om avtal med Apoteksbolaget m.m. (prop. 1984/85:170) (Betänkande 1984/85:SoU29 Socialutskottet)

SoU 1984/85:29

Socialutskottets betänkande
1984/85:29

om avtal med Apoteksbolaget m. m. (prop. 1984/85:170)
Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslagen i proposition 1984/85:170 om ett nytt
avtal mellan staten och Apoteksbolaget AB för tiden efter år 1985 samt de
motioner som väckts med anledning av propositionen. Vidare behandlas ett
motionsyrkande som väckts under den allmänna motionstiden i år.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till nytt avtal och nya riktlinjer
för Apoteksbolagets verksamhet. Häremot reserverar sig m-ledamöterna.

Med anledning av motioner (m, c) om detaljhandeln med läkemedel
hemställer utskottet att riksdagen ger regeringen till känna att 1983 års
läkemedelsutredning bör få i uppdrag att överväga en utvidgning av antalet
apoteksombud. Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden.

Utskottets m-, c- och fp-ledamöter reserverar sig gemensamt till förmån
för en motion (fp, c) om fortsatt konkurrens inom partihandeln med
läkemedel.

M-ledamöterna reserverar sig till förmån för en motion om Apoteksbolagets
priskontrollerande funktion.

Utskottet tillstyrker vidare att regeringen bemyndigas träffa överenskommelse
med Apotekarsocieteten och Apotekarsocietetens stiftelse om eventuellt
erforderliga ändringar i 1969 års överenskommelse beträffande stiftelsens
medverkan i Apoteksbolaget. På denna punkt reserverar sig mledamöterna,
och fp-ledamoten avger ett särskilt yttrande.

Propositionen

I proposition 1984/85:170 om avtal med Apoteksbolaget AB m. m. har
regeringen (socialdepartementet) föreslagit riksdagen

1. att anta vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen
(1970:205) om detaljhandel med läkemedel,

2. att godkänna de allmänna riktlinjer för Apoteksbolaget AB :s verksamhet
som angivits i propositionen,

3. att bemyndiga regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
som angivits i propositionen träffa ett avtal mellan staten och Apoteksbolaget
AB om bolagets verksamhet,

4. att bemyndiga regeringen att med representanter för Apotekarsocieteten
och Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling
och en god läkemedelsförsörjning träffa överenskommelse om eventuellt
erforderliga ändringar i 1969 års överenskommelse beträffande stiftelsens

1 Riksdagen 1984185. 12 sami. Nr 29

SoU 1984/85:29

medverkan i Apoteksbolaget AB och därmed sammanhängande frågor.
Lagförslaget framgår av bilaga.

Motioner

Motion väckt under allmänna motionstiden 1985

I motion 1984/85:710 av Sonja Rembo (m) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om begränsning
av apoteksmonopolet i detaljhandelsledet.

Motioner väckta med anledning av proposition 1984185:170

I motion 1984/85:3117 av Nils Carlshamre m. fl. (m) hemställs

1. att riksdagen med undantag för det till propositionen fogade förslaget
om lag om ändring i lagen (1970:205) om detaljhandel med läkemedel
beslutar avslå propositionen samt bemyndiga regeringen att träffa ett
tvåårsavtal mellan staten och Apoteksbolaget AB i enlighet med vad i
motionen anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning av det nuvarande apotekssystemets
lämplighet och ändamålsenlighet jämfört med alternativa organisationsformer,

3. att riksdagen hos regeringen begär en förutsättningslös utredning av
priskontrollen på läkemedel,

4. att riksdagen hos regeringen begär översyn av lagen om detaljhandel i
syfte att ge möjlighet för även andra än Apoteksbolagets detaljister att sälja
vissa receptfria läkemedel.

I motion 1984/85:3118 av Ella Johnsson (c) och Gunhild Bolander (c)
hemställs att riksdagen beslutar att godkänna de allmänna riktlinjer för
Apoteksbolaget AB:s verksamhet som angetts i motionen.

I motion 1984/85:3119 av Ingemar Eliasson (fp) och Rosa Östh (c)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om värdet av fortsatt konkurrens i partihandeln med
läkemedel.

Utskottet

Nuvarande förhållanden

I en överenskommelse mellan staten och Apotekarsocieteten i september
1969 reglerades formerna för en avlösning av det dåvarande apotekssystemet.
Som allmän förutsättning för överenskommelsen gällde att staten
genom lagstiftning skulle införa en principiell ensamrätt för staten att från
den 1 januari 1971 driva detaljhandel med läkemedel och upplåta sin

SoU 1984/85:29

ensamrätt på ett för ändamålet bildat apoteksbolag (prop. 1970:74, 2LU 37,
rskr. 34, SU 98, rskr. 223). Genom tillkomsten av lagen (1970:205) om
detaljhandel med läkemedel har möjligheten härtill skapats. Enligt lagen får
detaljhandeln med läkemedel bedrivas endast av staten eller av en juridisk
person i vilken staten äger ett bestämmande inflytande. Regeringen bestämmer,
enligt lagen, av vem och på vilka villkor detaljhandeln får bedrivas.

Apoteksbolaget ägs till två tredjedelar av staten och till en tredjedel av en
stiftelse bildad av Apotekarsocieteten, Apotekarsocietetens stiftelse för
främjande av farmacins utveckling och en god läkemedelsförsörjning
(stiftelsen). Enligt överenskommelsen i september 1969 skall stiftelsens
fortsatta medverkan i bolaget omprövas år 1985.

Genom beslut den 18 september 1970 uppdrogs åt det nybildade Apoteksbolaget
att med ensamrätt - frånsett ett par smärre undantag - bedriva
detaljhandel med läkemedel under tiden den 1 januari 1971-den 31
december 1985. Samma dag undertecknades ett avtal för samma tidsperiod
mellan staten och Apoteksbolaget om bolagets verksamhet. Bolaget driver
sedan 1971 samtliga apotek i landet.

Bolaget består i dag av moderbolaget Apoteksbolaget AB och dotterbolaget
ADA AB (Apotekarnes Droghandel AB), som svarar för partilagerhållning
och partidistribution av apoteksvaror, samt tre vilande dotterbolag.

Enligt avtalet med staten skall bolaget i sin verksamhet fullfölja de
allmänna riktlinjer för verksamheten som drogs upp vid riksdagsbehandlingen
år 1970 av frågan om ny organisation av läkemedelsförsörjningen.

Enligt dessa riktlinjer och avtalet om bolagets verksamhet är det bolagets
uppgift att arbeta för en god läkemedelsförsörjning i landet. Bolagets
verksamhet skall bedrivas så att möjligheten att utnyttja resultaten av
utvecklingen inom läkemedelsområdet främjas.

