Om åtgärder med anledning av kärnkraftsolyckan i Tiernobyl (Betänkande 1985/86:NU37 Näringsutskottet)

Näringsutskottets betänkande
1985/86:37 fåjf

om åtgärder med anledning av kärnkraftsolyckan i
Tiernobyl

J J 1985/86:37

Ärendet

I detta betänkande behandlas två motioner som har väckts med anledning av
den kärnkraftsolycka som i slutet av april 1986 har inträffat i Tjernobyl i
Sovjetunionen.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av statssekreteraren för
energifrågor i industridepartementet Rolf Annerberg och generaldirektör
Hans Rode, statens energiverk.

Sammanfattning

I två motioner (c; vpk), som har väckts med anledning av kärnkraftsolyckan i
Tjernobyl i Sovjetunionen, begärs att en preciserad avvecklingsplan för
kärnkraften skall upprättas omgående och att kärnkraftverket i Barsebäck
och kärnkraftsaggregatet Ringhals 2 skall vara de anläggningar som avvecklas
först. Utskottet avstyrker motionsyrkandena med hänvisning till den
utvärdering av kärnkraftsolyckan och dess effekter för det svenska kärnkraftsprogrammet
som energirådet på regeringens uppdrag skall utföra. I
avvaktan på rådets rapport finns det enligt utskottets mening ingen anledning
för statsmakterna att vidta några åtgärder i detta avseende. Motionärernas
önskemål får stöd i reservationer (c, vpk).

Motioner

De motioner som behandlas här är följande:

1985/86:563 av Olof Johansson m.fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär att en preciserad avvecklingsplan för kärnkraften
omgående upprättas med utgångspunkt i de riktlinjer som redovisas i
motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna att Ringhals 2 skall tas ur drift
omedelbart och att något byte av ånggeneratorer således ej skall ske samt att
avvecklingen fortsätter med att Barsebäcksverket, med hänsyn till dess
lokalisering i ett tättbefolkat område, tas ur drift.

1 Riksdagen 1985186.17sami Nr37

1985/86:564 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om att en kommission tillsätts för snabb
avveckling av kärnkraften,

2. beslutar att kommissionen skall bestå av representanter för samtliga
riksdagspartier samt Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen,

3. beslutar att i en sådan avvecklingsplan Barsebäck som första reaktor
skall tas ur drift,

4. beslutar att regeringens beslut om anslag till Ringhals 2 skall rivas upp,

5. hos regeringen hemställer om initiativ för att upprätta ett internationellt
organ förslagsvis inom FN för internationell avveckling av kärnkraften.

Utskottet

Bakgrund

Frågan om kärnkraftens roll inom energiförsörjningen har under den senaste
tioårsperioden diskuterats i riksdagen vid åtskilliga tillfällen. Den kärnkraftsolycka
som i slutet av april 1986 har inträffat i Tjernobyl i Sovjetunionen
har på nytt aktualiserat denna fråga. I detta betänkande tas den upp på
grundval av motioner som centern och vänsterpartiet kommunisterna har
väckt med anledning av kärnkraftsolyckan. Partierna har utnyttjat den
möjlighet att väcka motion under pågående riksmöte som 3 kap. 15 §
riksdagsordningen ger vid händelse av större vikt.

Enligt riksdagens beslut efter folkomröstningen om kärnkraft våren 1980
(prop. 1979/80:170, NU 1979/80:70, rskr. 1979/80:410) skall kärnkraften
avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft
för att upprätthålla sysselsättning och välfärd. Säkerhetssynpunkter skall
vara avgörande för i vilken ordningsföljd reaktorerna skall tas ur drift. Senast
år 2010 skall den sista kärnkraftsreaktorn stängas.

I samband med att riksdagen våren 1985 fastställde riktlinjer för energipolitiken
fram till år 1990 (prop. 1984/85:120, NU 1984/85:30, rskr. 1984/
85:362) beslutades om följande strategi för förberedande och säkerställande
av kärnkraftens avveckling. Konkreta åtgärder skall vidtas för att snabbt
minska oljeberoendet och lägga grunden för en ersättning av kärnkraften
genom energihushållning, fjärrvärmeutbyggnad, införande av ny teknik och
nya energikällor samt forskning och utveckling. Alla möjligheter till att
hushålla med energi och nå en allt effektivare energianvändning skall prövas.
Utgångspunkten är att kärnkraften skall ersättas i första hand genom en
effektivare elanvändning, i andra hand genom övergång till inhemska
bränslen, solvärme, naturgas m. m. och i tredje hand genom nya elproduktionsanläggningar.

