Om arbetsmarknadspolitiken (prop. 1981/82:100) (Betänkande 1981/82:AU21 Arbetsmarknadsutskottet)

AU 1981/82:21

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1981/82:21

om arbetsmarknadspolitiken (prop. 1981/82:100)

I betänkandet behandlas proposition 1981/82:100 bilaga 15 Arbetsmarknadsdepartementet
såvitt gäller de under avsnitten Arbetsmarknad m. m.
och Arbetsmiljö upptagna anslagen B 1 —B 2, B 4, B 6—B 7 och C 3—C 5.
De aktuella avsnitten har i regeringen föredragits av statsrådet Eliasson.

I anslutning till de olika anslagen tar utskottet upp 52 motioner som
väckts under den allmänna motionstiden i år.

Betänkandet inleds med en sammanfattning. Därefter har motionsyrkandena
sammanställts i ett särskilt avsnitt. I övrigt är betänkandet uppställt
under rubriker som i huvudsak ansluter till anslagen. Regeringens förslag
redovisas i den löpande framställningen. I sammanställningen av motionsyrkandena
hänvisas till var i betänkandet dessa behandlas.

Frågan om ändring av reglerna för det tillfälliga sysselsättningsbidraget
för äldre arbetskraft inom textil- och konfektionsindustrin under punkt B 4
tar utskottet upp senare vid behandlingen av propositionen (1981/82:148,
bil. 2) om åtgärder för tekoindustrin, m. m. Anslaget B 5. Totalförsvarsverksamhet
tas upp i anslutning till behandlingen av proposition (1981/
82:102, bil. 9) om säkerhets- och försvarspolitiken. Anslaget B 3. Bidrag
till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag kommer att behandlas
senare under våren i samband med en proposition om ändringar i lagen om
arbetslöshetsförsäkring (prop. 1981/82:139).

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet flertalet anslag till arbetsmarknadspolitiken
för nästa budgetår och de 52 motioner som har väckts i anslutning
därtill. Bland frågor som återstår att behandla kan nämnas ersättning vid
arbetslöshet. Till betänkandet har fogats 27 reservationer.

O För arbetsmarknadspolitiska åtgärder under nästa budgetår tillstyrks
9,2 miljarder kronor. De anslag som tas upp senare uppgår enligt regeringens
förslag till i runt tal 2,5 miljarder kronor.

O Utskottet föreslår att regeringen utarbetar ett åtgärdsprogram som innebär
att alla ungdomar upp till 21 års ålder erbjuds utbildning eller arbete.
O 420 nya tjänster vid arbetsmarknadsverket tillstyrks utöver regeringens
förslag. Reservationer har avgetts av c och fp resp. m.

O Utskottet föreslår att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning
om de handikappades möjligheter i stort på arbetsmarknaden.

1 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 21

AU 1981/82:21

O Utskottet tillstyrker att den föreslagna nämnden för vapenfriverksamheten
lokaliseras till Karlstad.

O Utskottet föreslår att nedanstående belopp anvisas för arbetsmarknadspolitiken
under nästa budgetår.

Milj. kr.
Arbetsmarknadsservice	1 177,9
Arbetsmarknadsutbildning	1 680,5
Sysselsättningsskapande åtgärder	1929,2
Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning	1633,0
Samhällsföretag	2 321,0
Yrkesinriktad rehabilitering	458,4
Övrigt	2,7
Totalt	9 202,7

Beloppen är ”konjunkturneutralt” beräknade. Den ekonomiska utvecklingen
får avgöra det slutliga behovet av medel. Regeringspartierna reserverar
sig för propositionens förslag, vilket innebär ca 40 milj. kr. mindre än
utskottet har förordat. Socialdemokraterna reserverar sig för ytterligare
anslagsökningar med 220 milj. kr. under innevarande budgetår och ca 210
milj. kr. för budgetåret 1982/83. Moderata samlingspartiet har i reservationer
lagt fram förslag som innebär att totalbeloppet blir ca 65 milj. kr.
lägre än utskottet har förordat. Vpk har lagt fram förslag som i kostnader
överstiger motsvarande belopp med ca 780 milj. kr.

Arbetsmarknadspolitiska riktlinjer m. m.

I ett inledande avsnitt behandlar utskottet riktlinjerna för arbetsmarknadspolitiken
och pekar därvid på den särskilda ställning som målet om
den fulla sysselsättningen har. För att nå målet förutsätts en framgångsrik
ekonomisk politik som kan skapa tillväxt i ekonomin. De senaste årens
ekonomiska politik har syftat till att bl. a. förbättra den svenska industrins
konkurrenskraft. Utskottet gör den bedömningen att trots sådana insatser
kommer betydande sysselsättningsproblem att kvarstå under hela år 1982.
Detta kräver en fortsatt aktiv arbetsmarknadspolitik.

Socialdemokraterna kritiserar i en reservation den ekonomiska politik
som har förts och menar dessutom att de arbetsmarknadspolitiska insatser
som har gjorts har kommit för sent och haft för liten omfattning.

Utskottet tar särskilt upp ungdomarnas sysselsättningsproblem och konstaterar
att genom tidigare vidtagna åtgärder - främst av utbildningspolitiskt
slag — kan alla ungdomar i åldern 16-17 år inom kort beredas en
utbildningsplats, s. k. ungdomsplats eller reguljärt arbete. Utskottet föreslår
nu att regeringen lägger fram ett åtgärdsprogram som innebär att alla
ungdomar upp till 21 års ålder erbjuds utbildning eller arbete. F. n. är ca
25000 i den åldersgruppen — varav ca 20000 i åldern 18—20 år - arbetslösa.
Socialdemokraterna har reserverat sig även på denna punkt med
hänvisning bl. a. till de program för ungdomar som de vill genomföra.

AU 1981/82:21

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader m. m.

Under denna rubrik behandlas de sammanlagda kostnaderna för verkets
personal, lokaler m.m. Utskottet tillstyrker att AMS, i enlighet med en
socialdemokratisk partimotion, får 380 nya tjänster utöver regeringens
förslag. Reservationer har avlämnats av ledamöterna från folkpartiet och
centerpartiet som föreslår en ökning av 60 tjänster i enlighet med regeringens
förslag samt av moderaterna som motsätter sig en ökning av antalet
tjänster.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att vapenfriverksamheten bryts
ut från AMS och överförs på en särskild nämnd som lokaliseras till Karlstad.

Arbetsmarknadsservice

Under denna rubrik behandlas anslagen till arbetsförmedlingen och flyttningsbidrag.
Utskottet tillstyrker i sammanhanget att AMS får skaffa ytterligare
25 dataterminaler till platsförmedlingarna.

Arbetsmarknadsutbildning

I detta avsnitt tillstyrker utskottet bl. a. regeringens förslag om att arbetsmarknadsutbildningen
för budgetåret 1982/83 dimensioneras för ca
110000 elever. Socialdemokraterna har reserverat sig för att utbildning
skall planeras för 12000 elever.

Beredskapsarbeten m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om vissa ändringar i bidragsreglerna
för beredskapsarbeten bl. a. en maximering av bidragsunderlaget till
3000 kr. per dagsverke. För beredskapsarbeten avsätts 1,9 miljarder kronor
under nästa budgetår, vilket innebär en planering för 4,5 miljoner
dagsverken. Socialdemokraterna reserverar sig mot ändringar i bidragsreglerna
och för en planering av 7 miljoner dagsverken. Utskottet förutsätter
att finansfullmakten vid behov kommer till användning.

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

Under detta anslag behandlas skilda former av stöd som syftar till att ge
handikappade sysselsättning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande
anslaget för dessa ändamål under nästa budgetår. Samtidigt
avstyrks en rad motioner om ändrade bidragsregler beträffande arbetshjälpmedel
åt handikappade, näringshjälp och lönebidrag samt om översyn
av den s.k. främjandelagen, införande av rehabiliteringslön m.m. Socialdemokraterna
reserverar sig till förmån för sina förslag till bidragsförbättringar.

AU 1981/82:21

Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att bidraget till Samhällsföretag
under nästa budgetår skall utgöra 129% av lönesumman. Socialdemokraterna
föreslår i en reservation utökade resurser både för innevarande
och nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag när det gäller tillskott till
Samhällsföretag för investeringar. Moderaterna föreslår i en reservation
ett lägre belopp.

Med anledning av flera motioner om lönebidraget till handikappade som
placeras på den reguljära arbetsmarknaden samt om utslussningen av
arbetstagare från Samhällsföretag föreslår utskottet att en parlamentarisk
utredning tillsätts som tar upp de handikappades möjligheter på arbetsmarknaden
i stort. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande till regeringen
på denna punkt.

Yrkesinriktad rehabilitering
I detta avsnitt tillstyrker utskottet bl. a. att 40 nya tjänster tillförs arbetsmarknadsinstituten
i enlighet med en socialdemokratisk motion. Regeringspartierna
reserverar sig för propositionens förslag. Moderaterna reserverar
sig för besparingar i förhållande till utskottets förslag på 12 milj.
kr.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

Motionerna

1981/82:244 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m) 32 7 A

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag att
personer i åldrarna 18—25 år som uppbär någon form av arbetslöshetsunderstöd
skall vara skyldiga att efter arbetsförmedlingens anvisning utföra
någon form av samhällsservice under bidragstiden på sätt som i motionen
angetts.

1981/82:245 av Sture Thun (s) 66 41

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om
att anslaget B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder inom arbetsmarknadsdepartementet
fördelas så att igångsättning av byggande av nytt polishus i
Mjölby kan ske under 1982.

1981/82:286 av Arne Andersson i Gamleby (s) 66 42

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen uttalar att med hänvisning
till departementschefens uttalande bör tillbyggnaden av polishuset i
Västervik igångsättas av sysselsättningsskäl.

ÅU 1981/82:21

1981182:288 av Per Olof Håkansson m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om ett förslag till stöd för ”fadderarbetsplatser”
inom byggnadssektorn.

1981182:324 av Göte Jonsson m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder för att via Stiftelsen
Samhällsföretag bereda handikappade arbete på den reguljära arbetsmarknaden
i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beträffande målsättningarna angående konkurrens och
prissättning som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
beträffande behovet av noggrann marknadsanalys vid produktval för att
undvika negativa konkurrenskonflikter med befintliga företag.

1981/82:335 av Marianne Karlsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att produkter
tillverkade inom den ”skyddade” och av samhället subventionerade sektorn
skall beläggas med en balansavgift så att rättvisa konkurrensförhållanden
uppstår mellan offentlig och övrig näringsverksamhet.

1981182:367 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen uttalar att en begränsning av Samhällsföretags verksamhet
till att gälla endast lego- och underleverantörstillverkning bör ske för
att förhindra osund konkurrens gentemot det fria näringslivet,

2. att riksdagen uttalar att i första hand endast indirekt export bör ske
och att Samhall avvecklas,

3. att riksdagen uttalar att den av regeringen tillsatta översynsgruppen
bör fortsätta sitt arbete och därvid särskilt beakta de av oss påtalade
riskerna för osund konkurrens gentemot det fria näringslivet vad gäller
prissättnings-, kopierings- och marknadsföringsfrågor samt lämna förslag
till åtgärder.

1981/82:455 av Inga Lantz m.fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att rekryteringen till de s.k.
riksyrkesskolorna efter omorganisationen också skall omfatta elever i åldern
16-18 år.

1981/82:456 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till
åtgärder i syfte att successivt minska antalet anställda vid Samhällsföretag
till förmån för anställning med lönebidrag i det reguljära arbetslivet i

AU 1981/82:21

enlighet med motionen, bl. a. med en treårig försöksperiod med väsentligt
höjda, individuellt anpassade lönebidrag i något eller några arbetsförmedlingsdistrikt.

1981182:633 av Stig Alftin m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening uttalar sig att inom ramen
för givna arbetsmarknadspolitiska resurser ges ökade möjligheter att disponera
medel för att utveckla primära rekreationsområden.

1981182:637 av Wivi-Anne Cederqvist m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som anförs i motionen angående behovet av en bättre
sysselsättningsstatistik.

1981182:646 av Gunnar Olsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att stamkvistning av
skog skall aktualiseras av arbetsmarknadsmyndigheterna för att kunna
erbjudas arbetslös ungdom som ett lämpligt beredskapsarbete.

1981182:667 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Birgitta Rydle (m)

I motionen yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vårdarbete i
hemmet skall tas med i statistiska uppgifter över sysselsättning.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:666.

Yrkande 1 i motionen kommer att behandlas under riksmötet 1982/83.

1981182:840 av Birgitta Hambraeus (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning om metoder
att skapa fler deltidsarbeten.

1981182:842 av John Johnsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer att statens
vägverk ges i uppdrag att i samverkan med arbetsmarknadsstyrelsen utföra
ett ökat antal vägarbeten i Skåne med beredskapsmedel i enlighet med vad
som i motionen anförts.

1981/82:844 av Margit Odelsparr m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade
regler för anställning med lönebidrag i syfte att underlätta arbetshandikappades
övergång från Samhällsföretags skyddade verkstäder till den reguljära
arbetsmarknaden.

1981/82:845 av Åke Polstam (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära sådan
fördelning av anslaget B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder inom arbets -

AU 1981/82:21

marknadsdepartementets verksamhetsområde att igångsättning av nytt polishus
i Mjölby kan ske under år 1982.

1981/82:850 av Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts beträffande val av ledamöter i länsarbetsnämnder.

1981182:946 av Margot Håkansson m.fl. (fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
förtidspensioneringen, som berör handikappade ungdomar, så att utbildnings-,
studie- eller lönebidrag i större utsträckning används i stället för
förtidspension.

1981182:1067 av Arne Andersson i Ljung (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger arbetsmarknadsstyrelsen
till känna vad i motionen anförts beträffande avvecklingen av AMS
egenregiverksamhet.

1981/82:1068 av Ylva Annerstedt (fp)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att
åtgärder vidtas för att det vid arbetsförmedlingarna också i fortsättningen
skall finnas yrkesvägledare och arbetsvårdare till de arbetssökandes förfogande.

1981/82:1076 av Helge Klöver m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförs om kompletterande svenskundervisning.

1981182:1079 av Johan Olsson m. fl. (c, m, fp)

1 motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
bidragsreglerna för sysselsättning av partiellt arbetsföra i syfte att möjliggöra
att flera av dessa skall kunna få arbete på den öppna arbetsmarknaden.

1981/82:1081 av Olof Palme m.fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken
som förordats i motionen,

2. att riksdagen beslutar att utöver regeringens förslag i budgetpropositionen
1982 medel beräknas för ytterligare 380 tjänster vid arbetsmarknadsverket,

3. att riksdagen för budgetåret 1982/83 utöver regeringens förslag anvisar
38 000 000 kr. under anslaget B 1. Arbetsmarknadsservice för det under
p. 2 upptagna ändamålet,

AU 1981/82:21

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortsatt ADB-användning vid arbetsförmedlingarna,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om verksamhet med beredskapsarbeten i kombination med
yrkesutbildning under våren 1982,

6. att riksdagen till anslaget B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 200000000 kr.,

7. att riksdagen godkänner de riktlinjer för verksamheten med beredskapsarbeten
under budgetåret 1982/83 som förordats i motionen,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade regler för beräkning
av statsbidrag till beredskapsarbeten,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag om förkortning av vissa
beredskapsarbeten,

10. att riksdagen för budgetåret 1982/83 utöver regeringens förslag anvisar
145000000 kr. under anslaget B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder,

11. att riksdagen godkänner de riktlinjer för verksamheten med arbetsmarknadsutbildning
under budgetåret 1982/83 som förordas i motionen,

12. att riksdagen beslutar höja bidraget för utbildning av personal inom
industri- och byggnadsverksamhet som riskerar permittering eller uppsägning
till 35 kr. per timme för utbildning som bedrivs under perioden från
den 1 april till den 31 december 1982,

13. att riksdagen beslutar att förhöjt bidrag enligt p. 12 får utgå för hela
stödperioden, dvs. 960 timmar,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vidgade försök att stimulera äldre arbetssökande att bl. a.
genomgå arbetsmarknadsutbildning,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för en solidarisk politik för arbete åt grupper med
svag ställning på arbetsmarknaden,

16. att riksdagen till anslaget C 4. Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag
på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisar ett
förslagsanslag av 20000000 kr.,

17. att riksdagen för budgetåret 1982/83 utöver regeringens förslag anvisar
41 000000 kr. under anslaget C 4. Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelning av platser inom Stiftelsen Samhällsföretag,

19. att riksdagen beslutar att utöver regeringens förslag i budgetpropositionen
1982 medel beräknas för ytterligare 40 tjänster vid arbetsmarknadsinstituten,

AU 1981/82:21

20. att riksdagen för budgetåret 1982/83 utöver regeringens förslag anvisar
4000000 kr. under anslaget C 5. Yrkesinriktad rehabilitering för det
under p. 19 upptagna ändamålet,

21. att riksdagen för budgetåret 1982/83 utöver regeringens förslag anvisar
13 500000 kr. under anslaget C 3. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning
och sysselsättning,

22. att riksdagen beslutar att ändra reglerna för bidrag till arbetshjälpmedel
i enlighet med vad som förordas i motionen,

23. att riksdagen beslutar att ändra reglerna för bidrag och lån till
motorfordon i enlighet med vad som förordas i motionen,

24. att riksdagen avslår regeringens förslag om särskild ram för verksamheten
med anställning med lönebidrag vid allmännyttiga organisationer.

Yrkande 25 kommer att behandlas i betänkande AU 1981/82:17.

1981182:1086 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att med ändring i proposition 1981/82:100, bil.
15, arbetsmarknadsdepartementet, C 3. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning
och sysselsättning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 258800000 kr. förhöjt belopp,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande att
statsbidrag för anställda med lönebidrag skall kunna utgå till 100% i
enlighet med vad som anförs i motionen samt att medel härför upptas på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1982/83.

1981182:1118 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till
åtgärder för arbetsrehabilitering och garanti för rätt till arbete eller utbildning
för ungdom enligt motionens aktionsprogram.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:1117.

1981/82:1137 av Eric Holmqvist m.fl. (s)

I motionen yrkas

3. att riksdagen uttalar att statens vägverk bör ges i uppdrag att i
samverkan med arbetsmarknadsstyrelsen utföra ett ökat antal vägarbeten i
Skåne med beredskapsmedel,

4. att riksdagen uttalar att Skåne bör tillföras arbetsförmedlingsresurser
så att förmedlingskontor kan inrättas i samtliga Skånekommuner,

6. att riksdagen uttalar att arbetsmarknadsutbildningen i Skåne bör förstärkas
i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen uttalar att Skåne bör erhålla ytterligare medelstilldelning
för beredskapsarbeten och att länsarbetsnämnden erhåller en mera

AU 1981/82:21

flexibel budget som möjliggör överföring av medel mellan olika konton i
syfte att uppnå bättre effektivitet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om stöd för ”fadderarbetsplatser inom byggnadssektorn” och en
försöksverksamhet i de båda Skånelänen,

9. att riksdagen uttalar att Malmöhus län bör erhålla motsvarande platsantal
som gäller för landet i övrigt vad avser Samhällsföretags skyddade
verkstäder.

Yrkandena 1, 2 och 5 kommer att behandlas i betänkande AU 1981/
82:23.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82:1131.

1981/82:1276 av Boije Nilsson (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om rehabiliteringsersättning
i enlighet med vad som sägs i motionen.

1981/82:1508 av Margareta Gard (m) och Mona S:t Cyr (m)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en opartisk
utredning för översyn av Samhällsföretagsgruppens organisation på såväl
central som regional nivå.

1981/82:1512 av Per Olof Håkansson (s) och Oskar Lindkvist (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om ett samhälleligt förmedlingsorgan för
musiker och sceniska artister m. m.

1981182:1513 av Boije Hörnlund m.fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen skyndsamt låter
utreda det förslag till garanterad utbildning/arbete för ungdomar som framförs
i motionen.

1981/82:1514 av Ella Johnsson (c) och Gunhild Bolander (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer att resurserna
vid arbetsmarknadsverket disponeras så att hörselskadade får tillgång till
specialister på länsnivå.

1981/82:1519 av Anna-Greta Leijon m.fl. (s)

1 motionen yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande svenskundervisning för invandrare inom ramen
för AMU,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande förberedande utbildning inför planerad yrkesutbildning,

AU 1981/82:21

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande svenskundervisningen i samband med yrkesinriktad
rehabilitering.

Yrkandena 1, 5 och 6 behandlas i betänkande AU 1981/82:22.

1981182:1524 av Boije Nilsson (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om bidrag
till arbetsbiträde vid anställning med lönebidrag samt vid syo, prao och
annan praktik.

1981182:1527 av Gunnar Oskarson (m) och Mårten Werner (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att vapenfriverksamheten
inom AMS organiseras enligt utredningens B-alternativ och att
samlokaliseringen med AMS i Stockholm bibehålls.

1981182:1537 av Allan Åkerlind (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att lagen om skyldighet för
arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen
skall upphöra att gälla en månad efter riksdagens beslut i ärendet.

1981/82:1538 av Allan Åkerlind (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen vid behandlingen av proposition 1981/82:100, bilaga 15,
C4 beslutar att bidraget till Stiftelsen Samhällsföretag fr. o. m. den 1 januari
1983 skall minskas från 129% till 123% av lönekostnaderna för de
anvisade arbetstagarna och att anslaget minskas med motsvarande belopp,

2. att riksdagen uttalar att regeringen bör göra en ytterligare nedskärning
av anslaget C 4. Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag med 6 % fr. o. m.
årsskiftet 1983-1984.

1981182:1569 av Lars Werner m.fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar till arbetsmarknadsutbildning
anslå 1902500000 kr. i enlighet med AMS och SÖ:s äskanden.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:1567.

1981182:1618 av Erik Hovhammar m.fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen med godkännande av i motionen framlagda förslag
avseende personaltillskott till arbetsförmedlingsverksamheten och förändrad
bidragsnivå för starthjälp till Arbetsmarknadsverket för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1 142351000 kr.,

2. att riksdagen med godkännande av motionens förslag avseende högsta
gräns för dagsverkskostnader i beredskapsarbete för budgetåret 1982/83,
för sysselsättningsskapande åtgärder, anvisar ett reservationsanslag av
2225650000 kr.,

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

39 8B, 19,

64 37,47

AU 1981/82:21

3. att riksdagen med godkännande av motionens förslag avseende driftbidrag
och ägartillskott till Stiftelsen Samhällsföretag för budgetåret 1982/
83 anvisar ett förslagsanslag av 2275000000 kr.,

4. att riksdagen till Arbetsmarknadsinstituten för budgetåret 1982/83,
för yrkesinriktad rehabilitering, anvisar ett reservationsanslag av
446362000 kr.

1981182:1958 av Ylva Annerstedt (fp) och Gabriel Romanus (fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om AMS-medel till projektering av en tvärled
mellan väg 73 och E4.

1981182:1961 av Roland Brännström (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala att handläggning av vapenfriverksamheten
från årsskiftet 1982-1983 förs över från AMS till Cfs.

1981/82:1974 av Eivor Nilson (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär initiativ innebärande
att länsarbetsnämnden i Jämtlands län får i uppdrag att utgöra en
försöksverksamhet med ”företagsintroduktion och inskolning” i Härjedalens
kommun.

1981/82:1976 av Kerstin Nilsson m.fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att uttala sig för att riksyrkesskolan i Hedenäset
bibehålls som självständig enhet,

2. att riksdagen — om yrkandet under 1 inte vinner bifall beslutar uttala
sig för att AMU-filialen i Hedenäset ges möjlighet att bereda plats även för
16-18-åringar samt att kvotering sker i enlighet med vad i motionen
anförts.

1981/82:1977 av Margit Odelsparr (c)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen för beaktande överlämnar
denna motion till den utredning som tillsatts för att se över AMV:s
organisation och ansvarsområde.

1981/82:1979 av Magnus Persson m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att ovannämnda
erosionsskydd efter Norsälven får utföras som beredskapsarbete med början
innevarande år.

1981/82:1982 av Lars Werner m.fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om att förelägga
riksdagen förslag till lag om allmän ungdomsgaranti enligt motionens
riktlinjer i god tid för att ärendet skall kunna slutbehandlas av 1981/82 års
riksmöte.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

82 60,61

90 68

66 43

33 7B

AU 1981/82:21

1981182:2054 av Gösta Bohman m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om arbetsmarknadspolitikens inriktning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts rörande förändringar och lättnader i arbetsrätts-, ledighets- och
trygghetslagstiftningen,

4. att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder för att förbättra den
yrkesmässiga och geografiska rörligheten på arbetsmarknaden,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om effektivisering av arbetsmarknadsutbildningen,

6. att riksdagen uttalar att resurserna för beredskapsarbeten inriktas på
sysselsättningen inom den enskilda sektorn.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82:2018.

Yrkande 2 kommer att behandlas i ett senare betänkande.

1981/82:2056 av Gösta Bohman m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär utvärdering av den
s. k. främjandelagen.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:2018.

1981/82:2059 av Gösta Bohman m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om en kartläggning
av arbetsmarknadsutbildningens effekter för kvinnlig arbetskraft.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:2018.

1981182:2087 av Britta Hammarbacken m.fl. (c)

I motionen yrkas

2. att riksdagen beslutar att hemställa att regeringen ger AMS-utredningen
tilläggsdirektiv att utreda en långtgående decentralisering av arbetsmarknadspolitiken.

Yrkande 1 kommer att behandlas i betänkande AU 1981/82: 15.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:2080.

1981182:2105 av Ylva Annerstedt (fp) och Christer Eirefelt (fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om arbete för ungdom.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:2104.

1981/82:2127 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen med ändring i proposition 1981/82: 100, bil. 15, beslutar

a) att under Bl. Arbet smarknads service anvisa 40000000 kr. utöver

AU 1981/82:21

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

regeringens förslag, avseende 300 nya tjänster för förstärkt service för
arbetshandikappade,

b) att under C 4. Bidrag till stiftelsen Samhällsföretag anvisa 300000000 82 61

kr. utöver regeringens förslag avseende bl. a. insatser för gravt handikappade
och utvecklingsstörda,

2. att riksdagen uttalar att regeringens förhållningssätt till Stiftelsen 82 61

Samhällsföretags verksamhet, som det tagit sig uttryck i nedskärningar av
resursramar och alltför kraftigt framhävande av effektivitets- och ekonomimålen,
ej är förenligt med riksdagen beslut om inriktningen av företagets
Verksamhet.

Utvecklingen på arbetsmarknaden

Antalet sysselsatta ökade under hela 1970-talet. Därefter har utvecklingen
avstannat och under slutet av år 1980 t. o. m. gått tillbaka. I februari
1982 var 4,18 miljoner sysselsatta.

Sysselsättningsutvecklingen enligt arbetskraftsundersökningama (AKU)
sedan år 1970 åskådliggörs i nedanstående figur. Skillnaden mellan utbud
av arbetskraft och sysselsättning utgör arbetslöshet.

Figur I. Utbud av arbetskraft och sysselsätting enligt AKU Säsongrensat,
kvartalsgenomsnitt

personer i
arbetskraften

4,3

4,2

sysselsatta

4,0

3,9

3,8

1970

Källa: AMS, Arbetsmarknadsutsikterna vintern 1981/82

AU 1981/82:21

Antalet inträdande på arbetsmarknaden är f.n. relativt stort.
Enligt SCB:s befolkningsprognoser kommer antalet ungdomar i åldern
16—18 år att vara ovanligt högt under de fyra första åren på 1980-talet för
att därefter minska. År 1975 var 320000 ungdomar i åldern 16-18 år.
Därefter steg antalet till 330000 år 1979 och till 360000 år 1981.

Även om antalet sysselsatta ökade under 1970-talet minskade det totala
antalet arbetade timmar. Mellan åren 1980 och 1981 har däremot antalet
arbetade timmar ökat något.

Figur 2. Antal sysselsatta och antal arbetstimmar under perioden 1960-2000.

Index 1960=100

130

Antal sysselsatta

120- -

110- ■

Total befolkning

100-

90- -

Totalantal arbetstimmar

•«,

Arbetstimmar per invånare

70| ,

7 960 1970 1980

Källa: SCB. Information i prognosfrågor 1981: 1.

2000

1990

Som bakomliggande faktorer till utvecklingen under 1970-talet kan nämnas
ökad frånvaro och fler deltidsarbeten. Den senare företeelsen hänger
bl. a. samman med ett kraftigt ökat antal kvinnor i arbetslivet. Den totala
arbetstiden för kvinnorna har ökat med 11% mellan åren 1970 och 1981
samtidigt som den för männen minskat med 16%. Slutligen kan i sammanhanget
nämnas att medelarbetstiden för personer i arbete har minskat för
såväl män som kvinnor sedan år 1970.

Som framgår av figur 3 har utvecklingen varierat mellan skilda näringsgrenar.
Inom varuhandeln, hotell och restaurangbranschen har antalet
sysselsatta exempelvis ökat med 5% sedan år 1970 medan antalet arbetstimmar
har minskat med 8%. Antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin
har minskat med 7% under perioden 1970-1981 medan antalet ar -

AU 1981/82:21

betstimmar minskat med 20%. Den största minskningen kan noteras inom
byggnadsindustrin där den totala arbetstiden reducerats med inte mindre
än 35% under perioden.

Figur 3. Antal arbetstimmar per vecka

Antal timmar
10000-tal

130004 \

12000

Totalt

4 000

Tillverkning
* industri m

Offentliga

tjänster

Övriga

2000* •

"■••iaavg|aaaauaalBliaaaaa«ti|*1

Varuhandel,
■•■■naa hotell Och
restaurang

Byggnadsindustrijord

- skog

1000

Källa: AMS

Förvärvsfrekvensen, dvs. de sysselsattas andel av befolkningen,
är internationellt sett mycket hög i Sverige. Bland männen har den i stort
sett legat konstant sedan ett tjugotal år tillbaka. I de högre åldrarna har
emellertid under senare år skett en nedgång som delvis är föranledd av en
sänkt pensionsålder. Förvärvsfrekvensen bland kvinnorna har däremot
ökat kraftigt de senaste decennierna. I början av 1970-talet var alltjämt
färre än 60% av kvinnorna i yrkesverksam ålder sysselsatta. År 1981 var
andelen sysselsatta 74% (figur 4).

AU 1981/82:21

Figur 4. Sysselsättningsgrad (Antal sysselsatta i procent av befolkningen)

Sysselsättnings

grad

Män

80-

Totalt

Kvinnor
.'jf Kvinnor med barn > 7 år

70'

60-

Källa: SCB, Arbetsmarknadsstatistisk årsbok 1981

Arbetslösheten har under år 1981 fortsatt att stiga och uppgick i
februari 1982 till 135 000 personer. Jämfört med februari 1981 innebär detta
en ökning med 29000 personer. Antalet arbetslösa har dock minskat sedan
januari i år då antalet uppgick till 153000.

Skogslänen och i synnerhet Norrbottens län hade den högsta relativa
arbetslösheten under år 1981. Även i Södermanlands, Blekinge, Malmöhus
och Västmanlands län var arbetslösheten betydligt över riksgenomsnittet.
1 Malmöhus län var bristen på lediga platser särskilt markant. De regionala
skillnaderna framgår av figur 5.

Figur 5. Kvarstående arbetslösa samt kvarstående lediga platser i länen,
årsmedeltal 1981. Indexserie riket = 100

- Förklaring: Ovanför strecket=Fler arbetslösa/platser i

förhålande till befolkningen än riksgenomsnittet.

Kvarstående Kvarstående le 150

arbetslösa diga platser/

Bef. 16-64 år Bef. 16-64 år

Riket 100

ABCDE FGH I K LM NO PR ST UWX Y ZACBD

Källa: AMS och Riksdagens upplysningstjänst
2 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 21

AU 1981/82:21

Fördelningen av arbetslösheten på ålder och kön redovisas i figur 6. Av
figuren framgår att utvecklingen varit mest negativ för ungdomar i åldern
16-19 år. Som nämnts tidigare har detta förhållande delvis demografiska
orsaker. Trenden sedan böljan av 1960-talet är dock att arbetslösheten
bland ungdomar ökar. Unga flickor har oberoende av konjunkturläget haft
en markant högre arbetslöshetsnivå än unga pojkar under hela 1960- och
1970-talen, och denna trend tycks bli bestående in på 1980-talet.

Figur 6. Relativa arbetslöshetstal med fördelning efter kön och ålder åren
1970-1981 (%)

Anm. Relativa arbetslöshetstalet=antalet arbetslösa i procent av befolkningen i
arbetskraften i respektive åldersklass.

Relativt arbets- Kvinnor

losnetstai (%;

10,0i

16—19 år
10,5%

9,0

Män 16-19 år
8,2 %

8,0

7,0

6,0

Män

20-24 år
4,8%
Kvinnor
20-24 år
4,6%

5,0

4,0

3,0

Samtliga
2,5%
Kvinnor
25-64 år
1,8%
Män

25-64 år
1,7%

2,0

/> /
v /

1970 72 74 76 ;

Källa: Arbetsmarknadsstatistisk årsbok, AKU

Bristen på arbetslivserfarenhet är nu det problem som möter ungdomarna
vid inträdet på arbetsmarknaden. Som framgår av figur 7 finns ett
klart samband mellan utbildning och arbetslöshet. Ungdomar med kort
utbildning har betydligt högre arbetslöshetsnivå än ungdomar med längre
skolutbildning.

AU 1981/82:21

Figur 7. De arbetslösas utbildningsbakgrund, genomsnitt för åren 1977-

1980

Relativ

arbetslöshet

10-

Förgymnasial

utbildning

Gymnasial
utb högst 1 år

Gymnasial
utbildning
längre än
1 år

	16-19 år
■	20-24 år
□	16-74 år

Källa: AKU

Efter gymnasial
utbildning

Ålder

En annan särskilt utsatt grupp utgör de utländska medborgarna i landet.
Under fjärde kvartalet 1981 var arbetslösheten bland dem 5,7%, att jämföra
med 2,8% för svenska medborgare.

Den vanligaste orsaken till arbetslöshet för såväl män som kvinnor är att
tidsbegränsat arbete var slutfört. En tredjedel av de arbetslösa under första
halvåret 1981 hade slutat sitt arbete på grund av att vikariat eller ippdrag
avsett en begränsad tidsperiod. Denna andel har ökat kontinuerligt under
1970-talet och början på 1980-talet. Tidsbegränsade anställningar i form av
vikariat, objekts-, säsong-, praktik- eller provanställning tycks således ha
blivit vanligare som bakgrund till arbetslöshet de senaste åren. Figur 8
visar arbetslöshetens bakgrund för olika åldersgrupper under första halvåret
1977 och första halvåret 1981.

AU 1981/82:21

Figur 8. Arbetslöshetens bakgrund för olika åldersgrupper under första
halvåret 1977 och första halvåret 1981

Q första halvåret 1977
B första halvåret 1981

i- »(O

Återinträde

Personal- eller
driftsinsk.

Nyinträde

tidsbegränsat arbete

permitterade

Källa: AMS

Utskottet

Arbetsmarknadspolitiska riktliryer m. m.

Läget på arbetsmarknaden har efter hand försämrats under det senaste
året. Som framgår av den statistiska redovisningen tidigare i betänkandet
uppgick antalet arbetslösa i januari i år till 153 000 personer, vilket motsvarar
3,6% av arbetskraften. Detta innebär en ökning med 45000 i förhållande
till motsvarande månad året före. Siffran för januari månad i år är f. ö.
den högsta som noterats i arbetskraftsundersökningarna — den näst högsta,
3,5%, registrerades i januari 1972. Även ökningen från december till
januari, en hel procentenhet, är ovanligt stor. En så stor ökning mellan två
månader har bara skett vid två tidigare tillfällen, mellan december 1970 och
januari 1971 samt mellan juli och augusti 1972. Enligt nyligen redovisade
siffror för februari månad hade antalet arbetslösa sjunkit till 135 000 eller
3,1% av arbetskraften. Februarisiffran i år överstiger dock motsvarande
siffra förra året med 29000. I sammanhanget bör nämnas att de arbetslös -

ÅU 1981/82:21

hetstal som nu redovisas för flertalet länder i Västeuropa och för USA är
väsentligt högre. Som exempel kan nämnas att arbetslösheten i januari i år
uppgick till 7,5 % i Västtyskland, 9,0% i Frankrike, 10,7 % i Danmark samt
11,8% i Storbritannien.

Problemen på arbetsmarknaden är särskilt stora för ungdomarna. Antalet
ungdomar i åldern 16—24 år som var utan arbete i januari i år uppgick
till 61 000, vilket motsvarar 9,4% av arbetskraften i den åldersgruppen. I
februari månad var antalet 45000, dvs. 16 000 färre. I samma månad förra
året var 35000 ungdomar arbetslösa.

Efterfrågan på arbetskraft har under de senaste månaderna varit liten. I
januari månad uppgick antalet kvarstående lediga platser till 16800. Motsvarande
tal samma månad året före var 32400. Antalet lediga platser
fördubblades i stort sett under februari månad. Det rör sig dock i stor
utsträckning om tillfälliga anställningar.

Varsel utfärdades under de tre senaste månaderna för knappt 17000
personer, vilket kan jämföras med drygt 11000 under samma period förra
året.

Antalet sysselsatta har under de senaste åren ökat successivt. Den
positiva utvecklingen bröts i höstas, och i januari var de sysselsatta drygt
60000 färre än för ett år sedan. Antalet sysselsatta har dock ökat mellan
januari och februari.

Som en följd av det försämrade läget på arbetsmarknaden har de sysselsättningspolitiska
åtgärderna successivt förstärkts. På förslag av regeringen
i kompletteringspropositionen år 1981 anvisades ytterligare drygt 1
miljard kronor till arbetsmarknadspolitiska åtgärder för innevarande budgetår
utöver de medel som beräknats i budgetpropositionen. Regeringen
har därefter genom skilda beslut i september och november 1981 med
anlitande av finansfullmakten anvisat ytterligare 860 milj. kr. för sådana
åtgärder, varav 400 milj. kr. för främst enskilda beredskapsarbeten för
ungdomar i åldern 18—24 år samt 60 milj. kr. för s.k. arbetspraktik för
ungdomar under 18 år. I slutet av februari månad i år fattade regeringen
därutöver beslut om 160 milj. kr. till beredskapsarbeten. Regeringen har
inom byggsektorn också tidigarelagt offentliga investeringar för sammanlagt
ca 640 milj. kr.

De ökade insatserna har bl. a. medfört att antalet personer som omfattas
av arbetsmarknadspolitiska åtgärder i februari i år var ca 27 000 större än
under motsvarande månad året före.

I budgetpropositionen framhålls att man inte kan räkna med någon
påtaglig förbättring av arbetsmarknadsläget förrän mot slutet av år 1982.
Statsrådet Eliasson utgår emellertid från att läget under vinterhalvåret
1982/83 kan komma att bli bättre än under innevarande vinter. En verklig
högkonjunktur kan väntas tidigast sommaren 1983.

Behovet av en hög arbetsmarknadspolitisk beredskap förstärks enligt
propositionen av att den industriella strukturomvandlingen kan förutsättas

AU 1981/82:21

pågå i minst nuvarande takt under åtskilliga år framåt. Statsrådet Eliasson
framhåller i detta sammanhang att det inte kan vara en arbetsmarknadspolitisk
uppgift att bromsa industrins nödvändiga anpassning till ändrade
marknadsförhållanden. Det omställningsbidrag som infördes på försök
genom riksdagsbeslut våren 1981 är ägnat att underlätta personalens övergång
till stadigvarande sysselsättning. Ett huvudmål för regeringens ekonomiska
politik är att främja expansion i de industrigrenar som kan ge
långsiktig trygghet för de anställda. Arbetsmarknadspolitiken skall hjälpa
dem som är eller löper risk att bli arbetslösa att få arbeten som kan ge
trygghet för framtiden.