Vidare framgår av riktlinjerna och avtalet att bolaget beslutar i fråga om
apotekens lokalisering och öppethållande. Inom ramen för avtalet avväger
bolaget sin servicenivå i fråga om lagerhållning av läkemedel och tillhandahållande
av tjänster. Bolaget skall i dessa frågor hålla kontakt med
kommunala organ samt lokala och centrala myndigheter på sjukvårdens
område. Bolaget skall tillse att servicen till allmänheten och sjukvården är
fullgod. Glesbygdens speciella behov skall därvid beaktas. På begäran av
läkare, tandläkare eller veterinär skall bolaget snarast möjligt anskaffa och
tillhandahålla läkemedel. Bolaget skall även sälja sådana varor sorn naturligen
kompletterar läkemedelssortimentet. För att bolaget skall kunna
fullgöra sina samhällsviktiga uppgifter måste det ges en hög grad av
självständighet i sitt handlande. I fråga om bolagets organisation måste
huvudprincipen vara att ledningen har frihet och skyldighet att ge bolaget
den organisation den finner mest ändamålsenlig. I bolagets styrelse är
sjukvårdshuvudmännen företrädda. Den regionala organisationen skall ha
anknytning till sjukvårdsregionerna. Partihandelns organisation skall vara
utformad så att varorna snabbt, tillförlitligt och billigt kan fås fram till

SoU 1984/85:29

apoteken. Bolaget har rätt att självt fastställa sina utförsäljningspriser och
skall redovisa grunderna för sin prissättning. Apoteksbolagets priser på
läkemedel skall hållas enhetliga i hela landet och prissättningen skall medge
skälig förräntning av det i bolaget insatta kapitalet. Producentpriserna på
läkemedel fastställs i förhandlingar mellan bolaget och läkemedelsfabrikanterna.
För att registrering skall ske av ett läkemedel skall det överenskomna
priset vara skäligt. Bolagets verksamhet omfattar även sjukhusens läkemedelsförsörjning.
Sjukvårdshuvudmännen kan bl. a. genom representation i
bolagets styrelse trygga sitt intresse av att inköpen sker så förmånligt som
möjligt. Speciella inköpsavtal kan komma till stånd mellan bolaget och
sjukvårdshuvudmännen. Apoteksbolaget kan också låta en sjukvårdshuvudman
fullgöra bolagets skyldighet att tillhandahålla allmänheten läkemedel.

Den statliga läkemedelsförsörjningen på det civila och militära området
har samordnats genom ett avtal mellan staten och Apoteksbolaget om vissa
försvarsförberedelser m.m. på läkemedelsområdet (prop. 1973:16, SoU 6,
rskr. 101). Avtalet gällde förtiden den 1 januari 1974—den 31 december 1983,
men har därefter förlängts t. o. m. år 1985.

Apoteksbolagets uppgifter inom försvarsområdet är bl. a. att förse militära
förband och sjukvårdsenheter med erforderliga läkemedel i fredstid. Vidare
skall bolaget utföra vissa försvarsförberedelser på läkemedelsområdet för
berörda centrala förvaltningsmyndigheter och utarbeta erforderliga beredskapsplaner
för läkemedelsdistributionen vid krig och krigsfara.

I propositionen föreslås att ett nytt avtal ingås mellan staten och
Apoteksbolaget AB om bolagets verksamhet för tiden efter år 1985. Avtalet
skall ersätta de nuvarande avtalen från år 1970 resp. år 1973 (se ovan) vilka
upphör att gälla med utgången av år 1985. Avtalsperioden görs femårig med
automatisk förlängning om uppsägning av avtalet inte sker. Den första
avtalsperioden löper således från den 1 januari 1986 till den 31 december
1990. De sakliga ändringarna i det nya avtalet anses små i förhållande till de
nu gällande avtalen.

Propositionen grundar sig på de överväganden som lagts fram av 1983 års
läkemedelsutredning (S 1983:04) i dess delbetänkande (SOU 1984:82)
Apoteksbolaget mot år 2000. Utredningen hade enligt sina direktiv (dir.
1983:59) bl. a. i uppdrag att med förtur överväga om det mot bakgrund av
utvecklingen och vunna erfarenheter av Apoteksbolagets verksamhet fanns
anledning att göra ändringar i avtalen för tiden efter år 1985.

Fråga om nytt avtal med Apoteksbolaget m. m.

I motion 1984185:3117 av Nils Carlshamre m.fl. (m) anförs att det saknas
bärande skäl för att ett i huvudsak statsägt monopolbolag skall svara för
läkemedelsdistributionen. Motionärerna beklagar att varken läkemedelsutredningen
eller propositionen tagit upp den enligt deras mening väsentligaste
frågeställningen nämligen om ett statligt apoteksväsende och en statlig

SoU 1984/85:29

partihandel med läkemedel är den mest ändamålsenliga organisationsformen
för svensk läkemedelsförsörjning. Motionärerna anser inte att propositionen
kan läggas till grund för ett nytt långvarigt avtal. Propositionen bör - med
undantag för förslaget till lag om ändring i lagen (1970:205) om detaljhandel
med läkemedel - avslås och avtalet bör, med den nya lydelse som föreslås, få
gälla provisoriskt till utgången av år 1987 (yrkande 1 delvis). Under denna
övergångstid bör det nuvarande apotekssystemets lämplighet och ändamålsenlighet
jämfört med alternativa organisationsformer bli föremål för en
utredning (yrkande 2). Som exempel på alternativa organisationsformer
anges i motionen ett decentraliserat system med konkurrens och enskilt ägda
apotek.

I propositionen uppges att vissa remissinstanser haft invändningar mot
utredningens översyn och bl. a. gjort gällande att översynen inte varit
tillräckligt inträngande (s. 7). Statsrådet Sigurdsen anför som sin uppfattning
att utredningen gjort en rimlig översyn av bolagets hittillsvarande verksamhet.
Översynen visar, enligt statsrådets mening, att Apoteksbolaget i allt
väsentligt lyckats väl med att lösa sina uppgifter inom läkemedelsförsörjningen.
Bolaget har uppfyllt sina åtaganden enligt avtalen med staten.

Statsrådet Sigurdsen erinrar vidare om att samhället numera är huvudman
för i stort sett all sjukhusvård och för den övervägande delen av den öppna
hälso- och sjukvården. Övertagandet av detaljhandeln med läkemedel år
1971 var ett led i denna utveckling och innebar att samhället övertog det
direkta ansvaret för läkemedelsförsörjningen i landet. Genom hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763, HSL) har samhället tagit ett större ansvar än
tidigare för befolkningens hälsa samtidigt som betydelsen av den enskildes
engagemang betonas, påpekar statsrådet vidare. Det allmänna kravet att en
god hälso- och sjukvård skall vara av god kvalitet och tillgodose patientens
behov av trygghet i vården och behandlingen får - oaktat begreppet
läkemedel inte uttryckligen förekommer i HSL - anses innefatta också ett
krav på att försörjningen med läkemedel skall vara ändamålsenligt organiserad
(prop. s. 7).

