.

Medelsåtgången för åtgärder i kommunala och landstingskommunala
byggnader har hittills varit låg. Detta förklaras emellertid i första hand av
att den kommunala, årsbudgetanknutna beslutsprocessen inte medger en
så snabb anpassning av åtgärderna som kunde vara önskvärt. Dessa olägenheter
kommer emellertid att få minskad effekt under kommande budgetår,
när tid nu givits för den kommunala investeringsplaneringen. Medelsbehovet
150 milj. kr. får därför bedömas som realistiskt.

Utskottet har inte någon invändning mot att åtgärderna inom bostadsbeståndet
och i kommunala byggnader förs samman till en ram, inom vilken
regeringen har möjlighet att anpassa fördelningen efter växlande behov.
Denna ram bör mot bakgrund av det anförda bestämmas till 650 milj. kr.

För samlingslokalernas del är en höjning av ramen till 10 milj. kr. ytterligare
motiverad av vad utskottet ovan förordat om samordningen med
den löpande bidragsgivningen.

Vad avser statliga lokaler ligger initiativen hos statsmyndigheterna. Dessa
initiativ begränsas endast av tillgången på medel. En ram om 50 milj. kr.
måste anses skälig, särskilt med hänsyn till att staten ur flera synpunkter

CU 1975:28

bör föregå med efterfoljansvärda exempel.

Medel för inte självbärande prototyper och demonstrationsanläggningar
inom lokalkomfortområdet är synnerligen väsentliga för att främja snabb
användning av ny teknik och nya metoder. Även här styrs initiativens omfattning
i första hand av tillgången på medel. Medlen bör vidare beräknas
så att utrymme ges för även initiativ utanför de i propositionen förordade
delaktiviteternas ram. Alltför hårda låsningar bör undvikas, särskilt i initialskedet.
En ram om 12 milj. kr. är med hänsyn därtill realistisk.

En anslagsberäkning enligt vad ovan sagts om delramarna skulle leda
till ett anslag om (650 +10 + 50 + 12 =) 722 milj. kr., en ökning jämfört
med propositionsförslaget med 396 milj. kr.

Vid en bedömning ur allmänna budgetsynpunkter har utskottet funnit
att anslag för bidrag och lån i denna storleksordning är realistiska. Den
sjunkande bostadsbyggnadsvolymen lämnar redan i sig erforderligt utrymme.
Även ur arbetsmarknadssynpunkt är sålunda vidgade aktiviteter inte
endast möjliga utan även önskvärda.

Utskottet förordar sålunda att beräkningen av ramar samt av anslaget
till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. följer förslagen
i motionen 2030 (c), yrkandet 5.

dels utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande ramar och anslag till vissa energibesparande åtgärder
att riksdagen i anledning av regeringens förslag och med
bifall till motionen 1975:2030, yrkandet 5,

a. medger att bidrag och lån för energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet får, utöver tidigare medgivna ramar, beviljas
intill ett belopp av 650 000 000 kr. under budgetåret 1975/76,

b. medger att bidrag och lån för energibesparande åtgärder i
allmänna samlingslokaler får beviljas intill ett belopp av
10 000 000 kr. under budgetåret 1975/76,

c. medger att, utöver tidigare medgiven ram för år 1975, medel
för energibesparande åtgärder inom statliga byggnader ställs
till byggnadsstyrelsens förfogande inom en ram av 50 000 000
kr. under budgetåret 1975/76,

d. medger att bidrag till prototyp- och demonstrationsverksamhet
får beviljas intill ett belopp av 12 000 000 kr. under budgetåret
1975/76,

e. till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m. m. för budgetåret 1975/76 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 722 000 000 kr.,

5. beträffande informations- och utbildningsfrågor samt uppsökande verksamhet
m. m. av herr Strömberg i Botkyrka (fp) som anser att

4 Riksdagen 1975. ] 9 sami. Nr 28

CU 1975:28

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Den i”
och slutar med "obligatoriska ingripanden” bort ha följande lydelse:
Den i propositionen 30 föreslagna kommunala uppsökande verksamheten
på byggnadsområdet har bl. a. förutsatts rikta sig mot undersökning av byggnaders
värmeisolering samt av befintliga värme- och ventilationsanläggningar.
Denna inriktning kan i och för sig godtas. De förslag som förelagts
riksdagen är emellertid allmänt hållna. Som föreslagits i motionen 2033
(fp) och utvecklats i motionen 2031 (fp) (s. 13) bör en kommunal basorganisation
byggas upp för information och rådgivning till självkostnadspris
och för en aktiv upplysningsverksamhet. Denna bör kombineras med en
särskild service- och kontrollverksamhet, vilken lämpligen kan drivas genom
skorstensfejarorganisationen - en verksamhet som då särskilt riktas på skötsel
och kontroll av värmeanläggningar. Särskilda åtgärder för att initiera
och stödja en här skisserad verksamhet bör vidtas från statens sida. Därmed
tillgodoses i väsentliga delar även syftet med motionerna 905 (c), yrkandet
6, 1678 (c), 1795 (c) och 2009 (fp), yrkandet 11.5.

