om en överenskommelse angående Sölvbackaströmmarna (prop. 1980/81:26) (Betänkande 1980/81:CU3 Civilutskottet)

CU 1980/81:3

Civilutskottets betänkande
1980/81:3

om en överenskommelse angående Sölvbackaströmmarna (prop.
1980/81:26)

Propositionen

Regeringen föreslår genom proposition 1980/81:26 riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att godkänna en överenskommelse med Trångfors
AB om en begränsad utbyggnad av Sölvbackaströmmarna enligt det
av justitiekanslern framlagda minimitappningsalternativet med de justeringar
som kan bli erforderliga vid den fortsatta behandlingen av vattenmålet,

2. till Ersättning till Trångfors AB m. m. under tionde huvudtiteln på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 69700000 kr.,

3. godkänna de riktlinjer beträffande vattenkraftutbyggnad i Ljungans
vattensystem uppströms Storsjön som förordats i regeringsprotokollet.

Motionerna m. m.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1980181:

51 av Per Bergman m.fl. (s) vari föreslås

1. att riksdagen avslår regeringens förslag i prop. 1980/81:26 i vad de
gäller

a. att bemyndiga regeringen att godkänna viss överenskommelse med
Trångfors AB,

b. att anvisa ett reservationsanslag till Ersättning till Trångfors AB
m. m.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen i
enlighet med riksdagens tidigare beslut snarast bör fullfölja förhandlingarna
med Trångfors AB med sikte på en överenskommelse som innebär att
Sölvbackaströmmarna inte byggs ut samt att ett samlat förslag därefter bör
föreläggas riksdagen,

3. att riksdagen godkänner de av jordbruksministern förordade riktlinjerna
beträffande Ljungans vattensystem uppströms Storsjön,

54 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen avslår propositionen 1980/81:26 vad gäller bemyndigande
för regeringen att godkänna en överenskommelse om en begränsad
utbyggnad av Sölvbackaströmmarna,

2. att riksdagen i konsekvens härmed avslår förslaget om ett reservationsanslag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att tidigare

I Riksdagen 1980181. 19 sami. Nr 3

CU 1980/81:3

uppdrag om förhandlingar i syfte att förhindra en utbyggnad av Sölvbackaströmmarna
snarast bör fullföljas,

4. att riksdagen godkänner de förordade riktlinjerna beträffande Ljungans
vattensystem ovanför Storsjön,

55 av Eivor Nilson (c) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar begära att regeringen ger länsstyrelsen i Jämtlands
län i uppdrag att utarbeta ett handlingsprogram för att öka den
långsiktiga sysselsättningen i Ljungdalen och Storsjö,

2. att riksdagen beslutar begära att regeringen ställer särskilda medel till
förfogande för länsstyrelsen i Jämtlands län för att genomföra nämnda
handlingsprogram.

Arbetsmarknadsutskottet har avgett yttrande över den sistnämnda motionen
(bilaga).

Tidigare beslut m. m.

Regeringen beslöt den 8 mars 1979 medge att tillstånd lämnades Trångfors
AB att bygga ut Sölvbackaströmmarna enligt ett jämfört med den
ursprungliga ansökan modifierat förslag. I motioner (c) resp. (c, vpk, s, m)
som avlämnats den 29 mars 1979 resp. den 17 maj 1979 föreslogs att
riksdagen uttalade sig mot utbyggnaden av Sölvbacka resp. att riksdagen
undantog Sölvbackaströmmarna från vattenkraftutbyggnad. Civilutskottet
konstaterade (CU 1979/80:5) att frågan om företagets tillåtlighet avgjorts
och att varken ett riksdagens uttalande eller ett beslut om ändrade riktlinjer
i den fysiska riksplaneringen kunde påverka regeringens beslut i
tillåtlighetsfrågan. Utskottet fortsatte emellertid:

Det anförda har lett till att inom utskottet övervägts extraordinära åtgärder
för detta undantagsfall. Inom utskottet har förts fram ett konkret
förslag om att riksdagen skulle påkalla att regeringen snarast sökte få till
stånd en överenskommelse med Trångfors AB om att arbetena avbryts och
bolaget avstår från sin rätt. Utskottet har kommit till den slutsatsen att det
enda sätt som snabbt kan ge resultat är att följa detta förslag. Utskottet
föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att så bör
ske.