Den beslutade strategin innebär att de beslut i frågan som successivt
behöver fattas skall grundas på så aktuellt underlag som möjligt. Riksdagen
skall vid regelbundet återkommande avstämningar lägga fast de närmare
riktlinjerna. Vid varje steg i utvecklingen fram till år 2010 skall eftersträvas
att bästa tillgängliga teknik utnyttjas.

Riksdagens beslut om strategin för avveckling av kärnkraften avstyrktes i
två reservationer. I den ena (m) anfördes att en snar avstängning av

NU 1985/86:37

kärnkraftsreaktorerna, dvs. innan det ekonomiskt eller säkerhetsmässigt kan
motiveras, kommer att innebära ett mycket stort samhällsekonomiskt
slöseri. Enligt reservanterna fanns det allt större anledning att anta att
kärnkraftverken med fullgod säkerhet skulle kunna drivas under en längre
period än den som riksdagen hade baserat sitt beslut om avvecklingstidpunkt
på. Den andra reservationen (c, vpk) innehöll krav på att en konkret
avvecklingsplan för kärnkraftsreaktorerna skulle upprättas. Planen skulle
enligt reservanterna även omfatta åtgärder som syftade till att stimulera
satsningar på effektivare energianvändning, energisparande och alternativa
energikällor, såsom inhemska bränslen.

Hösten 1985 inrättade regeringen ett särskilt samrådsorgan, energirådet,
för fortlöpande informationsutbyte och diskussion av åtgärder som sammanhänger
med avvecklingen av kärnkraften. I rådet finns alla riksdagspartier
representerade. Vid rådets första sammanträde redovisade regeringen en
precisering av strategin för kärnkraftsavvecklingen. Enligt 1986 års budgetproposition
(prop. 1985/86:100 bil. 14 s. 36) innebär denna strategi följande.
År 1990 skall regeringen och riksdagen kunna lägga fast en plan för
utvecklingen av hushållning och alternativ energiproduktion. År 1995 skall
regeringen och riksdagen kunna fatta beslut om en omställningsplan som
konkret visar hur de olika reaktorerna skall fasas ut och ersättas med ny
teknik samt om den lagstiftning som skall reglera omställningen. Omställningen
skall inledas i slutet av 1990-talet och sedan genomföras successivt
fram till år 2010.

I utskottets betänkande om energipolitik (NU 1985/86:17) våren 1986 har
frågor om bl. a. kärnkraften behandlats. Utskottet har där konstaterat att
riksdagens beslut om kärnkraftsavveckling med slutpunkt år 2010 står fast. 1
två reservationer (m; c, vpk) redovisas samma inställningar som kom till
uttryck i nyssnämnda reservationer våren 1985.

Redogörelse inför riksdagen

Med anledning av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl anordnades en särskild
debatt i riksdagen den 12 maj 1986. Statsrådet Birgitta Dahl besvarade därvid
även ett antal interpellationer som hade väckts som en följd av olyckan.

Statsrådet inledde sitt anförande med att konstatera att det fortfarande
förelåg otillräckliga uppgifter från Sovjetunionen om hur olyckan inträffade
och vad som sedan hade skett vid kärnkraftverket. Därefter anförde hon
följande:

Med hjälp av våra egna analyser och uppgifter från experter utomlands
kunde följande bild tecknas vid en föredragning som jag fick den 3 maj och
som sedan dess har stått sig.