dels utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande informations- och utbildningsfrågor samt uppsökande
verksamhet m. m. att riksdagen med bifall till motionen
1975:2033, yrkandena B 1-2, och med anledning av regeringens
förslag samt motionerna 1975:905, yrkandet 6, 1678, 1795 och
2009, yrkandet 11.5, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

6. beträffande vidgad tillståndsplikt enligt 136 a § byggnadslagen av herrar
Wennerfors (m) och Danell (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”helt tillgodosett” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den i motionen 2029 (m) gjorda bedömningen
att lagförslaget inte bör antas. Redan på principiella grunder måste lagförslag
av denna typ bestämt avvisas. Det kan nämligen ifrågasättas om en lagstiftning
av denna fullmaktskaraktär är förenlig med nu gällande lagstiftningsprinciper.
Här bör noteras att förslaget inte granskats av lagrådet. En
tillämpning av ett föreslaget stadgande måste innebära att ett intresse att
motverka ökad energiförbrukning vägs mot de närings- och arbetsmarknadspolitiska
intressena. Om denna vägning har i motivtexten inte sagts
annat än att båda de motstående intressena har stor tyngd. Ett minimikrav
är att kriterierna för denna avvägning preciseras motivledes så att riksdagen
i förväg kan bedöma förslagets reella innehåll. Det i propositionen framlagda
förslaget kan inte uppfattas på annat sätt än som en begäran om en fullmakt
in blanco för regeringen att hindra tillkomsten av viss energikrävande industri.
Ett bifall till förslaget skulle sålunda öppna möjlighet till en regeringens
etableringskontroll över väsentliga delar av näringslivet. Regler om

CU 1975:28

prövning av energikonsumtionen inom industrin måste föregås av en utredning
som kan lämna förslag till preciserade kriterier för en statlig prövning.
Endast om det visar sig möjligt att göra sådana objektiva preciseringar
kan en lagstiftning övervägas. Behovet av en projektinriktad prövning kan
emellertid inte anses primärt. Statsmakterna har ju redan nu kontroll över
energiproduktionens storlek och därmed även över den därav givna begränsningen
av förbrukningen. Lagförslaget avstyrks sålunda i denna del.
Därav följer att även motionen 905 (c), yrkandet 11, avstyrks.

dels utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande vidgad tillståndsplikt enligt 136 a § byggnadslagen
(1947:385), tystnadsplikt m. m., att riksdagen

a. med bifall till motionen 1975:2029, yrkandet 7 i motsvarande
del, och med anledning av regeringens förslag samt med avslag
på motionen 1975:905, yrkandet 11, antar det i bilaga 1 härvid
fogade förslaget till lag om ändring i byggnadslagen (1947:385)
i vad det däri angetts som reservanternas förslag,

b. med bifall till motionen 1975:2029, yrkandet 7 i vad det
inte behandlats under a., icke antar det vid propositionen
1975:30 fogade förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen
(1969:3871

7. beträffande handläggningen av ärenden om tillstånd enligt 136 a § byggnadslagen
av herr Strömberg i Botkyrka (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Vad angår”
och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är tillämpningen av 136 a § BL av central betydelse
för den löpande preciseringen av riktlinjer för den fysiska riksplaneringen
och för energiplaneringen. Så långt det är möjligt bör dessa riktlinjer
preciseras av riksdagen. När det gäller avgörandet av ett enskilt ärende
bör denna allmänna princip leda till att förutsättningar skapas för att få
så stor insyn som möjligt och en klar redovisning av motstående intressen.
Enligt utskottets mening bör därför i enlighet med förslaget i motionen
2033 (fp), yrkandet A, inrättas en särskild nämnd för handläggning av hithörande
frågor. Det nuvarande remissförfarandet kan därmed, när så erfordras,
kompletteras med synpunkter som anförs av i nämnden ingående
fristående experter och framför allt med synpunkter som nämnden kan
tillföras vid offentliga hearings med allmänhet, miljögrupper och andra experter.
En sådan handläggningsordning skulle dels fördjupa beslutsunderlaget,
dels förankra synpunkterna i levande opinioner. Det slutliga avgörandet
får som nu tillkomma regeringen, som sålunda har att axla det politiska
ansvaret.

dels utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande handläggningen av ärenden om tillstånd enligt

CU 1975:28

136 a i? byggnadslagen att riksdagen med bifall till motionen
1975:2033, yrkandet A, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

8. beträffande utformningen av vissa byggnadsnormer m. m. av herr Strömberg
i Botkyrka (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med "Utskottet
ansluter” och slutar med ”gällande krav” bort ha följande lydelse:

Även om riksdagen sålunda inte nu kan och bör ta direkt ställning till
utformningen av Svensk byggnorm i dessa hänseenden är det emellertid
väsentligt att här ges uttryck för önskad inriktning av det fortsatta normarbetet.
Riksdagen bör därför i enlighet med förslaget i motionen 2033
(fp), yrkandet B 4, uttala sig för ett snabbt införande av sådana normer
som leder till installation av treglasfönster och till bättre isolering i nyproducerade
bostäder och till installation av rumstermostater i nyproducerade
småhus. Med ett sådant uttalande tillgodoses också motionen 2030
(c), yrkandet 8.

