om den statliga personalpolitiken (prop. 1984/85:219 delvis) (Betänkande 1985/86:UbU5 Utbildningsutskottet)

Utbildningsutskottets betänkande
1985/86:5

om den statliga personalpolitiken
(prop. 1984/85:219 delvis) ^

Propositionen

Regeringen har efter föredragning av statsrådet Holmberg i proposition
1984/85:219 föreslagit riksdagen att godkänna bl. a. vad som i propositionen
har föreslagits i fråga om meritvärdering vid tillsättning av lärartjänster inom
det statligt lönereglerade området och betyg i lärarutbildningen.

Vidare har regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i övrigt
har anförts om den statliga personalpolitiken, bl. a. i vad avser meritvärdet av
forskarutbildning (s. 21-22).

Proposition 1984/85:219 i övrigt har hänvisats till arbetsmarknadsutskottet
och behandlas i dess betänkande 1985/86:6 om den statliga personalpolitiken.

Motionerna

1985/86:18 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1984/85:219 i den del som rör
betyg för de ämnesteoretiska delarna i lärarutbildningen.

1985/86:19 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget till meritvärdering vid tillsättning av
lärartjänster inom det statligt lönereglerade området samt begär ett nytt
förslag enligt vilket lärartjänsttillsättningen skall ske på grundval av främst
skicklighet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder för att öka forskarutbildningens meritvärde,

3. att riksdagen avslår förslaget om avskaffande av betyg i lärarutbildningen.

1985/86:21 av Per Unckel m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till meritvärdering vid tillsättning
av lärartjänster inom det statligt lönereglerade området,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om betyg i lärarutbildningen,

3. att riksdagen beslutar att i lärarutbildningarna skall ämneskunskaper
betygsättas efter en skala med minst tre betygsgrader,

4. att riksdagen beslutar att i lärarutbildningarna skall lärarskicklighet
betygsättas efter en skala med minst tre betygsgrader,

1 Riksdagen 1985186.14sami. Nr 5

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen har anförts om lärarnas möjlighet att genomgå fort- och vidareutbildning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen har anförts om fler lektorstjänster i gymnasieskolan,

7. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av forskarutbildningens
meritvärde vid tillsättningen av statligt reglerade lärartjänster inom grundskolan
och gymnasieskolan,

8. att riksdagen beslutar att arbetsgivaren vid tillsättning av lärartjänster
skall kunna ta hänsyn även till meriter som inte poängmässigt kan värderas
samt till information som framkommit vid intervjuer och referenstagning
enligt de riktlinjer som anförts i motionen.

Utskottet

Inledning

Frågan om värdering av kvalifikationer i samband med tillsättning av statligt
reglerade tjänster har sedan gammalt tillmätts stor betydelse från både
principiell och praktisk synpunkt. Enligt gällande lagregler får avseende
fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Prövningen
i tillsättningsärenden, som avser statlig tjänst hos statlig myndighet, sker
med direkt tillämpning av 11 kap. 9 § andra stycket regeringsformen. I fråga
om andra statligt reglerade tjänster finns en likalydande föreskrift i 4 kap. 3 §
lagen (1976:600) om offentlig anställning (LOA, omtryckt 1982:100, ändrad
senast 1985:336).

Det är enligt propositionen viktigt att avvägningen mellan olika hänsyn vid
meritvärdering sker på ett sådant sätt att inga faror för den enskildes
rättssäkerhet uppstår (jfr KU 1973:26 s. 72). Bakom lagreglerna i regeringsformen
och i LOA om sakliga grunder ligger främst statsnyttan, närmare
bestämt det allmänna intresset av att offentliga funktioner utövas av personer
som är bäst skickade för uppgifterna.

I februari 1983 tillkallade regeringen en särskild utredare för att se över
vissa frågor om meritvärderingen vid statliga tjänstetillsättningar (Dir
1983:9). Utredaren, som arbetade under namnet meritutredningen
(C 1983:01), avlämnade i augusti samma år sitt betänkande (Ds C 1983:16)
Meritvärderingen vid statliga tjänstetillsättningar m. m. Betänkandet har
remissbehandlats.

