Om ekonomisk-politiska åtgärder inom arbetsmarknadsdepartementets och industridepartementets verksamhetsområden (Betänkande 1981/82:AU1 Arbetsmarknadsutskottet)

AU 1981/82

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1981/82:1

om ekonomisk-politiska åtgärder inom arbetsmarknadsdepartementets
och industridepartementets verksamhetsområden

I betänkandet behandlas

dels proposition 1981/82:30 såvitt angår arbetsmarknadsdepartementets
och industridepartementets verksamhetsområden, bilagorna 7 och 9,
dels sex motioner som väckts med anledning av propositionen.

Sammanfattning

Betänkandet bygger dels på regeringens förslag till besparingar på
arbetsmarknadspolitikens och regionalpolitikens områden, dels på motioner
som behandlar dessa besparingsförslag men också tar upp det omedelbara
behovet av förstärkningar av de arbetsmarknadspolitiska insatserna med
hänsyn till den ökande arbetslösheten.

Sysselsättningsskapande åtgärder

Socialdemokraterna och vpk föreslår att AMS skall tillföras ytterligare
1 345 resp. 1 545 milj. kr. för sysselsättningsskapande åtgärder. Utskottet
redovisar regeringens förslag inom den ekonomiska politiken och arbetsmarknadspolitiken
och uttalar därefter att ytterligare åtgärder erfordras på
det arbetsmarknadspolitiska området särskilt med tanke på ungdomsarbetslösheten.
Med hänvisning till att den frågan f. n. bereds inom regeringens
kansli avstyrker utskottet förslaget om omedelbar höjning av anslagen.
Utskottet föreslår emellertid att riksdagen i en skrivelse till regeringen skall
markera behovet av ytterligare insatser som kan göras med stöd av
finansfullmakten.

Socialdemokraterna reserverar sig och yrkar bifall till partimotionen på
denna punkt. Därutöver vill socialdemokraterna - också i anslutning till
partimotionen - ha särskilda uttalanden om insatser mot ungdomsarbetslösheten.

Besparingar inom arbetsmarknadspolitiken

Utskottet godtar regeringens förslag till besparingar inom arbetsmarknadsdepartementets
verksamhetsområde när det gäller slopande av
detaljplaneringsbidrag och minskat bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag.
Helårseffekten av dessa förslag har regeringen beräknat till 116 milj. kr.
Beträffande Samhällsföretag föreslår utskottet att riksdagen skall göra ett

1 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 1

AU 1981/82:1

särskilt tillkännagivande att besparingen inte får göras på ett sådant sätt att
den går ut över målet för företagets verksamhet att bereda de handikappade
anlönat arbete. Detta kan medföra att frågan om driftbidraget får tas upp på
nytt. När det gäller ett förslag om ändrade grunder för anställning med
lönebidrag har utskottet inte velat gå så långt som regeringen utan förordar
att den nuvarande möjligheten att bevilja sådant bidrag för längre tid än fyra
år för sådana personer som var anställda hos arbetsgivaren redan då bidraget
beviljades bör bestå inom den enskilda sektorn. Frågan om en framtida
avveckling av sådana förlängda bidrag bör övervägas ytterligare.

Representanterna för moderata samlingspartiet reserverar sig för ytterligare
besparingar i fråga om kommunala beredskapsarbeten, industribeställningar,
uppbyggnaden av arbetsmarknadsinstituten och statsbidraget till
Samhällsföretag. Reservanterna uppskattar den sammanlagda besparingseffekten
härav till 156 milj. kr.

Socialdemokraterna reserverar sig till förmån för ett krav i deras
partimotion att detaljplaneringsbidraget skall behållas. De vill vidare att de
nuvarande möjligheterna att bevilja lönebidrag för längre tid än fyra år skall
bestå.

Besparingar inom regionalpolitiken

Inom regionalpolitiken föreslår regeringen ändrade regler för avskrivningslån
och lokaliseringslån vilket uppges medföra en besparing på ca 300
milj. kr. per år vid fullt genomslag. Utskottet godtar förslagen som i
huvudsak innebär minskade möjligheter till stöd inom stödområdena 1-3. På
en punkt, stöd till marknadsföring och produktutveckling, föreslår utskottet
att frågan inte skall avgöras nu utan övervägas ytterligare i samband med
beredningen av en till våren aviserad regionalpolitisk proposition.

Socialdemokraterna reserverar sig mot samtliga förslag på det regionalpolitiska
området med motivering att förslagen kommer att medföra
ytterligare svårigheter att hålla sysselsättningen uppe i svaga regioner.

Representanterna för moderata samlingspartiet reserverar sig till förmån
för ytterligare besparingar inom regionalpolitiken. Det gäller höjning av
räntenivån på lokaliseringslån samt avskaffande av avskrivningslån för
investeringar i maskiner och inventarier i stödområde 4. Då förslagen får full
effekt beräknar reservanterna att de ger en besparing om ca 75 milj. kr. per
år.

Propositionen

Bilaga 7 arbetsmarknadsdepartementet

I denna del av propositionen föreslår regeringen efter föredragning av
statsrådet Eliasson att riksdagen skall

AU 1981/82:1

1. godkänna vad som förordats om slopandet av möjligheterna att erhålla
detaljplaneringsbidrag,

2. godkänna de i propositionen förordade ändringarna i riktlinjerna för
anställning med lönebidrag att tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1982,

3. godkänna den i propositionen förordade förändringen av driftbidraget
till Stiftelsen Samhällsföretag att tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1982.

Bilaga 9 industridepartementet

I denna del av propositionen föreslår regeringen efter föredragning av
statsrådet Åsling att riksdagen skall godkänna de i propositionen förordade
ändrade grunderna för avskrivningslån och lokaliseringslån.

Motionerna

1981182:5 av Ove Karlsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inga försämringar får ske i de regionalpolitiska
stödvillkoren i stödområdena 4-6 och att ansvaret för stödet även fortsättningsvis
ligger på staten och inte på bankerna.

1981182:7 av Birger Rosqvist (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att reglerna till stödet
för utbildning och rekrytering av ungdom i företag som bedriver industriell
eller industriliknande verksamhet i tillämpliga delar vidgas till att även
omfatta sjöfartsnäringen.

1981182:8 av Gösta Bohman m. fl. (m)

I motionen yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en sänkning av arbetsgivaravgifterna i det inre
stödområdet.

Övriga yrkanden i motionen behandlas av finans- och skatteutskotten.

1981182:11 av Erik Hovhammar m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att tilläggsbidraget för kommunala beredskapsarbeten
fr. o. m. den 1 januari 1982 sänks från 20 till 15 % av skillnaden
mellan det godkända bidragsunderlaget och grundbidraget,

2. att riksdagen beslutar att med bifall till förslaget i motionen vad gäller
stöd till industribeställningar till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret
1981/82 under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
2 848 900 000 kr.,

4. att riksdagen med avslag på regeringens proposition vad gäller
driftbidragen till Stiftelsen Samhällsföretag beslutar att driftbidraget

AU 1981/82:1

fr. o. m. den 1 januari 1982 sätts till 127 % av lönesummorna för
arbetstagarna i skyddat arbete,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om arbetsmarknadsinstitutet,

6. att riksdagen beslutar att höja räntan på lokaliseringslån fr. o. m. den 1
januari 1982 till 4 1/2 % över diskonto,

7. att riksdagen med avslag på regeringens proposition vad gäller
avskrivningslån till maskininvesteringar och inventarier beslutar att sådant
lån fr. o. m. den 1 januari 1982 får beviljas i stödområdena 5 och 6.

Yrkandet 3 i motionen behandlas av socialutskottet.

1981/82:53 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen till Sysselsättningsskapande åtgärder (B 3) på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 1 345 000 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att bidraget för utbildning av personer som hotas
av permittering eller uppsägning inom tillverkningsindustrin skall höjas
enligt vad som angivits i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om planering för arbetsmarknadspolitiska insatser under
vintern och våren 1981/82,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om kontant ersättning vid arbetslöshet,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag

a. att slopa detaljplaneringsbidraget,

b. att avskaffa möjligheten att förlänga lönebidrag för redan anställd
personal som överförts till anställning med sådant bidrag,

c. att förändra reglerna för regionalpolitiskt stöd,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om riktlinjer för bidragsgivningen till Stiftelsen Samhällsföretag,

7. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning för
ungdom.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82:46.

1981182:64 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala att arbetsmarknadsstyrelsens anslag bör
ökas med 1 545 000 000 kr. för beredskapsarbeten som snarast skall
igångsättas och hos regeringen hemställa om erforderliga åtgärder i enlighet
därmed,

2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om avskaffande av
detaljplaneringsbidraget,

AU 1981/82:1

3. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om ändringar vad gäller
lönebidrag,

4. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till minskade anslag till
Stiftelsen Samhällsföretag.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82:57.

En med anledning av propositionen väckt motion 1981/82:17 av Knut
Wachtmeister m. fl. (m) som rör förhandlingsskyldigheten enligt medbestämmandelagen
i regeringskansliet behandlar utskottet i sitt betänkande
AU 1981/82:4.

Arbetsmarknadsläget

Antalet sysselsatta ökade fortlöpande under 1970-talet. Under de två
senaste åren har ökningen stannat upp och i september 1981 registrerades ett
något lägre antal än för motsvarande månad 1980. För kvinnor fortsätter
sysselsättningen att öka, medan antalet sysselsatta män minskar. Betecknande
för utvecklingen är vidare att antalet deltidssysselsatta ökar. Det gäller
därvid i huvudsak personer som vill men inte kan få heltidssysselsättning.

