om bryggeribranschen (prop. 1982/83:92) (Betänkande 1982/83:NU40 Näringsutskottet)

NU 1982/83:40

Näringsutskottets betänkande
1982/83:40

om bryggeribranschen (prop. 1982/83:92)
Ärendet

I detta betänkande behandlas dels proposition 1982/83:92 (finansdepartementet)
om bryggeribranschens fortsatta utveckling, dels åtta motioner som
har väckts med anledning av propositionen.

Arbetsmarknadsutskottet har avgivit yttrande (AU 1982/83:5 y) över
propositionen och motionerna (bilaga, s. 14).

Skrivelser i ärendet har inkommit från näringsfrihetsombudsmannen, från
Lessebo och Ljusnarsbergs kommuner och från Svenska livsmedelsarbetareförbundets
avdelning 11, Halmstad.

Propositionen

Huvudsakligt innehåll

I propositionen lämnas förslag om inriktning av bryggeribranschens
fortsatta utveckling. Staten föreslås tillsammans med Volvo AB bilda ett nytt
bolag genom att sammanföra AB Brygginvest och nuvarande AB Pripps
Bryggerier. Möjlighet skall finnas för utanförstående bryggerier att ansluta
sig till det nya bolaget.

Förslag

Regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att vidta de
åtgärder som behövs för att tillsammans med Volvo AB bilda ett aktiebolag i
huvudsak i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat.

Motionerna

Motionerna är följande:

1982/83:2232 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), vari hemställs att
riksdagen

1. avslår proposition 1982/83:92 om bryggeribranschens fortsatta utveckling,

2. hos regeringen begär förslag om avveckling av AB Brygginvests
verksamhet,

3. hos regeringen begär förslag om försäljning av statsmakternas innehav
av aktier i AB Pripps Bryggerier via börsen i enlighet med vad som anförts i
motionen,

1 Riksdagen 1982/83. 17 sami Nr 40

NU 1982/83:40

4. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
ett konkurrensneutralt returglassystem,

1982/83:2233 av Christer Eirefelt (fp) och Hugo Bergdahl (fp), vari
hemställs att riksdagen

1. avslår proposition 1982/83:92,

2. begär att regeringen medverkar till att ett privat konkurrensalternativ
till Pripps kommer till stånd, där de nu fristående bryggerierna ges bättre
förutsättningar,

1982/83:2234 av Arne Fransson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. avslår proposition 1982/83:92,

2. hos regeringen begär förslag till riktlinjer för en privatisering av Pripps i
enlighet med det i motionen anförda,

3. hos regeringen begär initiativ för att trygga en differentierad företagsstruktur
inom bryggeribranschen,

1982/83:2235 av Marianne Stålberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

1. om marknads- och konkurrenssituationen för bryggerier av den art
Tillbryggerier[na AB] representerar,

2. om behovet av bevarandet av de mindre enheterna inom bryggeribranschen,

1982/83:2236 av Jörn Svensson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att staten i den fortsatta
utvecklingen inom bryggeribranschen bör verka för de i motionen framförda
synpunkterna,

1982/83:2237 av Lars Svensson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
tryggandet av fri konkurrens mellan oberoende företag inom bryggeribranschen,

1982/83:2238 av Bo Södersten m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna

1. att en ytterligare ökning av monopolgraden inom bryggerinäringen inte
bör eftersträvas utan att konkurrens mellan olika företagsformer bör finnas
kvar,

2. att AB Pripps Bryggerier bör drivas efter de företagsekonomiska
grunder som anges i motionen,

1982/83:2239 av Olle Östrand m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna

1. att Nord-Malt även i fortsättningen [bör] tillförsäkras en i proportion till
sin kapacitet rimlig andel av leveranserna inom landet,

2. att Nord-Malt också [bör] tillförsäkras fortsatt säkerhet i vad avser
exporten för sin produktion.

NU 1982/83:40

Skrivelse från näringsfrihetsombudsmannen

Näringsfrihetsombudsmannen (NO) framför i sin skrivelse kritik mot
förslagen i propositionen.

Enligt NO:s mening bör det vara möjligt för företagen inom bryggeribranschen
att i socialt acceptabla former göra ytterligare anpassningar av
kapaciteten till efterfrågan utan att statsmakterna medverkar till ett
tillverkningsmonopol.

Som grund för kritiken anför NO i huvudsak följande.

1. Någon generell överkapacitet i alla bryggerier föreligger inte. De två
efter Pripps största företagen - Wårby Bryggerier AB och Grängesbergs
Bryggeri AB - anser sig inte ha någon faktisk överkapacitet. Huvuddelen av
kapacitetsöverskottet finns sålunda hos Pripps.

2. Lönsamheten inom branschen har förbättrats under år 1982. Exempelvis
hade Wårby det bästa verksamhetsåret i företagets historia.

3. För att kunna tillhandahålla ett stort urval av bryggeriprodukter har
handeln ett stort intresse av importerade varor. Det är därför tveksamt om
ett produktionsmonopol i Sverige skulle leda till att importens andel av
försäljningen skulle minska.

4. Ett produktionsmonopol innebär att priskonkurrensen upphör, vilket
medför risk för att ev. stordriftsfördelar inte utnyttjas fullt ut. I Danmark,
där De Forenede Bryggeriers två dotterbolag Tuborg och Carlsberg har 85 %
av marknaden, förekommer ingen konkurrens med priser och rabatter.

5. Förbuden i konkurrenslagen (1982:729) mot anbudskarteller och
bruttoprissättning gäller inte för förfarande som ett koncernbolag tillämpar
gentemot ett annat företag inom koncernen.

6. Konkurrenslagen ger marknadsdomstolen möjlighet att förbjuda
företagsförvärv under vissa omständigheter. Ett uttalande av statsmakterna
av innebörd att en monopolisering av bryggeribranschen bör ske föregriper
en prövning enligt denna lag av det enskilda företagsförvärvet.

Utskottet

Regeringsförslagets bakgrund och innebörd

Den svenska bryggeribranschen befinner sig i en besvärande situation,
kännetecknad av överkapacitet, av lönsamhets- och likviditetsproblem för
mindre bryggerier, av en stark dominans för det ledande bryggeriföretaget
och av en ökande import. Bryggeriindustrin genomgår sedan en längre tid en
kraftig strukturomvandling som bl. a. innebär en stark minskning av antalet
bryggerier. Mellanölsförbudet år 1977 har bidragit till denna utveckling.

