Om anställningsskydd (Betänkande 1981/82:AU11 Arbetsmarknadsutskottet)

S AU 1981/82:11

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1981/82:11

om anställningsskydd

I betänkandet behandlas

• propositionerna 1981/82:71 om ny anstäilningsskyddslag och 1981/82:90
om anställningsskyddet i statliga tjänster, m. m.,

• åtta motioner med anledning av propositionerna 71 och 90,

• tre motioner från allmänna motionstiden 1981,

• en motion med anledning av proposition 1980/81: 126 om arbetsmarknadspolitikens
framtida inriktning,

• fem motioner från allmänna motionstiden 1982.

Sammanfattning

Regeringen har genom den i höstas framlagda propositionen 71 föreslagit
en ny lag om anställningsskydd som skall ersätta den nuvarande lagen.
Den nya lagen innehåller bestämmelser om provanställning och tillfälliga
anställningar vid arbetstoppar. Andra nyheter är bl. a. en anpassning av
bestämmelserna om det fackliga inflytandet i anställningsskyddsfrågor till
vad som gäller enligt medbestämmandelagen samt vissa förändringar av
skadeståndsreglerna. 1 många väsentliga hänseenden överensstämmer
dock den nya lagen med den som nu gäller.

Dessutom har regeringen i en särskild proposition, 90, föreslagit vissa
följdändringar i bl. a. lagen om offentlig anställning.

Utskottet tillstyrker att den nuvarande anställningsskyddslagen ersätts
av en ny. När det gäller den nya lagens utformning tas i betänkandet upp
framför allt följande frågor:

— Saklig grund för uppsägning.

— Lagens tillämpning på skolelever som utbildas i företag.

— Tillfällig anställning vid arbetstoppar.

— Reglerna om turordning vid uppsägningar och permitteringar.

— Frågan om relationen mellan å ena sidan den nya lagens bestämmelser
om bl. a. provanställning och tidsbegränsade anställningar och å andra
sidan regler om anställningsskydd i de kollektivavtal som gäller vid
lagens ikraftträdande.

I dessa frågor har reservationer avgivits av moderata samlingspartiets
företrädare i utskottet.

Socialdemokraterna vill i en reservation att riksdagen skall avslå regeringens
förslag i alla delar. 1 ett särskilt yttrande markerar de att de inte
funnit anledning att ta ställning till hur den nya lagen bör utformas i olika
1 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 11

AU 1981/82:11

avseenden. Vid de omröstningar som förekommit i utskottet om dessa
frågor har de därför lagt ned sina röster.

En följd härav är att centerpartiets och folkpartiets företrädare står för
utskottsskrivningen i de avsnitt mot vilka företrädarna för moderata samlingspartiet
har reserverat sig.

Regeringens förslag

Proposition 1981/82:71

I propositionen föreslår regeringen efter föredragning av statsrådet
Eliasson att riksdagen skall anta

dels följande av lagrådet granskade lagförslag med vidtagna ändringar
och tillägg

1. lag om anställningsskydd,

2. lag om ändring i lagen (1974: 13) om vissa anställningsfrämjande
åtgärder,

3. lag om ändring i lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller
avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring
m. m.,

dels de vid regeringsprotokollet den 12 november 1981 fogade förslagen
till

4. lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur
och handelsresande,

5. lag om ändring i lagen (1936:320) om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter,

6. lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete,

7. lag om ändring i lagen (1972:650) om rätt till ledighet och lön vid
deltagande i svenskundervisning för invandrare,

8. lag om ändring i lagen (1974: 358) om facklig förtroendemans ställning
på arbetsplatsen,

9. lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,

10. lag om ändring i lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet
för utbildning,

11. lag om ändring i semesterlagen (1977:480),

12. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av
barn, m. m.,

13. lag om ändring i lagen (1979: 1118) om jämställdhet mellan kvinnor
och män i arbetslivet,

14. lag om ändring i lagen (1979: 1184) om rätt till ledighet för vissa
föreningsuppdrag inom skolan, m. m.