Enligt de av riksdagen beslutade riktlinjerna skall tyngdpunkten i arbetsmarknadspolitiken
ligga på förmedling av arbeten på den öppna marknaden.
I propositionen föreslås nu att verket skall tillföras ytterligare 60
tjänster till platsförmedlingen genom omprioritering inom arbetsmarknadsverket.
Datorsystemet för sökning och matchning av lediga platser via
terminaler föreslås bli utbyggt. Arbetet med att förenkla och effektivera
förmedlingens arbetsformer fortsätter. I övrigt gäller budgetpropositionens
huvudförslag om 2% minskning av förvaltningskostnaderna, efter prisoch
löneomräkning, för arbetsmarknadsverket liksom för statsförvaltningen
i övrigt.

I den mån de arbetslösa inte kan beredas arbete på den öppna marknaden
skall i första hand en lämplig yrkesutbildning aktualiseras. Arbetsmarknadsutbildningen
beräknas därför få stor omfattning även under nästa
budgetår. De kurser som är direkt yrkesinriktade prioriteras. Det framhålls
emellertid i propositionen att arbetsmarknadsutbildningen inte kommer att
nå lika stor sammanlagd omfattning under denna lågkonjunktur som i
slutet av 1970-talet. Som orsak härtill anges en ökad återhållsamhet med
utbildningsbidrag för utbildningar som inte är klart yrkesinriktade.

Beredskapsarbetena bör enligt propositionen ges en varierad inriktning
med hänsyn till att arbetslösheten drabbar många olika yrkesgrupper.

Budgetpropositionens beräkning av medelsbehovet för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder är liksom tidigare år konjunkturneutral. Statsrådet Eliasson
utgår dock ifrån att regeringen även under nästa budgetår får disponera
en särskild finansfullmakt som gör det möjligt att med kort varsel anvisa
medel som behövs för extra arbetsmarknadspolitiska insatser.

Socialdemokraterna uttrycker i sin partimotion 1081 kritik mot
regeringen för bristande ambitioner att hålla arbetslösheten nere. De insatser
regeringen vidtagit har inte varit tillräckliga och har därtill satts in
alltför sent. Den förda politiken hotar enligt motionärerna att bli inledningen
till en allmän urholkning av sådana värden som rätt till arbete och
demokrati i arbetslivet. I sammanhanget kritiseras även förslaget att beskära
det lagfästa anställningsskyddet.

I motionen redovisar socialdemokraterna sitt program för att skapa full
sysselsättning. Sammanfattningsvis innebär förslaget enligt motionärerna

AU 1981/82:21

o en genomgripande förändring av den ekonomiska politiken,

o en maximal insats av arbetsmarknadspolitiska medel,

o en solidarisk personalpolitik för att värna rätten till arbete för de mest

utsatta.

När det gäller den ekonomiska politiken föreslås bl. a. ökade investeringar.
Ett investeringsprogram till en total kostnad av ca 7 miljarder
kronor beräknas kunna innebära 30000-40000 nya arbetstillfällen.

Förslaget på det arbetsmarknadspolitiska området innebär en koncentration
av insatserna på arbetsmarknadsverket med särskild tonvikt på
arbetsförmedlingarna, beredskapsarbeten, arbetsmarknadsutbildning, insatser
för handikappade samt särskilda insatser mot ungdomsarbetslösheten.
Till delförslagen återkommer utskottet senare i betänkandet. I detta
sammanhang kan dock nämnas att det socialdemokratiska förslaget innebär
att 380 nya tjänster tillförs arbetsmarknadsverket utöver regeringens
förslag. Härtill föreslår socialdemokraterna att 40 tjänster skall tillföras
AMI-verksamheten.

I partimotion 2054 redovisar moderata samlingspartiet förslag
som syftar till att skapa balans i ekonomin. Bl. a. förordas ett stopp för
statliga subventioner till branscher och företag som inte bedöms ha någon
framtid. Vidare framhålls att löneutvecklingen måste bli sådan att den
svenska konkurrenskraften förbättras. Enligt motionärerna måste arbetslösheten
bekämpas på bred front. Arbetsmarknadspolitiken måste främst
underlätta en industriell expansion. Bland förslagen kan nämnas en effektivering
av arbetsmarknadsverket, en översyn av arbetsförmedlingslagen
som enligt motionärerna ger den offentliga arbetsförmedlingen en monopolställning,
en översyn av arbetsrätts- och ledighetslagarna samt en ökad
yrkesmässig och geografisk rörlighet. Vidare föreslås att utbildning och
yrkesvägledning inriktas på att stimulera till yrkesval inom den enskilda
sektorn, en förbättring av stödet till lärlingsutbildning och annan företagsintern
utbildning samt en inriktning av beredskapsarbetena på arbete inom
den enskilda sektorn. Frågor om arbetsförmedlingslagen behandlar utskottet
i ett senare betänkande.

Vänsterpartiet kommunisterna redovisar i motion 1567 en rad
förslag på det ekonomisk-politiska området. I det sammanhanget föreslås
bl. a. ett program för 100000 nya arbetstillfällen under tre år. Motionen
behandlas av finansutskottet i betänkande 1981/82:20. Arbetsmarknadsutskottet
behandlar längre fram i detta betänkande bl. a. yrkanden från vpk
om en s. k. ungdomsgaranti, förstärkta förmedlingsinsatser samt ytterligare
insatser för de arbetshandikappade.

Utskottet behandlade förra året proposition 1980/81:126 om arbetsmarknadspolitikens
framtida inriktning. Därvid framhölls bl. a. att målet
om den fulla sysselsättningen har en särskild ställning. Utskottet framhöll
bl. a. att lika väl som arbetet har en mängd positiva effekter för den
enskilde skapar arbetslösheten svåra ekonomiska och mänskliga problem.

AU 1981/82:21

Utskottet anförde även att arbetslösheten är ett slöseri med nationens
resurser på både det ekonomiska och mänskliga området. Mot denna
bakgrund ansåg sig inte utskottet kunna acceptera ett synsätt som innebär
att man medvetet använder arbetslösheten som regulator i den ekonomiska
politiken (AU 1980/81:21).

Utskottet har samma inställning i dag. Målet att alla som önskar arbete
skall ges möjlighet till det står alltså fast även med dagens försämrade
arbetsmarknad.

De främsta skälen till de rådande problemen på arbetsmarknaden är den
internationella lågkonjunkturen och strukturomvandlingarna inom för sysselsättningen
viktiga branscher. Som en följd av bl. a. den mycket ambitiösa
arbetsmarknadspolitik som har förts de senaste åren är som tidigare har
nämnts arbetslösheten väsentligt lägre i Sverige än i flertalet andra länder i
västvärlden.

Som departementschefen framhåller i budgetpropositionen finns det anledning
räkna med att svårigheterna på arbetsmarknaden kommer att kvarstå
under hela år 1982. Enligt arbetsmarknadsstyrelsens senaste rapport
väntas en mycket låg efterfrågan på arbetskraft inom samtliga sektorer av
ekonomin under större delen av året. Antalet sysselsatta väntas fortsätta
att minska under hela året, främst inom industrin men också inom byggnadsverksamhet,
handel och samfärdsel. Man räknar dock med att nedgången
i den totala industrisysselsättningen skall upphöra under senare
delen av året, förutsatt att exporten kommer i gång som väntat.

Beaktas normala säsongvariationer bedöms sysselsättningen inom byggnadsverksamheten
komma att minska hela året. Härtill kommer att en
väntad minskning av den privata konsumtionen i år med närmare 2 % torde
medföra att sysselsättningen sjunker inom såväl parti- som detaljhandeln.
Ökningstakten bedöms avta successivt inom den offentliga sektorn. Enligt
finansplanen väntas sysselsättningsökningen inom denna sektor uppgå till
inemot 20000 personer.

Sysselsättningen inom industrisektorn beräknas enligt den prognos för
industrisysselsättningen som redovisas i finansplanen och den preliminära
nationalbudgeten öka med ca 30000 personer under år 1982. Finansutskottet
gör emellertid i sitt betänkande 1981/82:20 den bedömningen att produktionstillväxten
blir något lägre än vad som antagits samt att någon mer
påtaglig sysselsättningsökning inom industrin inte sker förrän in på år
1983.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka att en förutsättning för
ökad sysselsättning under de kommande åren är en framgångsrik ekonomisk
politik som kan skapa tillväxt i ekonomin. Den industriella kapaciteten
måste byggas ut och investeringar i ny teknik m. m. måste stimuleras.
Detta innebär att samhällets resurser måste riktas mot de branscher och
verksamheter som kan bedömas ha goda framtidsutsikter. Vidare måste
den svenska industrins konkurrenskraft vidmakthållas och förstärkas, vil -

AU 1981/82:21

ket bl. a. förutsätter en måttlig löneutveckling. Det är slutligen av väsentlig
betydelse att industrins tillväxt inte hindras av brist på yrkesutbildad
arbetskraft. Att industrisysselsättningen utvecklas positivt är viktigt inte
minst mot bakgrund av den redan påböijade uppbromsningen av expansionen
inom den offentliga sektom.

Den ekonomiska politik som förts under senare år har syftat till att bl. a.
förbättra den svenska industrins konkurrenskraft. Inte minst de devalveringar
som genomförts och den dämpning av inflationstakten som åstadkommits
har haft betydelse i sammanhanget.

Mot bakgrund av utsikterna på arbetsmarknaden under år 1982 delar
utskottet departementschefens uppfattning att det behövs en hög arbetsmarknadspolitisk
beredskap. Utskottet stödjer även principen att den direkta
förmedlingsverksamheten av arbeten på den öppna marknaden skall
prioriteras. För dem som inte kan beredas arbete bör i första hand en
lämplig yrkesutbildning aktualiseras.

Regeringen har under innevarande budgetår vid flera tillfällen använt
finansfullmakten för särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottet
ställer sig bakom budgetpropositionens förslag att de arbetsmarknadspolitiska
medelsbehoven även för nästa budgetår räknas konjunkturneutralt.
Liksom hittills kan regeringen sedan använda sig av finansfullmakten, som
utskottet räknar med kommer att stå till regeringens förfogande även nästa
budgetår.

Utskottet vill slutligen peka på den betydelse för sysselsättningen under
året som den av riksdagen nyligen antagna nya anställningsskyddslagen
(prop. 1981/82:71, AU 1981/82:11) kan komma att få. De utvidgade möjligheter
till provanställning och visstidsanställning som den nya lagen ger bör
leda till en ökad benägenhet hos arbetsgivarna att anställa främst ungdomar.
En fortlöpande översyn sker även av andra lagar av betydelse på
arbetsmarknaden, bl. a. på det arbetsrättsliga området och av ledighetslagstiftningen.
Utskottet tar f. ö. i ett senare avsnitt upp behovet av insatser
mot ungdomsarbetslösheten. I det sammanhanget berörs bl. a. frågan om
särskilda ungdomsplatser.

Vad utskottet anfört om riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken under
budgetåret 1982/83 med anledning av propositionen och motion 2054 av
moderata samlingspartiet i dessa delar innebär att den socialdemokratiska
partimotionen 1081 avstyrks i motsvarande del.

Utskottet övergår härefter till att behandla ett antal enskilda motioner
som gäller bl. a. decentralisering av arbetsmarknadspolitiken, tillskapande
av deltidsarbeten samt sysselsättningsstatistiken.

I motion 2087 av Britta Hammarbacken m. fl. (c) presenteras en rad
olika förslag inom skilda verksamhetsområden som syftar till en utveckling
mot ökad livskvalitet. På det arbetsmarknadspolitiska området föreslås en
decentralisering av AMS ansvar och resurser. Motionärerna anför bl. a. att

AU 1981/82:21

det är på det lokala planet som man har den bästa överblicken över den
lokala arbetsmarknaden och över behovet av arbetsinsatser. AMS uppgifter
bör därför främst begränsas till att omfatta det övergripande ansvaret
för genomförandet av arbetsmarknadspolitiken. Kommuner och länsorgan
bör fa ett avsevärt större sysselsättningsansvar. Motionärerna föreslår
därför att en stor del av de resurser som i dag används för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder bör föras över till kommuner och länsorgan. Även ansvaret
för arbetsmarknadsutbildningen bör förås ner på regional och kommunal
nivå och inordnas i den ordinarie utbildningen. Med föreslagen
decentralisering av AMS ansvar och resurser skulle effektiviteten öka och
förbättrade möjligheter skapas att slussa in arbetslösa i arbetslivet. En
annan effekt av de föreslagna åtgärderna skulle enligt motionärerna vara
att administrationskostnaderna skulle minska. Vad som anförs i motionen
om decentralisering inom arbetsmarknadspolitiken bör delges den parlamentariska
utredningen om AMS ansvarsområde och organisation som tillläggsdirektiv,
slutar motionärerna.

Utskottet har i tidigare sammanhang uttalat sig för ökad decentralisering
från central till regional nivå av besluten inom arbetsmarknadspolitiken.
På denna punkt har således utskottet inte någon annan uppfattning än
motionärerna. Utvecklingen under senare år har också gått i den riktningen.
Besluten om hur beredskapsmedlen skall fördelas inom länen fattas
t. ex. numera i huvudsak av resp. länsarbetsnämnd. Tidigare låg dessa
avgöranden centralt hos regeringen och AMS.

Kommuner och länsorgan har under senare år tagit ett allt större ansvar
för att ge främst arbetslösa ungdomar sysselsättning. Utskottet har självfallet
en positiv inställning till de initiativ som tas på kommunal och
regional nivå för att hålla sysselsättningen uppe. Detta kommer bl. a. till
uttryck i utskottets förslag beträffande ungdomsarbetslösheten som redovisas
i ett senare avsnitt. Samtidigt finns det starka skäl som talar för att
arbetsmarknadsmyndigheterna bör ha det övergripande ansvaret för arbetsmarknadspolitiken.
Detta utesluter inte att uppgifter decentraliseras
inom arbetsmarknadsverket samt att vissa funktioner inom verket förs
över till annan huvudman. Dessa frågor kommer att behandlas av den
parlamentariska utredningen (Dir. 1981:65) om arbetsmarknadsverkets
ansvarsområde och organisation. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion 2087 i här aktuell del.

Behovet av fler deltidsarbeten tas upp i motion 840 av Birgitta Hambraeus
(c). Enligt motionären skulle fler deltidsarbeten innebära att fler
människor fick arbete med minskad arbetslöshet som följd. Motionärerna
pekar dock på att de administrativa kostnaderna stiger för arbetsgivaren ju
fler som har deltidsarbete. Staten bör underlätta inrättandet av fler deltidsarbeten.
En utredning bör tillsättas med representanter för parterna på
arbetsmarknaden med uppgift att lägga fram förslag till hur antalet deltidsarbeten
skall kunna öka.

AU 1981/82:21

Antalet deltidsarbetande har ökat under en lång följd av år. Utvecklingen
har haft stor betydelse för främst hemarbetande kvinnors möjlighet att
träda ut i förvärvslivet. Att deltidsarbetet i så stor utsträckning koncentrerats
till kvinnor har emellertid medfört problem från jämställdhetssynpunkt.
Deltidsarbetet återfinns nämligen främst i branscher med ofta låga
löner.

Utskottet delar motionärens uppfattning att ett flexibelt arbetsliv, med
möjlighet att välja hel- eller deltidsarbete, ger stora fördelar för både den
enskilde arbetstagaren och samhället. Utskottet kan emellertid inte stödja
motionärens uppfattning att sysselsättningsproblemen skall lösas genom
delning av heltidstjänster. Målsättningen måste - som utskottet har framhållit
tidigare i betänkandet - vara att sysselsättningsproblemen skall
lösas genom att den totala efterfrågan på arbetskraft ökar. Utskottet vill
slutligen framhålla att frågan om att inrätta deltidstjänster i första hand bör
lösas av arbetsmarknadens parter.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 840.

Behovet av en mer samlad bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden
på längre sikt tas upp av Margit Odelsparr (c) i motion 1977. Enligt
motionären redovisas i skilda sammanhang prognoser för utvecklingen på
längre sikt inom områden av betydelse för sysselsättningen. Motionären
anför vidare att det från olika utgångspunkter skulle vara värdefullt om
AMS på grundval av dessa prognoser någon gång vaije år redovisade sin
bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden på åtminstone några års
sikt. Avsikten är därvid att AMS med sin speciella kompetens skulle
översiktligt bedöma behovet av skilda yrkesgrupper under de närmaste
åren samt även ange i vilka delar av landet arbetsmarknaden kan väntas
vara särskilt sårbar med hänsyn till förväntade strukturförändringar. Härigenom
skulle skapas en bättre framförhållning när det gäller resursanvändningen
inom verket. Motionen bör enligt motionären överlämnas till
den parlamentariska utredningen om arbetsmarknadsverkets ansvarsområde
och organisation för beaktande.

Utskottet anser i likhet med motionären att det finns ett behov av att
AMS med sin speciella kunskap om arbetsmarknaden redovisar en mer
samlad bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden på några års sikt.
I sammanhanget kan nämnas att AMS i dag tar fram planer på fem års sikt
om utvecklingen på byggarbetsmarknaden. Utskottet utgår från att det
ingår i verkets fortlöpande verksamhet att göra överväganden av detta
slag. Inte minst för verkets egen resursplanering torde det vara nödvändigt
med en sådan framförhållning.

Utskottet räknar med att AMS i lämpligt sammanhang - exempelvis i
samband med anslagsframställningen - redovisar sina överväganden om
utvecklingen på arbetsmarknaden på några års sikt. I årets anslagsframställning
finns f. ö. ett särskilt kapitel om arbetsmarknadspolitikens förutsättningar
på sikt, som emellertid inte innehåller den information som här
avses.

AU 1981/82:21

Av det anförda framgår att utskottet ställer sig positivt till syftet i den
aktuella motionen. Utskottet anser emellertid inte att något initiativ från
riksdagens sida är erforderligt. Utöver vad som har sagts ovan beträffande
förväntningar om att AMS i lämpligt sammanhang redovisar sina överväganden
om den långsiktiga utvecklingen på arbetsmarknaden vill utskottet
inte utesluta att den tidigare nämnda parlamentariska utredningen om
arbetsmarknadsverket kan komma att beröra dessa frågor.

Med hänvisning till det anförda bör motion 1977 inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

I ett par motioner behandlas arbetsmarknadsstatistikens innehåll. I motion
637 av Wivi-Anne Cederqvist m. fl. (s) påtalas nuvarande brister
beträffande sysselsättnings statistiken på kommunnivå. Motionärerna menar
att det i dag saknas aktuell statistik som visar sysselsättningsutvecklingen
på kommunnivå och föreslår att skatteregistret skall utnyttjas för
framställning av sådan statistik. Motionärerna pekar på att frågan har
utretts men att det visat sig vara svårt att få ett resultat av utredningsarbetet.
Med tanke på vikten av att få ett bra sakunderlag för sysselsättningspolitiken
och med tanke på de brister som nu finns i sysselsättningsstatistiken
föreslås att arbetet med att få fram en bättre statistik på detta område
påskyndas.

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna beträffande behovet
av en bättre sysselsättningsstatistik för kommunerna. Som framhålls i
motionen är denna statistik nu ofta inaktuell och därför otillfredsställande
för kommunernas planering.

Enligt vad utskottet inhämtat har statistiska centralbyrån på regeringens
uppdrag utrett möjligheterna att utnyttja skatteregistret för det här aktuella
ändamålet. Frågan bereds f. n. i regeringens kansli och viss försöksverksamhet
pågår. Utskottet utgår mot denna bakgrund från att frågan om en
bättre sysselsättningsstatistik på kommunnivå löses inom kort. Med hänvisning
härtill bör motion 637 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion 667 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Birgitta Rydle (m) yrkas
att vårdarbete i hemmet skall inräknas i statistiken över antalet sysselsatta.
Enligt motionärerna måste vårdarbete betraktas som arbete oavsett om
det utförs i eller utanför hemmet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning så till vida att de som vårdar
anhöriga i hemmet utför insatser som är av stor betydelse för samhället.
När det gäller frågan om vårdarbete i hemmet skall räknas in i statistiken
över antalet sysselsatta gäller i dag att de som får ekonomisk ersättning av
samhället, dvs. utför ett avlönat arbete, betraktas som sysselsatta. Det kan
nämnas att ersättning i dag kan utgå för vård i hemmet av sjuk anhörig.
Utskottet anser för sin del att det vore principiellt tveksamt att räkna in
även personer som utför icke avlönat arbete i hemmet i statistiken över
antalet sysselsatta.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 667 i denna
del.

AU 1981/82:21

Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

Antalet ungdomar i åldern 16-24 år har under senare år ökat betydligt.
De beräknas fortsätta att öka med ca 10000 per år fram till år 1985. Antalet
ungdomar i åldern 16-18 år är ca 373000, men antalet väntas härefter
komma att minska och uppgå till ca 337000 år 1990. År 2000 beräknas
antalet vara ca 300000.

Antalet sysselsatta ungdomar i åldern 16—24 år har under de senaste
åren varierat mellan 645000 och 674000 med det högsta årsmedeltalet år

1980. Under år 1981 sjönk antalet och för januari månad i år redovisas
584000 ungdomar som sysselsatta, vilket är den lägsta månadssiffran under
flera år.

Under år 1981 ökade samtidigt antalet arbetslösa ungdomar i samma
åldersgrupp och i januari månad i år uppgick deras antal till 61000. Detta
innebär i sin tur att nästan var tionde person på arbetsmarknaden i denna
åldersgrupp var utan arbete. Situationen förbättrades dock under februari
månad då 45 000 var utan arbete.

Enligt statistik som tagits fram av AMS har den genomsnittliga tiden i
arbetslöshet ökat för ungdomarna. För drygt ett år sedan var 2% av 16—
17-åringarna anmälda som arbetslösa under mer än sex månader. Motsvarande
andel i dag är 10%.

Enligt AMS uppgifter uppbär 74 % av de arbetslösa ungdomarna i åldern
16-17 år inte någon form av arbetslöshetsersättning från samhället. Motsvarande
siffra för hela gruppen arbetslösa under 25 år är 41 %.

Orsakerna till de höga arbetslöshetstalen för ungdomarna är flera. Här
kan nämnas den internationella konjunkturen och det f. n. ovanligt stora
antalet ungdomar, den s.k. ungdomspuckeln. Svårigheterna för ungdomarna
att komma in på arbetsmarknaden har också förklarats med de höga
ingångslöner som i dag gäller. Kostnaden för arbetsgivaren att i stället
anställa en erfaren yrkesarbetare är därför i många fall oväsentligt högre.

Statsmakterna har gjort både utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska
insatser för att hålla arbetslösheten nere bland ungdomarna. De utbildningspolitiska
åtgärderna faller inom utbildningsutskottets beredningsområde.

I detta sammanhang redovisas därför de senaste årens arbetsmarknadspolitiska
åtgärder till förmån för ungdomar i form av arbetsmarknadsutbildning
(AMU) och beredskapsarbeten som har tillgripits för ungdomar
under 25 år från 1978. Uppgifterna avser sista kvartalet resp. år.

	1978	1979	1980	1981
Beredskapsarb.	38 300	25900	7700	17100
AMU	21 100	21000	13700	12100

AU 1981/82:21

För ett par år sedan fattade riksdagen beslut om nya riktlinjer för
arbetsmarknadsmyndigheternas och gymnasieskolans insatser (prop. 1979/
80: 145, UbU 34, AU 25). Dessa riktlinjer utgick från att skolan hade
tilldelats ett särskilt uppföljningsansvar för ungdomar i åldern 16-17 år.
De utbildningspolitiska insatserna för denna ungdomsgrupp betonades därför,
medan de tidigare omfattande arbetsmarknadspolitiska stödåtgärderna
i form av arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten kraftigt begränsades.
På utbildningsområdet beslutades bl. a. att de berörda ungdomarna
i denna åldersgrupp i första hand skulle erbjudas utbildning i gymnasieskolans
reguljära yrkesinriktade linjer och specialkurser. För de ungdomar
som var arbetslösa men som trots detta inte ville påbörja en utbildning
inom någon av gymnasieskolans linjer eller specialkurser beslutades att
kommuner med gymnasieskola skulle anordna introduktionsprogram
för utbildning om högst fyra veckor. Härtill kom en möjlighet till
yrkesintroduktion om högst 40 veckor. Yrkesintroduktionen skulle anordnas
i samverkan med företag, institutioner m.fl. och ge erfarenheter och
meriter för anställning.

Skolöverstyrelsen har utvärderat verksamheten med yrkesintroduktion.
Utvärderingen bygger på rapporter från länsskolnämnderna som behandlar
frågor om nämndernas och kommunernas erfarenheter av försök med
yrkesintroduktion under det första verksamhetsåret 1980/81.

Av skolöverstyrelsens rapport framgår bl. a. att kommuner och gymnasieskola
med få undantag anordnat försök med yrkesintroduktion. Antalet
deltagare uppgick till 9 600, vilket i det närmaste var dubbelt så många som
beräknats. Flertalet kommuner har kunnat ordna tillräckligt antal elevplatser
vid företag och institutioner. Av rapporten kan vidare utläsas att
det har varit lättare att anskaffa platser inom den privata än inom den
offentliga sektorn. Drygt en tiondel av ungdomarna har avbrutit yrkesintroduktionen
utan att ha annan ordnad sysselsättning. Slutligen kan nämnas
att ingen har avstått från gymnasiestudier för att i stället delta i
yrkesintroduktion. Elever som av andra skäl avbrutit sådana studier har
dock funnit att yrkesintroduktionen är ett bra sysselsättningsalternativ.
Huvudintrycken av utvärderingen sammanfattar SÖ på följande sätt:

— yrkesintroduktionen uppfattas som ett betydelsefullt komplement till
övriga alternativ för ungdomarna,

— yrkesintroduktionens oväntade stora omfattning i många kommuner och
totalt i riket visar att åtgärden som sådan har anpassats till rådande
förutsättningar och behov,

— möjligheterna till anställning varierar kraftigt och följer den lokala arbetsmarknadssituationen.
Uppskattningsvis får en tredjedel av ungdomarna
någon form av anställning i anslutning till yrkesintroduktionen,

— ett förhållandevis stort antal ungdomar skaffar sig erfarenheter och
kvalifikationer för fortsatta studier. Uppskattningsvis är den grupp som
söker utbildning i anslutning till yrkesintroduktionen lika stor som den
som får anställning.

AU 1981/82:21

Arbetsgivarnas erfarenheter av verksamheten med yrkesintroduktion är
mycket positiva. Detta visar en undersökning som SIFO utfört på Svenska
arbetsgivareföreningens uppdrag. Undersökningen bygger på enkäter som
har utförts med 310 slumpvis utvalda företag. De intervjuade företagen
hade haft 543 elever.

69% av företagen anser att yrkesintroduktionen ”absolut” underlättat
för eleverna att senare få anställning. Var femte elev har fått anställning
hos den arbetsgivare som gav dem yrkesintroduktion. Medräknas de elever
som gått vidare till lärlingsutbildning på arbetsplatsen och de elever
som bedömdes ha möjlighet att stanna kvar på företaget när elevtiden var
slut uppgår andelen till 25 %.

Verksamheten med yrkesintroduktion har även utvärderats i undersökningar
på det lokala och regionala planet. I Stockholms län visar en
undersökning att yrkesintroduktionen också upplevts positivt av eleverna.

Svenska arbetsgivareföreningen har även låtit SIFO intervjua 210
slumpvis utvalda företag om erfarenheterna av lärlingsutbildninge
n. Företagen visade sig därvid ha en mycket positiv inställning även till
denna utbildningsform. 93% av de företag som ingick i undersökningen
ansåg att erfarenheterna av lärlingsutbildningen var positiva.

Riksdagen fattade förra året beslut om särskilt rekryteringsstöd
för långtidsarbetslösa ungdomar i åldern 18-20 år (prop. 1980/81: 126, AU
21). Bidraget kan utgå till arbetsgivarna inom den enskilda sektorn, företrädesvis
industrin. Bidraget utgör 40% av lönekostnaderna under tolv
månader. De ungdomar som kommer i fråga för anställning med rekryteringsstödet
skall ha varit arbetslösa under en sammanhängande period av
minst fem månader.

Rekryteringsstödet har hittills inte fått någon större omfattning. Antalet
ungdomar som fått anställning med hjälp av bidraget uppgår till mindre än
400. En orsak till att bidraget inte fått större betydelse är enligt AMS att
andra insatser som t. ex. beredskapsarbete bedömts vara mer attraktiva.

Regeringen beslöt den 26 november och i regleringsbrev den 3 december
1981 att, med stöd av finansfullmakten, anslå 460 milj. kr. till sysselsättningsskapande
åtgärder för ungdomar. Av beloppet skall 400 milj. kr.
användas för beredskapsarbeten — i första hand enskilda arbeten - för
ungdomar i åldern 18-24 år.

Det återstående beloppet, 60 milj. kr., avsattes för arbetspraktik åt
ungdomar under 18 år. Villkoren för denna form av sysselsättning förutsattes
bli reglerad genom avtal mellan arbetsmarknadens parter.

En överenskommelse om ungdomsplatser träffades den 23 december
1981 mellan Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen
i Sverige (LO) och Privattjänstemannakartellen (PTK). För att bli
gällande skall överenskommelsen antas på förbundsnivå. Ungdomsplatserna
skall sedan inrättas genom lokala överenskommelser på vaije arbetsplats.
Liknande överenskommelser har kommit till stånd även mellan
parterna på det statliga resp. kommunala avtalsområdet.

AU 1981/82:21

Överenskommelsen mellan SAF, LO och PTK bygger på att statsbidrag
lämnas till ungdomsplatsema. Regeringen utfärdade den 8 januari 1982 en
särskild förordning om bidrag till ungdomsplatser. Den innebär att bidrag
utgår för ungdomar som vid anställningens böljan inte har fyllt 18 år och
inte har kunnat placeras i utbildning eller ordinarie arbete. Ungdomsplatserna
skall anvisas genom den offentliga arbetsförmedlingen. Innan anvisning
sker i ett enskilt fall, skall arbetsförmedlingen efter samråd med
skolstyrelsen ha prövat möjligheterna att bereda den arbetslöse lämplig
utbildning eller yrkesintroduktion.

Bidraget upphör om den anställde påbörjar en utbildning eller ett ordinarie
arbete eller om det skäligen kan krävas att han eller hon lämnar
ungdomsplatsen för att anta ett erbjudande om utbildning eller ordinarie
arbete.

Bidraget uppgår till 75 kr. för varje dag som den anvisade är närvarande
på arbetsplatsen. Till statliga myndigheter får dock bidrag lämnas enligt de
bestämmelser som gäller om statsbidrag till statliga beredskapsarbeten
enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368). Enligt regeringens beslut
får bidraget utgå t. o. m. utgången av juni 1982 under högst sex månader.

Ungdomsplatsema är inte avsedda att vara ett alternativ till utbildning
eller ordinarie arbete. De skall enligt statsrådet Eliasson i stället ses som
ett nytt inslag i arbetet med att lösa arbetslösheten bland ungdomar som
lämnat skolan. Den nya bidragsformen bör därför inte leda till att exempelvis
skolmyndigheterna sänker ambitionsnivån när det gäller att finna lämpliga
former för utbildning.

Slutligen är avsikten att ungdomarna på ungdomsplatsema skall kunna
utföra uppgifter som medhjälpare eller assistenter åt den ordinarie arbetsstyrkan
vid företaget eller myndigheten. Ungdomarna skall också kunna
utföra arbetsuppgifter som normalt inte förekommer på arbetsplatsen.

Frågan om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten behandlas i flera motioner.

I motion 244 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m) föreslås att
arbetslösa personer i åldrarna 18-25 år, som uppbär någon form av arbetslöshetsunderstöd,
skall vara skyldiga att efter arbetsförmedlingens anvisning
utföra någon form av samhällsservice under bidragstiden. Inom kommunerna
finns en rad arbetsuppgifter, som skulle kunna utföras av arbetslösa
ungdomar. Som exempel nämns i motionen snöröjning, vissa gatuarbeten,
buskröjning och gräsklippning.

Boije Hörnlund m. fl. (c) föreslår i motion 1513 att alla ungdomar upp till
21 år skall garanteras utbildning eller arbete. Motionärerna framhåller
bl. a. att samhället måste slå fast att alla arbeten är mer meningsfulla än
arbetslöshet. Erbjudet arbete bör därför antas av den arbetslöse i avvaktan
på utbildningsplats eller anställning. Kommunerna bör få ansvaret för att
ungdomar som varken är under utbildning eller har arbete erbjuds sysselsättning
med exempelvis skogsröjningar, allmänna miljövårdsarbeten eller

AU 1981/82:21

upprustningsarbeten av skilda slag. Enligt motionärerna har kommunerna
genom sina förvaltningar och förtroendevalda de bästa förutsättningar att
ha detta ansvar. Samhället kan med förslaget göra stora besparingar genom
att arbetslöshetsersättningar och sociala bidrag inte längre behöver utgå.
Att ge de känsligaste ungdomsgrupperna antingen utbildning eller arbete
ger även vinster för samhället på längre sikt. Motionärerna föreslår vidare
att staten i huvudsak skall svara för kostnaderna för genomförandet av den
föreslagna ungdomsgarantin.

Vpk föreslår i motion 1982 att en allmän ungdomsgaranti införs. Den bör
omfatta hela arbetsmarknaden och utformas som en lag, som ger arbetsförmedlingen
rätt att anvisa en arbetslös ungdom per 50 anställda i såväl
privat som offentlig verksamhet. Den skall också innebära en skyldighet
för företagen och förvaltningarna att bereda ungdomarna en meningsfull
sysselsättning. Garantin skall utlösas när alla andra försök att bereda
ungdomarna arbete är uttömda, och den bör gälla upp till 25 års ålder.
Lönerna för ungdomarna skall vara avtalsenliga och arbetsuppgifternas
karaktär så lik de ordinarie arbetsuppgifterna på resp. arbetsplatser som
möjligt.

Vpk återkommer till kravet på en s. k. ungdomsgaranti i motion 1118.

I motion 2104 av Ylva Annerstedt (fp) och Christer Eirefelt (fp) föreslås
en rad åtgärder som syftar till att bereda de arbetslösa ungdomarna utbildning
eller arbete. Arbetsmarknadsutskottet behandlar de arbetsmarknadspolitiska
yrkandena som återfinns i följdmotion 2105. Motionärerna pekar
inledningsvis på att arbetsmarknaden försämrats för ungdomarna inom
hela OECD-området. Vid en jämförelse med övriga OECD-länder är de
svenska ungdomarnas arbetslöshetsperioder längre. Detta bör analyseras
och lämpliga åtgärder vidtas. De stödinsatser som påböijats för att minska
ungdomsarbetslösheten måste byggas ut, kompletteras och samordnas,
framhåller motionärerna vidare. De betonar även vikten av att den enskilde
arbetstagaren, de fackliga representanterna och arbetsgivaren samverkar
för att lösa problemen. Bland de konkreta förslagen kan nämnas att
AMU i samverkan med utvecklingsfonderna bör utarbeta och erbjuda
”starta eget”-utbildningar. AMU bör också sätta i gång datautbildning på
lägre nivåer för att undvika ”flaskhalsar” när konjunkturen vänder och
datoriseringen vunnit ytterligare insteg. Slutligen föreslår motionärerna att
en särskild arbetsgrupp med representanter för utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen
tillsätts för att - med beaktande av motionens
förslag - utarbeta en plan för ungdomens sysselsättning på kort och lång
sikt.

I sammanhanget bör slutligen nämnas att socialdemokraterna i en särskild
motion — 774 - tagit upp problemen med ungdomens sysselsättning.
Förslag till en rad konkreta åtgärder förs fram. Motionen — som i huvudsaklig
del är utbildningsinriktad — behandlas av utbildningsutskottet. Arbetsmarknadsutskottet
behandlar emellertid i ett särskilt yttrande till ut3
Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 21

AU 1981/82:21

bildningsutskottet vissa delar av motionen (AU 1981/82: ly). Det gäller
bl. a. socialdemokraternas förslag att verksamheten med yrkesintroduktion
skall upphöra och ersättas med ett system med ungdomsplatser.
Utskottet kommer i den följande framställningen att knyta an till det
yttrandet.

Som utskottet har redovisat tidigare slår problemen på arbetsmarknaden
f. n. särskilt hårt mot ungdomarna. Att ungdomar står utan både arbete och
utbildning kan inte accepteras av samhället. Som också framhålls i motionerna
kan denna arbetslöshet få negativa följder även på längre sikt inte
bara för de berörda ungdomarna utan även för samhället i övrigt.

Utskottet har tidigare i detta avsnitt redovisat de mycket omfattande
åtgärder som redan har vidtagits för att hålla arbetslösheten nere bland
ungdomarna. Utöver mer traditionella insatser som arbetsmarknadsutbildning
och beredskapsarbeten har även nya initiativ tagits.

En grupp för sig utgör 16 — 17-åringarna. Som tidigare nämnts
bestämdes våren 1980 att stödåtgärderna för denna åldersgrupp i allt väsentligt
skulle vara av utbildningspolitiskt slag. Bl. a. infördes möjligheten
till yrkesintroduktion, förlagd till företag och institutioner utanför skolan.
Enligt utskottets uppfattning var det en riktig åtgärd att starta denna
verksamhet. Som redovisats i det föregående har de som i första hand
berörts - ungdomarna, arbetsgivarna och skolan - visat sig ha en samstämmigt
positiv inställning till verksamheten.

Fr. o. m. i år har tillkommit ett nytt instrument för samma åldersgrupp.
Sedan regeringen i slutet av förra året ställt 60 milj. kr. till förfogande för
praktikplatser för ungdomar under 18 år träffade SAF, LO och PTK den 23
december 1981 en central överenskommelse om ungdomsplatser. Den
centrala överenskommelsen skall bekräftas på förbundsnivå, varefter platserna
skall tas fram genom lokala överenskommelser på vaije arbetsplats.
Senare har motsvarande centrala överenskommelser träffats för de kommunala
och statliga avtalsområdena.

Överenskommelserna mellan arbetsmarknadsparterna förutsätter att
statsbidrag utgår till platserna. Enligt en i januari utfärdad förordning utgår
bidrag med 75 kr. per dag och plats. Bidragsverksamheten administreras
av arbetsförmedlingen, som också skall förfoga över platserna och svara
för tillsynen.

Socialdemokraterna har — som tidigare nämnts — i motion 774, som
hänvisats till utbildningsutskottet, föreslagit att yrkesintroduktionen avskaffas
från den 1 juli i år och ersätts med ett system med ungdomsplatser
byggt på vad som överenskommits mellan arbetsmarknadens parter. I
motionen föreslås samtidigt att ansvaret för verksamheten inkl. administration,
tillsyn och uppföljning skall flyttas från arbetsförmedlingen till
skolstyrelserna, som skall anvisa ungdomar till platserna. Arbetsmarknadsutskottet
har i det nyligen avgivna yttrandet AU 1981/82:1 y avstyrkt
motionsförslagen. Som skäl för avstyrkandet har hänvisats till de hittillsva -

AU 1981/82:21

rande goda erfarenheterna av yrkesintroduktionen och till att det kan
ifrågasättas om det över huvud taget är praktiskt möjligt att så snabbt
ersätta yrkesintroduktionen - som fått en betydande volym - med ungdomsplatser
som ännu är i startskedet och har en blygsam omfattning.
Utskottet noterade också att riksdagen så sent som i december i fjol tog
ställning till yrkesintroduktionens utformning för att stärka dess utbildningspolitiska
syfte.

Arbetsmarknadsutskottet står fast vid denna ståndpunkt. Slopas möjligheten
till yrkesintroduktion för de berörda ungdomarna kan detta få till
följd en ökad arbetslöshet i denna åldersgrupp.

Bakom arbetsmarknadsparternas överenskommelser ligger en klart uttalad
ambition att bidra till att ge sysselsättning åt ungdomar som inte har
kunnat placeras i utbildning eller i ordinarie arbete. Det är självfallet
angeläget att statsmakterna tar fasta på parternas vilja till medverkan.
Härigenom öppnas nya möjligheter att få fram lämpliga ingångsarbeten
som kan ge ungdomar värdefull arbetslivserfarenhet liksom meningsfull
sysselsättning åt dessa ungdomar.