Utskottet hemställer att riksdagen med anledning av motionerna 1978/
79:2406 yrkandet 11.6.M och 2705 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om åtgärder för att nå en överenskommelse som
innebär att Sölvbackaströmmarna inte byggs ut.

Häremot reserverade sig sju utskottsledamöter (c, m, fp). Riksdagen
följde den 21 november 1979 utskottet med 183 röster mot 153 och 1
nedlagd.

Regeringen uppdrog den 29 november 1979 åt justitiekanslern att förhandla
med bolaget i enlighet med riksdagens beslut.

Uppdraget redovisades till regeringen i skrivelse den 9 juli 1980. Av

CU 1980/81:3

redovisningen framgår att bolaget inte önskar förhandla om att avstå från
sin rätt mot ersättning i pengar - den borde utgå i realvärden. Det undersöktes
till en början om det var möjligt att finna några former för en
ersättning av detta slag. Förhandlaren anför att han inte fann någon möjlighet
att inom ramen för det uppdrag som regeringen lämnat förhandla med
bolaget om en ersättning i realvärden. Detta skulle enligt förhandlaren
förutsätta en medverkan från vattenfallsverket. Företrädare för verket
anges dock ha, enligt uppgift till bolaget, bestämt motsatt sig att avstå från
någon rättighet. Dock redovisades beräkningar, sålunda inte förhandlingsgrundande,
om värdet av produktionen, m.m., som ledde fram till ståndpunkten
att förhandlaren räknat med att en totalavveckling av Sölvbackaprojektet
kostar staten ca 286 milj. kr. i form av ersättningar till bolaget.

Bolaget har emellertid varit villigt att diskutera ett s. k. minimitappningsalternativ
mot ersättning i pengar. Bolaget skulle då begränsa sin ansökan
till vattendomstolen i enlighet med en diskuterad tappningsplan. Ersättningen
skulle uppgå till 52 milj. kr. för produktionsförluster och 15.7 milj.
kr. för merkostnader, räntor m. m. under förhandlingarna eller sammanlagt
67,7 milj. kr. Därtill har fogats reservationer för ytterligare krav dels om
inte ”arbetena med att bygga kraftverket kan upptas i full utsträckning och
under normala förhållanden i början av november 1980”, dels om ersättningsbeloppet
52 milj. kr. skulle beskattas omedelbart och inte som ett
bidrag till anläggningskostnaderna. Bolaget har sedermera till utskottet
förklarat att det var villigt att avstå från sådana ytterligare krav som kunde
motiveras med att riksdagen inte kunde fatta beslut vid tidigare förutsatt
tidpunkt — detta dock förutsatt att ett sådant beslut förelåg senast den 20
november 1980.

Förhandlaren anger att han för egen del kommit till den uppfattningen att
minimitappningsalternativet har så stora fördelar att det bör läggas till
grund för en uppgörelse med bolaget.

Utskottet

1 huvudfrågan har riksdagen genom de väckta förslagen ställts inför
alternativen att antingen godkänna en överenskommelse enligt minimitappningsalternativet
eller att vägra detta och begära fortsatta förhandlingar
med syfte att träffa uppgörelse om en totalavveckling. Inom denna ram
faller också möjligheten att inte godkänna minimitappningsalternativet och
avstå från ytterligare förhandlingsförsök.

Det bör även i detta sammanhang konstateras att de kostnader som
staten åsamkas om bolaget avstår från någon rätt bestäms av vad bolaget
anser sig böra kräva i ersättning. Dessa kostnader får ställas i relation till
statens värderingar utifrån skilda utgångspunkter av vad man vill betala för
att uppnå en inskränkning i bolagets rätt. Överväganden om vad ersättningen
borde uppgå till enligt den ena eller andra beräkningsgrunden blir
därmed endast en jämförelsepost i statens bedömning,
tl Riksdagen 1980181. 19 sami. Nr 3

CU 1980/81:3

Regeringen har inte ansett sig böra gå vidare med att söka precisera en
överenskommelse om ersättningen vid totalavveckling. Huvudskälet är att
en sådan ersättning, även bestämd i realvärden, får anses bli orealistiskt
hög. Också direkta företrädare för totalavvecklingsintressena synes anse
att motsvarande kostnad, uttryckt i pengar enligt redovisade beräkningsgrunder,
är oacceptabelt hög.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömningar i denna del och anser
att ytterligare förhandlingar om en totalavveckling inte kan väntas leda till
för staten godtagbara resultat.