Lagförslagen i proposition 71 fogas till detta betänkande som bilaga I.

AU 1981/82:11

Proposition 1981/82:90

1 propositionen föreslår regeringen efter föredragning av statsrådet Johansson
att riksdagen skall anta följande av lagrådet granskade lagförslag
med vidtagna ändringar

1. en lag om ändring i lagen (1976: 600) om offentlig anställning,

2. en lag om ändring i lagen (1965:576) om ställföreträdare för kommun
vid vissa avtalsförhandlingar m. m.,

3. en lag om ändring i brottsbalken,

4. en lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100),

5. en lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

6. en lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar
och översättare,

7. en lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Lagförslagen i proposition 90 fogas till detta betänkande som bilaga 2.

Motionsyrkandena

Motioner med anledning av proposition 1981/82:71 (ny anställningsskyddslag) 1981/82:152

av Sven Andersson (fp) och Johan Olsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att ett tillägg görs i förslaget till
ny anställningsskyddslag så att en ny punkt tillförs 1 § enligt följande:

5. arbetstagare som är elever i grund- eller gymnasieskolan och som helt
eller delvis får sin utbildning i företag.

1981182:153 av Johan Olsson (c) och Sven Andersson (fp)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar att anta följande tillägg till
övergångsreglerna till förslaget till lag om anställningsskydd:

9. Kollektivavtal, som har ingåtts före lagens ikraftträdande och som
gäller 5, 6, 28 och 32 §§, är utan verkan i denna del om det inte särskilt
angivits att avvikelsen gäller i förhållande till den nya lagen.

1981182:157 av Eric Rejdnell m.fl. (fp, m, c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att den nya anställningsskyddslagen
(regeringens proposition 1981/82:71) måtte träda i kraft den 1 februari
1982.

1981/82:158 av Gösta Bohman m.fl.

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att lagen om anställningsskydd vid ikraftträdandet
skall gälla samtidigt för hela arbetsmarknaden oavsett vad som
stadgas i andra lagar eller i ingångna kollektivavtal på arbetsmarknaden,

2. att riksdagen beslutar att med godkännande av propositionens lagför -

AU 1981/82:11

slag i övrigt anta nedan angivna såsom Motionärernas förslag betecknade
förslag i vad avser

a) Inledande bestämmelser

Behandlas
i utskottets
yttr. s hemst. p
13 5

Regeringens förslag Motionärernas förslag

1 §

Denna lag gäller arbetstagare i
allmän och enskild tjänst. Från lagens
tillämpning undantas dock

1. arbetstagare som med hänsyn
till arbetsuppgifter och anställningsvillkor
får anses ha företagsledande
eller därmed jämförlig ställning,

2. arbetstagare som tillhör arbetsgivarens
familj,

3. arbetstagare som är anställda
för arbete i arbetsgivarens hushåll,

4. arbetstagare som har anvisats
beredskapsarbete eller skyddat arbete.

Denna lag gäller arbetstagare i
allmän och enskild tjänst. Från lagens
tillämpning undantas dock

1. arbetstagare som med hänsyn
till arbetsuppgifter och anställningsvillkor
får anses ha företagsledande
eller därmed jämförlig ställning,

2. arbetstagare som tillhör arbetsgivarens
familj,

3. arbetstagare som är anställda
för arbete i arbetsgivarens hushåll,

4. arbetstagare som har anvisats
beredskapsarbete eller skyddat arbete,

5. den som i samråd med skolmyndigheterna
anvisats arbete som
ett led i utbildning eller introduktion
i arbetslivet.

b) Anställningsavtalet 15 7

5 §

3. Avtal för viss tid, dock sam- 3. Avtal för viss tid, dock högst
manlagt högst sex månader under sex månader, om det föranleds av

två år. om det föranleds av tillfällig tillfällig arbetsanhopning.

arbetsanhopning.

c) Turordning vid uppsägning och permittering 17 iq

22 §

Vid uppsägning 29 § Inom driftsenheten och avtals området

får vidare fastställas särskild
turordning för de arbetstagare
som har i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter.

