om det nordiska samarbetet (Betänkande 1983/84:UU6 Utrikesutskottet)

UU 1983/84:6

Utrikesutskottets betänkande
1983/84:6

om det nordiska samarbetet

Motionerna

I motion 1982/83:1601 av Kjell Mattsson m. fl. (c) hemställs

att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder för förbättrade informationsmöjligheter i
gränstidningar.

I motionen hävdas att en riksgräns utgör en effektiv spärr när det gäller den
typ av information som dagstidningarna förmedlar. För att minska detta
problem borde initiativ tas för att i tidningar i gränsregionen ha specialsidor
för information om det andra landet. Nordiska rådet bör, anser motionärerna,
initiera ett sådant projekt.

I motion 1982/83:1784 av Karin Söder m. fl. (c) hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande handlingslinjer för och fortsatt utveckling av det
nordiska samarbetet under 1980-talet.

I motionen berörs ett stort antal verksamhetsområden i Nordiska rådet,
vilka kommenteras nedan i bakgrundsbeskrivningen.

I motion 1982/83:1785 av Karin Söder m. fl. (c) hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om studier och forskning kring alternativa framtidsscenarier för
Norden.

I motionen framhålls vikten av att små länder med öppna ekonomier, som
de nordiska, vilka i olika avseenden inte önskar påtvingas den utveckling som
styrs av västvärldens dominerande ekonomier, skapar underlag för en
politisk debatt om olika möjliga framtidsscenarier. För att öka de nordiska
ländernas handlingsfrihet i förhållande till världsekonomin bör, anser
motionärerna, studier om alternativa utvecklingsmöjligheter av framtidssamhället
bedrivas utifrån ett samnordiskt perspektiv. I första hand bör
inventeringar företas av redan genomförda och pågående framtidsstudieprojekt
samt av samarbetsmöjligheter mellan existerande forskningsorgan inom
detta verksamhetsområde i Norden.

Bakgrund

Till de i motion 1784 nämnda frågeställningarna och verksamhetsområdena
vill utskottet i detta avsnitt av betänkandet lämna följande kortfattade
kommentarer.

1 Riksdagen 1983/84. 9sami. Nr 6

UU 1983/84:6

Nordiskt samarbete i internationella organ (OECD, GATT etc.)

Sådant samarbete pågår sedan 1950-talet. År 1978 togs ett ministerrådsbeslut
om förstärkt samverkan på det ekonomiska området både inom
Norden och internationellt. I rekommendation 28/1983 om handlingsprogram
för ekonomisk utveckling och full sysselsättning framhålls särskilt
betydelsen av gemensamt internationellt uppträdande.

Norden som hemmamarknad

Från år 1980 har ministerrådets ekonomiska samarbete sammanfattats
under rubrikerna Norden som hemmamarknad och Tekniken och framtiden,
vilket också anger prioriteringen inom ministerrådet. En utgångspunkt har
bl. a. varit rekommendation 23/1980 angående gemensamma industriella
projekt som lett till utredningar om etablerings- och koncessionslagstiftning
och om åtgärder på valutaområdet.

Forskningssamarbetet

Det nordiska forskningspolitiska rådet inledde sin verksamhet i januari
1983 (rekommendation 4/1982 om nordiskt forskningssamarbete).

Datoriseringens konsekvenser

I rådet har antagits rekommendation 15/1980 om datateknikens effekter på
sysselsättning, arbetsmiljö och näringsliv, rekommendation 16/1980 om
internationellt samarbete i dessa frågor samt rekommendation 29/1983 om
handlingsprogram för datateknologiområdet.

Energifrågor

Ett seminarium i Södertälje i november 1981 ledde till tre rekommendationer
vid Oslosessionen år 1983: nr 17/1983 om intensifierat nordiskt forskningssamarbete
på energi- och miljöområdet, nr 18/1983 om data och
statistik på energi- och miljöområdet samt nr 32/1983 om samarbete om
energi- och miljörelaterad industri- och regionalpolitik. På initiativ av rådet
har en rad utredningar företagits, bl. a. om projektering av en gasledning
från Nordnorge genom Sverige till kontinenten. Här kan också erinras om
det svensk-norska avtalet om energi- och industrisamarbete.