Sysselsättningen inom industrin fortsätter att minska. För tillverkningsindustrin
inkl. gruvor var nedgången ca 30 000 under perioden september
1980-september 1981. Även sysselsättningen inom handeln har minskat
(-15 000) under perioden. Antalet sysselsatta inom den offentliga sektorn
har däremot ökat med ca 30 000.

Arbetslösheten fortsätter att stiga. Enligt statistiska centralbyråns (SCB)
senaste arbetskraftsundersökning uppgick antalet arbetslösa i september
månad i år till 127 000 mot 92 000 under samma månad året före. Andelen
arbetslösa av arbetskraften i september månad i år uppgick till 2,9 %.

tal Figur X. Arbetslösheten säsongsrensat, kvartalsgenomsnitt
00-ld

120

ARBE

AKU

100

ARBE

KASE

TSLOiA
AMED .EMMA

1970 71 72

73 74 75

78 79

80 81

AU 1981/82:1

Som framgår av figur 1 måste man gå tillbaka till åren 1971-1972 för att
hitta motsvarande arbetslöshetstal som i dag. I september 1972 uppgick
antalet arbetslösa till 121 000, vilket motsvarade 3,0 % av arbetskraften.

Arbetslösheten bland kvinnor är betydligt större än bland män (72 000
resp. 55 000). I september i år var arbetslöshetsprocenten för de båda könen
3,6 resp. 2,3 %. Arbetslösheten bland män har emellertid ökat i större
utsträckning än bland kvinnor under det senaste året. Av den totala ökningen
av antalet arbetslösa sedan september förra året svarar männen för 23 000
mot 12 000 för kvinnorna.

Antalet arbetslösa ungdomar i åldern 16-24 år uppgick i september i år till
61 000 mot 43 000 förra året. I augusti i år var siffran 51 000. Den mest utsatta
gruppen är flickor i åldern 16-19 år med 18 000 arbetslösa (15,9 %). Bland
pojkarna i samma åldersgrupp är 12 000 arbetslösa, vilket motsvarar 10,9 %.
Utvecklingen av de procentuella arbetslöshetstalen enligt AKU under
perioden 1970-1981 för ungdomar i åldern 16-24 år framgår av nedanstående
figur. Siffrorna är säsongrensade och utgör kvartalsgenomsnitt.

Figur 2. Den relativa arbetslösheten i åldern 16-24 år.

1970 71

72 73

75 76 77

79 80

För de olika yrkesgrupperna gäller att situationen försämrats främst för
byggnadsarbetarna med en arbetslöshet i september i år på ca 6 % (9 000)
mot ca 2,5 % (ca 4 000) förra året. Antalet arbetslösa inom tillverkningsindustrin
har under perioden ökat med mer än 8 000 till ca 22 000.

Arbetslösheten i riket uppvisar stora regionala skillnader. Högst är
arbetslösheten i skogslänen och då främst i Norrbotten. Även andra län har

AU 1981/82:1

emellertid f. n. betydande problem på arbetsmarknaden. Här kan nämnas
Malmöhus län och Blekinge län.

Antalet nyanmälda lediga platser är f. n. lägre än någonsin denna årstid.
Antalet kvarstående lediga platser enligt AMS statistik under tredje
kvartalet under de senaste fyra åren framgår av figur 3.

Figur 3. Antalet kvarstående lediga platser under tredje kvartalet 1978-1981.

50 000

42 200

41 900

40 000

28 400

30 000

19 000

20 000

10 000

År

1980

1981

1978

1979

För september i år är siffran ca 17 000, en halvering jämfört med förra året.
Nedgången av antalet lediga platser är i jämförelse med förra året särskilt
snabb inom industrin.

Antalet sökande per kvarstående ledig plats uppgick i september i år till ca
7,5 mot ca 2,5 ett år tidigare.

Antalet personer som berörs av varsel har ökat i förhållande till förra året.
För 3:e kvartalet i år varslades i medeltal per månad 10 000 personer om
uppsägning, permittering eller förkortad arbetsvecka, en ökning med ca
4 000 mot förra året.

Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder uppgick i september
månad i år till 106 000, vilket är ca 27 000 färre än för två år sedan. Skillnaden
hänförs till omfattningen av beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning.
Antalet personer i beredskapsarbete uppgick i september i år till 17 000
mot ca 24 000 för två år sedan. I arbetsmarknadsutbildning uppgick antalet
personer till ca 30 000 mot ca 41 000 för ett år sedan och ca 55 000 för två år

AU 1981/82:1

sedan. Att totalantalet elever inom arbetsmarknadsutbildningen är färre än
under förra året hänger främst samman med att AMS i enlighet med verkets
egna förslag och riksdagens beslut har eftersträvat en minskad andel reguljär
utbildning inom AMU.

Tidigare under hösten var en betydande del av kapaciteten vid landets
AMU-centra outnyttjad. F. n. sker emellertid enligt uppgifter från länsarbetsnämnderna
en mycket snabb ökning av beläggningen.

Utskottet

Förstärkta arbetsmarknadspolitiska insatser

Riksdagen tog i våras ställning till riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken
och budgeten för det innevarande budgetåret.

En viktig utgångspunkt för riksdagens beslut var att vi med all kraft måste
hålla sysselsättningen uppe och undvika att vår internationellt sett låga
arbetslöshet lyfts upp på en högre nivå. En motsatt politik skulle medföra
stora förluster från både samhällsekonomiska och mänskliga utgångspunkter.
En framgångsrik politik för full sysselsättning måste i första hand bygga
på åtgärder inom den allmänna ekonomiska politiken och är alltså avhängig
bl. a. vilka övriga mål som uppställs för denna. Insatser på det arbetsmarknadspolitiska
området har på det sättet en kompletterande karaktär. Det
hindrar emellertid inte att arbetsmarknadspolitiska åtgärder har haft och i
framtiden kommer att få stor betydelse för att vi skall kunna nå det
övergripande målet om full sysselsättning.

Behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser bestäms i stor utsträckning
av konjunkturläget. Det innebär bl. a. att en temporär expansion på detta
område kan vara berättigad även i vårt nuvarande statsfinansiella läge med
dess starka motiv för en allmän återhållsamhet med statens utgifter.
Samtidigt bör det betonas att det inom arbetsmarknadspolitiken och för den
delen inom sysselsättningspolitiken i stort finns särskilda skäl att använda
resurserna så väl som möjligt. Det kan leda till omprioriteringar och
besparingar på olika delområden. Till vissa förslag i sådana hänseenden
återkommer utskottet längre fram i betänkandet.

När riksdagen i våras bedömde behovet av insatser för det närmaste året
ansåg man sig kunna godta den nivå som regeringen då förordade i
kompletteringspropositionen. Arbetsmarknadsutskottet förutsåg emellertid
att det kunde bli aktuellt med ytterligare insatser sedan läget lättare kunde
överblickas och hänvisade till att regeringen snabbt kunde föranstalta härom
med stöd av finansfullmakten.

I augusti i år gjorde AMS en framställning om ytterligare medel - 1 945
milj. kr. - till beredskapsarbeten m. m. Dessutom begärde AMS medel till
omställningsbidraget och till höjningen av det bidrag om 20 kr./tim. som

AU 1981/82:1

utgår till företag som vid nedgång i sysselsättning väljer att utbilda de
anställda i stället för att permittera.

I mitten av september lade regeringen fram ett ekonomiskt program för att
stärka näringslivets konkurrenskraft och hålla sysselsättningen på en hög
nivå. Programmet innebar bl. a. devalvering av den svenska kronan och
förslag om sänkning av mervärdeskatten. På det arbetsmarknadspolitiska
området anvisades med stöd av finansfullmakten 400 milj. kr. till beredskapsarbeten
och 200 milj. kr. till vissa byggnadsinvesteringar. Dessutom
öppnades möjlighet för industriföretag att få byggnadsinvesteringar utförda
som beredskapsarbeten. Även på andra områden föreslogs stimulansåtgärder
för att höja aktiviteten i ekonomin: extra avdrag för byggnads- och
maskininvesteringar, åtgärder för att stimulera skogsavverkning, bidrag till
ombyggnad av flerfamiljshus, ändrade regler för bostadsfinansieringen och
kombination av u-hjälp med exportkreditfinansiering.

Sedan regeringen lade fram de redovisade förslagen har ytterligare en
faktor tillkommit som påverkar bedömningen av sysselsättningen framöver,
nämligen diskontosänkningen.

AMS anser emellertid att de vidtagna eller aviserade åtgärderna inte är
tillräckliga. I en skrivelse den 16 oktober till regeringen upprepar AMS sitt
krav om förstärkning av medlen till beredskapsarbeten med 1 945 milj. kr.
med avräkning av de 400 milj. kr. som anvisades i september. Dessutom
erinrar AMS om att ytterligare medel behövs för att finansiera omställningsbidraget.
För den händelse regeringen inte anser sig kunna bevilja dessa
medel hemställer AMS om ett särskilt tilläggsanslag om 600 milj. kr. för
sysselsättning av ungdomar i beredskapsarbete.

Den förevarande propositionen innehåller inte några förslag om förstärkta
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Detta hänger samman med att beredningen
av den frågan pågår i regeringens kansli.