Kvar står därmed i praktiken endast en vägning mellan att avstå från
ytterligare förhandlingar i huvudfrågan och acceptera den tillåtna utbyggnaden
eller att godta minimitappningsalternativet. Även om detta senare
alternativ inte helt tillgodoser de hävdade fiske- och naturskyddsintressena
innebär det dock för dessa intressen så markerade fördelar att de under
nuvarande omständigheter inte bör avstås ens med hänsyn till de relativt
höga kostnaderna. Enligt utskottets mening bör riksdagen därför ge regeringen
begärt bemyndigande att godkänna en överenskommelse enligt
minimitappningsalternativet, innefattande bl. a. ett bidrag till anläggningskostnaderna.
Därav följer att utskottet avstyrker motionerna 1980/81:51
(s) yrkandena 1 och 2 samt 1980/81:54 (vpk) yrkandena I, 2 och 3.

Anslagsberäkningen såvitt avser ersättningen till bolaget vid ett riksdagsbeslut
senast den 20 november 1980 har inte gett anledning till erinran.
Utskottet har därmed inte heller någon invändning mot att det belopp om 2
milj. kr. som bolaget enligt regeringens beslut betalat till länsstyrelsen för
åtgärder som främjar näringslivet i Bergs kommun fortfarande står till
förfogande.

Skulle förutsättningen att arbetena kan upptas på visst sätt brista torde
därav påkallade betalningar få bestridas från anslaget till oförutsedda utgifter.

Utskottet tillstyrker också att ytterligare belopp om 2 milj. kr. avsätts
och ställs till förfogande för länsstyrelsen i Jämtlands län. Enligt regeringsförslaget
skall beloppet användas för utveckling av turism och för fritidsoch
fiskevårdande åtgärder.

I motion 1980/81:55 (c) har vidare föreslagits dels ett uppdrag till länsstyrelsen
att utarbeta ett handlingsprogram för att öka den långsiktiga
sysselsättningen i Ljungdalen och Storsjö, också i Bergs kommun, samt
dels att medel ställs till förfogande för att genomföra ett sådant program.
Arbetsmarknadsutskottet har i yttrande ansett att förslaget om ett handlingsprogram
får anses tillgodosett och att medelsanvisning för ett genomförande
får prövas i vanliga budgetsammanhang. Motionen skulle därför
inte behöva föranleda någon särskild framställning till regeringen. Civilutskottet
ansluter sig till arbetsmarknadsutskottets bedömningar och avstyrker
motionen.

Slutligen har i propositionen och motionerna 1980/81:51 (s) yrkande 3

CU 1980/81:3

och 1980/81:54 (vpk) yrkande 4 föreslagits att riktlinjerna för vattenkraftsutbyggnad
inom den fysiska riksplaneringens ram ändras så att någon
utbyggnad för vattenkraftsändamål av vattensystemet uppströms Storsjön
inte bör få ske. Utskottet tillstyrker förslagen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1980/81:51 yrkandena I och 2 samt 1980/81:54 yrkandena
1—3

a. bemyndigar regeringen att godkänna en överenskommelse
med Trångfors AB om en begränsad utbyggnad av Sölvbackaströmmarna
enligt det av justitiekanslern framlagda minimitappningsalternativet
med de justeringar som kan bli erforderliga vid
den fortsatta behandlingen av vattenmålet,

b. till Ersättning till Trångfors AB m.m. under tionde huvudtiteln
på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 69700000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1980/81: 55,

3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med anledning
av motionerna 1980/81:51 yrkande 3 och 1980/81:54 yrkande
4 godkänner de riktlinjer beträffande vattenkraftsutbyggnad
i Ljungans vattensystem uppströms Storsjön som förordats i
regeringsprotokollet.