Såsom statsrådet Sigurdsen påpekar har utredningens granskning av
Apoteksbolagets verksamhet utfallit positivt. Enligt utskottets mening är det
mot bakgrund härav och av det allt större ansvar för befolkningens hälsa som
samhället tagit naturligt att samhället även fortsättningsvis har det direkta
ansvaret för läkemedelsförsörjningen genom apoteken. Utskottet tillstyrker
således propositionens förslag att regeringen bemyndigas träffa ett nytt avtal
mellan staten och Apoteksbolaget AB. Avtalsperiodens längd bör bestämmas
i enlighet med propositionens förslag. Till riktlinjerna för verksamheten
återkommer utskottet i det följande. Det sagda innebär att utskottet
avstyrker motion 1984/85:3117 (m) yrkande 1 i motsvarande del. Därmed
saknas anledning att utreda frågan om införande av andra organisationsformer
för apoteksverksamheten. Även yrkande 2 i motionen avstyrks därför.

1* Riksdagen 1984/85. 12 sami. Nr 29

SoU 1984/85:29

Ägarförhållandena

Som ovan nämnts ägs Apoteksbolaget till två tredjedelar av staten och till
en tredjedel av Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins
utveckling och en god läkemedelsförsörjning. Stiftelsen bildades av Apotekarsocieteten
i samband med överenskommelsen i september 1969 mellan
staten och Apotekarsocieteten om formerna för en avlösning av det
dåvarande apotekssystemet. Stiftelsen grundades genom att Apotekarsocieteten
överförde 15 milj. kr. till stiftelsen. För dessa medel tecknade
stiftelsen aktier i Apoteksbolaget. Avkastningen av stiftelsens egendom
skall, enligt överenskommelsen, tillföras en organisationsenhet med uppgift
att bl. a. främja information och statistik på läkemedelsområdet, nuvarande
ANIS (Apoteksbolagets nämnd för information och statistik).

Överenskommelsen innehåller ingen uppsägningsklausul. Beträffande
frågan om stiftelsens fortsatta medverkan i Apoteksbolaget anges i överenskommelsen
att detta skall omprövas år 1985. Om stiftelsen inte längre önskar
medverka i bolaget och därför vill sälja sina aktier har staten skyldighet att
lösa in dessa. Staten har å sin sida rätt att lösa in aktierna om staten så önskar.
Värdet av aktierna skall därvid bestämmas med hänsynstagande till den
penningvärdesförändring som skett sedan aktierna gavs ut.

Överläggningar om förutsättningarna för stiftelsens fortsatta medverkan i
Apoteksbolaget pågår mellan representanter för staten, Apotekarsocieteten
och stiftelsen.

I propositionen föreslås att riksdagen ger regeringen i uppdrag att med
representanter för Apotekarsocieteten och stiftelsen träffa överenskommelse
beträffande stiftelsens medverkan i Apoteksbolaget och därmed sammanhängande
frågor.

I motion 1984185:3117 (m) anförs att regeringen, i avvaktan på den
utredning som förordas i motionen (se ovan), inte bör få det begärda
uppdraget att träffa överenskommelse om stiftelsens fortsatta medverkan
som delägare av Apoteksbolaget. Endast i den mån stiftelsen av egen fri vilja,
utan påtryckningar från majoritetsägaren, staten, vill träda ifrån bör dess
aktiepost dessförinnan inlösas. Motionärerna hemställer alltså att propositionen
avslås i denna del {yrkande 1 delvis).

Överenskommelsen från september 1969 mellan staten och apotekarsocieteten
godkändes av riksdagen år 1970. Därvid godkändes även den del av
överenskommelsen som stadgar att staten år 1985 har rätt att lösa in
stiftelsens aktier i bolaget om staten så önskar (punkt D 3).

I propositionen anges inte att överläggningarna siktar till att staten skall
lösa in de aktier som för närvarande innehas av Apotekarsocieteten.
Utskottet har under hand erfarit att regeringens inriktning vid överläggningarna
är att uppnå en lösning som alla parter är överens om. Aven utskottet
anser att överläggningarna bör ha en uppgörelse i godo som mål.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda propositionens förslag
att bemyndiga regeringen att med representanter för Apotekarsocieteten

SoU 1984/85:29

och stiftelsen träffa överenskommelse beträffande stiftelsens medverkan i
Apoteksbolaget AB och därmed sammanhängande frågor. Motion 1984/
85:3117 avstyrks såvitt nu är i fråga (yrkande 1 i motsvarande del).

Detaljhandeln med läkemedel

Med detaljhandel förstås försäljning till annan än tillverkare av läkemedel
för dennes rörelse eller återförsäljare. Apoteksbolaget har, som ovan
nämnts, ensamrätt till detaljhandel med läkemedel.

I flera av motionerna ifrågasätts denna ordning. I motion 1984185:710 av
Sonja Rembo (m) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om begränsning av apoteksmonopolet i detaljhandelsledet.
Enligt motionären är det väsentligt att tillgängligheten till läkemedel är
hög. Motionären konstaterar med beklagande att öppethållandet av apoteken
fortfarande ligger på en jämförelsevis låg nivå. Öppethållandet var under
de gångna jul- och nyårshelgerna mycket begränsat, framför allt i storstadsområdena.
I en akut situation kan det för många människor te sig närmast
oöverstigligt att ta sig långa vägar till ett öppet apotek om det sedvanliga
apoteket har stängt. På mindre orter sker ibland läkemedelsdistributionen
genom ombud, ofta ortens livsmedelshandel. Dessa har emellertid dragits in
på senare tid i samband med att Apoteksbolaget öppnat apotek med
begränsat sortiment i anslutning till vårdcentraler. Möjligheterna att i
glesbygd köpa läkemedel och andra apoteksvaror har då minskat, eftersom
vårdcentralerna alltid är förlagda till tätorter. Det finns enligt motionären
anledning att överväga om inte monopolsituationen utgör ett hinder för
tillkomsten av andra former av distribution av läkemedel och sjukvårdsartiklar
liksom kombination med annan försäljning eller tillhandahållande av
tjänster.

I motion 1984185:3117av Nils
hos regeringen begär en översyn av lagen om detaljhandel i syfte att ge
möjlighet för även andra än Apoteksbolagets detaljister att sälja vissa
receptfria läkemedel (yrkande 4). Enligt motionärerna ifrågasätter branschorganisationer
och företag på den fria marknaden inte sällan bolagets
prissättning och dess uppbyggnad av sitt sortiment av fria handelsvaror.
Risken är uppenbar att en monopoldetaljist satsar på egna märken eller
ensidigt främjar enstaka leverantörer i en i övrigt konkurrensutsatt marknad.
Även Apoteksbolagets prissättning ifrågasätts när det gäller fria handelsvaror.
Motionärerna anser att det är principiellt olämpligt att ett statligt
monopolföretag går in på marknaden och konkurrerar med fria handelsvaror.
De anser vidare att det är anmärkningsvärt att inte övrig detaljhandel får
sälja vissa receptfria läkemedel.

