om arrendators rätt till friköp (Betänkande 1985/86:LU18 Lagutskottet)

Lagutskottets betänkande

om arrendators rätt till friköp

1985/86:18

Motionen

Motion 1985/86:L216 av Jörn Svensson (vpk) vari yrkas att riksdagen
beslutar hos regeringen begära att förslag till lag om friköpsrätt för s. k.
historiska arrenden snarast framläggs.

Motionären erinrar om att frågan om införandet av en friköpsrätt för
arrendatorer varit aktuell vid flera tillfällen men varje gång skjutits på
framtiden. Med hänsyn till att någon proposition med förslag om friköpsrätt
inte aviserats till våren 1986 är det enligt motionären angeläget att riksdagen
begär att frågan löses utan dröjsmål. Motionären framhå!'er att ett fortsatt
förhalande av frågan innebär en klar nackdel för framför allt dem som
arrenderar mark som hör till de stora godsen. Godsägarna utnyttjar nu
tidsutdräkten till att söka göra sig av med arrendatorerna. Motionären
påpekar vidare att det för de jordbruksarrendatorer som närmar sig
pensionsåldern är betydelsefullt att kunna få friköpa den mark på vilken
deras bostadshus är belägna.

Gällande ordning

För närvarande finns inga regler som ger arrendatorer en rätt att friköpa
arrendestället. Före år 1977 hade vissa arrendatorer en friköpsrätt enligt
lagen (1925:334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under
nyttjanderätt upplåtet område. Denna lag, den s.k. ensittarlagen, hade
tillkommit för att skydda egnahem som uppförts på arrenderad mark. Skälet
till att ensittarlagen upphävdes var främst att lagen från allmän synpunkt
innebar vissa olägenheter genom att det vid ensittarförrättningar endast
skedde en ofullständig prövning i jord- och planpolitiskt hänseende (se prop.

1967:144 s. 36 och 40).

Arrendelagskommittén

Arrendelagskommittén (Ju 1975:04) tog upp friköpsfrågan i sitt slutbetänkande
(SOU 1981:80) Arrenderätt 2 Regler om investeringar i arrendejordbruket
m. m.

Kommittén ansåg att en generell friköpsrätt för arrendatorer innebar ett
alltför långtgående ingrepp i jordägarens rätt att disponera över sin
egendom. Införandet av en begränsad friköpsrätt skulle enligt kommitténs 1

1 Riksdagen 1985186.8sami. Nr 18

uppfattning leda till gränsdragningssvårigheter och till svårigheter att LU 1985/86:18
lagstiftningsvägen hindra ett kringgående av reglerna. Sammanfattningsvis
fann kommittén att en friköpsrätt var förenad med så stora nackdelar att
dessa på intet sätt vägdes upp av den förmån som skulle komma vissa
arrendatorer till del.

Arrendelagskommittén lade följaktligen inte fram något förslag om
friköpsrätt. Däremot lade kommittén fram ett förslag till lag om arrendators
förköpsrätt.

Tidigare riksdagsbehandling

Sedan frågan om införandet av en friköpsrätt för arrendatorer tagits upp i
några under den allmänna motionstiden 1983 väckta motioner konstaterade
lagutskottet i sitt betänkande (LU 1982/83:27) mot bakgrund av arrendelagskommitténs
uttalanden att det inte kunde komma i fråga att införa en allmän
friköpsrätt. Utskottet ansåg emellertid att det var angeläget att frågan om en
friköpsrätt begränsad till innehavare av historiska arrenden blev föremål för
en förutsättningslös utredning. Om det därvid visade sig att det skulle
innebära avsevärda svårigheter eller olägenheter, bl. a. från rättssäkerhetssynpunkt,
att införa en friköpsrätt borde man pröva möjligheten att införa
särskilda regler om förköpsrätt i fråga om historiska arrenden. Enligt
utskottets mening kunde det vidare vara lämpligt att man även utredde
behovet av en friköpsrätt till tomtmark och frågan om en sådan friköpsrätt
kunde utformas på ett sätt som tillgodoser jordbruks- och planpolitiska krav.

Vad utskottet anfört gav riksdagen som sin mening regeringen till känna
(rskr. 1982/83:266).

Friköpsutredningen

Med anledning av riksdagens ovannämnda skrivelse tillkallades i november
1983 friköpsutredningen (Ju 1984:01) för att utreda de ovannämnda friköpsfrågorna.
Enligt direktiven borde utredningsarbetet vara avslutat före
utgången av år 1985.

Utskottet

I motionen hänvisas till att frågan om införandet av en friköpsrätt för
arrendatorer varit aktuell vid flera tillfällen men varje gång skjutits på
framtiden. Motionären anser det angeläget att frågan löses utan dröjsmål och
hemställer att riksdagen begär att förslag till en lag om friköpsrätt för s. k.
historiska arrenden snarast framläggs.

Utskottet erinrar om att riksdagen år 1983 (LU 1982/83:27) gav regeringen
till känna att det vara angeläget att frågan om en friköpsrätt för innehavare av
historiska arrenden blev föremål för en förutsättningslös utredning. Med
anledning av riksdagens skrivelse tillkallade regeringen samma år friköpsutredningen
med uppdrag att verkställa den begärda utredningen. Enligt vad
utskottet inhämtat är utredningsarbetet i sitt slutskede och ett betänkande

beräknas bli avlämnat före sommaren 1986. Någon riksdagens åtgärd med LU 1985/86:18
anledning av motionen är därför inte påkallad.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1985/86:L216.

Stockholm den 11 mars 1986

På lagutskottets vägnar

Per-Olof Strindberg

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Owe Andréasson
(s), Stig Gustafsson (s), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c),

Inga-Britt Johansson (s), Allan Ekström (m), Bengt Kronblad (s), Inger
Hestvik (s), Gunnar Thollander (s), Marianne Karlsson (c), Berit Löfstedt
(s), Ewy Möller (m) och Kjell-Arne Welin (fp).

gotab Stockholm 1986 10526