Flera enheter inom bryggeribranschen är enligt uppgift nu nedläggningshotade.
Lagrade maltdrycker tillverkas f. n. vid 16 anläggningar i landet. Av
dessa ingår fem i Prippskoncernen, som år 1981 svarade för ca 70 % av den
svenska maltdrycksförsäljningen. Av de återstående bryggeriföretagen

1* Riksdagen 1982/83. 17 sami. Nr 40

NU 1982/83:40

svarade Wårby Bryggerier AB för ca 9 %, Grängesbergs Bryggeri AB för ca
8 % och Tillbryggerierna AB för ca 5 % av försäljningen.

Sedan år 1979 äger staten 75 % av aktierna i AB Pripps Bryggerier.
Resterande 25 % ägs av Volvo AB. Statens aktier ägs av Brygginvest AB,
vilket bildades år 1979 som ett helägt statligt bolag med uppgift att initiera
och medverka vid strukturförändringar i bryggeribranschen. Brygginvest har
bl. a. medverkat i samordningen mellan dels Grängesbergs och Risingsbo
bryggerier, dels Nässjö och Åbro bryggerier. Brygginvest har senare inträtt
som delägare i Åbro Bryggeri KB. Brygginvest har vidare fört förhandlingar
med olika intressenter om bildande av ett i huvudsak privatägt konkurrensalternativ
till Pripps. Förhandlingarna har inte lett till något resultat. Likaså
har förhandlingar pågått mellan Brygginvest och Pripps i syfte att finna
åtgärder för att nedbringa den stora överkapaciteten i branschen. Förhandlingarna
har resulterat i att de båda bolagen i en skrivelse till regeringen den 1
december 1982 har redovisat en handlingsplan med förslag till åtgärder.

Den proposition som regeringen nu har förelagt riksdagen bygger i allt
väsentligt på handlingsplanen. I propositionen anförs att risken är överhängande
för att en okontrollerad utslagning av bryggerier kan komma att ske om
inga åtgärder vidtas. En sådan utveckling skulle inte stå i överensstämmelse
med det önskemål om att den nödvändiga omstruktureringen av bryggeribranschen
skall ske i för samhället acceptabla former som riksdagen uttalade
i samband med tillskapandet av Brygginvest (prop. 1978/79:32, NU
1978/79:9, rskr 1978/79:120).

Mot den angivna bakgrunden föreslås i propositionen följande. Staten
bildar tillsammans med Volvo AB en ny bryggerikoncern genom att
Brygginvest och Pripps slås samman. Som moderbolag används Brygginvest,
i vilket staten skall äga 75 % och Volvo 25 % av aktierna. Bolaget skall inom
ramen för en sammanhållen produktions- och distributionsstruktur verka för
att förutsättningar skapas för en intern konkurrens i marknadsledet mellan
de företag som ingår i organisationen. Målet är att få till stånd en stark
bryggerikoncern med en god position på den internationella marknaden. Nås
målet skulle sysselsättningen inom branschen i Sverige tryggas även på lång
sikt. Det förutsätts att även andra maltbryggerier skall kunna ansluta sig till
det nya moderbolaget om de så önskar. Staten förbehåller sig dock en
betryggande majoritetsställning i bolaget under alla förhållanden. För att
den nödvändiga omstruktureringen inom bryggeribranschen skall underlättas
föreslås att en särskild stiftelse bildas. Denna skall tas i anspråk för
medverkan till att alternativ sysselsättning skapas vid berörda orter och
företag. Medel för sådana ändamål finns i dag i form av fonderade vinstmedel
hos Brygginvest. I propositionen föreslås att 30 milj. kr. av dessa medel skall
avskiljas från Brygginvest och överföras till den särskilda stiftelsen i samband
med samgåendet mellan Brygginvest och Pripps.

NU 1982/83:40

Förslag och synpunkter i motionerna

Åtta motioner har väckts med anledning av propositionen.

I motionerna 1982/83:2232 (m), 1982/83:2233 (fp) och 1982/83:2234 (c)
yrkas att propositionen skall avslås. I den förstnämnda motionen föreslås
därutöver bl. a. att Brygginvests verksamhet skall avvecklas och att statens
innehav av aktier i Pripps skall försäljas via börsen. Motionärerna avvisar
också förslaget om den särskilda stiftelsen. De problem på arbetsmarknaden
som uppstår bör lösas med de arbetsmarknads- och regionalpolitiska medel
som står till buds, menar de. I motion 1982/83:2233 (fp) begärs att ett privat
alternativ till Prippskoncernen skall skapas under medverkan av statsmakterna.
Härigenom skulle enligt motionärerna de privatägda bryggerierna få
en reell chans till överlevnad och utveckling. Vidare anförs att de
alkoholpolitiska intressena inte torde främjas av ett statligt monopol.
Slutligen begärs i motion 1982/83:2234 (c) dels att regeringen skall presentera
riktlinjer för en privatisering av Pripps - innefattande bl. a. en försäljning av
aktierna på börsen dels att statens industriverk skall utreda förutsättningarna
och villkoren för en differentierad företagsstruktur inom bryggeribranschen.
Härvid bör man enligt motionärerna studera de möjligheter till
samverkan mellan mindre bryggerier som kan finnas och överväga behovet
av gemensamma marknadsföringsåtgärder.