Om det finns särskilda skäl att

tillgodose behovet av att viss ar betstagare

med särskilt yrkeskunnande
eller särskild lämplighet får
stanna kvar i arbetet får arbetsgivaren
vid bestämmande av turordningen
lämna företräde åt sådan
arbetstagare.

Behandlas

AU 1981/82:11 5 i utskottets

yttr. s hemst.

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en översyn av elevers 13 5

arbetsrättsliga ställning i enlighet med vad som anförs i motionen,

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om en skyndsam 15 8

översyn av begreppet saklig grund i lagen om anställningsskydd.

1981182:159 av Olof Palme m. fl. (s) 11 1

1 motionen yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1981/82:71,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reformering av permitteringsinstitutet.

1981/82:160 av Lars Werner m. fl. (vpk) 11 1

I motionen yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1981/82:71,

2. att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:71 hemställer hos
regeringen om förslag till förändringar i anställningsskyddslagen som innebär: a)

att obligatorisk arbetsförmedling införs,

b) att rätt till full lön vid permittering från första dagen införs,

c) att deltagande i strejk aldrig skall kunna utgöra saklig grund för
avsked,

d) att vetorätt införs för de lokala fackliga organisationerna mot arbetsgivarens
åtgärder i vad gäller permittering, avsked, och nedläggning av
företag eller del av företag,

e) att nya regler för ett effektivt utnyttjande av främjandelagen utarbetas.

Motioner med anledning av proposition 1981/82:90 (anställningsskyddet i
statlig tjänst)

1981182:645 av Anna-Greta Leijon m. fl. (s) 21 17

I motionen yrkas att riksdagen avslår proposition 1981/82:90.

1981/82:1084 av Lars Werner m. fl. (vpk) 22 17

I motionen yrkas att riksdagen avslår proposition 1981/82:90 om anställningsskyddet
i statliga tjänster m. m. vad gäller införande av provanställning.

Motioner från allmänna motionstiden 1981

1980181:330 av Lars Werner m.fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar anta följande

12 4

AU 1981/82:11

Förslag till

Lag om ändring i lagen om anställningsskydd (1974:12)

Nuvarande lydelse

Arbetstagare, som under anställningstiden
har varit permitterad
mer än två veckor i följd eller sammanlagt
mer än 30 dagar under
samma kalanderår, har rätt till lön
och andra anställningsförmåner för
överskjutande permitteringstid, såvida
ej permitteringen är en följd av
att arbetet är säsongsbetonat eller
annars till sin natur icke sammanhängande.

Förmåner som

Om anställningsförmån

Motionärernas förslag
§

Arbetstagare, som under anställningstiden
blir permitterad har rätt
till lön och andra anställningsförmåner
för permitteringstiden, såvida
ej permitteringen är en följd av
att arbetet är säsongsbetonat eller
annars till sin natur icke sammanhängande.

motsvarande tillämpning.
icke sammanhängande.

Denna lag träder i kraft den i juli 1981.

1980181:337 av Tage Adolfsson (m)

1 motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag att
utöka möjligheterna till lärlingsutbildning och provanställning.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1980/81: 333.

1980181:829 av Sten Svensson m.fl. (m, c, fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om ett påskyndande
av anställningsskyddskommitténs arbete så att ett förslag till en
generell rätt till provanställning av arbetssökande som vid anställningstillfället
icke fyllt 25 år kan framläggas under år 1981.

Motion med anledning av proposition 1980/81:126 (arbetsmarknadspolitiken) 1980181:2110

av Sonja Rembo m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen i enlighet med vad
som anförs i motionen föranstaltar om en utvärdering av turordningsreglerna
i lagen om anställningsskydd.

Motioner från allmänna motionstiden 1982

Behandlas
i utskottets
yttr. s hemst. p

12 2

12 3

18 11

1981182:295 av Lars Werner m. fl. (vpk) 18 13

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i
lagen om anställningsskydd så att arbetsköpare skall vara skyldig att före

AU 1981/82:11

nyanställningar erbjuda redan anställd med deltidsarbete förlängd arbets- Behandlas

. . i utskottets

tid.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82: 293.

yttr. s hemst. p

1981182:372 av Tage Adolfsson (m) 12 2

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om att
utöka möjligheterna till lärlingsutbildning och provanställning.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:371.

