om avgivande av förklaring enligt artikel 46 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (prop. 1985/86:94) (Betänkande 1985/86:UU20 Utrikesutskottet)

Utrikesutskottets betänkande

1985/86:20

om avgivande av förklaring enligt artikel 46 i den
europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna (prop. 1985/86:94)

Propositionen

I proposition 1985/86:94 föreslås att riksdagen godkänner att Sverige för
ytterligare en femårsperiod erkänner den europeiska domstolen för de
mänskliga rättigheterna som behörig i fråga om tvister rörande tolkningen
och tillämpningen av den europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Den europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för
de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ratificerades av
Sverige den 4 februari 1952 (prop. 1951:165, UU 11, rskr. 251). Senare har
Sverige också ratificerat åtta tilläggsprotokoll till konventionen.

Den 15 juni 1966 deponerade Sverige hos Europarådets generalsekreterare
en förklaring enligt artikel 46 i konventionen av innebörd att Sverige, för
en tid av fem år räknat från den 13 maj 1966 och under förutsättning av
ömsesidighet, erkände att i alla frågor om tolkning eller tillämpning av
konventionen samt det första och det fjärde tilläggsprotokollet domstolens
jurisdiktion skulle vara tvingande i och för sig och utan särskild överenskommelse
(prop. 1966:33, UU 3, rskr. 152). Det svenska erkännandet av
domstolens behörighet har senare förnyats för ytterligare femårsperioder
(prop. 1971:13, 1975/76:120 och 1980/81:96) och utlöper således den 13 maj
1986. En motsvarande förklaring gavs när Sverige deponerade ratifikationsinstrumentet
avseende det sjunde tilläggsprotokollet hos Europarådets
generalsekreterare den 8 november 1985.

Med anledning av propositionen har tre motioner väckts och hänvisats till
utrikesutskottet, nämligen 1985/86:323, 324 och 325. Dessa motioner har
överförts till konstitutionsutskottet, eftersom sistnämnda utskott har att
behandla andra, under allmänna motionstiden väckta, motioner nära
sammanhängande med den europeiska konventionen (motion 1984/85:397,
yrkande 1, och motionerna 1985/86:K211 och K214).

1985/86:20

1 Riksdagen 1985186. 9 sami. Nr 20

Utskottet

UU 1985/86:20

Sverige har under nästan 20 år varit underkastat den europeiska domstolens
jurisdiktion. Antalet stater som godtagit denna jurisdiktion har ökat med
tiden; i dag är det endast två konventionsstater som ännu inte avgivit
förklaringar enligt artikel 46 i konventionen. Det är enligt utskottets mening
naturligt att Sverige, när den nu gällande svenska förklaringens giltighetstid
utlöper, avger ny förklaring enligt artikel 46, varigenom domstolens behörighet
erkänns under ytterligare en femårsperiod. Erkännandet bör - såsom
föreslås i propositionen - även i fortsättningen förknippas med ömsesidighetsvillkor
och avse domstolens behörighet enligt såväl konventionen som
det första, det fjärde och det sjunde tilläggsprotokollet.

Utskottet finner sålunda inte anledning till erinringar mot förslaget i
propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:94 godkänner att
Sverige avger sådan förklaring som avses i artikel 46 i den europeiska
konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna, med de begränsningar som angetts i
propositionen.

Stockholm den 15 april 1986

På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Karin Söder (c),
Axel Andersson (s), Ingemar Eliasson (fp), Maj-Lis Lööw (s), Margaretha af
Ugglas (m). Bengt Silfverstrand (s), Karl-Erik Svartberg (s), Sten Sture
Paterson (m), Nils T Svensson (s), Gunnel Jonäng (c), Gerd Engman (s),
Anita Bråkenhielm (m), Maria Leissner (fp) och Oswald Söderqvist (vpk).

gotab Stockholm 1986 10773 2