Regeringen har sedermera i huvudsaklig överenstämmelse med utredningens
förslag beträffande värderingsgrundema beslutat om ändringar i bl. a.
anställningsförordningen (1965:601, omtryckt 1984:127, ändrad senast
1985:334). Ändringarna har enligt propositionen (s. 19) följande innebörd.

Tjänstetillsättning skall ske på grundval främst av skickligheten för
arbetsuppgifterna i tjänsten, om det inte finns särskilda skäl för något annat.

Hänsyn skall tas också till den förtjänst som förvärvats genom tidigare
tjänstgöring i offentlig eller privat anställning eller genom egen verksamhet.

Deltidstjänstgöring som omfattar minst 40 % av heltidstjänstgöring skall
därvid räknas som heltidstjänstgöring vid förtjänstberäkning, om det inte

UbU 1985/86

finns särskilda skäl för något annat. Tid för ledighet från en anställning för
studier och andra ändamål får tillgodoräknas som förtjänst bara när den vid
varje särskilt tillfälle uppgår till högst tre månader. Tid för ledighet för
semester, sjukdom, fackligt uppdrag m. m. tillgodoräknas liksom tidigare i
full utsträckning. Fullgjord forskarutbildning räknas till godo som förtjänst
med högst fyra år i den mån utbildningen inte räknas som tjänstgöring i en
anställning eller som egen verksamhet.

Skälen till förordningsändringen redovisas i Regeringens förordningsmotiv
1985:3. Av motiven framgår att reformen är avsedd att anmälas för
riksdagens kännedom. De närmare övervägandena enligt förordningsmotiven
är i sammandrag följande (prop. s. 20-21).

Enligt föredragande statsrådets mening ligger det i såväl det allmännas
som den enskilde arbetstagarens intresse att skickligheten sedd i relation till
arbetsuppgifterna i tjänsten tillmäts särskild betydelse vid all meritvärdering.
Bara vid lika eller vid i stort sett lika skicklighet bör förtjänsten bli
utslagsgivande. Denna princip bör gälla oavsett tjänstens nivå.

Till skickligheten bör enligt föredragande statsrådets mening hänföras de
faktorer som är av betydelse för att bedöma den sökandes lämplighet för den
aktuella tjänsten. All relevant erfarenhet bör värderas inom ramen för
skickligheten. Det skall vara en kvalitativ helhetsbedömning. Hit bör således
räknas bl. a. teoretisk och praktisk utbildning, personliga egenskaper (som
prestationsförmåga, yrkesskicklighet, ledaregenskaper, samarbetsförmåga
m. m.) samt kunskaper och erfarenheter som har förvärvats i andra offentliga
eller privata anställningar eller i egen verksamhet. Erfarenheter från
områden som vård av barn, studier, utlandsvistelser, språkkunskaper, ideellt
arbete m. m. bör också vägas in vid bedömningen av skickligheten, i den mån
de är relevanta för den sökta tjänsten. Det är de krav som är förknippade
med tjänsten som bestämmer vilka skicklighetsfaktorer som skall beaktas
och hur tungt dessa skall väga.

Meritvärdet a\ förtjänst får en generellt sett minskad betydelse, utom i de
fall där skicklighetsbedömningen inte är tillräcklig för att ge utslag vid
urvalet. Värdet av förtjänsten ligger i första hand i den allmänt personalpolitiska
betydelsen av tidigare yrkesverksamhet, också sådan som inte är direkt
relevant för den aktuella befattningen.

Forskarutbildningens meritvärde

Värdet av fullgjord forskarutbildning bestäms främst av om det för viss tjänst
har uppställts behörighetsvillkor som innebär att forskarutbildning krävs.
Fullgjord forskarutbildning, dvs. doktorsexamen, är behörighetsvillkor för
bl. a. flertalet tjänster som lektor inom högskolan samt för tjänst som
gymnasielektor.

