om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar m.m. (prop. 1982/83:11) (Betänkande 1982/83:SkU5 Skatteutskottet)

SkU 1982/83:5

Skatteutskottets betänkande
1982/83:5

om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar
m. m. (prop. 1982/83: 11)
Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1982/83:11 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

4. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

För att minska användningen av s. k. grå arbetskraft i samband med att
uppdrag utförs i uppdragsgivarens rörelse eller på uppdragsgivarens fastighet
föreslås i propositionen en särskild lag med bestämmelserom avdragsoch
uppgiftsskyldighet i fråga om vissa uppdragsersättningar. Genom att
ersättningar för sådana uppdrag inte redovisas i föreskriven ordning un dandras

f. n. skatter och avgifter med betydande belopp. Utbredningen av

den grå arbetskraften skapar också mycket besvärande problem för de
seriösa företagarna inom berörda branscher.

De uppdrag som de föreslagna bestämmelserna om avdrags- och uppgiftsskyldighet
gäller motsvarar vissa tjänster som är skattepliktiga enligt
10 § lagen (1968: 430) om mervärdeskatt.

Den som ger ett uppdrag av det slag som anges i lagen och inte är
huvudarbetsgivare för den som skall utföra arbetet skall kontrollera att
fakturan för uppdraget innehåller vissa uppgifter om bl. a. uppdragstagarens
registrering för betalning av preliminär skatt eller mervärdeskatt.
Saknas uppgifterna, är han skyldig att göra avdrag med 50% av ersättningen
och att betala in beloppet till länsstyrelsen. Är uppdragstagaren en
fysisk person, skall avdrag på ersättningen sålunda göras om fakturan
saknar uppgift om att uppdragstagaren skall betala B-skatt. För en uppdragstagare
som är en juridisk person skall avdrag göras, om fakturan inte
innehåller uppgift om under vilket nummer uppdragstagaren är registrerad
till mervärdeskatt.

Från lagens bestämmelser om avdragsskyldighet finns dock flera undantag.
Avdrag skall således inte göras om uppdraget getts till staten eller till
kommun. Avdragsskyldighet föreligger inte heller om det med fog kan
antas att ersättningen för uppdraget kommer att understiga 500 kr.

1 Riksdagen 1982183. 6 sami. Nr 5

SkU 1982/83:5

Särskilda bestämmelser gällerom uppdragsgivaren är fysisk person eller
dödsbo och uppdraget avser arbete på en schablontaxerad fastighet. Någon
kontroll- eller avdragsskyldighet föreligger då inte. Småhusägaren
skall i stället lämna uppgifter om uppdragstagaren och om ersättningens
storlek i sin självdeklaration. Om någon ersättning inte har betalats ut
under beskattningsåret eller om utbetalad ersättning inte för någon uppdragstagare
uppgått til 500 kr., skall en försäkran lämnas om detta. Samma
bestämmelser föreslås gälla för den som låter utföra ett arbete i en bostadslägenhet
som han innehar som medlem i en bostadsförening eller som
delägare i ett bostadsaktiebolag.

Lagens bestämmelser för det fall att en uppdragsgivare inte fullgör sin
avdrags- eller uppgiftsskyldighet överensstämmer i stort sett med vad som
enligt uppbördsiagen (1953:272) i motsvarande situation gäller för en arbetsgivare.
Uppdragsgivaren kan sålunda göras betalningsskyldig för det
belopp som han har underlåtit att innehålla. En småhus- eller lägenhetsägare,
som lämnar oriktig uppgift eller trots anmaning underlåter att avge
försäkran, kan på liknande sätt bli betalningsskyldig för ett belopp som
motsvarar viss del av den utbetalade ersättningen. Om underlåtenheten
eller det oriktiga uppgiftslämnandet framstår som ursäktligt, kan betalningsskyldigheten
dock helt efterges.

Ett belopp som uppdragsgivaren har innehållit eller har betalat in till
länsstyrelsen efter beslut av lokal skattemyndighet eller förvaltningsdomstol
skall krediteras uppdragstagaren som preliminär skatt eller - om
uppdragstagaren är handelsbolag eller annars inte skall taxeras för ersättningen
- som mervärdeskatt. En uppdragsgivare som underlåtit att göra
avdrag eller lämnat oriktig uppgift och på grund därav ålagts betalningsskyldighet
har regressrätt mot uppdragstagaren för det belopp som han
betalar in till länsstyrelsen.

Lagen föreslås också i övrigt följa uppbördslagens mönster. Detta gäller
bestämmelserna om indrivning, uppdragsgivarens anteckningsskyldighet,
preskription, betalningsskyldighet för juridisk persons ställföreträdare,
straff och besvär.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas i fråga om
ersättningar som betalas ut efter ikraftträdandet.

Lagförslaget angående kommunalskattelagen berör 20 § i denna lag. Med
hänsyn till andra aktuella förslag till ändringar i samma lagrum kommer
utskottet att behandla detta lagförslag i annat sammanhang.

I övrigt har lagförslagen följande lydelse.

SkU 1982/83:5

1 Förslag till

Lag om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar Härigenom

föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § I denna lag ges bestämmelser om avdrags- och uppgiftsskyldighet i
fråga om ersättningar för vissa uppdrag, som lämnas till fysiska eller
juridiska personer.

2 § Bestämmelserna i denna lag om avdragsskyldighet är inte tillämpliga
om uppdragsgivaren är skyldig att som huvudarbetsgivare göra skatteavdrag
på ersättningen enligt 39 § 1 mom. första stycket uppbördslagen
(1953:272).

3 § När i denna lag uttryck används som förekommer i kommunalskattelagen
(1928:370), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, taxeringslagen
(1956:623) eller uppbördslagen (1953:272), har de samma innebörd som i
dessa lagar.

Uppdragen

4 § Denna lag gäller i fråga om uppdrag som utgör skattepliktig tjänst
enligt 10 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt och

1. avser mark och innefattar undersökning, planering, jordbearbetning,
jordförbättring, schaktning, sprängning, borrning, dränering, utfyllning
eller ytbeläggning;

2. avser växande skog, odling eller annan växtlighet och innefattar
röjning, sådd, plantering, uppskattning, märkning, gödsling, beskärning,
gallring, skörd, avverkning eller växtskydd;

3. avser byggnad eller annan anläggning och innefattar uppförande,
anläggande, rivning, reparation, ändring eller underhåll;

4. avser uppdragsgivarens rörelse och innefattar tillverkning på beställning,
montering, rengöring, reparation, ändring eller underhåll samt utförs
på uppdragsgivarens arbetsplats;

5. avser godstransport för sådan verksamhet för vilken uppdragsgivaren
är bokföringsskyldig.

Avdragsskyldighet m.m.

5 § En uppdragsgivare skall vid varje utbetalning av ersättning på grund
av uppdraget göra avdrag med 50 procent av ersättningen. Något avdrag
skall dock inte göras

1. om uppdraget avser fastighet, för vilken intäkten skall beräknas
schablonmässigt enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och
uppdragsgivaren är fysisk person eller dödsbo;

2. om uppdraget avser bostadslägenhet som uppdragsgivaren innehar på
grund av hyresavtal eller tjänsteavtal eller som medlem i bostadsförening
eller som delägare i bostadsaktiebolag;

3. om uppdraget ges till staten, landstingskommun, kommun eller kyrklig
kommun;

SkU 1982/83:5

4. om uppdragstagaren är fysisk person och betalningen erläggs mot
faktura som innehåller uppgift om uppdragstagarens namn och personnummer,
ersättningens storlek samt uppgift om att uppdragstagaren är skyldig
att betala preliminär B-skatt:

5. om uppdragstagaren är juridisk person och betalningen erläggs mot
faktura som innehåller uppgift om uppdragstagarens namn och det nummer
som uppdragstagaren är registrerad under enligt lagen (1968: 430) om mervärdeskatt
samt uppgift om ersättningens storlek och mervärdeskattens
belopp;

6. om det med fog kan antas att ersättningen till uppdragstagaren på
grund av uppdraget inte kommer att uppgå till 500 kronor.

I ersättning som avses i första stycket skall inte räknas in vad som utgör
betalning för material och dylikt.

6 § Den lokala skattemyndighet som skall utfärda uppdragstagarens
skattsedel för preliminär skatt för det år då ersättningen betalas ut, får
besluta att avdraget skall underlåtas elller göras efter en lägre procentsats
än som anges i 5§. Sådant beslut får meddelas om uppdragstagaren gör
sannolikt, eller det annars framstår som troligt, att den preliminära skatten
därmed bättre kommer att motsvara den slutliga skatten.