Stockholm den 13 november 1980

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s). Rolf Dahlberg (m).
Oskar Lindkvist (s). Karin Ahrland (fp), Lars Henrikson (s). Thure Jadestig
(s). Sven Eric Åkerfeldt (c). Bertil Danielsson (m). Kerstin Andersson
i Hjärtum (c), Magnus Persson (s). Bertil Dahlén (fp), Jan Eric Virgin (m),
Margareta Palmqvist (s) och Ingrid Andersson (s).

Reservation

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Magnus
Persson, Margareta Palmqvist och Ingrid Andersson, alla (s), anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 3 börjar "I huvudfrågan”
och på s. 4 slutar ”fiskevårdande åtgärder" bort lyda:

Riksdagen har begärt att regeringen snarast sökte få till stånd en överenskommelse
med Trångfors AB om att de påbörjade arbetena vid
Sölvbackaströmmarna skulle avbrytas och att bolaget skulle avstå från sin
rätt. Det var helt klart att en sådan lösning skulle kräva motprestationer

CU 1980/81:3

från statens sida. Regeringen har också snabbt lämnat ett förhandlingsuppdrag
som resulterat i att arbetena avbrutits mot att staten står för kostnaderna
för detta. Förhandlaren har emellertid redovisat att han inte ansett
sig kunna fullfölja det angivna syftet inom uppdragets ram: bolaget har
krävt ersättning i realvärden vilket kräver medverkan av statens vattenfallsverk.
Förhandlaren har inte ansett sig ha uppdrag att överlägga därom
med verket och redovisar därför uppdraget med uppgiften att han, om
regeringen så önskar, är beredd att efter närmare direktiv fortsätta överläggningarna
med bolaget.

Regeringen har i propositionen redovisat vissa synpunkter från vattenfallsverket
på förutsättningarna för att lämna bolaget ersättning i realvärden.
Något ställningstagande från regeringens sida i denna del redovisas
däremot inte.

Regeringen har inte angett något oöverstigligt hinder för att fullfölja
försöken att nå en preliminär överenskommelse med bolaget om villkoren
för att projektet skall avvecklas och bolaget avstå från sin rätt. Bolaget har
varit berett att fortsätta förhandlingarna om en ersättning i realvärden.
Regeringen har ändå avstått från att låta fullfölja förhandlingarna. Dess
bevekelsegrund har uppenbarligen varit att den. redan utifrån vissa bedömningar
av det kapitaliserade värdet av på visst sätt beräknade ersättningar
i pengar, ansett en uppgörelse för kostsam — sålunda ett ställningstagande
i strid mot riksdagens beslut. Utskottet |jar tills vidare förutsatt att
regeringen inte avstått från att fullfölja förhandlingarna med hänsyn till att
vattenfallsverket avböjt medverkan eller ställt krav såsom en från staten
fristående förhandlingspart.

Utskottet konstaterar mot bakgrund av det anförda att regeringen inte
fullföljt de av riksdagen påkallade överläggningarna. Redan på denna
grund bör riksdagen nu inte ta ställning till en slutlig uppgörelse med
bolaget. Med hänsyn därtill finns nu inte heller någon anledning att närmare
granska det förslag till ett s. k. minimitappningsalternativ som lagts fram
för godkännande. Det kan dock noteras — förutom att det inte tillgodoser
riksdagens begäran - att det inte accepterats av företrädare för fiske- och
naturskyddsintressen m.m. Ersättningsbeloppet 52 milj. kr. är med hänsyn
till de uppnådda effekterna relativt högt och dessutom villkorat av
reservationer, vilkas slutliga innebörd nu inte kan helt förutses.

Utskottet avstyrker sålunda förslagen under 1 och 2 i propositionens
hemställan och tillstyrker i motsvarande omfattning förslagen i motionerna
1980/81:51 (s) yrkandena I och 2 samt 1980/81:54 (vpk) yrkandena 1-3.

dels utskottet under 1 bort hemställa:

1. att riksdagen med bifall till motionerna 1980/81:51 yrkandena 1
och 2 samt 1980/81:54 yrkandena 1—3 och med avslag på regeringens
förslag

a. inte lämnar regeringen begärt bemyndigande att godkänna
viss överenskommelse med Trångfors AB,

CU 1980/81:3

b. inte anvisar medel till Ersättning till Trångfors AB,

c. som sin mening ger regeringen till känna att regeringen i
enlighet med riksdagens tidigare beslut snarast bör fullfölja förhandlingarna
med Trångfors AB med sikte på en överenskommelse
som innebär att Sölvbackaströmmarna inte byggs ut samt
att ett samlat förslag därefter bör föreläggas riksdagen.