Enligt regeringens tidigare redovisade förordning kan statsbidrag utgå
till ungdomsplatserna till utgången av juni i år. Utskottet har nyss framhållit
betydelsen av arbetsmarknadsparternas initiativ som ett komplement till
andra åtgärder för ungdomar i denna åldersgrupp. Svårigheterna för dem
väntas bestå under överblickbar tid. Statsmakterna bör därför genom att
ställa bidragsmedel till förfogande säkra att verksamheten kan fortsätta.
Enligt vad utskottet inhämtat är det regeringens avsikt att verksamheten
skall fortsätta även nästa budgetår.

Arbetsmarknadsministern har den 10 mars hållit överläggningar med
parterna om den fortsatta verksamheten. Om inte annan bedömning framkommit
vid överläggningarna bör regeringen i kompletteringspropositionen
lägga fram förslag till medelsanvisning som motsvarar en verksamhet
med den omfattning som parterna bedömer som realistisk.

Av de ungdomar som registrerades som arbetslösa i februari i år beräknas
ca 5000 vara i åldern 16-17 år. För ungdomarna i denna åldersgrupp
skall som nyss framhållits utbildningspolitiska insatser - inkl. introduktionsprogrammen
för utbildning och yrkesintroduktionen - vara de som
främst kommer i fråga. Som nyss framhållits kan yrkesintroduktionen inte
ersättas med de särskilda ungdomsplatserna på det sätt socialdemokraterna
förespråkar. Dessa platser är dock ett gott komplement till övriga
åtgärder för denna ungdomsgrupp och utskottet utgår följaktligen från att
samtliga ungdomar i åldern 16-17 år inom kort skall erbjudas en utbildningsplats,
ungdomsplats eller reguljärt arbete.

Annorlunda förhåller det sig med ungdomar i åldern 18 till 21
å r. Antalet ungdomar i denna åldersgrupp som står utan arbete beräknas i
februari uppgå till i runt tal 20000. I stor utsträckning rör det sig här om
ungdomar med genomgången gymnasieutbildning. Även om stora insatser

AU 1981/82:21

redan nu görs för att stödja dessa ungdomar med arbetsmarknadspolitiska
medel som beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning anser utskottet
att insatserna bör kunna ytterligare intensifieras och kompletteras.
Enligt utskottets uppfattning måste sådana åtgärder vidtas att alla arbetslösa
ungdomar upp till 21 år erbjuds arbete eller utbildning
i stället för arbetslöshetsersättning eller annat ekonomiskt stöd
från det allmänna. Detta innebär att motionärernas krav i detta avseende i
allt väsentligt tillmötesgåtts.

Utskottet utgår från att den av riksdagen nyligen antagna nya anställningsskyddslagen
— som innebär vidgade möjligheter till provanställning
och visstidsanställning - skall komma att leda till att ett betydande antal
av de nu arbetslösa ungdomarna får möjlighet till anställning.

För övriga ungdomar som fortfarande står utan arbete måste en bred
arsenal med åtgärder sättas in. Utöver beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning
vill utskottet i nuvarande svåra sysselsättningsläge inte
utesluta möjligheten av att ungdomsplatser erbjuds även de något äldre
arbetslösa ungdomarna. Regeringen bör vidare tillsammans med de båda
kommunförbunden överväga de uppslag om samhällstjänst och ett kommunalt
ansvar för de arbetslösa som förs fram i motionerna 244 och 1513.
Redan i dag tar åtskilliga kommuner ett betydande ansvar för de arbetslösa
ungdomarna i den egna kommunen. Staten bör enligt utskottets uppfattning
vara beredd att erbjuda kommunerna ett långtgående bidrag i ett
sådant läge. I sammanhanget vill utskottet framhålla att nivån på den
ersättning som skall utgå till ungdomarna bör bestämmas bl. a. utifrån det
rådande ekonomiska läget.

Det är självfallet förenat med stora svårigheter att i dag precisera kostnaden
för det åtagande för ungdomens sysselsättning som utskottet förordar.
Insatserna bör avse hela budgetåret 1982/83. Kostnaderna bör emellertid
avta under år 1983 i takt med den förväntade uppgången av konjunkturen.
Utskottet utgår från att regeringen även kan utnyttja finansfullmakten för
de åtgärder som måste vidtas. Utskottet är f. ö. övertygat om att den
satsning som föreslås för att erbjuda alla ungdomar upp till 21 år antingen
utbildning eller arbete även är samhällsekonomiskt motiverad. I dag utgår
exempelvis arbetslöshetsunderstöd till i runda tal 15000 arbetslösa ungdomar
upp till 21 år, vilket kan beräknas innebära en kostnad för staten på
uppskattningsvis 300—400 milj. kr. för helår. Antalet arbetslösa ungdomar
upp till 21 år som står utan någon form av arbetslöshetsunderstöd kan
beräknas uppgå till uppemot 10000. I sammanhanget bör även medräknas
de negativa sociala konsekvenser och därav följande kostnader på både
kort och lång sikt som kan bli följden av att tusentals ungdomar står
utanför både utbildningssystemet och arbetsmarknaden.

Det får ankomma på regeringen att närmare utforma ett åtgärdsprogram
som innebär att alla ungdomar upp till 21 års ålder kan erbjudas utbildning
eller arbete. Utskottet utgår från att - som föreslås i motion 2105 —

AU 1981/82:21

arbetsmarknads- och utbildningsdepartementen har en nära samverkan i
frågan. Även arbetsmarknadens parter bör självfallet engageras i frågan.
Som tidigare nämnts hade arbetsmarknadsministern ett sammanträffande
med parterna den 10 mars för att diskutera den här aktuella frågan.

Utskottet vill slutligen stryka under vikten av att alla berörda parter tar
sitt ansvar för att möjliggöra att det uppställda målet nås. Ungdomarna bör
inse att vaije arbetstillfälle — exempelvis de typer av samhällstjänster som
presenteras i motionerna 244 och 1513 — ger värdefulla erfarenheter inför
framtiden. Utskottet utgår vidare från att arbetsgivarna nu tar till vara
möjligheten att provanställa arbetslösa ungdomar samt i ökad utsträckning
bereda ungdomar möjlighet till yrkesintroduktion, lärlingsutbildning samt
ungdomsplatser. Utskottet utgår också från att de fackliga organisationerna
tar sitt ansvar när det gäller ungdomarnas möjligheter att komma in på
arbetsmarknaden.

Vad utskottet anfört i anslutning till motionerna 244, 1513 och 2105 om
åtgärder mot ungdomsarbetslösheten bör regeringen underrättas om. Med
utskottets ställningstagande kan även syftet med motionerna 1118 och 1982
— att skapa sysselsättning för ungdomar - anses vara i huvudsak tillgodosedda.
Utskottet kan emellertid inte ställa sig bakom den form motionärerna
valt för att uppnå detta syfte, dvs. ett lagstiftat arbetsförmedlingstvång,
och avstyrker därför motionerna.

För de arbetslösa ungdomar som är 21 år och äldre måste främst arbetsmarknadspolitiska
insatser som beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning
sättas in. Målsättningen måste självfallet vara att i största möjliga
utsträckning hålla nere arbetslösheten även för dessa ungdomar.

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader m. m.

Arbetsmarknadsverkets budget är indelad i tio program. I den följande
framställningen redovisas sex av dessa. Det gäller arbetsmarknadsinformation,
yrkesmässig och geografisk rörlighet, sysselsättningsskapande åtgärder,
särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning, yrkesinriktad
rehabilitering samt förvaltning av utrustning. Övriga program behandlas
i andra betänkanden. Det gäller regionalpolitiska stödåtgärder
(AU 1981/82:23), åtgärder för flyktingar (AU 1981/82:22) samt kontant
stöd vid arbetslöshet (AU 1981/82:13). Programmet totalförsvarsverksamhet
behandlas i anslutning till propositionen (1981/82:102, bil. 9) om säkerhets-
och försvarspolitiken.

Förvaltningskostnaderna avser i huvudsak lönekostnader och
andra omkostnader för personalen vid AMS, länsarbetsnämnderna och
arbetsförmedlingen samt kostnader för lokaler och automatisk databehandling
(ADB), dvs. AMS administrativa datasystem. ADB-verksamheten
inom arbetsförmedlingen bekostas av särskilda medel på anslaget
Arbetsmarknadsservice. I en programbudget skall förvaltningskostna -

AU 1981/82:21

derna belasta varje program. Liksom tidigare särredovisas arbetsmarknadsverkets
totala förvaltningskostnader.

Av den följande sammanställningen framgår att förvaltningskostnaderna
under nästa budgetår beräknas till ca 989 milj. kr.

1981/82 Beräknad ändring 1982/83

AMS Före draganden -

Personal	5690	+500	+58
Utgiftsposter
Lönekostnader	676652000	+ 113254000	+62672000
Personalutbildning	13035000	+ 12104000	+ 1212000
därav engångsutgift			450000
Reseersättningar	12500000	+ 4650000	+ 363000
Expenser	40130000	+ 16915000	+ 1210000
ADB, administration	7645000	+ 821000	+ 44000
Lokalkostnader
a) AMS	19000000	+ 3 800000	+ 3344000
b) Länsarbetsnämnderna
och arbetsförmedlingen	120880000	+ 40575000	+ 21274000
Arvoden	4629000	+ 2471000	—
Sjukvårdskostnader	2105000	+ 675 000	-
Postavgifter	1044000	+ 105000	- 1044000
Kapitalkostnader	2 100000	+ 9300000	-
	899 720000	+204670000	+89075 000

I budgetpropositionen föreslås att medel för arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
skall beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget,
dvs. en neddragning av de administrativa kostnaderna med 2% efter prisoch
löneomräkning. AMS har begärt 500 nya tjänster för att i huvudsak
förstärka de platsförmedlande insatserna. Enligt propositionen ger inte
nuvarande budgetläge utrymme för den begärda personalökningen. För att
förstärka platsförmedlingen tillstyrks AMS hemställan att få omplacera 60
assistenter och tillsynsmän från arbetsplatser för specialanvisade till platsförmedlingsuppgifter.
Tillskottet av dessa tjänster innebär att huvudförslagets
konsekvenser för lönemedlen till arbetsförmedlingen mildras.

AMS förslag att få använda medel från anslaget B 4. Sysselsättningsskapande
åtgärder för punktvisa och temporära förstärkningar av arbetsförmedlingen
avstyrks i propositionen. Statsrådet Eliasson erinrar härvid om
att den parlamentariska kommitté (1981:65) som skall se över arbetsmarknadsverkets
ansvarsområde och organisation bl. a. fått i uppdrag att dels
pröva frågan hur en ökad flexibilitet skall kunna åstadkommas mellan olika
anslag, dels undersöka förutsättningarna för att tillfälligt förstärka arbetsmarknadsverkets
personalresurser.

I propositionen föreslås vidare att två tjänster på AMS centralt dras in.
Orsak härtill är att lokalförsöijningsansvaret för länsarbetsnämndernas
kanslier, arbetsförmedlingskontoren och arbetsmarknadsinstituten
fr. o. m. den 1 juli 1981 handhas av byggnadsstyrelsen.

AU 1981/82:21

Frågan om personalförstärkning till arbetsmarknadsverket tas upp i fyra
motioner.

I den socialdemokratiska partimotionen 1081 föreslås att verket tilldelas
380 tjänster utöver regeringens förslag. Det yrkandet får stöd i motion 1137
av Eric Holmqvist m.fl. (s). I den sistnämnda motionen pekar man speciellt
på behovet av förstärkta förmedlingsinsatser i Skåne, vilket skulle
möjliggöras om det socialdemokratiska förslaget om nya tjänster vinner
bifall. Socialdemokraterna framhåller att huvudförslaget trots överföringen
av resurser från egenregiverksamheten innebär en minskning på 80
tjänster. För att bibehålla nuvarande personalresurser måste verket således
till en början tillföras 80 nya tjänster. Mot bakgrund av det rådande
arbetsmarknadsläget föreslås härutöver att medel tillförs verket för inrättande
av ytterligare 300 nya tjänster. Därmed skulle verket ges rimligare
förutsättningar att kunna både höja aktiviteten i det egentliga förmedlingsarbetet
och intensifiera insatserna för de handikappade.

I motion 2127 av vpk föreslås att verket tillförs 300 nya tjänster för
insatser bland de arbetshandikappade. Utskottet behandlar senare i betänkandet
de motiv vpk för fram för ökade insatser för att bereda de handikappade
möjlighet till ett arbete.

Erik Hovhammar m.fl. (m) yrkar slutligen i motion 1618 avslag på
regeringens förslag om överföring av 60 tjänster från egenregiverksamheten
till platsförmedlingen. Motionärerna menar att även arbetsmarknadsverket
måste klara de rationaliseringsåtgärder som huvudförslaget innebär.
Ett avvisande av propositionens förslag på denna punkt innebär en
besparing för samhället på 7,5 milj. kr. under budgetåret 1982/83.

Utskottet tillstyrker det socialdemokratiska förslaget att 380 tjänster
tillförs arbetsmarknadsverket utöver regeringens förslag. Som framhålls i
partimotion 1081 finns en uppenbar risk att arbetslösheten med den förda
politiken kommer att öka ytterligare. Mot den bakgrunden krävs en omedelbar
förstärkning av de platsförmedlande resurserna.

En ökad satsning på den platsförmedlande verksamheten är f. ö. även
samhällsekonomiskt motiverad. Arbetslöshetstiderna kan reduceras vilket
bl. a. innebär att de sociala konsekvenserna av långa arbetslöshetstider
kan minska liksom även kostnaderna för arbetslöshetsunderstöd.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion 1081 i denna
del. Härigenom tillgodoses förslagen i motionerna 1137 och 2127. Av
ställningstagandet följer att den i motion 1618 föreslagna personalnedskärningen
avvisas.

Utskottet tillstyrker slutligen i detta avsnitt ett i propositionen föreslaget
bemyndigande för AMS att även under budgetåret 1982/83 besluta om
avskrivning av lånefordran uppkommen inom arbetsmarknadsverket. Bemyndigandet
bör avse sådana fall som anges i propositionen.

AU 1981/82:21

Viss omorganisation av vapenfriverksamheten

Organisationen av vapenfriverksamheten är delad på två myndigheter.
Vapenfrinämnden handlägger ansökningar om tillstånd att fullgöra vapenfri
tjänst. Nämnden sorterar under försvarsdepartementet. Vapenfrisektionen
inom AMS administrerar utbildningen m.m. av vapenfria tjänstepliktiga.

AMS har vid upprepade tillfällen, bl. a. i sina anslagsframställningar,
begärt att verket — som ett led i strävan att koncentrera resurserna till de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna — skall få frigöra sig från andra uppgifter,
däribland vapenfriverksamheten.

Frågan om vapenfrisektionens organisatoriska placering har varit föremål
för utredning. I betänkandet (Ds A 1981:5) Förslag till viss omorganisation
av vapenfriverksamheten presenteras följande tre alternativa förslag.

1. Vapenfriverksamheten inom AMS förs över till en ny myndighet
under arbetsmarknadsdepartementet. En särskild nämnd inrättas, nämnden
för vapenfriutbildning.

2. AMS behåller sitt nuvarande ansvar för vapenfriverksamheten.

3. Vapenfriverksamheten inom AMS överförs till civilförsvarsstyrelsen
(Cfs).

I propositionen förordas att vapenfriverksamheten inom AMS omlokaliseras
till Karlstad och där bildar en egen myndighet under arbetsmarknadsdepartementet
kallad nämnden för vapenfriutbildning. Bakom förslaget
ligger bl. a. regionalpolitiska skäl. I propositionen erinras om arbetsmarknadsutskottets
uttalande för ett år sedan att det kan finnas skäl att
pröva om delar av verksamheter eller funktioner i den statliga förvaltningen
kan flyttas från Stockholm (AU 1980/81:23).

I administrativt avseende föreslås nämnden för vapenfriutbildning repliera
på redan befintliga servicefunktioner inom Cfs. I propositionen
förutsätts vidare att den personal - ett trettiotal personer — som f. n. finns
inom AMS vapenfrisektion skall övergå till den nya myndigheten.

Kostnaderna för en omlokalisering av vapenfriverksamheten inom AMS
till Karlstad har uppskattats till knappt 200000 kr. Driftkostnaderna beräknas
öka med ca 500000 kr. per år. En organisationskommitté skall tillsättas
med uppgift att — i samråd med berörda myndigheter och personal - vidta
nödvändiga förberedelser för genomförande av förslaget. Omorganisationen
avses bli genomförd den 1 januari 1983.

Propositionens förslag medför vissa ändringar i lagen (1966:413) om
vapenfri tjänst.

Propositionens förslag har föranlett två motioner. I motion 1527 av
Gunnar Oskarson (m) och Mårten Werner (m) föreslås att AMS behåller
sitt nuvarande ansvar för verksamheten. Motionärerna pekar bl. a. på att
flera remissinstanser — däribland LO och TCO — förordat denna lösning.

AU 1981/82:21

Vidare ifrågasätts de kostnadsberäkningar som gjorts. I motion 1961 av
Roland Brännström (s) yrkas att vapenfriverksamheten inom AMS skall
föras över till Cfs. Motionären framhåller bl. a. att Cfs har en utbyggd
utbildningsorganisation för ändamålet. Som ett ytterligare skäl anförs att
ca 75 % av de vapenfria krigsplaceras efter avslutad grundutbildning inom
civilförsvaret.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att vapenfriverksamheten
inom AMS omlokaliseras till Karlstad och där bildar en egen myndighet
under arbetsmarknadsdepartementet. Som nämns i propositionen överensstämmer
förslaget f. ö. med AMS önskemål om att få koncentrera sina
insatser på det egentliga arbetsmarknadspolitiska området. Utskottet noterar
slutligen med tillfredsställelse att regionalpolitiska hänsyn tagits vid
beslutet.

Av utskottets ställningstagande följer att de här aktuella motionerna
1527 och 1961 bör avslås av riksdagen.

De i propositionen föreslagna följdändringarna i lagen om vapenfri tjänst
lämnar utskottet utan erinran.

Till de anslagsfrågor som aktualiseras av omorganisationen blir det
anledning att återkomma i senare sammanhang.

Arbetsmarknadsservice

1980/81 Utgift 1061975000

1981/82 Anslag 1055873000

1982/83 Förslag 1 139 851000

Som framgår av följande sammanställning finansieras från anslaget Arbetsmarknadsservice
programmet Arbetsmarknadsinformation samt de
under programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet upptagna delprogrammen
Flyttningsbidrag och Inlösen av egna hem m. m.

1980/81 1981/82 1982/83

Utgift Anslag Beräknad ändring

AMS Föredra ganden -

Programmet ArbetsmarknadsinformationProgrammet

Yrkesmässig
och geografisk
rörlighet
Flyttningsbidrag
Inlösen av egna
hem m. m.
Förvaltningskostnader

885 129000

176845000

174989000

27000

1829000

882546000

173 327000
171526000

1000

1800000

+207654 000

+ 70490000
+ 70300000

+ 190000

+84128000

- 150000

- 300000

+ 150000

1061975000 1 055873000 +348634000 +83978000

AU 1981/82:21

Programmet omfattar olika verksamheter som syftar till att ge arbetssökande
stöd för att få ett lämpligt arbete och att medverka till att arbetsgivare
får erforderlig personal. Avdelningen för arbetsmarknadsservice vid
AMS handhar verksamheten centralt. Länsvis och lokalt är länsarbetsnämnderna
resp. arbetsförmedlingen ansvariga.

I propositionen föreslås under punkt B 1 (s. 52 - 64) att riksdagen skall
till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag
av 1 139851000 kr.

Arbetsmarknadsinformation

I programmet ingår större delen av arbetsförmedlingens verksamhet.
Denna verksamhet omfattar information, platsförmedling och arbetsförberedande
åtgärder.

I vaije län finns en länsarbetsnämnd som är länsmyndighet för allmänna
arbetsmarknadsfrågor. Nämnden leder arbetsförmedlingen i länet. Chefstjänsteman
är länsarbetsdirektören. En länsarbetsnämnd består av tio ledamöter.
En av dessa är länsarbetsdirektören. Ordföranden, i regel landshövdingen,
och vice ordföranden utses av regeringen. Övriga ledamöter
utses av AMS, sex av dessa på förslag av de stora centrala organisationerna
på arbetsmarknaden. Två ledamöter representerar SAF, två LO, en
TCO och en SACO/SR. Övriga ledamöter skall företräda kvinnor jordbrukare
eller kommuner i länet.

Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c) tar i motion 850 upp länsarbetsnämndens
sammansättning. Motionärerna reagerar mot att AMS utser vissa
ledamöter i länsarbetsnämnderna. Detta tillvägagångssätt skiljer sig enligt
motionärerna markant från vad som tillämpas vid tillsättning av övriga
regionala statliga nämnder. I dessa utses majoriteten av ledamöterna av
politiskt valda organ. Länsarbetsnämndernas sammansättning bör enligt
motionärerna återspegla de skilda politiska riktningarna i länet. Detta kan
ske genom att regeringen och berört landsting, eller i förekommande fall
kommun, utser fyra ledamöter vardera. Länsarbetsdirektören bör enligt
motionärerna även i fortsättningen vara självskriven ledamot och regeringen
liksom hittills utse ordförande och vice ordförande.

Utskottet behandlade förra året ett likalydande yrkande i betänkande
AU 1980/81:21. Motionen avstyrktes av utskottet med hänvisning, dels till
att man inom länsdemokratiutredningen diskuterade olika tänkbara modeller
- däribland den av motionärerna förordade - för länsarbetsnämndernas
sammansättning, dels till att den parlamentariska utredningen om
arbetsmarknadsverkets ansvarsområde och organisation kunde komma in
på den aktuella frågan. Utskottet har samma inställning i år. Det kan
tilläggas att länsdemokratiutredningen avser att avge sitt slutbetänkande
under innevarande år.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 850.

Som tidigare framhållits har ADB-resurserna byggts ut fortlöpande vid

AU 1981/82:21

platsförmedlingarna. I propositionen redovisas resultatet av en första
utvärdering av de terminalbaserade s.k. modellkontorsförsöken inom arbetsförmedlingen
i Södermanlands län, en lägesrapport om försöken med
utbyggt söksystem i övriga län samt en undersökning om efterlevnaden av
lagen om allmän platsanmälan.

Försöksverksamheten med de s. k. modellkontoren i Södermanlands län
har för de sökande bl. a. inneburit att det stora flertalet fått träffa samma
förmedlare vid sina besök och därtill fått den hjälp de förväntat sig av
förmedlingen. Även för platsförmedlarna har försöksverksamheten fått
positiva effekter. De pekar bl. a. på att tidsbokningen för sökande gör det
möjligt för förmedlarna till bättre kontakt med dem. Möjligheterna att söka
i platsutbudet från terminal och möjligheten att med ADB bevaka nytillkommande
platser för de sökandes räkning betraktas som mycket verksamma
nya inslag i förmedlingens service.

Den samhällsekonomiska kalkylen visar att det terminalbaserade platsförmedlingssystem
som f. n. prövas i Eskilstuna- och Katrineholmsdistrikten
tillför samhället mera resurser än vad verksamheten förbrukar.

AMS avser att fortsätta utvärderingen av modellkontorsförsöken under
våren 1982. AMS räknar därefter med att återkomma till frågan.

AMS har för de fortsatta försöken med sökning av lediga platser via
terminal begärt ytterligare 220 terminaler. F. n. disponerar AMS sammanlagt
223 terminaler.

I budgetpropositionen föreslås i avvaktan på den fortsatta utvärderingen
endast en mindre utbyggnad av terminalsystemet för nästa budgetår. För
att i det statsfinansiella mycket kärva läget möjliggöra en sådan utbyggnad
föreslås att den utgiftsökning som detta kommer att medföra skall bekostas
med en motsvarande besparing på anslagsposten för ADB-platslistor. Med
hänsyn härtill föreslås att AMS får avgöra det antal terminaler — dock
högst 25 - som får införskaffas under nästa budgetår.

Socialdemokraterna framhåller i partimotion 1081 att ADB-resurserna i
platsförmedlingen måste byggas ut för att ytterligare höja effektiviteten i
förmedlingsarbetet. När AMS till våren redovisar sina mer definitiva bedömningar
finns underlag för beslut om ytterligare terminaler. Enligt socialdemokraterna
bör riksdagen föreläggas förslag i frågan så snart detta
underlag presenterats av AMS.

Enligt utskottets uppfattning är det glädjande att införandet av ADB har
bedömts leda till förbättrad effektivitet i platsförmedlingen. Innan beslut
fattas om ytterligare investeringar i terminaler bör dock - som framhålls i
propositionen - AMS aviserade mer definitiva bedömning av verksamheten
avvaktas. Redovisning väntas ske under nästa budgetår. Utskottet
utgår från att regeringen därefter i lämpligt sammanhang återkommer till
riksdagen i frågan. Någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av
motion 1081 i denna del synes inte vara erforderlig. Motionen avstyrks
därför i denna del.

AU 1981/82:21

En undersökning som gjorts i juni 1980 inom arbetsmarknadsverket om
efterlevnaden av lagen om allmän platsanmälan visar att 79% av de i
dagspressen utannonserade platserna har anmälts till förmedlingarna. Resultatet
tyder på en fortsatt förbättring av efterlevnaden jämfört med
tidigare undersökningar. Efterlevnaden är sämst i storstadslänen. Anmälningsbenägenheten
är vidare relativt låg bland arbetsgivare inom handel,
restaurang, hotell samt banker och försäkrings verksamhet. Det är slutligen
främst de mindre företagen som inte anmäler lediga platser till förmedlingarna.

Enligt utskottets uppfattning är det uppenbart att tillflödet av lediga
platser till arbetsförmedlingen ökat betydligt sedan allmän platsanmälan
infördes på försök år 1976. Införandet av allmän platsanmälan har också
inneburit vidgade möjligheter för platsförmedlarna att erbjuda den platssökande
önskat arbete. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 1537
av Allan Åkerlind (m). I den motionen föreslås nämligen att lagen om
allmän platsanmälan skall upphöra att gälla.

PLOG, en arbetsgrupp inom AMS som haft till uppgift att se över
arbetsförmedlingens organisation, har föreslagit en omläggning av arbetsförmedlingens
organisation med syfte att effektivera platsförmedlingen.
Det har bl. a. gällt att bredda och förbättra vägledningsinsatserna
i samband med arbetsförberedande åtgärder. Förslagen redovisades
i 1981 års budgetproposition och godtogs av riksdagen (AU 1980/81:21).
Genomförandet av PLOG:s förslag har påbörjats under budgetåret 1981/
82. Nya organisationsplaner för arbetsförmedlingskontoren gäller fr. o. m.
den 1 juli 1981.

Ett av PLOG:s förslag innebar att tjänstekategorierna arbetsvårdare och
yrkesvägledare ersätts av arbetsvägledare som skall vägleda sökande som
inte utan arbetsförberedande eller sysselsättningsskapande åtgärder kan
arbetsplaceras. Däremot kommer enligt PLOG:s förslag uppgifterna yrkesvägledning
och arbetsvärd att bestå och utvecklas inom den nya tjänstekategorin.

I motion 1068 av Ylva Annerstedt (fp) yrkas att yrkesvägledare och
arbetsvårdare även i fortsättningen skall stå till de arbetssökandes förfogande
vid arbetsförmedlingarna. Motionären framhåller bl. a. att den kunskapsöverföring
som sker mellan främst yrkesvägledare och arbetsvårdare
går förlorad med den nya ordningen, vilket i sin tur innebär försämrad
service till de arbetssökande.

Utskottet behandlade ett motsvarande yrkande förra året. Utskottet
framhöll därvid att förslaget att arbetsvägledama som en sammanhållen
personalkategori skall handlägga ärenden oavsett om de faller inom arbetsvärds-
eller yrkesvägledningsområdena motiveras av PLOG bl. a. med att
det är en anpassning till att många vägledningssökande har behov av
insatser av båda slagen. För att de nya arbetsuppgifterna skall klaras
kommer det att behövas särskilda utbildningsinsatser för de arbetsvårdare,

AU 1981/82:21

yrkesvägledare och allmänna platsförmedlare som rekryteras som arbetsvägledare.
Men PLOG räknar också med att det för handläggning av mer
komplicerade vägledningsfall kommer att behövas specialkunskaper som
går utöver dem som kommer att ges i den för arbetsvägledarna gemensamma
utbildningen. Vissa arbetsvägledare kommer därför att tilldelas s. k.
bevakningsuppdrag med uppgift att följa utvecklingen inom de fält som
arbetsvärdarna och yrkesvägledarna i dag är speciellt inriktade på.

Utskottet pekade vidare på att ett kollektivavtal träffats mellan AMS
och arbetstagarorganisationerna inom verket om genomförandet av
PLOG. När det gäller att föra ut reformen i praktiken räknade utskottet
slutligen med att det skulle ske i samverkan med de olika berörda personalkategorierna
och att man skulle finna former som tillvaratar de olika
gruppernas speciella kunskaper. Med det anförda avstyrktes motionen
(AU 1980/81:21).

Utskottet - som har samma inställning i dag - vill härutöver tillägga att
det f. n. pågår arbete med att ta fram en framtida fullständig utbildning för
både platsförmedlare och arbetsvägledare. Den satsning verket gör på
utbildning av personalen i samband med genomförandet av PLOG:s förslag
är f. ö. mycket omfattande. Slutligen bör nämnas att AMS beslutat om
en särskild uppföljning av genomförandet av förslagen. Personalen har
garanterats inflytande i det arbetet. Uppföljningen avser samtliga delar av
organisationsförändringen, dvs. även utbildningsinsatserna.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1068.

Även i motion 1514 av Ella Johnsson (c) och Gunhild Bolander (c) tas
upp frågan om specialiseringen inom arbetsförmedlingen. Motionärerna
föreslår att de hörselskadade i varje län skall ha tillgång till specialister vid
platsförmedlingen. Motionärerna pekar bl. a. på att de hörselskadade inte
får de arbetsuppgifter som de genom utbildning och tekniska hjälpmedel
kan utföra. Det har även visat sig att de hörselskadade anser att kontakten
med arbetsförmedlingen är otillfredsställande. De framhåller bl. a. att de
upplever att kunskapen om de problem som möter den hörselskadade i
arbetslivet är bristfällig på platsförmedlingarna. Det bör därför finnas
personal inom arbetsmarknadsverket som har god kännedom om de hörselhandikappade
och deras speciella svårigheter på arbetsmarknaden.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att det inom
arbetsmarknadsverket finns kunskap och förståelse för de handikappades
situation. Arbetsmarknadsverket har också ambitionen att inom givna
ramar tillgodose skilda sökandekategoriers speciella behov. När det gäller
problemen för döva platssökande förfogar verket f. n. över elva regionala
dövkonsulenter för sökande som kommunicerar med teckenspråk.

Arbetsmarknadsverket har f. ö. den principiella inställningen att de hörselskadade
bör integreras, dvs. betjänas inom ramen för det normala
förmedlingsarbetet. Enligt verkets uppfattning löser man inte de hörselskadades
problem genom att man placerar en specialist på området i vaije

AU 1981/82:21

län. De hörselskadades problem måste i stället angripas på ett bredare fält,
bl. a. på arbetsmiljöområdet och på hjälpmedelsområdet.

Utskottet delar verkets principiella inställning i frågan. Det får ankomma
på verket att bedöma hur resurserna skall disponeras med tanke på behoven.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1514.

Utskottet tar härefter upp frågan om arbetsförmedling av kulturarbetare.

Enligt arbetsförmedlingslagen får arbetsförmedling inte bedrivas i förvärvssyfte,
dvs. i avsikt att verksamheten skall ge vinst. Arbetsförmedling
mot självkostnadsersättning får däremot bedrivas efter tillstånd av AMS.
Tillstånd får i princip inte ges till enskild person utan endast till organisationer
eller föreningar.

Genom en ändring år 1976 i arbetsförmedlingslagen har möjlighet öppnats
att i begränsad omfattning bevilja enskild person eller annan tillstånd
att i förvärvssyfte bedriva arbetsförmedling för musiker och sceniska
artister. Tillstånd får endast ges för verksamhet som innefattar förmedling
av anställning utomlands åt den som är bosatt i Sverige eller av anställning
i Sverige åt den som är bosatt utomlands. Tillstånd får beviljas för högst tre
år i sänder.

Den sistnämnda verksamheten tas upp till behandling i motion 1512 av
Per Olof Håkansson (s) och Oskar Lindkvist (s). Motionärerna har invändningar
mot att förmedlingen av musiker och sceniska artister inom det
samhällsfinansierade svenska kulturlivet domineras av två privata företag
med mycket hög omsättning. En förmedling i samhällets regi bör därför
etableras. Därmed skulle bl. a. åstadkommas ett effektivare utnyttjande av
de medel som står till förfogande för denna sektor av kulturlivet. Man
skulle också få en förmedlingsverksamhet som bättre överensstämmer
med de kulturpolitiska målen.

Frågan om arbetsförmedling på kulturområdet har under 1960- och 1970-talen utretts upprepade gånger. Statsmakterna tog senast ställning till
frågan år 1976. Därvid fattades beslut om en förhållandevis kraftig utbyggnad
av den offentliga förmedlingen.

Regeringen tillsatte våren 1980 en utredning på arbetsförmedlingslagens
område. Utredningen skall i första hand behandla frågan om arbetsförmedling
av korttidsanstäilda på kontorsområdet. Därutöver skall emellertid
även frågan om arbetsförmedling på kulturområdet prövas.

Med hänvisning till att frågan om förmedling av tjänster på kulturområdet
f. n. är under beredning finns det inte skäl att föreslå någon ändring på
grund av motionen.

Problem som hör samman med bristande industritradition i glesbygden
behandlas i motion 1974 av Eivor Nilson (c). Motionären framhåller bl. a.
att avsaknaden av industritradition i glesbygden ofta försvårar rekryteringen
av utbildad personal från orten och föreslår en försöksverksamhet med
företagsintroduktion och inskolning i Häijedalens kommun med ekono -

AU 1981/82:21

miskt stöd såväl till den som genomgår inskolning som till arbetsgivaren.
Enligt förslaget skulle det ekonomiska stödet utgå i 24 veckor. Bidraget
skulle minska efter hand under perioden varefter den person som utbildats
skulle anställas. Med förslaget skulle kvinnornas möjligheter att genomgå
utbildning och erhålla anställning på orten öka.

Som motionären framhåller är den industriella traditionen i många glesbygdskommuner
begränsad. Det är bl. a. mot denna bakgrund regionalpolitisk!
sysselsättnings- och utbildningsstöd kan lämnas till företag i dessa
orter i samband med nyetablering eller utvidgning av verksamheten. Behovet
av utbildad personal bör även kunna tillgodoses genom arbetsmarknadsutbildningen.
Förutsättningen för industriell verksamhet i glesbygdskommunerna
torde f. ö. komma att beröras i anslutning till behandlingen
av regeringsförslagen om regionalpolitiken (prop. 1981/82:113) och om
småföretagsamheten (prop. 1981/82:118).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1974.

Utskottet tar i detta sammanhang slutligen upp ett par motioner — 288 av
Per Olof Håkansson m.fl. (s) och 1137 av Eric Holmqvist m.fl. (s) - om
inrättande av s. k. fadderarbetsplatser inom byggnadssektorn. Enligt motionärerna
bör regeringen utarbeta ett förslag som innebär att man i speciella
projekt kan sammanföra äldre arbetskraft med lärlingar. Därmed
skulle bl. a. kontinuiteten i branschen säkerställas och sysselsättningsläget
förbättras. I motion 1137 föreslås att försöksverksamhet påbörjas i de båda
Skånelänen.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna beträffande värdet
av samverkan mellan äldre yrkesarbetare och lärlingar. Hur lärlingsutbildningen
skall läggas upp är emellertid en fråga för parterna på arbetsmarknaden
och utbildningsmyndigheterna. Utskottet kan f. ö. inte ställa
sig bakom förslaget att beredskapsarbetena skulle utnyttjas i detta utbildningssyfte.
En sådan ordning skulle nämligen innebära att dessa arbeten
öppnas för icke arbetslösa, vilket strider mot de av riksdagen fastställda
principerna för dessa arbeten.

Utskottet avstyrker med hänvisning till vad som anförts de här aktuella
motionsyrkandena.

Flyttningsbidrag m.m.

Flyttningsbidraget innehåller komponenterna respenning och starthjälp.
Respenningen inkluderar ersättning av kostnader för olika slag av resor
samt för flyttning av bohag. Starthjälpen är avsedd att täcka kostnader som
på den nya orten uppkommer i samband med omställningen. Bidraget
beviljas vid tillträde av en ny anställning som beräknas vara minst sex
månader. Starthjälpen utgår i dag med 6000 kr. till arbetstagare vars
hushåll består av två eller flera personer som följer med vid flyttningen och
i övriga fall med 3 000 kr.

Riksdagen fattade förra året beslut om genomgripande ändringar av

AU 1981/82:21

flyttningbidragen (AU 1980/81:21, rskr 404). Beslutet innebar bl. a. att alla
former av flyttningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen gjordes skattefria.
Mot bakgrund härav är statsrådet Eliasson inte beredd tillmötesgå
AMS förslag om ytterligare ändringar i bidragsreglerna. Den kostnad arbetstagaren
får betala vid dagliga resor enligt 36 § arbetsmarknadskungörelsen
(1966: 368) bör emellertid enligt statsrådet Eliasson - i enlighet med
AMS förslag - bli uppjusterad från 90 kr./månad till 100 kr./månad. Det
ankommer på regeringen att besluta i den frågan.

I motion 1618 av Erik Hovhammar m.fl. (m) föreslås att starthjälpen
höjs till 3500 kr. resp. 7000 kr. Enligt motionärerna är det viktigt att
bidragsnivån för dem som flyttar inte urholkas av inflationen. Det är vidare
en förutsättning för ett fullt utnyttjande av vår produktionskapacitet att
den yrkesmässiga och geografiska rörligheten är tillräckligt hög. Slutligen
framhåller motionärerna att det är väsentligt att alla tendenser till fusk och
överutnyttjande av starthjälpen motverkas. Möjligheten att endast utge
ersättning för verifierbara kostnader bör därför utnyttjas. Även i moderata
samlingspartiets partimotion 2054 framhålls vikten av att den regionala och
lokala rörligheten på arbetsmarknaden främjas.

Som tidigare redovisats fattade riksdagen för ett år sedan beslut om
betydande förändringar i reglerna och villkoren för flyttningsbidragen. De
nya reglerna har varit i kraft endast ett par månader och bör tillämpas
ytterligare en tid innan väsentliga förändringar görs. När det gäller bidragsbeloppen
vill utskottet erinra om att de numera är skattefria. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionerna 1618 och 2054 i de aktuella
delarna.

I propositionen redovisas erfarenheterna från försöksverksamheten med
stöd till s. k. sökanderesor mellan Finland och Sverige. I samarbete mellan
finska och svenska arbetsmarknadsmyndigheter utkom i februari 1979 en
rapport om vidareutveckling av det svensk-finska samarbetet i arbetsmarknadsfrågor
och åtgärder för att förbättra tryggheten vid flyttning
mellan länderna. I rapporten framfördes bl. a. förslag om försöksverksamhet
med sökanderesor mellan Finland och Sverige. Syftet med sökanderesor
skulle vara att i ökad utsträckning kanalisera flyttning mellan länderna
genom arbetsförmedlingen.

Regeringen gav senare under året AMS i uppdrag att efter samråd med
arbetskraftsministeriet i Finland utfärda tillämpningsföreskrifter för försöksverksamhet
med sökanderesor mellan de två länderna. I förutsättningarna
ingick att likartade bestämmelser för resorna borde tillämpas av bägge
länder samt att kostnaderna för resorna skulle bekostas av det land dit den
arbetssökande avsåg att flytta.

Verksamheten med sökanderesor påböijades den 1 februari 1980. AMS
har bemyndigande att bedriva denna verksamhet under innevarande budgetår.
I Finland gällde en motsvarande förordning t. o. m. utgången av år

1981.