Den havererade reaktorn är den fjärde av fyra reaktorer i kraftstationen
och togs i drift år 1984. Reaktorn, som är på 1 000 MW elektrisk effekt, är
grafitmodererad och kyld med vatten. Enkelt uttryckt består reaktorn av en
stor grafitcylinder, 12 meter i diameter och 7 meter hög. Genom cylindern
går ca 1 700 vertikala kanaler, eller tuber, i vilka bränslestavarna finns.
Dessutom finns det kanaler för styrstavar och mätinstrument. Genom
kanalerna strömmar kylvattnet, som tar upp värme från bränslestavarna och

NU 1985/86:37

1* Riksdagen 1985/86. 17sami. Nr37

börjar koka. Ångan från de olika kanalerna leds i gemensam ledning till
turbinen.

Ett par karakteristiska drag hos denna reaktortyp, jämfört med t. ex. de
lättvattenreaktorer som är vanliga i t. ex. Västeuropa, är själva moderatorn
av grafit och den.förhållandevis lilla mängden kylvatten i härden. Grafit är en
form av kol, vilket innebär särskilda problem och risker vid en eventuell
överhettning. Ett förhållande som också kan ha haft betydelse för olyckan i
detta fall är att reaktorn genom sin konstruktion innehåller mycket stora
kvantiteter zirkonium. Vid överhettning, i detta fall sannolikt orsakad av
kylmedelsförlust, reagerar zirkoniet med vattenånga och bildar vätgas, som
under vissa förhållanden kan explodera. Bränslet har helt eller delvis smält.
Brand har utbrutit i grafiten.

Vad som ursprungligen orsakade olyckan är som sagt inte känt. En teori
som har förts fram från många håll är att det kan ha rört sig om elavbrott -följt av strejkande reservelaggregat - så att kylvattenpumparna stannat.
Därefter har man förlorat kontrollen över processen.

Ett förhållande som torde ha haft betydelse för de radioaktiva utsläppens
storlek är att reaktorn - enligt den dokumentation vi förfogar över - fanns i
en byggnad av betydligt vekare konstruktion än de reaktorinneslutningar
som vi är vana vid. Av fotografier som visats i sovjetisk television har
framgått att överdelen av reaktorbyggnaden har förstörts, sannolikt efter
explosion och brand. Detta kan förklara varför utsläppet av aktivitet till
omgivningen blev så stort.

Våra egna analyser av händelseförloppet överensstämmer i allt väsentligt
med den information om haveriet som sedermera gavs i sovjetiska massmedia
den 6 maj.

Statsrådet Dahl övergick därefter till att redovisa de konsekvenser i form av
radioaktivt nedfall som konstaterats i Sverige. Hon anförde:

Det radioaktiva molnet från Tjernobyl kom genom sydostliga vindar att
beröra framför allt Sveriges östra delar. Genom nederbörd kom radioaktiva
ämnen att tvättas ur luften och lägga sig på marken, växter och ytvatten, med
betydande lokala variationer. Den högsta markbeläggningen återfinns nu i
området Uppsala-Västerås-Gävle, men även på andra platser är det lokalt
hög beläggning. Strålnivåerna i dessa områden låg före helgen på 10-100
gånger den naturliga bakgrundsstrålningen. Myndigheterna bedömer inte att
dessa nivåer skall innebära några påvisbara hälsorisker för befolkningen. I
Sverige kan variationer av denna storleksordning förekomma på grund av
skiftande berggrund.

Beträffande de åtgärder som regeringen och myndigheterna hade vidtagit
redovisade statsrådet följande:

På förmiddagen måndagen den 28 april larmades kärnkraftinspektionen och
strålskyddsinstitutets analysgrupp av Forsmarksverket, där onormala värden
hade konstaterats. Beredskapsorganisationen på verket och på berörda
myndigheter trädde i funktion. Man började omedelbart en närmare
undersökning vid Forsmark. Regeringskansliet informerades.

Strax efter kl. 12 på måndagen, efter täta kontakter mellan Forsmarksverket,
kärnkraftinspektionen, strålskyddsinstitutet, försvarets forskningsanstalt
och Studsvik, stod det klart att den förhöjda radioaktiviteten inte
orsakades av fel vid Forsmarks kärnkraftverk. Mätningarna av radioaktiviteten
intensifierades, för att man så snabbt som möjligt skulle få en
kartläggning av strålnivåerna i Sverige. Vidare genomfördes analyser av

NU 1985/86:37

vilka man kunde dra slutsatsen att de radioaktiva ämnena kom från en
kärnkraftsreaktor, vars bränsle utsatts för mycket höga temperaturer. En
presskonferens hölls kl. 16, där jag informerade om det aktuella läget.