Även i övriga motioner framförs kritiska synpunkter på propositionen. I
motion 1982/83:2238 (s) uttalas bl. a. att konkurrensen inom branschen
måste finnas kvar och att Pripps bör skötas efter sunda företagsekonomiska
principer. Enligt motionärerna är det inte välmotiverat att man strävar efter
att de fristående bryggerierna skall inordnas under ett gemensamt bolag. I
motion 1982/83:2235 (s) påtalas likaså vikten av en sund konkurrens inom
näringen. Motionärerna pekar bl. a. på Tillbryggeriernas betydelse för
sysselsättningen i Östersunds kommun och hävdar att de mindre bryggerierna
bör bevaras. Den nödvändiga kapacitetsneddragningen i branschen
bör enligt denna motion därför huvudsakligen ske inom Prippskoncernen. I
motion 1982/83:2236 (vpk) anförs att det är tveksamt om staten bör ge sig in i
ett fortsatt samarbete med Volvo i denna bransch. I vart fall bör enligt
motionärerna samarbetet inte få till konsekvens att fler lokala bryggerier slås
ut. Motionärerna anser också att större hänsyn bör tas till den regionala
försörjningen med branschens produkter. De menar att även sysselsättningspolitiska
skäl talar för att inga ytterligare bryggerier får läggas ned. Enligt vad
som föreslås i motion 1982/83:2237 (s) skall riksdagen genom ett uttalande till
regeringen slå fast att fortsatt fri konkurrens mellan oberoende bryggeriföretag
bör vara ett mål för samhällets insatser i denna bransch. I linje härmed
bör enligt motionärerna den föreslagna stiftelsen ges en från alla partsintressen
oberoende ställning. Likaså bör förhandlingar upptas för att det skall
säkerställas att äganderätten till Nord-Malt AB helt överförs till intressen
utanför den nya koncernen. Detta bolag bör enligt motionärerna garanteras

NU 1982/83:40

en rimlig andel av maltleveranserna inom landet och på export. Såvitt gäller
Nord-Malt AB framförs samma förslag i motion 1982/83:2239 (s).

Konkurrensförhållanden och statligt engagemang inom bryggeriindustrin

Utskottet konstaterar att överkapaciteten inom bryggeribranschen snarare
har ökat än minskat sedan riksdagen senast behandlade regeringsförslag
rörande denna bransch. Risk föreligger därför för en fortsatt utslagning av
bryggerier utanför Prippskoncernen. En sådan utveckling skulle inte stå i
överensstämmelse med riksdagens tidigare uttalade önskemål om att den
nödvändiga strukturomvandlingen av bryggeribranschen skall ske i för
samhället acceptabla former. En trolig effekt av en ytterligare nedläggning av
bryggeriföretag skulle bli att monopoltendenserna på marknaden förstärks.

Med hänsyn härtill delar utskottet regeringens uppfattning att det är
angeläget att förutsättningar skapas för en konkurrenskraftig svensk
bryggerinäring. Det gäller alltså att åstadkomma överlevnads- och utvecklingsmöjligheter
för fler företag och produktionsenheter inom branschen.
Som framhålls bl. a. i motion 1982/83:2237 (s) bör samhällets insatser i
branschen vara inriktade på att säkerställa en fortsatt fri konkurrens mellan
oberoende företag. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna som sin
mening.

Utskottet vill erinra om att redan de åtgärder på bryggeriområdet som
riksdagen beslöt om år 1978 hade denna inriktning. Den aktiva statliga
medverkan som enligt riksdagens mening krävdes för att lösa bryggeribranschens
problem avsågs komma till stånd på två sätt, nämligen dels genom att
Brygginvest AB bildades, dels genom att staten tog upp förhandlingar med
den dåvarande minoritetsdelägaren i Pripps (Beijerinvest AB) om ändringar
i gällande riktlinjer för verksamheten vid Pripps. Syftet med ändringarna var
att säkerställa att Pripps inte på ett otillbörligt sätt skulle utnyttja sin starka
marknadsställning.

Uppenbart är nu att de åtgärder som har vidtagits med anledning av det
nämnda riksdagsbeslutet inte har varit tillräckliga för att hindra den
fortgående utslagningen av de små bryggerierna, ofta med allvarliga följder
för sysselsättningen på de berörda orterna.

Mot bakgrund av det anförda ser utskottet med tillfredsställelse att
regeringen genom förevarande proposition har föreslagit åtgärder som enligt
utskottets bedömning är ägnade att allmänt sett förbättra förutsättningarna
för den svenska bryggerinäringen och för de anställda i bryggeriföretagen.
Det grundläggande problemet för denna näring i dag är, som redan
framhållits, överkapaciteten i branschen. Genom att en ny bryggerikoncern
nu bildas, med den inriktning som anges i propositionen, bör möjligheterna
att lösa sådana kapacitetsproblem som uppkommer inom Prippskoncernen
ha ökat. Samarbetet med Volvo AB i det nya bolaget kan härvidlag visa sig

NU 1982/83:40

vara betydelsefullt. Utskottet vill emellertid understryka att den nya
koncernen inte bör söka lösa sina egna strukturproblem genom att förvärva
och lägga ned fristående bryggerier. Staten bör i enlighet härmed i kraft av sin
majoritetsställning i det nya bolaget verka för att koncernen inte utnyttjar sin
starka finansiella ställning på ett sätt som står i strid med de av utskottet
uttalade önskemålen rörande bryggeribranschens struktur. Som utskottet
just framhållit ligger det ett stort värde i att det finns en livskraftig svensk
bryggeriindustri kvar utanför den nya koncernen.

En positiv effekt av vad som här föreslås kan väntas bli att konkurrenskraften
gentemot utländska bryggerier ökar.

Utskottet konstaterar också att det ur alkoholpolitisk synvinkel inte finns
anledning att överföra en större del av öltillverkningen i statens ägo,
eftersom ölet efter mellanölets slopande inte längre har samma betydelse i
detta hänseende. Staten kommer, som påpekas i propositionen (s. 8), även
framdeles att ha en majoritet av aktiekapitalet samt majoritetsinflytande i
styrelsen.

I propositionen föreslås som nämnts att en särskild stiftelse skall inrättas
med uppgift att finansiellt medverka till att alternativ sysselsättning skapas på
orter som berörs av driftsinskränkningar inom bryggeribranschen. Huvudansvaret
för de sysselsättningsmässiga konsekvenserna föreslås dock ligga
hos moderbolaget i den nya koncernen. Det förutsätts att ett nära samarbete
kommer till stånd mellan stiftelsen och det nya bolaget i dessa frågor.

Som arbetsmarknadsutskottet anför i sitt yttrande är det viktigt att
sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl vägs in under det fortsatta arbetet
med en strukturell anpassning inom bryggerinäringen. Mot bakgrund härav
ansluter näringsutskottet sig till förslaget att en stiftelse bildas med resurser
som gör det möjligt för den att finansiellt medverka till att skapa alternativ
sysselsättning på de orter som kan bli berörda av produktionsminskningar vid
eller nedläggningar av bryggerier. Utskottet har ingen invändning mot
förslaget att av Brygginvests fonderade vinstmedel 30 milj. kr. avsätts för
detta ändamål.