7 § I fråga om inbetalning och redovisning av ett innehållet belopp skall
bestämmelserna i 24 § 2 mom. samt 52-55 och 83 §§ uppbördslagen
(1953: 272) om arbetsgivares inbetalning och redovisning av preliminär Askatt
gälla i tillämpliga delar.

Bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om den utbetalade
ersättningen finns i 37 § I mom. taxeringslagen (1956:623).

På ett innehållet belopp som inte har betalats i rätt tid och ordning skall
restavgift och tilläggsavgift utgå enligt 58 § 1 mom. uppbördslagen. Därvid
skall bestämmelserna i 58 § 2 mom. samma lag tillämpas.

Uppgiftsskyldighet

8 § Den som i sin allmänna självdeklaration skall redovisa fastighet, för
vilken intäkten skall beräknas schablonmässigt enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370), aktie i bostadsaktiebolag eller andel i bostadsförening
skall, om ersättning under beskattningsåret har betalats för
uppdrag enligt 4 § 1 — 3 beträffande fastigheten eller bostadslägenhet som
hör till aktien eller andelen, i deklarationen lämna uppgift om

1. namn, postadress och personnummer, organisationsnummer eller registreringsnummer
till mervärdeskatt för den som har uppburit ersättningen: 2.

ersättningens storlek.

Har under beskattningsåret inte betalats ut någon sådan ersättning som
avses i första stycket eller uppgår den utbetalade ersättningen inte för
någon uppdragstagare till 500 kronor, skall en försäkran lämnas om detta.

1 ersättningen skall inte räknas in vad som utgör betalning för material
och dylikt.

9 § Underlåter den uppgiftsskyldige att lämna uppgift eller försäkran
eller är uppgiften eller försäkran ofullständig, får taxeringsnämnden, länsstyrelsen
eller den lokala skattemyndigheten anmana den uppgiftsskyldige
att avhjälpa bristen.

SkU 1982/83:5

10 § En uppgiftsskyldig som inte har lämnat uppgift eller försäkran enligt
8§ påförs en avgift med 100 kronor.

En uppgiftsskyldig som har anmanats att lämna uppgift eller försäkran
men inte fullgjort sin skyldighet inom den tid som har angetts i anmaningen
påförs en avgift med 200 kronor.

Avgiften skall av den lokala skattemyndigheten påföras som slutlig eller
tillkommande skatt. Avgiften får helt efterges av länsstyrelsen om särskilda
skäl föreligger. Närmare föreskrifter om detta meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.

11 § Om en uppgiftsskyldig inte hörsammar en anmaning enligt 9§, får
taxeringsnämnden, länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten förelägga
vite. Bestämmelserna i 83 § uppbördslagen (1953: 272) om vite gäller i
tillämpliga delar. Anmaning vari vite har förelagts skall delges den uppgiftsskyldige.

Betalningsskyldighet för uppdragstagarens skatt

12 § En uppdragsgivare som underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt
5 § är betalningsskyldig för uppdragstagarens skatt för det beskattningsår
då ersättningen betalades ut intill det belopp som skulle ha innehållits.
Betalningsskyldighet föreligger dock inte om uppdragstagaren vid utbetalningen
av ersättningen är skyldig att betala preliminär B-skatt eller, om
uppdragstagaren är juridisk person, registrerad enligt lagen (1968:430) om
mervärdeskatt.

13 § Har en uppgiftsskyldig i fall som avses i 8 § lämnat oriktig uppgift
eller osann försäkran och har därigenom en ersättning inte blivit redovisad
av honom, är den uppgiftsskyldige betalningsskyldig för uppdragstagarens
skatt för det beskattningsår då ersättningen betalades ut intill ett belopp
som svarar mot 50 procent av den oredovisade ersättningen. Medför den
oriktiga uppgiften att uppdragstagaren inte kan identifieras, föreligger betalningsskyldighet
intill ett belopp motsvarande 50 procent av den ersättning
som har betalats ut.

En uppgiftsskyldig som i sin självdeklaration inte har lämnat någon
uppgift om utbetalad ersättning eller någon försäkran och inte heller trots
anmaning enlig 9 § har avgett försäkran inom föreskriven tid är, om ersättning
ändå har betalats ut, betalningsskyldig enligt första stycket.

Betalningsskyldighet föreligger inte, om den uppgiftsskyldige frivilligt
har rättat oriktig uppgift.

14 § Betalningsskyldighet enligt 12 eller 13 § får helt efterges, om underlåtenheten
elter felaktigheten kan antas ha sådant samband med uppdragsgivarens
eller den uppgiftsskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet
eller därmed jämförligt förhållande att den kan anses ursäktlig. Detsamma
gäller om underlåtenheten eller felaktigheten framstår som ursäktlig med
hänsyn till den oriktiga uppgiftens beskaffenhet, till upplysningar som
uppdragstagaren lämnat eller till någon annan särskild omständighet.

Om det visar sig att eftergift skulle kunna beviljas enligt bestämmelserna
i första stycket, skall dessa bestämmelser beaktas, även om detta inte hatyrkats.

15 § Fråga om betalningsskyldighet enligt 12 eller 13 § eller på grund av
att uppdragsgivaren inte har betalat in ett innehållet belopp i rätt tid skall

SkU 1982/83:5

prövas av den lokala skattemyndighet som skall utfärda uppdragsgivarens
eller den uppgiftsskyldiges skattsedel på slutlig skatt för det inkomstår då
ersättningen betalades ut. Om uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige
är handelsbolag eller annars enligt 53 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) inte skall taxeras för ersättningen, är lokal skattemyndighet,
som skall utfärda sådan skattsedel för delägare, i stället behörig.

På ett belopp för vilket betalningsskyldighet har ålagts enligt 12 eller 13 §
skall utgå restavgift enligt 58 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272). Därvid
skall bestämmelserna i 58 § 2 mom. samma lag tillämpas.

Kreditering på uppdragstagaren

16 § Ett belopp som uppdragsgivaren har innehållit enligt 5 § skall
gottskrivas uppdragstagaren som preliminär skatt för det beskattningsår då
det innehölls, även om det inte betalas in av uppdragsgivaren. Om uppdragstagaren
är handelsbolag eller annars enligt 53 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928: 370) inte skall taxeras för ersättningen, skall beloppet i
stället gottskrivas som mervärdeskatt för den redovisningsperiod då det
innehölls.

Ett belopp, som inte har innehållits men betalats in av uppdragsgivaren
eller den uppgiftsskyldige i enlighet med beslut av den lokala skattemyndigheten
eller förvaltningsdomstol, skall gottskrivas uppdragstagaren som
preliminär skatt för det beskattningsår då ersättningen betalades ut. Om
uppdragstagaren är handelsbolag eller annars enligt 53 § 2 mom. kommunalskattelagen
inte skall taxeras för ersättningen, skall beloppet i stället
gottskrivas som mervärdeskatt för den redovisningsperiod då ersättningen
betalades ut.

Ett belopp som inte har kunnat gottskrivas en uppdragstagare inom sju
år efter utgången av det kalenderår då det betalades in skall tillfalla statsverket.

Indrivning av obetalda belopp, m. m.

17 § Om en uppdragsgivare har innehållit ett belopp enligt 5 § men inte
betalat in detta i rätt tid och ordning eller är betalningsskyldig för ett
belopp enligt 12 §, får beloppet, sedan beslut om betalningsskyldighet har
meddelats, drivas in i den ordning som gäller för indrivning av skatt enligt
uppbördslagen (1953:272). Detsamma gäller om en uppgiftsskyldig är betalningsskyldig
för ett belopp enligt 13 §. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken
får äga rum utom för belopp för vilket betalningsskyldighet
ålagts med stöd av 12 §. Bestämmelserna i uppbördslagen om avkortning,
avskrivning och antagande av ackordsförslag skall också tillämpas.

Anteckningsskyldighet, revision m.m.

18 § En uppdragsgivare som är bokföringsskyldig skall ha sin bokföring
så ordnad att det av denna framgår uppdragstagarens namn och postadress,
personnummer, organisationsnummer eller registreringsnummer
till mervärdeskatt samt ersättning. Har avdrag gjorts på ersättningen enligt
5 §, skall också det avdragna beloppet framgå. Uppdragsgivare som inte är
bokföringsskyldiga skall föra motsvarande anteckningar.