CU 1980/81:3

Bilaga

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1980/81:3 y

över en motion med förslag om sysselsättningsskapande åtgärder i
Bergs kommun

Till civilutskottet

Civilutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig
över motion 1980/81: 55 av Eivor Nilson (c) som väckts med anledning av
proposition 1980/81:26 om överenskommelse angående Sölvbackaströmmarna.

I propositionen föreslås att regeringen godkänner en överenskommelse
med Trångfors AB om en begränsad utbyggnad av Sölvbackaströmmarna.
Ett belopp på 2 milj. kr. skall vidare enligt förslaget avsättas för utveckling
av turismen och för fritids- och fiskevårdsfrämjande inom området. Medlen
skall ställas till länsstyrelsens i Jämtlands län förfogande och användas
efter samråd med Bergs kommun samt bl. a. lokala och regionala organisationer
inom berörda intresseområden. Vid sidan härom skall enligt ett
särskilt beslut av regeringen 2 milj. kr. av särskilda villkorsmedel tillföras
Bergs kommun för bl. a. näringsfrämjande åtgärder.

I motionen anförs inledningsvis att en utbyggnad av vattenkraften i
Sölvbackaströmmarna under byggnadstiden kommer att öka antalet arbetstillfällen
i bygden, även om åtskilliga av dem som blir sysselsatta
sannolikt kommer från andra delar av landet. Motionären framhåller att
sysselsättningsproblem kommer att uppstå när den tillfälliga byggnadsverksamheten
är slutförd. Redan nu bör man därför skapa förutsättningar
för en ökad långsiktig sysselsättning i de närmast berörda delarna av
kommunen. De i propositionen föreslagna medlen till åtgärder för att
främja fiske och turism är enligt motionären inte tillräckliga.

Motionären föreslår att länsstyrelsen i Jämtlands län skall få i uppdrag
att i samråd med berörda länsmyndigheter och Bergs kommun utarbeta ett
förslag till handlingsprogram för att öka den långsiktiga sysselsättningen i
främst Ljungdalen och Storsjö. Regeringen bör också ställa särskilda medel
till länsstyrelsens förfogande för genomförandet av ett sådant handlingsprogram.

Det är i första hand Bergs kommun som berörs av en utbyggnad av
vattenkraften i Sölvbackaströmmarna. Kommunen omfattar delar av södra
Jämtland och norra Härjedalen. Antalet invånare i kommunen, som vid
1980 års början uppgick till 8932, har minskat med mer än 2500 personer
sedan år 1960. Fram till år 1985 beräknas kommunen minska sitt invånar -

CU 1980/81:3

antal ytterligare. Det kan emellertid noteras att befolkningen ökat något
under de tre senaste åren. Kommunen har en sned befolkningssammansättning
med nästan var fjärde invånare i åldern över 64 år. Kommunen är
mycket stor till ytan. 5426 km2, och har omfattande glesbygdsområden.
Antalet invånare per km2 är ca 1,6.

Andelen sysselsatta inom industrin är liten, 16%, medan andelen sysselsatta
inom jord- och skogsbruk är förhållandevis stor, 30%. Siffrorna avser
år 1975. Arbetslösheten såsom den tar sig uttryck genom att arbetssökande
vid arbetsförmedlingen inte kan placeras var förra året dubbelt så hög som
för riket i dess helhet. Vid slutet av oktober månad uppgick antalet kvarstående
arbetslösa arbetssökande i kommunen till 267 personer. Antalet
kvarstående lediga platser var endast åtta.

Av det anförda framgår att Bergs kommun har stora problem i fråga om
sysselsättningen och befolkningsutvecklingen. Detta förhållande har också
medfört att kommunen är inplacerad i den högsta stödområdesklassen,
dvs. 6.