dels utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande utformningen av vissa byggnadsnormer m. m. att
riksdagen med bifall till motionen 1975:2033, yrkandet B 4,
och med anledning av motionerna 1975:289, yrkandet 4, 905,
yrkandet 10, 2009, yrkandena II. 1, 2 och 6, och 2030, yrkandet
8, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande älvsträckor m. m. inom det södra utredningsområdet som tills
vidare skall omfattas av särskilda riktlinjer för den fysiska riksplaneringen av herrar
Bergman i Göteborg (s), Lindkvist (s), Högström (s), Jadestig (s). Persson
i Karlstad (s), Håkansson i Trelleborg (s) och Andersson i Gamleby (s) som
anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Vad därefter”
och på s. 29 slutar med ”här ovan” bort ha följande lydelse:

Vad därefter angår vilka älvsträckor m. m. inom det södra utredningsområdet
som tills vidare skall undantas frän tillåtlighetsprövning enligt eljest
gällande regler har utskottet funnit sig kunna helt godta propositionsförslaget.
Utgångspunkterna för denna bedömning har varit följande.

Det gäller att göra en avvägning mellan behovet att utnyttja vattenkraft
för elproduktion och önskemålen att begränsa exploateringen av orörda områden.
Planeringsmålet i fråga om utnyttjandebehovet i tidsperspektivet fram
till år 1985 har i propositionen och motionerna 2030 (c) (s. 18) och 2031
(fp) (s. 31) angetts som energitillskott om 5 TWh/år. I motionen 2029 (m)
(s. 15) anförs att motionärerna i och för sig inte utesluter en utbyggnad
av den i propositionen förordade omfattningen. Företrädare för en riksdagsmajoritet
har sålunda i denna del enhetliga bedömningar. Därefter fram -

CU 1975:28

komna omständigheter talar ytterligare för vikten av att tillgodose behovet
av elektrisk energi ur inhemska och kontinuerliga källor.

Det energitillskott som kan erhållas från områdena söder om Klarälven/Dalälven
har obestritt uppskattats till 0,6 TWh/år. För det norra utredningsområdets
del är bedömningarna hittills begränsade till att vid nuvarande
förhållanden ekonomiskt utbyggnadsvärd vattenkraft i de fyra hittills
orörda större älvarna motsvarar ca 16 TWh/år medan det skulle kunna
nyttiggöras ytterligare drygt 5 TWh/år i de redan utbyggda älvarna och
knappt 3 TWh/år i skogsälvarna. För det södra utredningsområdets del
har i den Sehlstedtska utredningen bedömts kända eller tänkbara projekt
om ca 7 TWh/år. Därtill kommer uppskattningen att på grund av senare
inträffade förhållanden ytterligare vattenkraft om ca 2 TWh/år skulle kunna
anses utbyggnadsvärd i detta område.

Vad utskottet nu har att i första hand bedöma är i vilken mån vissa
av den Sehlstedtska utredningen bedömda projekt redan nu kan tills vidare
undantas från eljest gällande tillåtlighetsprövning — tillåtlighetsprövning vid
domstol eller hos regeringen. I flera motioner - 2029 (m) (s. 15), 2030 (c)
(s. 17), 2031 (fp) (s. 19) - har tvekan yppats om lämpligheten av att göra
en bedömning i denna del innan utredningsmaterialet beträffande det norra
området föreligger. Denna tvekan är i och för sig förståelig. Utskottet vill
emellertid mycket kraftigt betona att en gränsdragning mellan, å ena sidan,
projekt som tills vidare undantas från slutlig prövning och, å andra sidan,
projekt som överlämnas till domstolsprövning enligt vattenlagens tillåtlighetsregler
eller till regeringens prövning ur även allmänna planeringssynpunkter
inte innebär ett ställningstagande till om ett enskilt projekt kommer
att tillåtas eller inte. Även om ett projekt tillförs den senare kategorin kommer
tillåtligheten sålunda att prövas - vid markerade konfliktfall även ur
allmänna planeringssynpunkter.

Ett riksdagens beslut om vilka projekt som tills vidare skall undantas
från slutlig prövning innebär sålunda följande. I vissa fall har bedömningar
av den typ som används inom den fysiska riksplaneringen lett till att, i
avvaktan på fortsatt utredning, utbyggnad kan avvisas utan den noggrannare
prövning som görs i ett vattenmål eller i ett tillståndsärende hos regeringen.
Denna utgångspunkt måste vara grundläggande för beredningen av ett
nämnt riksdagsbeslut.

Mot bakgrund av det anförda har utskottet funnit att en fördelning av
de i den Sehlstedtska utredningen bedömda projekten på endera av de två
nämnda kategorierna mycket väl kan göras nu i tidsperspektivet fram till
en prövning av såväl det norra som södra utredningsområdet. De i motionerna
2030 (c) och 2034 (vpk) framförda yrkandena om avslag på förslaget
i propositionen avstyrks därför. Det bör i detta sammanhang ytterligare
framhållas att propositionen inte - som den uppfattats i motionen 2030
(c) - innebär en begäran om prövningsfullmakter för regeringen. Den innebär
tvärtom att regeringen, i enlighet med dess tidigare föreslagna och av riks -

CU 1975:28

dagen godtagna principer för den fysiska riksplaneringen, till riksdagen hänskjutit
ytterligare frågor om riktlinjer för riksplaneringen.