En uppdragsgivare är skyldig att efter anmaning lämna uppgift om anlitade
uppdragstagare, utbetalade ersättningar och beloppen av gjorda avdrag.
Hörsammas inte anmaningen gäller bestämmelserna i 83 § uppbördslagen
(1953:272) om vite.

SkU 1982/83:5

Revision får verkställas hos en uppdragsgivare för kontroll av att bestämmelserna
om avdrag eller uppgiftsskyldighet har följts. Därvid gäller i
tillämpliga delar bestämmelserna i 56 och 58 §§ taxeringslagen (1956: 623)
om taxeringsrevision.

Behörig att besluta om anmaning, föreläggande av vite eller revision är
riksskatteverket samt den länsstyrelse och lokala skattemyndighet som får
besluta om revision hos uppdragsgivaren enligt 78 § uppbördslagen.

Regressrätt m.m.

19 § Om en uppdragsgivare eller uppgiftsskyldig har betalat ett belopp
för uppdragstagaren i enlighet med ett beslut om betalningsskyldighet på
grund av underlåtenhet att innehålla beloppet eller ett beslut om betalningsskyldighet
med stöd av 13 §. får uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige
söka detta åter av uppdragstagaren. Därvid skall till kronofogdemyndigheten
överlämnas det indrivningskvitto som har utfärdats vid betalningen
eller på annat sätt styrkas att beloppet har betalats.

Kronofogdemyndigheten får driva in beloppet hos uppdragstagaren i den
ordning som gäller för indrivning av skatt enligt uppbördslagen (1953. 272).
Uppdragstagaren skall betala restavgift enligt 58 § 1 mom. samma lag.

Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981: 130) gäller i fråga om regressfordran
enligt första stycket.

20 § Om uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige efter besvär funnits
icke vara ansvarig för ett belopp, skall länsstyrelsen återbetala det belopp
och den avgift som har betalats. På det återbetalade beloppet skall restitutionsränta
beräknas enligt 69 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272). Om
uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige står i skuld för skatt enligt
uppbördslagen, mervärdeskatt eller arbetsgivareavgift enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter, har denne dock rätt att återfå bara vad som
överstiger de obetalda skatterna eller arbetsgivaravgifterna och de räntor
eller avgifter som belöper på dessa.

21 § Om en uppdragsgivare har underlåtit att betala in ett belopp som har
innehållits eller underlåtit att innehålla ett belopp eller om en uppgiftsskyldig
är betalningsskyldig enligt 13 §, får den lokala skattemyndigheten inte
ålägga uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige betalningsskyldighet för
beloppet senare än sju år efter utgången av det kalenderår, då ersättningen
betalades ut.

Ställföreträdares betalningsskyldighet

22 § Den som i egenskap av företrädare för en uppdragsgivare, som är
juridisk person, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala
in ett innehållet belopp i rätt tid och ordning är tillsammans med uppdragsgivaren
betalningsskyldig för beloppet och den restavgift som belöper på
detta. Betalningsskyldigheten får jämkas eller efterges om det föreligger
särskilda skäl.

Talan om att ålägga betalningsskyldighet enligt första stycket skall föras
vid allmän domstol. Talan får inte väckas sedan uppdragsgivarens betalningsskyldighet
för beloppet har bortfallit enligt lagen (1982: 188) om
preskription av skaitefordringar m. m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet
får indrivning ske i den ordning som gäller för indrivning
av skatt enligt uppbördslagen (1953: 272). Därvid får införsel enligt 15 kap.
utsökningsbalken äga rum.

SkU 1982/83:5

Den som har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt första stycket får
söka beloppet åter av den juridiska personen. Därvid skall bestämmelserna
i 19 § tillämpas.

Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981: 130) gäller i fråga om regressfordringar
enligt tredje stycket.

Straff, besvär m.m.

23 § En uppdragstagare, som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet till
myndighet, uppdragsgivare eller uppgiftsskyldig lämnar oriktig uppgift om
något förhållande, som har betydelse för uppdragstagarens skyldighet att
vidkännas avdrag eller för den uppgiftsskyldiges redovisning enligt 8 §,
eller underlåter att lämna föreskriven uppgift av sådant slag, döms till
böter.

Ansvar enligt första stycket inträder ej, om gärningen är belagd med
straff i uppbördslagen (1953:272) eller i skattebrottslagen (1971:69).

I ringa fall döms inte till ansvar enligt första stycket.

24 § En uppdragsgivare, som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosätter
sin skyldighet att innehålla ett belopp för en uppdragstagare, som
inte är påförd preliminär B-skatt eller, om uppdragstagaren är juridisk
person, inte är registrerad enligt lagen (1968: 430) om mervärdeskatt, döms
till böter.

I ringa fall döms inte till ansvar enligt första stycket.

25 § En uppdragsgivare, som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter
att i föreskriven tid till länsstyrelsen betala in ett belopp som har
innehållits, döms till böter. Om gärningen rör betydande belopp eller
någon annan försvårande omständighet föreligger, döms till fängelse i
högst ett år.

I ringa fall döms inte till ansvar enligt första stycket.

26 § Den som i fall som avses i 8 § uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
lämnar oriktig uppgift eller osann försäkran döms till böter.

Ansvar enligt första stycket inträder ej, om gärningen är belagd med
straff i skattebrottslagen (1971:69).

I ringa fall döms inte till ansvar enligt första stycket.

27 § Den lokala skattemyndighetens beslut får överklagas genom besvär
hos länsrätten. Beslut enligt 6 § överklagas dock genom besvär hos länsstyrelsen.

Följande beslut av den lokala skattemyndigheten får inte överklagas:

beslut om revision,

beslut varigenom vite har förelagts.

Taxeringsnämndens beslut varigenom vite har förelagts får inte heller
överklagas.

28 § Följande beslut av länsstyrelsen får inte överklagas:

beslut som meddelats med anledning av besvär över beslut enligt 6 §,
beslut som avser sättet för redovisning eller inbetalning av ett innehållet
belopp,
beslut om revision,
beslut varigenom vite har förelagts.

Andra beslut av länsstyrelsen får överklagas hos kammarrätten genom
besvär.

SkU 1982/83:5

29 § Har riksskatteverket beslutat om revision eller föreläggande av vite,
får beslutet inte överklagas.

30 § Hos länsstyrelsen förordnat allmänt ombud som avses i 72 a § uppbördslagen
(1953: 272) skall föra det allmännas talan i mål enligt denna lag
och får hos den lokala skattemyndigheten yrka att betalningsskyldighet
enligt 12 eller 13 § åläggs uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige.

Allmänt ombud får överklaga till uppdragstagarens, uppdragsgivarens
eller den uppgiftsskyldiges förmån. Den lokala skattemyndighetens beslut
får allmänt ombud överklaga endast vad avser uppdragsgivarens eller den
uppgiftsskyldiges betalningsskyldighet enligt 12 eller 13 §.

31 § Besvär över beslut enligt denna lag inverkar inte på skyldigheten att
betala det belopp som besvären avser.

Ändras eller upphävs ett beslut, på vilket utmätning eller annan verkställighet
följt hos uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige, skall verkställigheten
såvitt möjligt återgå.

Ett beslut varigenom uppdragsgivarens eller den uppgiftsskyldiges betalningsskyldighet
har bestämts till ett lägre belopp än det allmänna ombudet
har yrkat eller medgivit, får inte föranleda återbetalning innan det har
vunnit laga kraft, om det allmänna ombudet har anmält hinder mot detta.
Om sådant hinder har anmälts får dock länsstyrelsen på ansökan medge
återbetalning. Därvid skall bestämmelserna i 49 § 2 mom. sista stycket
uppbördslagen (1953:272) om ställande av säkerhet tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas i fråga om
ersättningar som betalas ut efter ikraftträdandet.

1* Riksdagen 1982/83. 6 sami. Nr 5

SkU 1982/83:5

7 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 39 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

39 §

1 morn.2 Vid utbetalning av kontant
belopp, som för mottagaren
(arbetstagaren) utgör sådan
inkomst av tjänst som i 3 § 2 mom.
under 1 första och andra styckena
avses (lön), skall den som utbetalar
beloppet (arbetsgivaren)
göra avdrag för betalning av preliminär
A-skatt som arbetstagaren
har att betala (skatteavdrag).