Inom länet har betydande insatser gjorts för att skapa sysselsättning i
länets glesbygder. Under flera år har landstinget och länsstyrelsen i det
syftet drivit ett gemensamt projekt kallat Aktion Z. Som framhålls i motionen
arbetar man i Bergs kommun med ett handlingsprogram som ett led i
försöken att skapa ökad sysselsättning. Verksamheten bedrivs i arbetsgrupper,
bl. a. studerar man sysselsättningsmässiga sekundäreffekter av
det s. k. Ljungdalenprojektet, som innebär planer på en fritidsanläggning
med hotell, skidliftar m. m. De förslag som tagits fram har nyligen överlämnats
till länsstyrelsen. Inom länsstyrelsen har vidare utarbetats förslag till
länsprogram som enligt uppgift innehåller en rad förslag till åtgärder som
syftar till att skapa sysselsättning i länets glesbygder. Förslaget skall
senare denna månad behandlas av länsstyrelsens styrelse.

Mot den angivna bakgrunden anser utskottet att motionärens förslag om
utarbetande av ett handlingsprogram för att öka sysselsättningen i berörda
delar av Bergs kommun får anses tillgodosett. Om det för att förverkliga ett
sådant handlingsprogram blir aktuellt med statliga insatser utöver de medel
som står till buds i annan ordning får framställningar om ytterligare medel
prövas i budgetsammanhang på vanligt sätt. I sammanhanget kan nämnas
att länsstyrelsen för innevarande budgetår tilldelats 15,5 milj. kr. för glesbygdsinsatser
och 2,5 milj. kr. för utarbetande av åtgärd sprogram m.m.
Till detta kommer för Bergs kommuns del de tidigare nämnda beloppen om
sammanlagt 4 milj. kr.

Till sist vill utskottet nämna att Jämtlands län är ett av de två län i landet
som fått statliga medel till ett nytt instrument av regionalpolitisk betydelse,
nämligen till ett utvecklingsbolag. Avsikten är att bolaget bl. a. skall kunna
medverka med både personella och finansiella resurser för att stödja utvecklingen
av industrin. Bolaget får betraktas som ett intressant och värdefullt
tillskott bl. a. när det gäller att främja utvecklingen i de kommuner.

CU 1980/81:3

däribland Bergs, som är underförsörjda på sysselsättning inom industrisektorn.

Med det anförda har utskottet besvarat motionen, som inte synes behöva
föranleda någon särskild framställning till regeringen.

Stockholm den 11 november 1980

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp). Anna-Greta Leijon (s). Arne Fransson
(c). Erik Johansson (s). Bernt Nilsson (s), Sten Svensson (m). Frida
Berglund (s), Pär Granstedt (c). Lars Ulander (s). Anders Högmark (m).
Margit Odelsparr (c). Marianne Stålberg (s). Eva Winther (fp), Nils-Olof
Grönhagen (s) och Görel Bohlin (m).

Särskilt yttrande

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund,
Lars Ulander, Marianne Stålberg och Nils-Olof Grönhagen (alla s) anför:

I fråga om utbyggnaden av Sölvbackaströmmarna ansluter vi oss till
motion 1980/81:51 av de socialdemokratiska ledamöterna i civilutskottet. I
motionen föreslås att regeringen snarast bör fullfölja förhandlingarna med
Trångfors AB med sikte på en överenskommelse som innebär att Sölvbackaströmmarna
inte byggs ut samt att ett samlat förslag därefter bör
föreläggas riksdagen.

När det gäller motionsförslaget, som går ut på att söka få till stånd nya
sysselsättningstillfällen i Bergs kommun, har vi självfallet ingenting emot
att olika vägar prövas för att nå detta mål. Bergs kommun har i likhet med
de flesta andra kommuner i Norrlands inland ett utsatt läge, och det finns
därför ett allmänt behov av stöd från samhällets sida för att komma till
rätta med sysselsättningsproblemen. En grundläggande förutsättning för
framgångar på detta område är att regeringen bedriver en sysselsättningsfrämjande
ekonomisk politik. På den punkten finns det anledning till oro
inför de åtgärder regeringen vidtagit eller planerar.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980