När det gäller tjänst beträffande vilken krav på doktorsexamen inte
föreligger skall enligt 1984 års forskningspolitiska proposition (prop. 1983/
84:107, UbU 1983/84:28 s. 27-29, rskr. 1983/84:401) vid prövning av de
sökandes meriter fullgjord forskarutbildning räknas som merit. I propositionen
betonas att olika stimulansåtgärder behövs för att göra forskning och
forskarutbildning attraktiva.

UbU 1985/86:5

1* Riksdagen 1985186.14sami. Nr 5

Sorn framgår av nämnda forskningspolitiska proposition samt den förevarande
personalpolitiska propositionen skall fullgjord forskarutbildning räknas
till godo som förtjänst med högst fyra år. Motivet är att tiden från
antagning till forskarutbildning till dess doktorsexamen avlagts kan sägas
motsvara fyra års heltidsarbete. Endast en liten del av forskarutbildningen
omfattar rena utbildningsavsnitt, medan huvuddelen av tiden ägnas åt
självständiga forskningsuppgifter.

11984 års forskningspolitiska proposition (bil. 10 s. 12) ansåg föredragande
statsrådet vidare att värdet av forskarutbildningsmeriter vid en tjänstetillsättning
främst skall komma till uttryck vid bedömningen av de sökandes
skicklighet. Det bör enligt den forskningspolitiska propositionen ankomma
på statens arbetsgivarverk att informera berörda myndigheter om betydelsen
av forskning och forskarutbildningens meritvärde vid tillsättning av statligt
reglerade tjänster, när det gäller befordringsgrunden skicklighet.

Frågan om forskarutbildningens meritvärde har därefter behandlats i
konstitutionsutskottets senaste granskningsbetänkande (KU 1984/85:35
s. 24: tidpunkten för regeringsbeslut i frågan) och i 7 b § anställningsförordningen
(1965:601, jfr Regeringens förordningsmotiv 1985:3 s. 12: befordringsgrunden
förtjänst).

I motion 1985/86:19 (fp) yrkande 2 hävdas att den uppfattning som
statsrådet Holmberg framfört i 1984 års forskningspolitiska proposition,
nämligen att forskarutbildningens meritvärde främst bör komma till uttryck
vid bedömning av den sökandes skicklighet och att statens arbetsgivarverk
bör informera berörda myndigheter om meritvärdet av forskarutbildning vid
tillsättning av statligt reglerad tjänst när det gäller befordringsgrunden
skicklighet, har ”tappats bort” i den personalpolitiska propositionen. Statens
arbetsgivarverk har inte heller vidtagit några åtgärder. Riksdagen bör enligt
motionärerna erinra regeringen om nödvändigheten av att statens arbetsgivarverk
får i uppdrag att informera om betydelsen av forskning och
forskarutbildningens meritvärde för befordringsgrunden skicklighet vid
tillsättning av statligt reglerad tjänst.

Regeringen har genom beslut den 24 oktober 1985 uppdragit åt statens
arbetsgivarverk att informera myndigheterna om betydelsen av forskarutbildning
och annan forskningserfarenhet vid värderingen av skickligheten
inför tillsättning av statligt reglerade tjänster.

Enligt utskottets mening är därmed yrkande 2 i motion 1985/86:19 numera
tillgodosett, varför yrkandet inte behöver föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Betyg i lärarutbildningen och meritvärdering vid tillsättning av
lärartjänster

Skolöverstyrelsen (SÖ) har - i enlighet med vad som sägs i skolförordningen
- meddelat föreskrifter för poängmässig värdering av meriter vid tillsättning
av lärartjänster. Meritpoäng tillgodoräknas för graderade betyg i ämnesutbildningen
och för studier efter lärarutbildningen. Meritpoäng tillgodoräknas
vidare för tjänstgöringstid som lärare samt för annan yrkesverksamhet.
Högsta betyg i ämnesutbildningens olika delar ger en sammanlagd meritpo -

UbU 1985/86:5

äng sorn svarar mot 4,5 läsårs lärartjänstgöring.