AU 1981/82:21

Enligt den av AMS framtagna utvärderingen av verksamheten framgår
att andelen arbetstagare som kontaktat finsk arbetsförmedling före flyttning
till Sverige ökade från 68% år 1979 till 77% under år 1980. Antalet
genomförda sökanderesor från Finland under år 1980 uppgick till 321,
medan 103 skett från Sverige till Finland. Av de arbetssökande som beviljats
sökanderesor från Finland har 65% erhållit arbete i Sverige. Motsvarande
siffra för arbetstagare från Sverige var 45 %.

Resultaten tyder enligt AMS inte på att införandet av sökanderesor
medfört någon ökning av sökandeströmmen mellan länderna. Erfarenheterna
från verksamheten är ännu begränsade, och AMS föreslår därför
fortsatta försök under ytterligare ett år.

Statsrådet Eliasson anmäler i propositionen sin avsikt att senare föreslå
regeringen att försöksverksamheten får fortsätta även under budgetåret
1982/83. Utskottet har ingenting att invända mot vad som anförs i propositionen
på denna punkt.

Inlösen av egna hem

För inlösen av egna hem m. m. föreslås oförändrat belopp om 1000 kr.
Utskottet tillstyrker förslaget.

Anslagberäkning

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget Arbetsmarknadsservice
beräknas i propositionen till 1 139851000 kr. Med hänvisning till vad
tidigare anförts om en ytterligare förstärkning med 380 tjänster vid arbetsmarknadsverket,
vilket förslag utskottet tillstyrkt med anledning av den
socialdemokratiska partimotionen 1081, bör det i propositionen föreslagna
medelsbehovet föras upp med ytterligare 38 milj. kr. Med utskottets förslag
kan även vpk-motion 2127 sägas vara i huvudsak tillgodosedd. Med
det anförda avstyrks yrkandet i motion 1618 av Erik Hovhammar m. fl. (m)
om ytterligare 2,5 milj. kr., vilket hänförs till av utskottet tidigare avstyrkta
förslag dels om avslag på propositionens förslag om överförande av
60 tjänster från egenregiverksamheten till platsförmedlingen, dels om
höjda starthjälpsbelopp.

4 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 21

AU 1981/82:21

Arbetsmarknadsutbildning

1980/81 Utgift 3161000000' Reservation -

1981/82 Anslag 19014000002

1982/83 Förslag 1680 500000

1 varav 2 231400000 kr. utgör anslagsmedel och återstoden betalas via influtna
arbetsgivaravgifter. Av disponibla medel har dessutom 158,4 milj. kr. använts för
eftersläpande fondrekvisitioner för budgetåret 1979/80.

2 utöver anslagna medel får arbetsmarknadsstyrelsen disponera 600 milj. kr. av den
arbetslöshetsfond som inrättades enligt lagen (1973:372, upphävd 1981:552) om
arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet
för eftersläpande utgifter för delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning och
programmet Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1980/81 eller i övrigt enligt
bestämmelserna för anslagen.

Utgifterna för delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning under programmet
Yrkesmässig och geografisk rörlighet bestreds före den 1 juli 1981
från en särskild arbetsmarknadsutbildningsfond, som finansierades med
dels arbetsgivaravgifter, dels av medel som anvisades under anslaget B 2.
Bidrag till arbetsmarknadsutbildning.

Fr. o. m. budgetåret 1981/82 finansieras utbildningsbidragen till elever
dels genom arbetsgivaravgifter, dels från reservationsanslaget B 3. Bidrag
till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag. Utgifter för kurskostnader,
företagsutbildning m. m. bestrids från förevarande anslag.

	1980/81 Utgift	1981/82 Anslag	1982/83 Beräknad ändring
			AMS+SÖ	Föredra- ganden
Arbetsmarknads-utbildning Förvaltningskostn.	2191 154000 40 246000	1861800000 39600000	-2790000 +3 890000	-224800000 + 3900000
	2231400000	1901400 000	+ 1 100000	-220 900000

Regeringen har i budgetpropositionen under punkt B 2 (s. 65—81) föreslagit
att riksdagen skall

1. godkänna de ändringar i reglerna för jämställdhetsbidraget m. m. som
regeringen förordat,

2. till Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag
av 1 680500000 kr.

Arbetsmarknadsutbildningens huvuduppgift är att stärka den som har en
svag ställning på arbetsmarknaden och samtidigt tillgodose angelägna behov
av yrkesutbildad arbetskraft. Utbildningen är främst förbehållen personer
över 20 år som är eller löper risk att bli arbetslösa eller är svårplacerade
på arbetsmarknaden. Efter hand har även andra grupper fått möjlighet
att delta i arbetsmarknadsutbildning genom tillkomsten av bl. a. bristyrkesutbildning
och utbildning av permitteringshotad personal. Även ungdomar
som inte fyllt 20 år har efter hand givits sådana möjligheter.

AU 1981/82:21

Arbetsmarknadsutbildning bedrivs vid AMU-centra och andra av skolöverstyrelsen
(SÖ) särskilt anordnade kurser. Deltagarna får studiesocialt
stöd i form av utbildningsbidrag som utbetalas av de allmänna försäkringskassorna.

Arbetsmarknadsutbildningen kan också ordnas så att deltagare hänvisas
till det reguljära utbildningsväsendet eller till kurser i regi av t. ex. studieförbunden.
I dessa fall svarar kursanordnaren för utbildningskostnaderna
medan deltagarna får utbildningsbidrag. Är kursen avgiftsbelagd får deltagarna
ersättning härför genom tillägg till utbildningsbidraget.

Slutligen kan arbetsmarknadsutbildning förläggas till företag. I sådana
fall skall deltagaren vara anställd vid företaget och uppbära avtalsenlig lön
under utbildningstiden. Företaget skall vidare svara för utbildningskostnaderna
men uppbär i gengäld bidrag med belopp som varierar med utbildningens
inriktning och syfte.

Ansvaret för arbetsmarknadsutbildningen ligger på två myndigheter,
AMS och SÖ. Arbetsmarknadsverket bedömer utbildningsbehov och fastställer
inriktning och lokalisering av utbildningen medan SÖ har det pedagogiska,
tekniska och ekonomiska ansvaret för verksamheten vid AMUcentra
och övriga av SÖ anordnade särskilda kurser. Utbetalningen av
utbildningsbidrag till eleverna görs, sorn redan nämnts, av de allmänna
försäkringskassorna.

Under budgetåret 1980/81 deltog totalt 95 800 personer i arbetsmarknadsutbildning,
vilket var ca 45000 personer färre än AMS ursprungligen
hade bedömt. Det var också en kraftig nedgång jämfört med budgetåret
1979/80 då antalet deltagare var 138400.

1 följande sammanställning visas hur antalet personer i arbetsmarknadsutbildning
under budgetåren 1979/80—1980/81 fördelade sig på olika kursanordnare.

AU 1981/82:21

Kursanordnare	Antal personer som deltagit i utbildning under budgetåret	Procentuell andel kvinnor
1980/81	1979/80	1980/81	1979/80
Skolöverstyrelsens
AMU-kurser	60821	78157	40,0	44,0
Reguljära utbild-
ningsväsendet	25 177	44643	66,4	67,5
Övriga kursanordnare	1864	3450	45,7	46,4
Uppgift saknas	184	271	56,5	52,4
Summa AMU exkl.
företagsutbildning	88046	126 521	47,7	52,4
Företagsutbildning	7791	11 839	33,4	30,6
Därav utbildning
vid permitteringshot	3769	5 541	21,0	19,6
Samtliga	95 837	138360	46,5	50,5

Källa: Arbetsmarknadsstatistik 1981:6 B. AMS

AMS uppföljning av de elever som avslutade arbetsmarknadsutbildning
under andra kvartalet 1980 visar att av de drygt 14500 elever som fullföljde
utbildningen förvärvsarbetade 68% sex månader efter utbildningen. Andelen
arbetslösa var 14%.

Volym och medelsbehov m.m.

Statsrådet Eliasson räknar med att ca 110000 personer kommer att delta
i arbetsmarknadsutbildning under budgetåret 1982/83 varav 79000 i SÖkurser.
För denna omfattning beräknas AMS kostnader till 248,5 milj. kr.
och SÖ:s till 1432 milj. kr. Sammanlagt föreslås således att anslaget
Arbetsmarknadsutbildning förs upp med 1680500000 kr.

Socialdemokraterna föreslår i sin partimotion 1081 vissa riktlinjer för
arbetsmarknadsutbildningen under budgetåret 1982/83. Bl. a. begärs att
ramen för planering av utbildningen vidgas från 110000 till 120000 elever,
vilket är i enlighet med AMS förslag. Motionärerna begär även att regeringen
i anslutning till tilläggsbudgeterna I och II för budgetåret 1982/83
skall redovisa aktuell planeringsberedskap samt precisera behovet av medel
för arbetsmarknadsutbildning.

Även vänsterpartiet kommunisterna kräver i sin motion 1569 att AMS
begäran om resurser till arbetsmarknadsutbildningen tillgodoses. Motionärerna
föreslår således att 1902,5 milj. kr. anslås till arbetsmarknadsutbildningen,
vilket är en ökning med 222 milj. kr. i jämförelse med regeringens
förslag.

Utskottet godtar regeringens förslag om arbetsmarknadsutbildningens
volym och därmed anslagets storlek. Om utvecklingen på arbetsmarknaden
skulle komma att motivera en större volym för arbetsmarknadsutbildningen
än som här har förordats får behovet av medel härför prövas
senare. Som en följd av utskottets ställningstagande avstyrks motionerna
1081 och 1569 i berörda delar.

AU 1981/82:21

I sina riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen kräver socialdemokraterna
också att regeringen i kompletteringspropositionen våren 1982 skall
redovisa orsakerna till att AMU-verksamheten trots den stigande arbetslösheten
tilläts förbli underutnyttjad under år 1981. Motionärerna vill också
att regeringen preciserar de åtgärder som vidtagits för att vid behov
faktiskt uppnå de planeringstal som riksdagen anger för budgetåret 1982/
83. Därvid skall särskilt anges de åtgärder som syftar till att öka intresset
för utbildning bland grupper med särskilt svåra problem på arbetsmarknaden.
Som exempel på sådana grupper anges medelålders och äldre kvinnor
samt unga flickor.

Arbetsmarknadsministern framhåller i budgetpropositionen att det finns
olika orsaker till att den möjliga kapaciteten under 1980/81 inte helt har
kunnat utnyttjas och betonar att nedgången i antalet genomförda utbildningar
i viss mån är en följd av effektiviseringar och avgränsningar gentemot
andra ansvarsområden. Gymnasieskolans ökade möjligheter att
fr. o. m. den 1 juli 1980 erbjuda yrkesutbildning av olika slag har således
lett till att arbetsmarknadsutbildningen för ungdomar under 18 år har
kunnat begränsas. Viss betydelse har också de av AMS utfärdade föreskrifterna
haft om begränsning av arbetsmarknadsutbildningen för ungdomar
under 25 år inom det reguljära skolväsendet.

Mot bakgrund av nedgången i antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningen
under budgetåret 1980/81 jämfört med den planerade omfattningen
för samma period har AMS, med hänvisning till bl. a. de socialdemokratiska
motionärernas begäran nyligen fått regeringens uppdrag att före den 1
april 1982 redovisa vilka förutsättningar som krävs för ett utökat resursutnyttjande
inom arbetsmarknadsutbildningen. Därvid skall även anges de
åtgärder som vidtagits i samband med planering av arbetsmarknadsutbildning
för budgetåret 1982/83. Utskottet har inhämtat att arbetsmarknadsministern
avser att i kompletteringspropositionen senare i vår lämna en
slutlig redovisning i frågan. Som framgår av det anförda har motionärernas
önskemål tillgodosetts på denna punkt. Motion 1081 bör därför inte föranleda
någon åtgärd i denna del.

Utskottet behandlar i detta sammanhang också ett yrkande i motion
1137 av Eric Holmqvist m. fl. (s) om utökade resurser för arbetsmarknadsutbildningen
i Malmöhus län. Motionärerna föreslår tillskapandet av ett
nytt AMU-center i Malmö-Lundregionen och att AMU-centret i Helsingborg
tillförs ett livsmedelstekniskt block.

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att det enligt arbetsmarknadskungörelsen
är AMS eller, efter styrelsens bestämmande, länsarbetsnämnd
som prövar behovet av kurser för olika slag av arbetsmarknadsutbildning.
AMS utreder och planerar i samråd med länsarbetsnämnderna
och arbetsmarknadens parter utbildningens omfattning, yrkesinriktning,
lokalisering och tidsplanering. I detta arbete deltar också en rad
regionala organ. SÖ anordnar därefter den av AMS fastställda utbildningen
vid AMU-centra eller filialer till dessa.

AU 1981/82:21

Utskottet är väl medvetet om att situationen på arbetsmarknaden i
Malmöhus län har försämrats avsevärt under senare år. En viktig orsak
härtill är strukturförändringarna inom varvsnäringen. Utskottet tog därför
förra året initiativ till en tillfällig förstärkning av arbetsförmedlingen i länet
(AU 1980/81:17). När det gäller arbetsmarknadsutbildningens omfattning i
länet anser utskottet dock att det som hittills bör ankomma på arbetsmarknadsmyndigheterna
att enligt den ordning som har redovisats ovan besluta
härom inom ramen för tilldelade anslag. Med hänsyn till det anförda
avstyrks motionen i denna del.

Kvinnor och äldre i AMU

I motion 1081 av Olof Palme m. fl. (s) framhålls de särskilda svårigheter
som möter kvinnor i åldrarna 45-64 år när de söker sig ut på arbetsmarknaden.
Samtidigt är antalet kvinnor i dessa åldrar i arbetsmarknadsutbildning
litet. Motionärerna hänvisar till de lokala försök som gjorts av sysselsättningsutredningen
och AMS med särskilda utbildningsinsatser för medelålders
och äldre kvinnor. Resultatet av verksamheten har varit uppmuntrande,
och motionärerna vill att verksamheten därför skall utvecklas
och föras ut till andra delar av landet med låg kvinnlig yrkesverksamhet.
Förslagets genomförande är dock beroende av en förstärkning av arbetsförmedlingen.

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen behandlat socialdemokratiska förslag
om stimulans för äldre kvinnor att delta i arbetsmarknadsutbildning.
Utskottet har därvid som skäl för avstyrkan angivit att AMS är oförhindrad
att starta sådan verksamhet som anges i motionen samt att förberedande
teoretiska studier kan erbjudas vid folkhögskolor och inom kommunal
vuxenutbildning. Utskottet vidhåller denna sin uppfattning och avstyrker
därför motionen i denna del.

I motion 2059 av Gösta Bohman m. fl. (m) föreslås att arbetsmarknadsutbildningens
effekter för kvinnlig arbetskraft kartläggs. Motionärerna
framhåller bl. a. att många kvinnor drabbas särskilt hårt vid hög arbetslöshet
men att sysselsättningspolitiken i hög grad är inriktad på de arbetslösa
männens behov av bl. a. arbetsmarknadsutbildning.

Den nuvarande inriktningen av arbetsmarknadsutbildningen har sin
grund i riksdagens beslut år 1975 om nya riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen.
I enlighet därmed skall utbildningen medverka till att stödja
dem som har den svagaste ställningen på arbetsmarknaden. En uppgift för
kommittén (A 1980:02) för arbetsmarknadsutbildning och företagsutbildning
(KAFU) är att pröva i vad mån den nuvarande inriktningen av
arbetsmarknadsutbildningen svarar mot bl. a. detta mål eller behöver ändras.
Motionens önskemål kan därmed anses tillgodosett. Motionen bör
alltså i denna del inte föranleda någon åtgärd.

AU 1981/82:21

Utbildning i företag

AMS har i sin anslagsframställning för budgetåret 1982/83 föreslagit ett
antal förändringar av gällande regler för bidrag till utbildning i företag.
Förslagen berör bl. a. jämställdhetsbidraget - dvs. stödet till företag som
utbildar nyanställd personal till yrken med ojämn könsfördelning — och
stödet till utbildning av anställd i kombination med anställning av ersättare.
AMS framhåller att trots höjning av bidraget till 20 kr. per timme för
de båda utbildningsformerna har stödet fått liten omfattning. Därför föreslås
att de två bidragsformerna slås samman till ett bidrag. En sådan
ändring sägs också innebära en administrativ förenkling. I propositionen
tillstyrker statsrådet förslaget och föreslår att riksdagen skall godkänna de
redovisade ändringarna i reglerna. Utskottet biträder propositionens framställning.

Bidraget för utbildning av anställda i företag då påtaglig risk föreligger
för permittering eller uppsägning utgår med 20 kr. för varje anställd och
utbildningstimme. Utbildningstiden för en och samma person får uppgå till
högst 960 timmar under två år. Bidraget utgår inte för de 40 första utbildningstimmarna.
Stödformen har tidigare haft en mycket stor omfattning.
Under budgetåret 1977/78 var antalet deltagare ca 120000. Motsvarande
antal under 1980/81 var ca 3800.

I motion 1081 av Olof Palme m. fl. (s) föreslås en höjning av bidraget till
utbildning i företag vid permitteringshot. Motionärerna hänvisar till att
antalet varsel om permittering och uppsägning f. n. är stort samt att utbildningen
av permitterings- och uppsägningshotad personal ligger på en låg
nivå. Mot denna bakgrund föreslår motionärerna i likhet med AMS att
bidraget höjs från 20 kr. till 35 kr. per timme samt att bidraget får utgå
under hela utbildningstiden, dvs. även under de 40 första timmarna. Enligt
motionärerna skall de nya bidragsreglerna gälla under tiden den 1 april till
den 31 december 1982. Stödet skall i första hand förbehållas industri- och
byggnadsverksamhet. De merkostnader som följer av bidragsändringen
sägs mer än väl kunna täckas med redan beviljade medel.

Riksdagen beslutade hösten 1981 påförslag av arbetsmarknadsutskottet
(AU 1981/82:1, rskr 1981/82:15) att regeringen skulle ha möjlighet att
under resten av budgetåret 1981/82 lämna ett högre bidrag än 20 kr. per
timme till industriföretag som väljer att utbilda anställda i stället för att
permittera. I budgetpropositionen konstaterar det föredragande statsrådet
att han inte avser att f. n. förorda någon höjning av ifrågavarande bidrag.
Som skäl härtill anges bl. a. att ett förhöjt bidrag skulle kunna medföra risk
för fördröjning av pågående strukturomvandling. Dessutom hänvisas till
den pågående utredningen om arbetsmarknadsutbildning och utbildning i
företag.

Utskottet delar i princip uppfattningen att ett bidrag till utbildning av
permitteringshotad personal i vissa fall kan motverka en önskvärd strukturomvandling.
Detta tog utskottet också hänsyn till i sitt ställningstagande

AU 1981/82:21

hösten 1981. Avsikten var således att möjligheten att tillämpa ett högre
bidrag än 20 kr./tim. endast skulle utnyttjas i företag inom branscher med
övergående sysselsättningsproblem. I sådana fall har bidraget visat sig
vara ett verksamt medel för att bevara sysselsättningen. Utskottet vill
dessutom framhålla att den förbättrade yrkesskicklighet som utbildningen
kan leda till i vissa fall kan vara till hjälp för företagen att komma över en
strukturkris. Utskottet vidhåller således uppfattningen att det i vissa fall
kan vara av stort sysselsättningspolitiskt värde att kunna höja det aktuella
bidraget. Mot bakgrund av att den besvärliga sysselsättningssituationen
enligt utskottets mening kommer att bestå under hela år 1982 bör möjligheten
att höja bidraget förlängas t.o.m. utgången av året. Utskottet vill
liksom tidigare framhålla att den statsfinansiella effekten av förslaget inte
bör bli ökade kostnader, då alternativet till utbildningsstöd är arbetslöshetsersättning
som ofta torde ställa sig mera kostsam för samhället. Det
anförda innebär att utskottet till en del har gått motionärerna till mötes.
Utskottet har dock i övrigt inte kunnat biträda motionens förslag om
ändring av bidragsreglerna. Vad utskottet anfört med anledning av propositionen
och motion 1081 i aktuell del bör regeringen underrättas om.

I motion 2054 av Gösta Bohman m. fl. (m) sägs bl. a. att arbetsmarknadsutbildningen
bör förändras så att utbildningsresurser i större utsträckning
köps direkt ute iföretagen. Den mer grundläggande utbildningen av reguljär
karaktär inom AMU bör enligt motionen tas över av SÖ inom ramen för
det ordinarie utbildningssystemet. På det sättet sägs resurser friställas som
kan satsas på att stimulera ökad företagsintern yrkesutbildning.

Frågan om arbetsmarknadsutbildning i företag behandlades av utskottet
våren 1981 med anledning av proposition (1980/81:126) om arbetsmarknadspolitikens
framtida inriktning (AU 1980/81: 21). I propositionen framhöll
det föredragande statsrådet bl. a.:

Det finns, som jag här har framhållit, flera goda skäl att i ökad utsträckning
utforma arbetsmarknadsutbildningen i nära samarbete med företagen.
Formerna för köp av ledig utbildningskapacitet i företag och förvaltningar
bör vidareutvecklas. Särskilt i svaga konjunkturlägen bör det finnas resurser
i företagen i form av kvalificerad personal, lokaler och utrustning
som kan utnyttjas för utbildningsåtgärder. Genom en samverkan mellan de
fasta institutionerna och företagen bör flexibla utbildningsprogram kunna
läggas upp där vissa delar av utbildningen förläggs till AMU-center och
filialer och andra delar förläggs till företagen. En permanent organisation
för AMU är nödvändig men för att skapa ökad flexibilitet bör man pröva
möjligheten att i större utsträckning köpa ledig utbildningskapacitet hos
andra utbildningsanordnare (s. 91).

Utskottet anslöt sig till det redovisade uttalandet.

Utskottet vill också peka på att AMS i en skrivelse till samtliga länsarbetsnämnder
våren 1981 har framhållit att ett ökat behov av utbildningskapacitet
bör mötas med köp av lämplig utbildning i form av hela kurser i

AU 1981/82:21

näringslivet. På så sätt kan långtidsinvesteringar inom AMS undvikas och
en närmare anknytning av utbildningen till arbetslivet erhållas. En förutsättning
för dessa köp skall dock vara att resurser inte finns inom den egna
verksamheten. Med hänvisning till det anförda kan motion 2054 i denna del
anses vara tillgodosedd.

Svenskundervisning för invandrare

Invandrare med bristande kunskaper i svenska kan som nödvändig
förberedelse till yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning beviljas svenskundervisning.
Utbildningen får i första hand omfatta nio veckor, men kan
efter individuell prövning förlängas med ytterligare nio veckor. Flertalet
kursdeltagare får sådan förlängning. Undervisningen i svenska för invandrare
får således totalt omfatta högst 18 veckor. Undervisningen är i möjligaste
mån förlagd till AMU-center.

I motion 1519 av Anna-Greta Leijon m. fl. (s) pekas på den höga arbetslösheten
hos invandrare samt på att deras yrkesrörlighet ofta hämmas av
dåliga kunskaper i svenska. Mot den bakgrunden krävs extraordinära
insatser för att erbjuda arbetslösa invandrare svenskundervisning. Motionärerna
föreslår att invandrare som är anmälda som arbetslösa vid förmedlingarna
under år 1982 skall få undervisning i svenska inom ramen för
arbetsmarknadsutbildningen. Ersättning föreslås utgå enligt gängse regler
för sådan utbildning. Kostnaderna för verksamheten sägs kunna täckas
med beviljade medel för budgetåret 1981/82 som inte tas i anspråk till följd
av ofullständigt kapacitetsutnyttjande under detta budgetår.

I motionen hänvisas även till den försöksverksamhet med bl. a. svenskundervisning
och/eller preparandkurser före yrkesutbildning som bedrivits
vid ett antal AMU-centra. Motionärerna vill att liknande kurser startas på
flera håll i landet.

Även Helge Klöver m.fl. (s) tar i motion 1076 upp svenskundervisningen
för invandrare. Motionärerna framhåller att invandrare som deltar i
vissa AMU-kurser ofta har stora svårigheter att följa undervisningen på
grund av bristfälliga språkkunskaper. Därför föreslås att extra undervisning
i svenska skall kunna erbjudas till invandrare som trots tidigare
undervisning inte har tillräckliga språkkunskaper för att kunna tillgodogöra
sig arbetsmarknadsutbildningen. Studiemedel bör enligt motionen kunna
utgå enligt samma regler som gäller för AMU-kurser.

I ett nyligen avlämnat betänkande om svenskundervisning för vuxna
invandrare (SOU 1981:86 och 87) föreslås att en ny utbildning för invandrare
skall inrättas under enhetligt huvudmannaskap. Målet för utbildningen
skall enligt förslaget vara att ge aktiva och funktionella språkkunskaper.
Undervisningen skall också innehålla samhälls- och arbetslivsorientering
samt studie- och yrkesorientering (SYO). Utbildningen skall omfatta
600 timmar indelade i två etapper om vardera 300 timmar. Den första
etappen skall avse nybörjarundervisning och anordnas snarast efter in -

AU 1981/82:21

vandringen. Den andra etappen kan få olika inriktning beroende på invandrarens
fortsatta planer. Den kan t. ex. få viss yrkesinriktning och varvas
med arbete eller annan utbildning. Betänkandet remissbehandlas f. n.

Utskottet vill liksom motionärerna framhålla den stora betydelse som
kunskaper i svenska språket har för invandrarnas möjligheter att få inträde
på den svenska arbetsmarknaden. De åtgärder och försök i olika former
som bedrivits på skilda orter med yrkesutbildning på invandrarspråk jämte
yrkesutbildning varvad med teoretisk preparandkurs har varit värdefulla.
Utskottet stöder därför de uttalanden som görs i propositionen om bl. a.
det motiverade i att utöka antalet kurser på invandrarspråk varvade med
kurser i svenska för invandrare. Motion 1519 tillgodoses således på denna
punkt.

Samhällets insatser för att ge invandrare svenskundervisning är omfattande
och sker i olika former. Grundläggande svenskundervisning anordnas
således förutom i samband med arbetsmarknadsutbildning bl. a. genom
studieförbunden, vid mottagningsförläggningar för flyktingar och inom den
kommunala vuxenutbildningen. När det gäller undervisningen i samband
med arbetsmarknadsutbildning är som nämnts ovan syftet att vid behov ge
invandrare sådana kunskaper och färdigheter i svenska och i svenskt
samhällsliv som krävs för att kunna genomgå planerad yrkesutbildning. År
1980 deltog ca 8000 invandrare i sådan utbildning. Kostnaderna härför var
ca 250 milj. kr. inkl. utbildningsbidragen. Motionärerna vill nu vidga möjligheterna
till svenskundervisning inom arbetsmarknadsutbildningen dels
genom att temporärt slopa kravet på efterföljande yrkesutbildning för
anmälda arbetslösa (motion 1519), dels genom att vid behov tillåta en
förlängning av utbildningstiden utöver nuvarande 18 veckor (motion 1076).
Utskottet vill i och för sig inte förneka behovet av utökad svenskundervisning
i vissa fall. Motionärernas förslag innebär emellertid grundläggande
förändringar av nuvarande regler för svenskundervisningen inom arbetsmarknadsutbildningen.
I avvaktan på ställningstaganden till det ovan redovisade
utredningsförslaget bör enligt utskottet några ändringar i nuvarande
regler inte göras av det slaget. Härtill kommer att några outnyttjade
resurser inom arbetsmarknadsutbildningen för innevarande budgetår sannolikt
inte kommer att föreligga. Det i motion 1519 framlagda förslaget till
finansiering av den utvidgade svenskundervisningen är därför inte längre
aktuellt. Utskottet avstyrker därför motionerna 1076 och 1519 i denna del.

Riksyrkesskolorn a

Riksyrkesskolorna tillkom i början av 1960-talet som komplement till
den på många håll otillräckligt utbyggda gymnasieskolan/yrkesskolan. Antalet
riksyrkesskolor var ursprungligen sju. Av dessa återstår i dag fyra,
nämligen i Hedenäset, Torpshammar, Hudiksvall och Gamleby. Vid dessa
skolor anordnas yrkesinriktade AMU-kurser om 1 —2 år för arbetslös ungdom
i åldrarna 15-21 år utan möjlighet till annan yrkesutbildning. Plåt -

AU 1981/82:21

serna disponeras av arbetsförmedlingen. Tidigare rekryterades eleverna
från hela landet men i takt med gymnasieskolans utbyggnad har riksrekryteringen
minskat betydligt. I dag kommer således flertalet elever från det
län där skolan är belägen. Därtill kommer att många är bosatta i själva
skolkommunen eller i angränsande kommuner.

AMS beslutade i augusti 1981 efter samråd med SÖ att de fyra riksyrkesskolorna
successivt skall avvecklas och omvandlas till AMU-filialer.
Beslutet innebär att de sista riksyrkesskoleleverna kommer att rekryteras
under innevarande vårtermin. Den fullständiga avvecklingen kommer att
ske vid årsskiftet 1983-1984.

Den beslutade omvandlingen av riksyrkesskolorna till AMU-filialer tas
upp i två motioner. Inga Lantz m.fl. (vpk) framhåller i motion 455 den
viktiga uppgift riksyrkesskolorna har haft med sin inriktning på social
fostran och yrkesutbildning. Därför yrkas att rekryteringen till dessa skolor
även efter omorganisationen skall omfatta elever under 18 år.

I motion 1976 av Kerstin Nilsson m.fl. (s) begärs med hänsyn till bl.a.
det dåliga arbetsmarknadsläget för ungdomar i Norrbotten och den viktiga
sociala uppgift som denna skoltyp har att riksyrkesskolan i Hedenäset
bibehålls som självständig enhet. Om Hedenässkolan ändå blir AMU-fdial
föreslås att den skall få ta emot 16— 18-åringar.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken har på väsentliga
punkter förändrats sedan riksyrkesskolornas tillkomst i början av 1960-talet. En klarare gränsdragning har bl. a. gjorts mellan skolans och arbetsmarknadspolitikens
ansvarsområden. Skolstyrelserna i kommunerna har
fått ett övergripande uppföljningsansvar för ungdomar under 18 år samtidigt
som gymnasieskolan har givits ökade resurser att erbjuda yrkesutbildning
av olika slag. Antalet intagningsplatser på gymnasieskolans reguljära
yrkesinriktade linjer och specialkurser har ökat, och statsbidragen för
inbyggd utbildning och gymnasial lärlingsutbildning har förbättrats. Därtill
kan gymnasieskolan erbjuda introduktionsprogram och yrkesintroduktion
till ungdom som är osäker om sitt yrkesval.

Mot denna bakgrund saknas det bärande motivet för att bibehålla återstående
riksyrkesskolor. Inte heller gymnasieutredningen, som haft i uppdrag
att utreda riksyrkesskolornas fortsatta ställning, har i sitt nyligen
avlämnade betänkande (SOU 1981:96) En reformerad gymnasieskola haft
något att invända mot AMS beslut att avveckla skolorna i deras nuvarande
form.

Utskottet har samma principiella inställning. Det bör framhållas att
övergången till annan verksamhetsform kommer att ske med i huvudsak
oförändrat utnyttjande av riksyrkesskolornas nuvarande lokaler och personal.
När det gäller skolan i Hedenäset, som har stor andel elever i
åldrarna 16—17 år och därav många med sociala problem, hyser utskottet
förståelse för de socialdemokratiska motionärernas uppfattning att det i

AU 1981/82:21

rådande svåra arbetsmarknadsläge för ungdomar inte är lämpligt att genomföra
den beslutade avvecklingen. Skolan har en viktig roll att fylla med
sin inriktning både på yrkesutbildning och social fostran. Utskottet har
dock som tidigare den meningen att när det gäller arbetsmarknadsutbildningens
omfattning och inriktning i de olika regionerna bör det ankomma
på AMS att besluta härom. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet
att riksdagen skall ta något initiativ på grund av motionerna 445 och 1976.

Sysselsättningsskapande åtgärder

1980/81 Utgift 2857741000 Reservation 1184952000

1981/82 Anslag 3768900000'

1982/83 Förslag 2229150000

1 Inkl. 860 milj. kr. anvisade med utnyttjande av finansfullmakten. I beloppet ingår
vidare 40 milj. kr. inom bostadsdepartementets verksamhetsområde. Från anslaget
bestrids utgifterna för programmet Sysselsättningsskapande åtgärder.

Programmet Sysselsättningsskapande åtgärder består av delprogrammen
Beredskapsarbeten. Tillfälligt sysselsättningsbidrag. Industribeställningar,
Detaljplaneringsbidrag och Investeringsfondsärenden.

	1980/81 Utgift	1981/82 Anslag	1982/83 Beräknad ändring AMS	Föredraganden
Beredskapsarbeten	2732961000	3276000000	+584000000	-1386500000
Tillfälligt sysselsättningsbidrag	002	320000000	- 30000000	- 20000000
Industribeställningar	53 152000	110000000	-100000000	- 100000000
Detaljplaneringsbidrag	43 274 000	36000000	+ 4000000	- 36000000
Förvaltningskostnader	28355 000	26900000	+ 3 155 000	+ 2750000
	2857742000	3768900000	+461155000	-1539750000

2 Ingick tidigare i delprogrammet beredskapsarbeten.

Regeringen har i budgetpropositionen under punkt B 3 (s. 85-98) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna vad som anförts i propositionen om ändring av reglerna för
tilläggsbidraget vid beredskapsarbeten,

2. bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts
om medel till Umeå universitet,

3. till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1982/83 anvisa
ett reservationsanslag av 2229 150000 kr.

Frågan om det tillfälliga sysselsättningsbidraget för äldre arbetskraft
inom textil- och konfektionsindustrin tas upp senare i samband med behandlingen
av en särskild proposition (1981/82:148) om åtgärder för tekoindustrin.

AU 1981/82:21

Beredskapsarbeten

Delprogrammet Beredskapsarbeten omfattar främst statliga beredskapsarbeten
samt statsbidrag till kommunala och enskilda beredskapsarbeten.
Även det statliga stöd som utgår till tidsbegränsad fortsatt drift vid nedläggningshotade
företag omfattas av delprogrammet.

Beredskapsarbetenas omfattning har efter en nedgång under år 1980 åter
ökat. Antalet personer i beredskapsarbete under fjärde kvartalet år 1981
uppgick till 31 000 mot 18900 vid samma tidpunkt året före. Under samma
period år 1978 var 56 100 personer placerade i beredskapsarbeten. För hela
budgetåret 1978/79 uppgick antalet sysselsättningsdagar i beredskapsarbeten
till ca 11,1 miljoner mot ca 4,5 miljoner under förra budgetåret. Antalet
sysselsättningsdagar under innevarande budgetår kan beräknas uppgå till
ca 7 miljoner.

Som tidigare framhållits har anslagsberäkningen baserats på en konjunktumeutral
bedömning av behovet av beredskapsarbeten. För innevarande
budgetår har anslagits ca 2,4 miljarder kronor för beredskapsarbeten.
Under budgetåret har emellertid hittills till följd av konjunkturläget ytterligare
ca 1 miljard kronor ställts till AMS förfogande för beredskapsarbeten
med utnyttjande av finansfullmakten. För nästa budgetår föreslås att ca 1,9
miljarder kronor skall anslås för verksamheten, vilket beräknas möjliggöra
ca 4,5 miljoner sysselsättningsdagar. Detta sägs motsvara behovet under
ett normalår.

Utskottet vill inledningsvis ta upp till behandling frågan om ytterligare
medel till beredskapsarbeten under innevarande budgetår. Mot bakgrund
av det besvärliga läget på arbetsmarknaden föreslås i den socialdemokratiska
partimotionen 1081 att 200 milj. kr. skall anvisas till beredskapsarbeten
på tilläggsbudget II senare i vår. Därmed skulle enligt motionärerna en
ytterligare stegring av arbetslösheten kunna motverkas.

Socialdemokraterna föreslår dessutom att stödformen BAMU, som avskaffades
för drygt ett år sedan, skall återupptas omgående. BAMU innebar
att bidrag utgick till lönekostnader för beredskapsarbetare i statlig och
kommunal förvaltning som tillfälligt ersatte ordinarie personal som deltog i
yrkesutbildning. Stödformen är enligt motionärerna särskilt motiverad
med hänsyn till att arbetsmarknadsläget är svårt i synnerhet för kvinnorna.

Den administrativa hanteringen av stödformen föreslås få en enklare
utformning än tidigare. Vidare bör regeringen omgående uppdra åt utredningen
om arbetsmarknadsutbildning och utbildning i företag (KAFU) att i
nära kontakt med arbetsmarknadens parter undersöka möjligheterna att
tillfälligt vidga verksamheten med BAMU även till den privata sektorn.

Motionärernas avsikt är att de föreslagna åtgärderna sedan skall ersättas
av ett system med utbildningsfonder. Slutligen föreslår motionärerna att
det särskilt bör undersökas om BAMU-verksamheten kan omfatta t. ex.
datautbildning av kvinnor inom kontors- och serviceyrken.

De merkostnader för verksamheten med beredskapsarbeten under inne -

AU 1981/82:21

varande budgetår som följer av de redovisade förslagen täcks enligt motionärerna
av det föreslagna medelstillskottet på 200 milj. kr.

Utskottet har tidigare i betänkandet givit uttryck för sin oro för utvecklingen
på arbetsmarknaden. Utskottet har även ställt sig bakom den hittills
tillämpade principen för medelsberäkningen, som innebär att finansfullmakten
kommer till användning när utvecklingen på arbetsmarknaden
tillfälligtvis avviker från det normala. I sammanhanget bör erinras om att
regeringen i dagarna fattat beslut att på det sättet anvisa ytterligare 160
milj. kr. till beredskapsarbeten. Mot den angivna bakgrunden saknas skäl
att tillstyrka det socialdemokratiska förslaget om ytterligare anslag på
tilläggsbudget för beredskapsarbeten under innevarande budgetår.

Utskottet är inte heller berett tillstyrka förslaget om återinförande av
BAMU. Det fanns starka skäl för att verksamheten avvecklades. Utöver
vad som anförs i motionen om tidsödande hanteringsrutiner och verksamhetens
begränsade volym kan nämnas den principiella invändningen att
utbildning av anställda primärt bör åligga arbetsgivaren samt dessutom att
beredskapsarbetet inte ledde till varaktigt arbete för ersättaren.

Slutligen vill utskottet hänvisa till att KAFU har i uppdrag att studera
avgränsningen mellan arbetsmarknadsutbildning och personalutbildning
och överväga om de nuvarande formerna av arbetsmarknadsutbildning i
företag är ändamålsenliga eller behöver ändras.

Med det anförda avstyrker utskottet det socialdemokratiska förslaget att
BAMU-verksamhet skall återupptas.

När det gäller riktlinjer för verksamheten med beredskapsarbetena under
nästa budgetår anser socialdemokraterna i partimotion 1081 att AMS
planering bör inriktas mot en volym om 7 miljoner dagsverken i överensstämmelse
med AMS bedömningar, dvs. 3,5 miljoner fler dagsverken än
enligt budgetpropositionens förslag. Motionärerna pekar bl. a. på att arbetsmarknadsläget
under hela år 1982 kan väntas vara mycket ansträngt.
Härtill kommer att en underskattning av det faktiska behovet omöjliggör
erforderlig planering. Bl. a. måste beslut om investeringsarbeten tas i ett
tidigt skede av budgetåret för att arbetena skall få en rimlig säsongsanpassning.
Socialdemokraterna föreslår vidare att regeringen i anslutning
till tilläggsbudget I och II för budgetåret 1982/83 skall redovisa för riksdagen
aktuell planeringsberedskap samt precisera behovet av medel för
beredskapsarbeten. Det slutgiltiga medelsbehovet för nästa budgetår bör
prövas i anslutning till behandlingen av tilläggsbudget I och II och de
begärda lägesredovisningarna.

Utskottet har tidigare i detta betänkande godtagit den i budgetpropositionen
redovisade principen för medelsberäkningen till beredskapsarbetena.
Utskottet utgår från att regeringen även under nästa budgetår utnyttjar
finansfullmakten om behov uppstår av insatser utöver det normala. Utskottet
avvisar följaktligen den socialdemokratiska motionen på denna
punkt. Utskottet noterar f. ö. med viss förvåning att socialdemokraterna

AU 1981/82:21

inte redan i samband med budgetbehandlingen valt att föreslå den höjning
av anslaget som motiveras av den högre beredskapsnivå som anges i
motionen.