I partimotionerna från socialdemokraterna och vpk, 53 resp. 64, tar man
upp frågan om arbetsmarknadspolitikens volym inför den kommande
vintern. Socialdemokraterna vill att ytterligare 1 345 milj. kr. skall anvisas
till sysselsättningsskapande åtgärder. De vill dessutom att den s. k.
20-kronan skall höjas till 35 kr. från den 1 december till budgetårets slut samt
att AMS skall få i uppdrag att dels planera för maximala insatser under den
kommande vintern och våren, dels utveckla nya instrument för att bekämpa
arbetslösheten. Socialdemokraterna tar också upp storleken av dagpenningen
som utgår till arbetslösa. De vill att regeringen omgående skall ta upp
denna fråga så att den pågående ”urgröpningen” av ersättningsbeloppen
stoppas. Bakom socialdemokraternas krav ligger en oro över de stigande
arbetslöshetssiffrorna och den väntade ytterligare försämringen av arbetsmarknadsläget
under vintern. Socialdemokraterna kritiserar också regeringens
besparingsförslag som de anser hotar sysselsättningen för de mest utsatta
grupperna.

1* Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 1

AU 1981/82:1

Även vpk föreslår höjning av anslagen till beredskapsarbeten. Vpk anser
att AMS såsom styrelsen begärt skall tilldelas ytterligare 1 545 milj. kr. som
en första insats för att motverka arbetslösheten.

Utskottet delar uppfattningen att det finns anledning till oro när det gäller
arbetslöshetens utveckling under den kommande vintern och våren. Antalet
arbetslösa i september var 127 000, en ökning med 35 000 i förhållande till
motsvarande månad förra året. Så höga tal har vi inte haft sedan 1970-talets
första år. Antalet varsel om driftsinskränkningar har varit omfattande och
tillgången på lediga platser har sjunkit dramatiskt. I september fanns det i
genomsnitt ca åtta sökande per ledig plats mot ungefär tre sökande för ett år
sedan.

Regeringens insatser under hösten bör ha en avsevärd positiv effekt när det
gäller sysselsättningen. Enligt utskottets uppfattning bör emellertid ytterligare
åtgärder vidtas. Enligt vad utskottet inhämtat pågår överväganden
härom i regeringens kansli i anslutning till AMS skrivelse den 16 oktober i år.
Utskottet utår ifrån att dessa överväganden innefattar ytterligare insatser när
det gäller sysselsättningsskapande åtgärder för i första hand ungdomar. Även
frågan om medel för omställningsbidraget bör tas upp. Regeringen har
möjlighet att anvisa medlen med stöd av finansfullmakten.

Utskottet vill också föreslå att regeringen får möjlighet att under resten av
budgetåret tillämpa ett högre bidrag än 20 kr./tim. till industriföretag som
väljer att utbilda anställda i stället för att permittera. Denna möjlighet bör
utnyttjas i branscher med omfattande sysselsättningsproblem som bedöms
vara övergående. En förutsättning för ett högre stödbelopp bör vara att
utbildningen är yrkesinriktad. Utskottet vill framhålla att vad här föreslås
inte bör medföra några egentliga merkostnader då alternativet till utbildningsstöd
är arbetslöshetsersättning som ofta torde ställa sig mera kostsam
för samhället.

Vad här har anförts om behovet av ytterligare arbetsmarknadspolitiska
insatser bör regeringen underrättas om.

Det anförda innebär att utskottet till en del gått motionärerna till mötes.
Utskottet har dock inte biträtt de framställda yrkandena om anslagshöjning.
De direkta yrkandena härom avstyrks sålunda. Inte heller finner utskottet
skäl att föreslå någon åtgärd på grund av de socialdemokratiska yrkandena
om AMS planering och om ökning av dagpenningbeloppen. Utskottet utgår
från att AMS håller en fortlöpande hög beredskap för olika åtgärder och att
man är öppen för att föreslå nya lösningar om det skulle visa sig
ändamålsenligt. Några uttryckliga uppmaningar från riksdagen i dessa
hänseenden kan inte anses erforderligt. Frågan om ökning av dagpenningbeloppen
får på vanligt sätt övervägas i samband med budgetarbetet.

Utskottet tar härefter upp frågan om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten.
Antalet personer under 25 år som är arbetslösa var i september 1981 nästan
hälften av samtliga arbetslösa eller 60 000. Detta är ca 20 000 fler än som varit
vanligt vid denna tid på året. Särskilt besvärlig är situationen för åldersgrup -

AU 1981/82:1

pen 16-19 år. I september i år var 18 000 män och 12 000 kvinnor arbetslösa i
denna åldersgrupp, flertalet av dessa var i åldern 18-19 år. Problemen kan
väntas bestå de närmaste åren då de stora ungdomskullarna från 1960-talets
mitt träder ut i arbetslivet.

Skolan har sedan ett par år tillbaka fått ett ökat ansvar för att främja
ungdomars utbildning i gymnasieskolan. Nya utbildningsformer har tillkommit
i form av inbyggd utbildning, introduktionsprogram och yrkesintroduktion.
Till detta kommer en ökad satsning på lärlingsutbildning. Som en följd
av de nya utbildningsmöjligheterna har de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
för 16-17-åringarna kunnat starkt begränsas. I allmänhet har
16-åringarna kunnat beredas utbildning eller yrkesintroduktion genom
skolans eller arbetsförmedlingens försorg. Introduktionsprogram och yrkesintroduktion
är en försöksverksamhet som skall utvärderas och redovisas till
regeringen före utgången av 1981.

På det arbetsmarknadspolitiska området har på senare tid en rad åtgärder
vidtagits eller planerats för att främja ungdomars möjligheter till
utbildning eller arbete.

• Fr. o. m. den 1 juli i år kan 18-19-åringar ifrågakomma för arbetsmarknadsutbildning
om de varit arbetssökande i minst tre månader. Tidigare
gällde detta endast dem som uppbar arbetslöshetsersättning eller var
berättigade till kontant arbetsmarknadsstöd (KAS).

• Möjligheten att ordna beredskapsarbeten för ungdomar i åldrarna 18-25 år
hos stat och kommun har förlängts liksom möjligheten att i vissa fall
anordna sådana beredskapsarbeten för 16-17-åringar. Dessutom har
möjligheten att ordna beredskapsarbeten i enskilda företag återinförts
med 75 % statsbidrag.

• Fr. o. m. den 1 juli 1981 får arbetsgivare inom industrin som anställer
ungdomar i åderna 18-20 år, vilka varit arbetslösa mer än fem månader,
ett särskilt rekryteringsbidrag om 40 % av lönekostnaden.

• 1 början av november i år väntas förslag från regeringen om ändring i
anställningsskyddslagen så att det blir tillåtet med provanställning och
anställning för arbetstoppar upp till sex månader.

1 den socialdemokratiska partimotionen uttalas en stark oro för de ungas
situation på arbetsmarknaden. Motionärerna anser att endast en massiv
insats av beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning kan ge tillräckliga
och snabba resultat. Det innebär bl. a. att alla 16-åringar som inte funnit
någon lämplig utbildning skall kunna få beredskapsarbete fram till den 1 juli
1982. Motionärerna vill vidare att man inom arbetsmarknadsutbildningen
skall utveckla nya utbildningsformer för dem som står utanför gymnasieskolan.

Utskottet har tidigare i betänkandet utvecklat sin syn på behovet av
ytterligare arbetsmarknadspolitiska insatser. Att regeringen är medveten om
vilken viktig målgrupp ungdomarna utgör visar de olika förslag som

AU 1981/82:1

genomförts för att främja deras möjligheter till utbildning eller sysselsättning.
Som tidigare sagts räknar utskottet med att ungdomarnas situation är
en första rangens fråga i regeringens pågående överväganden om ytterligare
insatser på det arbetsmarknadspolitiska fältet. I sammanhanget vill utskottet
dessutom betona det ansvar som arbetsmarknadens parter har för utvecklingen.
I avvaktan på resultatet av den pågående utvärderingen av
yrkesintroduktionen finns det inte skäl att ändra på nuvarande principer när

det gäller arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar i åldern 16-17

0 *
ar.

Med hänvisning till det anförda saknas anledning att föreslå någon åtgärd
på grund av den socialdemokratiska motionen i den nu behandlade
delen.

Till sist i detta avsnitt tar utskottet upp motion 7 av Birger Rosqvist (c).
Motionen syftar till att öka möjligheterna till provanställning till sjöss.
Motionären påpekar bl. a. att det finns begränsningar som utesluter
sjöfartsnäringen i vissa sammanhang eftersom den inte innefattas i definitionen
för industri eller industriliknande verksamhet.

När det gäller den påtalade begränsningen till industriell verksamhet
noterar utskottet att det inte torde finnas någon sådan uttrycklig begränsning
för exempelvis yrkesintroduktionen eller lärlingsutbildningen. Däremot
finns en sådan begränsningsregel för rekryteringsbidraget för långtidsarbetslösa
ungdomar. Detta är en försöksverksamhet som pågår under det
innevarande budgetåret.

Utskottet utgår från att de av motionären aktualiserade problemen tas upp
i lämpligt sammanhang, t. ex. i anslutning till utvärderingen av yrkesintroduktionen.
Med hänvisning härtill och vad i övrigt anförts bör motionen inte
föranleda någon åtgärd.

Besparingar inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

I proposition 1981/82:30 föreslås besparingar av de statliga utgifterna med
en uppgiven helårseffekt på ca 4 miljarder kronor. Syftet är att motverka den
budgetförsvagning som följer av föreslagen sänkning av mervärdeskatten.
Arbetsmarknadsutskottet behandlar i detta och ett följande avsnitt besparingsförslagen
inom arbetsmarknadspolitiken resp. regionalpolitiken.

Inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde redovisas i
propositionen förslag beträffande detaljplaneringsbidraget, lönebidraget för
anställning av handikappade samt statens bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag.

Detaljplaneringsbidraget har tillkommit för att säkerställa att färdigprojekterade
objekt finns i tillräcklig omfattning i objektsreserven för beredskapsarbeten.
Bidraget utgår främst till projektering av kommunala och
statliga byggnads- och anläggningsarbeten. Den tidigare möjligheten att ge
bidrag till projektering av arbeten inom bostadssektorn har slopats fr. o. m.

AU 1981/82:1

den 1 januari i år. För innevarande budgetår har anslagits 36 milj. kr. till
verksamheten med detaljplaneringsbidrag.

I propositionen framhålls att bidragets betydelse för arbetsmarknadspolitikens
effektivitet är obetydlig. Projekteringskostnaden utgör normalt en
relativt liten del av hela kostnaden för en investering. Dessutom finns f. n. en
objektreserv som väsentligt överstiger behovet. Mot denna bakgrund
föreslås att bidraget upphör fr. o. m. den 1 januari 1982. Beslut om bidrag
fattade före detta datum skall emellertid fullföljas. Förslaget beräknas
innebära en besparing på ca 36 milj. kr. för helår.

I den socialdemokratiska motionen 53 avvisas regeringens förslag.
Motionärerna anför som skäl för sin ståndpunkt att tillgången på sysselsättningsskapande
projekt måste vara god så att en hög arbetsmarknadspolitisk
beredskap upprätthålls. Detta förutsätter en fortlöpande projekteringsverksamhet.
Förslaget avstyrks även av vpk i motion 64.1 den motionen förordas
att detaljplaneringsbidraget skulle kunna användas på ett mera offensivt sätt,
t. ex. för nya industriarbetsplatser i samhällets regi.

En förutsättning för en framgångsrik arbetsmarknadspolitik är att det
fortlöpande tas fram lämpliga sysselsättningsskapande projekt. Enligt
utskottets uppfattning kan det emellertid inte med fog hävdas att ett slopande
av detaljplaneringsbidraget skulle negativt påverka projekteringsverksamheten
hos stat och kommun. Ca 98 % av den aktuella objektsreserven, som
omfattar arbeten för en totalkostnad på närmare 9 miljarder kronor för
innevarande budgetår, avser statliga och kommunala objekt. Som framhålls i
propositionen är projekteringskostnaden normalt en relativt liten del av hela
kostnaden för investeringen. Härtill kommer att beredskapsmedel utgår för
projektering när ett objekt antagits som beredskapsarbete. Med hänvisning
till det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag om slopande av
detaljplaneringsbidraget. Motionerna 53 och 64 avstyrks följaktligen i
motsvarande delar.

Stödformen anställning med lönebidrag ersatte den 1 juli 1980 halvskyddad
sysselsättning och arkivarbete. Bidraget kan lämnas till arbetsgivare som
anställer en arbetssökande som på grund av nedsatt arbetsförmåga eller i
vissa fall på grund av ålder eller andra personliga förhållanden annars inte
skulle kunna få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Om synnerliga
skäl föreligger kan bidrag utgå även för en arbetshandikappad som redan är
anställd hos arbetsgivaren i det fall en annan arbetshandikappad som anvisas
av arbetsförmedlingen anställs. Nedsättningen i den anställdes arbetsförmåga
skall därvid vara så stor att han annars inte skulle få behålla
anställningen.

Beträffande lönebidragets storlek gäller att statliga myndigheter och
allmänna försäkringskassor får full kostnadstäckning. Till allmännyttiga
organisationer utgår bidrag med 90 % av den totala lönekostnaden. Övriga
privata arbetsgivare samt kommuner, landsting och statliga affärsdrivande
verk får bidrag med 75 % av den totala lönekostnaden det första året, 50 %

AU 1981/82:1

det andra året och 25 % under de tredje och fjärde åren. I de fall bidrag utgår
för redan anställda är bidraget begränsat till 25 % av lönekostnaden.

Bidragstiden kan förlängas utöver det fjärde anställningsåret, om det är
motiverat med hänsyn till den anställdes arbetsförmåga och möjligheter att
övergå till anställning utan lönebidrag.

I propositionen föreslås att möjligheten till lönebidrag för en arbetshandikappad
som redan är anställd hos arbetsgivaren skall upphöra fr. o. m. den
1 januari 1982. Detta överensstämmer med ett förslag från AMS.

Vidare föreslås att den möjlighet som i dag finns till förlängning av
lönebidraget efter fyra år skall upphöra från samma tidpunkt för dem som
överförts till anställning med lönebidrag.

Den sammanlagda besparingseffekten till följd av föreslagna förändringar
avseende lönebidraget beräknas uppgå till 21 milj. kr för helt budgetår.

Socialdemokraterna vänder sig i sin partimotion 53 mot regeringens
förslag om att möjligheten att förlänga lönebidraget utöver fyra år skall
slopas. Motionärerna anser att de arbetshandikappade får särskilda problem
när efterfrågan på arbetskraft minskar och att regeringens förslag kommer
att innebära en starkt ökad risk för att de förlorar sin anställning. De riskerar
därefter att bli arbetslösa för en lång tid eller för alltid stängas ute från
anställning.

I vpK-motion 64 yrkas avslag på båda de i propositionen föreslagna
förändringarna avseende anställning med lönebidrag. Som motivering pekas
på den ökade otrygghet för de handikappade som blir en följd av
förslaget.

Som tidigare nämnts infördes stödformen anställning med lönebidrag för
inte fullt 1 1/2 år sedan. Med den korta tid som förflutit sedan anställningsformen
infördes kan det vara berättigat med en viss försiktighet när det gäller
att ompröva stödvillkoren.

Utskottet är för sin del berett att godta förslaget om slopande av
möjligheterna att föra över redan anställda till denna bidragsform. Däremot
är utskottet mera tveksamt till det andra förslaget, nämligen att bidrag inte
skall kunna förlängas för dessa anställda efter fyra år. Det helt övervägande
antalet av de ca 1 000 personer för vilka förlängt bidrag utgår arbetar på den
enskilda sektorn. Mot bakgrund av de svårigheter som många företag i dag
arbetar med kan man inte bortse från risken att anställningarna riskeras för
många handikappade som tillhör den aktuella gruppen om regeringens
förslag genomförs. Företagens benägenhet att anställa personer med svårare
handikapp kan också beräknas bli mindre vid ett bifall till förslaget.
Utskottet vill desutom framhålla att alternativet för den aktuella gruppen
arbetshandikappade ofta torde vara förtidspensionering, vilket också
innebär en kostnad för samhället.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att möjligheten att utge
förlängt lönebidrag för personer som överförts till anställning med lönebidrag
t. v. behålls på den enskilda sektorn. Utskottet är emellertid medvetet

AU 1981/82:1

om att det i ett längre perspektiv kan finnas skäl att avveckla de förlängda
bidragen, och utskottet förutsätter att regeringen låter undersöka hur en
sådan avveckling lämpligen bör ske och därvid överväger alternativa
stimulans- och stödformer eller liknande anordningar.

Vad utskottet anfört innebär att såväl propositionen som motionerna till
en del blivit tillgodosedda.

Stiftelsen Samhällsföretag har för innevarande budgetår tilldelats medel för
att täcka underskottet i verksamheten motsvarande 135 % av lönesumman
för arbetstagarna i skyddat arbete. Inom företaget görs fortlöpande insatser
för att uppnå en önskvärd resultatförbättring och en reducering av
driftbidraget inför budgetåret 1982/83 har ställts i utsikt.

I propositionen framhålls att de beräknade resultatförbättringarna bör
kunna ge effekt redan under andra delen av innevarande budgetår, varvid
driftbidragsprocenten bör kunna nedbringas till 129 %. Därmed bör enligt
propositionen bidraget till företaget kunna reduceras med 80 milj. kr. för
helt budgetår.

Frågan om möjliga resultatförbättringar inom Samhällsföretag tas upp i tre
motioner. Socialdemokraterna framhåller i motion 53 att det inte skall
uteslutas att det mål för resultatutvecklingen som regeringen ställt upp i
propositionen kan uppnås. Man vill emellertid understryka att detta mål
måste underordnas verksamhetens yttersta syfte att värna om de arbetshandikappades
rätt till avlönat arbete. Motionärerna vill att vad som anförs i
motionen i frågan skall ges regeringen till känna som riktlinjer för det
fortsatta arbetet med att uppnå en resultatförbättring inom stiftelsen.

I motion 11 av Erik Hovhammar m. fl. (m) anförs att rationaliseringskraven
på stiftelsen bör skärpas ytterligare utöver propositionens förslag.
Bidragsprocenten bör därför sättas till 127 %, vilket skulle innebära en
besparing för innevarande budgetår på ca 26 milj. kr. utöver propositionens
förslag.

Vänsterpartiet kommunisterna å sin sida avvisar i motion 64 propositionens
förslag. Med tanke på att många handikappade saknar arbete finns det
enligt motionen behov av expansion av företagets verksamhet.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att Samhällsföretag arbetar målmedvetet
med olika åtgärder för att förbättra resultatet. Efter en inkörningsperiod
är tiden nu mogen för en fortlöpande utvärdering av hur verksamheten
fungerar. Det är tillfredsställande att Samhällsföretag aviserat ett
minskat behov av driftbidrag från staten. 1 vilken takt och omfattning
planerade åtgärder ger resultat kan vara svår att exakt förutse. Det bör
emellertid enigt utskottets mening inte vara omöjligt att som föreslås i
propositionen fr. o. m. nästa år sänka statsbidraget till 129 %.