I tillsättningsärende skall enligt skolförordningen prövas om sådana
förhållanden föreligger som bör påkalla ändring av det resultat den
poängmässiga värderingen lett till. Hänsyn tas därvid till dels meriter som
inte kan poängmässigt värderas, såsom skicklighet som styrkts på annat sätt
än genom betyg, fortsatta studier, vetenskapligt eller pedagogiskt författarskap,
insatser inom folkbildningsarbetet eller verksamhet som ungdomsledare,
dels tjänstens beskaffenhet och skolans särskilda behov. Gäller särskilda
villkor för viss tjänst fästs särskilt avseende vid att sökande uppfyller
villkoren (jfr skolförordningen 17 kap. 41 §).

I den personalpolitiska propositionen erinrar föredragande statsrådet om
att vid tillsättning av statligt reglerade lärartjänster skall principen gälla att
skickligheten skall betonas starkare än förtjänsten.

Föredragande statsrådet föreslår beträffande betyg i lärarutbildningen att
betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd i ämnesutbildningen skall
ersättas av ett system med Godkänd och Underkänd. Därvid framförs
uppfattningen att det är bedömningen Underkänd-Godkänd som är avgörande
för att garantera kvalitet i utbildningen. SÖ skall enligt föredragande
statsrådet få i uppdrag att meddela allmänna råd om poängmässig värdering
av meriter. Råden bör ange hur man poängmässigt bör värdera olika meriter
som är generella för sökande till lärartjänst (grundutbildning, fort- och
vidareutbildning, tidigare lärartjänstgöring och annan yrkesverksamhet).
Sådana meriter, anför statsrådet, bör normalt ha stor betydelse vid lärartillsättningar.
Vid tillsättning av lärartjänst bör därför i flertalet fall resultatet av
den poängmässiga meritvärderingen kunna ligga till grund för tillsättningsbeslutet.
Den poängmässiga meritvärderingen skall kunna kompletteras med
referenstagning. Denna bör av praktiska skäl begränsas till att avse sådana
sökande som har de högsta poängmässiga meriterna. Vidare bör särskilda
villkor kunna gälla för viss tjänst, vilka skall klargöras före lediganmälan.

Frågor om betyg i lärarutbildningen och meritvärdering vid tillsättning av
lärartjänster tas upp i tre motioner.

Med regeringens utgångspunkt att skickligheten skall betonas starkare vid
lärartjänsttillsättning än förtjänsten är det enligt motion 1985/86:18 (c)
yrkande 1 förvånande att den tregradiga betygsskalan för de ämnesteoretiska
delarna av lärarutbildningen föreslås ersatt med en tvågradig skala. Väl
inhämtade teoretiska kunskaper i ett ämne anses vara viktiga för att en lärare
skall kunna ge en bra undervisning och bör därför premieras. I motionen
stryks under att bedömningen Underkänd-Godkänd inte är tillräcklig för att
ge en rättvisande bild av hur en person inhämtat teoretiska kunskaper i ett
ämne.

Även i motion 1985/86:19 (fp) yrkandena 1 och 3 föreslås avslag på
förslaget att avskaffa de graderade betygen i lärarutbildningen. Förutsättningarna
för att bli en bra lärare är enligt motionärerna normalt större om
man behärskar sina ämnen väl. En avveckling av andra betyg än
Underkänd-Godkänd får enligt motionärernas mening långtgående negativa
konsekvenser inte bara för kvaliteten i lärarutbildningen utan även för de
studerande själva. Situationen blir speciellt ogynnsam för de nyexaminerade,
vilkas grundutbildningar alla kommer att se likadana ut oavsett vilka

UbU 1985/86:5

studieprestationer som gjorts. Ett högt antal tjänsteår ger ett högt meritpoängtal.
Antalet tjänsteår kommer därmed att bli den dominerande befordringsgrunden
för lärare, vilket strider mot intentionerna i den personalpolitiska
propositionen. Motionärerna vänder sig vidare mot att referenstagning
begränsas till att avse sådana sökande som har de högsta poängmässiga
meriterna. Därmed utesluts unga och skickliga lärare från referenstagning,
eftersom de saknar tjänstetidspoäng. Även detta anses strida mot huvudprincipen
i propositionen, nämligen att tjänstetillsättning skall ske på grundval
främst av skickligheten för arbetsuppgifterna.