När det gäller det socialdemokratiska yrkandet om regeringens redovisning
av planeringsberedskapen vill utskottet hänvisa till den redogörelse
som årligen presenteras i budgetpropositionen. Utskottet utgår från att
regeringen — om den finner lämpligt — härutöver redovisar det aktuella
planeringsläget när det gäller beredskapsarbeten även i andra sammanhang
under året, t. ex. i anslutning till tilläggsbudgeterna. Med det anförda
avstyrks motion 1081 i denna del.

I motion 2054 av Gösta Bohman m.fl. (m) framhålls att resurserna för
beredskapsarbeten skall inriktas på sysselsättning inom den enskilda sektorn.
Därmed skulle den industriella expansionen underlättas.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna om värdet av
beredskapsarbeten inom den enskilda sektorn. Utskottet utgår också från
att AMS och länsarbetsnämnderna prioriterar sådana projekt. Regeringen
har f. ö. i samband med att beslut fattats under hösten 1981 om beredskapsarbeten
för ungdomar särskilt uttalat att beredskapsarbetena inom den
enskilda sektorn skall prioriteras och då främst inom industrin. Med hänvisning
till att syftet med motionen därmed kan anses vara tillgodosett bör
denna i här aktuell del inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

I budgetpropositionen framhålls att en förskjutning av beredskapsarbeten
visserligen skett under tidigare år från investeringsarbeten till arbeten
inom tjänste- och vårdsektorerna. Under budgetåret 1980/81 har emellertid
denna bild förändrats, bl. a. beroende på skolmyndigheternas vidgade ansvar
för de ungdomar som slutat skolan men ännu inte fyllt 18 år. Andelen
investeringsarbeten bör därför återigen ökas.

I budgetpropositionen framhålls att beredskapsarbetena i första hand
bör inriktas på dagsverksbilliga arbeten. I detta syfte föreslås vissa ändringar
i 96 § arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) beträffande bidragsbestämmelserna
för beredskapsarbetena (punkterna 1 och 2). I propositionen
anmäler även departementschefen sin avsikt att föreslå regeringen ett
par andra förändringar i bidragsbestämmelserna för beredskapsarbeten
(punkterna 3 och 4). Förslagen innebär följande.

1. Tilläggsbidraget sänks från normalt 20% till normalt 15%. Den möjlighet
regeringen i dag har att med hänsyn till konjunkturläget höja tilläggsbidraget
kvarstår liksom möjligheten för AMS att regionalt variera bidraget.
Beräknad besparing: 58 milj. kr.

2. Tilläggsbidraget beviljas på skillnaden mellan de totala godkända
kostnaderna och lönekostnaderna. I dag utgår bidraget för skillnaden mellan
den för arbetet godkända kostnaden och grundbidraget. Beräknad
besparing: 7 milj. kr.

3. Bidragsunderlaget för beredskapsarbeten maximeras till 3000 kr. per
dagsverke räknat efter den totala dagsverkskostnaden för varje projekt.

AU 1981/82:21

Detta förslag innebär inte att arbeten med högre dagsverkskostnad än 3 000
kr. inte kan genomföras utan att bidrag får beräknas på högst 3000 kr.
Beräknad besparing: 9 milj. kr.

4. Tiden för beredskapsarbeten inom tjänstesektorn sänks från sex månader
till fem månader. Syftet med förändringen anges vara en ökad
omsättning på personer i beredskapsarbeten. Beräknad besparing: 80 milj.
kr.

De besparingar som redovisas under de fyra punkterna ovan ingår i
regeringens besparingsprogram för budgetåret 1982/83.

I den socialdemokratiska partimotionen 1081 avvisas regeringens förslag
beträffande ändring av bidragsbestämmelserna för beredskapsarbeten.

Enligt motionärerna måste investeringarna öka om nedgången i den
svenska ekonomin skall kunna vändas. Detta måste beaktas även vid
sammansättningen av beredskapsarbetena. Även den snabba ökningen av
antalet arbetslösa bland byggnads- och industriarbetarna talar mot att
investeringsarbetenas relativa andel dras ned. Investeringsarbetena ger
vidare goda spridningseffekter. Propositionens förslag skulle enligt motionärerna
innebära en lägre andel investeringsarbeten. Dessutom vältras
kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken över på kommunerna.

En sänkning av tiden för beredskapsarbetena inom tjänstesektorn till
fem månader avstyrks av socialdemokraterna med hänsyn till att förslaget
skulle drabba särskilt kvinnorna. Förslaget skulle vidare innebära snabbt
ökade utgifter för arbetslöshetsunderstöd.

I motion 1618 av Erik Hovhammar m.fl. (m) föreslås en ytterligare
skärpning av förslaget om högsta dagsverkskostnad för beredskapsarbeten.
Motionärerna föreslår att den högsta dagsverkskostnaden sätts till
2900 kr., vilket skulle innebära en ytterligare besparing på 3,5 milj. kr.
Som skäl anförs dels det statsfmansiella läget, dels den i propositionen
uttalade ambitionen att styra beredskapsarbetena mot områden med lägre
dagsverkskostnad.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till vissa ändringar i reglerna
för beredskapsarbeten. Syftet med förslagen är - som framhålls i propositionen
- att få till stånd en ökad inriktning mot dagsverksbilliga arbeten.
Inte minst i det rådande statsfmansiella läget är detta en viktig strävan.

Utskottet vill härutöver anföra att även om tilläggsbidraget sänks i
normalfallet, har regeringen alltid möjligheten att höja bidraget om starka
skäl föreligger. Förslaget beträffande tilläggsbidraget syftar f. ö. till en
renodling av bidragsandelen till löner resp. investeringar. När det slutligen
gäller förslaget att maximera tiden för beredskapsarbeten inom tjänstesektorn
till fem månader vill utskottet erinra om syftet med denna förändring,
nämligen att åstadkomma större omsättning på personer i beredskapsarbete
och därmed öka möjligheterna för arbetsförmedlingen till aktiva placeringsinsatser.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1081 i här behandlade
delar.

AU 1981/82:21

När det gäller den föreslagna högsta dagsverkskostnaden är utskottet
inte berett frångå propositionens förslag. Sedan erfarenheter vunnits av
effekterna av den i propositionen föreslagna dagsverkskostnaden får frågan
övervägas på nytt. Motionerna 1081 och 1618 avstyrks följaktligen i
denna del.

I propositionen anmäls att regeringen under våren 1981 gav AMS i
uppdrag att i samråd med riksrevisionsverket (RRV) göra en fortsatt översyn
av styrelsens rutiner för uppföljning av beslutade beredskapsarbeten
med sikte på att förbättra den löpande redovisningen av arbetenas sysselsättningseffekt
och kostnader. AMS har kommit in med en redovisning av
uppdraget. Däri anförs att tidigare ordning inte möjliggjorde någon tillfredsställande
redovisning förrän 3-4 månader efter budgetårets slut. De
nya rutiner som införts innebär en avsevärt bättre uppföljning av sysselsättning
och dagsverkskostnader än tidigare. Utskottet noterar med tillfredsställelse
denna förbättring.

Utskottet går härefter över till motioner i vilka föreslås förstärkta medel
för beredskapsarbeten i Skåne samt speciella projekt som beredskapsarbete.

I motion 1137 av Eric Holmqvist m. fl. (s) yrkas att Skåne skall tilldelas
ytterligare medel för beredskapsarbeten. Motionärerna pekar även på
länsarbetsnämndernas problem att anpassa verksamheten till konjunktursvängningarna.
I motionen yrkas slutligen att statens vägverk skall ges i
uppdrag att i samverkan med AMS utföra ett ökat antal vägarbeten i Skåne
med beredskapsmedel. Det sistnämnda yrkandet återkommer även i motion
842 av John Johnsson m.fl. (s). Bakgrunden till yrkandena i de båda
motionerna är det besvärliga sysselsättningsläget i Skåne.

Utvecklingen på arbetsmarknaden i Skåne har varit negativ under senare
år. Orsaken härtill är - utöver det allmänna konjunkturläget - strukturomvandlingen
inom för landsdelen viktiga näringsgrenar som exempelvis
varvs- och tekoindustrin. Det får emellertid ankomma på arbetsmarknadsverket
att inom givna ramar fördela beredskapsmedlen mellan länen. Vid
valet av projekt som skall ges stöd med beredskapsmedel är det avgörande
att objektet är lämpligt att utföra av arbetslösa samt behovet av sysselsättning
på orten. När det slutligen gäller förutsättningarna för länsarbetsnämndernas
planering vill utskottet hänvisa till att den tidigare nämnda
parlamentariska utredningen om arbetsmarknadsverkets ansvarsområde
och organisation skall utreda hithörande frågor.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1137 i aktuella delar
och 842.

I motion 633 av Stig Alftin m.fl. (s) yrkas att arbetsmarknadspolitiska
medel i ökad utsträckning skall användas för att utveckla de primära
rekreationsområdena. Motionärerna syftar främst på angelägna projekt i
Ljusnandalen, vilka skulle kunna medföra att arbetslösa inom regionen får
ökade möjligheter till arbete.

5 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 21

AU 1981/82:21

I motion 646 av Gunnar Olsson m. fl. (s) yrkas att stamkvistning av skog
skall kunna utföras av arbetslösa ungdomar som beredskapsarbete. Motionärerna
pekar dels på att intresset för stamkvistning har ökat, dels på
den höga arbetslösheten bland ungdomarna i skogslänen.

I motionerna 245 av Sture Thun (s) och 845 av Åke Polstam (c) yrkas att
beredskapsmedel anvisas för uppförande av ett nytt polishus i Mjölby.
Motionärerna motiverar sitt yrkande med det nuvarande polishusets dåliga
standard samt den höga arbetslösheten bland byggnadsarbetare i Östergötland.

I motion 286 av Arne Andersson i Gamleby (s) yrkas att polishuset i
Västervik undergår restaurering och tillbyggnad av sysselsättningsskäl.
Bl. a. hänvisas i motionen till att yrkesinspektionen anmärkt på lokalernas
nuvarande beskaffenhet.

I motion 1958 av Ylva Annerstedt (fp) och Gabriel Romanus (fp) yrkas
att arbetsmarknadspolitiska medel skall utgå för projektering av en tvärled
mellan väg 73 och Europaväg 4 (E 4). Bl. a. anförs att fältmätningar och
markundersökningar kan utföras med hjälp av ungdomar.

I motion 1979 av Magnus Persson m.fl. (s) yrkas att beredskapsmedel
skall utgå för genomförande av erosionsskydd efter Norsälven i Värmlands
län. Även om det f. n. inte föreligger någon överhängande fara för
skred är förstärkningsåtgärder nödvändiga. En väsentlig del i de förstärkningsåtgärder
som är aktuella utgörs av skogsvårdsåtgärder, vilka bedöms
vara lämpliga som beredskapsarbete.

Utskottet vill med anledning av motionerna inledningsvis framhålla att
beredskapsarbetenas primära syfte är sysselsättningspolitiskt. Det måste
alltså finnas behov av sysselsättning på orten samtidigt som arbetena
måste lämpa sig för de arbetslösa. De typer av arbeten som föreslås i
motionerna kan i och för sig vara lämpliga att anordna som beredskapsarbete.
Det bör emellertid ankomma på arbetsmarknadsmyndigheterna att
avgöra var och i så fall i vilken omfattning beredskapsarbeten skall komma
till stånd. Denna principiella uppfattning har utskottet hävdat under en
lång rad av år, och riksdagen har godkänt utskottets ställningstagande.
Utskottet har samma inställning i år. Motionerna avstyrks därför.

I anslutning till motionerna vill utskottet härutöver tillägga följande.
Beträffande yrkandet i motion 633 om åtgärder i de primära rekreationsområdena
kan nämnas att arbeten på hotell och anläggningar inom
turistnäringen redan i dag kan utföras som beredskapsarbete om det föreligger
synnerliga skäl. Med anledning av den i motion 646 väckta frågan om
stamkvistning som beredskapsarbete kan nämnas att regeringen i september
förra året beslöt att AMS vid fördelning av medlen för beredskapsarbeten
särskilt skulle beakta angelägenheten av att främja skogsvården genom
att påskynda bl. a. röjning och dikning. Denna typ av beredskapsarbeten
kan f. ö. ske för enskild arbetsgivares räkning. När det slutligen gäller
yrkandena i motionerna 245, 286 och 845 om beredskapsmedel för uppfö -

AU 1981/82:21

rande av polishus vill utskottet hänvisa till att regeringen av sysselsättningsskäl
kan besluta om tidigareläggningar av statliga byggen. Uppförande
av nytt polishus i Mjölby finns f. ö. med som ett projekt i det förslag till
tidigareläggningar av statliga byggen som AMS nyligen lade fram för
regeringen.

Utskottet övergår härefter till att behandla frågor om sådana beredskapsarbeten
som bedrivs i AMS egen regi.

AMS bedriver sedan länge vissa beredskapsarbeten i egen regi. Arrangemanget
motiveras främst av behovet att sysselsätta vissa grupper av handikappade,
som är svåra att passa in i reguljära arbetsförhållanden. Huvudsakligen
gäller det alkoholskadade men till någon del även patienter från
kriminalvård och mentalvård. De brukar betecknas som ”specialanvisade”,
och man talar om specialarbetsplatser. Vid dessa arbetsplatser
finns ofta särskilda förläggningar, där de anvisade får bostad och mat samt
kurativ service.

Efter noggranna studier och kontakter med sociala myndigheter är man
nu i färd med att lägga ned förläggningarna och inkvartera de specialanvisade
i vanliga bostäder. Behovet av sociala insatser avses bli tillgodosett
genom vederbörande kommun.

I viss utsträckning går AMS in som entreprenör även i andra beredskapsarbeten
än de nu redovisade. I sak innebär det att AMS tar hand om
de funktioner som kommuner eller entreprenörer på den öppna marknaden
annars utför. Detta kan vara motiverat för att stödja en kommun som har
otillräckliga ledningsresurser - vilket dock numera är mindre vanligt -eller för att snabbt få i gång ett projekt utan tidskrävande upphandling. Den
sistnämnda situationen förutsätter att normal planering saknas och att
AMS i det läget har ledig kapacitet att sätta in.

Under budgetåret 1980/81 sysselsattes i medeltal 790 specialan visade.
Antalet förläggningar och förläggningsplatser under perioden 1978-1981
redovisas i följande tabell.

År	1978	1979	1980	1981
Antal förläggningar	35	32	27	22
Antal förläggningsplatser	849	777	654	502

Enligt AMS uppfattning bör förläggningarna i princip avvecklas. Som
skäl härför anförs bl. a. att erfarenheterna av övergång från förläggningsboende
till integrerat boende hittills varit goda. Enligt befintliga planer
skall ytterligare nio förläggningar avvecklas under år 1982, varav två redan
är beslutade. Efter år 1982 skulle därmed återstå en tredjedel av de förläggningar
som fanns år 1979.

Frågan om egenregiverksamhetens omfattning har behandlats av utskottet
vid flera tillfällen under senare år. I sin behandling av proposition 1980/
81:126 om sysselsättningspolitiken ställde sig utskottet (AU 1980/81:21,

AU 1981/82:21

rskr 404) bakom propositionens förslag att den parlamentariska utredningen
om arbetsmarknadsverkets ansvarsområde och organisation skulle ges i
uppdrag att förutsättningslöst pröva omfattningen och formerna för AMS
egenregiverksamhet. Därvid förutsattes i propositionen också att AMS i
avvaktan på utredningens överväganden inte skulle vidta någon åtgärd
som innebar en väsentlig ändring i den nuvarande organisationen och
administrationen av verksamheten. Utskottet framhöll emellertid att utredningsarbetet
inte får medföra att man under utredningstiden underlåter
att ta till vara de besparings- och rationaliseringsmöjligheter som föreligger.

När det gäller frågan om förläggningsboendet framhöll utskottet att det
kan finnas anledning att inte forcera nedläggningen av de förläggningar
som finns kvar. Som skäl härför angav utskottet att övergången till integrerat
boende visat sig medföra vissa problem samt hänvisade till den parlamentariska
utredningens uppdrag.

Vad utskottet anförde med anledning av motioner i ämnet gavs regeringen
till känna.

I en skrivelse från AMS med anledning av riksdagens uttalande till
samtliga länsarbetsnämnder daterad den 28 september 1981 framhålls bl. a.
att nedläggning av förläggningarna inte behöver forceras, vilket innebär att
det är möjligt att i vissa fall ha kvar förläggningsboende även efter år 1982.
En förutsättning härför anges dock vara att det finns tillräckligt med
lämpliga arbetsobjekt för att sysselsätta dem som bor på förläggningen, att
platserna i förläggningen utnyttjas på ett ekonomiskt försvarbart sätt samt
att det i övrigt inte finns speciella skäl att avveckla förläggningen.

Den nämnda skrivelsen från AMS behandlas i motion 1067 av Arne
Andersson i Ljung (m). Enligt motionären visar AMS uttalanden att verket
inte tar riksdagens uttalande på allvar och att man inte har för avsikt att
avvakta den parlamentariska utredningen. Mot den angivna bakgrunden
anser motionären att utskottet i år bör upprepa sitt uttalande förra året i
frågan om förläggningsboendet.

Utskottet har för sin del samma uppfattning i år som förra året beträffande
avvecklingen av de förläggningar som finns kvar. Verkets planer på en
avveckling av ytterligare ett tiotal förläggningar i år kan enligt utskottets
uppfattning inte sägas överensstämma med utskottets uttalande förra året.
Utskottet vill mot denna bakgrund göra det klarläggandet i frågan att
verket utöver de avvecklingar som redan beslutats endast i undantagsfall
bör fatta beslut om ytterligare nedläggning av förläggningar. Ett sådant
undantag kan t. ex. vara brist på objekt. Med denna uppläggning ges den
parlamentariska utredningen ett tillräckligt underlag för sina överväganden
om verksamhetens framtid.

Vad utskottet anfört i anslutning till motion 1067 bör regeringen underrättas
om.

Utskottet noterar slutligen ett i propositionen anmält regeringsbeslut

AU 1981/82:21

som innebär ett bemyndigande för AMS att under en treårsperiod ställa
sammanlagt 5,6 milj. kr. till Umeå universitets — den demografiska databasen
— förfogande för vissa beställningar vid den filial som stiftelsen Servicecentralen
i Gällivare - SIGA - kommer att upprätta i Kiruna.

1 propositionen föreslås att till beredskapsarbeten anvisas 1889,5 milj.
kr. varav högst 300 milj. kr. får användas för beredskapsarbeten på vägar.
Utskottet godtar detta förslag men erinrar om att anslagsberäkningen får
anses vara preliminär. Konjunkturutvecklingen får avgöra det slutliga behovet
av medel.

I konsekvens med tidigare ställningstaganden avstyrker utskottet förslaget
i motion 1081 av Olof Palme m.fl. (s) om ytterligare 145 milj. kr. till
beredskapsarbeten. Likaså avstyrks förslaget i motion 1618 av Erik Hovhammar
m.fl. (m) om en reducering av medelsberäkningen med 3,5 milj.
kr.

Industribeställningar

I propositionen föreslås ett belopp om 10 milj. kr. för ändamålet. Utskottet
tillstyrker förslaget. Under budgetåret 1980/81 har AMS lagt ut industribeställningar
för sammanlagt 5,6 milj. kr., vilket motsvarar ca 5 200 sysselsättningsdagar.
För innevarande budgetår har anvisats 110 milj. kr. som
avser såväl s.k. rådrumsbeställningar som tidigareläggning av ordinarie
statliga beställningar. Beloppet beräknas motsvara ca 70000 sysselsättningsdagar.

Anslagsberäkning

Det totala medelsbehovet - exkl. medel till tillfälligt sysselsättningsbidrag
som utskottet tar upp i samband med behandlingen av proposition
(1981/82:148, bil. 2) om åtgärder för tekoindustrin, m.m. senare i vår -under anslaget uppgår enligt propositionen till 1929150000 kr. varav
29650000 kr. avser förvaltningskostnader. Utskottet har tillstyrkt medelsanvisningen
under delprogrammen. Riksdagen bör alltså bevilja det begärda
anslaget och avslå motionerna 1081 och 1618 i motsvarande delar.

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning

Detta anslag används för arbetsmarknadsverkets utgifter för inköp av
utrustning, vars anskaffningsvärde överstiger 10000 kr. och vars livslängd
överstiger tre år. Även engångsanskaffningar bekostas från anslaget. Annan
utrustning anskaffas med anlitande av resp. programanslag.

Regeringen har under punkt B 6 (s. 101 — 102) föreslagit riksdagen att till
Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning för budgetåret 1982/83
anvisa ett reservationsanslag av 2,7 milj. kr.

Utskottet godtar medelsberäkningen. Anslaget bör alltså föras upp med
det begärda beloppet.

AU 1981/82:21

Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning

Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmet Förvaltning
och utrustning. Från anslaget bekostas kapitalkrävande utrustning
som används vid genomförande av övriga program. Sådan utrustning får
hyras ut inom eller utom arbetsmarknadsverket. Hyran skall beräknas så,
att samtliga uppkommande kostnader täcks.

Regeringen har under punkt B 7 (s. 103—105) föreslagit riksdagen att i
likhet med tidigare budgetår till Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av
utrustning för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag.

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

1980/81 Utgift 1533316000 Reservation 76024000

1981/82 Anslag 1529030000

1982/83 Förslag 1632965 000

Anslaget omfattar programmet Särskilda åtgärder för arbetsanpassning
och sysselsättning, vari ingår delprogrammen Arbetshjälpmedel åt handikappade,
Näringshjälp, Anställning med lönebidrag samt Förvaltningskostnader.

	1980/81	1981/82	1982/83
	Utgift	Anslag	Beräknad ändring
			AMS	Föredraganden
Arbetshjälpmedel åt handikappade	53295 000	80750000	+ 11700000	_
Näringshjälp	8685000	13500000	+ 600000	- 13 500000
Anställning med lönebidrag	1360902000	1412280000	+237100000	+ 115215000
Förvaltningskostnader	22867000	22500000	+ 13670000	+ 2220000
	1533316000	1529030000	+263070000	+ 103935000

Regeringen har i budgetpropositionen under punkt C 3 (s. 130-139)
föreslagit att riksdagen skall till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning
och sysselsättning för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av
1632965000 kr.

Arbetshjälpmedel åt handikappade

Delprogrammet omfattar stödformerna bidrag till arbetsbiträde, bidrag
till särskilda anordningar på arbetsplatser och bidrag till speciella arbetstekniska
hjälpmedel. Även bidrag och lån till handikappbilar finansieras av
medel från detta program.

Bidrag till arbetsbiträde skall göra det möjligt för arbetshandikappade att
med hjälp av biträde kunna utföra i stort sett normala arbetsinsatser.
Offentlig eller enskild arbetsgivare samt egenföretagare eller fri yrkesut -

AU 1981/82:21

övare kan få bidrag för detta ändamål. Bidrag lämnas även till arbetsgivare
som ställer platser till förfogande för handikappade ungdomar för praktisk
yrkesorientering, praktiktjänstgöring eller annan anställning samt för dem
som är inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut. Bidrag till arbetsbiträde får
inte beviljas handikappad för vilken lönebidrag utgår. Dock kan bidrag
utgå för ungdomar under 25 år som omfattas av försöksverksamheten med
förhöjt lönebidrag och som behöver viss personlig assistans i samband med
förflyttningar, måltider etc.

Till arbetsgivare som anställer arbetshandikappade utgår bidrag för särskilda
anordningar på arbetsplatsen som möjliggör och underlättar arbetet
för handikappade. Om särskilda skäl föreligger kan bidrag lämnas även för
personer som blivit arbetshandikappade sedan de anställts. Bidrag kan
lämnas till arbetshandikappad för inköp av speciella och nödvändiga arbetstekniska
hjälpmedel som arbetsgivaren normalt inte tillhandahåller.
För att möjliggöra för arbetshandikappade att få sin utkomst av arbete eller
förvärva yrkesutbildning lämnas bidrag och lån till anskaffning av motorfordon
för färd mellan bostad och arbetsplats eller skola.

AMS räknar med ett ökat utnyttjande av bidragen till arbetstekniska
hjälpmedel, särskilda anordningar på arbetsplatser och arbetsbiträden budgetåret
1982/83 jämfört med innevarande budgetår. Antal personer som
söker bidrag och lån till motorfordon beräknas vara oförändrat. Utvecklingen
under perioden 1979/80—1982/83 framgår av följande tabell.

Budgetår	Speciella ar-betstekniska hjälpmedel	Särskilda an-ordningar på arbetsplatsen	Arbetsbiträ- den	Motorfordon för handi-kappade
Antal bidrag	Antal bidrag	Antal biträden	Antal bidrag	Antal lån
1979/80	2 089	893	565	1 364	176
1980/81	2735	916	753	1 168	140
1981/82'	2950	1050	900	1300	170
1982/83'	3 150	1 200	1000	1300	170

1 Beräkningar enligt AMS.

Statsrådet Eliasson konstaterar för sin del att det mot bakgrund av det
statsfmansiella läget inte är ekonomiskt möjligt att utöka bidragsgivningen.
För arbetsmarknadsverket sägs detta medföra krav på noggrann prövning
av bidragsgivningen och bedömning om arbetsgivaren enligt gällande bestämmelser
skall delta i finansieringen av anordningen vid fall av rationaliseringsvinster
eller allmän arbetsmiljöåtgärd.

I propositionen anmäler statsrådet också sin avsikt att föreslå regeringen
att den fastställer en gemensam ram för vissa mera kostsamma beslut om
bidrag till hjälpmedel och anordningar.

I den socialdemokratiska partimotionen 1081 om arbetsmarknadspolitiken
föreslås vissa ändringar av gällande regler för arbetshjälpmedel i syfte

AU 1981/82:21

att öka möjligheterna för de svårast handikappade att få arbete. Motionärerna
vill således att när en arbetsplats måste anpassas i förväg för att
kunna ta emot arbetshandikappade skall bidrag kunna utgå utan att det
knyts till viss person. Det skall beräknas mot ett förväntat rekryteringsbehov
av handikappade under de närmaste åren. Vidare föreslås att bidrag
till arbetsbiträde skall få kombineras med lönebidrag oavsett den handikappades
ålder i de fall den sökande är så handikappad att en anställning är
utesluten. I motionen yrkas också att en arbetsgivare som anställer flera
svårt handikappade personer skall kunna få full kostnadstäckning för att
anställa socialkurativ personal som arbetsbiträde. Slutligen föreslås förbättring
av bidragsreglerna till motorfordon för handikappade. Motionärerna
konstaterar att antalet ansökningar om stöd på senare tid inte har
utvecklats i förväntad omfattning vilket kan tyda på att stödet inte längre
förslår. Med tanke på den avgörande betydelse som tillgången till egen bil
kan ha för handikappades möjligheter att få och behålla ett arbete föreslås
därför en uppräkning av stödbeloppen.

Boije Nilsson (s) erinrar i motion 1524 om att bidrag till arbetsbiträde
inte kan utgå i de fall anställning sker med stöd av lönebidrag. De nackdelar
som följer härav uppstår enligt motionären även vid praktiktillfällen. I
motionen föreslås därför att regeringen lämnar förslag om bidrag till arbetsbiträde
vid anställning med lönebidrag samt vid studie- och yrkesorientering
(syo), praktisk arbetslivsorientering (prao) och annan praktik.

I fråga om utökat bidrag till motorfordon för handikappade vill utskottet
erinra om att bilstödskommittén (S 1979:04) sedan april 1979 har haft
uppdraget att göra en allsidig utredning av bilstödet till handikappade.
Bl. a. kommer stödets konstruktion och nivå att tas upp. Härvid skall även
frågan om inkomstprövning övervägas och en avvägning göras mellan
bidrag och lån. Resultatet av kommitténs arbete beräknas kunna presenteras
under våren 1982. Med hänvisning till den stora betydelse som stödformen
har för de handikappade anser utskottet att ambitionen bör vara att ett
förslag kan föreläggas riksdagen under kommande höst så att de nya
reglerna kan träda i kraft den 1 januari 1983.1 avvaktan härpå finns det inte
skäl att nu göra några ändringar av stödet.

När det gäller i motionerna framförda övriga förslag om utökad stödnivå
för arbetshjälpmedel åt handikappade delar utskottet den uppfattning som
förs fram i propositionen att det f. n. inte finns ekonomiska förutsättningar
att utöka bidragsgivningen. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1524 och motion 1081 i här aktuell del.

Näringshjälp

Näringshjälp i form av bidrag eller lån skall ge handikappad, medelålders
eller äldre arbetstagare, för vilken det inte finns någon annan lämpligare
arbets vårdsåtgärd, möjlighet att starta ett företag eller, beträffande handikappad,
att på vissa villkor fortsätta sådan verksamhet. Som förutsättning

AU 1981/82:21

gäller att personen i fråga inte kan erhålla lämpligt arbete på den reguljära
arbetsmarknaden, men kan driva egen verksamhet och därigenom helt
eller delvis få sin utkomst.

Under budgetåret 1980/81 erhöll 232 personer näringshjälp för att bölja
eller i vissa fall fortsätta verksamhet som egen företagare. 232 bidrag och
108 lån lämnades till ett sammanlagt värde av 6,9 milj. kr. Under senare år
har en minskning av antalet personer som utnyttjat stödet kunnat märkas.

Den tidigare nämnda parlamentariska utredningen om arbetsmarknadsverkets
ansvarsområde och organisation skall enligt sina direktiv även se
över näringshjälpen. Därvid skall bl. a. möjligheterna undersökas att föra
över stödformen till annan huvudman.

I propositionen beräknas inga särskilda medel för delprogrammet näringshjälp
vilket sägs ge en besparing på 13,5 milj. kr. jämfört med innevarande
budgetår. Utgifterna för näringshjälpen föreslås i stället få belasta
delprogrammet Arbetshjälpmedel åt handikappade under budgetåret 1982/
83.

I den socialdemokratiska partimotionen 1081 avvisas regeringens sparförslag
med hänvisning till näringshjälpens stora värde för vissa handikappades
utkomstmöjligheter. Motionärerna föreslår således att medel för
näringshjälp även fortsättningsvis upptas på statsbudgeten. För budgetåret
1982/83 beräknas medelsbehovet till 13,5 milj. kr.

Utskottet godtar regeringens förslag om besparingar på detta område.
Motionen avstyrks därmed i denna del.

Utskottet återkommer till frågan om näringshjälpen vid behandlingen av
vissa förslag i proposition (1981/82:118, bil. 3) om åtgärder för små och
medelstora företag.

Anställning med lönebidrag

Stödformen anställning med lönebidrag ersatte den 1 juli 1980 halvskyddad
sysselsättning och arkivarbete. Enligt en särskild förordning
(1980: 338, senast ändrad 1981:1142) kan lönebidrag lämnas till en arbetsgivare
som anställer en arbetssökande som på grund av nedsatt arbetsförmåga
eller i vissa fall på grund av ålder eller andra personliga förhållanden
annars inte skulle kunna få arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Arbetsgivare som beviljas lönebidrag för en anställd får hel eller reducerad
ersättning för sina lönekostnader enligt nedanstående sammanställning.

AU 1981/82:21

Anställning med lönebidrag. Bidragets storlek i % av lönekostnaden (inom parentes
hänvisning till förordningen om anställning med lönebidrag).

	År 1	År 2	År 3	År 4	År 5
Statliga myndigheter,	100	100	100	100	100'
allm. försäkringskassor
m. fl. (9: 1). Även till
andra arbetsgivare enl.
reg:s föreskrifter (10:1)
Allmännyttiga org. (9:2)	90	90	90	90	90'
Kommuner, landsting,	75	50	25	25	kan för-
affärsdrivande verk,					längas 25 %
enskilda företag (9:3)
Förhöjt bidrag (10:2)			50	50	kan för-längas 50%
Svårt handikappade ung-	90	50	50	50	kan för-
domar under 25 år (9a: 1)					längas max 50%
över 25 år (9a: 2)	75	50	25	25	kan för-längas 25 %
Överföring från skyddat	90	50	50	50	kan för-
arbete (9a: 3)					längas max 50 %
Överföring av redan an-	25	25	25	25

ställd (ll)2

1 Så länge villkoren är uppfyllda.

2 Endast om 1. den anställde återgår till arbetet efter att ha uppburit helt sjukbidrag
och bedöms inte kunna behålla anställning utan att lönebidrag lämnas samt 2. en
annan arbetshandikappad anställs inom högst sex månader. Får inte utgå till statliga
myndigheter, affärsdrivande verk, allmänna försäkringskassor eller allmännyttiga
organisationer.

I januari 1982 hade 33 166 personer anställning med lönebidrag. Motsvarande
antal ett år tidigare var 30059.

Regeringen har beslutat om följande begränsningar av antalet platser för
vilka lönebidrag kan utgå:

Högst antal
platser

Lönebidrag motsvarande hela lönekostnaden 6 200

därav statliga myndigheter 5 900

Förhöjt lönebidrag för svårt handikappade
ungdomar under 25 år 850

Lönebidrag till arbetstagare som sysselsatts i skyddat arbete 300

Förhöjt lönebidrag tredje och fjärde anställningsåren 25

Enligt vad utskottet inhämtat avser arbetsmarknadsministern att tillkalla
en särskild utredare för att se över lönebidragen. Arbetet skall bl. a. syfta
till en förenkling av det svåröverskådliga regelsystemet och en differentiering
av bidragens storlek med hänsyn till handikappets art och svårighet.

I propositionen anförs att av statsfinansiella skäl måste antalet platser
hos arbetsgivare som får särskilt hög täckning för sina lönekostnader
begränsas. Statsrådet Eliasson meddelar att han därför avser föreslå regeringen
att den i regleringsbrev fastslår det högsta antal platser med 90% i
lönebidrag som får finnas hos allmännyttiga organisationer.

AU 1981/82:21

Den i propositionen aviserade åtgärden kritiseras i socialdemokraternas
partimotion 1081. Den slår enligt motionärerna direkt mot möjligheterna
att utvidga verksamheten med lönebidrag vid de allmännyttiga organisationerna,
vilket sägs vara särskilt olämpligt då denna anställningsform visat
sig mycket betydelsefull under år 1981. Åtgärden bör därför inte genomföras.

Utskottet anser i princip att det måste ankomma på regeringen att inom
de ekonomiska ramar som riksdagen anvisar besluta om det antal platser
för vilka lönebidrag av olika slag kan lämnas. 1 det svåra arbetsmarknadsläge
som nu råder med ett stort antal arbetslösa handikappade är det
emellertid olyckligt att begränsa antalet platser hos arbetsgivare som varaktigt
får 90% av lönekostnaden. Den statsfinansiella vinsten av en sådan
åtgärd torde dessutom vara begränsad. Enligt utskottet bör regeringen
därför avvakta med ett beslut i denna fråga tills situationen på arbetsmarknaden
har förbättrats. Utskottet vill också hänvisa till den utredning om de
handikappade som utskottet kommer att föreslå senare i betänkandet. Vad
utskottet anfört i anslutning till propositionen och motion 1081 i denna del
bör regeringen underrättas om.

1 motion 1086 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att statligt lönebidrag i
vissa fall skall kunna utgå med 100%. I första hand bör denna bidragsnivå
gälla anställda inom folkrörelsernas organisationer, intresseorganisationer
och ideella föreningar.

När det gäller frågan om lönebidragets storlek till de allmännyttiga
organisationerna vill utskottet peka på att förslag om bidrag med 100%
tidigare har behandlats av riksdagen (AU 1978/79:20, 1979/80:21). Utskottet
pekade därvid på att det vid tillkomsten av stödformen lönebidrag
ansågs vara av stor betydelse att arbetsgivaransvaret flyttades över från
arbetsmarknadsverket till organisationerna som dessförinnan, när det gäller
arkivarbetare, endast haft att svara för arbetsledning och tillsyn. Det
ansågs mot den bakgrunden rimligt att organisationerna svarar för åtminstone
en del av lönekostnaden. Utskottet framhöll dessutom att eftersom de
allmännyttiga organisationerna har tagit över statens roll som kollektivavtalspart
när det gäller löner och övriga anställningsvillkor är det skäligt att
det därmed också följer ett direkt ekonomiskt ansvar för konsekvenserna
av avtalsuppgörelserna. Med hänvisning till den översyn av lönebidragssystemet
som planeras finnér utskottet i dag inte skäl att ompröva sin
tidigare ståndpunkt i denna fråga. Motionen avstyrks därför.

Utskottet kommer under avsnittet Bidrag till Samhällsföretag att behandla
ytterligare fyra motioner som berör anställning med lönebidrag.

Anslagsberäkning

1 budgetpropositionen har följande medelsbehov beräknats under anslaget
för budgetåret 1982/83:

AU 1981/82:21

Arbetshjälpmedel åt handikappade inkl.
näringshjälp

Anställning med lönebidrag

Förvaltningskostnader

Totalt

80750000 kr.
1527495000 kr.

24720000 kr.
1632965 000 kr.

Det totala medelsbehovet beräknas sålunda till 1632965000 kr., en
ökning med 103935 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. Vänsterpartiet
kommunisterna föreslår i sin partimotion 1086 att det av regeringen
föreslagna anslaget räknas upp med 258800000 kr. Detta motionsyrkande
avstyrks. Utskottet har tidigare under avsnittet Näringshjälp avstyrkt
ett socialdemokratiskt yrkande om höjning av anslaget till näringshjälp
med 13,5 milj. kr.

Med hänsyn härtill och till ställningstagandena till de båda motionsförslagen
bör anslaget föras upp med det i propositionen begärda beloppet.

Främjandelagen och anpassningsgrupper

Lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder, den s. k. främjandelagen
(1974:13), har tillkommit som ett medel att påverka företagens anställningspolitik
när det gäller äldre och arbetshandikappade. Lagen bygger på
att arbetsmarknadsmyndigheterna skall förmå arbetsgivare, i första hand
genom frivilliga åtaganden, att anställa svårplacerad arbetskraft. Om detta
misslyckas kan successivt hårdare metoder tillämpas, i sista hand förelägganden
att viss del av arbetsstyrkan skall tillhöra dessa kategorier. Anpassningsgrupper
har sedan 1970-talets böljan successivt skapats för att ta
hand om handikappfrågorna på arbetsplatserna. I grupperna ingår representanter
för företagsledning, anställda samt arbetsförmedlingen. Grupperna
arbetar med frågor som rör omplacering av redan anställda, men
avsikten är att de även skall vara instrument för att främja anställning av
svårplacerad arbetskraft. Arbetsförmedlingens insatser skall framför allt
avse inplacering av arbetssökande i företagen.

I den socialdemokratiska partimotionen 1081 framhålls främjandelagen
som en viktig del i utvecklingen mot en solidarisk personalpolitik under
ökat deltagande av de anställda. Enligt motionärerna bör främjandelagen
vidareutvecklas dels genom fortlöpande förtydliganden av arbetsgivarnas
ansvar för tillvaratagande av allas arbetsförmåga, dels genom ökade resurser
för koncentrerade förmedlingsinsatser på lokal och regional nivå. I
motionen föreslås vidare att verksamheten med anpassningsgrupper i företagen
stärks. Gruppernas resurser bör utvecklas och förenas med eget
ekonomiskt ansvar. Motionärerna anger dessutom att möjligheterna bör
vidgas att genom regelrätta kontrakt mellan företag och samhälle anpassa
statens bidrag i det enskilda fallet för att handikappade skall få anställning.

Främjandelagen tas också upp i motion 2056 av Gösta Bohman m. fl.
(m). Lagen sägs ha varit föga effektiv. Motionärerna föreslår därför att
regeringen skall ta initiativ till en utvärdering av främjandelagens effekter.

