om djurskydd m. m. (Betänkande 1981/82:JoU3 Jordbruksutskottet)

JoU 1981/82:3

Jordbruksutskottets betänkande
1981/82:3

om djurskydd m. m.

Motionerna

I motion 1980/81:385 av Kerstin Anér (fp) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att förslag till lag utarbetas
innebärande förbud mot att piska hästar på trav- och galoppbana,

2. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt lantbruksstyrelsen att
föreslå åtgärder för att förbättra kontrollen över träningen av trav- och
galopphästar.

I motion 1980/81:770 av Anders Gernandt m. fl. (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär lagförslag innebärande att djurförsök som är kategoriserade
i åtgärdsgrupp 5 i de djurförsöksetiska nämnderna totalförbjuds oavsett
ändamål.

I motion 1980/81:1004 av Anders Gernandt m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas i syfte att
förbjuda svenska företag att testa kosmetika, toalettprodukter och vad som i
övrigt tydligt kan karakteriseras som kemiska lyxprodukter på djur både i
Sverige och utomlands,

2. att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas i syfte att
förbjuda import av kosmetiska produkter av lyxkaraktär, som uppenbarligen
är testade på djur,

3. att riksdagen begär att regeringen skall överväga möjligheterna att
föresktiva obligatorisk uppgift på förpackning till ovannämnda varuslag -svenska resp. importerade - om huruvida de är testade på djur eller ej.

I motion 1980/81:1007 av Eric Hägelmark (fp) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att lagen om tillsyn över hundar
omarbetas och moderniseras,

2. att riksdagen hos regeringen begär att minimiåldern för hundägare/
vårdnadshavare fastställs till 15 år,

3. att riksdagen hos regeringen begär att jaktlagens och jaktstadgans
bestämmelser inarbetas i lag om tillsyn över hundar.

Inkomna skrivelser m. m.

Till utskottet har inkommit ett antal skrivelser m. m. från allmänheten och
vissa djurskyddsorganisationer, vari bl. a. framförts krav på bifall till
motionerna 1980/81:770 och 1980/81:1004.

1 Riksdagen 1981182. 16 sami. Nr 3

JoU 1981/82:3

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande några motioner som berör olika
djurskyddsfrågor, såsom tävlingshästarnas situation, djurförsöksverksamheten
samt reglerna för hundhållning.

Tävlingshästarnas situation. I motion 1980/81:385 föreslås vissa åtgärder
för att åstadkomma ett bättre djurskydd inom hästsporten. Framför allt krävs
det enligt motionären en bättre tillsyn över träningsverksamheten. eftersom
denna i praktiken försiggår utan någon kontroll av djurskyddsinstanserna.
Vidare yrkas att regeringen utarbetar ett lagförslag innebärande förbud mot
att piska hästar på trav- och galoppbanor. Motionären påpekar att ett sådant
förbud beslutats i Norge.

Utskottet erinrar om att övervakningen från djurskyddssynpunkt av travoch
galopptävlingar ombesörjs av banveterinärer som förordnas av lantbruksstyrelsen.
Vad däremot beträffar träningsverksamheten ankommer det
i första hand på vederbörande hälsovårdsnämnd att utöva tillsyn enligt
reglerna i djurskyddslagen (1944:219) om tillsyn över djurens vård och
behandling. Enligt vad utskottet erfarit har allt flera kommuner skapat bättre
förutsättningar för tillsynsarbetet genom att anställa särskilda djurskyddsinspektörer.
Det kan tilläggas att utskottet vid riksmötet 1975/76 avstyrkte ett
motionsyrkande om ändrad organisation av tillsynen i nu förevarande
avseende, bl. a. med hänvisning till de kommunala satsningarna på
tillsynssidan (JoU 1975/76:20).

I fråga om användningen av spö i tävlingssammanhang har utskottet
inhämtat upplysningar om aktuella bestämmelser i reglementen för trav- och
galoppsporten. Härav framgår att reglerna för användning av spö resp.
körspö är mycket restriktiva vad gäller såväl spöets utförande som själva
användningssättet. Vid travtävlingar t. ex. får körspö endast användas till
lätt drivning. Kuskens båda händer skall samtidigt, med fattning i handstropp,
användas för tömkörning. Vid misstänkt fall av överdrivet bruk av
körspö skall banveterinär under tävlingsdagen undersöka aktuell häst.