Av de tidigare rådande vindförhållandena kunde konstateras att de
radioaktiva ämnena kom österifrån. Källan var dock alltjämt okänd.
Parallellt med att myndigheterna samlade och analyserade tillgänglig dokumentation,
prövade olika hypoteser och utnyttjade sina kontakter i olika
länder, satte jag mig i förbindelse med chefen för det internationella
atomenergiorganet IAEA i Wien, som omedelbart vidtog åtgärder för att
fastställa varifrån utsläppen kunde tänkas komma. Ett antal svenska
ambassader instruerades att kontakta vederbörande regeringar för att
efterhöra om någon olycka inträffat. Senare under kvällen meddelades
officiellt från Sovjetunionen att en olycka hade inträffat i ett kärnkraftverk i
Tjernobyl i Ukraina.

Redan på måndagen hade den svenska ambassaden kontakter med
utrikesministeriet i Moskva, men fick då inga klarlägganden. På tisdagsmorgonen
överlämnades en lista på frågor angående olyckan till den sovjetiska
regeringen. Till den sovjetiska regeringen har vidare framförts att Sverige
utgår från att full information om olyckan och den fortsatta händelseutvecklingen
lämnas. Frågorna har, trots påminnelser, ännu inte besvarats, annat
än genom den relativt översiktliga information som har lämnats via
sovjetiska massmedia.

Under tisdagen utökade strålskyddsinstitutet de omfattande mätningarna i
Sverige. Information till resenärer lämnades. Ett omfattande arbete har lagts
ner av strålskyddsinstitutet, kärnkraftinspektionen, försvarets forskningsanstalt,
SMHI och andra för att bedöma skadeutvecklingen vid det havererade
verket och de meteorologiska förhållandena i syfte att få en bedömning av de
fortsatta riskerna för Sveriges del.

Förberedelser vidtogs för att regeringen snabbt skulle kunna fatta beslut
om bl. a. beredskapsåtgärder vid samtliga länsstyrelser i den händelse
situationen skulle förvärras. En samlad bedömning av läget gjordes i
regeringskansliet under tisdagseftermiddagen, varvid kunde konstateras att
de strålnivåer som uppmätts och de väderprognoser som förelåg inte gav
anledning att befara omedelbara hälsorisker för Sveriges vidkommande och
inte heller visade på något behov av ytterligare beredskapsinsatser.

Hög beredskap har under tiden hållits inom regeringskansliet, vid
strålskyddsinstitutet och inom andra myndigheter. Strålskyddsinstitutet,
som svarar för samordningen av arbetet, har under hand fått besked att
erforderliga resurser vid behov skall stå till förfogande liksom att assistans
skall lämnas från andra myndigheter och organ.

Omfattande mätningar och analyser av den radioaktiva beläggningen har
genomförts. Vissa rekommendationer har lämnats till allmänheten. Likaså
har rekommendationer gått ut beträffande lantbruket.

Även om situationen ännu inte normaliserats och utvärdering inte skett är
min bedömning att vår myndighetsorganisation har fungerat väl. Det
utesluter inte att förbättringar behövs. Jag har begärt redovisning av
erfarenheterna från samtliga berörda. På grundval av denna redovisning
kommer regeringen att ta ställning till vilka förbättringar som kan behövas.

NU 1985/86:37

Uppdrag åt energirådet, m. m.

NU 1985/86:37

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl skall på regeringens uppdrag utredas av
energirådet. Den 7 maj 1986 fick rådet i uppgift att göra en noggrann
uppföljning och utvärdering av olyckan. De borgerliga partiernas ledamöter i
energirådet hade den 29 april 1986 begärt att rådet skulle informeras om och
ges tillfälle att diskutera eventuella åtgärder med anledning av den inträffade
händelsen.