Vad därefter angår en gränsdragning inom det av den Sehlstedtska utredningen
bedömda materialet mellan projekt som skall täckas av riksplaneringens
riktlinjer och projekt som skall ytterligare prövas av domstolar
eller av regeringen har utskottet gjort följande bedömningar. Den Sehlstedtska
utredningen har enligt direktiven rangordnat och klassificerat projekten
dels med hänsyn till deras effekter på bevarandeintressena, dels efter en
avvägning där hänsyn tagits till såväl bevarande- som kraftintressen. 1 de
fall där mycket stora bevarandeintressen redovisats har projektens olika lönsamhet
inte påverkat rangordningen - ett särskilt hänsynstagande till dessa
bevarandeintressen. Den slutliga, sammanfattande rangordningen omfattar
klasserna 0-4, där de inte särskilt bedömda om- och tillbyggnadsprojekten
placerats i klass 0 och i klass 4 placerats de projekt där inte ens en stor
kraftnytta kunnat uppväga bevarandeintressena.

Enighet råder om att projekt i de sammanvägda klasserna 3 och 4, i
den bedömning som görs nu, skall omfattas av den fysiska riksplaneringens
bevaranderiktlinjer. Propositionens förslag i denna del tillstyrks sålunda.
Härvid tillgodoses även motionen 412 (c) helt och motionen 2037 (c, fp)
delvis.

Av projekt som förts till klass 2 berörs älvsträckor med påtagliga bevarandevärden,
vilka dock inte har sådan omfattning att projekten ansetts
böra föras till klass 3. Till klass 2 har även förts vissa projekt som kan
påverka mer betydande bevarandevärden men som kan inskränkas så att
skadeverkningarna begränsas till en tolerabel nivå. I motionerna 2030 (c)
och 2034 (vpk) har föreslagits att även projekten inom denna klass bör
täckas av genom riksplaneringen skyddande riktlinjer. Enligt utskottets mening
är de projekt som omfattas av utredningens sammanvägda klass 2
av inbördes olika karaktär. Bevarandeintressena (år sin betoning genom omständigheter
utanför riksplaneriktlinjernas område som bäst kan bedömas
enligt vattenlagens tillåtlighetsregler eller ur de allmänna planeringssynpunkter
som regeringen har möjlighet att anlägga. Bland exempel
på sådana projekt kan nämnas en utbyggnad av Sölvbackaströmmarna där
vattendomstolen ansett att vattenlagens regler skulle hindra ett utbyggnadstillstånd.
Detta ärende ligger nu under regeringens prövning och förutsätts
självfallet liksom övriga projekt behandlas med hänsyn till klargjorda bevarandeintressen.
Vad ovan sagts innebär också att skäl inte finns att anta
att ett i propositionen föreslaget beslut måste anstå tills alla utredningsresultat
föreligger. En annan fråga är innehållet i det slutliga ståndpunktstagande
i tidsperspektivet fram till år 1985 som enligt ovan föreslagits. Med hänsyn
till det anförda tillstyrker utskottet sålunda regeringens förslag även i denna
del. Det bör i klarhetens intresse betonas att ett sådant ställningstagande
inte innebär ett beslut om utbyggnad av dessa projekt.

De av utredningen till klass 1 förda projekten är samtliga sådana som

CU 1975:28

bedömts skada måttliga bevarandevärden och därför kan behandlas i vanlig
ordning. 1 flertalet fall torde dessa projekt enligt utredningsmannens mening
inte behöva prövas av regeringen. Genom förslaget i propositionen undantas
dock projektet Malungsfors 1 tills vidare och i avvaktan på ytterligare utredning.
I motionen 2030 (c) (s. 18) föreslås att inom denna klass från slutlig
prövning i eljest gällande ordning fram till år 1978 undantas projekten Viforsen
och Granboforsen. Någon särskild motivering därför har inte förts
fram i motionen. Utskottet har i denna del inte funnit anledning till erinran
mot utredningsmannens allmänna bedömningar. De argument som förts
fram under utskottsbehandlingen har i allt väsentligt karaktär av sådana
värderingar eller grunder för yrkanden om skyddsåtgärder - eller eventuellt
om ersättning - som prövas i ett vattenmål. Enligt utskottets mening bör
därför projekten inom utredningsklassen 1 - utom Malungsfors I - överlämnas
för den tillåtlighetsprövning i eljest gällande ordning som avsetts
täcka även allmänna planeringssynpunkter och sålunda utan att omfattas
av särskilda riktlinjer inom den fysiska riksplaneringens ram i nu aktuellt
hänseende.