Visar det sig att Samhällsföretag inte klarar det angivna sparmålet får
företaget hos regeringen aktualisera frågan om justering av procentsatsen.
Utskottet vill i likhet med de socialdemokratiska motionärerna betona vikten
av att arbetet med att förbättra företagets resultat inte får bedrivas på ett

AU 1981/82:1

sådant sätt att man gör avkall på målet för verksamheten att bereda de
arbetshandikappade avlönat arbete. Detta synsätt bör vara vägledande för
regeringens bedömning om Samhällsföretag aktualiserar frågan på nytt.

Slutligen noterar utskottet att Samhällsföretag inom kort kommer att
redovisa resultatet av en genomgripande utvärdering av verksamheten och
presentera förslag till åtgärder på längre sikt. Det materialet bör enligt
utskottets uppfattning vara till god nytta när det gäller att ta ställning till bl. a.
finansieringsfrågorna på längre sikt.

Vad utskottet anfört i anslutning till den socialdemokratiska partimotionen
bör regeringen underättas om. Övriga i sammanhanget upptagna
motionsyrkanden bör inte föranleda någon åtgärd.

1 motion 11 av Erik Hovhammar m. fl. (m) förs fram förslag till ytterligare
besparingar inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde.
Motionärerna föreslår sänkta tilläggsbidrag till kommunala beredskapsarbeten,
minskat stöd till industribeställningar samt stopp för fortsatt utbyggnad
av arbetsmarknadsinstituten (Ami).

För kommunala beredskapsarbeten utgår statliga grundbidrag med 75 %
av lönekostnaderna. Till detta kommer tilläggsbidrag som normalt utgår med
20 % av skillnaden mellan det godkända bidragsunderlaget och grundbidraget
för arbeten som medför investeringar i byggnader och anläggningar. I
vissa glesbygdskommuner ökar procentsatsen till mellan 30 och 50 %.

I motionen föreslås att bidragsprocenten för tilläggsbidrag till kommunala
beredskapsarbeten sänks från 20 till 15 %. I kommuner med högre
bidragsprocent föreslås dock ingen förändring ske. Besparingen beräknas
uppgå till 50 milj. kr.

AMS kan genom industribeställningar lägga ut beställningar av förnödenheter
som behövs i statlig verksamhet. Sådana beställningar får läggas ut hos
industriföretag som har varslat om nedläggning eller större driftsinskränkning.
En ytterligare förutsättning är att rådrum behövs för att omplacera
personalen.

Med hänvisning till att AMS tilldelats större resurser för verksamheten för
innevarande budgetår än verket från början begärt föreslår motionärerna en
nedskärning av anslaget för budgetåret med 60 milj. kr.

Den 1 januari trädde organisationen för arbetsmarknadsinstituten (Ami) i
kraft. Verksamheten har sedan dess successivt byggts upp, men har ännu inte
nått den storlek som fastställts av regeringen i organisationsplanen. Under
budgetåret 1982/83 beräknas organisationen vara fullt utbyggd med 180
arbetslag mot i runda tal 150 i dagsläget.

I motionen föreslås att utbyggnaden av antalet arbetslag bör stoppas med
hänvisning till det statsfinansiella läget. En omprövning bör vidare enligt
motionärerna ske av Ami:s fortsatta verksamhet syftande till en lägre
ambitionsnivå.

AU 1981/82:1

Utskottet anser sig inte kunna ställa sig bakom de besparingsförslag som
förs fram i motionen. Beträffande förslaget om sänkta tilläggsbidrag till
kommunala beredskapsarbeten vill utskottet erinra om behovet av sådana
arbeten i nuvarande arbetsmarknadsläge. Tidpunkten för den föreslagna
åtgärden förefaller mot denna bakgrund vara mindre lämplig. Samma
invändning kan f. ö. också riktas mot förslaget om minskade bidrag till
industribeställningar. Utskottet har också inhämtat att det f. n. finns en
förhållandevis stor efterfrågan på rådrumsbeställningar till industrin.

Utskottet vill slutligen beträffande motionärernas förslag om ett stopp för
fortsatt utbyggnad av Ami erinra om institutens uppgift som är att ta sig an
arbetssökande med särskilda svårigheter på arbetsmarknaden. I princip skall
alla arbetssökande som har behov av att klarlägga sina arbetsförutsättningar
och förbereda sig inför arbetslivet ha tillgång till institutens resurser i den
mån arbetsförmedlingens normala insatser är otillräckliga. Det kan vidare
nämnas att ca 14 000 sökande var föremål för utredning vid Ami under
budgetåret 1980/81. Under innevarande budgetår räknar man med att kunna
ta emot ca 18 000 personer.

Utskottet anser för sin del att utbyggnaden av Ami-organisationen är
angelägen. I synnerhet under rådande arbetsmarknadsläge är det viktigt att
Ami har de resurser som krävs för att ta emot sökande med särskilda
svårigheter på arbetsmarknaden. Den besparing som motionärerna räknar
med genom ett stopp för utbyggnaden av Ami torde f. ö. återkomma som
kostnad för samhället på annat sätt i det fall personer med svårigheter på
arbetsmarknaden inte kan erbjudas hjälp inom Ami-organisationen. Utskottet
avvisar slutligen med hänvisning till det anförda även förslaget om en
sänkt ambitionsnivå för Ami-verksamheten.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet motion 11 i här aktuella delar.

Åtgärder inom industridepartementets verksamhetsområde

Förslagen i propositonen avser de regionalpolitiska stödformerna och
innebär ändrade grunder för avskrivningslån och lokaliseringslån.

De regler som gäller i dag för de båda låneformerna inom regionalpolitiken
framgår av följande tablå.

AU 1981/82:1

	Stödets storlek i procent av kostnader/kapitalbehov
Stöd- område	Byggnadsin- vesteringar	Maskin- vesteringar	Omsätt- nings- tillgångar	Marknads-förings-åtgärder och produkt-utveckling	Flytt-ning av maskiner
	Totalt lånestöd högst 70 %
	därav avskr. lån högst
1	10%	10%
2	25%	10%	Lokaliseringslån högst 70 % för resp. ända-mål
3	40%	15 %
4	40%	15 %
5	55 %	30%
6	70%	60%

I områdena 4-6 tillkommer f. n. ytterligare stödmöjligheter: lokaliseringsstöd till
turistanläggningar och till uppförande av kommunala industrilokaler, offertstöd samt
sysselsättningsstöd.

Propositionens förslag som avses gälla ansökningar som görs fr. o. m. den
1 januari 1982 innebär följande:

1. avskrivningslån till maskininvesteringar och inventarier 1982 får utgå
enbart i stödområde 4—6,

2. lokaliseringslån till marknadsföring, produktutveckling eller liknande
slopas,

3. lokaliseringslån för omsättningstillgångar (rörelsekapital) skall endast
utgå i stödområdena 4—6

4. lokaliseringslån förutom eventuellt beviljat avskrivningslån kan utgå
med högst 35 % av det godkända stödunderlaget varvid dock 70 % utgör ett
totalt maximum (vid synnerligare skäl högre procentsats),

5. stöd till kostnadsfördyringar och tilläggsinvesteringar som uppkommer
efter det att investeringen påbörjats skall utgå endast om synnerliga skäl talar
härför och genom beslut av regeringen.

Förslagen beräknas innebära en besparing på 300 milj. kr. per år vid fullt
genomslag.

AU 1981/82:1

I propositionen framhåller statsrådet Åsling bl. a. att bankerna i ökad
utsträckning måste medverka för att möjliggöra investeringar. Statsrådet
pekar vidare på möjligheten att i vissa fall kompensera bortfallet av
lokaliseringsstöd med industrigarantilån och rörelselån från de regionala
utvecklingsfonderna.

Utöver de i propositionen framlagda förslagen har regeringen beslutat att
en kombination av investeringsfonder och lokaliseringsstöd skall tillåtas mer
generellt dels vid alla slag av stödberättigade investeringar i stödområdena 5
och 6, dels vid investeringar inom den privata tjänste- och servicesektorn,
eller - när det gäller större industriföretag - för administrativa funktioner och
till riksorganisationer inom samtliga stödområden.

Propositionens förslag till vissa inskränkningar i det regionalpolitiska
stödet avvisas i sin helhet av socialdemokraterna i partimotionen 53. Enligt
motionärerna innebär regeringens förslag att 300 milj. kr. undandras stödområdena.
Till viss del får företagen i fortsättningen försöka ordna lån i
banksystemet till gängse räntor, i stället för att som nu finansiera
investeringarna med ränte- och amorteringsfria avskrivningslån. Följden blir
enligt motionen ökade kostnader för stödföretagen. Motionärerna framhåller
vidare att lokaliseringlånen ställts till förfogande för företag som inte kan
få lån på marknadsmässiga villkor i banksystemet. Regeringens förhoppningar
att bankerna i fortsättningen ökar sitt risktagande i dessa företag torde
därför sakna täckning. De möjligheter till kompensation för de bortfallande
lokaliseringsmedlen som regeringen pekat på saknar enligt motionärerna i
allt väsentligt värde för de berörda företagen.