Enligt regeringens uppdrag skall rådet skyndsamt klarlägga orsakerna till
olyckan och kartlägga dess effekter. Vidare skall rådet utvärdera hur olyckan
påverkar säkerheten vid de svenska kärnkraftverken samt lämna förslag till
åtgärder som ökar säkerheten i Sverige vid kärnkraftsolyckor utomlands. I
energirådets uppgifter ingår även att utreda konsekvenserna för miljö,
ekonomi och energiförsörjning av en förtida stängning av kärnkraftverket i
Barsebäck. Energirådet kommer att redovisa resultatet av sitt arbete under
hösten 1986.

I samband med uppdraget har antalet ledamöter i energirådet utökats.
Vidare har en expertgrupp knutits till rådet. Gruppen leds av landshövdingen
i Östergötlands län, Göte Svensson, och därutöver ingår representanter för
statens energiverk, statens kärnkraftinspektion, statens naturvårdsverk och
statens strålskyddsinstitut. Expertgruppen skall utarbeta de underlag som
energirådet behöver för att verkställa regeringens uppdrag.

Enligt uttalande av statsministern kommer regeringen med energirådets
utvärdering som grund att ta ställning till om det behövs förändringar i det
svenska kärnkraftsprogrammet. Statsministern har vidare meddelat att
övriga riksdagspartier kommer att inbjudas till överläggningar före ett sådant
ställningstagande.

Samtidigt som energirådet fick i uppdrag att utvärdera kärnkraftsolyckan
beslutade regeringen om vissa internationella initiativ för att få till stånd en
ökad kärnkraftssäkerhet utomlands. Regeringen har sålunda beslutat att
verka för en multilateral överenskommelse om säkerhetsåtgärder vid
kärnkraftsolyckor. Som ett led i detta arbete kommer regeringen att arbeta
för ett avtal om fullständigt informationsutbyte och samarbete vid olyckor
och tillbud samt säkerhetshöjande åtgärder mellan staterna i Europa.
Regeringen kommer vidare att instruera den svenska representanten i det
internationella atomenergiorganet (IAEA) att lägga fram förslag om att
bl. a. organisationens uppgifter vad gäller reaktorsäkerhet skall vidgas.

Motionärernas synpunkter och utskottets överväganden

Med anledning av kärnkraftsolyckan har, som redan nämnts, centern och
vänsterpartiet kommunisterna väckt var sin motion. I båda motionerna
anförs att kärnkraftsolyckan i Tjernobyl visar på nödvändigheten av att
kärnkraften i Sverige avvecklas snabbare än vad som tidigare har beslutats.
Centern kräver i sin motion 1985/86:563 att riksdagen hos regeringen skall
begära att en preciserad avvecklingsplan för kärnkraften skall upprättas
omgående. Förutom en precisering av i vilken ordningsföljd kärnkraftsreaktorerna
skall tas ur drift, till vilket utskottet återkommer i det följande, måste

planen enligt motionärerna omfatta åtgärder i syfte att stimulera satsningar
på effektivare energianvändning, energisparande och alternativa energikällor.
Centern kräver härvidlag bl. a. att bidraget till investeringar i eldningsanläggningar
för biobränslen skall höjas från 10 % till 15 % av kostnaden, att
ett bidrag med 25 % av kostnaden skall utgå för uppförande av ett antal
halmbaserade eldningsanläggningar av demonstrationskaraktär samt att ett
relativt kraftigt stöd skall utgå under minst en femårsperiod till investeringar i
solenergianläggningar samt små vattenkraftverk och vindkraftverk.

Liknande förslag har våren 1986 behandlats och avstyrkts av utskottet i
betänkandet om energipolitik (NU 1985/86:17). Där lämnas också en mer
ingående redogörelse för förslagens innebörd. Riksdagen har senare beslutat
i enlighet med vad utskottet förordat. De angivna kraven har också tagits upp
i motioner som företrädare för centern har väckt med anledning av
regeringens förslag om höjda energiskatter (prop. 1985/86:140 delvis).
Näringsutskottet har yttrat sig i detta ärende till skatteutskottet. I yttrandet
(NU 1985/86:5 y) fann näringsutskottet med anledning av motionerna och i
anslutning till att utskottet tillstyrkte förslaget om en höjning av oljeskatten
att riksdagen borde anmodas att i ett uttalande till regeringen betona vikten
av att regeringen vidtar de åtgärder som krävs för att omställningen och
förnyelsen av energisystemet skall fortgå utan avbrott. För dessa åtgärder
borde enligt näringsutskottets mening exempelvis inkomster från de särskilda
energiskatterna kunna tas i anspråk. Företrädarna i näringsutskottet för
moderata samlingspartiet, folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna
redovisade avvikande meningar i denna fråga. Skatteutskottet (SkU 1985/
86:38) har tagit samma ställning som näringsutskottet. Riksdagen har ännu
inte behandlat ärendet.

