Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

om åtgärder mot diskriminering av handikappade

Betänkande 1981/82:UU8

UU 1981/82:8

Utrikesutskottets betänkande
1981/82:8

om åtgärder mot diskriminering av handikappade
Motionen

I motion 1980/81:1200 av Gunnel Jonäng (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder och agerande i internationella fora i syfte att
förhindra diskriminerande lagstiftning enligt vad som anförts i motionen.

Motionären redovisar ett tyskt rättsfall, i vilket en resebyrå ålades att
återbetala en del av resekostnaderna för en person som ansåg sig ha blivit
besvärad av att behöva bo på samma hotell som handikappade gäster.
Rättsfallet kan få prejudicerande betydelse och medföra svårigheter för
andra handikappade att bo på utländska turisthotell, menar motionären
och kräver internationella åtgärder som förhindrar diskriminerande lagstiftning.

Bakgrund

En tysk medborgare deltog 1976 i en sällskapsresa till Grekland och
bodde därvid på samma hotell som en grupp handikappade svenska ungdomar.
Efter sin hemkomst krävde resenären kompensation av sin resebyrå
bland annat för den nedsättning av semesterresans värde som hon ansåg
att närvaron av de handikappade medfört. Landsrätten i Frankfurt arn
Main — som var målets andra instans — tillerkände i februari 1980 den
klagande nedsättning av resans pris.

Domstolsutslaget väckte betydande uppmärksamhet i Förbundsrepubliken
och i andra länder, eftersom det kunde befaras få prejudicerande
verkan och leda till att researrangörer avböjde deltagande från handikappade
i sällskapsresor. Som svar på en fråga i tyska förbundsdagen framhöll
förbundsregeringen att den av konstitutionella skäl var förhindrad att
kommentera själva domen men att man inte delade farhågorna att denna
dom i ett enskilt fall skulle kunna leda till en diskriminering av handikappade
i detta avseende. Förbundsregeringen gav också uttryck för sin beslutsamhet
att på olika sätt arbeta för de handikappades likaberättigande.

I den svenska riksdagen blev domen den 9 juni 1980 föremål för en fråga,
på vilken dåvarande justitieminister Håkan Winberg svarade att den tyska
domstolens inställning verkade främmande för svenskt tänkesätt. De
svenska domstolarnas självständighet gjorde det emellertid omöjligt för
justitieministern att uttala sig om hur svenska domstolar skulle ställa sig i
mål av detta slag. Ett liknande svar lämnades av justitieminister Winberg
som svar på en fråga i Nordiska rådet den 6 mars 1981.

1 Riksdagen 1981182. 9 sami. Nr 8

UU 1981/82:8

2

Det finns inga internationella konventioner som synes direkt tillämpliga
på ifrågavarande fall, även om diskriminering av handikappade kan sägas
strida mot andan i såväl FN:s konvention om medborgerliga och politiska
rättigheter som Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.
Detta hindrar inte att frågan om handikappades lika rättigheter uppmärksammats
även i internationella sammanhang. OECD:s turistkommitté har
efter framställning från den svenska handikapprörelsen behandlat frågan
om handikappades rättighet att på lika villkor delta i sällskapsresor och
gjort ett uttalande som syftar till att förhindra diskriminering i sådana fall.
Även Europarådets parlamentariska församling har i en rekommendation
till medlemsregeringarna tagit upp de handikappades situation. I ett anförande
i anslutning till debatten om denna rekommendation erinrades från
svenskt håll särskilt om den oro som den tyska domen förorsakat i Sverige
och andra länder.

Slutligen har FN:s generalförsamling fastslagit de handikappades rättigheter,
bland annat i två deklarationer år 1975 om mentalt och fysiskt
handikappade personer samt i de resolutioner som föregått utropandet av
år 1981 som det internationella handikappåret.

Inom ramen för handikappåret utarbetar en FN-kommitté en aktionsplan
för arbetet för de handikappade, vilken skall antas av nästa års
generalförsamling. I denna aktionsplan skall ges anvisningar och rekommendationer
syftande till att säkerställa de handikappades fullständiga och
likaberättigade deltagande i samhällslivet.

Utskottet

Under senare år har de mentalt och fysiskt handikappades villkor rönt
en ökande uppmärksamhet, även internationellt. FN och flera av dess
underorgan sysslar med frågan, bl. a. inom ramen för det pågående handikappåret.

Regeringen har tillsatt en särskild beredningsgrupp med företrädare för
myndigheter och enskilda organisationer för att för svenskt vidkommande
förbereda och genomföra handikappåret. Även i Sveriges bilaterala samarbete
med utvecklingsländerna intar bistånd på handikappområdet numera
en alltmer framträdande plats.

Även om diskriminering av handikappade kan sägas stå i strid med
andan i de internationella konventionerna om skydd för mänskliga rättigheter,
är det enligt utskottets mening uppenbart att det är önskvärt med
mer preciserade internationella regler och riktlinjer till skydd för handikappades
rättigheter. Debatten i Sverige och andra länder efter det uppmärksammade
tyska domslutet tycks också visa att det i den allmänna opinionen
och bland regeringarna finns gehör för ett bättre rättsskydd för handikappade.

UU 1981/82:8

3

Sverige har för sin del aktivt tagit del i arbetet på att inom FN under
handikappåret utforma ett aktionsprogram rörande de handikappade. Ett
utkast till sådant program föreligger nu och har utsänts för vidare bearbetning
till FN:s medlemsregeringar. Utskottet förutsätter att den svenska
regeringen verkar för att handlingsprogrammet, som skall antas av FN:s
generalförsamling år 1982, får ett sådant innehåll att det även tillgodoser
kravet på handikappades rätt och möjligheter att delta på lika villkor i
arrangerade resor.

Det är också angeläget att regeringen i de andra sammanhang där den
bedömer det möjligt förespråkar ett förstärkt internationellt rättsskydd för
handikappade.

Med hänvisning till vad som här anförts får utskottet anse motion 1980/
81:1200 besvarad.

Utskottet hemställer

att riksdagen förklarar motion 1980/81:1200 besvarad med vad utskottet
anfört.

Stockholm den 10 november 1981

På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m), Torsten
Bengtson (c), Sture Palm (s), Linnea Hörlén (fp), Olle Göransson (s),
Ingrid Sundberg (m), Gunnel Jonäng (c), Sture Ericson (s), Per-Olof
Strindberg (m), Sture Korpås (c), Carl Lidbom (s), Rune Ångström (fp),
Maj-Lis Lööw (s), Anita Modin (s) och Inga-Britt Johansson (s).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981

■■ .< . å -

J . .

• T<h

'

'

*

Tillbaka till dokumentetTill toppen