1 mom. Vid utbetalning av kontant
belopp, som för mottagaren
(arbetstagaren) utgör sådan
inkomst av tjänst som i 3 § 2 mom.
under 1 första och andra styckena
avses (lön), skall den som utbetalar
beloppet (arbetsgivaren)
göra avdrag för betalning av preliminär
A-skatt som arbetstagaren
har att betala (skatteavdrag).
Bestämmelser om skyldighet att
göra avdrag i vissa fall när det utbetalade
beloppet inte utgör sådan
lön finns i lagen (1982:000) om avdrags-
och uppgiftsskyldighet beträffande
vissa uppdragsersättningar.

Har arbetstagare, vilken har att vidkännas skatteavdrag för preliminär
A-skatt, att erlägga kvarstående skatt, som har debiterats året före det år
skatteavdraget skall göras, är arbetsgivaren skyldig att vid utbetalning av
lön göra skatteavdrag även för sådan skatt. Avdragsskyldighet föreligger
dock inte, om anställningen är avsedd att vara kortare tid än en vecka. För
betalning av den kvarstående skatten skall arbetsgivaren vid varje utbetalningstillfalle
avdraga det belopp, som motsvarar så stor del av den skatt
som skall betalas under nästföljande uppbördsmånad som belöper på utbetalningstillfället
med hänsyn till antalet utbetalningstillfällen före ingången
av nämnda uppbördsmånad. Belopp, som dras av vid annat utbetalningstillfälle
än det första, skall dock avrundas till närmast lägre hela antal
kronor och återstoden dras av vid det första utbetalningstillfället.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

1 Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771.

2 Senaste lydelse 1979:489.

SkU 1982/83:5

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 37 § 1 och 2 mom. taxeringslagen (1956:623)'
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse
37 §

I morn.2 Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär
A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan anmaning
avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret
enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften Vad uppgiften

skall avse skall avse

Den på vilkens ersättning
skatteavdrag
har gjorts.

Utgiven ersättning.

8. Den som har
gjort avdrag för preliminär
A-skatt och inte
enligt annan bestämmelse
i detta moment
är skyldig att lämna
kontrolluppgift om
den ersättning på vilken
skatteavdraget
har gjorts.

Föreslagen lydelse
37 §

I mom. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär
A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan anmaning
avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret
enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vern uppgiften Vad uppgiften

skall avse skall avse

j) ersättning om vilken
uppgift skall lämnas
i självdeklaration
enligt lagen
(1982:000) om avdrags-
och uppgiftsskyldighet
beträffande
vissa uppdragsersättningar
och på vilken
avdrag inte har gjorts
enligt nämnda lag eller
enligt upphördslagen
(1953:272).

' Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.
2 Senaste lydelse 1980:74.

SkU 1982/83:5

Föreslagen lydelse

8. Den som har
gjort avdrag för preliminär
A-skatt eller avdrag
enligt lagen
1982:000) om avdrags-
och uppgiftsskyldighet
beträffande
vissa uppdragsersättningar
och inte enligt
annan bestämmelse i
detta moment är skyldig
att lämna kontrolluppgift
om den ersättning
på vilken avdraget
har gjorts.

Den för vilken avdrag
har gjorts.

Utgiven ersättning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 morn.3 Vid avlämnande av uppgifter, varom stadgas i 1 mom. skall
iakttagas följande.

Avser sådan förmån, varom i 1 mom. första och andra punkterna förmäles,
endast en del av året, skall upplysning meddelas om den tidrymd,
för vilken förmånen utgått.

1 kontrolluppgift, som upptager särskild resekostnads- och traktamentsersättning,
skall angivas beloppet av dels resekostnadsersättning och dels
traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning utgått.
Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förrättningar
inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för förrättningar
utom riket. I fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas
särskilt för förrättningar som icke varit förenade med övernattning (endagsförrättningar),
förrättningar som varit förenade med övernattning men
icke medfört vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort
(korttidsförrättningar) samt övriga resor (långtidsförrättningar). För endagsförrättningar
uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar.
Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrättningar medräknas icke
sådan endagsförrättning, som varat högst fyra timmar; förrättning som
varat mer än fyra timmar men högst tio timmar räknas som halv dag; längre
förrättning räknas som hel dag. För korttids- och långtidsförrättningar
uppgives utgiven traktamentsersättning och antal nätter övernattning
skett. De första femton dygnen av varje långtidsförrättning uppgivas såsom
korttidsförrättning. - I kontrolluppgift skall i förekommande fall
särskilt anmärkas, att arbetsgivaren utöver traktamentsersättningen, haft
utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under förrättningen.

Om skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belägen
medger det, behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna uppgift enligt
tredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom riket, endast
anmärka i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsättning för
medgivande är att ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan

3 Senaste lydelse 1981: 1319.

SkU 1982/83:5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

antagas icke komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna.
Motsvarande medgivande kan lämnas även beträffande resekostnadsersättning
för färd med allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas
endast om arbetsgivaren har ett större antal anställda, som mera regelbundet
företager tjänsteresor, och medgivandet bedömes vara utan olägenhet
för taxeringsarbetet. Medgivande får ej lämnas fåmansföretag i fråga om
uppgifter rörande företagsledaren och honom närstående personer samt
delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det kan begränsas
till viss grupp av anställda. — Ansökan om medgivande göres hos
länsstyrelsen senast den 31 oktober året före taxeringsåret. Talan mot
beslut, varigenom ansökan om medgivande avslagits eller medgivande
återkallats, föres hos riksskatteverket genom besvär som skola ha inkommit
till verket inom en månad från den dag då klaganden erhöll del av
beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke föras.

Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagares eller hans
efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften upptagas bruttolön
och vad som avdragits.

Av kontrolluppgift enligt 1 mom. första, andra eller sjunde punkten skall
framgå om arbetsgivaren har att för utgivet belopp betala arbetsgivaravgifter
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. I kontrolluppgift som nu har
sagts skall särskilt för sig tas upp representationsersättning och särskilt för
sig annan kostnadsersättning än resekostnads- och traktamentsersättning.

I kontrolluppgift skall särskilt för 1 kontrolluppgift skall särskilt för
sig upptagas sådant skatteavdrag, sig tas upp sådant avdrag som har

som skett för uttagande av prelimi- gjorts för preliminär A-skatt eller

när A-skatt. enligt lagen (1982:000) om av drags-

och uppgiftsskyldighet be träffande

vissa uppdragsersättningar.

I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt personnummer
eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften
avser. Kan personnummer inte anges för den som uppgiften avser skall
redovisas dennes födelsetid. Har den uppgiftsskyldige tilldelats särskilt
redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) skall
detta anges i stället för den uppgiftsskyidiges personnummer eller organisationsnummer.
I kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag skall anges
om personen är företagsledare eller honom närstående person eller delägare
i företaget.

Kontrolluppgift, som i 1 mom. tredje punkten sägs och som avser
pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med tjänst, skall innehålla
uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och, om
möjligt, fång varigenom äganderätten övergått samt, i förekommande fall,
den som erhållit förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift, som
avser pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst, skall innehålla uppgift
om den som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.

Kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1—3, 3 b- 3 f eller 8 skall
avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Särskild uppgiftshandling
skall lämnas för varje person.

SkU 1982/83:5

Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från
bestämmelserna i tionde stycket. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej
föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången i
fråga om kontrolluppgift till ledning vid 1984 års taxering.

Motionerna

Motion väckt med anledning av propositionen

1982/83:23 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen

1. beslutar att 13 § i förslaget till lag om avdrags- och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersättningar skall utgå samt att i 14 § orden ”eller
13” utgår,

2. beslutar att 10 § första stycket nämnda lag skall utgå,

3. beslutar att ändra beloppsgränsen i taxeringslagen 37 § 1 mom.
undantag c) till 500.

Motioner väckta under riksmötet 1980/81

1980/81:1099 (jfr 1098) av Lars Ulander m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen snarast lämnar förslag
om en skärpt kontroll av B-skattsedlar enligt intentionerna i motionen.

1980/81:1159 av Johan Olsson (c) och Sten Svensson (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder mot
svartarbete och illojal konkurrens i enlighet med vad som anförs i
motionen.

1980/81:1168 av Sten Svensson (m) och Bengt Wittbom (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder
som kan hindra den ”svarta marknaden” att fungera utan att dessa hinder
skadar seriösa företag eller principen om ett fritt näringsliv.