Socialdemokraterna anför sammanfattningsvis att man inte är beredd att
försämra arbetsvillkoren för företagen i stödområdena. Därför motsätter
man sig regeringens förslag till nedskärningar i det regionalpolitiska
stödsystemet och föreslår att riksdagen avslår dessa.

I motion 5 av Ove Karlsson m. fl. (s) vänder man sig bl. a. mot att
bankerna skulle ges ett ökat ansvar för lokaliseringsstödsprojekten. Om det
regionalpolitiska stödet skall få någon effekt krävs enligt motionärerna
kontinuitet i stödets utformning. Stödet måste också så långt möjligt vara
inriktat på att nyskapa företagsamhet i de mest utsatta regionerna, dvs.
främst i stödområdena 4-6. Motionärerna motsätter sig därför alla åtgärder
som medför försämrade stödvillkor inom stödområdena 4-6.

I motion 11 av Erik Hovhammar m. fl. (m) tar motionärerna fasta på
uttalandet i propositionen att bankerna bör ta ett större ansvar för
finansieringen av lokaliseringsstödsprojekten. De föreslår därför att avskrivningslån
till maskininvesteringar och inventarier fr. o. m. den 1 januari 1982
endast skall kunna beviljas i stödområdena 5 och 6. Vidare föreslås att räntan
på lokaliseringlån höjs från 3 3/4 % till 4 1/2 % över diskontot. Räntehöjningen
avses gälla även samtliga redan beviljade lån. De två besparingsförslagen
beräknar motionärerna skall innebära en besparing på 100 milj. kr.

Mot bakgrund av att en propostion om regionalpolitiken har aviserats till

AU 1981/82:1

våren 1982 hade det varit önskvärt att eventuella förändringar i det
regionalpolitiska stödsystemet fått anstå till dess. Utskottet har emellertid
förståelse för att det med hänsyn till det statsfinansiella läget kan vara
erforderligt med vissa åtgärder redan nu. De framlagda förslagen har en
inriktning som innebär att de sämst ställda kommunerna prioriteras hårdare
än i dag i förhållande till övriga regioner. För tydlighetens skull bör
framhållas att förslagen inte innebär någon förändring i stödområdesindelningen
eller av de prioriteringsuttalanden som riksdagen tidigare gjort
beträffande kommuner i Bergslagen och Blekinge.

Utskottet delar den i propositionen framförda uppfattningen att bankerna
bör ta ett ökat ansvar i kreditgivningen till företag i berörda regioner. En
arbetsgrupp bestående av representanter för bankerna, företagen och
industridepartementet har i dagarna lagt fram en rapport om bankernas
industripolitiska roll. Bl. a. föreslås lättnader i regelsystemet för att därmed
ge möjlighet till ökat engagemang från bankernas sida i landets industriella
och regionala utveckling. Utskottet vill i sammanhanget även peka på de nya
möjligheterna till att kombinera ianspråktagande av investeringsfonder med
lokaliseringsstöd.

Utskottet anser sig i princip kunna godta regeringens förslag och avstyrker
därför yrkandet om avslag i den socialdemokratiska partimotionen. Likaså
avstyrks motion 5 av Ove Karlsson m. fl. (s).

På en punkt vill utskottet emellertid förorda en justering i regeringens
förslag och det gäller stöd till marknadsföringsåtgärder och produktutveckling.
T. v. bör denna stödform behållas och en utvärdering ske i den
aviserade propositionen. Därvid bör man även pröva alternativa stödformer
t. ex. inom ramen för utvecklingsfondernas verksamhet.

Utskottet kan inte ställa sig bakom de ytterligare besparingar på det
regionalpolitiska området som förs fram i motion 11 av Erik Hovhammar
m. fl. (m). Att ta bort möjligheten till avskrivningslån till maskininvesteringar
och inventarier även i stödområde 4 skulle få negativa konsekvenser för
åtskilliga kommuner med stora problem i främst skogslänen.

Mot förslaget att retroaktivt höja räntan och därmed förändra villkoren för
redan ingångna avtal kan resas både juridiska och ekonomiska invändningar.
Utskottet avstyrker detta förslag liksom förslaget om höjning av den framtida
räntenivån. Erfarenheterna visar att en förmånlig ränta spelaren betydande
roll för lokaliseringsföretagen och utskottet vill därför inte ställa sig bakom
ett förslag som innebär en försvagning av ett verksamt regionalpolitisk!
medel.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 11 i de aktuella
delarna.

Utskottet tar slutligen i detta sammanhang upp ett yrkande i motion 8 av
Gösta Bohman m. fl. (m) vari föreslås att frågan om differentierade
arbetsgivaravgifter i det inre stödområdet bör utredas.

Som framhålls i propositionen kommer frågan om en differentiering av

AU 1981/82:1

arbetsgivaravgifterna att prövas som generellt medel för regional balans i
samband med arbetet på den regionalpolitiska propositionen. Frågan har
nyligen varit föremål för utredning. Motionsyrkandet är alltså tillgodosett
och behöver inte föranleda någon åtgärd.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förstärkta arbetsmarknadspolitiska insatser

a) att riksdagen avslår motionerna 1981/82:53 yrkandena 1-4
och 1981/82:64 yrkande 1,

b) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om behovet av ytterligare insatser,

2. beträffande beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning
för ungdomar

att riksdagen avslår motion 1981/82:53 yrkande 7,

3. beträffande möjligheterna till praktiktjänstgöring i sjöfartsnäringen att

riksdagen avslår motion 1981/82:7,

4. beträffande detaljplaneringsbidraget

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:53 yrkande 5 a
och 1981/82:64 yrkande 2 godkänner vad som i proposition
1981/82:30 förordats om slopandet av möjligheterna att erhålla
sådant bidrag,

5. beträffande ändrade riktlinjer för anställning med lönebidrag

a) att riksdagen med avslag på motion 1981/82:64 yrkande 3 i
motsvarande del godkänner den i propositionen förordade
ändringen beträffande slopande av möjligheten att överföra
redan anställda till anställning med lönebidrag, att tillämpas
fr. o. m. den 1 januari 1982,

b) att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna
1981/82:53 yrkande 5 b och 1981/82:64 yrkande 3 i motsvarande
del godkänner vad utskottet anfört om möjligheten till
förlängt lönebidrag efter fyra år för dem som överförts till
anställning med sådant bidrag, att tillämpas fr. o. m. den 1
januari 1982,

6. beträffande driftbidrag till Stiftelsen Samhällsföretag

a) att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:11 yrkande
4 och 1981/82:64 yrkande 4 godkänner den i propositionen
förordade förändringen av detta bidrag, att tillämpas fr. o. m.
den 1 januari 1982,

b) att riksdagen med anledning av motion 1981/82:53 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om genomförandet av besparingar inom Stiftelsen Samhällsföretags
verksamhet.

AU 1981/82:1

7. beträffande arbetsmarknadsinstitutens utbyggnad, tilläggsbidraget
för kommunala beredskapsarbeten och stöd till industribeställningar att

riksdagen avslår motion 1981/82:11 yrkandena 1, 2 och 5,

8. beträffande avslag på propositionens förslag till besparingar på
regionalpolitikens område

att riksdagen avslår motion 1981/82:53 yrkande 5 c,

9. beträffande ändrade stödvillkor i stödområdena 4-6
att riksdagen avslår motion 1981/82:5,

10. beträffande avskaffande av lokaliseringslån till marknadsföringsåtgärder
och produktutveckling

att riksdagen avslår propositionen i motsvarande del,

11. beträffande ändrade regler för räntor på lokaliseringslån
att riksdagen avslår motion 1981/82:11 yrkande 6,

12. beträffande ändrade grunder i övrigt för avskrivningslån och
lokaliseringslån

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:11 yrkande 7
godkänner de i propositionen förordade ändringarna i den mån
de inte behandlats ovan,

13. beträffande utredning om sänkt arbetsgivaravgift i det inre
stödområdet

att riksdagen avslår motion 1981/82:8 yrkande 5.

Stockholm den 4 november 1981

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp). Anna-Greta Leijon (s). Alf Wennerfors
(m). Arne Fransson (c). Erik Johansson (s). Bernt Nilsson (s). Sten Svensson
(m). Frida Berglund (s). Lars Ulander (s). Anders Högmark (m). Margit
Odelsparr (c). Eva Winther (fp). Sune Johansson (s). Börje Hörnlund (c)
och Karin Flodström (s).

Reservationer

1. Förstärkta arbetsmarknadspolitiska insatser (mom. 1)

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Lars
Ulander. Sune Johansson och Karin Flodström (alla s) anser

dels att utskottets yttrande från början på s. 8 t. o. m. det avsnitt på s. 10
som slutar ”med budgetarbetet” bort ha följande lydelse:

AU 1981/82:1

Riksdagen tog i våras ställning till riktlinjerna för arbetsmarknadspolitiken
för 1980-talet och behovet av insatser under budgetåret 1981/82. Socialdemokraterna
kritiserade då regeringens förslag främst från den utgångspunkten
att de principer som regeringen uppställde inte hade någon motsvarighet i
fråga om praktiska politiska åtgärder. Bl. a. motsatte sig regeringen och
riksdagsmajoriteten att tillräckliga medel anvisades inom arbetsmarknadspolitiken
för att klara sysselsättningen under 1981/82. Genom att regeringens
ekonomiska politik misslyckats bedömde socialdemokraterna det som
nödvändigt med omfattande sysselsättningsskapande åtgärder. Denna uppfattning
hade stöd i de bedömningar som AMS gjorde.