1981/82:1077 av Ewy Möller m. fl. (m) 17 10

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att i förslaget till lag om anställningsskydd
ett tillägg görs till 22 § i form av ett nytt stycke med följande
lydelse:

”Om det finns särskilda skäl att tillgodose behovet av att viss arbetstagare
med särskilt yrkeskunnande eller särskild lämplighet får stanna kvar i
arbetet får arbetsgivaren vid bestämmandet av turordningen lämna företräde
åt sådan arbetstagare.”

1981182:1522 av Arne Lindberg (c) 16 9

I motionen yrkas att riksdagen beslutar begära att regeringen

1. företar en översyn av trygghetslagens tillämpning beträffande i motionen
aktualiserade förhållanden och

2. inkommer med förslag som stöder kravet på trohet mot huvudman.

1981/82:1526 av Joakim Ollén (m) 13 5

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar att sådan chefsperson som
omförmäles i motionen inte skall omfattas av anställningsskyddslagen.

Utskottet

Inledning

Utskottet behandlar i betänkandet regeringens förslag i proposition 71
om ny anställningsskyddslag och i proposition 90 om anställningsskyddet i
statliga tjänster, m.m. Den senare propositionen innehåller framför allt
sådana förslag till ändringar i lagen om offentlig anställning som följer av
den nya anställningsskyddslagen. I båda propositionerna föreslås också en
rad ändringar i annan lagstiftning. Huvudsakligen är det fråga om följdändringar.

Lagrådet har granskat förslaget till ny anställningsskyddslag och ett par
av de övriga lagförslagen i proposition 71 liksom samtliga lagförslag i
proposition 90.

Med anledning av proposition 71 har väckts sex motioner och med
anledning av proposition 90 två motioner. Två av motionerna är avgivna av
socialdemokraterna och ytterligare två av vpk. I dessa yrkas att de båda

AU 1981/82:11

propositionerna skall avslås. Övriga fyra motioner innehåller förslag om
ändringar i förslaget till ny anställningsskyddslag och om fortsatt översynsarbete
i vissa avseenden.

Dessutom tar utskottet i detta sammanhang upp nio motioner med
anknytning till lagen om anställningsskydd. Av dem väcktes tre under
allmänna motionstiden 1981 och fem under allmänna motionstiden i år.
Den återstående motionen lades fram våren 1981 med anledning av proposition
1980/81:126 om arbetsmarknadspolitikens framtida inriktning.

Anställningsskyddslagen

Nuvarande regler

Den anställningsskyddslag som nu gäller antogs av riksdagen på hösten
1973 och trädde i kraft den 1 juli 1974. Anställningsskyddslagen har det
grunddraget gemensamt med andra arbetsrättsliga lagar att avvikelser från
vad som gäller enligt lagen kan göras i kollektivavtal. Det förutsätts då att
avtalet har slutits eller i vatje fall godkänts av ett fackförbund. Det bör
dock framhållas att de grundläggande bestämmelserna i lagen till skydd för
arbetstagarna är tvingande, dvs. de kan inte sättas ur kraft genom avtal.

Finns bestämmelser om anställningsskydd i andra lagar — t. ex. lagen
om offentlig anställning - tar de över reglerna i anställningsskyddslagen.
Avvikelser från anställningsskyddslagen kan även göras genom författningar
som utfärdas av regeringen beträffande anställda i statligt reglerade
anställningar.

1 övrigt kan huvuddragen i anställningsskyddslagen sammanfattas enligt
följande.

Lagen utgår från att anställning tills vidare är det normala. Tidsbegränsade
anställningar tillåts endast i de fall som anges i lagen eller om de har
stöd av bestämmelser i kollektivavtal. Enligt lagen får anställning avse viss
tid, viss säsong eller visst arbete ”endast om det föranleds av arbetsuppgifternas
särskilda beskaffenhet”. Dessutom får tidsbegränsning ske vid
praktikarbete och vikariat. Lagen saknar f. n. bestämmelser om anställning
under den tid som behövs för att klara en tillfällig arbetsanhopning eller
anställning på prov. Sådana anställningar förutsätter överenskommelse
genom kollektivavtal.