I motion 1985/86:21 (m) föreslås också avslag på regeringens förslag, som
anses vara inkonsekvent. Det anförs att ett viktigt instrument att bedöma
skicklighet tas bort när ”kvalitetsbetygen” i lärarutbildningen föreslås
avskaffade. Möjligheten att få tillgodoräkna sig kvalitetsbetyg är särskilt
betydelsefull då lärarna söker sina första tjänster. Ämneskunskaper och
lärarskicklighet bör betygsättas med minst tre steg. Fort- och vidareutbildningens
värde som mätare av skicklighet är enligt motionärerna begränsat så
länge kurserna är förhållandevis korta och inte alla lärare har tillträde till
dem. Meriter som inte poängmässigt kan värderas samt eventuell referenstagning
skall, om de läggs till grund för beslut om tjänstetillsättning,
dokumenteras. Forskarutbildningens meritvärde vid tillsättning av lärartjänster
i grundskolan och gymnasieskolan bör ses över (yrkandena 1,2,3,4,
7 och 8).

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionsyrkandena
anföra följande.

I vad gäller betygsättning inom lärarutbildningen anser utskottet att den
viktigaste frågan är att bedöma om de som gått igenom utbildningen har
tillägnat sig de kunskaper som utbildningen avses ge och som fordras som
grund för läraryrket. Bedömningen Underkänd-Godkänd är enligt utskottets
mening tillräcklig för detta ändamål. Härvid utgår utskottet från att
kravet för Godkänd sätts så högt att en god kvalitet garanteras.

Tjänstetillsättning på skolområdet bör i likhet med övriga tjänstetillsättningar
på det statliga området ske på grundval främst av skickligheten för
arbetsuppgifterna i tjänsten. Enligt utskottets mening börden poängmässiga
meritvärderingen kunna kompletteras med referenstagning beträffande
skickligheten för läraruppgifterna. För att denna referenstagning skall bli
meningsfull bör tillsättningsmyndigheten fritt få bestämma den krets av
sökande som skall bli föremål för referenstagning beträffande skickligheten
för läraruppgifterna. Om referensuppgifter läggs till grund för beslut om
tjänstetillsättning skall erhållet relevant material dokumenteras. Detta följer
av föreskrifter i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen och 14 § förvaltningslagen.
En tjänsteman, som ombedes lämna upplysningar om en sökande, är på
grund av tjänsteplikt skyldig att lämna sådana upplysningar som grundar sig
på erfarenheter av den sökandes tjänsteutövning och som kan ha betydelse
för. ett objektivt bedömande i tillsättningsärendet (JO:s berättelse för år
1967, s. 192 ff).

Utskottet utgår från att liksom hittills hänsyn kommer att tas till meriter
som inte kunnat värderas poängmässigt, såsom skicklighet som styrkts på
annat sätt än genom betyg, fortsatta studier, vetenskapligt eller pedagogiskt
författarskap, insatser inom folkbildningsarbetet eller verksamhet som

UbU 1985/86:5

ungdomsledare.

Det bör särskilt betonas att det vid prövning av ett tillsättningsärende inte
finns utrymme för att beakta andra grunder än sådana som ryms inom en
tolkning av lagen, dvs. regeringsformen och LOA.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag
på motionerna 1985/86:18 yrkande 1, 1985/86:19 yrkandena 1 och 3 och
1985/86:21 yrkandena 1, 2, 3, 4, 7 och 8 godkänner vad som i propositionen
har förordats om betyg i lärarutbildningen och meritvärdering vid tillsättning
av lärartjänster inom det statligt lönereglerade området.

Övrigt

I motion 1985/86:21 (m) yrkande 5 anförs att för ämneslärare är ämnesanknuten
fort- och vidareutbildning av särskild vikt. Lärarnas möjlighet att på
eget initiativ förbättra sin yrkesskicklighet avgörs ofta av om de får behålla
lönen eller inte under fort- och vidareutbildningen. En bestämd del av
fortbildningsresurserna bör enligt motionärerna avsättas för sådan ämnesanknuten
fort- och vidareutbildning som lärama själva begär att få genomgå.