Det står nu klart att socialdemokraternas redovisade uppfattning var helt
riktig. Antalet arbetslösa nådde i september i år ett för denna månad
rekordhögt tal om 127 000- en ökning med 35 000 i förhållande till förra året.
Antalet varsel om driftsinskränkningar är omfattande, och tillgången på
lediga platser har sjunkit dramatiskt. I september fanns i genomsnitt ca åtta
sökande per ledig plats mot i genomsnitt tre sökande för ett år sedan.
Utsikterna för vintern är mycket oroande och det finns bedömningar som
tyder på att arbetslösheten i januari 1982 kan komma att uppgå till
165 000-175 000 personer om inte åtgärder sätts in.

Regeringen har dröjt alldeles för länge med att vidta åtgärder mot den
ökade arbetslösheten. Beredskapen för sådana åtgärder är också dålig. De
insatser som hittills gjorts har dessutom varit klart otillräckliga. I september
lade regeringen fram vissa förslag samtidigt med devalveringen. Bl. a.
anvisades 600 milj. kr. till beredskapsarbeten och vissa byggnadsinvesteringar.
Detta var mindre än en tredjedel av vad AMS bedömt som nödvändigt för
att hålla arbetslösheten på en acceptabel nivå.

AMS har sedan i en skrivelse till regeringen den 16 oktober upprepat sin
tidigare begäran om medelsförstärkning till beredskapsarbeten. Det är
betecknande för regeringens senfärdighet att denna framställning ännu inte
besvarats. Lika betecknande för regeringens handlingsförlamning är att den
föreliggande propositionen saknar offensiva inslag på det arbetsmarknadspolitiska
och regionalpolitiska området. De förslag som läggs fram och som
kallas besparingar är diskutabla från flera olika utgångspunkter, men en
effekt torde vara obestridlig, nämligen att förslagen är negativa från
sysselsättningssynpunkt.

Sammanfattningsvis ansluter sig utskottet till de synpunkter och förslag
som förs fram i den socialdemokratiska motionen 53. Det innebär att AMS
omedelbart måste tillföras de ekonomiska resurser som krävs för att fullt
utnyttja möjligheterna att genom beredskapsarbeten och företagsutbildning
ge sysselsättning åt arbetslösa. Detta innebär i sin tur

o att AMS bör tillföras ytterligare 1 345 milj. kr. för beredskapsarbeten,
o att bidraget för utbildning av personer som hotas av permittering eller

uppsägning i tillverkningsindustrin och som bedrivs under tiden från den 1

AU 1981/82:1

december 1981 till den 1 juli 1982 bör höjas från 20 till 35 kr./tim. under
högst 960 timmar,

o att AMS omgående bör få uppdraget att planera för maximal insats av
arbetsmarknadspolitiska medel under vintern och våren 1981/82, samt ges
uppdraget att utveckla de nya instrument för kamp mot öppen arbetslöshet
som kan visa sig nödvändiga.

Det här anförda innebär också att vpk:s yrkande i motion 64 om höjning av
anslaget för beredskapsarbeten tillgodoses i väsentlig del.

Utskottet instämmer vidare med de socialdemokratiska motionärerna att
urgröpningen av arbetslöshetsersättningarna måste stoppas. Regeringen bör
därför utan ytterligare dröjsmål behandla arbetslöshetskassornas krav på en
höjning av dagpenningen för de arbetslösa.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande förstärkta arbetsmarknadspolitiska insatser

A. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:53 yrkande 1 och
med anledning av motion 1981/82:64 yrkande 1 under tolfte
huvudtiteln till B 3 Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisar ett
reservationsanslag av 1 345 000 kr.,

B. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:53yrkandena 2-4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört

dels om höjning av bidraget för utbildning av anställda som
hotas av permittering m. m.,

dels om planering för arbetsmarknadspolitiska insatser under

vintern och våren 1981/82,

dels ock om kontant stöd vid arbetslöshet.

2. Beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning för ungdomar (mom.

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Lars
Ulander, Sune Johansson och Karin Flodström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”1 början” och
slutar ”sex månader” bort utgå,

dels att den del av utskottets yttrande som på s.ll börjar ”Utskottet har”
och på s. 12 slutar ”behandlade delen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de socialdemokratiska motionärernas uppfattning. Ungdomsarbetslösheten
håller på att få en helt oacceptabel omfattning. Särskilt
alarmerande är att arbetslösheten till skillnad mot tidigare nu även drabbar
yrkesutbildade ungdomar. Ett ytterligare orosmoment är också att långtids -

AU 1981/82:1

arbetslösheten ökar även bland ungdomar.I avvaktan på en ny ekonomisk
politik som kan skapa nya arbetstillfällen på den öppna marknaden är det
därför nödvändigt med massiva insatser inom arbetsmarknadsutbildningen
och i fråga om beredskapsarbeten. Vad utskottet anfört i denna fråga bör
regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning
för ungdomar

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:53 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Slopande av detalj planeringsbidraget (mom. 4)

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Lars
Ulander, Sune Johansson och Karin Flodström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”En
förutsättning” och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i ett tidigare avsnitt beskrivit de betydande akuta problemen
på arbetsmarknaden. Utskottet har därvid uttalat sig för att regeringen skall
ge AMS de resurser verket begär för att väsentligt öka antalet beredskapsarbeten.
Med en sådan mer offensivt inriktad politik är det väsentligt att
lämpliga sysselsättningsskapande projekt fortlöpande tas fram ute i länen.
Det vore därför direkt olämpligt att - som regeringen föreslår - nu slopa den
stimulans detaljplaneringsbidraget utgör och därmed riskera en minskad
projekteringsbenägenhet.

Utskottet tillstyrker med hänsyn till det anförda den socialdemokratiska
partimotionen 53 och vpk-motionen 64 och avvisar regeringens förslag. Till
detta kommer att besparingseffekten också är diskutabel. Den torde i
realiteten inte uppgå till det av regeringen angivna beloppet. Bidrag till
projekteringskostnader lämnas nämligen i och med att ett beredskapsarbete
kommer til! stånd. Detaljplaneringsbidraget är alltså ofta i realiteten endast
en form av förskott.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande detaljplaneringsbidraget

att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:53 yrkande 5 a
och 1981/82:64 yrkande 2 avslår vad som i proposition
1981/82:30 förordats om slopandet av möjligheterna att erhålla
sådant bidrag.

4. Anställning med lönebidrag (mom. 5)

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Lars
Ulander, Sune Johansson och Karin Flodström (alla s) anser

AU 1981/82:1

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet är”
och på s. 15 slutar ”blivit tillgodosedda” bort ha följande lydelse:
Utskottet är för sin del berett att ställa sig bakom förslaget om slopande av
möjligheterna att föra över redan anställda till denna bidragsform. Utskottet
anser sig däremot inte kunna biträda det andra förslaget i propositionen som
innebär att bidrag inte skall kunna förlängas efter fyra år för de arbetstagare
som redan var anställda hos arbetsgivaren och överförda till anställning med
lönebidrag. Det förslaget skulle - i synnerhet i rådande arbetsmarknadsläge -skapa oro hos de arbetshandikappade och innebära risk för att anställningar i
vissa fall upphör. Man kan inte heller bortse från att arbetsgivare som berörs
av att möjligheten till förlängning av bidraget slopas blir mindre benägna att i
framtiden anställa arbetshandikappade. Det finns inte heller anledning att i
förevarande hänseende göra skillnad mellan enskilda och offentliga arbetsgivare.
I båda fallen kan arbetsgivaren ha haft anledning räkna med att
bidrag skall utgå för längre tid än fyra år. Utskottets ställningstagande
innebär att riksdagen bör bifalla den socialdemokratiska partimotionen 53
och vpk-motionen 64 i motsvarande delar. Propositionens förslag avstyrks
sålunda i denna del.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande ändrade riktlinjer för anställning med lönebidrag

A. (= utskottet)

B. att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:53 yrkande
5 b och 1981/82:64 yrkande 3 i motsvarande del avslår
propositionens förslag om slopande av möjligheten till förlängt
lönebidrag efter fyra år för redan anställda.

5. Beträffande driftbidrag till Stiftelsen Samhällsföretag (mom. 6)

Alf Wennerfors, Sten Svensson och Anders Högmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Utskottet
noterar” och på s. 16 slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:
Såsom föreslås i propositionen bör det vara möjligt att reducera det mycket
höga statliga bidraget till Samhällsföretag. Det är angeläget att man snabbt
kommer ned på ett lägre tal än de 135 % som i dag utgår. Utskottet vill
förorda att man redan från den 1 januari 1982 bestämmer procenttalet till
127 % i stället för de i propositionen föreslagna 129 %. Därmed skulle man
spara ytterligare ca 26 milj. kr. för helår utöver de ca 80 milj. kr. som
regeringens förslag skulle innebära.

Utskottet noterar att Samhällsföretag f. n. genomför en omfattande
utvärdering av verksamheten. Resultatet av denna och förslag till åtgärder på
längre sikt skall enligt uppgift presenteras vid årsskiftet. Därmed erhålls
förhoppningsvis ett bättre underlag för en mer långsiktig bedömning av
företagets behov av statliga bidrag. Utskottet utgår från att företaget i sin

AU 1981/82:1

interna utredning anvisar vägar för fortsatta rationaliseringsåtgärder även i
framtiden. Målet bör vara en betydande reduktion av det statliga driftbidraget.