Med hänsyn till bryggeribranschens speciella problem - bl. a. det
förhållandet att staten genom lagstiftningsåtgärder i viss mån styr konsumtionen
av maltdrycker - anser utskottet att huvudansvaret för strukturomvandlingen
inom branschen bör ligga direkt hos staten. Härav följer att den
särskilda stiftelsen bör inta en från alla företagsintressen fristående ställning
och sålunda inte vara anknuten till den nya koncernen på det sätt som synes
vara förutsatt i propositionen. Enligt utskottets mening bör stiftelsekapitalet
i stället tillföras något statligt organ som har erfarenhet i frågor rörande
strukturomvandling av industrier, exempelvis Sveriges Investeringsbank
AB. Utskottet vill understryka att stiftelsens huvuduppgift bör vara att
motverka och lindra sysselsättningsproblem som kan uppkomma på bryggeriorter.
Stiftelsen bör emellertid också vara oförhindrad att medverka vid
offensiva satsningar på sådana orter i samband med strukturförändringar.

NU 1982/83:40

Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter sig
till vad utskottet nu har anfört om den särskilda stiftelsens verksamhet.
Därigenom tillgodoses i allt väsentligt vissa förslag och synpunkter rörande
de mindre bryggerierna som framförs i motionerna 1982/83:2235 (s),
1982/83:2236 (vpk), 1982/83:2237 (s) och 1982/83:2238 (s). Även det i motion
1982/83:2235 (s) framförda förslaget om ett uttalande om marknads- och
konkurrenssituationen för bryggerier av den typ som Tillbryggerierna
representerar får anses bli tillgodosett därigenom.

Utskottet avstyrker med vad nu sagts de tidigare nämnda yrkandena om
avslag på propositionen. Utskottet kan inte heller ställa sig bakom
önskemålen i motion 1982/83:2232 (m) om en avveckling av Brygginvests
verksamhet och i motion 1982/83:2234 (c) om statliga initiativ för att
åstadkomma en differentierad företagsstruktur inom bryggeribranschen.

Vad angår det i de sistnämnda motionerna framförda förslaget om en
försäljning på börsen av aktierna i Pripps vill utskottet påpeka att ändrade
ägarförhållanden i företaget inte skulle innebära någon ändring såvitt avser
koncernens dominerande marknadsställning. Som riksdagen vid skilda
tillfällen har understrukit talar statsmakternas alkoholpolitiska intressen
under alla förhållanden för att staten har ett dominerande inflytande i
Prippskoncernen. Utskottet avstyrker därför motionerna 1982/83:2232 (m)
och 1982/83:2234 (c) även i dessa delar.

Beträffande yrkandet i motion 1982/83:2233 (fp) om ett privat konkurrensalternativ
till Prippskoncernen vill utskottet erinra om att de förhandlingar
som Brygginvest har fört med olika intressenter om bildande av en i
huvudsak privatägd bryggerikoncern som motvikt till Pripps inte har lett till
något resultat. I propositionen konstateras (s. 4) att förutsättningar torde
saknas för ett sådant alternativ. Utskottet har ingen annan uppfattning i
frågan och avstyrker därför motionen i denna del.

Driften av AB Pripps Bryggerier

I motion 1982/83:2238 (s) föreslås bl. a. ett tillkännagivande av riksdagen
om att AB Pripps Bryggerier bör drivas efter sunda ekonomiska principer,
vilket enligt motionärerna innebär att staten skall kräva att företaget ger en
rimlig avkastning på det arbetande kapitalet, inte använder en konstlat låg
prissättning som temporärt konkurrensmedel och inte heller använder sin
starka finansiella ställning för att täcka svaga resultat hos den tillverkande
delen av verksamheten.

Utskottet vill erinra om att ett syfte med de ändringar i gällande riktlinjer
för verksamheten vid Prippsbryggerierna som riksdagen uttalade sig för år
1978 var att säkerställa att koncernen inte på ett otillbörligt sätt skulle
utnyttja sin marknadsställning. Mot bakgrund härav utgår utskottet från att
Prippskoncernen drivs efter sunda ekonomiska principer och att någon
ändring härvidlag inte kommer att ske till följd av riksdagens beslut med

NU 1982/83:40

anledning av propositionen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1982/83:2238
(s) i denna del.

Nord-Malt AB

Med anledning av de i motionerna 1982/83:2237 (s) och 1982/83:2239 (s)
framlagda förslagen rörande Nord-Malt AB vill utskottet anföra följande.

Måleribolaget Nord-Malt AB i Söderhamn startades år 1971 med statligt
stöd för att tillgodose maltbehovet hos de bryggerier som låg utanför Pripps.
Bolagets kapacitet är 30 000 ton per år. Pripps har ett eget mälteri med en
kapacitet på 37 000 ton. Den totala efterfrågan på malt uppgår, sedan
mellanölet avskaffades, till ca 40 000 ton. Staten äger via Brygginvest 25 %
av aktierna i Nord-Malt. Aktierna i övrigt innehas av de berörda privata
bryggerierna, Svenska lantmännens riksförbund och det finska mälteribolaget
Lahden Polttimo. I den i propositionen redovisade handlingsplanen
rekommenderas att, om planen genomförs, förhandlingar tas upp med
berörda parter om en lösning av problemen såvitt avser mälteriföretagen.

Utskottet, som delar uppfattningen att det är angeläget att problemet med
överkapacitet i mälteribranschen löses, förutsätter att de föreslagna förhandlingarna
kommer till stånd. Enligt utskottets mening bör därvid bl. a. en
försäljning av Brygginvests aktier i Nord-Malt till någon annan intressent
övervägas. Riksdagen bör rikta ett uttalande av denna innebörd till
regeringen. Härigenom tillgodoses motion 1982/83:2237 (s) i denna del.
Däremot kan utskottet inte tillstyrka förslaget i denna motion och i motion
1982/83:2239 (s) om att Nord-Malt skulle garanteras viss del av maltleveranserna
inom landet och på export. En sådan garanti skulle stå i strid med de
önskemål om en fri konkurrens inom branschen som utskottet har uttalat i
det föregående. Såväl motion 1982/83:2239 (s) som motion 1982/83:2237 (s) i
motsvarande del avstyrks således.

