om begränsningar i utländska långtradares trafik i Sverige (Betänkande 1987/88:FöU2 Försvarsutskottet)

Försvarsutskottets betänkande

1987/88:2

om begränsningar i utländska långtradares trafik i

Svenge 1987/88:2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas två motioner som båda rör åtgärder med anledning
av utländska långtradares eventuella samband med underrättelseverksamhet
riktad mot Sverige. Utskottet anser att riksdagen inte bör göra något
uttalande med den innebörd som föreslås i motionerna.

Motionerna

1986/87:Fö201 av Jerry Martinger (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
hos regeringen begära förslag om bestämmelser med den innebörd som anges
i motionen.

1986/87:Fö210 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i motionen
beskrivna verksamheten måste stoppas,

2. att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av lagar och regler att,
om skäl föreligger, utländska lastbilar av viss nationalitet kan kontrolleras
och en begränsning utföras beträffande de vägar de får trafikera.

Motionären i motion Fö201 (m) framhåller att vi från svensk sida bör vidta
alla tänkbara åtgärder för att försvåra utövandet av underrättelseverksamhet
mot vårt land. Sålunda förordar han införande av bestämmelser som innebär
att utländska långtradare generellt endast tillåts använda ett fåtal särskilda
vägar vid sina besök i Sverige. Vidare förordas regelbundna kontroller för att
tillse att de föreslagna bestämmelserna följs samt vissa polisiära åtgärder vid
eventuellt brott mot bestämmelserna. Slutligen föreslås att de förordade
bestämmelsernas förhållande till de internationella överenskommelser som
reglerar långtradartrafiken närmare utreds.

I motion FÖ210 (fp) ges ett antal exempel på anmärkningsvärt uppträdande
av utländska långtradare. Enligt motionären är det en självklar uppgift för
oss alla att skydda vårt land mot främmande spionage och underrättelseverksamhet.
Det går, anser hon, att se ett samband mellan ubåtskränkningarna
runt Sveriges kuster, studerandet av mellansvenska vägar och broar,
kartläggningen av våra militära förråd, avlyssningen på svenska ambassaden
i Moskva och utforskningen av var officerare och andra nyckelpersoner bor.
Det är enligt motionären nödvändigt att vi får stopp på en verksamhet som
syftar till att i en krigssituation snabbt slå ut svenskt försvar. Det vore,
framhåller hon, orimligt om denna verksamhet får fortgå utan ingripanden
från den svenska regeringen.

1 Riksdagen 1987/88. 10 sami. Nr2

Utskottet

FöU 1987/88:2

Utskottet vill inledningsvis understryka betydelsen av att det svenska folket
hyser förtroende för att alla frågor som rör rikets yttre och inre säkerhet av
statsmakter och berörda ansvariga myndigheter behandlas på ett sätt som
motsvarar högt ställda krav på allvar och ansvarsfullhet. Utskottet vill också
betona vikten av politisk enighet i den övergripande säkerhetspolitiska
bedömningen av frågor och företeelser som aktualiserar möjligheten av hot
mot rikets säkerhet. Mot denna bakgrund avser utskottet att här behandla de
i motionerna berörda frågorna med viss utförlighet. Utskottet tar därvid fasta
på att motionärerna i resp. yrkanden tar upp frågor rörande långtradartrafiken
som sådan.

Regler för utländska lastbilstransporter i vårt land finns i kungörelsen
(1974:681) om internationella vägtransporter. Omfattningen av lastbilstrafiken
är däremot beroende av avtal med resp. länder. I dessa avtal regleras hur
många tillstånd varje år som får utnyttjas för transport till Sverige under ett
år. Med vissa länder har Sverige avtal om fri trafik. Bland dessa kan nämnas
Danmark, Norge, Östtyskland och Bulgarien. Mellan Sverige och Polen
finns också ett avtal om i princip fri trafik.

Tullens möjlighet att i olika hänseenden kontrollera utländska lastbilar
och deras last framgår av tullagen (1973:670) och tullstadgan (1973:671). 52 §
tullstadgan öppnar också möjlighet att i vissa fall begränsa rörelsefriheten
inom landet för t.ex. långtradare.