I motion 1984/85:3118 hemställer Ella Johnsson (c) och Gunhild Bolander
(c) att riksdagen beslutar att godkänna de allmänna riktlinjer för Apoteksbolaget
AB:s verksamhet som angetts i motionen. Motionärerna hänvisar bl. a.

SoU 1984/85:29

till att Apoteksbolaget enligt de nuvarande riktlinjerna skall tillse att servicen
till allmänheten och sjukvården är fullgod. Genom att tillåta att en del av det
receptfria sortimentet säljs och distribueras i större utsträckning genom
andra återförsäljare än egna affärer kan man öka tillgängligheten för
allmänheten. Motionärerna anser att dagligvaruhandeln eller annan liknande
detaljist bör utnyttjas i syfte att få en bättre spridning av försäljningen
(yrkandet delvis).

1983 års läkemedelsutredning har inte haft i uppdrag att aktualisera någon
ändring i den lagstiftning som är grunden för bolagets ensamrätt till
detaljhandel med läkemedel. Vissa remissinstanser hade synpunkter på
denna fråga. Så ifrågasatte exempelvis näringsfrihetsombudsmannen (NO)
och statens pris- och kartellnämnd (SPK) om inte även andra än Apoteksbolaget
borde få försälja receptfria läkemedel.

I propositionen (s. 9) anför föredragande statsrådet följande såvitt nu är i
fråga.

Genom riksdagsbeslutet och avtalet med staten år 1970 tilldelades
Apoteksbolaget en nyckelroll i en aktiv hälso- och sjukvårdspolitik. Ett av
motiven bakom tillkomsten av ensamrätten för Apoteksbolaget förutom att
tillgodose kravet på en god läkemedelsförsörjning var att samhället skulle
kunna uppträda som en stor och prismedveten köpare och i denna roll verka
bl. a. för låga läkemedelspriser. Detta motiv anser jag fortfarande ha stor
bärkraft. Bolagets möjlighet att driva en aktiv inköpspolitik skulle kraftigt
försvagas om inskränkningar sker i ensamrätten att driva detaljhandel med
läkemedel utöver de begränsningar som redan nu finns. Jag anser mot
bakgrund härav att det inte finns anledning att göra någon ändring i bolagets
ställning i detta avseende.

Utskottet, som också vill peka på vikten av att sakkunnig rådgivning kan
ges i samband med inköp av läkemedel, delar den i propositionen framförda
uppfattningen att bolagets ensamrätt att driva detaljhandel med läkemedel
inte bör begränsas. Utskottet anser emellertid att läkemedelsutredningen
bör få i uppdrag att överväga en utvidgning av antalet apoteksombud. Detta
bör riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:710 (m), 1984/85:3117
(m) yrkande 4 och 1984/85:3118 (c) i motsvarande del ge regeringen till
känna.

Enligt riktlinjerna för och avtalet om Apoteksbolagets verksamhet har
bolaget tillagts bl. a. rätten att bestämma om apotekens lokalisering och
öppethållande. Samtidigt skall bolaget se till att servicen till allmänheten och
sjukvården är fullgod. Glesbygdens speciella behov skall därvid beaktas.
Utskottet tar upp dessa frågor i samband med Apoteksbolagets etableringsoch
servicepolitik (nedan s. 14).

Partihandeln med läkemedel

Partihandeln med läkemedel, den s. k. droghandeln, är till skillnad från
detaljhandeln inte genom lag monopoliserad. Genom företagsförvärv och
strukturrationaliseringar återstår dock endast två droghandelsföretag, det av

SoU 1984/85:29

Apoteksbolaget ägda ADA AB samt Kronan Droghandel AB, som ägs av ett
antal läkemedelsindustrier, huvudsakligen utländska.

1983 års läkemedelsutredning ansåg att det borde ankomma på Apoteksbolagets
ledning att bedöma huruvida det var rationellt att Kronan behöll sin
särdistribuering i fortsättningen. Utredningen ansåg att det troligen vore
naturligast om Apoteksbolaget övergick till att köpa in de av Kronan
saluförda läkemedlen i större poster och med egna resurser distribuerade
varorna till apoteken (betänkandet s. 118).

Flera av remissinstanserna var tveksamma eller negativa till utredningens
uttalanden på denna punkt. I propositionen (s. 10) erinrar statsrådet
Sigurdsen för egen del om den bedömning som gjordes vid Apoteksbolagets
tillkomst. Därvid uttalades bl. a. att eftersom Apoteksbolaget kommer att
vara i besittning av en egen distributionsapparat det blir möjligt att väga olika
alternativ mot varandra och välja det kostnads- och servicemässigt mest
fördelaktiga distributionsalternativet. Särskild uppmärksamhet ägnades åt
möjligheten att effektivisera distributionen genom en integration av partihandels-
och detaljhandelsleden. Avslutningsvis underströks att om bolaget
skulle kunna ansvara för att en effektiv och ekonomiskt tillfredsställande
läkemedelsdistribution upprätthölls man måste tillvarata alla möjligheter att
utnyttja de samordningsfördelar som bildandet av Apoteksbolaget kunde
förväntas ge. En integration av parti- och detaljhandelsleden har därefter
skett. Enligt statsrådet Sigurdsen ankommer det på bolagsledningen att även
fortsättningsvis svara för att en effektiv och ekonomiskt tillfredsställande
läkemedelsdistribution upprätthålls. Statsrådet ser därför ingen anledning
att göra några uttalanden i frågan.

I motion 1984/85:3118 av Ella Johnsson och Gunhild Bolander (båda c)
understryks att den konkurrens som finns inom partihandeln genom de två
bolagen ADA AB och Kronans Droghandel AB är viktig att bibehålla och
begärs att riksdagen skall godkänna bl. a. dessa riktlinjer (yrkandet delvis).

I motion 1984185:3119 av Ingemar Eliasson (fp) och Rosa Östh (c)
hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
om värdet av fortsatt konkurrens i partihandeln med läkemedel.