Utskottet erinrar om att det inom regeringskansliet har tagits initiativ till
en samlad utvärdering av nuvarande fortbildningssystem. Därvid behandlas
fortbildningens grundläggande organisation och struktur. SÖ och universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) har fått regeringens uppdrag att utvärdera
den nuvarande organisationen m. m. Resultatet av myndigheternas utvärdering
skall utgöra underlag för den samlade utvärderingen inom regeringskansliet.

Utskottet anser att det är mycket viktigt att fortbildningsorganisationen
blir ett effektivt instrument för skolans utveckling. När det gäller de i motion
1985/86:21 framförda synpunkterna utgår utskottet från att dessa tas med i de
överväganden som görs i anslutning till den pågående översynen av
fortbildningens organisation m.m. Utskottet anser därmed att förslaget i
motionen inte bör föranleda något särskilt uttalande av riksdagen, varför
yrkande 5 i motionen avstyrks.

För behörighet till lektorstjänst i gymnasieskolan krävs doktorsexamen inom
ämnesområde som är relevant för ett av tjänstens ämnen.

Enligt motion 1985/86:21 (m) yrkande 6 ligger det ett stort värde i att få fler
forskarutbildade lärare verksamma i skolan. Det är därför enligt motionärernas
mening motiverat att utöka antalet lektorstjänster i gymnasieskolan.

Med anledning av ett uttalande av riksdagen (UbU 1981/82:37, rskr.
1981/82:397) har regeringen utfärdat vissa föreskrifter om lektorstjänster i
gymnasieskolan. Bl. a. skall antalet lektorstjänster vara detsamma som
redovisningsåret 1970/71, dvs. ca 2 916. Vidare skall vakanta lektorstjänster
ledigkungöras åtminstone vartannat år. Enligt uppgift från SÖ är år 1985
ungefär 700 lektorstjänster vakanta. Av dessa ledigkungjordes ca 400
tjänster hösten 1985.

Forskarutbildade lärare är enligt utskottets mening en viktig resurs i
skolan. I 1985 års budgetproposition föreslogs att lektorstjänster i gymnasieskolan
skall föras över stat, om de innehas av någon som är tjänstledig för

UbU 1985/86:5

att uppehålla en annan statlig eller statligt reglerad anställning med
förordnande tills vidare utan tidsbegränsning. Riksdagen hade ingen erinran
häremot (UbU 1984/85:18, rskr. 1984/85:272). Därigenom är det möjligt att
återbesätta tjänster, vilkas innehavare är tjänstlediga för en längre tid.
Genom denna åtgärd kan antalet forskarutbildade personer som är verksamma
inom skolväsendet hållas så högt som möjligt, vilket utskottet bedömer
som värdefullt för undervisningen i skolan. Det är dessutom viktigt att
rekryteringen till forskarutbildningen främjas av att det finns tjänster på
arbetsmarknaden för vilka krävs doktorsexamen.

Med hänvisning till vad som anförts i frågan anser utskottet att riksdagen
bör avslå motion 1985/86:21 yrkande 6.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande forskarutbildningens meritvärde i vad gäller befordringsgrunden
skicklighet

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:19 yrkande 2 lägger till
handlingarna vad som anförts i proposition 1985/86:219,

2. beträffande betyg i lärarutbildningen och meritvärdering vid
tillsättning av lärartjänster inom det statligt lönereglerade området
att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:18 yrkande 1,
1985/86:19 yrkandena 1 och 3 och 1985/86:21 yrkandena 1, 2, 3, 4, 7
och 8 godkänner vad som har förordats i proposition 1984/85:219,

3. beträffande ämnesanknuten fort- och vidareutbildning
att riksdagen avslår motion 1985/86:21 yrkande 5,

4. beträffande antalet lektorstjänster i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1985/86:21 yrkande 6.