Grundregeln för galopptävlingar är att användning av spö i drivande syfte
är förbjudet. Vissa undantagsbestämmelser finns som under angivna
förutsättningar tillåter att spöet används bl. a. strax efter start samt under de
sista 300 metrarna. Spöet får aldrig lyftas över axelhöjd, varken vid slag eller
viftning.

Vid hopptävlingar gäller som grundregel att spö ej får användas för
bestraffning utan för anvisning.

Det kan tilläggas att lantbruksstyrelsen nyligen har utarbetat en instruktion
för banveterinärer, som skall ses över av en särskild arbetsgrupp med
företrädare för styrelsen, hästsporten och banveterinärerna.

Utskottet anser det för sin del givetvis angeläget att tävlingshästarna
behandlas på ett sätt som är acceptabelt från djurskyddssynpunkt, såväl i
tävlingssammanhang som under träning. Så till vida instämmer utskottet med

Joll 1981/82:3

syftet bakom den nu behandlade motionen. Som utskottet påpekade redan
vid riksmötet 1975/76 ägnar emellertid lantbruksstyrelsen stor uppmärksamhet
åt frågor som rör tävlingshästarnas förhållanden. När det gäller
användningen av spö vid trav- och galopptävlingar m. m. präglas reglerna
härom, som utskottet nyss framhållit, av stor restriktivitet och kan, om de
rätt efterlevs, knappast inge betänkligheter från djurskyddssynpunkt. Det
bör f. ö. påpekas att spöet i vissa situationer kan utgöra en säkerhetshöjande
faktor, t. ex. då det gäller att snabbt korrigera djuret för att undvika kollision
eller annat faromoment. Ett generellt förbud mot användning av spö inom
hästsporten är utskottet f. n. inte berett att förorda. Givetvis utgår utskottet
från att tävlingshästarnas situation - däri inbegripet reglerna för användning
av spö och efterlevnaden av dessa bestämmelser - även i fortsättningen ägnas
ingående uppmärksamhet från berörda myndigheter och organisationer.
Någon särskild framställning härom från riksdagens sida med anledning av
motion 1980/81:385 synes inte nödvändig.

Klassificeringen av djurförsök. Enligt motion 1980/81:770 indelas de
djurförsök som granskas av de etiska nämnderna i fem åtgärdsgrupper, i
förhållande till vilket lidande ingreppet förmodas åsamka djuret. Åtgärdsgrupp
5 innebär med denna indelning försök på osövda eller kurariserade
(motsvarande) djur. Sådana försök utförs vid vissa fysiologiska och
farmakologiska experiment på nervsystemet. Dessa är mycket plågsamma
och kan enligt motionärerna inte anses försvarliga, oavsett för vilket ändamål
försöket görs. Motionen utmynnar i ett yrkande att sådana djurförsök
totalförbjuds, oavsett ändamål.

Utskottet vill nämna att de olika typerna av djurförsök har klassificerats av
lantbruksstyrelsen och sammanställts i en bilaga till styrelsens kungörelse
med föreskrifter om de djurförsöksetiska nämnderna (LSFS 1979:31).
Bilagan innehåller en förteckning över fem olika åtgärdsgrupper med
tillhörande exempelsamling. 1 grupperna 1 och 2 har inordnats försök utan
ingrepp och försök med ingrepp av föga smärtsam karaktär. I de övriga
grupperna har inordnats försök som i stigande grad innebär risk för att djuret
skall förorsakas lidande. Med åtgärdsgrupp 5 avses försök som planeras på
osövda eller kurariserade (motsvarande) djur. Som motionärerna anfört
avser dessa försök bl. a. vissa fysiologiska och farmakologiska experiment på
nervsystemet. Enbart den omständigheten att ett försök hänförts till
åtgärdsgrupp 5 ger dock i sig inte någon upplysning om ingreppets
svårighetsgrad i det enskilda fallet. Som framgår av det nyss anförda kan de
mera ingripande djurförsöken hänföras till endera av åtgärdsgrupperna 3-5.
Varken av formella eller sakliga skäl finns anledning för riksdagen att - med
frångående av principerna för sitt beslut vid riksmötet 1978/79 - föreslå
förbud mot någon viss typ av djurförsök på det sätt motionärerna yrkat. I
enlighet med nyssnämnda beslut (se JoU 1978/79:5) ankommer det på de
djurförsöksetiska nämnderna att förpröva planerade djurförsök från etisk