I centerns motion framförs vissa ytterligare krav på åtgärder som skulle
inkluderas i den av motionärerna förordade avvecklingsplanen. Hit hör
kravet att en energins utvecklingsfond skall inrättas. Enligt förslaget skall all
elenergi som produceras i kärnkraftverk belastas med en särskild avgift av 2
öre per kWh. Avgiftsintäkterna skall tillföras en särskild fond. Fondmedlen
skall enligt cente.rn kunna utnyttjas för åtgärder som behövs för att
kärnkraften skall kunna ersättas i energisystemet. Även detta förslag har
behandlats i utskottets nyssnämnda betänkande om energipolitik. Utskottet
avstyrkte och riksdagen avslog den aktuella motionen. Centern begär också i
sin motion att all åkermark som inte behövs för jordbruksproduktion skall
utnyttjas för odling av energigrödor.

Även vänsterpartiet kommunisterna framför krav på att en avvecklingsplan
för kärnkraften skall upprättas omgående. I motion 1985/86:564 begär
partiet att riksdagen hos regeringen hemställer om att en kommission tillsätts
med uppgift att utarbeta en sådan plan. Kommissionen bör enligt motionärerna
bestå av representanter för alla riksdagspartier samt Folkkampanjen
mot kärnkraft. I motionen efterlyses också konkreta åtgärder för att
stimulera alternativa energikällor.

En viktig utgångspunkt för den svenska energipolitiken är att energiförsörjningen
skall ske under största möjliga hänsynstagande till säkerhet och
miljö. Kärnkraftsprogrammet har ständigt varit underkastat stränga regler

NU 1985/86:37

och ingående kontroll. Mot bakgrund av den svåra kärnkraftsolyckan i
Tjernobyl finner utskottet det självklart att säkerhetsbedömningarna för
kärnkraften blir föremål för en ny prövning. En sådan analys gjordes också
efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg i USA år 1979.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att en utvärdering nu skyndsamt
skall utföras. Energirådets arbete kommer att ge underlag för en prövning av
de grundläggande kärnsäkerhetsfrågorna och deras eventuella inverkan på
landets kärnkraftsprogram. I avvaktan på energirådets rapport finns det
enligt utskottets mening inte anledning vidta åtgärder av det slag som föreslås
i motionerna. Ifrågavarande del av de två motionerna avstyrks därför.

Både centern och vänsterpartiet kommunisterna har i sin motion begärt att
kärnkraftverket i Barsebäck och kärnkraftsaggregatet Ringhals 2 skall vara
de kärnkraftsanläggningar som tas ur drift först. Yrkandena motiveras för
anläggningen i Barsebäck med dess närhet till stora befolkningscentra som
Köpenhamn och Malmö och för Ringhals 2 med de läckageproblem som
föreligger i detta aggregat. I centerns motion begärs att Ringhals 2 skall
stängas omedelbart och att avvecklingen därefter skall fortsätta med
kärnkraftverket i Barsebäck. Vänsterpartiet kommunisterna kräver i sin
motion att det i avvecklingsplanen skall föreskrivas att kärnkraftsanläggningen
i Barsebäck skall tas ur drift först. Partiet begär också att beslutet om en
ombyggnad av Ringhals 2 skall rivas upp.