Socialt och medicinskt samarbete

Den nya konventionen om social trygghet trädde i kraft den 1 januari 1982.
Den ersätter en tidigare konvention av år 1955.

UU 1983/84:6

I rådet har antagits reKommendation 21/1981 om överenskommelse om
nordisk arbetsmarknad för hälso-, sjukvårds- och veterinärpersonal. 1 ett
nytt medlemsförslag (A 671/s) föreslås ett nordiskt handlingsprogram för
läkemedelsregistrering. Nordisk receptgiltighet infördes år 1977. Nordiska
läkemedelsnämnden i Uppsala, som började sin verksamhet år 1975, verkar
för harmonisering av lagstiftning och praxis.

Gränskommunalt samarbete

Genom den nordiska konventionen om gränskommunalt samarbete från
år 1977, med anledning av rekommendation 22/1969, har kommuner och
landsting fått möjligheter att sluta juridiskt bindande avtal.

Narkotikaområdet

Rekommendation 14/1982 angående effektivare insatser mot narkotikamissbruket
utgör närmast en vidareföring av rekommendationerna 22 och
24/1981 angående samarbete för att bekämpa rusmedelsmissbruket. Dessa
byggde i sin tur på ett seminarium som rådet anordnade år 1979 om
rusmedelsfrågor.

Vid ett möte mellan de nordiska social- och justitieministrarna den 19
februari 1982 proklamerades målsättningen att göra Norden till ett narkotikafritt
område. Det alltmer utbyggda samarbetet mellan polis- och tullmyndigheterna
för att kartlägga narkotikabrottsligheten och samordna bekämpningsarbetet
är ett resultat av detta ministermöte.

Ett medlemsförslag om ett gemensamt handlingsprogram mot narkotika
behandlas f. n. i rådet. Ett ministerrådsförslag i ämnet har aviserats.

Den nordiska arbetsmarknaden

1954 års överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad ersattes
år 1982 av en reviderad överenskommelse som trätt i kraft den 1 augusti 1983.

Rekommendation 28/1983 angående handlingsprogram för ekonomisk
utveckling och full sysselsättning är en vittomfattande rekommendation som
bygger på tre tvärnordiska partigruppsförslag - ett socialdemokratiskt, ett
center och ett konservativt - vilka arbetats ihop till ett enigt utskottsbetänkande
och rekommendation. En revidering av 1979 års samarbetsprogram på
arbetsmarknadsområdet förbereds.

Kultursamarbete

Rekommendation 10/1983 om nordiskt kultursamarbete syftar till en
utveckling och utvidgning av det nordiska kultursamarbetet genom att i
samarbetet innesluta allt vidare medborgarkretsar för att därigenom ytterli -

UU 1983/84:6

gare stärka den nordiska gemenskapen.

I rekommendationen prioriteras ökad språkförståelse, ökat
massmediasamarbete, lärår- och elevutbyte, folkrörelsesamarbete, ökat
samarbete för att minska ungdomsarbetslösheten, kring de handikappades
problem och på forskningsområdet.

Nordkalotten

Inom ramen för det gränskommunala samarbetet intar Nordkalotten en
framträdande roll. Nordkalottkommittén, i vilken bl. a. ingår landshövdingarna
från Nordkalottlänen, arbetar mycket aktivt för att trygga sysselsättningen
inom området. Nordiska sameinstitutet i Kautokeino, som tillkommit
på rådets initiativ år 1973, tillvaratar samiska intressen, bl. a. i fråga om
kultur- och språkfrågor. Gränskommunalt/regionalt sjukvårdssamarbete
gäller. I Övertorneå ligger Nordkalottens arbetsmarknadsutbildningscenter.

Biståndsfrågor

År 1981 slöts ett nordiskt avtal om biståndssamarbete som även innefattade
arbetsordning för en ämbetsmannakommitté och för en rådgivande
kommitté för biståndsfrågor, som bl. a. skall arbeta med koordinering och
harmonisering av nationella biståndsåtgärder.

Gemensamma nordiska projekt finns i Kenya, Mo$ambique och Tanzania.
Ministerrådet har år 1982 låtit utarbeta en rapport om stöd till projektexport,
exportkrediter och -garantier, industriellt samarbete med u-länder samt
investeringsgarantier, inkl. den roll Nordiska investeringsbanken kan spela i
det vidare arbetet.