Utskottet konstaterar att mot bakgrund av den allt sämre situationen för
arbetshandikappade på arbetsmarknaden har en rad åtgärder vidtagits för

AU 1981/82:21

att fa en effektivare tillämpning av främjandelagen. AMS antog i oktober
1979 ett handlingsprogram i detta syfte. Den ökade aktiviteten i anslutning
till programmet resulterade i att flera arbetshandikappade fick anställning
på den reguljära marknaden. Den ökade förmedlingsaktiviteten ledde sannolikt
också till att användningen av bidrag för speciella arbetstekniska
hjälpmedel och särskilda anordningar på arbetsplatsen ökade. Ett betydande
antal företag, statliga myndigheter, kommuner och landsting kallades
till överläggningar enligt främjandelagen med resultat att tillfredsställande
överenskommelser kunde träffas med bl. a. SJ, bankerna, försäkringskassorna,
Landstingsförbundet och Kommunförbundet. Resultatet av handlingsprogrammet
angavs vara förbättrade möjligheter för de arbetshandikappade
att få arbete på den reguljära marknaden.

Verksamheten i anslutning till handlingsprogrammet för arbete åt handikappade
har fortsatt. Under år 1981 har ca 200 konferenser med ca 10000
deltagare genomförts för i första hand anpassningsgruppernas ledamöter.
Syftet har varit att förstärka gruppernas arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
Antalet anpassningsgrupper är f. n. ca 5 300.

Två utredningar som berör de i motionerna upptagna frågorna har nyligen
tillkallats. Utredningen (A 1981:03) rörande åtgärder för att påverka
arbetsgivarnas rekryteringspolitik skall bl. a. analysera effekterna av ett
system med arbetsförmedlingskontrakt. Syftet med sådana kontrakt är att
påverka arbetsgivarnas rekryteringspolitik. I direktiven sägs att om utredaren
finner att det syftet bättre nås med andra metoder så bör utredaren
föreslå sådana alternativ.

En särskild utredare (A 1981:04) har också tillkallats för att närmare
klargöra hur samverkan, ansvars- och arbetsfördelning skall utformas mellan
arbetsmarknadsverkets anpassningsverksamhet och de arbetsmiljöoch
arbetarskyddsansvariga organen. Arbetet skall grundas på överväganden
om hur anpassningsgruppernas anställningsfrämjande funktioner och
funktionen som kontaktorgan skall kunna fullgöras, effektiveras och renodlas.

Genom det omfattande arbete som bedrivs inom arbetsmarknadsverket
för att få en effektivare tillämpning av främjandelagen och genom det
nyligen inledda utredningsarbete som beskrivits ovan får motionernas
önskemål i allt väsentligt anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför
motionerna 1081 i dessa delar och 2056.

Rehabiliteringslön m.m.

Som framgår av nedanstående tabell har antalet personer med förtidspension
eller sjukbidrag ökat med 130000 eller 80% under tiden 1970—
1980. Ökningen kan huvudsakligen hänföras till åldersgruppen 50-64 år. I
åldrarna 16—29 år har antalet pensionärer däremot varit i huvudsak oförändrat
under perioden.

AU 1981/82:21 78

Antal förtidspensioner och sjukbidrag inom folkpensioneringen 1970—1980

Januari år	Antal					Per 1 000 av befolkningen
Ålder, år 16-29	30-49	50-59	60-64	16-64	Ålder, år 16-64
1970	15108	37651	55773	54540	163072	31,7
1972	16231	40941	68440	72710	198 322	38,3
1974	17 249	45283	80663	88183	231318	44,9
1976	16662	47713	87 227	95 670	247 272	47.9
1978	16 287	52357	98234	105917	272795	52.8
1980	15830	57 381	108 347	111776	293 334	56,5

I tre motioner läggs fram förslag om att ersätta förtidspension, främst för
yngre och medelålders, med någon annan form av grundtrygghet i samband
med rehabilitering och försök till förvärvsarbete. Socialdemokraterna
framhåller i sin partimotion 1081 att i den del pensioneringen av yngre
och medelålders personer återspeglar en situation med utslagning och
utestängning från arbetsmarknaden måste denna förändras. Motionärerna
föreslår därför att yngre och medelålders personer i stället för förtidspension/sjukbidrag
bör garanteras särskild rehabiliteringslön.

Motion 1276 av Boije Nilsson (s) har ett liknande innehåll. Motionären
säger att det är ytterst otillfredsställande att framför allt ungdomar erhåller
sjukbidrag/förtidspension innan en omfattande rehabilitering satts in som
syftar till att återföra dem i arbete eller utbildning.

Därför föreslås att statsmakterna snarast gör en översyn av ersättningsreglerna
till personer med handikapp som genomgår rehabilitering i syfte
att skapa ett system med rehabiliteringsersättning. Sjukbidrag/förtidspension
bör enligt motionen inte beviljas förrän samtliga rehabiliteringsmöjligheter
är uttömda.

Margot Håkansson m. fl. (fp) tar i motion 946 upp frågan om det ökande
antalet förtidspensionärer och de olika negativa konsekvenser det för med
sig för samhället och den enskilde. Motionärerna begär en översyn av den
förtidspensionering som berör handikappade ungdomar så att utbildnings-,
studie- eller lönebidrag i större utsträckning används i stället för förtidspension.

Utskottet framhöll redan förra året, vid behandlingen av motioner med
liknande förslag, att det främsta syftet med förtidspensioneringen är att
personer som på grund av handikapp eller sjukdom saknar försöijningsmöjlighet
tillförsäkras en rimlig trygghet. Det sades att det är viktigt att
värna om denna rättighet även i framtiden. Utskottet har fortfarande
samma mening, vilken även kommer till uttryck i socialdemokraternas
motion.

I motionerna finns en gemensam grunduppfattning att förtidspensionering
alltid måste vara den sista utvägen för samhället att lösa unga människors
försöijningsproblem. Utskottet delar denna uppfattning. Även om

AU 1981/82:21

gruppen förtidspensionärer i åldrarna 16-29 år inte har ökat sedan böljan
av 1970-talet är det ändå betänkligt att ett så stort antal unga människor
förtidspensionerats. Stora ansträngningar måste därför göras för att med
hjälp av bl. a. rehabiliterings- och anpassningsverksamhet i stället erbjuda
arbete.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om möjligheten till s. k. vilande
förtidspension. En förtidspensionär kan således under en kortare period
göra ett arbetsförsök utan att pensionen påverkas. Är försöket framgångsrikt
skall pensionen efter 3—4 månader dras in eller minskas med hänsyn
till den förbättrade arbetsförmågan. Om pensionären misslyckas i sitt
försök till förvärvsarbete kan den indragna eller reducerade förtidspensionen
återfås genom ett förenklat prövningsförfarande. Denna möjlighet till
vilande pension har tidigare stått öppen främst för äldre förvärvsarbetande.
Genom beslut av riksdagen våren 1981 (prop. 1980/81:126, AU 1980/
81:21) kan denna möjlighet till förenklat prövningsförfarande nu också
komma till ökad användning för yngre förtidspensionärer. Bakom riksdagens
beslut ligger uppfattningen att det är viktigt att förtidspensionerade
ungdomar på alla sätt uppmuntras att pröva sina möjligheter i arbetslivet.

Av vad som sagts ovan framgår att utskottets uppfattning är att alla
möjligheter till arbete skall ha uttömts innan pensioneringen kommer i
fråga. Reglerna om vilande förtidspension ger en möjlighet till ekonomisk
grundtrygghet medan rehabiliteringsinsatser pågår. Enligt utskottet är därför
motionärernas förslag om rehabiliteringslön eller andra stödformer
redan tillgodosedda. Med hänvisning härtill bör motionerna inte föranleda
någon åtgärd.

Avslutningsvis i detta avsnitt behandlar utskottet vpk:s motion 1118.
Som en punkt i ett aktionsprogram mot utslagning föreslår motionärerna
rätt till arbetsrehabilitering för alla som slagits ut från arbetsmarknaden.
För detta krävs enligt motionen ett program för att ge lämpliga arbeten åt
alla som vistas på vårdinstitutioner av alla slag och åt dem som nu uppbär
förtidspension och vill återgå till arbetsmarknaden.

Vad tidigare anförts om de nya reglerna om vilande förtidspension har
tillämpning även på denna motion. I övrigt hänvisas till det system av
åtgärder i rehabiliteringssyfte som har byggts upp inom arbetsmarknadspolitikens
ram för att underlätta de arbetshandikappades återgång till arbetslivet.
På grund härav avstyrks motionen.

AU 1981/82:21

Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag

1980/81 Utgift 1935000000

1981/82 Anslag 2054000000

1982/83 Förslag 2321000000

Från anslaget utgår bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag dels för täckande
av underskottet i verksamheten vid verkstäderna för skyddat arbete,
dels för investeringar.

1981/82 Beräknad ändring 1982/83

Stiftelsen Före Samhällsföretag

draganden

Driftbidrag

Bidrag till fastighetsfonden
Ägartillskott för investeringar

1712000000

302000000

40000000

2054000000

+313000000
+ 60000000
+ 70000000

+443000000

+272000000
+ 5000000
- 10000000

+267000000

Regeringen har i budgetpropositionen under punkt C 4 (s. 140-160)
föreslagit att riksdagen skall

1. medge att regeringen vid behov får besluta om nya platser för skyddat
arbete under budgetåret 1982/83,

2. till driften av verksamheten anslå medel motsvarande 129% av lönesumman
(inkl. lönebikostnader) för arbetstagarna i skyddat arbete,

3. till Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag för budgetåret 1982/83 anvisa
ett förslagsanslag av 2321000000 kr.

Samhällsföretagsgruppen omfattar den centrala stiftelsen Samhällsföretag
och 24 regionala stiftelser/foretag. För samordning av viss försäljning
och marknadsföring, främst på export, har det gemensamma säljbolaget
Samhall AB bildats. Till Samhällsföretag hör vidare en fastighetsfond som
äger och förvaltar företagsgruppens fastigheter.

Stiftelseorganisationen har sedan den 1 januari 1980 ansvaret för den
skyddade verksamheten i landet. Den primära uppgiften är att bereda
arbete åt personer som på grund av nedsatt arbetsförmåga inte kan beredas
plats på den reguljära marknaden.

Under budgetåret 1982/83 kommer verksamheten enligt Samhällsföretags
beräkningar att sysselsätta 30900 personer fördelade på 370 verkstäder
och 24 huvudkontor. Därav beräknas antalet arbetshandikappade
uppgå till ca 25200 och antalet direkt anställda (tjänstemän, arbetsledare,
instruktörer m. fl.) till ca 5 700. Det sistnämnda antalet är både absolut och
relativt sett mindre än vad som beräknades i anslagsframställningen för
1981/82.

AU 1981/82:21

Medelstilldelning m.m.

Finansieringen av den löpande verksamheten inom stiftelseorganisationen
skall ske genom intäkter och statliga driftbidrag. En schablonteknik
har beslutats som innebär att bidragets storlek skall beräknas på grundval
av lönesumman för arbetstagare i skyddat arbete. Procentsatsen skall
årligen fastställas av riksdagen.

Stiftelsen tilldelades våren 1981 ett driftbidrag för innevarande budgetår
som motsvarade 135% av lönekostnaderna. Bidragsprocenten sänktes
dock efter beslut av riksdagen (prop. 1981/82: 30, AU 1981/82: 1) till 129%
fr. o. m. den 1 januari 1982, vilket innebar en besparing av 80 milj. kr. per
helår.

Stiftelsen har för täckande av underskott i rörelsen (exkl. fastighetsfonden)
under budgetåret 1982/83 begärt 131,4% av den beräknade lönesumman
eller 2025 milj. kr. Enligt propositionen bör underskottet kunna
minska något genom effektivitetsförbättringar. Statsrådet Eliasson föreslår
således att anslaget beräknas efter ett bidrag av 129% på lönesumman
samt att 1984 milj. kr. anvisas för kommande budgetår.

Kostnaderna för fastighetsfonden beräknas av stiftelsen till 362 milj. kr.
Genom att basera de kalkylmässiga avskrivningarna på fastigheternas ursprungliga
anskaffningsvärde i stället för som stiftelsen gjort på ett uppskattat
återanskaffningsvärde på fastighetsbeståndet har enligt propositionens
beräkningar behovet av avskrivningsmedel kunnat minskas med 55
milj. kr. I propositionen föreslås således att fonden för budgetåret 1982/83
tillförs 307 milj. kr.

Behovet av investeringsbidrag i form av ägartillskott beräknas i propositionen
till 30 milj. kr. Medlen skall användas till arbetsmiljöinriktade
investeringar i kapacitetsförbättrande syfte. Av stiftelsen begärda medel
för omdisponeringar av platser inom och mellan länen har därmed inte
tillmötesgåtts av regeringen.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget Bidrag till Stiftelsen
Samhällsföretag utgör således 2321 milj. kr.

Bidragsprocentens och medelstilldelningens storlek behandlas i fyra motioner.

Socialdemokraterna tar i sin partimotion 1081 först upp stiftelsens ekonomiska
situation under innevarande budgetår. Med hänvisning till en
skrivelse från Samhällsföretag till regeringen i november 1981 sägs att
företaget inte kan bära en neddragning av driftbidraget under löpande
budgetår utan att anställningstryggheten för de sysselsatta äventyras. Motionärerna
föreslår därför att ytterligare 20 milj. kr. anvisas som driftbidrag
till stiftelsen. Medlen bör enligt motionen anslås på tilläggsbudget lil
till statsbudgeten för budgetåret 1981/82. Socialdemokraterna är också
kritiska mot regeringens nedskärning av stiftelsens äskande för budgetåret
1982/83. Riksdagens mål för verksamheten sägs därmed inte kunna uppnås.
Motionärerna föreslår mot den bakgrunden att Stiftelsen Samhälls6
Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 21

AU 1981/82:21

företag utöver regeringens förslag beviljas 41 milj. kr. för budgetåret 1982/
83. Dessa extra medel motsvarar ett bidrag på 131,4% av den beräknade
lönesumman.

Erik Hovhammar m.fl. (m) vill i motion 1618 ha en sänkning av såväl
driftsbidraget som investeringsbidraget till Samhällsföretag. Motionärerna
framhåller att rationaliseringskraven på stiftelsen bör ökas ytterligare
och föreslår att bidragsprocenten skall sättas till 127%. Detta sägs ge en
besparing på 26 milj. kr. under budgetåret. Med hänsyn till det statsfinansiella
läget vill motionärerna också att investeringsverksamheten skall
hållas på lägsta möjliga nivå. Endast sådana investeringar får göras som
om de inte genomfördes skulle leda till förelägganden från yrkesinspektionen.
För detta krävs enligt motionen 10 milj. kr. för budgetåret 1982/83.
Det totala medelsbehovet för Samhällsföretag under kommande budgetår
uppgår således enligt motionärerna till 2275 milj. kr., en minskning med 46
milj. kr. jämfört med regeringens förslag.

Vänsterpartiet kommunisterna vill ha en ökad satsning på Samhällsföretag.
I partimotion 2127 framhålls att de krav på effektivisering och lönsamhet
som ställs på Samhällsföretag och som nu sägs öka genom de föreslagna
nedskärningarna innebär att stiftelsen inte längre kan fullgöra sin sociala
målsättning. Därför föreslås att 300 milj. kr. skall anslås utöver regeringens
förslag för att bryta den framtvingade utvecklingen. Motionärerna
begär också att riksdagen uttalar att regeringens förhållningssätt till Samhällsföretags
verksamhet, som det tagit sig uttryck i nedskärningar av
resursramar och alltför kraftigt framhävande av effektivitets- och ekonomimålen,
inte är förenligt med riksdagens beslut om inriktningen av företagets
verksamhet.

Enligt motion 1538 av Allan Åkerlind (m) torde det finnas stort utrymme
för minskade anslag till Samhällsföretag. Bidragsprocenten bör därför
enligt motionären sänkas med sex procentenheter per år. Således föreslås
att driftbidraget skall vara 123% av lönekostnaderna under år 1983 och att
en ytterligare sänkning med sex procentenheter per år skall genomföras
fr. o.m. år 1984.

Den övergripande uppgiften för Samhällsföretag är att bereda arbetshandikappade
som inte har andra alternativ till sysselsättning ett avlönat och
meningsfullt arbete vilket bör ske till lägsta möjliga kostnad för samhället.
Utskottet vill inledningsvis stryka under denna målsättning och framhålla
att arbetet med att förbättra företagets resultat inte får bedrivas på sådant
sätt att de sociala målen hotas. Samtidigt vill utskottet med tillfredsställelse
peka på de olika åtgärder som vidtagits från Samhällsföretags sida för
att förbättra det ekonomiska resultatet. Med de förslag till omstrukturering
av produktion och marknadsföring samt därtill anpassade organisatoriska
förändringar som föreslagits i den begränsade översyn som nyligen gjorts
av Samhällsföretagsgruppen väntas bidragsbehovet kunna minskas till
115% budgetåret 1986/87, vilket kan jämföras med utfallet under budgetåret
1980/81 då bidraget uppgick till 138% av lönesumman.

AU 1981/82:21

När det gäller bidragets storlek under innevarande budgetår vill utskottet
anföra följande. Det beslut riksdagen har fattat om en sänkning av
bidragsprocenten från 135 % till 129% för första halvåret 1982 bör stå fast.
Enligt utskottet bör Samhällsföretag ha goda förutsättningar att nå det
uppsatta sparmålet. Utskottet tar för givet att regeringen fortlöpande hålls
underrättad om utvecklingen i företaget. Den socialdemokratiska motionen
avstyrks således i denna del.

Utskottet godtar även regeringens förslag om en oförändrad bidragsprocent
på 129% för budgetåret 1982/83. Regeringens bedömning att det
angivna resultatet bör kunna uppnås genom effektivitetsförbättringar av
stiftelseorganisationen delas av utskottet. Med det anförda avstyrks de
motsvarande motionsyrkandena i motionerna 1081, 1538 och 1618.

Det totala bidraget till Stiftelsen Samhällsföretag - inkl. medel till
fastighetsfonden samt ett investeringsbidrag om 30 milj. kr. - bör således
uppgå till 2 321 milj. kr. Som följd härav och med hänvisning till bl. a. vad
som ovan sagts om de sociala målens övergripande betydelse är något
uttalande av det slag som föreslås av vpk inte motiverat. Utskottet avstyrker
därmed motionerna 1081, 1618, 2127 och 1538 i tillämpliga delar.

Platsantalet vid Samhällsföretag

Antalet platser för skyddat arbete uppgår till totalt 21800. Stora skillnader
föreligger i fördelningen av platserna mellan länen. Räknat per 1000
invånare i yrkesverksam ålder har Jämtlands län med 13,1, Gotlands län
med 8,6 och Kopparbergs län med 7,4 flest platser, medan Stockholms län
med 2,6 och Södermanlands län och Göteborgs och Bohus län med 2,9
platser har minst antal.

AMS räknar med att behovet av arbetstillfällen i Samhällsföretag kommer
att vara stort under överskådlig framtid. Enligt styrelsen bör behovet
under budgetåret 1982/83 kunna tillgodoses genom ett effektivare utnyttjande
av befintliga resurser. Stiftelsen har med hänvisning härtill inte
begärt några nya platser för kommande budgetår. Statsrådet Eliasson gör
samma bedömning men föreslår i budgetpropositionen att regeringen vid
behov skall få besluta om nya platser. Utskottet tillstyrker att riksdagen
lämnar ett sådant bemyndigande.

Enligt stiftelsens bedömning är det möjligt att omdisponera drygt 1 000
platser inom länet och 300 platser mellan vissa län. Omdisponeringen bör
enligt planerna ske under en treårsperiod. Som tidigare har angetts har
stiftelsens krav på 70 milj. kr. för det första årets omdisponeringar inte fått
regeringens stöd. De planerade omdisponeringarna måste enligt statsrådet
Eliasson komma i andra hand efter miljöinvesteringarna och genomföras
över en längre tid än beräknats.

Frågan om fördelningen av platser mellan länen tas upp i två motioner.
Socialdemokraterna framhåller i partimotion 1081 att län som i tidigare
skeden väl byggt ut den skyddade verksamheten inte varaktigt bör förlora

AU 1981/82:21

fördelarna härav till följd av otillräcklig platsutbyggnad i andra delar av
landet. De omdisponeringar av platser inom företaget som görs mellan
länen bör därför enligt motionärerna ske som en tillfällig lösning.

I motion 1137 av Eric Holmqvist m. fl. (s) anges att 1645 platser kommer
att finnas inom den skyddade verksamheten i Malmöhus län 1982/83.
Motionärerna begär att antalet platser skall utökas till 2 000 för att motsvara
riksgenomsnittet per 1000 invånare.

Utskottet vill här erinra om att det ankommer på AMS och Samhällsföretag
att besluta om hur platserna för skyddat arbete skall fördelas
mellan länen. Genom den reduktion av investeringsbidraget som föreslås i
propositionen kommer en eventuell omdisposition dessutom troligen att
genomföras över en längre tid än som tidigare beräknats. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna.

Utskottet tar i detta sammanhang även upp motion 1508 av Margareta
Gard (m) och Mona S:t Cyr (m) som föreslår att en opartisk organisationsutredning
omfattande central och regional nivå inom Samhällsföretag
företas av en företagskonsult och att utredningen direkt underställs regeringen.

Samhällsföretag fick i juni 1981 regeringens uppdrag att genomföra en
kartläggning och begränsad översyn av verksamheten inom stiftelseorganisationen
för skyddat arbete. I december 1981 avlämnades rapporten Begränsad
översyn av Samhällsföretagsgruppen. Rapporten innehåller en
kartläggning samt prövning av möjligheterna till kostnadsbesparande och
resultatförbättrande förändringar i verksamheten inom ramen för gällande
arbetsmarknadspolitiska och sociala mål. Förslagen avser dels åtgärder
som Samhällsföretag har för avsikt att genomföra inom ramen för sina
befogenheter och som därför endast har karaktären av anmälan, dels
åtgärder som erfordrar statsmakternas ställningstaganden.

Samhällsföretags översynsrapport är under remissbehandling fram till
den 25 mars, och regeringen avser eventuellt att lägga fram en proposition
om stiftelsens organisation senare i vår. Om remissutfallet ger anledning
därtill är det i första hand regeringens sak att bedöma behovet av kompletterande
utredningsmaterial. Under alla förhållanden blir det möjligt att i
samband med riksdagsbehandlingen av regeringens förslag aktualisera frågan
om erforderligt underlag föreligger för riksdagens ställningstagande,
om detta befinns påkallat. Utskottet avstyrker således motionen.

Överföring av anställda från Samhällsföretag till den reguljära arbetsmarknaden I

fyra motioner tas frågan upp om anställning med lönebidrag som
alternativ till anställning i Samhällsföretag.

Göte Jonsson m. fl. (m) framhåller i motion 324 att det är angeläget att
skapa alternativ till en ensidig satsning inom stiftelsegruppen när det gäller
att skapa arbete åt arbetshandikappade. Ett sådant alternativ sägs vara

AU 1981/82:21

olika former av inbyggd verksamhet vid företag ute i näringslivet. Verksamhet
av det slaget bör stimuleras enligt motionärerna. De företag som är
beredda att ingå ett sådant samarbete med Samhällsföretag bör få lönebidrag
motsvarande den nedsatta arbetsförmågan hos de arbetshandikappade.
I motionen föreslås att lönebidraget inte automatiskt minskas över
tiden utan att stödet fastställs utifrån den anställdes faktiska arbetsförmåga.

I motion 456 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m) konstateras
att verksamheten i Samhällsföretag är dyr. Motionärerna frågar om det
inte finns någon billigare, effektivare och för de arbetshandikappade lika
acceptabel form av anställning som vid Samhällsföretag. Man pekar på
stödformen anställning med lönebidrag och föreslår en försöksverksamhet
med en successiv avtrappning av anställningar vid Samhällsföretag till
förmån för anställning med väsentligt höjda och individuellt anpassade
lönebidrag i enskilda företag inom några arbetsförmedlingsdistrikt.

Margit Odelsparr m.fl. (c) säger i motion 844 att en utslussning från
Samhällsföretag till den reguljära marknaden försvåras av de stora skillnader
mellan samhällets stöd till en anställd i Samhällsföretag och till en
anställning med lönebidrag. Därför föreslås att reglerna för anställning med
lönebidrag ändras så att en övergång underlättas.

Till sist pekar också Johan Olsson m.fl. (c, m, fp) i motion 1079 på att
Samhällsföretag inte lyckats med utslussningen till den reguljära marknaden.
Även dessa motionärer säger att lönebidraget bör ha en sådan storlek
att företagets konkurrenskraft inte försämras. Dessutom bör bidraget kunna
omprövas och inte trappas av automatiskt som f. n. Motionärerna yrkar
på en översyn av bidragsreglerna för sysselsättning av partiellt arbetsföra i
syfte att möjliggöra att flera av dessa kan få arbete på öppna marknaden.

Utskottet konstaterar att en av målsättningarna i Samhällsföretags verksamhet
är att arbetet för de arbetshandikappade skall leda till rehabilitering
och helst en anställning på den reguljära marknaden. Antalet anställda som
beretts sådan anställning har under senare delen av 1970-talet varit i
genomsnitt ca 1 %. Genom ett särskilt handlingsprogram och intensifierade
insatser beräknas denna andel kunna öka till 2,5% under innevarande
budgetår, vilket motsvarar drygt 600 personer. Följande åtgärder av betydelse
kan nämnas:

— Samrådsgrupper har bildats vid de 370 verkstäderna med företrädare
för företaget/verkstaden, de fackliga organisationerna, företagshälsovården
och arbetsförmedlingen. Dessa grupper har bl. a. till uppgift
att stimulera ökad övergång till reguljära marknaden.

— Enligt kollektivavtal från år 1980 har den som gått över till anställning på
öppna marknaden rätt till återanställning inom tolv månader.

— De nya reglerna om förhöjt lönebidrag vid övergång från Samhällsföretag
till reguljära marknaden.

— Riktlinjer för samverkan mellan arbetsförmedlingen och verk -

AU 1981/82:21

städerna har fastställts. Vaije verkstad skall årligen inventera hur
många som kan klara ett arbete utanför Samhällsföretag. Med denna
utgångspunkt görs ett mål upp om utslussning som sedan följs upp.

Vid sidan om ovan redovisade åtgärder kan nämnas utbildning, individuella
utvecklingsplaner, praktik, studiebesök, arbetsväxling m. m.

Tanken med utslussningen av arbetshandikappade från Samhällsföretag
är att ge andra partiellt arbetsföra möjlighet att få skyddat arbete. Strävan
är att ta emot svårt handikappade. Möjligheten till ytterligare utslussning
minskar därmed i samma utsträckning som Samhällsföretag lyckas leva
upp till ambitionen att ta emot personer med allt svårare handikapp.

Möjligheten till förhöjt lönebidrag till 90% första året för dem som
lämnar Samhällsföretag har utnyttjats i ett fåtal fall hittills. Av de ca 160
anvisade personer som lämnade Samhällsföretag under andra halvåret
1981 berördes endast 14 av det förhöjda lönebidraget.

Ett viktigt mål för sysselsättningspolitiken är att undanröja olika förvärvshinder
så att arbete kan erbjudas alla som vill delta i arbetslivet.
Detta ställer stora krav på samhälle och näringsliv. Samhällsföretag inrättades
för att vara ett instrument i arbetet med att erbjuda handikappade
arbete. Utskottet — som tidigare i detta betänkande har behandlat frågan
om resurser till Samhällsföretag - har den uppfattningen att politikens
huvudinriktning bör vara att i största möjliga utsträckning ge de handikappade
sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. Medel för att uppnå
detta är dels främjandelagen (1974:13), dels bidrag till arbetsgivare som
anställer handikappade. Utskottet har ovan behandlat dessa medel.

Som utskottet har redovisat i det föregående aktualiseras hithörande
frågor i två utredningar. Det gäller dels den planerade översynen av lönebidraget,
dels den interna översynen av Samhällsföretagsgruppen. Den senare
utredningen syftar till att öka effektiviteten inom ramen för gällande
sociala mål.

Antalet arbetssökande med handikapp som inte kan erbjudas arbete f. n.
är - trots de mycket omfattande åtgärder som vidtas — emellertid betydande.
I slutet av januari 1982 var antalet kvarstående sökande av detta
slag drygt 24000. Mot den bakgrunden bör arbetet med att placera handikappade
på den reguljära arbetsmarknaden göras mera effektivt. Enligt
utskottets uppfattning finns det ett uttalat behov av att närmare utreda de
handikappades möjligheter på arbetsmarknaden i stort. En särskild parlamentarisk
utredning bör därför tillsättas för detta uppdrag. De ovan redovisade
utredningarna bör kunna utgöra ett viktigt underlag för den mera
övergripande utredning som utskottet förordar. Bland frågor som utredningen
bör ta upp kan nämnas en differentiering av bidragens storlek med
hänsyn till handikappets art och svårighet samt åtgärder som syftar till att
underlätta utslussningen av arbetstagare från Samhällsföretag. Vad utskottet
här anfört med anledning av motionerna 324, 456, 844 och 1079 bör
regeringen underrättas om.

AU 1981/82:21

Samhällsföretags konkurrenssituation m.m.

I tre motioner tas frågor upp som berör den skyddade sektorns produktion,
marknadsföring och konkurrenssituation.

1 motion 324 av Göte Jonsson m. fl. (m) erinras om att Samhällsföretags
verksamhet skall bedrivas med affärsmässiga principer och därmed följande
marknadsmässiga priser. Samhällsföretag har dock erhållit kritik
från konkurrerande företag för sitt sätt att följa denna princip. Motionärerna
föreslår att Samhällföretag, för att undvika konflikter, bör göra noggranna
marknadsanalyser vid val av produkter.

Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m) tar i motion 367 upp olika
frågor som har att göra med Samhällsföretags konkurrens gentemot andra
företag. Den angelägna målsättningen att sysselsätta de arbetshandikappade
gagnas bäst av att Samhällsföretag samverkar och inte konkurrerar
med det fria näringslivet. I motionen föreslås därför att Samhällsföretags
verksamhet skall begränsas till att gälla endast lego- och underleverantörstillverkning.
Dessutom krävs att endast indirekt export får ske och att
Samhall avvecklas. Motionärerna begär också att den av regeringen tillsatta
översynsgruppen bör fortsätta sitt arbete och därvid beakta riskerna för
osund konkurrens gentemot det fria näringslivet.

I motion 335 av Marianne Karlsson (c) sägs att stora delar av näringslivet
brottas med svårigheter till följd av konkurrensen på olika villkor från
den s.k. skyddade sektorn, vars verksamhet stöds av subventioner från
samhället. För att komma till rätta med detta syfte föreslår motionären
införandet av en balansavgift som motsvarar skillnaden mellan produktionspriset
inom den skyddade, subventionerade sektorn och näringslivets
fria produktionspris.

Utskottet behandlade likartade förslag förra året (AU 1980/81:21). Därvid
anfördes bl. a.:

Utskottet vill inledningsvis erinra om att det i lagen om regionala stiftelser
för skyddat arbete (2 §) slås fast att de regionala stiftelsernas verksamhet
skall bedrivas effektivt och med iakttagande av affärsmässiga
principer. Det innebär att verksamheten inte får bedrivas på sådant sätt att
företag med likartad produktion utsätts för en diskriminerande konkurrens.
Det bör också påpekas att det i proposition 1977/78:30, som låg till
grund för riksdagens beslut 1977 om nytt huvudmannaskap för det skyddade
arbetet, framhölls att prissättningen skall grundas på marknadsmässiga
principer för kalkylering. Organisationer skall således ses som en del
av näringslivet som konkurrerar med andra företag på lika villkor. Därav
följer också att kraven inom denna sektor på effektiva former för marknadsföring,
försäljning, ekonomi och personalfrågor är stora och att de
satsningar som görs är motiverade från de utgångspunkter som statsmakterna
angivit för verksamheten.

Samhällsföretag har fastställt riktlinjer för prissättningen av varor och
tjänster som skall gälla inom företagsgruppen. I dessa konstateras inledningsvis
att betydande statliga bidrag utgår till företagsgruppen för att
kompensera de merkostnader som är förbundna med verksamheten i järn -

AU 1981/82:21

förelse med andra företag. Det gäller merkostnader för t. ex. fler arbetsledare,
särskilt anpassade maskiner och ett lugnare arbetstempo. En annan
merkostnad är att verkstäderna är lokaliserade efter sociala och arbetsmarknadspolitiska
kriterier i stället för efter företagsekonomiska grunder.
I riktlinjerna slås vidare fast att prissättningsbesluten måste tillmätas stor
vikt inom företagsgruppen. Som huvudregel skall därvid gälla att priset på
varor och tjänster skall sättas så att — sedan de sociala och arbetsmarknadspolitiska
målen är tillgodosedda — resultatet över en längre period blir
det bästa möjliga i företagsgruppen. Med bästa möjliga resultat menas
lägsta möjliga krav på statliga bidrag till företagsgruppen. Priset får dock
inte understiga det pris som i jämförelse med konkurrenter får anses vara
normalt marknadspris med hänsyn också tagen till andra villkor som
allmänt anses böra påverka priset, t. ex. försäljningsvolym, kvalitet, distribution
och service. Skäl att underskrida det normala marknadspriset kan
dock motiveras av påvisbara effektivitetsfördelar för företag i Samhällsföretagsgruppen
jämfört med andra företag.

Det främsta hjälpmedlet för att utröna det normala marknadspriset sägs
enligt riktlinjerna vara en god och fortlöpande kontakt med marknaden.
Härvid sägs undersökningar av konkurrerande företags prissättning och
försäljningsvillkor vara ett hjälpmedel.

För att bl. a. kunna bedöma påstådd illojal konkurrens från Samhällföretag
har ett kontroll- och samrådsorgan i marknadsfrågor etablerats. Häri
ingår förutom Samhällsföretag också Sveriges Industriförbund, SHIO -Familjeföretagen och Svenska handelskammarförbundet. Resultatet av
samrådsorganets arbete har visat att den övervägande delen av den kritik
som riktats mot Samhällsföretag för otillbörlig konkurrens har varit ogrundad.

Samhällsföretagsgruppens produktion utgörs till 70% av lego- och underleverantörsuppdrag
till övrig industri. Denna höga andel har upplevts
som ett problem eftersom den sägs öka konjunkturkänsligheten. Det har
märkts en tendens hos uppdragsgivarna att i en lågkonjunktur ”ta hem”
uppdragen för produktion i egen regi.

Samhällsföretags försäljning uppgick budgetåret 1980/81 till 995 milj. kr.,
varav 80 milj. kr. eller 8% utgjorde direkt exportförsäljning. Härtill kommer
export från Samhällsföretags kunder. På sikt eftersträvas en ökning av
den direkta exporten.

Av redovisningen ovan framgår principerna och riktlinjerna för Samhällsföretags
affärsmässiga verksamhet. Utskottet har också pekat på olika
åtgärder sorn vidtagits från företagsgruppens sida för att komma till rätta
med problem av det slag som tas upp i motionerna. Av stor vikt i detta
sammanhang är de kontakter som knutits med det svenska näringslivet
både på central och regional nivå. Frågor som rör prissättning, konkurrensförhållanden
m.m. bör enligt utskottet bäst kunna tas upp i dessa
sammanhang.

När det gäller de begränsningar av verksamheten inom stiftelseorganisationen
som begärs i motion 367 kan erinras om att Samhällsföretag enligt

AU 1981/82:21

riksdagens beslut skall vara en resurs i det svenska näringslivet och att den
så långt som möjligt skall fungera på dess villkor. Enligt utskottet synes
detta svårt att förena med motionens krav som om de tillgodosågs skulle
innebära en avsevärd försämring av möjligheterna att uppfylla delmålet om
ekonomisk effektivitet.

Utskottet vill avslutningsvis framhålla att den av utskottet tidigare förordade
utredningen om de handikappade på arbetsmarknaden bör behandla
vissa av de frågor som motionärerna tar upp och som syftar till att förbättra
förutsättningarna för den skyddade verksamheten.

Med hänvisning till utskottets redovisning ovan avstyrks motionerna 324
i denna del samt 367 och 335 i tillämpliga delar.

Yrkesinriktad rehabilitering

1980/81 Utgift 414392000

1981/82 Anslag 420400000

1982/83 Förslag 454362000

Anslaget finansierar verksamheten vid arbetsmarknadsinstituten med
den programindelning som framgår av den följande sammanställningen.
Beträffande de anslagstekniska förändringar som genomförts med verkan
fr. o.m. innevarande budgetår hänvisas till förra årets riksdagsbeslut
(prop. 1980/81:145, AU 21 s. 46).

Programmet Yrkes-inriktad rehabi-litering	1980/81 Utgift	1981/82 Anvisat	Beräknad ändring 1982/83
AMS	Föredraganden
Arbetsmarknadsinstitut	402046 000	402 500000	+45 805 000	+32789000
Metodutveckling,
forskning och utbildning	5943000	11600000	+ 1 160000	+ 553 000
Förvaltningskostnader	6403000	6 300000	+ 665 000	+ 620000
	414392 000	420400 000	+ 47 630000	+33962000

Regeringen har i budgetpropositionen under punkt C 5 (s. 160-166)
föreslagit riksdagen att till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1982/
83 anvisa ett reservationsanlag av 454 362000 kr.

Arbetsmarknadsinstituten

Arbetsmarknadsinstituten — Ami - började sin verksamhet den 1 januari
1980. Instituten tillkom för att samordna verksamhet som tidigare bedrevs
av landstingskommunala huvudmän vid arbetsvårdsinstitut m.fl. I
princip skall alla arbetssökande som har behov av att klarlägga sina arbetsförutsättningar
och förbereda sig inför arbetslivet ha tillgång till institutens
resurser i den mån arbetsförmedlingens normala insatser är otillräckliga.

Vid slutet av budgetåret 1980/81 var 140 arbetslag i gång av de 180 som
organisationen slutligen skall omfatta. Ca 14000 sökande beviljades utred -

AU 1981/82:21

ning vid arbetsmarknadsinstituten under budgetåret. I följande sammanställning
redovisas utskrivna från instituten med fördelning på åtgärder
1980/81.

Anställning i öppna marknaden inkl. anställning med lönebidrag ca 22%
Anställning i Samhällsföretag ca 6%

Arbetsmarknadsutbildning och annan utbildning ca 18%

Beredskapsarbete ca 3 %

Till arbetsförmedlingen med rekommendation om annan arbetsmarknadspolitisk
åtgärd ca 22 %

Till arbetsförmedlingen med yttranden (försäkringskasseärende/
pensionsärende) ca 3 %

Till arbetsförmedlingen med yttrande (andra ärenden) ca 5 %

Utskrivna på grund av sjukdom, av familjeskäl m. m. ca 17 %

Ej angivna skäl ca 4%

För innevarande budgetår kommer enligt AMS bedömning ca 170 arbetslag
att kunna betjäna 17000 sökande.

Enligt de ursprungliga planerna skulle arbetsmarknadsinstituten vara
fullt utbyggda budgetåret 1982/83. Statsrådet Eliasson gör dock i budgetpropositionen
bedömningen att den fortsatta utbyggnaden av Ami-organisationen
kan ske i något långsammare takt än som tidigare planerats.
Medel till arbetsmarknadsinstituten har beräknats enligt huvudförslaget,
dvs. en minskning med 2% efter pris- och löneomräkning. De samlade
kostnaderna för verksamheten vid arbetsmarknadsinstituten beräknas
uppgå till 435 289000 kr.

Socialdemokraterna finnér i partimotion 1081 att en nedskärning av
resurserna till den yrkesinriktade rehabiliteringen enligt regeringsförslaget
är oförenlig med arbetarrörelsens strävan till en solidarisk arbetsmarknadspolitik.
För att eliminera effekterna av nedskärningen på personalsidan
föreslår motionärerna att verksamheten tillförs ytterligare 4 milj. kr.
motsvarande kostnaderna för 40 tjänster vid arbetsmarknadsinstituten.

En motsatt uppfattning om arbetsrehabiliteringens framtida omfattning
ges till känna i motion 1618 av Erik Hovhammar m.fl. (m). Motionärerna
kräver dels att utbyggnaden av arbetsmarknadsinstituten stoppas, vilket
för budgetåret 1982/83 sägs innebära en besparing på 8 milj. kr., dels en
omprövning av arbetsmarknadsinstitutens fortsatta verksamhet med siktet
inställt på en lägre ambitionsnivå.