Utskottet vill slutligen betona att besparingsarbetet inom företaget bedrivs
på ett sådant sätt att de i verklig mening arbetshandikappades möjligheter till
avlönat arbete inte försämras. Möjligheterna till besparingar bör i första
hand gälla administrationen centralt och regionalt. Slutligen bör man aktivt
pröva och utveckla nya former för verksamheten, exempelvis i samverkan
med enskilda företag. Därmed skapas bättre förutsättningar för att integrera
fler arbetshandikappade med den reguljära arbetsmarknaden.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande driftbidrag till Stiftelsen Samhällsföretag

att riksdagen dels med avslag på motionerna 1981/82:64
yrkande 4 och 1981/82:53 yrkande 6, dels med anledning av
propositionens förslag samt med bifall till motion 1981/82:11
yrkande 4, godkänner den av utskottet förordade ändringen
beträffande driftbidraget att tillämpas fr. o. m. den 1 januari
1982.

6. Ytterligare besparingar inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde
(mom. 7)

Alf Wennerfors, Sten Svensson och Anders Högmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar ”Utskottet anser
sig” och slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker de i motion 11 framförda förslagen om ytterligare
besparingar inom arbetsmarknadsdepartementets område.

Till kommunala beredskapsarbeten utgår, som tidigare nämnts, 75 % av
lönekostnaderna i statliga grundbidrag. Till detta kommer tilläggsbidrag som
normalt utgår med 20 % av skillnaden mellan det godkända bidragsunderlaget
och grundbidraget i arbeten som medför investeringar i byggnader och
anläggningar. Det kan enligt utskottets uppfattning vara rimligt att som
motionärerna föreslår reducera tilläggsbidraget från 20 till 15 %. De
kommuner, främst glesbygdskommuner, som i dag uppbär högre bidragsprocent
än 20 bör dock även i fortsättningen kunna erhålla högre
bidragsprocent än övriga kommuner. Några negativa konsekvenser för de
sämst ställda kommunerna kan förslaget därmed inte sägas innebära.

Beträffande förslaget om minskat stöd till industribeställningar vill
utskottet erinra om att AMS för innevarande budgetår erhållit ett väsentligt
större anslag än verket ursprungligen begärt. I sammanhanget kan nämnas
att verket i sin petita för budgetåret 1982/83 begärt 10 milj. kr. Den besparing
med 60 milj. kr. som motionärerna föreslår framstår mot denna bakgrund
som väl avvägd.

AU 1981/82:1

När det slutligen gäller förslaget om ett stopp för en fortsatt utbyggnad av
arbetsmarknadsinstituten vill utskottet anföra följande. Ami-organisationen
är i dagsläget utbyggd med i runda tal 150 arbetslag. Därmed återstår 20-30
arbetslag att bygga upp. De nuvarande lagen fungerar enligt uppgift väl och
har en stor kapacitet. I nuvarande statsfinansieila läge kan det, som
motionärerna framhåller, finnas skäl att t. v. sätta stopp för den fortsatta
uppbyggnaden av organisationen. Vid tillfälliga arbetstoppar finns f. ö.
möjlighet att utnyttja resurser vid enskilda institut och företag. Dessutom
kan man inte bortse från AMS möjligheter att omdisponera sina totala
resurser.

De förslag till ytterligare besparingar som redovisas i motion 11 av Erik
Hovhammar m. fl. (m) på arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde
och som utskottet ställer sig bakom innebär en besparing på statens
utgifter på 130 milj. kr. Förslagen får ses som ett led i strävandena att skapa
bättre balans i statsbudgeten.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande arbetsmarknadsinstitutens utbyggnad, tilläggsbidraget
för kommunala beredskapsarbeten och stöd till industribeställningar att

riksdagen bifaller motion 1981/82:11 yrkandena 1, 2 och

7. Besparingar på regionalpolitikens område (mom. 8)

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson. Bernt Nilsson, Frida Berglund, Lars
Ulander, Sune Johansson och Karin Flodström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”Mot bakgrund”
och på s. 20 slutar "Ove Karlsson m. fl. (s)” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det anmärkningsvärt att regeringen några
få månader innan en aviserad proposition om regionalpolitiken skall läggas
fram föreslår omfattande förändringar av de regionalpolitiska medlen.
Tidpunkten för den föreslagna neddragningen är dessutom olyckligt vald mot
bakgrund av att expansionskraften i det svenska näringslivet f. n. är mycket
svag. Investeringsverksamheten är otillräcklig, och i synnerhet inom
stödområdena är utvecklingen oroande.

Regeringens förslag innebär att utsatta regioner undandras ett viktigt stöd.
Utskottet kan i likhet med de socialdemokratiska motionärerna inte ställa sig
bakom en sådan politik. Tvärtom krävs i dagens situation en aktiv
regionalpolitik som bidrar till en positiv utveckling i de regioner i landet som
har de största problemen.

Regeringens förslag innebär, som tidigare nämnts, bl. a. att rätten till
avskrivningslån inskränks. Med det förslaget skulle företagen i ett stort antal
kommuner förlora rätten till ränte- och amorteringsfria krediter. Finansie -

AU 1981/82:1

ring av investeringskostnader på den gängse kreditmarknaden innebär
kraftigt höjda utgifter för räntor och amorteringar. Ökade räntekostnader
och skärpta amorteringsvillkor torde också bli följden om bankerna, som
regeringen föreslår, skall ta ett större ansvar för finansieringen av lokaliseringsstödsprojekten.
De alternativ till lokaliseringsstödet som regeringen
pekar på - exempelvis rörelselån från utvecklingsfonderna - kan inte
betraktas som en fullgod kompensation för det stöd som föreslås bli
borttaget.

Sammanfattningsvis innebär utskottets ställningstagande att utskottet
biträder den socialdemokratiska partimotionen 53 om oförändrade villkor
för det regionalpolitiska stödet. Propositionen bör alltså avslås i sin helhet i
denna del. Utskottets ställningstagande tillgodoser också yrkandet i motion 5
av Ove Karlsson m. fl. (s). Den motionen behöver således med utskottets
ställningstagande inte föranleda någon riksdagens åtgärd,

dels att utskottets ställningstagande under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande avslag på propositionens förslag till besparingar på
regionalpolitikens område

att riksdagen bifaller motion 1981/82:53 yrkande 5 c.

8. Ytterligare besparingar inom regionalpolitiken (mom. 11 och 12)

Alf Wennerfors, Sten Svensson och Anders Högmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”Utskottet kan”
och slutar ”aktuella delarna” bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig bakom de ytterligare besparingar på det regionalpolitiska
området som förs fram i motion 11 av Erik Hovhammar m. fl. (m).
Motionärernas förslag beträffande avskrivningslån innebär en ytterligare
prioritering av det inre stödområdet i förhållande till propositionens förslag.
Samtidigt kvarstår för stödområde 4 väsentliga inslag i stödarsenalen som
avskrivningslån på högst 40 % till byggnadsinvesteringar samt lokaliseringsstöd
till industrilokaler. Härtill kommer möjligheterna till sysselsättningsstöd.

När det gäller frågan om en höjning av räntan för lokaliseringslånen delar
utskottet motionärernas uppfattning att en justering bör ske. Den i motionen
föreslagna uppjusteringen av räntenivån med 0,75 % bör dock endast gälla
för de lån som tecknas fr. o. m. den 1 januari 1982. Det kan nämnas att
räntan på industrigarantilån höjdes under våren 1981. På sikt bör räntenivån
på de båda låneformerna samordnas.

De föreslagna förändringarna av de regionalpolitiska stödvillkoren som
utskottet föreslår med anledning av motion 11 av Erik Hovhammar m. fl. (m)
kan beräknas innebära en ytterligare besparing utöver propositionens förslag
på ca 75 milj. kr. per år vid full effekt.

AU 1981/82:1

dels att utskottets hemställan under 11 och 12 bort ha följande lydelse:

11. beträffande ändrade regler för räntor pä lokaliseringslån

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:11 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

12. beträffande ändrade grunder i övrigt för avskrivningslån och
lokaliseringslån

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:11 yrkande 7 avslår
de i propositionen förordade ändringarna i den mån de inte
behandlats ovan.

Särskilda yttranden

1. Användningen av arbetsgivaravgifter som regionalpolitisk! medel (mom.

13)

Alf Wennerfors, Sten Svensson och Anders Högmark (alla m) anför:

Den nuvarande regionalpolitiken har inte fått den effekt som är önskvärd.
Det är därför nödvändigt att man i framtiden söker sig fram på nya vägar.
Enligt vår uppfattning bör generellt verkande medel komma till ökad
användning på bekostnad av det nuvarande i allt väsentligt selektiva
stödsystemet. Ett generellt medel av stort intresse är att variera arbetsgivaravgiften
med hänsyn till situationen i olika regioner. Vi hälsar därför med
tillfredsställelse det utredningsarbete som pågår i denna fråga och förutsätter
att den aviserade regionalpolitiska propositionen kommer att innehålla
förslag i ämnet.

2. Användningen av arbetsgivaravgifter som regionalpolitisk! medel (mom.

13)

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Lars
Ulander, Sune Johansson och Karin Flodström (alla s) anför:

I reservation 1 till utskottets i våras avgivna regionalpolitiska betänkande,
1980/81:23, har vi tagit avstånd från tanken på en allmän sänkning av
arbetsgivaravgifterna i vissa områden som regionalpolitisk! medel. Detta är
en ståndpunkt som vi självfallet vidhåller. I detta sammanhang kan vi
begränsa oss till denna markering.