Returglassystem

I motion 1982/83:2232 (m) föreslås bl. a. att riksdagen skall ge regeringen
till känna att statsmakterna bör verka för att ett nytt returglassystem skall
göras konkurrensneutralt. Motionärerna anser att det nuvarande returglassystemet
lämnar betydande stordriftsfördelar till företag som är marknadsdominerande
inom resp. region. Det anges leda till en form av protektionism,
som inskränker den fria konkurrensen mellan bryggerierna.

Utskottet hyser viss sympati för önskemålet att ett kommande returglassystem
skall utformas så, att det inte påtagligt missgynnar bryggerier som inte
är marknadsdominerande på en ort. Utredningen (Jo 1980:05) om återvinning
av vissa dryckesförpackningar, m. m., har i uppdrag att utreda bl. a.
frågor om returglashantering. Utskottet har erfarit att utredningen i dagarna

NU 1982/83:40

justerar sitt slutbetänkande och att man i detta lägger fram förslag som bl. a.
tar sikte på att undanröja de olägenheter som avses i motionen. Regeringens
ställningstagande med anledning av förslagen i betänkandet bör inte
föregripas genom något uttalande från riksdagens sida. Motionen avstyrks
därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande fortsatt fri konkurrens inom bryggeriindustrin

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:2237 i ifrågavarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. beträffande statens engagemang i bryggeriindustrin
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1982/83:92, motionerna
1982/83:2235 och 1982/83:2236, motion 1982/83:2237 i ifrågavarande
del och motion 1982/83:2238 yrkande 1 samt med avslag
på motion 1982/83:2232 yrkandena 1 och 2, motion 1982/
83:2233 och motion 1982/83:2234 yrkandena 1 och 3

dels bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs
för att tillsammans med Volvo AB bilda ett aktiebolag i enlighet
med vad utskottet har angivit,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om en särskild stiftelse för bryggeribranschen,

b) avslår motion 1982/83:2232 yrkande 3 och motion 1982/
83:2234 yrkande 2,

3. beträffande driften av AB Pripps Bryggerier

att riksdagen avslår motion 1982/83:2238 yrkande 2,

4. beträffande försäljning av statens aktier i Nord-Malt AB

att riksdagen med anledning av motion 1982/83:2237 i ifrågavarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. beträffande garantier för avsättning av Nord-Malt AB:s produkter att

riksdagen avslår motion 1982/83:2237 i ifrågavarande del
och motion 1982/83:2239,

6. beträffande konkurrensneutralt returglassystern

att riksdagen avslår motion 1982/83:2232 yrkande 4.

Stockholm den 5 maj 1983

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

NU 1982/83:40

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam
Linder (m), Lilly Hansson (s), Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s),
Sten Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s). Per
Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk), Birgitta
Johansson (s). Ivar Franzén (c) och Lars Ahlström (m).

Reservationer

1. Statens engagemang i bryggeriindustrin (mom. 2)

Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Sten Svensson (m),
Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c) och Lars
Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med "Mot
bakgrund” och slutar på s. 8 med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka att det är av stor betydelse att omstruktureringen
av bryggeribranschen sker på ett sådant sätt att konkurrensen på den
svenska marknaden inte sätts ur spel.

Till skillnad från regeringen anser utskottet att förslagen i propositionen i
praktiken innebär ytterligare ett steg mot ett statligt bryggerimonopol. Det
är mycket osannolikt att, som regeringen tycks utgå ifrån, en effektiv
konkurrens mellan de i en statlig bryggerikoncern ingående företagen kan
komma till stånd i marknadsledet om produktionen och distributionen är
gemensam för alla företag. Regeringens förslag skulle följaktligen, som
framhålls i den avvikande meningen till arbetsmarknadsutskottets yttrande,
kunna få allvarliga näringspolitiska samt sysselsättnings- och regionalpolitiska
följder.

Utskottet anser att man i denna situation bör pröva nya vägar för att stärka
de mindre bryggeriernas konkurrenskraft och därmed möjligheter att
utvecklas.

En utgångspunkt vid utformningen av en ny politik på bryggeriområdet
bör vara att den monopolliknande ställning som staten har i branschen skall
upphöra. Detta skulle få till följd en vitalisering av marknadsföringen och
produktutvecklingen inom branschen och därmed bl. a. en förstärkning av
dennas konkurrenskraft gentemot importen. Det finns i detta sammanhang
anledning att erinra om de starkt kritiska synpunkter på propositionen som
näringsfrihetsombudsmannen har framfört till utskottet (se s. 3). Det bör
tilläggas att alkoholpolitiska synpunkter visserligen motiverar ett visst statligt
inflytande men att detta inflytande inte främjas av ett statligt monopol i
branschen.

Eftersom en strävan bör vara att upprätthålla den fria konkurrensen på
marknaden kan utskottet inte se att ett strukturbolag av Brygginvests typ har
någon funktion att fylla. Brygginvest bör följaktligen avvecklas och de medel
och tillgångar som finns däri överföras till statskassan.

NU 1982/83:40

Det finns enligt utskottets mening inte längre några bärande skäl för ett
statligt ägarengagemang i bryggerierna. Utskottet förordar att Prippskoncernen
börsintroduceras och att staten därefter säljer sina aktier över börsen.
Enligt gällande huvudavtal mellan de två delägarna i Pripps får försäljning av
aktier i Pripps inte ske till tredje man. Avtalet bör därför omförhandlas.
Utskottet vill emellertid påpeka att en avveckling av de statliga intressena i
Pripps inte i sig leder till att företagets monopolliknande ställning bryts.

För att den nödvändiga omstruktureringen inom bryggeribranschen skall
underlättas föreslås i propositionen att en särskild stiftelse bildas. Utskottet
vill framhålla att statsmakterna i princip inte bör ta initiativ till selektiva
stödåtgärder till förmån för olika företag, branscher eller regioner. Med
hänsyn till den utsatta situation som de mindre bryggerierna befinner sig i -delvis som en följd av statens agerande på området - anser utskottet dock att
det kan vara motiverat att sådana insatser i vissa fall görs för dessa.
Härigenom skulle de mindre bryggerierna ges en reell chans att överleva.