För Ringhals 2 har ett byte av ånggeneratorerna beslutats. Kostnaden för
detta har i november 1985 beräknats till 1 170 milj. kr. För förberedelser för
bytet anvisade riksdagen för innevarande budgetår 95 milj. kr. Det föreskrevs
dock att materiel till ånggeneratorbytet inte fick upphandlas utan
regeringens tillstånd. Regeringen beslutade i mars 1986, efter hemställan av
statens vattenfallsverk som äger kärnkraftverket i Ringhals, att vattenfallsverket
får ta de anvisade medlen i anspråk för upphandling av materiel till
bytet. Regeringens beslut innefattar en rad villkor för anslagsanvändningen.
Dessutom skall vissa kompletterande utredningar genomföras. En utförlig
redogörelse för regeringsbeslutet och dess motivering har lämnats i det
nämnda betänkandet om energipolitik (NU 1985/86:17). Där har utskottet
också behandlat regeringens förslag att för nästa budgetår ytterligare 75 milj.
kr. för ånggeneratorbytet skulle anvisas. Utskottet tillstyrkte förslaget, mot
vilket centerns och vänsterpartiet kommunisternas företrädare i utskottet
reserverade sig. Riksdagen har senare beslutat i enlighet med utskottets
förslag.

Utskottet vill även i denna fråga hänvisa till den utvärdering som
energirådet kommer att genomföra. Som redan nämnts ingår det i rådets
uppgifter att utreda bl. a. vilka konsekvenser en snar stängning av kärnkraftverket
i Barsebäck får från miljö-, ekonomi- och energiförsörjningssynpunkt.
Utskottet avstyrker därför motionerna i nu aktuell del.

I motion 1985/86:564 (vpk) begärs också att Sverige skall verka för en
internationell avveckling av kärnkraften. Motionärerna anför att olyckan i
Tjernobyl är ett belägg för att hanteringen av kärnkraften aldrig kan vara en
enskild stats ensak. De svenska kärnkraftverken kan inte betraktas som
mindre farliga än t. ex. sovjetiska eller amerikanska kärnkraftverk. Enligt

NU 1985/86:37

motionärerna bör därför riksdagen hos regeringen hemställa om initiativ för
att upprätta ett internationellt organ - förslagsvis inom Förenta nationerna -för en allomfattande avveckling av kärnkraften.

Händelsen i Tjernobyl visar, enligt utskottets mening, på behovet av att
det internationella samarbetet vid kärnkraftsolyckor utvidgas och förstärks.
Utskottet välkomnar därför de initiativ som från svensk sida nu kommer att
tas i syfte att få till stånd multilaterala överenskommelser om säkerhetsåtgärder
vid olyckor i kärnkraftverk. Nu berörd del av motion 1985/86:564 (vpk)
avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avvecklingsplan för kärnkraften

att riksdagen avslår motion 1985/86:563 yrkande 1 och motion
1985/86:564 yrkandena 1 och 2,

2. beträffande urdrifttagande av kärnkraftsreaktorer

att riksdagen avslår motion 1985/86:563 yrkande 2 och motion
1985/86:564 yrkandena 3 och 4,

3. beträffande internationell avveckling av kärnkraften
att riksdagen avslår motion 1985/86:564 yrkande 5.

Stockholm den 22 maj 1986

På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Erik Hovhammar (m), Wivi-Anne Radesjö
(s), Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Hadar Cars (fp), Bo
Finnkvist (s), Ivar Franzén (c), Gudrun Norberg (fp), Per-Ola Eriksson (c),
Lars Ahlström (m), Nic Grönvall (m), Mats Lindberg (s), Paul Lestander
(vpk) och Leo Persson (s).

Reservationer

1. Avvecklingsplan för kärnkraften (morn. 1)

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Paul Lestander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”En viktig” och
slutar på s. 8 med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl är en allvarlig påminnelse om kärnkraftens
risker och de dramatiska följderna vid en olycka. Centern och vänsterpartiet
kommunisterna har under senare år vid åtskilliga tillfällen tagit upp frågor
om kärnkraftens stora risker för mänskligheten. Den nu inträffade händelsen
har enligt utskottets mening på ett påtagligt sätt visat hur berättigade dessa
farhågor har varit.

Som anförs i både centerns och vänsterpartiet kommunisternas motion är

NU 1985/86:37

den inträffade olyckan ett belägg för nödvändigheten av att avvecklingen av
kärnkraften genomförs snabbare än vad riksdagen har beslutat. Utskottet
föreslår därför att riksdagen hos regeringen begär att en avvecklingsplan för
kärnkraften skall upprättas omgående.