1980/81:1175 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförs om identifikation av begreppet rörelseidkare.

1980/81:1462 av Olof Palme m. fl. (s)
såvitt avser yrkandena

1. att riksdagen hos regeringen begär att riksskatteverket får i uppdrag att i
samråd med riksförsäkringsverket framlägga förslag

a) om ökad och förbättrad information till företag och egenföretagare om
redovisning och inbetalning av skatter och arbetsgivaravgifter (p. 1),

SkU 1982/83:5

b) om en för skatte- och avgiftsområdet gemensam tolkning av arbetstagarbegreppet
(p. 3),

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om ett effektivt
kontrollsystem för uppdragsersättningar i enlighet med vad som anförs i
motionen (p. 2),

3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som
anförts i motionen (p. 3) om behovet av

a) skärpt prövning av framställningar om B-skattsedel,

b) komplettering av taxeringsavin med uppgift om huruvida den skattskyldige
under inkomståret betalat A- eller B-skatt,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en påminnelserutin inom
uppbördssystemet i enlighet med vad som anförs i motionen (p. 7),

6. att riksdagen hos regeringen begär att utredningen (Fi 1973:01) om
säkerhetsåtgärder m. m. i skatteprocessen (USS) genom tilläggsdirektiv får i
uppdrag att med förtur redovisa den del av sitt uppdrag som avser solidariskt
betalningsansvar på skatte- och avgiftsområdet (p. 8),

7. att riksdagen beslutar om ändring i uppbördslagen (1953:272) i enlighet
med vad som anförs i motionen (p. 9),

8. att riksdagen beslutar om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av
vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. i enlighet med vad
som anförs i motionen (p. 9),

9. att riksdagen beslutar om ändring i mervärdeskattelagen (1968:430) i
enlighet med vad som anförs i motionen (p. 9),

10. att riksdagen beslutar om ändring i skattebrottslagen (1971:69) i
enlighet med vad som anförs i motionen (p. 9).

1980/81:1887 (jfr 1886) av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att hemställa hos regeringen om förslag angående utvidgad skattekontroll
av uppdragstagare i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs
beträffande förbättrad kontroll av ränteinkomster och förmögenhetsinnehav
och hemställa om förslag härom.

Motioner väckta under riksmötet 1981/82

1981/82:259 av Carl-Henrik Hermansson (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skärpning av lagen mot
skatteflykt i enlighet med vad som utvecklas i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en särskild,
parlamentariskt sammansatt kommission med uppgift att fortlöpande ställa
förslag om åtgärder mot skatteflykt och skattefusk.

SkU 1982/83:5

1981/82:388 av Åke Wictorsson (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att ändra 81 § uppbördslagen så att process för
obetalda mervärdeskatter och arbetsgivaravgifter kan ske samtidigt med
processerna om obetalda källskatter,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om skärpning av
straffskalan för återkommande betalningsbrott i fråga om källskatt.

1981/82:861 (jfr 859) av Åke Polstam (c) och Stig Josefson (c)
såvitt avser yrkandena

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om utökning av det
”motstående intressets” princip (7.2.7),

5. att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas beträffande
utfärdandet av B-skattsedlar i enlighet med vad som anförs i motionen

(7.2.5),

6. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av uppbörden av skatter
och avgifter i enlighet med vad som anförs i motionen (7.2.6).

1981/82:1581 (jfr 1578) av Lars Werner m. fl. (vpk)
såvitt avser yrkandena

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att ändra lagstiftningen så att ”grå arbetskraft”
motverkas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att införa en skärpt generalklausul mot skatteflykt samt
en parlamentarisk skatteflyktskommission.

1981/82:1673 av Jan Bergqvist (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförs i motionen om behovet av att effektivisera taxeringsorganisationen
för kontroll av rörelseidkare.

1981/82:2013 (jfr 2012) av Olof Palme m. fl. (s)
såvitt avser yrkande

1. att riksdagen antar följande förslag till lag om ändring i lagen (1980:865)
mot skatteflykt.

SkU 1982/83:5

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:865) mot skatteflykt

Härigenom föreskrivs att 1-3 §§ lagen (1980:865) mot skatteflykt skall ha

nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna lag gäller i fråga om taxering
till kommunal inkomstskatt,
statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,
utskiftningsskatt och
ersättningsskatt.

Vid taxeringen skall hänsyn ej tas till
rättshandling som har företagits av
den skattskyldige eller av juridisk
person, vars inkomst helt eller delvis
beskattas hos den skattskyldige, om
rättshandlingen är led i ett förfarande
som innebär att skattebestämmelser
kringgås.

Ett förfarande skall anses innebära
att skattebestämmelse kringgås om

1. förfarandet, med hänsyn till det
ekonomiska resultat som - bortsett
från beskattningen - har uppnåtts
genom förfärandet, framstår som en
omväg i förhållande till det närmast
till hands liggande förfarandet,

2. förfarandet medför en icke oväsentligskatteförmån
som med hänsyn
till omständigheterna kan antas ha
utgjort det avgörande skälet för förfarandet
och

3. en taxering på grundval av
förfarandet skulle strida mot grunderna
för bestämmelsen i fråga eller
för de bestämmelser som skulle tilllämpas
om förfarandet lades till
grund för taxeringen.

Om 2 § tillämpas skall taxeringen
ske som om den skattskyldige hade
valt det närmas! till hands liggande
förfarande som avses i 2 § andra
stycket I. Om en sådan grund för
taxeringen skulle leda till oskäligt

Motionärernas förslag

Denna lag gäller i fråga om kommunal
inkomstskatt, statlig inkomstskatt,
statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt
och ersättningsskatt.

Företar skattskyldig rättshandling
som, ensam eller tillsammans med
annan rättshandling i vilken har
direkt eller indirekt medverkar, bereder
honom en inte oväsentlig skatteförmån
i strid mot lagstiftningens
grunder och är det på grund av
omständigheterna sannolikt att förmånen
utgör hans huvudsakliga fördel
av rättshandlingen, skall skatten
eller taxeringen inte bestämmas på
grundval av rättshandlingen.

Om 2 § tillämpas skall skatten eller
taxeringen bestämmas på grundval
av den närmast till hands liggande
rättshandling som, bortsett frän
skatteförmånen, skulle ha givit samma
ekonomiska resultat. Om ett

SkU 1982/83:5

Nuvarande lydelse

Motionärernas förslag

resultat, skall taxeringen bestämmas sådant förfarande inte kan tillämpas

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas på
rättshandlingar som företagits under tiden därefter och till och med den 31
december 1985.

Skrivelse

Med anledning av motion 1980/81:1175 har en skrivelse inkommit från
Sveriges handelsagenters förbund.

till skäligt belopp.

eller skulle leda till oskäligt resultat,
skall skatten eller taxeringen bestämmas
till skäligt belopp.

SkU 1982/83:5

Utskottet

Avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande grå arbetskraft

De sedan länge kända problemen i fråga om den s. k. grå arbetskraften
koncentrerar sig framför allt till mer eller mindre tillfälliga anställningar och
uppdrag av olika slag där uppdragsgivaren och uppdragstagaren ofta har ett
gemensamt intresse av att undandra de ersättningar som utgår från
inkomstskatt, arbetsgivaravgift och mervärdeskatt. Att möjligheterna att
uppdaga och effektivt ingripa mot skattefusk här är begränsade följer redan
av att systemet med kontrolluppgifter inte fungerar tillfredsställande i sådana
situationer. En annan väsentlig brist är att ansvar för uppdragstagarens
skatter kan utkrävas av uppdragsgivaren endast i speciella fall, nämligen om
denne är att anse som huvudarbetsgivare och uppdragstagaren inte har
B-skatt.

De åtgärder som nu föreslås i propositionen är inriktade på ersättningar
om minst 500 kr. för arbeten som utförs på mark eller byggnad, skog eller
annan växtlighet. Förslaget gäller också beträffande vissa andra arbeten som
utförs för uppdragsgivarens rörelse på hans arbetsplats eller som avser
godstransporter. Förslaget innebär bl. a. att en uppdragsgivare som inte är
huvudarbetsgivare under vissa förhållanden skall göra skatteavdrag med 50
% av ersättningen för sådana uppdrag. Avdragsskyldighet föreligger inte om
uppdragstagaren utfärdar en faktura som innehåller uppgifter bl. a. om att
han skall betala B-skatt eller - beträffande juridisk person - att uppdragstagaren
är registrerad till mervärdeskatt. Undantag gäller också för uppdrag
som utförs av staten eller av kommun.