Motionärerna hänvisar till statsrådets ovan återgivna uttalanden i propositionen
angående den bedömning som gjordes vid Apoteksbolagets tillkomst.
Enligt motionärerna bygger för droghandelns del hela den nyordning av
apoteksväsendet som beslöts år 1970 på att konkurrens skall råda i
partihandelsledet genom ett enkanalsystem med mer än en droghandel. Vid
riksdagsbehandlingen underströk dåvarande statsutskottet särskilt att
”åtskillnad inte skulle göras mellan olika grossistföretag”. Ett bifall till
propositionens uttalande på denna punkt skulle, enligt motionärerna, skapa
ett oklart läge beträffande Apoteksbolagets möjlighet att framtvinga ett
monopol för dotterbolaget ADA. Konkurrens kan enligt motionärernas
mening bidra till att hålla hela droghandeln alert och effektiv. Riksdagen bör
därför klart understryka värdet av fortsatt konkurrens.

SoU 1984/85:29

I proposition 1970:74 redovisades att vid remissbehandlingen av läkemedelsförsörjningsutredningens
betänkande skilda synpunkter förts fram på
frågan om droghandelns ställning. För egen del anförde föredragande
departementschefen, statsrådet Aspling, bl. a. följande:

Enligt min mening bör den nuvarande Vitrums droghandel antingen den
drivs som dotterföretag till Apoteksbolaget eller om den sedermera direkt
införlivas med bolaget fungera som en inköpsavdelning för bolaget och
samtidigt utgöra dess apparat för intern varudistribution. Det är mot denna
bakgrund jag i likhet med utredningen anser att man bör pröva vilka resultat
som kan uppnås med mindre genomgripande åtgärder än att monopolisera
droghandeln. Liksom nu kommer varje producent av läkemedel som
godtagits för användning i vårt land att ha oinskränkt möjlighet att få sina
produkter sålda av apoteken. Den skillnaden kommer emellertid att finnas
att de nuvarande 375 apoteksinnehavarna i deras egenskap av kunder hos
partihandeln avlöses av en enda kund, nämligen Apoteksbolaget. Huruvida
bolaget köper produkterna i större partier för att självt distribuera varorna
till apoteken eller om bolaget låter ett fristående droghandelsföretag
ombesörja distributionen bör bli en förhandlingsfråga i det enskilda fallet.
Avgörande för bolaget skall vara att så snabbt, tillförlitligt och billigt som
möjligt få fram varorna till apoteken. Tack vare att Apoteksbolaget kommer
att vara i besittning av en egen distributionsapparat blir det möjligt att väga
olika alternativ mot varandra och välja det kostnads- och servicemässigt
fördelaktigaste distributionssättet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt
möjligheten att effektivisera distributionen genom en integration mellan
partihandels- och detaljhandelsleden. Erfarenheterna från annan detaljhandel
tyder på att sådana rationaliseringsvinster kan uppnås redan genom en
begränsad egen partihandelsverksamhet. Denna strävan från Apoteksbolagets
sida innebär dock självfallet inte att någon åtskillnad skall göras mellan
olika grosshandelsföretag och producenter enbart på grund av ägandeförhållanden.

I två likalydande motioner hade föreslagits, såvitt nu är i fråga, att hela
Vitrum skulle erhålla en från Apoteksbolaget fristående ställning från
bolagets start, och i två andra likalydande motioner hade yrkats att Vitrums
droghandelsrörelse efter en övergångstid skulle skiljas från Apoteksbolaget
samt att riksdagen skulle uttala att en sortimentorienterad distribution borde
bibehållas.

Statsutskottet (SU 1970:98) avstyrkte bifall till motionerna, anslöt sig till
vad departementschefen uttalat och anförde:

Enligt utskottets mening bör de i propositionen förordade riktlinjerna för
valet av distributionsnivå tillämpas. Det förhållandet att en integration
mellan inköpsledet och den interna distributionen får en partihandelsliknande
karaktär kan inte leda till andra bedömningar. Som departementschefen
anfört innebär detta självfallet inte att någon åtskillnad skall göras mellan
olika grosshandelsföretag och producenter enbart på grund av ägandeförhållanden.

Riksdagen beslöt i enlighet med statsutskottets förslag.

SoU 1984/85:29

Enligt utskottets mening finns inte anledning att tolka utredningens
uttalanden om partihandeln med läkemedel som att utredningen förordar
införandet av ett monopol på området. Utskottet delar i övrigt den i
propositionen framförda uppfattningen att det bör vara ledningens för
Apoteksbolaget sak att avgöra hur en effektiv och ekonomiskt tillfredsställande
läkemedelsdistribution bäst kan upprätthållas. Utskottet anser det
därför inte behövligt med något riksdagens initiativ i saken och avstyrker
därför motionerna 1984/85:3118 (c) i motsvarande del och 1984/85:3119 (fp,
c).

Apoteksbolagets priskontrollerande funktion

En av Apoteksbolagets centrala uppgifter enligt det nu gällande avtalet
med staten är att verka för att så låga läkemedelskostnader som möjligt
upprätthålls (4 §). Bolagets priser skall vara enhetliga för hela landet.
Sådana normer för prissättning av tillhandahållna varor och tjänster skall
tillämpas att bolagets kostnader täcks och skälig förräntning av det i bolaget
insatta kapitalet erhålls (8 §).

För att ett läkemedel skall få säljas i Sverige måste det, enligt läkemedelsförordningen
(1962:701), vara godkänt av socialstyrelsen. För godkännande
krävs dels att läkemedlet är av god kvalitet och medicinskt ändamålsenligt,
dels att priset är skäligt. Sedan den 1 januari 1971 gällerför ett nytt läkemedel
att det pris som Apoteksbolaget och producenten enas om anses skäligt,
såvida inte särskilda skäl talar för annat. När det gäller priset på ett redan
registrerat preparat kan detta ändras efter förnyade förhandlingar mellan
Apoteksbolaget och läkemedelsföretaget.

1983 års läkemedelsutredning jämförde utvecklingen av läkemedelspriserna
i Sverige och elva andra jämförbara länder. Utredningen ansåg ätt
prisutvecklingen inom läkemedelssektorn varit lugnare än för andra varor
och att de svenska läkemedelspriserna låg väl till i förhållande till de andra
ländernas.

Utredningen menade dock att Apoteksbolaget inte fullt ut hade infriat de
förväntningar som fanns vid bolagets tillkomst, nämligen att bolaget, som en
mycket stor läkemedelsköpare, skulle driva en aktiv inköpspolitik och få ett
direkt och indirekt inflytande över prisbildningen på detta område. Utredningen
fann att bolaget hittills inte kunnat till fullo utnyttja denna sin
ställning.