JoU 1981/82:3

synpunkt. Utskottet utgår från att prövningen av i synnerhet mera ingripande
djurförsök sker med all den restriktivitet som är motiverad med hänsyn till
föreliggande omständigheter. Motion 1980/81:770 avstyrks.

Djurförsök vid framställning av kosmetika m. m. I motion 1980/81:1004
hemställs om olika åtgärder i syfte att motverka plågsamma djurförsök vid
framställning av kosmetiska lyxprodukter m. m. resp. att förhindra import av
sådana produkter, om de är testade på djur. Enligt motionen testas en
mångfald produkter, såväl nyttiga som onyttiga, genom relativt plågsamma
djurförsök. Det kan röra sig om ögondropp, tvångsmatning eller hudirritation.
De mest använda djuren är kaniner (schampo), marsvin (hudirritationstest),
möss och råttor (tvångsmatning). Även djur som hamster, häst
och apa används ibland. De flesta försöken av detta slag äger rum
utomlands.

Djurförsök för att testa kosmetika, tvål och schampo görs enligt motionen
även i Sverige, om än i mycket begränsad omfattning. Arbetarskyddsstyrelsen
låter t. ex. testa vissa s. k. barriärkrämer (skyddskrämer, koncentrerade
tvålblandningar o. d.) som används av personal på sjukhus m. fl. De flesta
svenska företag som tillverkar eller säljer kosmetika förlägger testningen
utomlands.

Motionärerna anser det oacceptabelt att djur plågas och dödas vid
framställningen av produkter som närmast kan betecknas som lyxprodukter.
Hygieniska och kosmetiska produkter bör, framhåller man, i grunden vara
framställda av ämnen som är oskadliga för människan. Om de stora
kosmetikatillverkarna i vinst- och konkurrensintresse envisas med att
använda nya, okända ingredienser vid tillverkningen bör detta inte
uppmuntras av samhället genom bristen på regler rörande försöksdjursanvändning
för sådana ändamål. Att dessa produkter kan framställas på annat
sätt visas bl. a. av det faktum att man på initiativ av vissa djurskyddsorganisationer
börjat saluföra hygienartiklar som inte testats på djur.

Utskottet vill erinra om att en liknande motion behandlades av utskottet
under föregående riksmöte (JoU 1980/81:1). I det av riksdagen godkända
betänkandet anslöt sig utskottet i viss mån till de kritiska synpunkter som
framförts rörande försöksdjursanvändning inom kosmetikaindustrin. Samtidigt
framhöll utskottet dock att kosmetiska och hygieniska preparat var
svårdefinierade begrepp som också med en restriktiv tolkning torde omfatta
åtskilliga nödvändighetsvaror. Ett generellt förbud mot ifrågavarande försök
skulle vidare, enligt utskottet, få konsekvenser i fråga om vissa viktiga
allergitester. Med hänvisning till att djurförsök av åsyftat slag till övervägande
del ägde rum i andra länder fann utskottet det mest naturligt att
hithörande frågor aktualiserades i de internationella djurskyddssammanhangen.
I nu förevarande ärende har utskottet erfarit att centrala försöksdjursnämnden
uppdragit åt en ledamot, som är medlem av Europarådets

JoU 1981/82:3

djurskyddsgrupp. att där ta upp frågan om testning på försöksdjur av
kosmetika m. m.