Beträffande uppdrag som utförs på schablontaxerade villor och för
lägenheter i bostadsföreningar eller bostadsaktiebolag föreslås att den som är
deklarationsskyldig skall lämna uppgift i självdeklarationen om ersättningar
av nyss angivet slag. Om någon ersättning inte har betalats ut under året skall
en försäkran lämnas härom.

Småhusägare - frånsett juridiska personer - och lägenhetsägare blir
däremot inte skyldiga att göra skatteavdrag på uppdragsersättningar. En
annan skillnad är att uppgiftsskyldigheten inträder även om uppdragsgivaren
är huvudarbetsgivare och även om uppdragstagaren är skyldig att betala
B-skatt eller är registrerad till mervärdeskatt. Undantaget för uppdrag som
utförs av staten eller av kommun gäller inte heller här.

Den som underlåter att fullgöra den föreslagna avdrags- eller uppgiftsskyldigheten
skall kunna åläggas betalningsansvar för uppdragstagarens
skatter intill 50 % av ersättningen och kan dessutom ådra sig straffansvar.
Vidare kan nämnas att en villaägare eller lägenhetsägare som inte fullgör sin
uppgiftsskyldighet skall påföras en särskild avgift om 100 kr. eller-om han
inte hörsammat en anmaning att fullgöra sin skyldighet - 200 kr.

SkU 1982/83:5

I den med anledning av propositionen väckta motionen 1982/83:23 av Knut
Wachtmeister m. fl. (m) åberopar motionärerna att riksdagen år 1979 begärt
en utredning om möjligheterna att genom ändrade regler för villaschablonen
uppnå förbättringar av inkomstredovisningen och underlaget härför. Till
dess att ett system med avdragsrätt för reparationer på småhus har införts är
motionärerna beredda att acceptera en uppgiftsskyldighet för småhusägarna.
De anser emellertid att småhusägarna inte skall kunna åläggas betalningsskyldighet
för uppdragstagarens skatteskulder. Enligt deras uppfattning är
det inte heller rimligt att en uppdragsgivare som underlåtit att lämna en
uppgift i sin självdeklaration om uppdrag av detta slag skall kunna påföras en
avgift utan att han särskilt anmanats att lämna uppgiften.

Utskottet vill först konstatera att bred enighet råder om det grundläggande
syftet att motverka skatteundandraganden i olika former. En rad åtgärder i
denna riktning har genomförts sedan en följd av år tillbaka, och det nu
aktuella förslaget är ytterligare ett steg på denna väg. Förslagen i
propositionen är enligt utskottets mening ägnade att minska benägenheten
att anlita grå arbetskraft inom vissa sektorer där behovet av motåtgärder
blivit påträngande. Med det anförda och då de föreslagna bestämmelserna
även i övrigt får anses ändamålsenliga biträder utskottet i princip förslagen i
propositionen.

Samtidigt vill utskottet framhålla att även andra åtgärder erfordras för att
möta problemen. Utskottet återkommer härtill i det följande i samband med
behandlingen av vissa motioner från tidigare riksmöten.

Den i motion 1982/83:23 aktualiserade tanken på att ändra villaschablonen
i syfte att förbättra skattekontrollen förs fram även i två andra motioner.
Utskottet tar upp denna fråga senare men vill här konstatera att eventuella
ändringar av villaschablonen kräver ingående överväganden rörande
bostadsbeskattningens utformning. Som departementschefen konstaterar
står denna väg alltså inte öppen för att åstadkomma snara förbättringar av
kontrollen. Utskottet anser därför att uppgiftsskyldigheten för villaägarna
bör förstärkas. Betydelsen av att de uppgifter som lämnas är sanningsenliga
är enligt departementschefens uppfattning så stor att den som lämnar en
oriktig uppgift - eller trots anmaning underlåter att lämna uppgift - bör göras
ekonomiskt ansvarig om ersättningen därigenom undgår beskattning. Med
hänsyn till den allmänna bakgrunden till förslaget instämmer utskottet i
denna uppfattning. Det bör också framhållas att betalningsskyldigheten skall
kunna efterges om felaktigheten kan anses ursäktlig.

Utskottet har inte heller något att erinra mot att en särskild avgift om 100
kr. eller i vissa fall 200 kr. påförs den som underlåter att lämna föreskrivna
uppgifter i sin självdeklaration.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i dessa delar och
avstyrker motion 1982/83:23 yrkandena 1 och 2.

SkU 1982/83:5

Den som äger en annan fastighet än jordbruksfastighet är skyldig att lämna
kontrolluppgift på ersättningar som uppgår till minst 300 kr. För att undvika
ett dubbelt uppgiftslämnande föreslås i propositionen att kontrolluppgift i
regel inte skall behöva lämnas i fråga om ersättningar som omfattas av den
nya uppgiftsskyldigheten.

Ett tredje yrkande i motion 1982/83:23 är att den angivna beloppsgränsen
300 kr. för kontrolluppgifter höjs till 500 kr., vilket enligt motionärernas
uppfattning är en naturlig konsekvens av förslaget i propositionen.

Utskottet medger att det kan förefalla svårbegripligt att villaägarna i
fortsättningen skall lämna uppgifter i sina deklarationer om ersättningar på
minst 500 kr. och vanliga kontrolluppgifter om ersättningar mellan 300 och
500 kr. Denna lösning bör enligt utskottets uppfattning ses som ett
provisorium i avvaktan på en allmän översyn av reglerna om kontrolluppgifter.
En sådan granskning torde för övrigt ligga inom ramen för den nyligen
påbörjade översynen av taxeringsförfarandet och skatteprocessen (Dir.
1982:24). Med hänsyn härtill och till att motionärerna inte har anfört något
skäl för sitt förslag att höja den aktuella beloppsgränsen även för andra
fastighetsägare än villaägare avstyrker utskottet motion 1982/83:23 även i
denna del (yrkande 3).

Ett av förslagen i propositionen innebär att avdrag inte skall medges vid
beskattningen för den betalningsskyldighet som kan åläggas en uppdragsgivare
i vissa fall. Särskiloa bestämmelser härom bör i enlighet med mönstret
för likartade fall tas in i 20 § kommunalskattelagen. Utskottet kommer
senare i höst att föreslå att detta regleras i samband med vissa andra aktuella
ändringar i samma lagrum. Beträffande den föreslagna lagstiftningen i övrigt
har utskottet inte något att erinra.

Arbetstagarbegreppet m. m.

Gränsdragningen mellan anställningsförhållanden och självständig verksamhet
med karaktär av rörelse kan ibland medföra problem. Frågan har
betydelse bl. a. för frågan om betalningsskyldigheten för arbetsgivaravgifter,
om uppdragsgivaren är skyldig att göra skatteavdrag m. m. och om
mervärdeskatt skall utgå. De problem som detta i vissa fall kan innebära även
för lojala skattebetalare berörs inte av förslagen i propositionen.

Frågan tas upp i två av de motioner som utskottet behandlar i detta
betänkande. I motion 1980/81:1175 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkas-i
anslutning till det utredningsförslag som ligger till grund för propositionen -att gränsdragningen underlättas på så sätt att en uppdragstagare som är
registrerad till mervärdeskatt alltid skall betraktas som självständig rörelseidkare.
Yrkande 1 i motion 1980/81:1462 av Olof Palme m. fl. (s) innebär att
riksförsäkringsverket och riksskatteverket i samråd skall lägga fram förslag

SkU 1982/83:5

till en förbättrad information till företagen och en gemensam tolkning av
arbetstagarbegreppet.

I anslutning till den förstnämnda motionen har Sveriges handelsagenters
förbund i en skrivelse till utskottet framhållit de problem som gränsdragningsfrågan
kan medföra för huvudagenter och deras underagenter.

Utskottet kan instämma i syftet att åstadkomma ett mera enhetligt
arbetsgivarbegrepp. Denna fråga ingår i socialavgiftsutredningens (S
1981:04) uppdrag, och utredningens förslag kan väntas inom något år. Det
bör framhållas att riksförsäkringsverket och riksskatteverket givetvis bör
ägna fortsatt uppmärksamhet åt problemen på detta område och att en ökad
enhetlighet i domstolarnas praxis torde kunna uppnås genom den enhetliga
instansordning som genomförts våren 1982. I fortsättningen skall även mål
om arbetsgivaravgifter prövas av kammarrätt och regeringsrätten.