Utredningen framhöll att bolaget på grund av den fria förskrivningsrätten
saknar möjlighet att avstå från inköp även om överenskommelse om ett
godtagbart pris inte kan uppnås, eftersom alla registrerade läkemedel skall
finnas tillgängliga på marknaden och inga läkemedel får diskrimineras från
rabattering eller gratis utlämnande enligt de särskilda bestämmelserna
härom. Kritik hade ibland förts fram av innebörden att bolaget har en
myndighetsuppgift, nämligen att bestämma priserna på läkemedel, och

SoU 1984/85:29

samtidigt uppgiften att bedriva kommersiell verksamhet på detta område.
Utredningen deklarerade emellertid som sin uppfattning att bolaget inte
hade någon myndighetsuppgift utan att bolaget skulle driva inköpsförhandlingar.
I dessa har säljaren inflytande. Om enighet inte kan nås i prisfrågan
kan säljaren hänskjuta ärendet till socialstyrelsen.

I motion 1984185:3117 (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en
förutsättningslös utredning av priskontrollen på läkemedel (yrkande 3).
Motionärerna anför att Apoteksbolagets priskontrollerande funktion egentligen
inte prövats i utredningens betänkande, vilket man anser vara en brist.
Enligt motionärernas mening är det nuvarande systemet med Apoteksbolaget
som priskontrollant tveksamt. Bolaget är läkemedelsföretagens enda
kund och har därmed en gentemot dessa företag mycket stark ställning, anför
motionärerna. Bolagets egna intäkter utgörs, utöver överskott från finansoch
fastighetsförvaltning, av påslag på företagens priser. Motionärerna anser
principiella skäl tala för att Apoteksbolaget inte bör ha en priskontrollerande
funktion. Priskontrollens prispressande effekt ifrågasätts även i praktiken.
Det finns erfarenheter som tyder på att priskontrollen snarare håller priserna
uppe än sänker dem, heter det i motionen.

I propositionen anförs inledningsvis att målet för läkemedelspolitiken är
att tillgodose människornas behov av säkra och effektiva läkemedel till så
låga kostnader som möjligt för samhället och den enskilde (s. 7). Vad
Apoteksbolagets roll som prispressare beträffar har det enligt statsrådet
Sigurdsen varken från utredningen eller remissinstanserna framkommit
något som bör föranleda ändring av vad som gäller beträffande prisförhandlingarna
och Apoteksbolagets roll som inköpare (prop. s. 11). Hon framhåller
att det är angeläget att bolaget, inom ramen för sin uppgift att förse hälsooch
sjukvården med säkra och effektiva läkemedel, i ökad utsträckning
försöker finna former för en inköpspolitik som kan förstärka bolagets roll
som prispressare. Enligt statsrådet är detta en uppgift för bolagsledningen att
ta ställning till. Hon understryker vidare att kostnaderna för läkemedelsförsörjningen
även i framtiden måste hållas på en så låg nivå som möjligt.
Statsrådet uppger att frågan om prisbildningen också kommer att tas upp i
läkemedelsutredningens fortsatta arbete, bl. a. i samband med uppdraget att
överväga behovsprövning av nya läkemedel och generisk förskrivning/
generisk substitution av läkemedel. Båda dessa frågor är kopplade till
önskemålet att hålla läkemedelskostnaderna så låga som möjligt. Hon
framhåller att det sålunda blir anledning att senare återkomma i frågan.

I detta sammanhang kan nämnas att en särskild utredare tillsattes år 1977
med uppdrag att förutsättningslöst se över priskontrollen av läkemedel. Den
tillkallade utredaren redovisade sitt uppdrag i en rapport benämnd Pillerpriser
(Ds S 1978:11). Utredaren föreslog bl. a. att en läkemedelsekonomisk
enhet och en särskild prisnämnd skulle tillsättas inom den läkemedelskontrollerande
myndigheten. Priskontrollen skulle läggas under denna myndighet,
i varje fall vad angick producentpriserna. Utredarens förslag föranledde

SoU 1984/85:29

inte några åtgärder från statsmakternas sida.

Såsom påpekas i propositionen kommer Iäkemedelsutredningen att i sitt
fortsatta arbete ta upp frågan om prisbildningen. Utskottet anser det
självklart att utredningen härvid kommer att överväga olika möjligheter att
pressa ned priserna på läkemedel. Mot bakgrund härav och med hänvisning
till vad som i övrigt anförts i propositionen finns enligt utskottets mening inte
skäl för någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motion
1984/85:3117 (m) yrkande 3, som alltså avstyrks.

Riktlinjer

I motion 1984185:3117 (m) yrkas avslag på propositionens förslag till
allmänna riktlinjer för Apoteksbolagets verksamhet (yrkande 1 delvis).

Enligt förslaget till avtal mellan staten och Apoteksbolaget skall bolaget
följa de allmänna riktlinjer för verksamheten som dragits upp vid riksdagsbehandlingen
av avtalsfrågan (1 §). I propositionen (s. 8) anförs att riktlinjerna
för bolagets framtida verksamhet i huvudsak kan grunda sig på de allmänna
riktlinjer som drogs upp av riksdagen vid behandlingen av förslaget till ny
organisation av läkemedelsförsörjningen år 1970 (prop. 1970:74). Riktlinjerna
behandlar bl. a. läkemedelsdistributionen, Apoteksbolagets utformning
och verksamhet, droghandelns ställning, sjukhusens läkemedelsförsörjning
och läkemedelsinformationen. Syftet med dessa riktlinjer angavs vara att
”skapa förutsättningar för ett slagkraftigt apoteksväsende som smidigt kunde
anpassas till den medicinska, tekniska och ekonomiska utvecklingen och
därigenom i framtiden tillgodose kraven på en god läkemedelsförsörjning”
(prop. 1970:74 s. 88).

Flera av de punkter som behandlas i riktlinjerna har berörts ovan (s. 7, 8
och 11). Härutöver tas i propositionen särskilt upp frågorna om bolagets
etablerings- och servicepolitik, den slutna vårdens läkemedelsförsörjning,
läkemedelsförsörjningen inom totalförsvaret, läkemedelsinformationen, bolagets
ekonomiska ställning samt personalutvecklingsfrågor.

Beträffande bolagets etablerings- och servicepolitik kan nämnas att 1983 års
läkemedelsutredning särskilt tagit upp frågorna om apotekens öppethållandetider.
Utredningen hade förståelse för att Apoteksbolaget av ekonomiska
skäl gjort inskränkningar i apotekens öppethållandetider, men menade att en
gräns nåtts med hänsyn till servicen till allmänheten. Statsrådet Sigurdsen
instämmer i propositionen i att ytterligare inskränkningar i öppethållandetiderna
i princip inte bör ske (s. 11). Hon anför vidare att det kan hävdas att
sådana inskränkningar inte är förenliga med bolagets övriga åtaganden enligt
avtalet. Bolaget har på olika sätt sökt begränsa olägenheterna med ett
minskat öppethållande, uppger statsrådet. Bl. a. har minskat öppethållande
kompenserats genom utdelning av patientdoser samt särskild läkemedelsjour
vid vissa sjukhus. Detta anser statsrådet Sigurdsen vara mycket positivt.
Hon säger sig utgå från att bolaget på detta sätt fortsätter sin strävan att öka

SoU 1984/85:29

tillgängligheten till läkemedel.