En anställning tills vidare upphör som regel genom uppsägning från
arbetsgivarens eller arbetstagarens sida medan en tidsbegränsad anställning
upphör utan uppsägning när anställningstiden löper ut eller arbetet har
blivit slutfört. För uppsägning från arbetsgivarens sida krävs saklig grund.
Arbetsbrist är en sådan grund. Uppsägning kan också göras på grund av en
arbetstagares personliga förhållanden. Då skall skälen vara starka. Ännu
starkare skall skälen vara om anställningen skall upphöra genom avskedande
med omedelbar verkan. Avskedande får tillgripas enbart i mycket
allvarliga fall.

AU 1981/82:11

Vid uppsägning från arbetsgivarens sida skall vissa uppsägningstider
iakttas. Dessas längd är beroende av arbetstagarens ålder. För arbetstagare
under 25 år är uppsägningstiden en månad, för dem som fyllt 25 år två
månader, 30 år tre månader etc. Längsta uppsägningstid är sex månader
och avser arbetstagare som är 45 år eller äldre. En arbetstagare å sin sida
har att iaktta en uppsägningstid av en månad. Under uppsägningstiden har
arbetstagare rätt till lön och andra förmåner oavsett om arbetsgivaren kan
erbjuda arbetsuppgifter eller ej.

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist liksom vid permittering skall
fastställas en turordning, där huvudprincipen är att den som senast anställts
blir den som får gå först. Även för återgång till arbete efter permittering
och för återanställning finns turordningsregler.

Den som har sagts upp på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till
återanställning.

Oriktiga uppsägningar och avskedanden kan ogiltigförklaras av domstol.
De kan också leda till att arbetsgivaren åläggs att betala skadestånd.

Lagen ger vidare de lokala fackliga organisationerna medinflytande genom
rätt till insyn i och överläggningar om arbetsgivarens beslut beträffande
uppsägningar, avskedanden och permitteringar. Även dessa regler är
skadeståndssanktionerade.

Slutligen föreskriver lagen en skyldighet för arbetsgivaren att betala
permitteringslön sedan permitteringen pågått viss tid.

Huvudpunkterna i den föreslagna nya anställningsskyddslagen

På hösten 1977 tillsattes en kommitté, anställningsskyddskommittén,
med uppdrag att göra en allmän översyn av lagstiftningen om trygghet i
anställningen. I Uppdraget ingick två huvudfrågor. Den ena var att undersöka
om anställningsskyddslagens bestämmelser om möjligheten att träffa
kollektivavtal om provanställning eller tidsbegränsad anställning fungerade
på ett tillfredsställande sätt. Om så inte visade sig vara fallet skulle
kommittén överväga jämkningar i lagen. Den andra huvudfrågan var anställningsskyddet
vid permitteringar och andra driftinskränkningar. Därutöver
skulle kommittén göra en lagteknisk översyn och uppmärksamma
samordningen med medbestämmandelagen, m. m. Genom tilläggsdirektiv
fick kommittén i uppgift att pröva vissa förslag om de deltidsanställdas
anställningsskydd.

Regeringen beslöt i februari 1981 att anställningsskyddskommittén skulle
avbryta sitt arbete. Det material som utarbetats inom kommittén överlämnades
till arbetsmarknadsdepartementet, där det färdigställdes och
med vissa tillägg presenterades i promemorian (Ds A 1981:6) Anställningsskydd.
Det är på denna departementspromemoria och däröver avgivna
remissyttranden som proposition 71 bygger sina förslag.

Till underlaget för propositionen hör vidare en promemoria (Ds A
1981:7) av äldrearbetskraftskommittén beträffande avgångsskyldighet för
arbetstagare i pensionsåldern.