Det bör enligt utskottets mening även som en sammanfattning i denna
del ytterligare betonas att riksdagen genom att lämna visst projekt eller
viss älvsträcka utanför den fysiska riksplaneringens riktlinjer inte tar ställning
för utbyggnad därav. Det innebär i stället att denna prövning bedömts
böra göras med hänsyn även till sådana omständigheter som bör ytterligare
belysas före dom i vattenmål eller före ett regeringens ställningstagande.
Allmänt sett bör riksdagens ställningstaganden i liknande frågor begränsas
till beslut om riktlinjer av riksplaneringskaraktär och inte ledas in på prövningsteman
där domstolar och regeringen bör handha tillämpningen av riksdagens
beslut. I den mån grunderna för denna tillämpning anses otillfredsställande
får fråga väckas om ändring i vattenlagens tillåtlighetsregler respektive
av grunderna för regeringens prövningsbefogenheter. Ett enhälligt
civilutskott har tidigare (CU 1972:35 s. 28) strukit under att konkreta, enskilda
avgöranden inom riksplaneringens ram inte bör tas upp i riksdagen,
vilken ansågs böra ta upp de allmänna principfrågorna.

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Utskottets
ställningstaganden” och slutar med ”ett krafttillskott” bort utgå,

dels utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande älvsträckor m. m. inom det södra utredningsområdet
som tills vidare skall omfattas av särskilda riktlinjer för
den fysiska riksplaneringen att riksdagen med bifall till regeringens
förslag och motionerna 1975:412 och 2037, yrkandet
1 (delvis) samt med avslag på motionerna 1975:1850, 1964,
2029, yrkandet 5 i vad det inte behandlats ovan, 2030, yrkandet
9 (delvis), 2033, yrkandet D, 2034, yrkandet 5 (delvis), och
2036 godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

CU 1975:28

Särskilt yttrande

beträffande den fortsatta utbyggnaden av vattenkraften av herr Claeson (vpk)
som anför:

Vpk har i motion 1975:2034 föreslagit att riksdagen skall förbehålla sig
prövningsrätten när det gäller fortsatt utbyggnad av vattenkraften men har
därmed inte avsett icke kontroversiella utbyggnader som av Sehlsteotska
utredningen rangordnats i klasserna 0 och 1. Vid utskottsbehandlingen har
vpk:s synpunkter i väsentlig grad tillgodosetts genom uttalanden och ställningstaganden
i betänkandet. Sålunda görs viktiga undantag beträffande
slutlig tillåtlighetsprövning för olika kontroversiella projekt och hänsyn har
tagits till bl. a. yrkanden i motionerna 2036 (Värsjö vid Klarälven) och 1964
(Sölvbacka i Ljungan).

Den nuvarande energisituationen får inte leda till förhastade och kortsiktiga
beslut beträffande ytterligare vattenkraftsutbyggnad. I huvudsak bör
därför under de närmaste åren en koncentration ske till effektutbyggnad
i redan existerande anläggningar.

Miljökraven måste upprätthållas även i sådana fall där ekonomiska skäl
kan anföras för en prutning på miljöhänsyn. Bevarandevärdena, knappheten
på outbyggda älvsträckor, rörligt friluftsliv, fiske, kulturminnesvård, landskapsbildning
och forskning kräver en stark återhållsamhet med nya utbyggnader.

Sysselsättningssynpunkterna, som ofta anförs som motiv för kraftverksutbyggnader,
får inte heller vara avgörande. Som regel är det fråga om
en kortare tids sysselsättning för ett relativt litet antal människor från de
orter som berörs.

CU 1975:28

Motionsyrkandenas behandling

Motion	Yrkande	Utskottets	Utskottets	Reserva-	Särskilt
(nr)		yttrande	hemställan	tion	yttrande
		(s.)	(punkt)	(nr)	(nr)
60 (s)	2	28	26
	3	28	26
289 (fp)	4	22	23	8
412 (c)		25-28	25	9
905 (c)	5	13	16
	6	16-17	18	5
	10	22	23	8
	11	20	20	6
	12	8-10	8	1
1663 (c)		8-10	8	1
1678 (c)		16-17	18	5
1768 (fp)		11	11
1795 (c)		16-17	18	5
1850 (fp)		25-28	25	9
1964 (c, m, vpk)		25-28	25	9	1
1999 (m)		30-31	27
2009 (fp)	11.1	22	23	8
	II.2	22	23	8
	11.3	8-10	8	1
	11.4	7-8	5
	II.5	16-17	18	5
	II.6	22	23	8
2029 (m)	5	25-28	24 a, 25	9
	6	25-30	26
	7	19-20	20	6
2030 (c)	5	13-14	17	4
	8	22	23	8
	9	24-28	24 a, 25, 26	9
2031 (fp)	B 4	8-10	8	1
2033 (fp)	A	21	21	7
	B 1	16-17	18	5
	B 2	16-17	18	5
	B 3	12	15	3
	B 4	22	23	8
	B 5	12	14	2
	C	24	26
	D	24-28	25	9
2034 (vpk)	5	24-28	24 a, 25, 26	9	1
2035 (c)		25-29	26
2036 (vpk)		25-28	25	9	1
2037 (c, fp)	1	25-28	25	9
	2	29	26
2038 (s)		7	4