Utskottet vill understryka statsrådets uttalande om angelägenheten av en
god tillgänglighet och service för allmänheten och vill dessutom tillägga att en
fullgod service måste upprätthållas även i glesbygden.

Statsrådet Sigurdsen ansluter sig vidare till ett av utredningen framlagt
förslag om en uppmjukning av bolagets skyldighet att tillhandahålla läkemedel,
i syfte att ge bolaget möjlighet att ta bort omoderna preparat ur
läkemedelssortimentet. I propositionen uppges att en arbetsgrupp tillsatts av
socialstyrelsen och Apoteksbolaget för denna fråga.

Beträffande den slutna vårdens läkemedelsförsörjning föreslogs av läkemedelsutredningen
inga ändringar i riktlinjerna. I ett särskilt yttrande till
betänkandet hade dock Landstingsförbundets representant framfört bl. a. att
sjukvårdshuvudmännen borde få ett större inflytande på inköp och service
till sjukhusapoteken. I propositionen anför statsrådet Sigurdsen att hon delar
utredningens uppfattning beträffande den slutna vårdens försörjning (s. 12).
Ensamrätten till detaljhandel med läkemedel bör behållas i nuvarande form.
Prisförhandlingarna bör även i fortsättningen skötas av Apoteksbolaget. Det
samarbete som i dag sker i dessa frågor mellan bolaget och sjukvårdshuvudmännen
bör fortsätta och utvecklas så att sjukvårdshuvudmännen får
möjlighet till en bättre insyn.

Apoteksbolaget svarar för stora insatser på läkemedelsinformationens
område. Läkemedelsutredningen kommer att ta upp frågor om läkemedelsinformation
under sitt fortsatta arbete. Riksdagen kommer således att senare
få ta ställning till dessa frågor. I propositionen föreslås inga förändringar för
närvarande i Apoteksbolagets informationsskyldighet enligt gällande avtal
(s. 13).

Beträffande Apoteksbolagets ställning ekonomiskt och finansiellt hade
utredningen uppgivit att 25 % av det senaste verksamhetsårets resultat
härrörde från fastighets- och finansförvaltningen. Enligt utredningen kommer
finansförvaltningens uppgifter att ytterligare öka i framtiden. Statsrådet
Sigurdsen påpekar med anledning härav att huvudmålet naturligtvis alltid
måste vara att Apoteksbolaget skall upprätthålla en fullgod läkemedelsförsörjning
till lägsta möjliga kostnader för samhället och den enskilde.
Handläggningen av finansförvaltningen får inte ges den omfattningen att den
inkräktar på huvudmålet. Enligt Sigurdsen är detta en uppgift för bolagsledningen
att tillse.

När det slutligen gäller personalutvecklingsfrågorna framhåller statsrådet
Sigurdsen som sin mening att det är en mycket viktig uppgift i framtiden för
bolagsledningen att genom en aktiv personalpolitik skapa förutsättningar för
att kunna möta de problem som kan uppstå bl. a. när det gäller personalbehovet
och personalutvecklingen. Bolagsledningen förutsätts skapa en god
framförhållning i dessa frågor (prop. s. 13).

Utskottet har i det föregående tagit ställning till viktiga delar av riktlinjerna
för Apoteksbolagets verksamhet. Vad som i övrigt anges i riktlinjerna
föranleder ingen erinran från utskottets sida. Utskottet tillstyrker alltså de i

SoU 1984/85:29

propositionen föreslagna riktlinjerna och avstyrker motion 1984/85:3117 (m)
yrkande 1 i motsvarande del.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande frågan om nytt avtal med Apoteksbolaget

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:3117 yrkande 1 i motsvarande del, bemyndigar
regeringen att träffa ett avtal mellan staten och Apoteksbolaget
AB om bolagets verksamhet i huvudsaklig överensstämmelse med
vad som angetts i propositionen,

2. beträffande utredning om apotekssystemets organisationsform
att riksdagen avslår motion 1984/85:3117 yrkande 2,

3. beträffande stiftelsens fortsatta medverkan i Apoteksbolaget

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:3117 yrkande 1 i motsvarande del, bemyndigar
regeringen att med representanter för Apotekarsocieteten och
Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling
och en god läkemedelsförsörjning träffa överenskommelse om
eventuellt erforderliga ändringar i 1969 års överenskommelse
beträffande stiftelsens medverkan i Apoteksbolaget AB och
därmed sammanhängande frågor,

4. beträffande detaljhandeln med läkemedel

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:710, motion
1984/85:3117 yrkande 4 och motion 1984/85:3118 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande partihandeln med läkemedel

att riksdagen avslår motion 1984/85:3118 i motsvarande del och
motion 1984/85:3119,

6. beträffande priskontrollen

att riksdagen avslår motion 1984/85:3117 yrkande 3,

7. beträffande riktlinjer för Apoteksbolagets verksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:3117 yrkande 1 i motsvarande del godkänner i
propositionen angivna allmänna riktlinjer för Apoteksbolaget
AB:s verksamhet i den mån dessa inte behandlats under föregående
moment,

8. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1970:205) om detaljhandel med läkemedel.

Stockholm den 14 maj 1985

På socialutskottets vägnar
INGEMAR ELIASSON

SoU 1984/85:29

Närvarande: Ingemar Eliasson (fp), Evert Svensson (s), Göte Jonsson (m),
John Johnsson (s), Kjell Nilsson (s), Stig Alftin (s), Ann-Cathrine Haglund
(m), Maria Lagergren (s), Ingvar Eriksson (m), Inga Lantz (vpk), Rosa Östh
(c), Bo Arvidson (m), Bengt Lindqvist (s), Yvonne Sandberg-Fries (s) och
Gunnar Elm (c).