Vad utskottet har anfört om riktlinjer för en ny statlig bryggeripolitik bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därigenom tillgodoses
vissa av de förslag om och synpunkter på utformningen av en sådan politik
som framförs i motionerna 1982/83:2232 (m), 1982/83:2233 (fp) och
1982/83:2234 (c). Yrkandena i dessa motioner om avslag på propositionen
tillstyrks. Följer riksdagen utskottets förslag blir vidare motion 1982/83:2235
(s) samt motionerna 1982/83:2237 (s) och 1982/83:2238 (s) i aktuella delar
tillgodosedda i allt väsentligt. De i motion 1982/83:2236 (vpk) framförda
förslagen rörande bryggeribranschen bygger på föreställningen att det är
önskvärt med ett ökat statligt engagemang i branschen. Med hänsyn härtill
avstyrker utskottet motionen.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande statens engagemang i bryggeriindustrin
att riksdagen

a) med bifall till motion 1982/83:2232 yrkande 1, motion
1982/83:2233 yrkande 1 och motion 1982/83:2234 yrkande 1
avslår proposition 1982/83:92,

b) med anledning av motion 1982/83:2232 yrkandena 2 och 3,
motion 1982/83:2233 yrkande 2, motion 1982/83:2234 yrkandena
2 och 3, motion 1982/83:2235, motion 1982/83:2237 i
ifrågavarande del och motion 1982/83:2238 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
riktlinjer för en ny statlig bryggeripolitik,

c) avslår motion 1982/83:2236.

NU 1982/83:40

2. Driften av AB Pripps Bryggerier (mom. 3)

Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m). Sten Svensson (m),
Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c) och Lars
Ahlström (m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med
”Utskottet vill” och slutar på s. 9 med ”denna del” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill i likhet med motionärerna fästa uppmärksamheten på att ett
företag med Prippskoncernens marknadsdominans och starka finansiella
ställning temporärt kan använda exempelvis en hård priskonkurrens för att
slå ut konkurrerande bryggerier från marknaden. Det förslag till riktlinjer för
omstrukturering av bryggeriindustrin som utskottet nu redovisar medför
dock minskade risker härför. Motionsyrkandet får därigenom anses tillgodosett
och bör ej föranleda något ytterligare uttalande från riksdagens sida.
Utskottet avstyrker följaktligen motion 1982/83:2238 (s) i förevarande
del.

NU 1982/83:40 14

Bilaga

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1982/83:5 y

över proposition 1982/83:92 om bryggeribranschens fortsatta utveckling
jämte motioner

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1982/83:92 om bryggeribranschens fortsatta utveckling
jämte de med anledning av propositionen väckta motionerna 1982/
83:2232-2239.

Bakgrund

Den svenska maltdryckskonsumtionen har minskat kraftigt sedan mitten
av 1970-talet. Den avgörande orsaken till denna utveckling är att konsumtionen
av öl av klass Il-typ drastiskt sjönk efter mellanölsförbudet år 1977.
Läskedryckskonsumtionen har däremot varit relativt jämn under perioden.

Den svenska malt- och läskedryckskonsumtionen täcks till största delen
genom inhemsk produktion. En växande andel har dock på senare tid
kommit att tillgodoses genom import.

Antalet tillverkningsenheter inom malt- och läskedrycksindustrin har
minskat kraftigt. Antalet anställda i branschen har mer än halverats sedan år
1965. Utvecklingen sedan år 1965 redovisas i följande tabell.

Antal anställda och tillverkningsenheter inom malt- och läskedrycksindustrin
under perioden 1965-1981

År	Antal anställda	Antal arbets-ställen
1965	7 600	218
1970	6 600	164
1975	5 100	87
1980	3 800	39
1981	3600	36

Lagrade maltdrycker tillverkas f. n. i 16 anläggningar, varav fem tillhör
Prippskoncernen, två Wårby Bryggerier, tre Till-bryggerierna samt två
Grängesbergs bryggerier. Härtill kommer fyra mindre bryggerier.

Prippskoncernen har en mycket dominerande ställning på den svenska
marknaden och svarade under 1981 för ca 70 % av den svenska maltdrycksförsäljningen.

Läskedryckstillverkning sker vid flertalet av anläggningarna för maltdryckstillverkning.
Dessutom finns ca 20 anläggningar för enbart läske -

NU 1982/83:40 (AU 1982/83:5 y)

dryckstillverkning, de flesta med en relativt begränsad produktionsvolym.

Kännetecknande för branschen i dag är en betydande överkapacitet.
Produktionskapaciteten måste därför reduceras ytterligare, och av propositionen
framgår att bryggerier under senare tid lagts ned eller kommer att
läggas ned i Arboga, Nässjö, Borås, Torsby, Tingsryd och Gällivare.

I sammanhanget kan nämnas att även mälterikapaciteten f. n. är
överdimensionerad. I dag finns ett av Pripps helägt mälteri och ett mälteri,
Nord-Malt AB i Söderhamn, med Pripps som delägare.

Som tidigare har nämnts har Prippskoncernen en dominerande ställning
inom den svenska malt- och läskedrycksindustrin. Staten trädde in som ägare
i AB Pripps Bryggerier år 1975 med en ägarandel av 60 %. År 1979, då
Bryggeriinvest AB bildades, ökades den statliga ägarandelen till 75 %.
Resterande 25 % av aktierna ägs numera av Volvo AB.

Mellan de båda bolagen har förts förhandlingar som syftat till att åtgärda
den stora överkapacitet som trots vidtagna åtgärder ännu finns i branschen.
Bl. a. har konstaterats att betydande kostnadsbesparingar kan göras genom
att utnyttja stordriftsfördelar i både produktions- och distributionsleden. En
viktig utgångspunkt har också varit att utforma förslagen så att en
konkurrenssituation bevaras för att garantera fortsatt vitalitet i branschen.

Propositionen

I propositionen framhålls att risken är överhängande för att en okontrollerad
utslagning av bryggerier kan komma att ske om inga åtgärder vidtas. En
sådan utveckling skulle inte stå i överensstämmelse med riksdagens beslut att
den nödvändiga omstruktureringen av bryggeribranschen skall ske i för
samhället acceptabla former. Det är mot denna bakgrund angeläget att
förutsättningar skapas för en konkurrenskraftig svensk bryggerinäring.

