om användning i fredstid av militära elverk
Betänkande 1981/82:FöU3
FöU 1981/82:3
Försvarsutskottets betänkande
1981/82:3
om användning i fredstid av militära elverk
Imotion 1980/81:1219 av Sven Eric Åkerfeldtm. fl. (c)yrkas att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
militära reservkraftaggregats användning i fredstid.
Överbefälhavaren, försvarets materielverk, civilförsvarsstyrelsen, statens
jordbruksnämnd och riksnämnden för kommunal beredskap har yttrat sig
över motionen.
Motionen
Motionärerna erinrar inledningsvis om hur sårbart vårt moderna samhälle
är för avbrott i eltillförseln. Hårdast drabbade i det hänseendet är enligt deras
mening de jordbrukare som har en omfattande djurhållning. Oftast har de
ingen beredskap att möta strömbortfall. Detta beror enligt motionärerna
främst på att dessa på grund av den höga kostnaden inte kunnat skaffa sig
reservkraftaggregat. I motionen pekas på att det i våra militära förråd och
hos civilförsvaret finns lämpliga aggregat. Motionärerna föreslår att dessa
aggregat kommer till användning hos lantbrukare i en akut situation.
Utlåning till en behövande lantbrukare skulle, hävdas det i motionen, vara en
garanti för att materielen underhålls och sköts på ett sätt som garanterar att
den i ett verkligt krisläge är i funktionsdugligt skick. Detta skulle, anser
motionärerna, ligga i lantbrukarens eget intresse.
Remissyttrandena
Överbefälhavaren framhåller att ett utlåningsförfarande i enlighet med
motionärernas förslag påtagligt skulle försämra det militära försvarets
beredskap och mobiliseringssäkerhet. Med hänsyn till att vi i ökande
utsträckning måste förbereda oss för ett överraskande inlett angrepp, kan det
enligt hans uppfattning inte accepteras att varaktigt låna eller hyra ut
försvarsmaktens elverk.
Försvarets materielverk (FMV) konstaterar sammanfattningsvis att jordbruksproduktionen
är viktig och att driftsäkerheten inom den är av stor
betydelse för landets uthållighet. FMV utgår ifrån att denna viktiga sektor
kan få bistånd från försvarsmakten. Insatsmöjligheterna är dock mycket
begränsade, främst beroende på beredskapskrav och tekniska förhållanden.
Under de svåraste fallen - beredskap och krig - kan inget bistånd påräknas.
FMV föreslår att motionens syfte tillgodoses genom att jordbrukets
1 Riksdagen 1981182. 10 sami. Nr 3
FöU 1981/82:3
2
blockorganisation tillförs resurser. FMV förklarar sig vara berett att
medverka i ett sådant arbete.
Civilförsvarsstyreisen uppger att inom civilförsvaret f. n. endast finns 1-fas
elverk med en effekt av 150 W. Eftersom elkraftförbrukare inom jordbruksproduktionen
har 3-fasmotorer bedömer civilförsvarsstyrelsen att dessa
elverk inte är användbara för de ändamål motionen avser.
Riksnämnden för kommunal beredskap anser att reservanordningar som
har anskaffats för krigsbruk i princip bör kunna utnyttjas vid olyckor i
fredstid. Mot denna bakgrund anser riksnämnden att sådana reservkraftaggregat
som behandlas i motionen bör kunna användas vid elavbrott i fred. I
krig kommer emellertid de aggregat som har anskaffats inte att kunna lösa
problemen för jordbrukarna. Därför bör jordbrukarna - på samma sätt som
andra företag som är beroende av kontinuerlig elkraft - lösa sitt reservkraftbehov
på annat sätt.
Även statens jordbruksnämnd anser att förslaget i motionen endast
innebär beredskapshöjning för vissa "elkristyper". Också jordbruksnämnden
erinrar om att de aktuella elverken vid mobilisering behövs utanför
jordbruket. Förslaget löser sålunda inte, framhåller jordbruksnämnden,
problem i de mest sårbara beredskapssituationerna. En anskaffning av
reservkraftaggregat för att höja vår beredskap för alla slags elkristyper bör
därför enligt nämndens mening stimuleras.
Utskottet
Utskottet anser det vara angeläget att jordbrukare, främst de som ägnar sig
åt mjölkproduktion, har tillgång till reservkraft. Detta behov tillgodoses
emellertid enligt utskottets uppfattning inte på ett tillfredsställande sätt
enligt förslagen i motion 1980/81:1219. Den förordade utlåningen av
försvarsmaktens och civilförsvarets elverk skulle - som överbefälhavaren har
påpekat - medföra olägenheter för vår beredskap. Jordbrukets behov av
elkraftreserv under beredskap och krig blir inte heller avhjälpt genom den
föreslagna lösningen. Enligt utskottets mening bör därför prövas andra vägar
att täcka detta behov, t. ex. inom blockorganisationens ram eller genom de
enskilda lantbrukarnas egna initiativ.
Utskottet vill i sammanhanget understryka sin med synpunkterna hos ett
par remissmyndigheter sammanfallande uppfattning att totalförsvarets
resurser i möjlig mån bör ställas till förfogande för hjälpbehov i samband med
katastrofer och allvarliga störningar i fredstid. Så har också hittills skett. I
sådana sammanhang kan det självfallet också bli fråga om att tillfälligt ställa
elverk till drabbade lantbrukares förfogande. Behovet av reservkraftanordningar
under beredskap och krig inom den kommunala beredskapens
område utreds f. n. av en arbetsgrupp med företrädare för överstyrelsen för
ekonomiskt försvar, statens planverk, statens vattenfallsverk, kommunförbundet
och riksnämnden för kommunal beredskap.
FöU 1981/82:3
3
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motion 1980/81:1219.
Stockholm den 3 november 1981
På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON
Närvarande: Per Petersson (m). Eric Holmqvist (s). Gudrun Sundström (s),
Hans Lindblad (fp). Roland Brännström (s). Gunnar Oskrson (m). Åke
Gustavsson (s). Ulla Ekelund (c). Evert Hedberg (s). Göthe Knutson (m).
Karl-Erik Svartberg (s). Anders Gernandt (c). Holger Bergman (s). Eric
Hägelmark (fp) och Sven Eric Åkerfeldt (c).
GOTAB 69755 Stockholm 1981