Reservationer

Frågan om nytt avtal med Apoteksbolaget och utredning om apotekssystemets
organisationsform (mom. 1 och 2 i hemställan)

1. av Göte Jonsson, Ann-Cathrine Haglund, Ingvar Eriksson och Bo
Arvidson (alla m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Såsom
statsrådet” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att propositionen borde ha
tagit upp frågan om huruvida den nuvarande formen för läkemedelsförsörjning
i landet är den mest ändamålsenliga. Den nuvarande ordningen kunde
t. ex. ha vägts mot ett decentraliserat system med konkurrens och enskilt
ägda apotek. Utskottet anser mot bakgrund härav att propositionens förslag
inte bör läggas till grund för ett nytt långvarigt avtal. I stället bör regeringen
bemyndigas att träffa ett provisoriskt avtal som skall gälla till utgången av år
1987. Under tiden bör det nuvarande apotekssystemets lämplighet och
ändamålsenlighet bli föremål för utredning. Detta bör riksdagen med
anledning av motion 1984/85:3117 yrkande 1 i motsvarande del och yrkande 2
ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 1-2 bort hemställa

1. beträffande frågan om nytt avtal med Apoteksbolaget

att riksdagen med avslag på propositionen i motsvarande del och
med anledning av motion 1984/85:3117 yrkande 1 i motsvarande
del bemyndigar regeringen att träffa ett provisoriskt avtal med
Apoteksbolaget,

2. beträffande utredning om apotekssystemets organisationsform
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:3117 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stiftelsens fortsatta medverkan i Apoteksbolaget (mom. 3 i hemställan)

2. av Göte Jonsson, Ann-Cathrine Haglund, Ingvar Eriksson och Bo
Arvidson (alla m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 6 börjar med
”Överenskommelsen” och på s. 7 slutar med ”motsvarande del)” bort ha
följande lydelse:

SoU 1984/85:29

Utskottet har i det föregående uttalat att det nuvarande apotekssystemets
lämplighet och ändamålsenlighet bör utredas (se res. 1). I avvaktan på denna
utredning bör regeringen inte bemyndigas att träffa överenskommelse om
ev. ändringar i 1969 års överenskommelse beträffande stiftelsens medverkan
i Apoteksbolaget AB. Endast i den mån stiftelsen av egen fri vilja, utan
påtryckningar från staten, vill träda ifrån bör dess aktiepost dessförinnan
inlösas. Det bör vara Apotekarsocieteten obetaget att sälja sina aktier på den
fria marknaden. Utskottet avstyrker således propositionens förslag och
tillstyrker motion 1984/85:3117 yrkande 1 i motsvarande del.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande stiftelsens fortsatta medverkan i Apoteksbolaget
att riksdagen med avslag på propositionen i motsvarande del och
med bifall till motion 1984/85:3117 yrkande 1 i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Partihandeln med läkemedel (mom. 5 i hemställan)

3. av Ingemar Eliasson (fp), Göte Jonsson (m), Ann-Cathrine Haglund (m),
Ingvar Eriksson (m), Rosa Östh (c), Bo Arvidson (m) och Gunnar Elm (c)
som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Enligt
utskottets mening finns” och slutar med ”1984/85:3119 (fp, c)” bort ha
följande lydelse:

Utredningens uttalanden om partihandeln med läkemedel har av flera
remissinstanser tolkats så som att utredningen förordar införandet av ett
monopol på området. Statsrådet Sigurdsen har avstått från att göra några
uttalanden i propositionen i frågan. För att alla eventuella oklarheter skall
skingras anser utskottet att riksdagen med anledning av motionerna 1984/
85:3118 (c) i motsvarande del och 3119 (fp, c) bör uttala att den konkurrens
som finns inom partihandeln genom de två bolagen ADA AB och Kronans
droghandel AB är värdefull och bör bibehållas. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

5. beträffande partihandeln med läkemedel

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:3118 i motsvarande
del och motion 1984/85:3119 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

SoU 1984/85:29

Priskontrollen (moni. 6 i hemställan)

4. av Göte Jonsson, Ann-Cathrine Haglund, Ingvar Eriksson och Bo
Arvidson (alla m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Såsom
påpekas” och slutar med ”alltså avstyrks” bort ha följande lydelse:

Såsom påpekas i motion 1984/85:3117 (m) har Apoteksbolagets priskontrollerande
funktion inte prövats av läkemedelsutredningen. Utskottet anser
på grund av de skäl som framförts i motionen att det kan ifrågasättas om
Apoteksbolaget bör ha en sådan funktion. Det krävs emellertid utförligare
analyser för att föreslå förändringar av priskontrollen. Regeringen bör därför
förutsättningslöst låta se över Apoteksbolagets priskontrollerande funktion.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

6. beträffande priskontrollen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3117 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Riktlinjer för Apoteksbolagets verksamhet (mom. 7 i hemställan)

5. av Göte Jonsson, Ann-Cathrine Haglund, Ingvar Eriksson och Bo
Arvidson (alla m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
har” och som på s. 15 slutar med ”i motsvarande del” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har ovan avstyrkt regeringens förslag till nytt avtal med
Apoteksbolaget och förordat en utredning av det nuvarande apotekssystemets
ändamålsenlighet (se res. 1). Som en följd av detta ställningstagande
avstyrker utskottet även de allmänna riktlinjer för Apoteksbolagets verksamhet
som föreslås i propositionen. Utskottet tillstyrker således motion
1984/85:3117 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

7. beträffande riktlinjer för Apoteksbolagets verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3117 yrkande 1 i
motsvarande del avslår propositionens förslag till allmänna riktlinjer,

Särskilt yttrande

beträffande stiftelsens fortsatta medverkan i Apoteksbolaget
av Ingemar Eliasson (fp) som anför:

Jag anser att det har ett värde i sig att stiftelsen är med som delägare i
Apoteksbolaget. Jag vill därför understryka vad utskottet uttalat, nämligen

SoU 1984/85:29

att regeringen bemyndigas förhandla med Apotekarsocieteten om stiftelsens
fortsatta medverkan i Apoteksbolaget. Förhandlingarna får från statens sida
alltså inte syfta till att staten ensam övertar hela ägaransvaret.

SoU 1984/85:29

Bilaga

I proposition 1984/85:170 framlagt lagförslag vilket tillstyrkts av utskottet
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:205) om detaljhandel med läkemedel

Härigenom föreskrivs att i 3 § lagen (1970:205) om detaljhandel med
läkemedel ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”Regeringen”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

SoU 1984/85:29

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motioner 2

Motion väckt under allmänna motionstiden 1985 2

Motioner väckta med anledning av proposition 1984/85:170 .... 2

Utskottet 2

Nuvarande förhållanden 2

Fråga om nytt avtal med Apoteksbolaget m.m 4

Ägarförhållandena 6

Detaljhandeln med läkemedel 7

Partihandeln med läkemedel 8

Apoteksbolagets priskontrollerande funktion 11

Riktlinjer 13

Utskottets hemställan 15

Reservationer 16

1 Frågan om nytt avtal med Apoteksbolaget och utredning om
apotekssystemets organisationsform (mom. 1 och 2 i hemställan)
avm 16

2 Stiftelsens fortsatta medverkan i Apoteksbolaget (mom. 3 i
hemställan) av m 16

3 Partihandeln med läkemedel (mom. 5 i hemställan) av fp, m, c .. 17

4 Priskontrollen (mom. 6 i hemställan) av m 18

5 Riktlinjer för Apoteksbolagets verksamhet (mom. 7 i hemställan)
av m 18

Särskilt yttrande beträffande stiftelsens fortsatta medverkan i Apoteksbolaget
av fp 18

Bilaga 20