AU 1981/82:11

Även om den föreslagna nya anställningsskyddslagen i många väsentliga
hänseenden överensstämmer med den nuvarande är dock förändringarna
sammantagna många och flera av dem betydelsefulla.

I detta sammanhang finns särskild anledning att notera förslaget att
genom lagen öppna möjlighet till provanställning och visstidsanställning
för tillfällig arbetsanhopning. Vidare införs möjlighet till tidsbegränsad
anställning dels vid feriearbete, dels för arbetstagare i pensionsåldern. I
samtliga fall skall andra regler kunna bestämmas genom kollektivavtal. Om
en tidsbegränsad anställning sker - oavsett vilken form av anställning det
är fråga om - skall arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal underrätta
de lokala fackliga organisationerna om anställningen. Härutöver ges
anvisningar om när avtal om tidsbegränsade anställningar i övrigt får ingås.

Ingen förändring görs i den grundläggande regeln att det skall finnas
saklig grund för att skilja en arbetstagare från anställningen. Propositionen
utgår från att det liksom hittills får anförtros åt rättstillämpningen att
genom ställningstaganden i konkreta fall ge innehåll åt begreppet saklig
grund för uppsägning. Vissa vägledande uttalanden görs dock om onykterhet
i tjänsten, brottsliga förfaranden och om samarbetssvårigheter (prop. s.
71-72).

I fråga om skadeståndsreglerna föreslås att de fackliga organisationernas
rätt till s. k. allmänt skadestånd för egen del slopas i de fall det utgår
vid sidan av skadestånd till en arbetstagare som har blivit oriktigt uppsagd
eller avskedad. Om ett kollektivavtal innehåller regler om anställningsskydd
kan dock en arbetsgivare i ett sådant fall liksom hittills bli skyldig att
utge skadestånd till den fackliga organisationen. I det fallet aktualiseras
nämligen medbestämmandelagens regler om skadeståndsskyldighet på
grund av avtalsbrott. Inte heller förändras den fackliga organisationens rätt
till skadestånd när en arbetsgivare åsidosätter sina i anställningsskyddslagen
fastställda förpliktelser mot organisationen.

Vidare uttalas i propositionen att skadeståndet till enskilda arbetstagare
bör kunna jämkas i mer svårbedömda fall. Skadestånd bör inte heller
dömas ut i vissa fall då arbetsgivaren åsidosatt formella regler i lagen. Å
andra sidan förordas en viss skärpning av skadeståndsreglerna, av betydelse
för arbetstagare med mycket kort anställningstid.

En samordning mellan anställningsskyddslagen och medbestämmandelagen
föreslås ske genom att förhandlingsreglerna i 11- 14 §§ medbestämmandelagen
blir tillämpliga vid permitteringar och uppsägningar på grund
av arbetsbrist. Nuvarande regler om varsel till den lokala fackliga organisationen
och dennas rätt till överläggningar om den tilltänkta åtgärden
slopas i sådana fall men behålls vid uppsägning på grund av en arbetstagares
personliga förhållanden och vid avskedanden.

Slutligen har gjorts en lagteknisk och språklig bearbetning av lagen.

Den nya anställningsskyddslagen föreslås bölja gälla den 1 april 1982.

I propositionen tas inte upp till prövning frågorna om arbetsgivarnas

AU 1981/82:11

permitteringsrätt, avgångsvederlag till uppsagda arbetstagare och vidgat
anställningsskydd för deltidsanställda.

Frågan om avslag på proposition 71

Socialdemokraterna och vpk yrkar i partimotionerna 1981/82:159 resp.
1981/82: 160 att regeringens förslag till en ny anställningsskyddslag skall
avslås av riksdagen.