Stockholm den 28 november 1985

På utbildningsutskottets vägnar

Georg Andersson

Närvarande: Georg Andersson (s), Pär Granstedt (c), Per Unckel (m),
Helge Hagberg (s), Ylva Annerstedt (fp), Lars Svensson (s), Ingvar
Johnsson (s), Barbro Nilsson (s), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m),
Margareta Hemmingsson (s), Larz Johansson (c), Marita Bengtsson (s),
Birger Hagård (m) och Bo Hammar (vpk).

UbU 1985/86:5

Reservationer

1. Betyg i lärarutbildningen och meritvärdering vid tillsättning
av lärartjänster (mom. 2)

Per Unckel (m), Ylva Annerstedt (fp), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér
(m) och Birger Hagård (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”1 vad” och på s. 7
slutar ”lönereglerade området” bort ha följande lydelse:

Enligt 7 kap. 3§ högskoleförordningen sätts betyg i grundläggande
högskoleutbildning antingen med något av uttrycken Underkänd, Godkänd
och Väl godkänd eller endast med något av uttrycken Underkänd och
Godkänd. Vilken betygsskala som skall tillämpas för en allmän utbildningslinje
beslutas normalt av den myndighet som fastställer utbildningsplanen,
dvs. UHÄ. Eftersom meritvärderingen vid tillsättningen av lärartjänster i
skolväsendet bygger på förekomsten av graderade betyg, har emellertid
riksdag och regering - såvitt avser de ämnesteoretiska delarna av de i detta
sammanhang aktuella lärarutbildningarna - förklarat att den tregradiga
betygsskalan skall tillämpas (prop. 1980/81:107, UbU 1980/81:38 s. 16, rskr.
1980/81:395). Samtidigt avskaffades det graderade betyget i lärarskicklighet.

Enligt proposition 1984/85:219 om den statliga personalpolitiken skall
tjänstetillsättning ske på grundval främst av skickligheten för arbetsuppgifterna
i tjänsten, om det inte finns särskilda skäl för något annat (s. 19).
Meritvärdet av förtjänst (tjänstetid) får en generellt sett minskad betydelse.
Principen att skickligheten skall betonas starkare än förtjänsten skall enligt
föredragande statsrådet gälla också vid tillsättning av lärartjänster inom det
statligt lönereglerade området (s. 26).

Statsrådets förslag om avskaffande av betyget Väl godkänd i lärarutbildningen
och det därav föranledda meritvärderingssystemet för tillsättning av
lärartjänster innebär emellertid att tjänstetillsättningen på lärartjänstområdet
kommer att ske på grundval främst av förtjänsten (tjänstetiden), trots att
intentionerna i propositionen är de rakt motsatta.

De graderade betygen bör enligt utskottets mening inte avskaffas. Sådana
betyg ifrågasätts inte när det gäller t. ex. utbildningen av blivande civilingenjörer.
Väl inhämtade teoretiska kunskaper hos lärare bör premieras, inte
nedvärderas. Förutsättningarna att bli en bra lärare är större om man
behärskar sina ämnen väl.

Statsrådets förslag att införa enhetsbetyg - betyget Godkänd - i de ämnen
som ingår i ett lärarbetyg, leder till att man beträffande nyexaminerade lärare
saknar en fungerande urvalsgrund. När det gäller de nyexaminerade lärarna,
som varje år är ca 4 000 (klass- och ämneslärare, yrkeslärare, lärare i
praktisk-estetiska ämnen), blir föredragande statsrådets uttalande att referenstagningen
bör ”begränsas till att avse sökande som har de högsta
poängmässiga meriterna” utan varje mening, eftersom alla har betyget
Godkänd som utgångsläge och ingen har någon ”skicklighet” att åberopa.
Även om kravet på Godkänd ställs högt, ger alltså ett enhetsbetyg av detta
slag ingen som helst vägledning i en urvalssituation, då andra bedömningsgrunder
saknas. De nyexaminerade hamnar i en situation som närmast kan

UbU 1985/86:5

liknas vid det lottningsförfarande som förekommer vid urval till vissa
utbildningar eller, efter några terminers tjänst, ett ”kösystem” som bygger
på antalet tjänsteterminer. Ett sådant förfarande kommer inte att godtas av
de närmast berörda, nämligen lärarna själva, föräldrar och elever.