En sådan plan måste, menar utskottet, kombineras med åtgärder som
stimulerar en övergång till ett energisystem baserat på i huvudsak förnybara,
inhemska energikällor och till en effektivare energianvändning. Bland dessa
åtgärder bör ingå dels ett relativt omfattande stöd under minst en femårsperiod
till investeringar i solenergi- och vindkraftsanläggningar, dels ett
prototyp- och demonstrationsstöd till ett antal eldningsanläggningar för
halm. Vidare bör åtgärder vidtas så att den åkermark som inte används i
jordbruket utnyttjas för odling av energigrödor.

För att finansiera dessa åtgärder bör det förslag om en utvecklingsfond som
skisseras i centerns motion 1985/86:563 genomföras. I syfte att skapa ökade
resurser för en snabbare förnyelse av vårt energisystem bör, enligt utskottets
mening, övervägas att den föreslagna avgiften - 2 öre per kWh - skall tas ut
på all elkraft.

Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av här angiven innebörd.
Utskottet tillstyrker den nu behandlade delen av motion 1985/86:563 (c). Ett
sådant uttalande skulle också i allt väsentligt tillgodose ifrågavarande del av
motion 1985/86:564 (vpk).

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande avvecklingsplan för kärnkraften
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:563 yrkande 1 och motion
1985/86:564 yrkande 1 och med anledning av motion 1985/86:564
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

2. Urdrifttagande avkärnkraftsreaktorer(mom. 2)

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Paul Lestander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning borde det vara självklart att regeringen efter
olyckan i Tjernobyl tillser att kärnkraftverket i Barsebäck tas ur drift och
river upp beslutet att anvisa medel för ånggeneratorbytet i Ringhals 2. Något
byte av ånggeneratorer bör sålunda, menar utskottet, inte ske. Detta
aggregat bör av bl. a. arbetsmiljöskäl stängas omedelbart. De medel som
friställs genom att ånggeneratorbytet inte genomförs bör utnyttjas för att
stimulera en ökad användning av biobränslen och en effektivare energianvändning.

Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande ansluter sig till vad utskottet
här har anfört. Motionerna 1985/86:563 (c) och 1985/86:564 (vpk) i nu berörd
del tillstyrks alltså.

NU 1985/86:37

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande urdrifttagande av kärnkraftsreaktorer

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:563 yrkande 2 och motion
1985/86:564 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

3. Internationell avveckling av kärnkraften (mom. 3)

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Paul Lestander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Händelsen i”
och slutar med ”1985/86:564 (vpk) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion 1985/86:564 (vpk) illustrerar händelsen i Tjernobyl
hur svårt det är för någon enskild stat att isolera sig från riskerna med andra
länders kärnkraft. Utskottet välkomnar därför de initiativ som från svensk
sida nu kommer att tas i syfte att få till stånd internationella överenskommelser
om säkerhetsåtgärder vid kärnkraftsolyckor.

Utskottet vill dock framhålla att dessa vällovliga initiativ inte eliminerar de
förödande konsekvenser som kärnkraften är förenad med. Därför måste
regeringen ta initiativ till att ett organ upprättas inom ramen för FN med
uppgift att verka för en successiv avveckling av världens kärnkraftsproduktion.
Detta organ bör bl. a. få i uppdrag att fortlöpande sprida information
om riskerna med kärnkraften och om möjligheterna till alternativ energiproduktion.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande internationell avveckling av kärnkraften

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:564 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1985/86:37

Innehåll NU 1985/86:37

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Motioner 1

Utskottet 2

Bakgrund 2

Redogörelse inför riksdagen 3

Uppdrag åt energirådet, m. m 6

Motionärernas synpunkter och utskottets överväganden 6

Hemställan 9

Reservationer 9

1. Avvecklingsplan för kärnkraften (c, vpk) 9

2. Urdrifttagandeavkärnkraftsreaktorer(c, vpk) 10

3. Internationell avveckling av kärnkraften (c, vpk) 11

gotab Stockholm 1986 11053