Utskottet delar de socialdemokratiska motionärernas uppfattning att
regeringens förslag om en nedskärning av resurserna till den yrkesinriktade
rehabiliteringen slår hårt mot de svårt handikappade. Särskilt kommer
arbetssökande med psykiska och socialmedicinska handikapp att drabbas.
Det är angeläget att arbetsmarknadsinstituten byggs ut i den takt som
ursprungligen har varit tänkt. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion
1081 om ytterligare 4 milj. kr. utöver regeringens förslag till denna verksamhet.
Därmed avstyrks förslagen i propositionen och motion 1618 på
denna punkt.

Anna-Greta Leijon m.fl. (s) väcker i motion 1519 bl.a. frågan om

AU 1981/82:21

svenskundervisning för invandrare i samband med yrkesinriktad rehabilitering.
I motionen framhålls att den yrkesinriktade rehabiliteringen i praktiken
ofta är stängd för invandrare med bristfälliga kunskaper i svenska.
Dessutom erinras om de särskilda svårigheter som äldre handikappade har
att lära sig ett nytt språk. Motionärerna yrkar därför att större hänsyn tas
till de individuella förutsättningarna vid utformningen och längden av
svenskundervisningen i samband med yrkesinriktad rehabilitering än vad
som nu är fallet.

Utbildning i svenska får beviljas en invandrare i samband med yrkesinriktad
rehabilitering vid arbetsmarknadsinstitut i första hand i nio veckor
plus informationsdagar. Möjlighet finns sedan att efter individuell prövning
vid behov förlänga undervisningen med ytterligare nio veckor.

Frågan om en utbyggd svenskundervisning för invandrare i detta liksom
i andra sammanhang får tas upp till en samlad bedömning vid behandlingen
av SFI-kommitténs förslag. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen.

Metodutveckling, forskning och utbildning

Statsrådet Eliasson anmäler i budgetpropositionen att ett projekt för
utveckling och utvärdering av metoder för vägledning och rehabilitering av
arbetssökande invandrare med särskilda svårigheter har inletts. Projektet
bedrivs dels i Södertälje, dels i norra Storstockholm. För den fortsatta
verksamheten beräknas 2,3 milj. kr. Utöver dessa medel beräknas
2782000 kr. för metodutveckling och 4984200 kr. för personalutbildning.
Dessutom föreslås 2086800 kr. till extra tjänster inom Ami-organisationen.
Sammanlagt beräknas för delprogrammet Metodutveckling, forskning
och utbildning 12 153000 kr. för budgetåret 1982/83. Utskottet godtar förslaget.

Regeringen föreslår i proposition 1981/82: 143 om åtgärder mot alkoholoch
narkotikamissbruk att delprogrammet bör räknas upp med 200000 kr.
Medlen skall användas för utveckling av metoder för vägledning och
rehabilitering av unga f. d. narkotikamissbrukare. Utskottet avser att behandla
förslaget i betänkande AU 1981/82:28.

Anslagsberäkning

Utskottet har tidigare i betänkandet tillstyrkt ett förslag i motion 1081
om en ökning av anslaget till arbetsmarknadsinstituten med 4 milj. kr. i
jämförelse med regeringens förslag. Samtidigt avstyrktes motion 1618 i
denna del. Inberäknat förvaltningskostnader om 6920000 kr. bör kostnaderna
för programmet Yrkesinriktad rehabilitering beräknas till 458362000
kr.

AU 1981/82:21

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer
Riktlinjer m.m.

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning för budgetåret
1982183

att riksdagen

dels med anledning av proposition 1981/82:100 bilaga 15 i motsvarande
del och motion 1981/82:2054 yrkandena 1 och 3 godkänner
vad utskottet anfört,
dels avslår motion 1981/82:1081 yrkande 1,

2. beträffande decentralisering av AMS ansvar och resurser
att riksdagen avslår motion 1981/82:2087 yrkande 2,

3. beträffande tillskapande av fler deltidsarbeten
att riksdagen avslår motion 1981/82:840,

4. beträffande behovet av en mer samlad bedömning av utvecklingen
på arbetsmarknaden på längre sikt

att riksdagen avslår motion 1981/82: 1977,

5. beträffande sysselsättningsstatistik på kommunnivå
att riksdagen avslår motion 1981/82:637,

6. beträffande vårdarbete i hemmet i sysselsättningsstatistiken
att riksdagen avslår motion 1981/82:667 yrkande 2,

Ungdomsarbetslöshet

7. beträffande åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

A. att riksdagen med anledning av motionerna 1981/82:244,
1981/82:1513 och 1981/82:2105 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

B. att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1118 i motsvarande
del och 1981/82:1982 ,

Arbetsmarknadsservice

8. beträffande personalförstärkning till arbetsmarknadsverket

A. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 2
samt med anledning av dels propositionens förslag, dels motionerna
1981/82:1137 yrkande 4 och 1981/82:2127 yrkande la i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

B. att riksdagen avslår motion 1981/82:1618 yrkande 1 i motsvarande
del,

9. att riksdagen medger att regeringen får bemyndiga AMS att
under budgetåret 1982/83 besluta om avskrivning av vissa lånefordringar
under de förutsättningar som angivits i propositionen,

res. 1 (s)

res. 4 (s)

res. 5 (fp, c)
res. 6 (m)

AU 1981/82:21

10. beträffande viss omorganisation av vapenfriverksamheten inom
AMS

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:1527 och 1981/
82:1961

dels godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna i fråga
om en ny organisation för vapenfriutbildningen,
dels antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

11. beträffande länsarbetsnämndernas sammansättning
att riksdagen avslår motion 1981/82:850,

12. beträffande ADB-resurserna inom platsförmedlingen
att riksdagen avslår motion 1981/82:1081 yrkande 4,

13. beträffande allmän platsanmälan

att riksdagen avslår motion 1981/82:1537,

14. beträffande avveckling av tjänstekategorierna arbetsvårdare och
yrke svägledare

att riksdagen avslår motion 1981/82: 1068,

15. beträffande de hörselskadades tillgång till specialister vid platsförmedlingen att

riksdagen avslår motion 1981/82:1514,

16. beträffande arbetsförmedling för kulturarbetare
att riksdagen avslår motion 1981/82:1512,

17. beträffande försök med företagsintroduktion och inskolning i
glesbygden

att riksdagen avslår motion 1981/82:1974,

18. beträffande s. k. fadderarbetsplatser inom byggnadssektorn

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:288 och 1981/82:1137
yrkande 8,

19. beträffande åtgärder för ökad rörlighet på arbetsmarknaden

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1618 yrkande 1 i motsvarande
del och 1981/82:2054 yrkande 4,

20. att riksdagen

dels med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 3 samt med
anledning av förslagen i propositionen och i motion 1981/82: 2127
yrkande 1 a i motsvarande del,

dels med avslag på motion 1981/82: 1618 yrkande 1 i motsvarande
del till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1982/83 anvisar
ett förslagsanslag av 1 177 851000 kr.,

Arbetsmarknadsutbildning

21. beträffande riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen
att riksdagen avslår motion 1981/82:1081 yrkande 11,

22. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag, samt
med avslag på motion 1981/82:1569, till Arbetsmarknadsutbild -

res. 7 (m)

res. 8 (fp, c)
res. 9 (m)

res. 10 (s)

AU 1981/82:21

ning för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av
1680500000 kr.,

23. beträffande utökade resurser för arbetsmarknadsutbildningen i
Malmöhus län

att riksdagen avslår motion 1981/82:1137 yrkande 6,

24. beträffande utbildningsinsatser för medelålders och äldre kvinnor att

riksdagen avslår motion 1981/82:1081 yrkande 14,

25. beträffande kartläggning av arbetsmarknadsutbildningens effekter
för kvinnlig arbetskraft

att riksdagen avslår motion 1981/82:2059,

26. att riksdagen godkänner i budgetpropositionen förordade ändringar
av reglerna för jämställdhetsbidraget m.m.,

27. beträffande en höjning av bidraget till utbildning i företag vid
permitteringshot

att riksdagen med anledning av budgetpropositionen och motion
1981/82:1081 yrkandena 12 och 13 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

28. beträffande köp av utbildning i företag

att riksdagen avslår motion 1981/82:2054 yrkande 5,

29. beträffande svenskundervisning för invandrare inom arbetsmarknadsutbildningen att

riksdagen avslår motionerna 1981/82:1076 och 1981/82:1519
yrkandena 2 och 3,

30. beträffande riksyrkesskolorna

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:455 och 1981/82:1976,

Sysselsättningsskapande åtgärder

31. beträffande återinförande av B AMU-verksamheten
att riksdagen avslår motion 1981/82:1081 yrkande 5,

32. beträffande ytterligare medel på tilläggsbudget III till Sysselsättningsskapande
åtgärder under innevarande budgetår

att riksdagen avslår motion 1981/82:1081 yrkande 6,

33. beträffande riktlinjer för verksamheten med beredskapsarbeten
att riksdagen avslår motion 1981/82:1081 yrkande 7,

34. beträffande inriktningen av beredskapsarbeten på den enskilda
sektorn

att riksdagen avslår motion 1981/82:2054 yrkande 6,

35. beträffande ändring av reglerna för tilläggsbidraget vid beredskapsarbeten att

riksdagen med avslag på motion 1981/82:1081 yrkande 8
godkänner vad som anförts i propositionen,

36. beträffande förkortning av tiden för vissa beredskapsarbeten

res. 11 (s)

res. 12 (s)

res. 13 (s)
res. 13 (s)

res. 14 (s)

res. 15 (s)
res. 15 (s)

AU 1981/82:21

att riksdagen avslår motion 1981/82:1081 yrkande 9 i motsvarande
del,

37. beträffande maximering av bidragsunderlaget för beredskapsarbeten att

riksdagen avslår motionerna 1981/82:1081 yrkande 9 och
1981/82:1618 yrkande 2 i motsvarande delar,

38. beträffande beredskapsmedel till Skåne m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1137 yrkandena 3 och 7
och 1981/82:842,

39. beträffande ökad användning av arbetsmarknadspolitiska medel
för att utveckla primära rekreationsområden

att riksdagen avslår motion 1981/82:633,

40. beträffande stamkvistning av skog som beredskapsarbete
att riksdagen avslår motion 1981/82:646,

41. beträffande uppförande av ett nytt polishus i Mjölby som beredskapsarbete att

riksdagen avslår motionerna 1981/82:245 och 1981/82:845,

42. beträffande tillbyggnad m. m. av polishuset i Västervik med beredskapsmedel att

riksdagen avslår motion 1981/82:286,

43. beträffande projektering av tvärled mellan väg 73 och Europaväg
4 med beredskapsmedel

att riksdagen avslår motion 1981/82:1958,

44. beträffande genomförande av erosionsskydd efter Norsälven
som beredskapsarbete

att riksdagen avslår motion 1981/82:1979,

45. beträffande avvecklingen av förläggningsboendet inom AMS
egenregiverksamhet

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:1067 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

46. att riksdagen lägger till handlingarna vad i propositionen anförts
om medel till Umeå universitet,

47. att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag,
samt med avslag på motionerna 1981/82:1081 yrkande 10 och
1981/82:1618 yrkande 2 i motsvarande del till Sysselsättningsskapande
åtgärder för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 1929 150000 kr.,

48. att riksdagen till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av
2700000 kr.,

49. att riksdagen till Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av
1000 kr.,

res. 15 (s)

res. 16 (s)

AU 1981/82:21

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

50. beträffande ändrade regler för arbetshjälpmedel åt handikappade att

riksdagen avslår motion 1981/82:1081 yrkandena 22 och 23,

51. beträffande bidrag till arbetsbiträde vid anställning med lönebidrag
m. m.

att riksdagen avslår motion 1981/82:1524,

52. beträffande begränsning av antalet platser med lönebidrag hos
allmännyttiga organisationer

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 24 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

53. beträffande lönebidrag med 100% till allmännyttiga organisationer att

riksdagen avslår motion 1981/82:1086 yrkande 2,

54. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt
med avslag på motionerna 1981/82:1081 yrkande 21 och 1981/
82:1086 yrkande 1, till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning
och sysselsättning för budgetåret 1982/83 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 1632 965 000 kr.,

55. beträffande vidareutveckling av främjandelagen m. m.

att riksdagen avslår motion 1981/82:1081 yrkande 15 i motsvarande
del,

56. beträffande utvärdering av främjandelagen
att riksdagen avslår motion 1981/82:2056,

57. beträffande rehabiliteringslön m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:946, 1981/82:1276 och
1981/82: 1081 yrkande 15 i motsvarande del,

58. beträffande rätt till arbetsrehabilitering för alla som slagits ut
från arbetsmarknaden

att riksdagen avslår motion 1981/82: 1118 i motsvarande del,

59. beträffande ytterligare medel till Stiftelsen Samhällsföretag för
budgetåret 1981/82

att riksdagen avslår motion 1981/82:1081 yrkande 16,

60. beträffande driftbidraget till Stiftelsen Samhällsföretag

att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt
med avslag på motionerna 1981/82:1081 yrkande 17 i motsvarande
del, 1981/82:1538 och 1981/82:1618 yrkande 3 i motsvarande
del, till driften av verksamheten anslår medel motsvarande
129% av lönesumman (inkl. lönekostnader för arbetstagarna i
skyddat arbete),

61. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt
med avslag på motionerna 1981/82:1081 yrkande 17 i motsvarande
del, 1981/82:1618 yrkande 3 i motsvarande del och 1981/
82:2127 yrkande 1 b och 2, till Bidrag till Stiftelsen Samhälls -

res. 17 (s)
res. 17 (s)

res. 18 (s)
res. 19 (s)
res. 20 (s)

res. 21 (s)
res. 22 (s)

res. 23 (s)
res. 24 (m)

AU 1981/82:21

företag för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
2321000000 kr.,

62. att riksdagen med bifall till förslaget i budgetpropositionen, bil.
15 C 4, medger att regeringen vid behov får besluta om nya
platser för skyddat arbete under budgetåret 1982/83,

63. beträffande omdisponeringar av platser inom Samhällsföretag
mellan länen

att riksdagen avslår motion 1981/82:1081 yrkande 18,

64. beträffande den skyddade verksamheten i Malmöhus län
att riksdagen avslår motion 1981/82:1137 yrkande 9,

65. beträffande en opartisk organisationsutredning om Samhällsföretag att

riksdagen avslår motion 1981/82:1508,

66. beträffande överföring av anställda från Samhällsföretag till den
reguljära arbetsmarknaden

att riksdagen med anledning av motionerna 1981/82:324 yrkande
1, 1981/82:456, 1981/82:844 och 1981/82:1079 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om tillsättande av
en utredning om arbetshandikappade,

67. beträffande den skyddade sektorns produktion, marknadsföring
och konkurrenssituation

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:324 yrkande 2, 1981/
82:367 och 1981/82:335,

Yrkesinriktad rehabilitering

68. att riksdagen dels med bifall till motion 1981/82:1081 yrkandena
19 och 20 samt med anledning av budgetpropositionens förslag,
dels med avslag på motion 1981/82: 1618 yrkande 4 till Yrkesinriktad
rehabilitering för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 458 362 000 kr.,

69. beträffande svenskundervisning för invandrare i samband med
yrkesinriktad rehabilitering

att riksdagen avslår motion 1981/82:1519 yrkande 4.

Stockholm den 18 mars 1982

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s), Alf Wennerfors
(m)1, Arne Fransson (c), Erik Johansson (s), Frida Berglund (s), Pär
Granstedt (c), Anders Högmark (m), Margit Odelsparr (c), Marianne Stålberg
(s), Eva Winther (fp), Bengt Wittbom (m), Bo Finnkvist (s), Lahja
Exner (s), Sonja Rembo (m)2 och Nils-Olof Grönhagen (s).

1 t. o. m. avsnittet Arbetsmarknadspolitiska riktlinjer m. m.

2 fr. o. m. avsnittet Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten.

7 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 21

res. 25 (fp, c)
res. 26 (m)

res. 27 (s)

AU 1981/82:21

Reservationer

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Frida Berglund, Marianne Stålberg,
Bo Finnkvist, Lahja Exner och Nils-Olof Grönhagen (alla s) har
avgivit 19 reservationer. Elver Jonsson (fp), Arne Fransson (c), Pär Granstedt
(c), Margit Odelsparr (c) och Eva Winther (fp) har avgivit tre reservationer.
Slutligen har Anders Högmark, Bengt Wittbom och Sonja Rembo
(alla m) avgivit fem reservationer.

1. Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken (mom. 1)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar ”De främsta”
och på s. 25 slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Som utskottet framhållit tidigare i detta avsnitt är problemen på arbetsmarknaden
f. n. större än på många år. Det finns självfallet ett flertal
orsaker till utvecklingen. Den internationella konjunkturen och den fortlöpande
strukturomvandlingen inom för sysselsättningen viktiga branscher
är av stor betydelse i sammanhanget. En starkt bidragande orsak har dock
— som socialdemokraterna anför i motion 1081 — även varit att de borgerliga
regeringarna fört en ekonomisk politik som inneburit ökad arbetslöshet,
reducerad tillväxt, ökad inflation samt en mer ojämn fördelning av välfärden.
Den offentliga sektorns finanser och landets utrikeshandel befinner
sig i strukturell obalans. Investeringarna och det produktiva sparandet har
därtill sjunkit till en oroväckande låg nivå.

Förutsättningarna att hålla sysselsättningen uppe under senare år har
mot den angivna bakgrunden varit begränsade. Härtill kommer att - som
socialdemokraterna framhåller — ambitionerna att hålla en hög arbetsmarknadspolitisk
beredskap har minskat. Antalet personer som registrerats
som arbetslösa har därmed ökat i en större omfattning än som varit
nödvändigt.

En annan tendens till urholkning av arbetsmarknadspolitiken kommer
till uttryck i de borgerligas beslut att beskära det lagfästa anställningsskyddet.
Därmed stärks åter arbetsgivarnas direkta inflytande över de anställdas
anställningstrygghet. Den nya lagen har starkt präglats av arbetsgivarnas
krav på en återgång till tidigare förhållanden.

Som socialdemokraterna framhåller finns det en uppenbar risk att problemen
på arbetsmarknaden med den förda politiken kommer att kvarstå
och t. o. m. förvärras under året.

Enligt arbetsmarknadsstyrelsens senaste rapport väntas en mycket låg
efterfrågan på arbetskraft inom samtliga sektorer av ekonomin under större
delen av året. Antalet sysselsatta väntas fortsätta att minska under hela
året, främst inom industrin men också inom byggnadsverksamhet, handel

AU 1981/82:21

och samfärdsel. Man räknar dock med att nedgången i den totala industrisysselsättningen
skall upphöra under senare delen av året, förutsatt att
exporten kommer i gång som väntat.

Beaktas normala säsongvariationer bedöms sysselsättningen inom byggnadsverksamheten
komma att minska hela året. Härtill kommer att en
väntad minskning av den privata konsumtionen i år med närmare 2% torde
medföra att sysselsättningen sjunker inom såväl parti- som detaljhandeln.
Ökningstakten bedöms avta successivt inom den offentliga sektorn. Enligt
finansplanen väntas sysselsättningsökningen inom denna sektor uppgå till
inemot 20 000 personer.

Av det anförda framgår att kraftfulla insatser kommer att krävas om
sysselsättningen skall kunna hållas uppe under året. Som socialdemokraterna
fört fram i finansutskottet (FiU 1981/82:20) måste det vara en central
uppgift för den ekonomiska politiken att genom omedelbara arbetsmarknadspolitiska
insatser motverka de samhällsekonomiska förluster och de
sociala olyckor som arbetslösheten medför. Kapacitetsutnyttjandet inom
det svenska näringslivet har vidare utsatts för starka störningar under
senare år och är nu orimligt lågt. Samtidigt sjunker investeringarna på bred
front. Den inhemska efterfrågan bör därför stimuleras. Detta måste dock
ske på ett sätt som är förenligt med det akuta behovet av att höja det
produktiva sparandets andel av nationalinkomsten. Den stimulans som
erfordras bör därför ges formen av åtgärder som direkt ökar eller stimulerar
investeringarna i ekonomin.

Samtidigt som politiken inriktas på att trygga sysselsättningen och öka
investeringarna, måste den också leda till en rättvis fördelning av välfärden.
Detta innebär att stödet till de sjuka, arbetslösa och handikappade bör
tryggas och regeringens angrepp på trygghetssystemen avvisas.

Den omläggning av den ekonomiska politiken som socialdemokraterna
förordar får med nödvändighet genomslag i form av ökad efterfrågan på
personal först efter viss tid. Risken för att arbetslösheten under mellantiden
stiger ytterligare är överhängande. Skall den öppna arbetslösheten
snabbt kunna pressas tillbaka, krävs följaktligen en omedelbar förstärkning
av de arbetsförmedlande och sysselsättningsskapande åtgärderna
inom arbetsmarknadspolitiken. Behovet av insatser understryks ytterligare
av att möjligheterna att kraftigt och varaktigt pressa ned arbetslösheten
blir allt mindre ju högre arbetslösheten är i utgångsläget. Erfarenheten
visar att kraftiga höjningar av arbetslösheten lätt blir bestående.

AU 1981/82:21

100

Mot denna bakgrund ställer sig utskottet bakom socialdemokraternas
krav på en omedelbar och kraftig aktivering av arbetsmarknadspolitiken. I
den följande framställningen kommer utskottet att följa denna principiella
inställning i sina ställningstaganden till de socialdemokratiska förslagen om
bl. a. ökade resurser till platsförmedlingen, högre planeringsnivå för beredskapsarbeten
och arbetsmarknadsutbildning samt utökade insatser för de
arbetshandikappade.

Vad utskottet anfört om riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken i anslutning
till den socialdemokratiska partimotionen 1081 bör regeringen underrättas
om. Utskottet avstyrker i konsekvens härmed de förslag till riktlinjer
som redovisas i motion 2054 av moderata samlingspartiet.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning för budgetåret
1982/83
att riksdagen

dels med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels avslår motion 1981/82:2054 yrkandena 1 och 3.

2. Orsakerna till ungdomsarbetslösheten

De socialdemokratiska reservanterna anser

att den del av utskottets yttrande på s. 29 som böljar ”Orsakerna till”
och slutar ”oväsentligt högre” bort ha följande lydelse:

Orsakerna till de höga arbetslöshetstalen för ungdomarna är flera. Här
kan nämnas den internationella konjunkturen och det f. n. ovanligt stora
antalet ungdomar, den s. k. ungdomspuckeln. Från visst håll har man som
en generell förklaring även pekat på att höga ingångslöner för ungdomarna
skulle vara av betydelse i sammanhanget. Utskottet kan inte dela denna
uppfattning. På stora avtalsområden är löneskillnaderna mellan en oerfaren
nyanställd ungdom och en erfaren yrkesarbetare betydande. Även
om det i vissa fall kan förekomma mindre skillnader saknas således underlag
för sådana generella påståenden.

3. Erfarenheterna av yrkesintroduktionen

De socialdemokratiska reservanterna anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 31 böljar ”Arbetsgivarnas
erfarenheter” och slutar ”var positiva” bort utgå.

AU 1981/82:21

101

4. Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten (mom. 7)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar ”Utskottet
har” och på s. 37 slutar ”dessa ungdomar” bort ha följande lydelse:

Som utskottet tidigare framhållit har de insatser som hittills gjorts för att
hålla arbetslösheten nere inte varit tillräckliga. Detta gäller i särskilt hög
grad de arbetslösa ungdomarna.

En grupp för sig utgör 16—17-åringarna. Som tidigare nämnts bestämdes
våren 1980 att stödåtgärderna för denna åldersgrupp i allt väsentligt skulle
vara av utbildningspolitiskt slag. Bl. a. infördes möjligheten till yrkesintroduktion.
Fr. o. m. i år har tillkommit ett nytt instrument för samma åldersgrupp.
Den 23 december 1981 träffade nämligen SAF, LO och PTK en
central överenskommelse om praktikplatser för ungdomar under 18 år.
Regeringen har ställt 60 milj. kr. till förfogande för den verksamheten. Den
centrala överenskommelsen skall bekräftas på förbundsnivå, varefter platserna
skall tas fram genom lokala överenskommelser på varje arbetsplats.
Senare har motsvarande centrala överenskommelser träffats för de kommunala
och statliga avtalsområdena.

Överenskommelserna mellan arbetsmarknadsparterna förutsätter att
statsbidrag utgår till platserna. Enligt en i januari utfärdad förordning utgår
bidrag med 75 kr. per plats. Bidragsverksamheten administreras av arbetsförmedlingen,
som också skall förfoga över platserna och svara för tillsynen.

Socialdemokraterna har - som tidigare nämnts - i motion 774, som
rv> hänvisats till utbildningsutskottet, föreslagit att yrkesintroduktionen avskaffas
lK§n den 1 juli i år och ersätts med ett system med ungdomsplatser
byggt på v^l som överenskommits mellan arbetsmarknadens parter. I
motionen föresY<å? .samtidigt att ansvaret för verksamheten inkl. administration,
tillsyn och/ uppföljning skall flyttas från arbetsförmedlingen till
skolstyrelserna, sam skall anvisa ungdomar till platserna.

Arbetsmarknad1 sutskottet har i ett yttrande till utbildningsutskottet redovisat
sin instämning till vissa av förslagen i den socialdemokratiska
motionen (AU 19i$l/82:1 y). Socialdemokraterna anförde därvid i en avvikande
mening:

Förslagen i mötion 774 utgår från den överenskommelse som den 23
december 1981 triäffades mellan Svenska arbetsgivareföreingen, Landsorganisationen
i Svetrige och Privattjänstemannakartellen och som senare har
följts av liknande överenskommelser på de kommunala och statliga avtalsområdena.
Den bild som i motionen tecknas av hur uppgörelsen på den
privata arbetsmarknaden växte fram vitsordas.

Situationen i dag är således den att centrala överenskommelser om
ungdomsplatser föreligger för hela den organiserade delen av arbetsmarknaden.
Överenskommelserna förutsätter att statsbidrag utgår för de platser
som tas fram ute på arbetsplatserna. Regeringen har den 8 januari 1982
8 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 21

AU 1981/82:21

102

utfärdat en förordning som ger 75 kr. per plats. Förordningen gäller till
utgången av juni i år.

Arbetsmarknadspartemas överenskommelser löper tills vidare och har
alltså inte det snäva tidsperspektiv som regeringens förordning innefattar.
Det är nödvändigt att snarast möjligt ge besked om att statsbidrag skall
utgå även efter den 30 juni 1982.

De ungdomar det här gäller har haft stora svårigheter på arbetsmarknaden
under en följd av år, och deras läge kommer inte att förbättras under
överblickbar tid om inte särskilda åtgärder vidtas utöver dem som redan
har prövats och inte visat sig ha avsedd verkan. Det är därför angeläget att
statsmakterna tar fasta på parternas initiativ. Genom detta har skapats en
fast grund för det system med ungdomsplatser som förordas i motionen
och som är avsedd att ersätta den nuvarande yrkesintroduktionen. Ungdomsplatsema
kan utvecklas till ett betydelsefullt bidrag till lösningen av
ungdomarnas svåra situation. Särskilt viktigt är att överenskommelserna
ställer krav på företagsledningar, de anställda och deras organisationer att
ta ett gemensamt ansvar för att ungdomarna får en meningsfull och utvecklande
sysselsättning så att de genom den arbetslivserfarenhet de erhåller
skall lättare kunna gå över till utbildning eller ordinarie arbete. Det är
också värdefullt att man nu har fått en avtalsreglering av ungdomarnas
förmåner och skyldigheter under anställningstiden.

Hur systemet med ungdomsplatser skall fogas in som ett led i skolans
allmänna uppföljningsansvar för alla ungdomar under 18 år har utförligt
beskrivits i motionen. Det finns inte anledning att gå in på de frågorna här.
Utskottet ansluter sig till den uppläggning som gjorts i motionen. På en
punkt vill dock utskottet föreslå en modifiering.

Motionens tanke är att yrkesintroduktionen avvecklas med utgången av
juni i år och därefter ersätts med det nya systemet med ungdomsplatser.
Parternas överenskommelser förutsätter att ungdomsplatsema tas fram
genom lokala överenskommelser sedan man på de enskilda arbetsplatserna
har inventerat möjligheterna till lämpliga arbetsuppgifter. Utskottet delar
motionärernas syn på yrkesintroduktionen. Det kommer dock att ta längre
tid att bygga upp det nya systemet med ungdomsplatser än man räknat med
vid systemets tillkomst. Det torde därför inte vara möjligt att helt ersätta
yrkesintroduktionen med ungdomsplatsema redan den 1 juli i år. Enligt
utskottets mening bör yrkesintroduktionen undantagsvis få utnyttjas även
efter denna tidpunkt tills systemet med ungdomsplatser byggts ui i tillräcklig
omfattning.

Med det i motion 774 förordade systemet med ungdomsplatser, inlemmat
i skolans uppföljningsansvar, har tagits ett nytt grepp i strävandena att
stödja en ungdomsgrupp med särskilda svårigheter vid inträdet på arbetsmarknaden.
Systemet ger utrymme för en smidig växling mellan utbildning
och arbete. Därtill syftar anställningarna till att ge ungdomarna en värdefull
arbetslivserfarenhet som ökar deras möjligheter att gå över till fasta
anställningar. De i motionen framlagda förslagen tillstyrks sålunda med
den av praktiska skäl gjorda modifieringen beträffande den tid som behövs
för att införa det nya systemet. De anslagsmässiga konsekvenserna av
denna modifiering torde få bedömas av utbildningsutskottet vid den fortsatta
behandlingen av ärendet.

Bakom arbetsmarknadspartemas överenskommelser ligger en klart uttalad
ambition att bidra till att ge sysselsättning åt ungdomar som inte har

AU 1981/82:21

103

kunnat placeras i utbildning eller ordinarie arbete. Det är självfallet angeläget
att statsmakterna tar fasta på parternas vilja till medverkan.

Av de ungdomar som registrerades som arbetslösa i februari i år beräknas
ca 5000 vara i åldern 16-17 år. För ungdomarna i denna åldersgrupp
skall som nyss framhållits utbildningspolitiska insatser vara de som främst
kommer i fråga. Då möjlighet nu kommer att finnas att komplettera dessa
insatser med de särskilda ungdomsplatserna torde ytterligare åtgärder för
denna ungdomsgrupp inte vara aktuella. Utskottet utgår följaktligen från
att samtliga ungdomar i åldern 16—17 år inom kort skall beredas en utbildningsplats,
ungdomsplats eller reguljärt arbete.

Annorlunda förhåller det sig med ungdomar i åldern 18-21 år. Antalet
ungdomar i denna åldersgrupp som står utan arbete beräknas uppgå till i
runda tal 20000. I stor utsträckning rör det sig här om ungdomar med
genomgången gymnasieutbildning. För dessa ungdomar måste — i avvaktan
på att den av socialdemokraterna föreslagna inriktningen av den ekonomiska
politiken ger effekt för sysselsättningen - betydande arbetsmarknadspolitiska
åtgärder sättas in. Utskottet har tidigare i betänkandet anslutit
sig till de socialdemokratiska riktlinjerna för arbetsmarknadspolitiken
som bl. a. innebär väsentligt ökade insatser beträffande beredskapsarbeten
och arbetsmarknadsutbildning m. m. De förslag till samhällstjänster som
förs fram i ett par av motionerna kan f. ö. redan i dag anordnas som
kommunala beredskapsarbeten. Det väsentliga är därför att i det rådande
arbetsmarknadsläget utöka antalet kommunala beredskapsarbeten.

Med det åtgärdsprogram som socialdemokraterna för fram på de ekonomiska
och arbetsmarknadspolitiska områdena — som utskottet ställer sig
bakom - bör ungdomsarbetslösheten i betydande utsträckning kunna begränsas.
Med hänsyn till de negativa konsekvenserna både för dem som
drabbas av arbetslöshet och för samhället bör regeringen utan dröjsmål
sätta in kraftfulla åtgärder i enlighet med de socialdemokratiska förslagen.

Med utskottets ställningstagande kan syftet i de i sammanhanget upptagna
motionerna sägas vara tillgodosett. Motionerna bör därför inte föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

A. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

AU 1981/82:21

104

B. att riksdagen avslår motionerna 1981/82:244, 1981/82:1118 i
motsvarande del, 1981/82:1513, 1981/82:1982 i motsvarande del
samt 1981/82:2105.

5. Personalförstärkning till arbetsmarknadsverket (mom. 8)

Elver Jonsson (fp), Arne Fransson (c), Pär Granstedt (c), Margit Odelsparr
(c) och Eva Winther (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar ”Utskottet
tillstyrker det” och slutar ”personalnedskärningen avvisas” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller tillskottet av tjänster
vid arbetsmarknadsverket under nästa budgetår. Som framhålls i propositionen
har under senare år en kraftig upprustning skett av arbetsförmedlingarna
både vad avser personal och modern datateknik. Detta har
också gällt under tid när andra myndigheter fått vidkännas nedskärningar.
Riksdagen ställde sig vidare med anledning av en redovisning i förra årets
budgetproposition bakom ett förslag av AMS om platsförmedlingens framtida
organisation där just tyngdpunkten ligger på en effektivering av platsförmedlingsarbetet.
Genomförandet av detta förslag pågår f. n. I sammanhanget
bör också nämnas att regeringen, som tidigare har sagts, under
innevarande höst beslutat tillkalla en kommitté som har till uppgift att
föreslå bl. a. åtgärder för att frigöra resurser för platsförmedlingen genom
att göra avgränsningar och omprioriteringar av arbetsmarknadsverkets
totala arbetsuppgifter.

Med det anförda avstyrker utskottet förslagen om ytterligare personalförstärkningar
i de båda socialdemokratiska motionerna 1081 och 1137
samt i vpk-motionen 2127. Likaså avstyrker utskottet yrkandet i motion
1618 om avslag på regeringens förslag att överföra 60 tjänster från egenregiverksamheten
till arbetsförmedlingen.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande personalförstärkning till arbetsmarknadsverket
att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:1081 yrkande 2,
1981/82:1137 yrkande 4, 1981/82:1618 yrkande 1 i motsvarande
del och 1981/82:2127 yrkande 1 a i motsvarande del bifaller
propositionens förslag.

6. Personalförstärkning till arbetsmarknadsverket (mom. 8)

Anders Högmark, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar ”Utskottet
tillstyrker det” och slutar ”personalnedskärningen avvisas” bort ha följande
lydelse:

AU 1981/82:21

105

Arbetsmarknadsverket har under 1980-talet tillförts personalresurser i
mycket stor omfattning. Mer än 2000 tjänster tillkom under 1970-talet.
Detta har f. ö. skett under en tid när andra myndigheter fått vidkännas
nedskärningar.

Utskottet vill härutöver erinra om att riksdagen med anledning av en
redovisning i förra årets budgetproposition ställde sig bakom ett förslag av
AMS om platsförmedlingens framtida organisation där just tyngdpunkten
ligger på en effektivering av platsförmedlingsarbetet. Genomförandet av
detta förslag pågår f. n. Utskottet anser f. ö. att en i och för sig angelägen
förstärkning av platsförmedlingen bör kunna åstadkommas genom rationaliseringsåtgärder
inom andra delar av verkets organisation. Slutligen utgår
utskottet från att de insatser mot ungdomsarbetslösheten som utskottet
tidigare i betänkande föreslagit bör innebära en avlastning för arbetsförmedlingarna.

Med hänvisning till det anförda finns det inte skäl tillstyrka regeringens
förslag om överföring av 60 tjänster från egenregiverksamhet till platsförmedlingen.
Utskottet utgår från att de 60 tjänstemän som förs över från
egenregiverksamheten till platsförmedlingen kan placeras på tjänster som
blivit vakanta genom t. ex. naturlig avgång inom platsförmedlingen.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande personalförstärkning till arbetsmarknadsverket
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1618 yrkande 1 i
motsvarande del avslår dels propositionens förslag, dels motionerna
1981/82:1081 yrkande 2, 1981/82:1137 yrkande 4 samt
1981/82:2127 yrkande 1 a i motsvarande del.

7. Åtgärder för ökad rörlighet på arbetsmarknaden (mom. 19)

Anders Högmark, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 böijar ”Sorn tidigare”
och slutar ”aktuella delarna” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i betänkandet strukit under vikten av att industrisysselsättningen
utvecklas positivt. En förutsättning härför är enligt utskottets
uppfattning att den yrkesmässiga och geografiska rörligheten är
tillräckligt hög. I detta syfte bör - som framhålls i motionerna 2054 av
Gösta Bohman m.fl. (m) och 1618 av Erik Hovhammar m.fl. (m) -starthjälpsbeloppen höjas. Utskottet ansluter sig till förslaget i motion 1618
att starthjälpsbeloppen höjs till 7000 kr. till arbetstagare vars hushåll
består av två eller flera personer som följer med vid flyttningen och i övriga
fall till 3 500 kr.

Som framhålls i motion 1618 bör alla tendenser till fusk och överutnyttjande
av starthjälpen motverkas. Möjligheten att endast utge ersättning för
verifierbara kostnader bör därför utnyttjas.

AU 1981/82:21

106

Vad utskottet anfört om starthjälpsbidragen i anslutning till motionerna
2054 och 1618 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande åtgärder för ökad rörlighet på arbetsmarknaden

att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:1618 yrkande 1 i
motsvarande del och 1981/82:2054 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Anslaget till Arbetsmarknadsservice (morn. 20)

under förutsättning av bifall till reservation 5

Elver Jonsson (fp), Arne Fransson (c), Pär Granstedt (c), Margit Odelsparr
(c) och Eva Winther (fp) anser

dels att utskottets yttrande som på s. 49 böijar ”Det sammanlagda” och
slutar ”höjda starthjälpsbelopp” bort ha följande lydelse:

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget Arbetsmarknadsservice
beräknas i propositionen till 1 139851000 kr. Med hänvisning till vad
tidigare anförts tillstyrker utskottet regeringens medelsberäkning. Det innebär
att utskottet avstyrker yrkandet i den socialdemokratiska motionen
1081 om ytterligare 38 milj. kr. och vpk-motionen 2127 om ytterligare 40
milj. kr. Dessa medel är avsedda att finansiera de ytterligare tjänster vid
arbetsmarknadsverket som de båda partierna föreslagit och som utskottet
tidigare avstyrkt. Utskottet avstyrker även yrkandet i motion 1618 av Erik
Hovhammar m.fl. (m) om ytterligare 2,5 milj. kr., vilket hänförs till av
utskottet tidigare avstyrkta förslag dels om avslag på propositionens förslag
om överförande av 60 tjänster från egenregiverksamheten till platsförmedlingen,
dels om höjda starthjälpsbelopp.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motionerna 1981/82:1081 yrkande 3, 1981/82:1618 yrkande
1 i motsvarande del och 1981/82:2127 yrkande 1 a i motsvarande
del till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1982/83
anvisar ett förslagsanslag av 1 139851000 kr.

9. Anslaget till Arbetsmarknadsservice (mom. 20)
under förutsättning av bifall till reservationerna 6 och 7

Anders Högmark, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 böijar ”Det sammanlagda”
och slutar ”höjda starthjälpsbelopp” bort ha följande lydelse:

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget Arbetsmarknadsservice
beräknas i propositionen till 1 139851000 kr.

AU 1981/82:21

107

Utskottet har tidigare i betänkandet tillstyrkt förslagen i motion 1618 av
Erik Hovhammar m. fl. (m) dels om avslag på propositionens förslag om
överförande av 60 tjänster från egenregiverksamheten till platsförmedlingen,
dels om höjda starthjälpsbelopp. Med hänvisning härtill bör anslaget
räknas upp med 2,5 milj. kr. utöver propositionens förslag.

Av utskottets ställningstaganden följer vidare att yrkandet i den socialdemokratiska
partimotionen 1081 om ytterligare 38 milj. kr. och i vpkmotionen
2127 om ytterligare 40 milj. kr. avstyrks. Dessa medel är avsedda
att finansiera de ytterligare tjänster vid arbetsmarknadsverket som de båda
partierna föreslagit och som utskottet avstyrkt.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1618 yrkande 1 i
motsvarande del och med avslag på dels propositionens förslag,
dels motionerna 1981/82:1081 yrkande 3 och 1981/82:2127 yrkande
1 a i motsvarande del till Arbetsmarknadsservice för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1 142351 000 kr.

10. Riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen (mom. 21)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 52 som börjar ”Utskottet
godtar” och slutar ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan mot bakgrund av den svåra situationen på arbetsmarknaden
inte godta regeringens beräkning av arbetsmarknadsutbildningens volym
under kommande budgetår. I stället biträder utskottet det socialdemokratiska
förslaget om 120000 deltagare, vilket är en ökning med 10000 i
jämförelse med regeringens förslag. Förslag om de ytterligare medel som
därmed behövs bör regeringen lämna i tilläggsbudget I för budgetåret 1982/
83. Som en följd av detta ställningstagande avstyrks yrkandet i vpkmotionen
1569 som innebär att riksdagen redan i detta sammanhang skall
anvisa ett anslag med högre belopp än regeringen begärt.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:1081 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
planering för och finansiering av arbetsmarknadsutbildningen
under budgetåret 1982/83.

11. Utbildningsinsatser för medelålders och äldre kvinnor (mom. 24)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar ”Riksdagen
har” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

AU 1981/82:21

108

Utskottet delar den uppfattning som förs fram av motionärerna om de
särskilda svårigheter som möter äldre och medelålders kvinnor på arbetsmarknaden.
Denna grupp är också underrepresenterad inom arbetsmarknadsutbildningen.
Försök som har gjorts av sysselsättningsutredningen
visar att arbetsmarknadsutbildningen är ett effektivt instrument när det
gäller att slussa ut kvinnor på arbetsmarknaden. Enligt utskottet är det
angeläget att man går vidare på denna väg och utvidgar verksamheten till
delar av landet där förvärvsgraden bland kvinnor är låg. Vad utskottet
anfört i anslutning till motion 1081 bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande utbildningsinsatser för medelålders och äldre kvinnor att

riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 14 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Svenskundervisning för invandrare inom arbetsmarknadsutbildningen
(mom. 29)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 58 som böljar ”Utskottet
vill” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna när det gäller den
stora betydelse som kunskaper i svenska har för invandrarnas möjligheter
att få inträde på arbetsmarknaden. Mot bakgrund av den höga arbetslösheten
hos invandrarna och då särskilt i de yngre åldrarna är det nu nödvändigt
att göra extraordinära insatser på svenskundervisningens område.
Utskottet delar därför de i motionerna framförda förslagen att möjligheterna
till svenskundervisning inom arbetsmarknadsutbildningen bör vidgas
under 1982 dels genom att slopa kravet på efterföljande yrkesutbildning för
anmälda arbetslösa, dels genom att vid behov tillåta en förlängning av
utbildningstiden utöver nuvarande 18 veckor. Under denna undervisning
bör ekonomiskt stöd kunna utgå enligt gängse regler. Kostnaderna för
denna verksamhet bör kunna täckas av anslagna medel för innevarande
budgetår som inte tas i anspråk på grund av ofullständigt kapacitetsutnyttjande
inom arbetsmarknadsutbildningen.

Utskottet ansluter sig också till uppfattningen i motion 1519 att den
försöksverksamhet med bl. a. svenskundervisning och/eller preparandkurser
före yrkesutbildning som har bedrivits vid ett antal AMU-centra bör
spridas till andra delar av landet där behov av sådan utbildning föreligger.

De redovisade ställningstagandena innebär att utskottet ställer sig bakom
förslagen i motionerna 1519 och 1076. Regeringen bör underrättas om
det anförda.

AU 1981/82:21

109

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande svenskundervisning för invandrare

att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:1076 och 1981/
82:1519 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

13. Ytterligare medel till Sysselsättningsskapande åtgärder under innevarande
budgetår (mom. 31 och 32)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 62 som böijar ”Utskottet
har” och slutar ”skall återupptas” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i betänkandet pekat på regeringens bristande
ambitioner när det gäller arbetsmarknadspolitiken. Arbetslösheten hade
kunnat hållas nere om regeringen anvisat de medel AMS begärt. Inte minst
gäller detta beträffande beredskapsarbetena. Utskottet ställer sig mot denna
bakgrund bakom det socialdemokratiska förslaget i motion 1081 att
regeringen skall begära 200 milj. kr. till beredskapsarbeten på tilläggsbudget
senare i vår. Därmed skulle en ytterligare stegring av arbetslösheten
kunna förhindras.

Det finns även — som framhålls av socialdemokraterna - starka skäl att
på nytt starta verksamhet med B AMU. I det rådande arbetsmarknadsläget
är detta inte minst motiverat med hänsyn till svårigheterna för kvinnor på
arbetsmarknaden. Den administrativa hanteringen av stödformen bör förenklas.
Regeringen bör vidare omgående uppdra åt utredningen om arbetsmarknadsutbildning
och utbildning i företag (KAFU) att i nära kontakt
med arbetsmarknadens parter undersöka möjligheterna att tillfälligt vidga
verksamheten med BAMU även till den privata sektorn. I likhet med
socialdemokraterna anser utskottet att insatserna med BAMU får anses
vara tillfälliga i avvaktan på ett system med utbildningsfonder.

De merkostnader som blir en följd av förslagen får täckas med det
föreslagna medelstillskottet till beredskapsarbeten på 200 milj. kr.

Vad utskottet i anslutning till den socialdemokratiska partimotionen
1081 anfört om ytterligare behov av beredskapsmedel och återupptagande
av BAMU-verksamheten under innevarande budgetår bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 31 och 32 bort ha följande lydelse:

31. beträffande återinförande av BAMU-verksamheten

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

32. beträffande ytterligare medel på tilläggsbudget III till Sysselsättningsskapande
åtgärder

9 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 21

AU 1981/82:21

110

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Riktlinjer för verksamheten med beredskapsarbeten (mom. 33)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62 boljar ”Utskottet
har” och på s. 63 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Som utskottet tidigare framhållit finns det anledning räkna med att
svårigheterna på arbetsmarknaden kommer att kvarstå under hela år 1982.
Antalet sysselsatta väntas fortsätta att minska under hela året, främst inom
industrin men också inom byggnadsverksamhet, handel och samfärdsel.
Härtill kommer en i förhållande till tidigare år begränsad efterfrågan på
arbetskraft inom den offentliga sektorn.

Mot denna bakgrund finns det — som framhålls i den socialdemokratiska
partimotionen 1081 — starka skäl att hålla en hög arbetsmarknadspolitisk
beredskap under nästa budgetår. AMS har gjort bedömningen att planeringen
för beredskapsarbeten bör inriktas mot en volym om 7 miljoner
dagsverken, dvs. 3,5 miljoner fler dagsverken än enligt budgetpropositionens
förslag. Utskottet anser för sin del att AMS förslag är realistiskt med
hänsyn till den väntade utvecklingen. Regeringens förslag innebär en underskattning
av det behov som kommer att finnas. Dessutom omöjliggörs
en erforderlig planering av verksamheten. Inte minst är det viktigt att
beslut om investeringsarbeten kan tas i ett tidigt skede av budgetåret för att
arbetena skall få en rimlig säsonganpassning.

Utskottet har i ett tidigare avsnitt riktat kritik mot att de borgerliga
regeringarnas ambitioner på det arbetsmarknadspolitiska området efter
hand har sänkts. Riksdagen bör mot denna bakgrund ta ett större ansvar
för de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Utskottet tillstyrker därför det
socialdemokratiska förslaget att regeringen i anslutning till tilläggsbudget I
och II för budgetåret 1982/83 skall redovisa för riksdagen den aktuella
planeringsberedskapen samt ange behovet av medel för beredskapsarbeten.
Som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen 1081 bör det
slutliga medelsbehovet för nästa budgetår prövas i anslutning till behandlingen
av tilläggsbudget I och II samt de begärda lägesredovisningarna.

Vad utskottet i anslutning till den socialdemokratiska partimotionen
1081 anfört om riktlinjer för verksamheten med beredskapsarbeten under
nästa budgetår bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande riktlinjer för verksamheten med beredskapsarbeten
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1981/82:21

lil

15. Ändring av bidragsbestämmelserna för beredskapsarbeten (morn. 35—
37)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att utskottets yttrande som på s. 64 börjar ”Utskottet tillstyrker”
och på s. 65 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Under en rad år har eftersträvats en ökad inriktning av beredskapsarbetena
mot mera dagsverksbilliga arbeten. Följden har blivit en kraftig relativ
förskjutning av arbetena mot tjänstesektorn, vilket bl. a. inneburit att
arbetslösheten bland kvinnor kunnat hållas lägre. Som socialdemokraterna
framhåller i motion 1081 är utgångsläget nu delvis annorlunda. Krisen i den
svenska ekonomin torde sålunda kunna hävas först sedan den kraftiga
nedgången i investeringsverksamheten vänts till en tydlig uppgång. Detta
måste beaktas även vid sammansättningen av beredskapsarbetena.

Utskottet vill vidare i likhet med de socialdemokratiska motionärerna
framhålla att arbetslöshetens sammansättning i dag - med en snabb ökning
av antalet arbetslösa bland byggnads- och industriarbetare - talar
mot att investeringsarbetenas relativa andel dras ned. Denna hållning
underbyggs ytterligare av att den låga aktiviteten i svensk ekonomi nu
motiverar samhällsinsatser med goda spridningseffekter. Därvid gäller att
investeringsarbeten skapar flest arbetstillfällen i tidigare och följande produktionsled.
Genom att vid sidan av dagsverksbilliga projekt även satsa på
investeringsarbeten av strategisk betydelse för den svenska ekonomin kan
insatserna få dubbel betydelse. Dels skapas anläggningar som direkt höjer
ekonomins kapacitet och effektivitet, dels ökas efterfrågan på varor och
tjänster.

Utskottet avvisar mot den angivna bakgrunden regeringens förslag till
ändrade regler för tilläggsbidraget och en maximering av dagsverkskostnaden.
Som socialdemokraterna påpekat skulle regeringens förslag innebära
dels en förskjutning från investeringsarbeten mot tjänster, dels en övervältring
på kommunerna av kostnader för arbetsmarknadspolitiken. Utskottets
ställningstagande innebär att yrkandet i motion 1618 av Erik
Hovhammar m.fl. (m) om en skärpning av regeringens förslag om en
högsta dagsverkskostnad avstyrks.

Utskottet avvisar även i likhet med socialdemokraterna förslaget om en
förkortning av vissa beredskapsarbeten från högst sex månader till fem
månader. I propositionen presenteras förslaget som ett konstruktivt bidrag
i syfte att öka möjligheterna för arbetsförmedlingen till aktiva placeringsinsatser.
Utskottet vill för sin del framhålla att förslaget — i synnerhet i det
rådande arbetsmarknadsläget — tvärtom endast kan få negativa effekter
både för dem som erhållit beredskapsarbete och för den hårt ansträngda
förmedlingspersonalen. Förslaget — som avser tjänstesektorn - skulle slå
särskilt hårt mot möjligheterna att hålla sysselsättningen uppe för kvinnorna.
Utgifterna för kontant understöd till arbetslösa skulle f. ö. snabbt öka
om regeringens förslag skulle förverkligas.

AU 1981/82:21

112

dels att utskottets hemställan under 35, 36 och 37 bort ha följande
lydelse:

35. beträffande ändring av reglerna för tilläggsbidraget vid beredskapsarbeten att

riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 8 anslår
vad som anförts i propositionen,

36. beträffande förkortning av tiden för vissa beredskapsarbeten
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

37. beträffande maximering av bidragsunderlaget för beredskapsarbeten att

riksdagen med bifall till motion 1981/82:1618 yrkande 2 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

16. Anslag till Sysselsättningsskapande åtgärder (mom. 47)

under förutsättning av bifall till reservation 15

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 69 som börjar ”1 propositionen”
och slutar ”3,5 milj. kr.” bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås att till beredskapsarbeten anvisas 1 889,5 milj.
kr. varav högst 300 milj. kr. får användas för beredskapsarbeten på vägar.
Utskottet har tidigare i anslutning till krav härom i den socialdemokratiska
partimotionen 1081 avvisat propositionens förslag om ändringar i bidragsbestämmelserna
för beredskapsarbeten. I konsekvens härmed bör medelsberäkningen
för beredskapsarbeten räknas upp med 154 milj. kr.

Av utskottets ställningstagande följer att förslaget i motion 1618 av Erik
Hovhammar m.fl. (m) om en reducering av medelsberäkningen med 3,5
milj. kr. avstyrks.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 69 som börjar ”Det totala”
och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Det totala medelsbehovet - exkl. medel till tillfälligt sysselsättningsbidrag
som utskottet tar upp i samband med behandlingen av proposition
1981/82:148, bil. 2, om åtgärder för tekoindustrin, m.m. senare i vår -under anslaget uppgår enligt propositionens förslag till 1929150000 kr.
varav 29650000 kr. avser förvaltningskostnader. Utskottet har tidigare i
betänkandet tillstyrkt det i den socialdemokratiska partimotionen 1081
framförda yrkandet om avslag på propositionens förslag om ändrade bidragsbestämmelser
för beredskapsarbeten. I konsekvens härmed bör anslaget
räknas upp med 154 milj. kr. utöver regeringens förslag. I det
sammahanget avstyrktes ett förslag i motion 1618 av Erik Hovhammar

AU 1981/82:21

113

m.fl. (m) om högsta dagsverkskostnad för beredskapsarbeten. Den sistnämnda
motionen bör alltså även avstyrkas beträffande medelsanvisningen.

dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:

47. att riksdagen med anledning av dels propositionens förslag, dels
motion 1981/82:1081 yrkande 10 samt dels med avslag på motion
1981/82: 1618 yrkande 2 i motsvarande del till Sysselsättningsskapande
åtgärder för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 2083 150000 kr.

17. Ändrade regler för arbetshjälpmedel åt handikappade m. m. (mom. 50
och 51)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 72 som börjar ”1 fråga” och
slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet är motionärernas förslag väl ägnade att öka möjligheterna
för de svårast handikappade att få arbete. Liknande krav på förändringar
av gällande bidragsregler har f. ö. även framställts av AMS. I sammanhanget
kan erinras om de positiva erfarenheter som gjorts av försöksverksamheten
med bidrag till handledare/fadder, dels systematisk anpassning
av arbetsplatser för arbetstagare med speciella handikapp. Utskottet biträder
således de framställda förslagen i motionerna 1081 och 1524 om rätt till
bidrag för kollektiva anordningar på arbetsplatsen, rätt att i vissa fall
kombinera bidrag till arbetsbiträde och lönebidrag samt rätt till bidrag för
socialkurativa insatser i vissa fall. Som därutöver föreslås i motion 1524
bör regeringen lägga fram förslag om arbetsbiträde när handikappade ungdomar
fullgör studie- och yrkesorientering, praktisk arbetslivsorientering
och annan praktik. Utskottet tillstyrker även socialdemokraternas förslag
om förbättrat stöd till motorfordon för handikappade. Högsta beloppet bör
således höjas till 38000 kr. och de nuvarande inkomstgränserna genomgående
med 4000 kr. Den övre gränsen för reducerat bidrag blir därmed
54000 kr. Vad utskottet anfört bör bringas till regeringens kännedom.

dels att utskottets hemställan under 50 och 51 bort ha följande lydelse:

50. beträffande ändrade regler för arbetshjälpmedel åt handikappade att

riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkandena 22
och 23 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

51. beträffande bidrag till arbetsbiträde vid anställning med lönebidrag
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1524 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Kartong: S. 114, 18. i hemställan Utgår: dels med yrkande 21 S. 118, rad 7

Står: 2363000 kr. Rättat till 2 363 000000 kr. S. 118, 24. i hemställan Står:
1981/82: 1628 Rättat till: 1981/82:1618

AU 1981/82:21

114

18. Anslaget till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning
(morn. 54)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 73 som böljar ”Utskottet
godtar” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna när det gäller näringshjälpens
stora betydelse för vissa äldre och handikappade och avvisar
därför regeringens s. k. sparförslag. Medel bör i vanlig ordning anvisas för
denna stödform. Socialdemokraternas beräkning av medelsbehovet för
budgetåret 1982/83 till 13,5 milj. kr. godtas av utskottet.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 76 som börjar ”Det totala”
och slutar ”begärda beloppet” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående med anslutning till ett förslag i den
socialdemokratiska partimotionen 1081 tillstyrkt att för näringshjälp beräknas
ett belopp av 13,5 milj. kr. och att det beloppet som hittills tas upp som
en särskild delpost under anslaget. Det totala medelsbehovet beräknas
därmed till 1646465000 kr. Anslaget bör nästa budgetår föras upp med
detta belopp. Av detta följer att förslaget i vpk:s partimotion 1086 om en
anslagsuppräkning med 258,8 milj. kr. avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:

54. att riksdagen dels med anledning av budgetpropositionens förslag
samt med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 21, dels med
avslag på motion 1981/82:1086 yrkande 1 till Särskilda åtgärder
för arbetsanpassning och sysselsättning för budgetåret 1982/83
anvisar ett reservationsanslag av 1646465000 kr.

19. Vidareutveckling av främjandelagen, m. m. (mom. 55)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 77 som börjar ”Genom det”
och slutar ”och 2056” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de socialdemokratiska motionärernas uppfattning att
åtgärder måste vidtas i syfte att skärpa främjandelagens tillämpning och
stärka anpassningsgruppernas ställning. Detta är viktigt för att främja en
solidarisk personalpolitik i företag och förvaltningar. I främjandelagen bör
arbetsgivarnas ansvar klarare fastställas när det gäller skyldigheten att
bereda sysselsättning även åt arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga.

Anpassningsgruppema har hittills främst arbetat med omplaceringsfall. I
framtiden måste verksamheten i högre grad användas för att bereda anställning
åt personer med svag ställning på arbetsmarknaden, särskilt arbetshandikappade
och äldre. För detta krävs en utbyggnad av arbetsmark -

AU 1981/82:21

115

nadsverkets personalresurser. Ett socialdemokratiskt förslag med denna
innebörd har behandlats tidigare i detta betänkande.

Utskottet stöder också socialdemokraternas mening att regelrätta kontrakt
mellan företag och samhälle bör vara en framkomlig väg när det gäller
att anpassa statens bidrag till vad som krävs i det enskilda fallet för att
handikappade skall få anställning.

Vad utskottet anfört på grund av motion 1081 bör regeringen underrättas
om.

Den i moderata samlingspartiets motion 2056 föreslagna utvärderingen
av främjandelagens effekter är mot bakgrund av det ovan anförda obehövlig.
Motionen avstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande lydelse:

55. beträffande vidareutveckling av främjandelagen m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 15 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

20. Rehabiliteringslön m. m. (mom. 57)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 79 som böijar ”Av vad” och
slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar som sagts tidigare de socialdemokratiska motionärernas
uppfattning att alla möjligheter till arbete skall ha uttömts innan förtidspensionering
aktualiseras. Detta är särskilt viktigt när det gäller yngre personer.
Dessutom måste slås fast att anstängningarna i första hand bör inriktas
på att förebygga de risker som finns på arbetsplatserna för skador och
förslitningar som i sin tur ofta leder till utslagning med förtidspensionering
som följd. Även detta är ett viktigt led i en solidarisk personalpolitik.

Det är viktigt att förtidspensionärer som har kvarstående arbetsförmåga
kan återföras till arbetslivet. Förtidspensionssystemet har emellertid praktiska
och psykologiska hinder inbyggda i detta hänseende. Det skulle
därför vara av stort intresse att pröva nya former för det ekonomiska
stödet till personer som man försöker återanpassa till arbetslivet. Socialdemokraterna
föreslår i sin partimotion ändringar i gällande regler för förtidspension
innebärande att yngre och medelålders personer i stället för förtidspension/sjukbidrag
garanteras särskild rehabiliteringslön. Denna skulle
utgöra grundtryggheten under den tid som intensifierade uppföljnings- och
rehabiliteringsinsatser görs för att ge den arbetssökande fast anknytning på
arbetsmarknaden. Utskottet delar motionärernas syn på en rehabiliteringslön
och anser att en sådan lön skulle kunna ge förbättrade möjligheter att
återföra förtidspensionärer till arbetslivet. Därtill kommer den psykologiska
fördelen av lön i stället för sjukpension eller pension. Utskottet

AU 1981/82:21

116

biträder således motionens förslag om rehabiliteringslön. Ett närmare utarbetat
förslag härom bör föreläggas riksdagen.

Vad utskottet anfört bör regeringen underrättas om. Med utskottets
ställningstagande tillgodoses syftet med förslagen i motionerna 1276 och
946.

dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande lydelse:

57. beträffande rehabiliteringslön m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 15 i
motsvarande del samt med anledning av motionerna 1981/82:946
och 1981/82:1276 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

21. Ytterligare medel till Stiftelsen Samhällsföretag för budgetåret 1981/82
(mom. 59)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 82 börjar ”Den övergripande”
och på s. 83 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Den övergripande uppgiften för Samhällsföretag är att bereda arbetshandikappade
som inte har andra alternativ till sysselsättning ett avlönat och
meningsfullt arbete, vilket bör ske till lägsta möjliga kostnad för samhället.
Utskottet vill inledningsvis stryka under denna målsättning och framhålla
att arbetet med att förbättra företagets resultat inte får bedrivas på sådant
sätt att de sociala målen hotas.

När det gäller bidragets storlek under innevarande budgetår vill utskottet
anföra följande. Riksdagens beslut hösten 1981 om en sänkning av
bidragsprocenten från 135% till 129% under första halvåret 1982 togs
under förutsättningen att frågan om justering av procentsatsen skulle kunna
tas upp på nytt om det visade sig att Samhällsföretag inte klarar det
angivna sparmålet. 1 en skrivelse till regeringen framhåller Samhällsföretag
att sådana besparingar eller resultatförbättringar inte kan genomföras utan
att den sociala och arbetsmarknadspolitiska målsättningen för verksamheten
åsidosätts. Den besvärliga situationen för företagsgruppen förstärks
ytterligare av den nuvarande konjunkturförsvagningen med bl. a. minskad
försäljning som följd. Mot denna bakgrund och med hänvisning till utskottets
klara ställningstagande när det gäller Samhällsföretags mål anser utskottet
att ytterligare ekonomiskt stöd till verksamheten är nödvändigt.
Utskottet tillstyrker därför det socialdemokratiska yrkandet att ytterligare
20 milj. kr. skall anvisas Stiftelsen Samhällsföretag utöver de medel som
motsvarar 129% av lönesumman för arbetshandikappade. Medlen bör
ställas till stiftelsens förfogande genom anslag på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82. Regeringen bör skyndsamt förelägga
riksdagen förslag härom.

Vad som anförts bör ges regeringen till känna.

AU 1981/82:21

117

dels att utskottets hemställan under 59 bort ha följande lydelse:

59. beträffande ytterligare medel till Stiftelsen Samhällsföretag för
budgetåret 1981182

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 16 som
sin mening ger riksdagen till känna vad utskottet anfört.

22. Driftbidraget till Stiftelsen Samhällsföretag (mom. 60)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 83 som boljar ”Utskottet
godtar” och slutar ”och 1618” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar också socialdemokraternas bedömning av behovet av
ekonomiskt stöd under nästa budgetår. Den i budgetpropositionen föreslagna
sänkningen av bidragsprocenten från 131,4%, som äskats av Samhällsföretag,
till 129% är inte realistisk. Regeringens sparmål hotar stiftelsens
grundläggande verksamhet. Utskottet biträder således yrkandet i
motion 1081 att Stiftelsen Samhällsföretag för budgetåret 1982/83 beviljas
ett driftbidrag motsvarande 131,4%. Samtidigt avstyrks förslagen i motionerna
1538 och 1618 om driftbidrag med lägre procentandelar än regeringen
förordat.

dels att utskottets hemställan under 60 bort ha följande lydelse:

60. beträffande driftbidraget till Stiftelsen Samhällsföretag

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 17 i
motsvarande del samt med avslag på dels budgetpropositionens
förslag, dels motionerna 1981/82:1538 och 1981/82:1618 yrkande
3 i motsvarande del till driften av verksamheten anslår medel
motsvarande 131,4% av lönesumman (inkl. lönebikostnader) för
arbetstagarna i skyddat arbete.

23. Anslaget till Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag (mom. 61)

under förutsättning av bifall till reservation 22

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 83 som böljar ”Det totala”
och slutar ”tillämpliga delar” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till utskottets ställningstagande till den procentandel av
lönesumman som driftbidraget till Stiftelsen Samhällsföretag skall utgå
från bör anslaget höjas med 41 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag. I övrigt godtas de anslagsberäkningar som regeringen har lagt
fram. Anslaget bör således i enlighet med socialdemokraternas förslag
uppföras med 2363 milj. kr. De i motionerna 1618 och 2127 föreslagna
anslagsanvisningarna avstyrks.

AU 1981/82:21

118

dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse:

61. att riksdagen dels med anledning av budgetpropositionens förslag
samt med bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 17 i motsvarande
del, dels med avslag på motionerna 1981/82:1618 yrkande
3 i motsvarande del och 1981/82:2127 yrkandena 1 b och
2, till Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag för budgetåret 1982/
83 anvisar ett förslagsanslag av 2363000000 kr.

24. Anslaget till Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag (mom. 61)

Anders Högmark, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 83 börjar "Det totala”
och slutar ”tillämpliga delar” bort ha följande lydelse:

I det av regeringen beräknade totala bidraget till Stiftelsen Samhällsföretag
ingår ett investeringsbidrag om 30 milj. kr. Såsom anförs i motion 1618
bör detta bidrag kunna sänkas till 10 milj. kr. Med hänsyn härtill och då
utskottet avstyrker de i motionerna 1081 och 2127 föreslagna medelsanvisningarna
bör anslaget för nästa budgetår uppföras med 2 301000000 kr.,

dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse:

61. att riksdagen dels med anledning av budgetpropositionens förslag
och motion 1981/82:1618 yrkande 3 i motsvarande del, dels
med avslag på motionerna 1981/82:1081 yrkande 17 i motsvarande
del och 1981/82:2127 yrkande 1 b och 2 till Bidrag till Stiftelsen
Samhällsföretag för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 2 301000000 kr.

25. Bidrag till arbetsmarknadsinstituten (mom. 68)

Elver Jonsson (fp), Arne Fransson (c), Pär Granstedt (c), Margit Odelsparr
(c) och Eva Winther (fp) anser:

dels att den del av utskottets yttrande på s. 90 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”denna punkt” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att det mot bakgrund av det
ansträngda budgetläget är motiverat att bygga ut arbetsmarknadsinstituten
i en långsammare takt än som tidigare planerats. Å andra sidan kan
utskottet inte ställa sig bakom en nedskärning av verksamheten som förordas
i motion 1618. Regeringens anslagsberäkning godtas således, och utskottet
avstyrker följaktligen de aktuella förslagen i motionerna 1081 och
1618.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 91 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”458362000 kr.” bort ha följande lydelse:

AU 1981/82:21

119

Utskottet har i det föregående godtagit regeringens anslagsberäkning
under delprogrammen och samtidigt avstyrkt motionerna 1081 och 1618.
Inberäknat förvaltningskostnader om 6920000 kr. bör anslaget alltså i
enlighet med regeringens förslag föras upp med 454 362000 kr.

dels att utskottets hemställan under 68 bort ha följande lydelse:

68. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt
med avslag på motionerna 1981/82:1081 yrkandena 19 och 20
samt 1981/82: 1618 yrkande 4 till Yrkesinriktad rehabilitering för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 454362000
kr.,

26. Bidrag till arbetsmarknadsinstituten (mom. 68)

Anders Högmark, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser:
dels att den del av utskottets yttrande på s. 90 som böijar ”Utskottet
delar” och slutar ”denna punkt” bort ha följande lydelse:
Ami-organisationen kommer att under innevarande budgetår uppnå ca
90 % av den kapacitet som organisationen skall ha vid full utbyggnad. Mot
bakgrund av det statsfinansiella läget är det, som föreslås i motion 1618,
motiverat att nu avvakta med en fortsatt utbyggnad. Utskottet vill i sammanhanget
hänvisa till de möjligheter som finns att med en ökning av de
kortare insatserna tillsammans med effektivering av arbete och omfördelning
av resurser kunna ta emot flera sökande. Utskottet ställer sig således
bakom det förslag till besparing med 8 milj. kr. som läggs fram i motion
1618. I övrigt godtas propositionens medelsberäkning för delprogrammet
Arbetsmarknadsinstitut. Med hänsyn härtill och då utskottet avstyrker den
i motion 1081 föreslagna personalförstärkningen bör kostnaderna för delprogrammet
beräknas till 427 289000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 91 som böijar ”Utskottet
har” och slutar "458362000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i betänkandet tillstyrkt ett förslag i motion 1618
om en anslagsminskning med 8 milj. kr. Den anslagsuppräkning som föreslås
i den socialdemokratiska motionen 1081 avstyrks. Anslaget bör därför
upptas med totalt 446362000 kr.

dels att utskottets hemställan under 68 bort ha följande lydelse:

68. att riksdagen dels med bifall till motion 1981/82:1618 yrkande 4
samt med anledning av budgetpropositionens förslag, dels med
avslag på motion 1981/82: 1081 yrkandena 19 och 20 till Yrkesinriktad
rehabilitering för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 446362000 kr.

AU 1981/82:21

120

27. Svenskundervisning för invandrare i samband med yrkesinriktad rehabilitering
(mom. 69)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 91 som boljar ”Frågan om”
och slutar ”avstyrks motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i betänkandet mot bakgrund av den stora betydelse
som kunskaper i svenska har för invandrarnas möjligheter att få ett
arbete tillstyrkt socialdemokratiska förslag om en ökad satsning på svenskundervisning
i samband med arbetsmarknadsutbildning. Socialdemokraterna
pekar i detta sammanhang på en särskilt utsatt grupp, nämligen
invandrare med handikapp som har behov av stöd i form av yrkesinriktad
rehabilitering. Utskottet delar motionärernas uppfattning att denna grupp
måste ges ökade möjligheter att få utbildning i svenska för att inte stängas
ute från denna rehabiliteringshjälp. Det är därvid viktigt att undervisningen
anpassas till elevernas olika förutsättningar. Regeringen bör underrättas
om det anförda.

dels att utskottets hemställan under 69 bort ha följande lydelse:

69. beträffande svenskundervisning för invandrare i samband med
yrkesinriktad rehabilitering

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1519 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

I. Länsarbetsnämndernas sammansättning (mom. 11)

De socialdemokratiska ledamöterna anför:

Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c) föreslår i motion 850 att länsarbetsnämndernas
sammansättning skall förändras. Motionärerna vill byta ut
den nuvarande representationen för arbetsmarknadens parter mot politiskt
valda ledamöter.

Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till att länsdemokratiutredningen
f. n. överväger olika modeller för länsarbetsnämndernas sammansättning.
Vi vill för vår del slå fast att vi inte kan vara med om en
ordning som innebär att arbetsmarknadens parter skulle uteslutas från
direkt representation i länsarbetsnämnderna. En sådan ordning skulle f. ö.
strida mot de riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken som regeringen angav i
proposition 1980/81:126. En grundläggande tanke i den är nämligen att
parterna på arbetsmarknaden skall ta ett ökat ansvar för att arbetsmarknaden
fungerar. Det måste då vara direkt fel att överväga lösningar som
innebär att parter utesluts från de kanske viktigaste organen när det gäller

AU 1981/82:21

121

att föra ut politiken i praktiken. Det finns alltså ingen anledning att ändra
på den innevarande ordningen som bygger på samarbete mellan statens
organ och parterna bl. a. genom att parterna har representation i styrelser
på nationell, regional och lokal nivå, dvs. i AMS, länsarbetsnämnderna
och distriktsarbetsnämnderna.

2. Höjning av bidraget till utbildning i företag vid permittering (mom. 27)

De socialdemokratiska ledamöterna anför:

Utbildningen med statligt stöd i företag som har permitterings- och
uppsägningshotad personal har liten omfattning. Detta rimmar dåligt med
den nuvarande svåra situationen på arbetsmarknaden. Socialdemokraterna
har därför i motion 1086 begärt att bidraget till denna typ av företagsutbildning
skall väsentligt förbättras. Utskottet har till en del gått motionärerna
till mötes genom förslaget att regeringen skall ges möjlighet att under
1982 lämna ett högre bidrag till förslag med övergående sysselsättningsproblem.
Vi vill i detta sammanhang betona betydelsen av att denna
möjlighet verkligen utnyttjas för att öka volymen på utbildningen inom de
delar av ekonomin där arbetslösheten slagit hårdast, särskilt inom industrioch
byggnadsverksamhet. Vi anser för vår del att bidraget bör höjas till
minst 35 kr./tim om det skall få någon effekt.

3. Köp av utbildning i företag (mom. 28)

Anders Högmark, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet har i sin partimotion 2054 begärt att tjänster
inom arbetsmarknadsutbildningen i större utsträckning köps ute i företagen.
Utskottet har avstyrkt förslaget med hänvisning till att den nuvarande
utbildningen redan har denna inriktning. Vi vill i detta sammanhang göra
följande förtydligande av vår inställning i denna fråga. Arbetsmarknadsutbildningen
har i dag en fast organisation som är anpassad till en mycket hög
utbildningsvolym. Enligt AMS riktlinjer gäller att köp av utbildning skall
kunna göras i företag, men först när de egna resurserna är fullt utnyttjade.
Vi är kritiska mot denna uppläggning och anser att utbildningens grundläggande
struktur på sikt måste förändras. Den permanenta organisationen
bör således ha en storlek som motiveras av utbildningsbehovet under en
högkonjunktur. När arbetslösheten ökar bör i huvudsak befintliga resurser
i företag och förvaltningar i form av utrustning, lokaler och personal kunna
utnyttjas. De samlade resurserna i samhället kan därigenom brukas på ett
mer effektivt sätt i vaije konjunkturfas. Detta bör i sin tur ge betydande
statsfinansiella besparingseffekter.

AU 1981/82:21

122

4. Driftbidraget till Stiftelsen Samhällsföretag (moni. 61)

Anders Högmark, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anför:

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att bidragsprocenten för budgetåret
1982/83 bestäms till 129%, vilket är i överensstämmelse med riksdagens
i höstas fattade beslut om en sänkning av bidragsprocenten från 135
till 129. Vi vill dock i detta sammanhang erinra om vår principiella inställning
när det gäller driftbidraget till Samhällsföretag. De insatser som görs
inom företaget för att uppnå en önskvärd resultatförbättring måste intensifieras.
Kraven på rationaliseringar bör skärpas ytterligare. Målet för detta
arbete skall vara en betydande minskning av det statliga driftbidraget. Vi
vill emellertid betona att besparingsarbetet skall bedrivas på ett sådant sätt
att möjligheterna för de i verklig mening arbetshandikappade att fa ett
avlönat arbete inte försämras. Möjliga besparingar bör i första hand kunna
återfinnas inom den centrala och regionala administrationen.

Vi utgår från att den av utskottet föreslagna parlamentariska utredningen
om handikappsysselsättningen ser det som en viktig uppgift att granska
formerna och kostnaderna för handikappsysselsättningen i stort utifrån
såväl sociala som statsfinansiella utgångspunkter. I det sammanhanget är
det av en avgörande betydelse att även verksamheten inom Samhällsföretag
ses över. Under utredningsarbetet kommer därmed även konkurrensoch
prissättningsfrågor att behandlas.

5. Omdisponering av platser inom Samhällsföretag mellan länen (mom. 63)

De socialdemokratiska ledamöterna anför:

Ett av huvudsyftena med Samhällsföretagsgruppen är att få till stånd en
regional utjämning av tillgången på skyddat arbete. I dag föreligger stora
skillnader i tillgången på platser mellan länen. Utjämningen kan ske dels
genom ett nytillskott av platser i län med liten skyddad verksamhet, dels
genom omdisponeringar mellan länen av befintliga platser. När det gäller
det senare fallet har utskottet tillstyrkt propositionens förslag att särskilda
investeringsmedel inte skall anslås för detta ändamål. Sådana omdisponeringar
får således ske inom ramen för företagsgruppens egna resurser. Vi
vill i detta sammanhang stryka under vår ståndpunkt i motion 1081 som
innebär att överföringar av platser mellan län endast får vara av tillfällig
natur. De län som i tidigare skeden väl byggt ut den skyddade verksamheten
bör således inte varaktigt förlora fördelarna härav till följd av otillräcklig
platsutbyggnad i andra delar av landet.

AU 1981/82:21 123

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Motionerna 4

Utvecklingen på arbetsmarknaden 14

Utskottet 20

Arbetsmarknadspolitiska riktlinjer m. m 20

Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten 29

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader m. m 37

Viss omorganisation av vapenfriverksamheten 40

Arbetsmarknadsservice 41

Arbetsmarknadsinformation 42

Flyttningsbidrag m. m 47

Inlösen av egna hem 49

Anslagsberäkning 49

Arbetsmarknadsutbildning 50

Volym och medelsbehov m. m 52

Kvinnor och äldre i AMU 54

Utbildning i företag 55

Svenskundervisning för invandrare 57

Riksyrkesskolorna 58

Sysselsättningsskapande åtgärder 60

Beredskapsarbeten 61

Industribeställningar 69

Anslagsberäkning 69

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning 69

Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning 70

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning 70

Arbetshjälpmedel åt handikappade 70

Näringshjälp 72

Anställning med lönebidrag 73

Anslagsberäkning 75

Främjandelagen och anpassningsgrupper 76

Rehabiliteringslön m. m 77

Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag 80

Medelstilldelning m. m 81

Platsantalet vid Samhällsföretag 83

Överföring av svårplacerade från Samhällsföretag till den

reguljära arbetsmarknaden 84

Samhäll sföretags konkurrenssituation m. m 87

Yrkesinriktad rehabilitering 89

Arbetsmarknadsinstituten 89

Metodutveckling, forskning och utbildning 91

Anslagsberäkning 91

Utskottets hemställan 92

Reservationer 98

1. Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken (s) 98

2. Orsakerna till ungdomsarbetslösheten (s) 100

AU 1981/82:21 124

3. Erfarenheterna av yrkesintroduktionen (s) 100

4. Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten (s) 101

5. Personalförstärkning till arbetsmarknadsverket (fp, c) 104

6. Personalförstärkningar till arbetsmarknadsverket (m) 104

7. Åtgärder för ökad rörlighet på arbetsmarknaden (m) 105

8. Anslaget till Arbetsmarknadsservice (fp, c) 106

9. Anslaget till Arbetsmarknadsservice (m) 106

10. Riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen (s) 107

11. Utbildningsinsatser för medelålders och äldre kvinnor (s) 107

12. Svenskundervisning för invandrare inom arbetsmarknadsutbildningen
(s) 108

13. Ytterligare medel till Sysselsättningsskapande åtgärder under innevarande
budgetår (s) 109

14. Riktlinjer för verksamheten med beredskapsarbeten (s) 110

15. Ändring av bidragsbestämmelserna för beredskapsarbeten (s)... lil

16. Anslag till Sysselsättningsskapande åtgärder (s) 112

17. Ändrade regler för arbetshjälpmedel åt handikappade m. m. (s) 113

18. Anslaget till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och
sysselsättning (s) 114

19. Vidareutveckling av främjandelagen, m. m. (s) 114

20. Rehabiliteringslön m. m. (s) 115

21. Ytterligare medel till Stiftelsen Samhällsföretag för

budgetåret 1981/82 (s) 116

22. Driftbidraget till Stiftelsen Samhällsföretag (s) 117

23. Anslaget till Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag (s) 117

24. Anslaget till Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag (m) 118

25. Bidrag till arbetsmarknadsinstituten (fp, c) 118

26. Bidrag till arbetsmarknadsinstituten (m) 119

27. Svenskundervisning för invandrare i samband med yrkesinriktad
rehabilitering (s) 120

Särskilda yttranden

1. Länsarbetsnämndernas sammansättning (s) 120

2. Höjning av bidraget till utbildning i företag vid permittering (s).. 121

3. Köp av utbildning i företag (m) 121

4. Driftbidraget till Stiftelsen Samhällsföretag (m) 122

5. Omdisponering av platser inom Samhällsföretag mellan länen (s) 122

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982