om beräkning av särskilt basbelopp (Betänkande 1983/84:FiU18 Finansutskottet)

FiU 1983/84:18

Finansutskottets betänkande
1983/84:18

om beräkning av särskilt basbelopp
Motionen

I motion 1983/84:96 av Nils Carlshamre m. fl. (m) väckt med anledning av
proposition 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. hemställs
i yrkande 4 att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförs om behovet att redovisa ett årsbasbelopp
beräknat utifrån konsumentprisernas förändring och utan avbrott för genom
politiska beslut åsamkade nivåsänkningar.

I motionen behandlas ett antal förslag inom det socialpolitiska området.

Motionärerna anför bl. a. att en bättre värdesäkringsmetod för pensioner
än basbeloppsindex bör skapas. De lägger emellertid inte nu fram något
yrkande med denna innebörd men aviserar att de skall återkomma till frågan
i annat sammanhang. För år 1984 godtar motionärerna den nivå på
basbeloppet som regeringen förordar. De kan däremot inte acceptera
förslaget om att en särskild devalveringsavdragsklausul skall skrivas in i 1
kap. 6 § lagen om allmän försäkring. Förslagen har i denna del remitterats till
socialförsäkringsutskottet.

Motionärerna anför i detta sammanhang också att det ursprungliga sättet
att beräkna basbeloppet bör återupptas. Basbeloppet bör sålunda framräknas
utan avbrott för nivåsänkningar som är åsamkade genom politiska beslut.
I likhet med vad som gällt alltsedan år 1982 bör det dock fastställas årsvis.

Den av motionärerna förordade basbeloppsserien skall återspegla konsumentprisutvecklingen
och vara tillämpbar inte minst inom det civilrättsliga
området. Den bör tillerkännas författningsmässig status, dock inte inom
ramen för lagen om allmän försäkring.

Utskottet

Utgående pensioner och andra förmåner enligt lagen om allmän försäkring
justeras med hänsyn till prisutvecklingen med hjälp av ett basbelopp som
fastställs av regeringen. Detsamma gäller vissa andra pensionsförmåner
liksom studiemedel, bidragsförskott, arbetsskadeförsäkring m. m. Basbeloppet
har successivt också fått betydelse inom vitt skilda fält på det
civilrättsliga området.

Regleringar knutna till basbeloppet återfinns sålunda inom familjerätten i
fråga om t. ex. underhåll till frånskild make och barn samt inom skadeståndsrätten
och associationsrätten.

1 Riksdagen 1983/84. 5 sami. Nr 18

* F»u 1983/84:18

Såsom lagutskottet framhöll i ett yttrande till socialförsäkringsutskottet år
1980 (LU 1980/81:3 y) torde det inte heller vara helt ovanligt att villkor med
anknytning till basbeloppet tas in i olika civilrättsliga avtal. Lagutskottet
pekade i sammanhanget på att en mängd standardavtal inom försäkringsbranschen
bygger på basbeloppet. Ofta föreskriver villkoren att ersättningar
ur försäkringar skall utgå i viss närmare angiven relation till basbeloppet.
Detta gäller, framhöll lagutskottet, vissa kollektiva försäkringar som industrins
och handelns tilläggspension (ITP) samt avtalsgruppsjukförsäkring och
tjänstegrupplivförsäkring men också en mängd privata försäkringar som
trafikförsäkring, barn- och ungdomsförsäkring och privata olycksfallsförsäkringar.
Beträffande hemförsäkringen använder flera bolag villkor om
försäkringsbeloppens storlek som är anknutna till basbeloppet. Ibland är den
självrisk som försäkringstagaren skall stå för bestämd i relation till basbeloppet.
Så är exempelvis i allmänhet fallet med företagsförsäkringar. Lagutskottet
påpekade avslutningsvis att i vissa försäkringsbolag förekommer det att
premierna för livförsäkringar bestäms i förhållande till basbeloppet.

Fram till och med år 1980 fastställdes basbeloppet för en månad i sänder
med ledning av förändringarna i konsumentprisindex.

Hösten 1980 beslöt riksdagen (prop. 1980/81:20, SfU 14, rskr 84) att ändra
beräkningsgrunden för basbeloppet. Detta knöts då till en särskild index,
kallad basbeloppsindex. Ändringen innebar att man skulle bortse från
förändringar i energipriser och inte längre ta hänsyn till den inverkan som
ändrade indirekta skatter, tullar och avgifter har på det allmänna prisläget
samt att tillägg skulle göras för subventioner. De nya reglerna tillämpades
första gången på basbeloppet för januari 1981.

Nästa ändring gjordes ett år senare då man övergick till att fastställa
basbeloppet årsvis. Samtidigt slopades bestämmelsen att basbeloppet fick
ändras endast om prisläget hade ändrats med minst 3 % sedan närmast
föregående justering. Det nya helårsbasbeloppet tillämpades för första
gången år 1982.