Utskottet har funnit anledning att i anslutning till den nu aktuella
motionen något utveckla sina synpunkter på försöksdjursanvändningen i de
av motionärerna åsyftade sammanhangen. Tidigare riksdagsbeslut i hithörande
frågor bygger bl. a. på principen att användningen av försöksdjur så
långt möjligt kan begränsas och att en övergång till andra forskningsmetoder
än djurförsök stimuleras. Vid bedömningen av det etiskt försvarbara i ett
djurförsök är vidare ändamålet med försöket av central betydelse. Sådana
projekt som t. ex. syftar till att främja den medicinska forskningen eller att
förebygga risker från arbetarskydds- eller allmän hälsosynpunkt torde i
allmänhet inta en viss särställning i dessa sammanhang. Från nyss berörda
utgångspunkter finns det däremot enligt utskottets mening anledning att inta
en betydligt mera restriktiv hållning till djurförsök som förekommer vid
framställningen av klart lyxbetonade produkter, även om det självfallet ofta
kan vara vanskligt att på rent objektiva grunder söka definiera ett sådant
begrepp. Beträffande vissa kemiska preparat med ytterst perifert användningsområde
(t. ex. medel för att förhöja vissa krukväxters utseende m. m.)
är det dock enligt utskottets mening klart stötande från etisk synpunkt om
djurförsök skall behöva förekomma i tillverkningsprocessen. I enlighet med
vad utskottet tidigare framhållit är det viktigt att hithörande frågor tas upp av
berörda myndigheter och organisationer i det internationella djurskyddsarbetet.
Vad utskottet anfört med anledning av motion 1980/81:1004 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Tillsyn över hundar. Enligt motion 1980/81:1007 ställs från samhällets sida
inga krav på en blivande hundägare eller vårdnadshavare. Inget hinder
föreligger att registrera en hund på en icke straffmyndig person. Lagen om
tillsyn över hundar är enligt motionären alltför oklar och ofullständig för att
motsvara de krav som det starkt ökande hundbeståndet ställer på samhällets
kontroll- och sanktionsmöjligheter. Dessutom finns bestämmelser om
hundhållning spridda på flera lagar utöver den nyssnämnda, nämligen
jaktlagen och jaktstadgan. Motionen utmynnar i yrkanden att lagen om
tillsyn av hundar omarbetas och moderniseras och att jaktlagstiftningens
regler om hundhållning inarbetas i denna lag. Vidare yrkas att minimiåldern
för hundägare/vårdnadshavare fastställs till 15 år.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att rikspolisstyrelsen med
anledning av en skrivelse från Föreningen Sveriges polischefer hos regeringen
föreslagit en översyn av lagen (1943:459) om tillsyn över hundar. Förslaget
har remissbehandlats och bereds f. n. i jordbruksdepartementet, där man
avser att senare, i samråd med justitiedepartementet, upprätta en proposition
i ämnet. Utskottet räknar därför med att syftet med motionärens
yrkande om översyn av lagen kommer att bli tillgodosett utan någon

JoU 1981/82:3

framställning från riksdagens sida. I avbidan på resultatet av den i
regeringskansliet aktualiserade översynen bör inte heller motionärens krav i
övrigt föranleda någon riksdagens åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande djurskyddet inom hästsporten att riksdagen lämnar
motion 1980/81:385 utan vidare åtgärd.

2. beträffande klassificeringen av djurförsök att riksdagen avslår
motion 1980/81:770.

3. beträffande djurförsök inom kosmetikaindustrin att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av motion 1980/81:1004,

4. beträffande lagen om tillsyn över hundar att riksdagen lämnar
motion 1980/81:1007 utan vidare åtgärd.

Stockholm den 27 oktober 1981

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c). Svante Lundkvist (s). Arne Andersson i
Ljung (m). Maj Britt Theorin (s). Börje Stensson (fp). Hans Wachtmeister
(m). Åke Wictorsson (s). Gunnar Olsson (s). Håkan Strömberg (s). Märta
Fredrikson (c). Martin Segerstedt (s). Lennart Brunander (c). Jan Fransson
(s). Ingvar Eriksson (m) och Åke Persson (fp).

GOTAB 69652 Stockholm 1981