om besparingar inom frivården (Betänkande 1981/82:JuU14 Justitieutskottet)

JulJ 1981/82:14

Justitieutskottets betänkande
1981/82:14

om besparingar inom frivården
Motion

I motion 1981/82:15 av Inger Lindquist m.fl. (m) som väckts med
anledning av proposition 1981/82:30 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder,
m.m. hemställs att riksdagen med bifall till förslagen i motionen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att anslaget till Frivården
under budgetåret 1981/82 inte får utnyttjas till högre belopp än
163241000 kr.

Motionsförslaget innebär att anslaget till frivården för innevarande budgetår
minskas med II milj. kr. Enligt motionärerna kan besparingar t. ex.
ske genom att övervakningstiden för skyddstillsyn förkortas från nuvarande
två år till ett år. Härigenom skulle enligt motionärerna utgifterna för
övervakararvoden kunna nedgå med ca 3 milj. kr. En förkortning av
övervakningstiden skulle också innebära en minskad arbetsbelastning för
assistenterna, och motionärerna beräknar att besparingseffekten härav är 2
milj. kr. I motionen föreslås också att ett anställningsstopp införs inom
frivården. Motionärerna beräknar besparingarna av ett anställningsstopp
till ca 6 milj. kr.

Frivårdsanslaget

Anslaget till frivården hör till statsbudgetens andra huvudtitel (justitiedepartementet).
Från anslaget betalas kostnaderna för frivårdsorganisationens
och övervakningsnämndernas verksamhet samt kostnaderna för
ersättning till övervakare. För innevarande budgetår har riksdagen anslagit
ca 174 milj. kr. till frivården. Av detta belopp avser ca 120 milj. kr.
lönekostnader. Kostnaderna för ersättning till övervakare har beräknats
till 20 milj. kr. Antalet tjänster inom frivården är 816 (prop. 1980/81:100
bil. 5, JuU 1980/81: 35, rskr 378).

Regler om övervakning m. tn.

Enligt brottsbalken (BrB) förordnas övervakare för dem som har dömts
till skyddstillsyn och för dem som har frigivits villkorligt från fängelse.

Under år 1980 var antalet personer för vilka övervakare hade förordnats
i medeltal ca 16000. Övervakning påbörjades för ca 10000 personer. Av
dessa var ca 6300 dömda till skyddstillsyn.

Skyddstillsyn fortgår under en prövotid av tre år (BrB 28:4). Skyddstillsyn
skall vara förenad med övervakning från prövotidens början. När två
1 Riksdagen 1981/82. 7 sami. Nr 14

JuU 1981/82:14

år av prövotiden har förflutit upphör övervakningen Utan särskilt beslut.
Den kan dock förlängas. Det finns också möjligheter att besluta att övervakningen
skall upphöra innan två år har gått (BrB 28:5).

Den som avtjänar fängelsestraff får friges villkorligt när två tredjedelar
av tiden har avtjänats eller, om särskilda skäl föreligger, när halva tiden
har avtjänats (BrB 26:6). För den som är villkorligt frigiven från fängelse
löper en prövotid av minst ett och högst tre år eller, om den tid som
återstår av straffet vid frigivningen överstiger tre år, högst fem år (BrB
26:10). Under prövotiden skall den frigivne stå under övervakning. Om
övervakning inte behövs kan det dock beslutas att övervakning inte skall
äga rum (BrB 26:11).

Pågående utredningsarbete

År 1979 tillkallade chefen för justitiedepartementet två kommittéer för
att utreda bl. a. frågor som gäller påföljdssystemet, nämligen fängelsestraffkommittén
(Ju 1979:04) och frivårdskommittén (Ju 1979:05). I fängelsestraffkommitténs
uppdrag ingår att se över reglerna om villkorlig frigivning
(kommittéberättelsen 1980 del II s. 34 0- Fängelsestraffkommittén
planerar att avlämna ett delbetänkande i december i år. Frivårdskommittén
har till uppgift att pröva frågor om den framtida utformningen av
kriminalvård i frihet (kommittéberättelsen 1980 del II s. 50 f). Kommittén
avser att redovisa sitt uppdrag i slutet av november.