Statsrådets eget förslag motverkar sålunda den förändring regeringen
önskar åstadkomma, nämligen att ge skickligheten företräde framför tjänstetiden.
Ett bibehållande av betyget Väl godkänd är därför väl motiverat.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå förslagen om dels avskaffande av
graderade betyg i lärarutbildningen, dels meritvärdering vid tillsättning av
lärartjänster inom det statligt lönereglerade området.

Utskottet vill beträffande ett framtida system för tillsättning av lärartjänster
anföra följande.

Liksom hittills bör hänsyn tas till meriter som inte kunnat värderas
poängmässigt, såsom skicklighet som styrkts på annat sätt än genom betyg,
fortsatta studier, vetenskapligt eller pedagogiskt författarskap, insatser inom
folkbildningsarbetet eller verksamhet som ungdomsledare.

Om referensuppgifter läggs till grund för beslut om tjänstetillsättning skall
erhållet relevant material dokumenteras.

När det gäller särskilda villkor för viss tjänst vill utskottet framhålla att
sådana villkor inte får användas för att framtvinga en viss pedagogisk
utveckling, t. ex. en ökad blockundervisning. Lärarens pedagogiska frihet
inom läroplanens ram måste respekteras.

Utskottet anser vidare att betyg bör ges också i lärarskicklighet. Förutsatt
att lärarkandidaten bedöms av flera, av varandra oberoende metodiklektorer
bör en bedömning kunna ske med minst tre grader.

Utskottet erinrar om att UHÄ och SÖ för närvarande är sysselsatta med
olika utredningar beträffande en ny lärarutbildning. Utredningsarbetet bör
enligt utskottets uppfattning även avse frågan om forskarutbildningens
meritvärde vid tillsättning av annan lärartjänst än den för vilken doktorsexamen
är behörighetsvillkor. Det bör ankomma på SÖ att meddela allmänna
råd i frågan.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande betyg i lärarutbildningen och meritvärdering vid
tillsättning av lärartjänster inom det statligt lönereglerade området
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:18 yrkande 1,
1985/86:19 yrkandena 1 och 3 och 1985/86:21 yrkandena 1, 2, 3, 4, 7
och 8 dels avslår proposition 1984/85:219, dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1985/86:5

2. Betyg i lärarutbildningen och meritvärdering vid tillsättning UbU 1985/86:5
av lärartjänster (mom. 2)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”1 vad” och på s. 7
slutar ”lönereglerade området” bort ha följande lydelse:

Enligt 7 kap. ^reservation 1) måste respekteras.

Utskottet erinrar om att UHÄ och SÖ för närvarande är sysselsatta med
olika utredningar beträffande en ny lärarutbildning. Enligt utskottets mening
är det lämpligt att detta utredningsarbete också innefattar förslag om hur
tillsättning av lärartjänst skall ske på grundval främst av skickligheten för
arbetsuppgifterna. Utredningsarbetet bör bedrivas förutsättningslöst och
även avse frågan om betyg i lärarskicklighet samt frågan om forskarutbildningens
meritvärde vid tillsättning av annan lärartjänst än den för vilken
doktorsexamen är behörighetsvillkor. Vad utskottet anfört beträffande
utredning och förslag om meritvärdering m. m. vid tillsättning av lärartjänster
inom det statligt lönereglerade området bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande betyg i lärarutbildningen och meritvärdering vid
tillsättning av lärartjänster inom det statligt lönereglerade området
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:18 yrkande 1,
1985/86:19 yrkandena 1 och 3 och 1985/86:21 yrkandena 1 och 2 och
med anledning av motion 1985/86:21 yrkandena 3,4,7 och 8 dels avslår
proposition 1984/85:219, dels som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om utredning och ett nytt förslag,

gotab Stockholm 1!