CU 1975:28

Bilaga 1

Förslag till

Lag om ändring i byggnadslagen (1947:385)

Regeringens av utskottet tillstyrkta för- Reservanters förslag

slag

Härigenom föreskrives i fråga om byggnadslagen (1947:385)'

dels att 8 § skall upphöra att gälla,
dels att i 1, 10-11, 13-16, 26, 27,

34, 36-38, 45, 53, 55, 59, 62, 67, 70,

73, 77, 79, 87, 108-110, 113, 115,

127-133, 136, 149, 150, 158 och
168 SS ordet ”Konungen” i olika
böjningsformer skall bytas ut mot
”regeringen” i motsvarande form
och i 55, 57, 74 och 118 SS ordet
”kronan” skall bytas ut mot ”staten”,

dels att 136 a och 147 SS skall ha
nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf 147 a S av nedan angivna
lydelse.

dels att i 1, 10-11, 13-16, 26, 27,
34, 36-38, 45, 53, 55, 59, 62, 67, 70,
73, 77, 79, 87, 108-110, 113, 115,
127-133,136,147, 149,150, 158 och
168 SS ordet ”Konungen” i olika
böjningsformer skall bytas ut mot
”regeringen” i motsvarande form
och i 55, 57, 74 och 118 SS ordet
”kronan” skall bytas ut mot ”staten”.

Nuvarande lydelse

136

Är valet av plats för industriell eller
liknande verksamhet av väsentlig
betydelse för hushållningen med
landets samlade mark- och vattentillgångar,
skall verksamhetens lokalisering
prövas av Konungen. Konungen
föreskriver vilka slag av sådan verksamhet
som skall underkastas Konungens
prövning och kan även föreskriva
sådan prövning beträffande viss
verksamhet som avses i första punkten.

Regeringens av utskottet tillstyrkta förslag iS Tillkomsten

och lokaliseringen av
industriell eller liknande verksamhet,
som är av väsentlig betydelse för
hushållningen med energi eller med
landets samlade mark- och vattentillgångar,
skall prövas av regeringen
i den omfattning som nedan säges.

' Lagen omtryckt 1972:775

CU 1975:28

Nuvarande lydelse

Tillstånd enligt första stycket till
lokalisering får meddelas endast om
kommunen tillstyrkt detta.

Konungen kan föreskriva villkor för
tillgodoseende av allmänna intressen.

Regeringens av utskottet tillstyrktaförslag Nyanläggning

av följande slag av
verksamhet skall prövas, nämligen

1. järn- och stålverk, metallverk
och ferrolegeringsverk,

2. sågverk med en årlig produktionskapacitet
överstigande 50 000 m'
sågade trävaror, träsliperi, pappersbruk
och cellulosafabrik,

3. fabrik för framställning av oorganiska
eller organiska kemikalier eller
av petrokemiska produkter i övrigt,

4. fabrik för raffinering av råoljor,

5. atomkraftanläggning,

6. anläggning för upparbetning av
atombränsle,

7. ångkraftanläggning och annan
anläggning för eldning med fossilt
bränsle med tillförd effekt överstigande
500 megawatt,

8. fabrik för framställning av gödselmedel,

9. cementfabrik.

Finner regeringen för visst fall att
verksamhet som avses i andra stycket
ej är av den betydelse som i första
stycket säges, kan regeringen medgiva
undantag från prövningsskyldigheten.

Utvidgning av sådan verksamhet
som anges i andra stycket skall prövas
om regeringen i visst fall beslutar härom.

Nyanläggning eller utvidgning, som
gäller verksamhet som avses i första
stycket, skall i annat fall än som anges
i andra och fjärde styckena prövas om
regeringen i visst fall beslutar härom.

Tillstånd enligt forsta stycket får
meddelas endast om kommunen
tillstyrkt detta.

Tillstånd kan förenas med villkor
för tillgodoseende av allmänna intressen
och göras beroende av att sa -

CU 1975:28

Nuvarande lydelse

Tillstånd kan göras beroende av att
saken inom viss tid fullfoljes genom
ansökan till koncessionsnämnden
för miljöskydd i den ordning som
föreskrives i miljöskyddslagen
(1969:387).

Regeringens av utskottet tillstyrkta förslag ken

inom viss tid fullföljes genom
ansökan till koncessionsnämnden
för miljöskydd i den ordning som
föreskrives i miljöskyddslagen
(1969:387).

Reservanters förslag
(ej ändring)

147 §

Den som företager nybyggnad eller annan åtgärd i strid mot förbud som
meddelats i denna lag eller med stöd av lagen dömes till böter. Äro omständigheterna
synnerligen försvårande, må till fängelse i högst sex månader
dömas.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
åsidosätter villkor som Konungen
meddelat med stöd av
136 a § tredje stycket, så att allmän
rätt kan kränkas, dömes till böter eller
fängelse i högst ett år.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
åsidosätter villkor som regeringen
meddelat med stöd av 136 a §
sjunde stycket, så att allmän rätt kan
kränkas, dömes till böter eller fängelse
i högst ett år.