Enligt vad utskottet har inhämtat kommer fängelsestraffkommittén att
föreslå ändringar i reglerna om villkorlig frigivning. Förslaget innebär bl. a.
att villkorlig frigivning i de flesta fall skall ske redan när halva fängelsestraffet
har avtjänats. Kommittén kommer också att föreslå att prövotiden
skall förkortas och att man i större utsträckning än f. n. skall göra en
individuell prövning av om den villkorligt frigivne bör stå under övervakning.

Frivårdskommittén har redan givit offentlighet åt delar av sitt förslag.
Enligt ett pressmeddelande den 24 september 1981 kommer kommittén
bl. a. att föreslå att övervakningstiden för dem som har dömts till skyddstillsyn
skall förkortas till ett år. Under övervakningstiden skall en väsentligt
intensivare kontakt förekomma mellan den dömde och hans övervakare.
Enligt förslaget skall vidare domstolarna i vissa fall kunna besluta om
ännu intensivare övervakning.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet en motion i vilken begärs besparingar
på anslaget till frivården med 11 milj. kr. för innevarande budgetår.
Enligt motionärerna kan ca 5 milj. kr. sparas genom att övervakningstiden
för dem som har dömts till skyddstillsyn förkortas från nuvarande två år till

JuU 1981/82:14

ett år och ca 6 milj. kr. genom att anställningsstopp införs i frivården.

Riksdagen har för innevarande budgetår till frivården anvisat 174 241000
kr. Medelsanvisningen präglades av hänsynen till det ansträngda statsfinansiella
läget, och beslutet innebär bl. a. att några nya tjänster inte inrättas
under budgetåret.

Frågor som gäller frivården övervägs f. n. av fängelsestraffkommittén
och frivårdskommittén. Båda kommittéerna väntas avlämna förslag i dessa
frågor inom kort. Enligt vad utskottet har inhämtat avser fängelsestraffkommittén
att föreslå att prövotiden för dem som är villkorligt frigivna från
fängelse förkortas och att man i större utsträckning än f. n. skall göra en
individuell prövning av om övervakning behövs. Frivårdskommittén kommer
att föreslå att övervakningstiden för dem som har dömts till skyddstillsyn
förkortas till ett år och att övervakningen görs intensivare.

Förslag som kan leda till genomgripande förändringar av frivården kommer
således att läggas fram inom kort. Utskottet anser att det mot bakgrund
härav inte är lämpligt att nu fatta beslut som kan påverka personalsituationen
inom frivården. Inte heller motionärernas förslag att nu förkorta
övervakningstiden för dem som är dömda till skyddstillsyn bör - i avbidan
på resultatet av frivårdskommitténs arbete — föranleda någon åtgärd av
riksdagen. Utskottet avstyrker således bifall till motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1981/82:15.

Stockholm den 17 november 1981
Påjustitieutskottets vägnar
BERTIL LIDGÅRD

Närvarande: Bertil Lidgård (m), Lisa Mattson (s), Åke Polstam (c), Eric
Jönsson (s), Hans Petersson i Röstånga (fp), Arne Nygren (s), Björn
Körlof (m), Lilly Bergander (s), Hans Pettersson i Helsingborg (s), Göte
Jonsson (m), Helge Klöver (s), Ella Johnsson (c), Bonnie Bernström (fp),
Maja Bäckström (s) och Stina Eliasson (c).

Reservation

Bertil Lidgård (m), Björn Körlof (m) och Göte Jonsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som böljar med "Förslag
som” och som slutar med "till motionen” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det statsfinansiella läget sådant att det inte
går att undvika att göra besparingar inom frivården. De av motionärerna
föreslagna åtgärderna är av sådant slag att ett genomförande av dem inte

JuU 1981/82:14

skulle innebära att fortsatta överväganden beträffande den framtida utformningen
av frivården försvåras. Även i övriga avseenden framstår de
som lämpliga. Enligt utskottets mening bör således, som motionärerna har
föreslagit, anslaget till frivården under budgetåret 1981/82 inte fa utnyttjas
till ett högre belopp än 163241 000 kr. Det bör ankomma på regeringen att
skyndsamt förelägga riksdagen förslag till sådana författningsändringar
som utskottets ställningstagande påkallar. Vad utskottet nu har anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:15 som sin mening
ger regeringen tillkänna vad utskottet anfört om besparingar inom
frivården.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981