De nordiska samarbetsministrarna diskuterar f. n. det fortsatta nordiska
biståndssamarbetet.

Utskottet

Vad först angår yrkandet i motion 1601 kan utskottet konstatera att denna
fråga inte behandlats i Nordiska rådet. Förslaget kan möjligen anses ligga i
linje med intentionerna bakom 1977 års konvention om gränskommunalt
samarbete. Utskottet kan emellertid inte bedöma förutsättningarna att
realisera förslaget med stöd av denna konvention eller på vilket sätt i övrigt
syftet med förslaget skulle kunna tillmötesgås. En sådan bedömning kan
möjligen bäst ske inom ramen för Nordiska rådet och dess institutioner.

Utskottet finner det för sin del angeläget att det intresse som finns för att
förmedla nyhetsinformation mellan nordiska grannländer tillvaratas, varvid
det särskilda intresse som föreligger i gränsregioner bör beaktas.

Med hänvisning härtill får utskottet anse motion 1601 besvarad.

De i motion 1784 nämnda områdena för fortsatt utveckling av nordiskt

UU 1983/84:6

samarbete har kommenterats i bakgrundsredogörelsen. Därav framgår att
samtliga områden behandlas inom Nordiska rådet. Utskottet anser i och för
sig att flera av dessa utgör centrala samarbetsområden för de nordiska
länderna men finner, på grund av det pågående arbetet i rådet, inte anledning
för riksdagen att i detta sammanhang föreslå speciella åtgärder med
anledning av motionen.

Med hänvisning till det anförda får utskottet anse motion 1784 besvarad.

Vad slutligen gäller motion 1785 om nordisk framtidsforskning konstaterar
utskottet att en rekommendation från år 1976 (rekommendation 9/1976)
innehöll en uppmaning till ministerrådet att utreda förutsättningarna för ett
utökat nordiskt samarbete på framtidsstudiernas område. Rekommendationen
ledde dock inte till avsett resultat.

Frågan har emellertid behandlats av ministerrådet i dess utredning om
nordiskt forskningssamarbete (NU 1981:1). Ministerrådet fann då inte
anledning att särskilt prioritera framtidsforskning som ett eget forskningsområde.

Det i år etablerade nordiska forskningspolitiska rådet arbetar f. n. på ett
forskningspolitiskt program.

En av motionärerna har i rådet väckt ett medlemsförslag (A 658/k) om
framtidsforskning rörande Norden, vilket väntas bli behandlat vid rådets
32:a session i februari 1984.

Med hänvisning till att även denna fråga är under behandling i rådet får
utskottet anse motion 1785 besvarad.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen förklarar motion 1982/83:1601 angående förbättrade
informationsmöjligheter i gränstidningar, besvarad med
vad utskottet anfört,

2. att riksdagen förklarar motion 1982/83:1784, angående det
nordiska samarbetet, besvarad med vad utskottet anfört,

3. att riksdagen förklarar motion 1982/83:1785, angående framtidsforskning
rörande Norden, besvarad med vad utskottet
anfört.

Stockholm den 1 december 1983

s.y. (c)

På utrikesutskottets vägnar
STIG ALEMYR

UU 1983/84:6

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Sture Korpås (c),
Carl Bildt (m), Sture Palm (s), Margaretha af Ugglas (m), Axel Andersson
(s), Sten Sture Paterson (m), Bengt Silfverstrand (s), Ivar Virgin (m), Rune
Angström (fp), Nils T. Svensson (s), Pär Granstedt (c), Åke Gustavsson (s),
Lars Werner (vpk) och Gunnar Ström (s).

Särskilt yttrande

Pär Granstedt (c) anför

Enligt min uppfattning är det angeläget att en nordisk framtidsforskning av
det slag som förordas i motion 1785 kommer till stånd. I första hand bör dock
möjligheten prövas för Nordiska rådet att stå som huvudman för denna
forskning. Eftersom frågan redan är väckt i rådet är det rimligt att avvakta
dess behandling där.

minab/gotab Stockholm 1983 77304