Propositionens förslag - som ansluter till den handlingsplan Brygginvest
och Pripps gemensamt lagt fram - innebär följande.

Huvudparten av de svenska bryggerierna förs samman under ett bolag.
•Detta bolag skall sedan inom ramen för en sammanhållen produktions- och
distributionsstruktur verka för att förutsättningar skapas för en intern
konkurrens i marknadsledet mellan de företag som ingår i organisationen.
Förslaget anses bl. a. öppna möjligheter att vidareutveckla en stark
bryggerikoncern som kan få en position på den internationella marknaden
och ge naturliga förutsättningar för att långsiktigt trygga sysselsättningen för
branschen i Sverige. Det förutsätts att även andra maltbryggerier skall kunna
ansluta sig till det nya moderbolaget om de så önskar.

För att underlätta den nödvändiga omstruktureringen inom bryggeribranschen
föreslås att en särskild stiftelse bildas. Denna bör enligt förslaget
tillföras medel som kan tas i anspråk för att underlätta att alternativ
sysselsättning skapas vid berörda orter och företag. Medel för sådana

NU 1982/83:40 (AU 1982/83:5 y)

ändamål finns i dag i form av fonderade vinstmedel hos Brygginvest. I
propositionen föreslås att 30 milj. kr. av dessa medel skall avskiljas från
Brygginvest och överföras till den särskilda stiftelsen i samband med
samgåendet mellan Brygginvest och Pripps.

Det framhålls i propositionen att anpassningen av kapaciteten till
efterfrågan inom branschen måste ske på ett sätt som är socialt acceptabelt.
Det nya moderbolaget förutsätts därvid även framdeles ha ett betydande
ansvar för de sysselsättningsmässiga konsekvenserna av den kommande
strukturanpassningen. Stiftelsen och det nya bolaget bör därför gemensamt
arbeta för att erforderliga förändringar kan ske på ett planmässigt sätt. Det
bör enligt propositionen också ankomma på det nya bolaget att inom den
egna organisationen söka skapa annan sysselsättning för den berörda
personalen. Detta bör bl. a. kunna ske inom ramen för den diversifiering av
verksamheten som redan påbörjats inom Pripps och som torde komma att
fortsätta inom ramen för den nya bryggerikoncernen. Slutligen i detta
sammanhang anförs att stiftelsen å sin sida också skall verka för att underlätta
de sysselsättningsproblem som kan uppstå vid strukturförändringar inom
bryggerier utanför den föreslagna bolagsbildningen.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts åtta motioner.

I motionerna 2232 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), 2233 av
Christer Eirefelt (fp) och Hugo Bergdahl (fp) och 2234 av Arne Fransson
m. fl. (c) yrkas avslag på propositionens förslag. I motion 2232 föreslås i
stället en avveckling av Brygginvests verksamhet och en försäljning av
statens aktieinnehav i Pripps. Motionärerna avvisar också förslaget om den
särskilda stiftelsen. De problem på arbetsmarknaden som uppstår bör lösas
med de arbetsmarknads- och regionalpolitiska medel som står till buds. I
motion 2233 begärs att ett konkurrensalternativ skapas, där de nu fristående
bryggerierna ges bättre förutsättningar. Slutligen förs i motion 2234 fram
krav på dels riktlinjer för en privatisering av Pripps, dels en tryggad
differentierad företagsstruktur inom bryggeribranschen.

Bo Södersten m. fl. (s) framhåller i motion 2238 bl. a. att konkurrensen
inom branschen måste finnas kvar och att Pripps bör skötas efter sunda
företagsekonomiska principer. Enligt motionärerna är det inte välmotiverat
att sträva efter att inordna de fristående bryggerierna under ett gemensamt
bolag. Även i motion 2235 av Marianne Stålberg m. fl. (s) påtalas vikten av
en sund konkurrens inom näringen. Motionärerna pekar bl. a. på Tillbryggeriernas
betydelse för sysselsättningen i Östersunds kommun och framhåller
att de mindre bryggerierna bör bevaras. En total nedläggning av de
mindre bryggerierna skulle enligt motionen f. ö. inte ens minska överkapaciteten
till hälften. En neddragning bör därför huvudsakligen ske inom
Prippskoncemen.

NU 1982/83:40 (AU 1982/83:5 y)

Jörn Svensson m. fl. (vpk) anser i motion 2236 att det är tveksamt med ett
fortsatt samarbete inom branschen mellan staten och AB Volvo. I vart fall
anser man att det samarbetet inte får medverka till att fler bryggerier slås ut.
Bl. a. talar regional- och sysselsättningspolitiska skäl för att de mindre
bryggerierna inte skall slås ut. Motionärerna pekar även på att större hänsyn
bör tas till den regionala försörjningen av branschens produkter.

I motionerna 2237 av Lars Svensson m. fl. (s) och 2239 av Olle Östrand
m. fl. (s) yrkas bl. a. att Nord-Malt AB i Söderhamn skall tillförsäkras en
rimlig andel av maltleveranserna. I sammanhanget framhålls detta företags
betydelse för sysselsättningen i Söderhamns kommun. I motion 2237 anförs
även att målsättningen bör vara en fortsatt fri konkurrens mellan oberoende
bryggeriföretag.

Utskottet

Den svenska bryggerinäringen har sedan flera år haft en betydande
överkapacitet. Trots nedläggningar eller sammanslagningar av bryggerier
med stora personalinskränkningar som följd, kvarstår problemen. En
fortsatt anpassning av produktionskapaciteten till befintlig efterfrågan anses
därför vara nödvändig.

Det är mot denna bakgrund förslaget i propositionen skall ses om dels ett
gemensamt bolag för huvudparten av de svenska bryggerierna, dels en
särskild stiftelse för att underlätta att alternativ sysselsättning skapas vid
berörda orter och företag. Förslaget har, som framgår av motionsreferaten
ovan, fått ett blandat mottagande.

Det är arbetsmarknadsutskottets uppgift att i detta sammanhang ta upp
frågan om de sysselsättnings- och regionalpolitiska konsekvenserna av en
fortsatt omstrukturering inom bryggeribranschen. Utskottet avstår följaktligen
från att ta ställning i huvudfrågan, nämligen om det föreslagna
gemensamma bolaget bör komma till stånd.

