Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

om återbetalning av äldre studielån

Betänkande 1980/81:SfU2

SfU 1980/81:2

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1980/81:2

om återbetalning av äldre studielån
Motionen

I motion 1979/80:1640 av Lennart Pettersson (s) hemställs att riksdagen
anhåller att regeringen vidtar åtgärder för att förbättra återbetalningsvillkoren
för dem som har äldre studielån och för att uppnå större rättvisa i
förhållande till de villkor som gäller för återbetalning av studiemedel.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från centrala studiestödsnämnden
(CSN) som i sin tur har inhämtat yttrande från postgirot.

Gällande bestämmelser

Enligt beslut av 1973 års riksdag sammanfördes de centrala bestämmelserna
i tidigare studiesociala författningar, bl. a. studiemedelsförordningen
och studiehjälpsreglementet, till en gemensam studiestödslag. Samtidigt
överfördes elever över 20 år på gymnasieskolan och andra gymnasiala skolor
från studiehjälpssystemet till studiemedelssystemet, vilket senare system
tidigare varit förbehållet studerande vid eftergymnasiala läroanstalter. De
äldre eleverna i gymnasial utbildning hade dock intagit en särställning inom
studiehjälpsreglementet så till vida att deras studiehjälp utgått i form av ett
förhöjt studiebidrag och studielån. Studielånet uppgick vid ingången av år
1973 till högst 6 500 kr. per läsår.

Genom särskilda övergångsbestämmelser gjordes studiehjälpsreglementets
bestämmelser om återbetalning av studielån tillämpliga även för
framtiden i vad avsåg redan beviljade studielån.

Vid 1974 års riksmöte mjukades bestämmelserna för återbetalning av
studiemedel upp. I samband därmed fick de som erhållit studielån enligt
studiehjälpsreglementet vid vuxenstudier på gymnasial nivå möjlighet att
omvandla lånen till studiemedel vid 1976, 1977 resp. 1978 års ingång. En
förutsättning var att skuldbeloppet vid omvandlingstillfället uppgick till för
dem, som dessutom hade studiemedel att återbetala, ett basbelopp och för
övriga tre fjärdedels basbelopp.

Återbetalningsreglerna inom studiemedelssystemet bygger på principen
att återbetalningen skall ske i fast penningvärde. Studiemedlen, som
återbetalas med årliga avgifter, räknas varje år upp med högst 3,2 % genom
ett regleringstal. I gengäld är studiemedlen räntefria. För studielånen enligt
studiehjälpsreglementet sker däremot inte någon uppräkning, utan lånen
löper med ränta, f. n. 9, 25 %. När det gäller villkoren för återbetalning finns
skillnader mellan de båda stödformerna. Den avgift som studiemedelstaga -

1 Riksdagen 1980/81. 11 sami. Nr 2

SfU 1980/81:2

2

ren skall erlägga vid återbetalningen är relaterad till inkomst och förmögenhet.
För studielåntagaren, som återbetalar enligt en fastställd amorteringsplan
som sträcker sig över högst 20 år, sker en individuell prövning av anstånd
med amortering eller ränta. I regel medges inte anstånd med bådadera
samtidigt. Möjligheterna till avskrivning är också generösare inom studiemedelssystemet.

Återbetalningen av studiemedlen administreras av CSN medan återbetalningen
av studielånen administreras av postgirot.

Remissyttrandet

CSN, som inhämtat postgirots yttrande, anser i likhet med postgirot att
frågan om förbättrade återbetalningsvillkor för den som har äldre studielån
bör hänskjutas till studiestödsutredningen (U 1975:16). Enligt CSN:s
mening är det inte lämpligt att nu aktualisera en genomgripande ändring av
reglerna för studielånen som skulle ändra deras karaktär av räntelån. En
sådan ändring skulle av många uppfattas som en försämring. Lånen är
dessutom under snabb avveckling. Ett alternativ är emellertid att låta
studielåntagarna frivilligt överföra studielånen till studiemedel enligt generösare
regler än de som gällde åren 1976-78. Denna fråga kan enligt CSN tas
upp till ny förutsättningslös prövning. Vidare bör detaljförändringar i
återbetalningsreglerna för studielån såsom förbättrade anståndsregler och
ändrade avskrivningsregler, bl. a. avskrivning vid 65 års ålder och avskrivning
av räntedelen, övervägas.

Utskottet

Före den 1 juli 1973 erhöll äldre elever i gymnasial och motsvarande
utbildning studiestöd i form av studielån enligt bestämmelser i dåvarande
studiehjälpsreglementet. Fr. o. m. nämnda datum utgår studiestöd till elever
över 20 år i gymnasial utbildning i form av studiemedel enligt samma
bestämmelser som gäller för elever i eftergymnasial utbildning.

Studielånen återbetalas enligt fastställd amorteringsplan med lika stora
årliga belopp. Lånen löper med ränta. Studiemedlen återbetalas med årliga
avgifter. Studiemedlen är räntefria men skuldbeloppet räknas upp årligen
med högst 3,2 %. För såväl studielånen som studiemedlen finns särskilda
bestämmelser om anstånd med betalning och avskrivning av skuldbelopp.

Motionären pekar på att anstånds- och avskrivningsreglerna för studielånen
är betydligt oförmånligare än de som gäller inom studiemedelssystemet.
Konsekvenserna av villkoren för återbetalning av de äldre studielånen är i
många fall så allvarliga att de inte kan anses socialt acceptabla. Motionären
framhåller också att återbetalningen av studielånen är betydligt oförmånligare
för låginkomsttagare än för höginkomsttagare. Flan begär därför
åtgärder i syfte att förbättra återbetalningsvillkoren för studielånen och

SfU 1980/81:2

3

uppnå större rättvisa i förhållande till de villkor som gäller för återbetalning
av studiemedel.

Utskottet ansluter sig till CSN:s uppfattning att en genomgripande ändring
av reglerna för studielånen som skulle ändra deras karaktär av räntelån inte
bör ske. Däremot anser utskottet att det finns anledning för regeringen att
låta -1, ex. CSN - utreda möjligheterna att ändra villkoren för återbetalning
av lånen så att de bättre anpassas till vad som gäller inom studiemedelssystemet.
Det kan därvid också finnas anledning överväga om inte möjligheter
ånyo bör ges att frivilligt överföra studielån till studiemedel.

Med det anförda, vilket bör ges regeringen till känna, anser utskottet syftet
med motionen tillgodosett.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motion 1979/80:1640 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 9 oktober 1980

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Margareta Andrén (fp),
Doris Håvik (s), Börje Nilsson (s), Gösta Andersson (c), Ralf Lindström (s),
Gullan Lindblad (m), Lars-Åke Larsson (s), Elis Andersson (c), Martin
Segerstedt (s), Arne Lindberg (c), Siri Häggmark (m), Arne Andersson i
Falun (c) och Nils-Olof Gustafsson (s).

GOTAB 65571 Stockholm 1980

Tillbaka till dokumentetTill toppen