Frågan om utländska långtradares eller TIR-bilars (Transport Internationale
Routier) trafik i Sverige och rapporterade fall av misstänkt olovlig
underrättelseverksamhet i samband härmed har tidigare uppmärksammats i
riksdagen. Sålunda besvarade försvarsminister Roine Carlsson under föregående
riksmöte två frågor, 1986/87:217 och 232, om trafiken med långtradarlastbilar
från vissa öststater (protokoll 1986/87:42), och utrikesminister Sten
Andersson lämnade under samma riksmöte svar på en interpellation
angående kontroll av TIR-transporter genom Sverige, m.m. (1986/87:249,
protokoll 1986/87:130).

I motionerna erinras om att ett flertal fall av misstänkt underrättelseverksamhet
med utnyttjande av TIR-bilar under de senaste åren rapporterats till
myndigheterna och även omdebatterats i massmedierna. Misstankarna
härrör från observationer av ett sådant uppträdande av TIR-bilar som
framstår som anmärkningsvärda avvikelser från normala färdvägar. Vid flera
tillfällen har sådana fordon sålunda observerats på mindre vägar inom
militärt intressanta områden, i närheten av för totalförsvaret viktiga objekt
och anläggningar eller i anslutning till viktig svensk militär verksamhet.
Härtill kommer vissa iakttagelser av ett anmärkningsvärt uppträdande från
fordonspersonalens sida. Utskottet har inhämtat att det dessutom förekommit
att ett relativt stort antal utfärdade viseringar i anslutning till tillstånd för
inpassering av lastbilar inte utnyttjats.

Rapporter om misstänkt verksamhet av ovannämnt slag har förekommit
under hela 1980-talet; år 1986 har, enligt vad utskottet inhämtat, ett
femtontal iakttagelser inrapporterats.

Utskottet har inhämtat att även andra länder haft motsvarande erfarenhe -

ter under 1980-talet. I Sverige, liksom i andra länder, har i den säkerhetspolitiska
debatten förekomsten av misstänkt underrättelseverksamhet via TIRtrafiken
kommit att kopplas samman med andra uttryck för olovlig underrättelseinhämtning
och även med förekomsten av speciella sabotagegrupper
och risken för ett överraskande inlett anfall. Kärnan i denna debatt handlar
om misstänkta förberedelser i fred för militära åtgärder i ett skymningsläge
före ett krigsutbrott - och om lämpliga förebyggande motåtgärder.

Det finns enligt utskottets mening i detta perspektiv all anledning att noga
följa utvecklingen när det gäller utländska TIR-bilars uppträdande på
svenskt område och dessa fordons möjligheter att - såsom komplement till
andra former - bedriva underrättelseverksamhet, t.ex. genom fotografering
av totalförsvarsobjekt, terräng- och vägstudier eller signalspaning. I en
balanserad säkerhetspolitisk helhetsbedömning av det möjliga hotet och
lämpliga motåtgärder från svensk sida måste dock flera faktorer och
omständigheter invägas.

För det första kan utskottet konstatera att rapporterna om anmärkningsvärt
uppträdande från de främmande TIR-bilarnas sida på senare år föranlett
en intensifierad kontroll såväl vid gränsen som inne i landet av tull- och
polismyndigheter inom ramen för dessas existerande befogenheter. Denna
intensifierade kontroll har inte i något fall lett till att misstankar om olaglig
underrättelseverksamhet kunnat verifieras. Någon legal grund för närmare
polisiära ingripanden, t.ex. genom förhör av långtradarpersonal, har sålunda
ej erhållits.

Dessutom aktualiseras i praktiken en resursavvägningsfråga. Varje dygn
passeras i dagsläget Sveriges gränser av totalt ett tusental lastbilar, varav
några tiotal från öststater. Väsentligt utökade tull- och polisiära kontrollingripanden
- vare sig det gäller samtliga fordon eller, av de skäl som
motionärerna tar upp, företrädesvis riktas mot vissa stater - skulle erfordra
personella resurser av betydande omfattning varvid fråga uppstår om
insatsen skulle stå i rimlig proportion till förväntat resultat och bedömt hot.
Detta gäller inte minst kontroll och reglering av de oreglerade förflyttningar
som utländska TIR-bilar har rätt att göra mellan den ursprungliga destinationsorten
i Sverige och annan ort i Sverige där ny last hämtas för
återtransport.