Socialdemokraterna säger sig inte ha funnit något behov av ändring i
anställningsskyddslagen såvitt avser möjligheter till provanställning och
anställning för arbetsanhopning. Till detta fogar motionärerna att propositionen
saknar förslag som syftar till att reglera en så viktig fråga som
permitteringsinstitutet. Såsom redan är fallet med nuvarande rättsregler
för visstidsanställning för tillfällig arbetsanhopning skulle en reformering
av permitteringsrätten stimulera arbetsgivarna att planera verksamheten
bättre och iaktta större aktsamhet om arbetstagarnas förhållande. Den
ekonomiska bördan av en reform borde kunna fördelas solidariskt mellan
arbetsgivarna. Socialdemokraterna finner det angeläget att de problem
som är förknippade med permitteringsinstitutet snarast löses. De kopplar
därför samman sitt yrkande om avslag på propositionen med en begäran
om att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad de
anfört om en reformering av permitteringsinstitutet.

Vpk ser propositionen som en utmaning mot hela arbetarrörelsen. Den
måste därför avvisas i sin helhet. De föreslagna lagreglerna om provanställning
och tillfällig anställning vid arbetsanhopning sägs förstärka
utslagnings- och utsorteringsmekanismerna. En förändring av anställningsskyddslagen
bör i stället syfta till att stärka de arbetandes och deras
fackliga organisationers rättigheter. Regeringen bör lägga fram förslag till
ändringar i anställningsskyddslagen som innebär att obligatorisk arbetsförmedling
införs, att rätt till full lön vid permittering från första dagen införs,
att deltagande i strejk aldrig får utgöra saklig grund för avsked, att de
lokala fackliga organisationerna tillerkänns vetorätt vid permitteringar,
avskedanden och nedläggning av företag eller del därav samt att nya regler
utarbetas för ett effektivt utnyttjande av främjandelagen.

Utskottet konstaterar att socialdemokraterna och vpk, på grund av de
föreslagna nya reglerna om provanställning och visstidsanställning för
tillfällig arbetsanhopning, motsätter sig lagförslaget i dess helhet. Som
anförs i propositionen finns det emellertid, om man ser till arbetsmarknaden
i dess helhet, ett oomtvistligt och utbrett behov av dessa anställningsformer.
För en stor del av arbetsmarknaden är detta behov inte i tillräcklig
mån tillgodosett. Det bör särskilt påpekas att det f. n. inte finns förutsättningar
för dessa slag av anställningar på de delar av arbetsmarknaden som
inte omfattas av kollektivavtal. Mot denna bakgrund måste det från principiella
utgångspunkter vara en riktig ordning att provanställning och anställning
för tillfällig arbetsanhopning blir genom lag tillåtna anställningsformer

AU 1981/82:11

på hela arbetsmarknaden. Om man därtill — såsom förutsätts i regeringens
förslag - ger möjlighet att genom kollektivavtal göra avvikelser från lagens
regler får man den relation mellan lag och avtal som är den vanliga i nyare
arbetsrättslig lagstiftning.

Det förhållandet att det i detta lagstiftningsärende inte varit möjligt att ta
upp frågorna kring arbetsgivarnas permitteringsrätt är enligt utskottets
mening heller inte skäl för att nu avstå från att ge anställningsskyddslagen
en ny utformning. Hur frågan om permitteringsrätten och därmed sammanhängande
spörsmål om arbetsgivarnas ekonomiska ansvar mot arbetstagarna
skall lösas får övervägas i annat sammanhang. Det förtjänar påpekas
att den nuvarande anställningsskyddslagens regler om permitteringslön -som överförs till den nya lagen utan sakliga ändringar - inte har till syfte
att reglera permitteringsrätten utan har tillkommit för att hindra att reglerna
om uppsägningstid och uppsägningslön kringgås.

Vpk:s riktlinjer för en ny anställningsskyddslag innehåller uppslag som
tidigare prövats av riksdagen utan att vinna bifall. Utskottet finner inte
skäl att föreslå riksdagen något ändrat ställningstagande till dessa förslag.

Utskottet anser sammanfattningsvis att den nuvarande anställningsskyddslagen
bör ersättas av en ny. Socialdemokraternas och vpk:s yrkanden
om avslag och därtill knutna tilläggsyrkanden avvisas sålunda. Till
olika frågor som hänger samman med den närmare utformningen av regeringens
förslag till den nya lagen återkommer utskottet i den följande
framställningen. Framför allt gäller det frågor som har aktualiserats genom
motioner.