Reservan ters förslag
(ej ändring)

Regeringens av utskottet tillstyrkta förslag 147

a S

Den som hos myndighet tagit befattning
med ärende som avses i 136 a §
får ej obehörigen yppa yrkeshemlighet,
som därigenom blivit känd för honom,
eller driftanordning, affärsförhållande
elter förhållande av betydelse för landets
försvar varom han därigenom fått
kännedom.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot bestämmelserna i
första stycket dömes till böter eller
fängelse i högst ett år. Allmänt åtal får
väckas endast om målsäganden anger
brottet till åtal eller åtal är påkallat
från allmän synpunkt.

CU 1975:28

Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

147 a i; andra stycket skall upphöra att gälla vid utgången av år 1975.
Bestämmelserna skall dock även fortsättningsvis tillämpas beträffande gärning
som begåtts dessförinnan.

Ur SOU:1975:22. Utredningsmannens rangordning av redovisade projekt.

Tabellen redovisar kraftproduktionstillskott (GWh/år) i de olika klasserna i utredningsmannens rangordning, fördelat på skilda värderingsgrupper från
kraftsynpunkt (romerska siffror). Klass 4 anger högsta bevarandevärde, klass 0 avser om- och tillbyggnadsprojekt som inte bedömts vare sig från kraftsynpunkt,
bevarandesynpunkt eller i utredningsmannens sammanvägning. I värderingen från kraftsynpunkt anger I högsta värde. Siffror inom parentes efter projektnamnet
avser projektets placering i den sammanvägda bevarandevärderingen.

	1	II	lil	IV
4	Handöl m Blåhammarmyren		Halla (4)	260	Tyttbo (4)	105	Gysinge (4)	105
	regi(4)	446	Gevsjöströmmen m Gevsjön		Landverk m Ann regi (4)	116	Areälven i övrigt (4)	191
			regi (4)	209	Borgforsen (4)	90	Ammerån uppströms Borg-
			Ristafallen (4	187			forsen (4)	211
			Hosjö m regi Anasjön-
			Bredsjön regi (4)	161
2 081		446“		817		311		507
3b	Broforsen m Vikarsjö-		Klarabro (4)	190	Ulen-Rengen regi (3)	100	Malungsfors II Appelbo (3)	85
	systemet regi (4)	152			Ldsoxforsen (3)	73	Havem ersätter regi
	Linsellborren (4)	150					damm (3)	22
	Ammeråns överledning (4)	90					Kölsillre (3)	43
							Toskströmmen m Valsjön
							regi (3)	57
1 062		392		190		173		307
3 a	Strängsforscn (4)	205	Kvarnholsforsen m Bysjön
	Mellanljusnan (3-4)	740	regi (3)	35
			l änforsen (3)	100
1 080		945		135		~Ö		~0
2			Sölvbacka (3)	77	Värsjö (3)	90	Härjeåsjön regi (2)	18
			Mattmar (2)	100	Veman regi (2)	148	Kingarna regi (2)	22
			Djurforsen (3)	35	Hamre skans regi (2)	133	Häggsjön i Hårkan regi (2)	21
					Långforsen-Litsnäset (3)	210
					Abervattnet regi (3)	24
					Högfors (2)	J2
931		~Ö		212		658		“6l
1			Avesta Lillfors (2)	110	Malungsfors I (2)	78	Lidforsen (1)	30
			Mockfjärd tillbyggnad (2)	30	Halvfari (1)	90	Skivsforsen (1)	45
			Granboforsen (2)	100	Viforsen (2)	55	Smedjemorasjön regi (1)	28
					Torrön, Juveln, Anjan, ut-		Olingsjön regi (1)	10
					nyttjar bef regi dammar (1)	147	Korsvattenän utnyttjar bef
							regi damm (1)	33
							Rönnöfors ersätter damm (1)	11
767		~Ö		240		370		157
0	l.d stor seri	3	Avesta Storfors tillbyggnad	105	Nederede -Skallböle till-		Storsjötunneln m
	Letten tillbyggnad	0	Näs tillbyggnad	62	byggnad	65	Hissmofors-
	1-orshuvud - Domnarvet		Untra och Älvkarleby		Matfors bef kraftv		Kattstrupeforscn tillb.	60
	tillbyggnad	168	tillbyggnad	125	utrives ev	100	Krångede-Stadslorsen
1 185							tillbyggnad	497

GOTAB 75 9538 S Stockholm 1975

1 VUOJATATNO

2 T ARRA JÅKKÅ OCH KAHAJÅKKÅ

3 RAPAÄTNO OCH S1TOÄTNO
A PÄRLÄLVEN

5 ÖVRE SKELLEFTEÄLVEN OCH RUONEKJÅKKÅ

6 BARTAURE

7 LA1SÄLVEN

8 TÄRNAÅN

9 ÖVRE JUKTÅN

10 VAPSTÄIVEN

11 ÖVRE VOJMÅN
11 RANSARÅN

13 MARSÅN

14 LEJARÄLVEN

15 STORÅN

16 ÄREÄLVEN

17 HOSJÖ OCH DAMMÄN

18 ÖVRE HÅRKAN (Ulen-Renken och TosksVrönwen)