År 1983 infördes ett särskilt tilläggsbelopp till basbeloppet (prop. 1982/
83:55, SfU 13, rskr 101). Tilläggsbeloppet, som uppgår till 300 kr,, används
vid beräkning av storleken av utgående folkpensions-, tilläggspensions- och
delpensionsförmåner samt arbetsskadelivräntor m. m. Ett motsvarande
tilläggsbelopp ligger till grund för beräkningen av utgående studiemedel
under år 1983.

I proposition 1983/84:40 föreslås att basbeloppet åter skall knytas till
konsumentprisindex. I likhet med vad som f. n. gäller skall basbeloppet
fastställas för kalenderår på grundval av prisutvecklingen under föregående
år. Vid beräkningen av 1984 års basbelopp skall emellertid avräkning göras
för den del av prisstegringen som fram till utgången av år 1983 är föranledd av
förra årets devalvering. Denna priseffekt beräknas motsvara 4 %. Enligt
förslaget skall det särskilda tilläggsbeloppet slopas och ersättas av bl. a. höjd

Fiu 1983/84:18

grundnivå inom folkpensioneringen.

Basbeloppet inklusive det särskilda tilläggsbeloppet har för år 1983
fastställts till 19 700 kr. Beräknat enligt de ursprungliga reglerna hade
basbeloppet i dag (december 1983) uppgått till 20 900 kr.

Skillnaden mellan det officiellt fastställda basbeloppet och basbeloppet
enligt de ursprungliga reglerna framgår av nedanstående diagram som
belyser utvecklingen sedan oktober 1980.

1 OOQ kf BASBELOPPETS UTVECKLING

- - - Fastställt basbelopp
Fastställt basbelopp inkl. tilläggsbelopp

— Basbelopp enl. ursprungliga regler

1 000 kr

16 •

- 18

: 15

1980

1981

1982

1983

1984

Till grund för justeringen av det officiellt fastställda basbeloppet ligger
statistiska centralbyråns undersökningar av konsumentprisernas förändringar.
Resultatet av dessa undersökningar offentliggörs varje månad i en
särskild meddelandeserie som statistiska centralbyrån ger ut (Statistiska
meddelanden, serie P-priser och konsumtion). Förutom gällande basbelopp
redovisas i detta sammanhang storleken av ett basbelopp beräknat enligt de
ursprungliga reglerna.

I motion 96 föreslås att det ursprungliga sättet att beräkna basbeloppet
skall återupptas, men att nivån skall justeras endast en gång per år. Ett sådant
basbelopp skall återspegla konsumentprisernas utveckling och framräknas
utan avbrott för nivåsänkningar som är åsamkade genom politiska beslut.

Basbeloppet kommer, som motionärerna begär, att åter knytas till
konsumentprisindex. Det kommer också att fastställas för ett år i sänder.
Räknat från år 1984 kommer således det officiellt fastställda basbeloppet att
utvecklas enligt konsumentprisindex.

Såsom framgår av diagrammet har de emellertid upprepade ändringarna
av beräkningsgrunden medfört att det uppstått ett gap mellan de båda

Fiu 1983/84:18

basbeloppsserierna. Detta gap uppgår i december 1983 till 1 200 kr., om det
särskilda tilläggsbeloppet medräknas, och i annat fall utgör det 1 500 kr. För
januari 1984 kan motsvarande gap beräknas minska till 600 kr.

Basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring har fått vidsträckt användning
även utanför den sociala försäkringens område, inte minst inom det
civilrättsliga området; Med hänsyn till att man därvid ofta utnyttjat
basbeloppet i tron att det givit uttryck för konsumentprisernas utveckling har
detta förorsakat problem. Utskottet har därför förståelse för motionärernas
synpunkter.

Enligt utskottets mening bör klara normer skapas för hur det officiellt
fastställda basbeloppet skall tolkas och tillämpas. Praktiska skäl kan tala för
att basbeloppet är enhetligt och inte varierar mellan olika rättsområden. Å
andra sidan finns det intressen sorn motiverar särregleringar och att ett
okorrigerat ”basbelopp” fastställs och används vid sidan av det som tillämpas
inom ramen för lagen om allmän försäkring. Regeringen bör ges i uppdrag att
närmare överväga denna fråga.

Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:96 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
beräkningen av ett särskilt basbelopp.

Stockholm den 6 december 1983

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Paul Jansson (s), Nils Åsling (c), Per-Axel
Nilsson (s), Lennart Blom (m), Christer Nilsson (s), Filip Fridolfsson (m),
Rolf Rämgård (c), Torsten Karlsson (s), Hugo Hegeland. (m), Carl-Henrik
Hermansson (vpk), Gunnar Nilsson i Eslöv (s), Anders Andersson (m),
Kenth Skårvik (fp) och Bo Krogvig (s).

minab/gotab Stockholm 1983 77335