Av avgörande betydelse utifrån de aspekter arbetsmarknadsutskottet har
att beakta är därvid huruvida eventuella förändringar i sysselsättningen sker i
större kommuner med ett väl differentierat näringsliv eller i mindre
kommuner med begränsade möjligheter till alternativ sysselsättning. Som
framgår av propositionen har beslut redan fattats om nedläggning av
bryggerierna i t. ex. Torsby och Gällivare. Dessa kommuner tillhör sedan
lång tid de mest problemfyllda kommunerna i riket. De ingår mot denna
bakgrund i stödområde, Gällivare i stödområde A och Torsby i stödområde
B. Utifrån strikt sysselsättnings- och regionalpolitiska utgångspunkter
skulle utskottet därför ha förordat att andra bryggerier än de här nämnda
hade valts ut för nedläggning. Detta synsätt gäller självfallet även för övriga
kommuner med stora problem på arbetsmarknaden som kan bli aktuella i
sammanhanget. Samtidigt är arbetsmarknadsutskottet medvetet om att även
andra argument måste vägas in i sammanhanget.

NU 1982/83:40 (AU 1982/83:5 y)

Utskottet vill med hänvisning till vad som ovan sagts ansluta sig till vad som
anförs i vissa motioner om betydelsen av att sysselsättnings- och regionalpolitiska
skäl bör vägas in under det fortsatta arbetet med en strukturell
anpassning inom bryggerinäringen.

Som framhålls i propositionen är det viktigt att anpassningen sker på ett
sätt som är socialt acceptabelt. Den föreslagna stiftelsen bör - om den
kommer till stånd - få betydelse när det gäller att skapa alternativ
sysselsättning för den personal som berörs. Förslaget härom tillstyrks därför
av utskottet. Slutligen vill utskottet stryka under vad som anförs i
propositionen om det föreslagna moderbolagets ansvar för de sysselsättningsmässiga
konsekvenserna av den kommande strukturanpassningen.

Stockholm den 21 april 1983

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
FRIDA BERGLUND

Närvarande: Frida Berglund (s), Erik Johansson (s), Anders Högmark (m),
Marianne Stålberg (s), Arne Fransson (c), Lahja Exner (s), Gustav Persson
(s), Sonja Rembo (m), Elver Jonsson (fp), Ingrid Hemmingsson (m), Börje
Hörnlund (c), Christer Skoog (s), Håkan Stjernlöf (m), Bo Nilsson (s) och
Alexander Chrisopoulos (vpk).

Avvikande mening

Anders Högmark (m), Arne Fransson (c), Sonja Rembo (m), Elver
Jonsson (fp), Ingrid Hemmingsson (m). Börje Hörnlund (c) och Håkan
Stjernlöf (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Den
svenska” och på s. 5 slutar ”kommande strukturanpassningen” bort ha
följande lydelse:

Den svenska bryggerinäringen har f. n. en betydande överkapacitet. Det
är mot denna bakgrund nödvändigt att initiativ tas för att komma till rätta
med problemen. Det förslag som föreligger i propositionen om bl. a. ett nytt
gemensamt bolag för huvudparten av de svenska bryggerierna inger
emellertid mycket starka betänkligheter. Det finns en uppenbar risk för att
regeringens förslag - om det genomförs - bl. a. för med sig att konkurrenssituationen
inom näringen ytterligare försämras och för att de i dag fristående
bryggerierna slås ut. Förslaget skulle följaktligen - utöver de näringspolitiska
- även få allvarliga sysselsättnings- och regionalpolitiska konsekvenser. I
motioner från moderata samlingspartiet (2232), centerpartiet (2234) och
folkpartiet (2233) har därför yrkats avslag på propositionen. I de motionerna
har anvisats andra vägar som ger bättre förutsättningar för branschens
utveckling och därmed också för sysselsättningen. Propositionen bör alltså -

NU 1982/83:40 (AU 1982/83:5 y,

mot bakgrund av det anförda - avslås.

Arbetsmarknadsutskottet utgår slutligen ifrån även att sysselsättnings- och
regionalpolitiska aspekter vägs in i samband med kommande beslut om
neddragning av bryggerikapaciteten.

Särskilt yttrande

Alexander Chrisopoulos (vpk) anför:

Det förslag om den svenska bryggeribranschens fortsatta utveckling som
regeringen lagt fram i proposition 1982/83:92 inger vissa betänkligheter. I vår
partimotion 2236 har vi bl. a. framhållit att det är väsentligt att statens
ägarintresse utövas från en självständig position, och det faktum att det finns
kvar privata storföretagsengagemang i branschen utgör enligt vpk:s mening
knappast något skäl att göra en ny bolagsbildning i form av ett partnerföretag
mellan detta och staten. Ett minimikrav anser vi därför vara, att sådana
formationer inte blir redskap för en strävan att slå ut fler lokala bryggerier än
vad som redan skett.

En koncentration till allt färre enheter inom skilda delar av livsmedelsindustrin
medför bestämda försörjnings- och beredskapspolitiska nackdelar.
Större hänsyn till den regionala försörjningen med livsmedel är motiverad.
Denna allmänna princip bör enligt vår mening gälla även bryggeriindustrins
basvaror och färdiga produkter. Slutligen talar även regional- och sysselsättningspolitiska
skäl för att inte de mindre bryggerierna skall slås ut. Frågan om
det föreslagna nya gemensamma bolaget behandlas i näringsutskottet. Jag
vill hänvisa härtill.

NU 1982/83:40

Innehåll

Ärendet 1

Propositionen 1

Huvudsakligt innehåll 1

Förslag 1

Motionerna 1

Skrivelse frän näringsfrihetsombudsmannen 3

Utskottet 3

Regeringsförslagets bakgrund och innebörd 3

Förslag och synpunkter i motionerna 5

Konkurrensförhållanden och statligt engagemang inom bryggeriindustrin
6

Driften av AB Pripps Bryggerier 8

Nord-Malt AB 9

Returglassystem 9

Hemställan 10

Reservationer

1. Statens engagemang i bryggeriindustrin (m, c, fp) 11

2. Driften av AB Pripps Bryggerier (m, c, fp) 13

Bilaga

Arbetsmarknadsutskottets yttrande AU 1982/83:5 y 14

mlnab/gotab Stockholm 1983 75435