19 NEDRE HÅRKAN UTOM HÖGFORS

20 AMMERÅN

21 MELLERSTA LJUNGAN (Havtrn och
Kölsillre)

22 HÄRJEDALSLJUSNAN (Broforsen och
Linstllborren)

23 MELLANLJUSNAN (Kasteln - Edinge)

24 ÖVRE OCH MELLERSTA VÄSTERDALALVEN 25

NEDRE VÄSTERDALÄLVEN
(Kvamhol&Forsen och FänForsen)

26 NEDRE DALÄLVEN (TyHho och
Gysinge)

27 ÖVRE KLARÄLVEN (SErängforse*
och Klarahro)

MCA »
KAUXÄLVEN

*.» tornealven
1 o LULEÅLVEN

tVINDELALVEN

n^PITEÄLVEN

>SKELLEFTEÄLVEN

(16)


1©

' UMEALVEN

ÅN&ERMANÄLVEN

' INDALSÄLVEN
LJUNGAN

‘ LJUSNAN

Vildmarksområden
Undantagna huvudälvar
Opåverkade källflöden
Klass 3 och 4
Klass 2

dalalven

KLARÄLVEN

Motionsförslag ang&ende vattenkraften med anledning av propositionen 1975:30 om energihushållningen m. m.

1 Torne och Kalix älvar	905, 2029, 2033, 2034	36 Långseleån-Rörströmsälven	2034
2 Råne älv	2034	(outbyggda delar)
3 Källflöden till Stora Lule älv	905, 2033, 2034	37 Saxälven (outbyggda delar)	2034
4 Petsaure	2034	38 Flåsjöån	2034
5 Vietas	176	39 Lejarälven	905, 2033, 2034
6 Jaurekaska	176	40 Storån	905, 2033, 2034
7 Källflöden till Lilla Lule älv	905, 2033, 2034	41 Meåforsen	2034
8 Pärlälven	905, 2033, 2034	42 Åreälven (outbyggda delar)	2034
9 Flarkån	2034	43 Mattmar	2029, 2030, 2033, 2034
10 Piteälv	905, 2029, 2033, 2034	44 Hosjö och Dammån	2034
11 Åbyälven (outbyggda delar)	2034	45 Granboforsen	2030
12 Byskeälven	2034	46 Nedre Långan	2029, 2030, 2033, 2034
13 Kågeälven	2034	47 Övre Hårkan	2034
14 Övre Skellefteälven och Ruonekjåkkå	905, 2033, 2034	48 Åbervattnet	2029, 2030, 2033, 2034
15 Bartaure	905, 2033, 2034	49 Kingarna	2029, 2030, 2033, 2034
16 Bergnäs-Slagnäs	2034	50 Häggsjön	2029, 2030, 2033, 2034
17 Malån	2034	51 Nedre Hårkan	2034
18 Petikån	2034	52 Ammerån	2034
19 Kärsbäcken	2034	53 Nedre Indalsälven	632, 1675
20 Bureälven (outbyggda delar)	2034	54 Sölvbacka	1850, 1964, 2029, 2030, 2033
21 Rickleån (outbyggda delar)	2034	55 Havern-Kölsillre	2034
22 Sävarån (outbyggda delar)	2034	56 Viforsen	2030
23 Vindelälven	905, 2029, 2033, 2034	57 Halvfari	2034, 2037
24 Övre Juktån	905, 2033, 2034	58 Härjedalsljusnan	2034, 2037
25 Övre Umeälven	905 (delvis), 2033 (delvis) 2034	59 Vemån	2034, 2037
26 Öreälven (outbyggda delar)	2034	60 Härjeåns regleringar	2029, 2030, 2033,2034, 2037
27 Lögdeälven	2034	61 Mellanljusnan	2034, 2037
28 Gideälven (outbyggda delar)	2034	62 översta och mellersta Västerdalälven	2030, 2034 (Malungsfors 1)
29 Moälven (outbyggda delar)	2034	(outbyggda delar)
30 Nätraån (outbyggda delar)	2034	63 Nedre Västerdalälven	2034
31 Vapstälven	905, 2033, 2034	64 Djurforsen	2029, 2030, 2033,
32 Vojmån (outbyggda delar)	905 (delvis), 2033 (delvis) 2034	65 Nedre Dalälven	2034
33 Ransarån-Saxån (outbyggda delar)	905, 2033, 2034	66 Övre Klarälven	2034
34 Marsån	905, 2033, 2034	67 Värsjö	2029, 2030, 2033, 2036
35 Åseleälven	2034	68 Edsforsen	2035

176 s, 632 fp, 905 c, 1850 fp, 1964 c, m, vpk, 2029 m, 2030 c, 2031 fp, 2033 fp, 2034 vpk, 2035 c, 2036 vpk, 2037 c.

CU 1975:28 Bilaga 4

ånny 1 & T

KALIXAIVEN
fe. TöRMEÄUIEH

« LULEÄLVEN

23 ,

,32

,36

'20

i48

28'

umeälveN

.52

29'

.58

(59

'60

LJUSNAN

,66

.67

.68

CU 1975:28 Bilaga 4