om det militära ansvarssystemet

Betänkande 1981/82:JuU32

JuU 1981/82:32

Justitieutskottets betänkande
1981/82:32

om det militära ansvarssystemet
Motioner

I motion 1981/82:220 av Anita Johansson (s) och Holger Bergman (s)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av lagar och
bestämmelser som reglerar begreppen ”tillrättavisning” och ”disciplinstraff’
inom det militära rättsvårdssystemet i syfte att bringa dem i bättre
överensstämmelse med vad som gäller i samhället i övrigt.

Motionärerna framhåller att det militära rättsvårdssystemet inte har
många likheter med det civila samhällets juridiska system. Den värnpliktige
upplever enligt motionärerna många av de militära reglerna som otidsenliga
och omotiverade; han får känslan av att stå utanför normalt rättsligt skydd.
Motionärerna vänder sig särskilt mot militär befattningshavares möjlighet att
för begångna förseelser ålägga disciplinstraff och tillrättavisning. Enligt
motionärernas mening leder tillämpningen av reglerna på området till att
många värnpliktiga får en negativ syn på värnplikten och försvaret. Det är
därför nödvändigt att reglerna ses över.

I motion 1981/82:1109 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen
hos regeringen hemställer om förslag om att den särskilda militära
bestraffningsrätten avskaffas.

Motionärerna uttalar att värnpliktslagen är viktig i den bemärkelsen att
alla män har plikt och rätt att delta i försvaret. Lagstiftningen får emellertid
enligt motionärerna inte innebära att svenska värnpliktiga under alla
förhållanden kritiklöst skall utföra order uppifrån. I motionen anförs vidare
bl. a. att de värnpliktiga kräver stopp för militärernas möjligheter till
trakasserier, bestraffningar eller hot om straff mot värnpliktiga som går till
aktion för bättre villkor.

Gällande bestämmelser m. m.

Sedan länge finns i Sverige en särskild straff- och processlagstiftning för det
militära försvaret. Straffrättsliga bestämmelser finns intagna i brottsbalken
och i lagen (1973:18) om disciplinstraff för krigsmän. Processrättsliga
bestämmelser och regler om verkställighet av disciplinstraff m. m. finns i
militära rättegångslagen (1948:472) och i kungörelsen (1948:691) angående
den militära rättsvården.

De särskilda straffbestämmelserna i brottsbalken finns i 21 kap., som
behandlar brott av krigsmän. Dessa är lydnadsbrott, myteri, ohörsamhet mot
vakt, missbruk av förmanskap, obehörig befälsutövning, våld eller hot mot
1 Riksdagen 1981182. 7 sami. Nr 32

JuU 1981/82:32

2

krigsman, missfirmelse mot krigsman, oskickligt beteende, uppvigling av
krigsmän, undanhållande, rymning, övergivande av post, onykterhet i
tjänsten, förargelseväckande beteende och tjänstefel.

I 22 kap. brottsbalken, som innehåller de s. k. krigsartiklarna, finns
ansvarsbestämmelser som med något undantag är tillämpliga endast under
krig eller beredskapstillstånd. De flesta bestämmelserna avser krigsmän.

Vid sidan av de övriga påföljder som kan ådömas enligt brottsbalken finns
disciplinstraff för krigsmän som en särskild påföljd. Disciplinstraffen är
enligt 32 kap. 6 § brottsbalken fritidsstraff och disciplinbot. I stället för
disciplinstraff kan enligt 17 § lagen om disciplinstraff för krigsmän för mindre
förseelser användas tillrättavisning, dvs. varning, extratjänst, utegångsförbud
och landgångsförbud.

För den processuella handläggningen av de militära brottmålen gäller i
flera hänseenden en särreglering. Militära brottmål handläggs vid allmän
domstol eller som disciplinmål. I disciplinmål är det befattningshavare vid
försvarsmakten som prövar frågan om straff för brottet. Bestraffningsrätt i
disciplinmål och rätt att ålägga tillrättavisning är tillerkänd bl. a. chef för
regemente eller motsvarande förband. Tillrättavisning kan också åläggas av
lägre militära chefer, bl. a. kompanichef i vissa fall. Som huvudregel gäller
att beslut i disciplinmål, varigenom disciplinstraff ålagts, skall verkställas
utan hinder av att beslutet inte har vunnit laga kraft. Beslut i disciplinmål
överklagas till allmän domstol. Ålagd tillrättavisning skall omedelbart gå i
verkställighet. Tillrättavisningsbeslut kan på begäran omprövas av närmast
högre befattningshavare som har bestraffningsrätt. För att biträda bestraffningsberättigade
chefer vid handläggningen av disciplinmål finns auditörer.