Med hänvisning till det utredningsarbete som pågår på detta område
avstyrker utskottet motionerna 1980/81:1175 och 1980/81:1462 yrkande 1.

Skärpt B-skattekontroll m. m.

I motionerna 1980/81:1099 av Lars Ulander m. fl. (s), 1980/81:1462 av Olof
Palme m. fl. (s) och 1981/82: 861 av Åke Polstam (c) och Stig Josefson (c)
yrkar motionärerna en skärpt kontroll i fråga om B-skattsedlar.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det så långt som möjligt bör
undvikas att de skattskyldiga genom missvisande uppgifter kan erhålla en
B-skattsedel och därigenom undgå skatteavdrag som rätteligen bör göras.
Det är givetvis av vikt att frågan om B-skatt omprövas om det finns anledning
att anta att någon som har fått en sådan skattsedel därigenom får möjlighet
att undandra skatt. Enligt vad utskottet erfarit uppmärksammas denna fråga
av uppbördsmyndigheterna och inom riksskatteverket. Utskottet vill framhålla
att ökade satsningar på en sådan kontroll framstår som särskilt
motiverade mot bakgrund av att de åtgärder mot den grå arbetskraften som
utskottet nyss behandlat i första hand riktar sig mot enskilda personer som
inte har B-skatt. Med hänsyn härtill kan det också finnas anledning att
undersöka om uppbördslagens regler om B-skatt i alla delar är lämpligt
utformade, en fråga som f. n. övervägs inom regeringskansliet.

Regeringen har förutskickat att den kommer att intensifiera kampen mot
skatteflykt, skattefusk och ekonomisk brottslighet och tillsätta en särskild
kommission för detta ändmål. Regeringen har också aviserat att särskilda
resurser kommer att avsättas för en förbättrad kontroll av preliminärskatten.
De nu aktuella frågorna kommer således att beaktas av regeringen utan
någon särskild framställning från riksdagens sida. Någon åtgärd med
anledning av motionerna är därför inte påkallad. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motionerna 1980/81:1099,1980/81:1462 yrkande
3 a och 1981/82:861 yrkande 5.

SkU 1982/83:5

I den nyssnämnda motionen 1980/81:1462 yrkas också att taxeringsavin till
taxeringsnämnderna skall kompletteras med uppgift om den skattskyldige
haft A- eller B-skatt. Denna åtgärd har numera genomförts, varför utskottet
avstyrker motionen i denna del (yrkande 3 b).

Vissa lagstiftningsfrågor rörande uppbördsbrott m. m.

De lagstiftningsfrågor som tas upp i yrkandena 6-10 i motion 1980/81:1462
av Olof Palme m. fl. (s) och 1981/82:388 av Åke Wictorsson (s) kommer
enligt uppgifter som utskottet inhämtat att tas upp med förtur av regeringen.
Hit hör frågor om solidariskt betalningsansvar inom den skattskyldiges familj
för skatter m. m., förlängning av preskriptionstiden för uppbördsbrott,
kriminalisering av underlåtenhet att betala arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt,
skatteskärpning för grovt försvårande av skattekontroll, samordning
av processerna om obetalda mervärdeskatter, arbetsgivaravgifter och
källskatter samt straffskärpning för återkommande betalningsbrott i fråga
om källskatt.

Enligt utskottets uppfattning bör regeringens ställningstaganden avvaktas
innan riksdagen går in på en närmare prövning av dessa frågor. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna i dessa delar, i den mån de
inte är tillgodosedda.

Skatteflyktsklausulen m. m.

Yrkanden om skärpningar av skatteflyktsklausulen framställs i motionerna
1981/82:259 av C.-H. Hermansson (vpk), 1981/82:1581 av Lars Werner
m. fl. (vpk) yrkande 2 och 1981/82:2013 av Olof Palme m. fl. (s) yrkande 1.
De skäl som motionärerna anför till stöd för sina yrkanden torde komma att
aktualiseras utan särskild framställan från riksdagens sida i det arbete som
f. n. pågår inom regeringen på en lagrådsremiss i frågan. Enligt utskottets
uppfattning bör regeringens kommande ställningstaganden avvaktas innan
riksdagen går in på en prövning av denna fråga. De båda förstnämnda
motionerna innehåller också yrkanden om tillsättandet av en skatteflyktskommission,
ett yrkande som enligt vad utskottet anfört ovan kommer att
tillgodoses. I den mån yrkandena i dessa tre motioner inte därmed är
tillgodosedda avstyrker utskottet desamma.

Övriga yrkanden angående kontrollfrågor

Motionerna 1980/81:1168 av Sten Svensson (m) och Bengt Wittbom (m),
1980/81:1887 av Lars Wemer m. fl. (vpk) yrkande 1 och 1981/82:1581 också
av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkande 1 innehåller allmänna krav på åtgärder

SkU 1982/83:5

mot den grå eller svarta marknaden. Dessa motionsyrkanden är enligt
utskottets uppfattning tillgodosedda genom förslagen i propositionen och de
åtgärder som enligt vad utskottet nyss anfört planeras inom kort. Detsamma
gäller yrkandet i motion 1981/82:1673 av Jan Bergqvist (s) om en effektivare
kontroll av rörelseidkare. Yrkande 2 i den nämnda motionen 1980/81:1887
avseende en vidgad kontroll av räntor m. m. är delvis tillgodosett genom de
nya regler i detta hänseende som genomfördes hösten 1981 (prop.
1981/82:73, SkU 1981/82:21). Frågan hur kontrollen av räntor m. m. skall
kunna förbättras ytterligare undersöks enligt vad utskottet erfarit f. n. inom
budgetdepartementet. Något särskilt initiativ från riksdagens sida påkallas
därför inte nu, varför utskottet avstyrker motionerna i dessa delar.

I motion 1980/81:1462 av Olof Palme m. fl. (yrkande 2) föreslås en
utredning om ett effektivt kontrollsystem för uppdragsersättningar genom
ändrade regler bl. a. för den statliga upphandlingen.

Utskottet har inhämtat att regeringen inom kort kommer att utfärda nya
regler som syftar till att förhindra att företag som inte betalar skatter och
allmänna avgifter på föreskrivet sätt anlitas som leverantörer till det
allmänna. Eftersom syftet även med detta motionsyrkande därmed torde
vara tillgodosett avstyrker utskottet motionen även i denna del.

Yrkande 2 i motion 1981/82:861 av Åke Polstam (c) och Stig Josefson (c)
innehåller krav på en utredning av ”det motstående intressets princip”.
Motionärerna anser att man bör undersöka om inte skattekontrollen bör
kunna förbättras genom att privatpersoner i ökad utsträckning medges
avdrag vid beskattningen för vissa utgifter, t. ex. i fråga om villor, och
därigenom får ett direkt intresse av att redovisa inköp av material och utgivna
arbetslöner. Frågan tas upp också i motion 1980/81:1159 av Johan Olsson (c)
och Sten Svensson (m). De skäl som motionärerna åberopar har f. ö. legat till
grund för motion 1982/83:23 som utskottet redan har behandlat i det
föregående.

Utskottet begärde vid sin prövning av motsvarande fråga 1979 (SkU
1978/79:61) en utredning om möjligheterna att genom ändrade regler för
villabeskattningen uppnå förbättringar av inkomstredovisningen och underlaget
härför men framhöll samtidigt att frågan torde vara förenad med
åtskilliga problem. Förslaget har därefter diskuterats i den promemoria som
ligger till grund för den nu aktuella propositionen och vid remissbehandlingen.
Departementschefen anför bl. a. (s. 28) att ett sådant system innebär en
ändring med så omfattande konsekvenser att frågan bör övervägas i ett större
perspektiv tillsammans med andra avvägningsfrågor med anknytning till
bostadsbeskattningen. Utskottet har för sin del inte något att erinra mot att
så sker men finner inte skäl att förorda någon förnyad framställning från
riksdagen i denna fråga. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1981/82:861 yrkande 2 och 1980/81:1159 i motsvarande del.

SkU 1982/83:5

De förslag i övrigt som läggs fram i den sistnämnda motionen syftar till att
motverka svartarbete och illojal konkurrens genom en marginalskattereform,
en bättre skatte- och avgiftskontroll, en allmän företagsregistrering
och information till allmänheten om seriösa företag m. m. En allmän
företagsregistrering har redan genomförts i riksskatteverkets databas. Med
hänvisning härtill och till vad utskottet anfört i det föregående finner utskottet
att motionen redan är i allt väsentligt tillgodosedd. Utskottet avstyrker
således motion 1980/81:1159 även i dessa delar.