Slutligen finner utskottet skäl att framhålla det självklara att Sverige är ett
öppet samhälle som i princip - och detta är en för oss viktig princip - ger
utlänningar samma rätt som svenska medborgare att fritt vistas i landet utom
självfallet i sådana områden som är av särskild betydelse för vårt försvar. En
central aspekt i detta sammanhang är således hur en demokratisk och öppen
stat som Sverige skall kunna skydda för totalförsvaret viktiga områden och
objekt mot otillbörlig insyn.

Utskottet konstaterar härvid att regler som går ut på att förhindra sådan
insyn finns i lagen (1940:358) med vissa bestämmelser till skydd för försvaret
m.m. (skyddslagen) och förordningen (1976:935) om skyddsområden och
kontrollområden. Utredningen (Fö 1982:03) om tillträdesskydd överlämnade
i april 1986 betänkandet (SOU 1986:7) Militära skyddsområden i vilket
föreslås en ny reglering av skyddsområdena. Utskottet erfar att förslaget har
remitterats och för närvarande bereds i regeringskansliet samt att ett
betänkande med översyn av skyddslagen förväntas inom kort.

FöU 1987/88:2

Utskottet anser härutöver, mot bakgrund av de olika avvägningar och
överväganden som i det föregående redovisats, att frågan om skärpning av
befintliga regler för kontroll och reglering av utländsk lastbilstrafik i Sverige,
liksom hittillsvarande tillämpning av dessa regler, bör fortlöpande prövas av
ansvariga myndigheter. Utskottet förutsätter därvid att tullmyndigheterna,
för den händelse sådan fortsatt prövning ger vid handen att misstankarna om
olovlig underrättelseverksamhet är välgrundade, genomför sådan förändring
av hittillsvarande tillämpning av gällande bestämmelser att t.ex. TIR-bilarna
åläggs utnyttja viss angiven vägsträcka inom viss angiven tidsram. Mot denna
bakgrund anser utskottet att det i dagsläget inte finns skäl för något uttalande
av riksdagen av den innebörd som föreslås i här behandlade motioner.

Utskottet vill dock avslutningsvis understryka vikten av att varje inrapporterad
misstanke om olovlig, säkerhetshotande verksamhet via TIR-bilar eller
i andra former även fortsättningsvis noggrant följs upp av tull-, polis- och
militära myndigheter i samverkan. Utskottet vill även understryka betydelsen
av en vaksam allmänhet när det gäller att till ansvariga myndigheter
inrapportera alla iakttagelser som kan vara av vikt som grund för en
helhetsbedömning av möjliga hot och lämpliga motåtgärder.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställer utskottet beträffande
begränsningar i utländska långtradares trafik i Sverige

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Fö201 och 1986/87:Fö210.

Stockholm den 24 november 1987
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson

Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m), Olle Göransson (s), Roland
Brännström (s), Åke Gustavsson (s), Kerstin Ekman (fp), Evert Hedberg
(s), Ingvar Björk (s), Hans Lindblad (fp), Olle Aulin (m), Ingvar Karlsson i
Bengtsfors (c), Lennart Holmsten (s), Wiggo Komstedt (m), Ingbritt
Irhammar (c) och Ralf Lindström (s).

Särskilt yttrande

Arne Andersson i Ljung, Olle Aulin och Wiggo Komstedt (alla m) anför:

Vi anser från moderata samlingspartiets sida att det är värdefullt att
försvarsutskottet i sitt betänkande understryker vikten av att berörda
myndigheter i samverkan noggrant följer upp misstankar om säkerhetshotande
verksamhet. Vi anser emellertid att det hade varit önskvärt med ett
tillkännagivande till regeringen angående åtgärder i den händelse misstänkt
verksamhet fortsätter. Detta skulle ha givit en än tydligare signal om det
allvar med vilket utskottet ser på det hot mot vår säkerhet som okontrollerad
verksamhet i anslutning till för totalförsvaret viktiga skyddsföremål utgör.

FöU 1987/88:2

gotab Stockholm 1987 13722