Militärstrafflagstiftningen reformerades genomgripande åren 1948 och
1972. Bakom reformerna låg tanken att lagstiftningen på området inte bör
avvika från vad som gäller på andra områden i vidare mån än som är
nödvändigt för att säkerställa försvarsmaktens effektivitet. I samband med
1975 års omläggning av ansvaret för offentliga funktionärer gjordes mindre
ändringar i det militära ansvarssystemet. Härigenom skedde en ytterligare
anpassning av förhållandena inom den militära verksamheten till dem som
råder inom den civila sektorn av samhällslivet.

Pågående reformarbete

Det militära ansvarssystemet ses över av militäransvarskommittén (Ju
1977:09).

Enligt kommitténs direktiv (kommittéberättelsen 1978 del II s. 47) skall
översynen avse hela den särskilda straff- och processordning som gäller för
försvarsmaktens personal. En utgångspunkt för reformarbetet skall vara att
söka nå fram till en ytterligare anpassning av det militära ansvarssystemet till
det regelsystem som gäller inom samhället i övrigt. Vidare bör enligt

JuU 1981/82:32

3

direktiven samma ansvarsregler i möjlig mån gälla för all anställd personal
inom försvarsmakten, både militär och civil. Kommittén skall också
behandla andra frågor inom den militära rättsvården, t. ex. tillrättavisningsrätten
och systemet att militära befattningshavare handlägger militära
brottmål.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågor rörande det militära ansvarssystemet behandlades senast av
justitieutskottet i mars 1980. Ärendet gällde då en motion om slopande av
den militära bestraffningsrätten. I sitt av riksdagen godkända betänkande
(JuU 1979/80:21) anförde utskottet att det med hänsyn till militäransvarskommitténs
pågående arbete saknades anledning till någon riksdagens
åtgärd till följd av motionen.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande två motioner som gäller det
militära ansvarssystemet. I motion 220 begärs att den reglering som rör
disciplinstraff och tillrättavisning ses över i syfte att bringa den i bättre
överensstämmelse med vad som gäller i samhället i övrigt. I motion 1109
förespråkas att den särskilda militära bestraffningsrätten avskaffas.

En motion med samma yrkande som i den sistnämnda motionen
behandlades senast av utskottet år 1980 (JuU 1979/80:21). I enlighet med
utskottets hemställan avslog riksdagen motionen.

Det militära ansvarssystemet ses f. n. över av militäransvarskommittén.
Enligt kommitténs direktiv gäller översynen hela den särskilda straff- och
processordningen för försvarsmaktens personal. En utgångspunkt för
reformarbetet skall vara att anpassa det militära ansvarssystemet till det
regelsystem som gäller för samhället i övrigt. Kommittén beräknas avsluta
sitt arbete i år.

Med hänsyn till det reformarbete som sålunda pågår finns det enligt
utskottets mening inte skäl för någon åtgärd från riksdagens sida med
anledning av motionerna.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1981/82:220 och motion 1981/
82:1109.

Stockholm den 23 februari 1982

På justitieutskottets vägnar
BERTIL LIDGÅRD

JuU 1981/82:32

4

Närvarande: Bertil Lidgård (m), Lisa Mattson (s), Åke Polstam (c), Eric
Jönsson (s), Hans Petersson i Röstånga (fp), Arne Nygren (s), Lilly
Bergander (s), Gunilla André (c), Göte Jonsson (m), Helge Klöver (s), Ella
Johnsson (c), Karl-Gustaf Mathsson (s), Bonnie Bernström (fp), Ulla-Britt
Åbark (s) och Bengt Nylund (m).

GOTAB 70532 Stockholm 1982