Betalningspåminnelse vid smärre dröjsmål

I detta betänkande behandlar utskottet också två motionsyrkanden
rörande rutinerna vid smärre dröjsmål med skatteinbetalningarna. Det s. k.
RS-projektet föreslog 1977 att ett påminnelseförfarande skulle införas inom
uppbördssystemet. Först om den skattskyldige inte betalade inom den tid
som föreskrevs i påminnelsen skulle skatten bli restförd. I motionerna
1980/81:1462 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas att detta förslag genomförs
(yrkande 5). Även motion 1981/82:861 av Åke Polstam (c) och Stig Josefson
(c) innehåller ett yrkande om ett sådant påminnelseförfarande (yrkande 6).
Utskottet har inhämtat att riksskatteverket numera har utarbetat rutiner för
påminnelseförfarandet och att åtgärderna kommer att genomföras i mars
1983. Eftersom detta kommer att ske utan någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida, avstyrker utskottet motionerna i angivna delar i den mån de
inte är tillgodosedda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande grå
arbetskraft

att riksdagen med avslag på motion 1982/83:23 och med bifall
till proposition 1982/83:11 i nu aktuella delar antar de vid
propositionen fogade förslagen till

a) lag om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa
uppdragsersättningar,

b) lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

c) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2. beträffande arbetstagarbegreppet m. m.
att riksdagen avslår

a) motion 1980/81:1175,

b) motion 1980/81:1462 yrkande 1,

SkU 1982/83:5

3. beträffande skärpt B-skattekontroll m. m.
att riksdagen avslår

a) motionerna 1980/81:1099, 1980/81:1462 yrkande 3 a och
1981/82:861 yrkande 5,

b) motion 1980/81:1462 yrkande 3 b,

4. beträffande vissa lagstiftningsfrågor rörande uppbördsbrott
m. m.

att riksdagen avslår

a) motion 1980/81:1462 yrkandena 6-10,

b) motion 1981/82:388,

5. beträffande skatteflyktsklausulen m. m.
att riksdagen avslår

a) motionerna 1981/82:259 och 1981/82:1581 yrkande 2,

b) motion 1981/82:2013 yrkande 1,

6. beträffande övriga yrkanden angående kontrollfrågor
att riksdagen avslår

a) motionerna 1980/81:1168, 1980/81:1887 yrkande 1 och
1981/82:1581 yrkande 1,

b) motion 1980/81:1462 yrkande 2,

c) motion 1980/81:1887 yrkande 2,

d) motion 1981/82:861 yrkande 2 och 1980/81:1159 i motsvarande
del,

e) motion 1980/81:1159 i övrigt,

f) motion 1981/82:1673,

7. beträffande betalningspåminnelse vid smärre dröjsmål

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:1462 yrkande 5 och
1981/82:861 yrkande 6, i den mån yrkandena inte är tillgodosedda
genom vad utskottet anfört.

Stockholm den 9 november 1982

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Valter Kristenson (s)*, Stig Josefson (c),
Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle
Westberg i Hofors (s), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Björn
Molin (fp)*, Anita Johansson (s) och Ewy Möller (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1982/83:5

Reservation

Avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande grå arbetskraft (morn. 1)

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren, Karl Björzén
och Ewy Möller (alla m) har

dels anfört följande:

Vi instämmer helt i målsättningen att så långt som möjligt minska s. k.
svartarbete och användningen av grå arbetskraft. När det gäller småhusägare
och lägenhetsägare anser vi dock att man bort gå andra vägar än som föreslås
i propositionen. Som framhålls i motion 1982/83:23 av Knut Wachtmeister
m. fl. (m) har riksdagen - bl. a. efter moderata initiativ - uppdragit åt
regeringen att utreda frågan om införande av avdragsrätt för reparationer på
schablontaxerade småhus. I likhet med motionärerna anser vi att en sådan
avdragsrätt innebär ett tillräckligt motiv för småhusägaren att ta kvitto på
utfört arbete och på så vis möjliggöra avdrag i deklarationen. Ett sådant
system innebär att en omfattande kontrollapparat inte behöver byggas
upp.

Till dess att ett system med avdragsrätt för reparationer på småhus har
införts är vi beredda att acceptera en uppgiftsskyldighet för småhusägaren. I
likhet med motionärerna anser vi emellertid att småhusägaren inte skall
kunna åläggas betalningsskyldighet för uppdragstagarens skatteskulder på
det sätt som föreslås i propositionen. Vi instämmer också i uppfattningen att
det inte kan anses rimligt att utan vidare påföra en avgift av 100 kr. för den
som har förbisett att lämna en sådan uppgift eller försäkran i sin
självdeklaration som nu föreskrivs.

För att undvika dubbelt uppgiftslämnande i form av kontrolluppgifter och
uppgifter i självdeklarationen om samma sak föreslås i propositionen
undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgifter i de fall som omfattas
av den nya uppgiftsskyldigheten. Som förslaget utformats skall villaägarna i
fortsättningen lämna kontrolluppgifter endast på småbelopp under 500 kr.
För att undvika att bestämmelserna blir alltför svårförståeliga bör - som
framhålls i motionen - denna olikformighet rättas till genom att beloppsgränsen
300 kr. i 37 § taxeringslagen höjs till 500 kr.

Med det anförda tillstyrker vi motion 1982/83:23.

dels ansett att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:23 och med avslag på
proposition 1982/83:11 i motsvarande delar antar de vid
propositionen fogade, nu aktuella förslagen till

a) lag om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa
uppdragsersättningar med de ändringar att 10 § första stycket
och 13 § utgår samt att härav föranledda redaktionella
ändringar vidtas i ingressen och: de följande paragraferna,

SkU 1982/83:5

b) lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

c) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med den
ändringen att 37 § 1 mom. 1 a) undantag c) erhåller följande
såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

37 § 1 mom. 1 a)

Undantag:

c) ersättning och förmån till någon
i anledning av tillfälligt arbete å
annan fastighet än jordbruksfastighet,
om vad som sammanlagt utgivits
har ett lägre värde än 300 kronor för
hela året och det icke utgör avdragsgill
omkostnad i förvärvskällan
rörelse

c) ersättning och förmån till någon
i anledning av tillfälligt arbete å
annan fastighet än jordbruksfastighet,
om vad som sammanlagt utgivits
har ett lägre värde än 500 kronor för
hela året och det icke utgör avdragsgill
omkostnad i förvärvskällan
rörelse

Särskilda yttranden

1. Skatteflyktsklausulen mom. 5

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren, Karl Björzén
och Ewy Möller (alla m) anför:

Den skatteflyktsklausul som infördes genom riksdagsbeslut hösten 1980 är
tidsbegränsad och gäller i fråga om rättshandlingar som företas under åren
1981-1985. Den skall mot slutet av perioden utvärderas från rättssäkerhetssynpunkt.

Det är viktigt att lagstiftningen i detta avseende verkligen blir föremål för
en omfattande utvärdering och att någon förändring i skärpande syfte inte
vidtas under lagstiftningens nuvarande giltighetstid.

2. Vissa kontrollfrågor mom. 6 d

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren, Karl Björzén
och Ewy Möller (alla m) anför:

I motion 1981/82:861 av Åke Polstam (c) och Stig Josefson (c) krävs en
utredning av ”det motstående intressets princip”. Motionärerna anser att
man bör undersöka om inte skattekontrollen kan förbättras genom att
privatpersoner i ökad utsträckning medges avdrag vid beskattningen för vissa
utgifter och därigenom får ett direkt intresse av att redovisa inköp av material
och utgivna arbetslöner.

SkU 1982/83:5

Utskottet har redan tidigare begärt en sådan utredning vad gäller
villabeskattningen. Från moderat håll har vi sedan länge yrkat avdrag för
nödvändiga och styrkta kostnader för barntillsyn då föräldrarna förvärvsarbetar.
En sådan avdragsrätt skulle möjliggöra en mer marknadsmässig
ersättning för det barnavårdande arbetet och samtidigt leda till att skatt och
sociala avgifter i betydligt större utsträckning skulle komma att betalas in. En
utredning om en sådan avdragsrätt för barntillsynskostnader bör lämpligen
ske i samband med en allsidig utredning av familjebeskattningen.