Avslutningsvis i detta avsnitt finns anledning ta upp dels motionerna
1980/81: 337 och 1981/82: 372 av Tage Adolfsson (m), båda om ökad möjlighet
till lärlingsutbildning och provanställning, dels motion 1980/81: 829 av
Sten Svensson m.fl. (m, c, fp) vari begärs förslag om generell rätt till
provanställning. Genom den nu framlagda propositionen får syftet med
motionerna anses vara tillgodosett, och någon åtgärd med anledning av
dessa är därför inte behövlig.

I motion 1980/81:330 av Lars Wemer m. fl. (vpk) begärs att 21 § anställningsskyddslagen
ändras så att full lön skall utgå vid permittering från
första dagen. Huvudregeln i denna paragraf är att arbetsgivaren blir skyldig
att utge lön och andra anställningsförmåner först när permitteringen
har pågått mer än två veckor i följd. Av de ovan redovisade ställningstagandena
följer att utskottet inte är berett att tillstyrka motionen.

Undantag av vissa arbetstagare

Lagen om anställningsskydd — både den nuvarande och den nya —
omfattar i princip alla arbetstagare. Endast ett fåtal grupper undantas. De
räknas upp i lagens 1 §. Till de undantagna hör arbetstagare med företagsledande
ställning, arbetstagare som ingår i arbetsgivarens familj eller arbetar
i dennes hushåll samt arbetstagare i beredskapsarbete eller skyddat
arbete.

AU 1981/82:11

Till kretsen av arbetstagare som undantas från anställningsskyddslagens
tillämpning vill moderata samlingspartiet i motion 1981/82: 158 även föra
elever i grundskolan och gymnasieskolan vilka som ett led i utbildningen
arbetar i företag. I motion 1981/82: 152 av Sven Andersson (fp) och Johan
Olsson (c) framställs ett likartat yrkande. Dessutom föreslås i moderata
samlingspartiets motion att det skall göras en översyn av skolelevers arhetsrättsliga
ställning när de under utbildningen vistas på en arbetsplats.

Den genom motionerna aktualiserade frågan har tidigare behandlats i
proposition 1979/80:145 bilaga 2 (utbildningsdepartementet). Där uttalades
att huvudregeln bör vara att något anställningsförhållande inte skall anses
föreligga för gymnasieelever som helt eller delvis får sin utbildning på
arbetsplatser utanför skolan. Riktlinjer som borde kunna tillämpas för att
uppnå detta angavs också. Emellertid har arbetsdomstolen i några fall
ansett att ett anställningsförhållande inträtt för skolelever som deltar i
inbyggd utbildning i gymnasieskolan eller s.k. anpassad studiegång i
grundskolan. Dessa elever har alltså i de aktuella fallen betraktats som
arbetstagare.

I den nu framlagda propositionen (s. 95) anför arbetsmarknadsministern
att i det läge som uppkommit efter arbetsdomstolens domar bör hithörande
frågor övervägas på nytt inom en arbetsgrupp med en i propositionen
närmare angiven sammansättning. Arbetsmarknadsministern tillägger att
om arbetsgruppen inte snabbt skulle komma till något resultat, återstår inte
någon annan lösning än att genom lagstiftning lägga grunden för statsmakternas
utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska strävanden för dessa ungdomsgrupper.

Önskemålet i moderata samlingspartiets motion om en översyn av skolelevers
arbetsrättsliga ställning får anses tillgodosett med de förnyade
överväganden som skall ske i den särskilda arbetsgruppen och vad arbetsmarknadsministern
därutöver anfört. Motionen bör i den delen således inte
föranleda någon åtgärd. Frågan om anställningsskyddslagens tillämpning
på skoleleverna är självklart ett väsentligt led i det uppdrag arbetsgruppen
har att fullgöra. Dess överväganden bör inte föregripas genom att man
redan nu tillgriper lagstiftning. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena
om att 1 § anställningsskyddslagen skall undanta skolelever från
lagens tillämpning.

Som nämnts inledningsvis i detta avsnitt gör anställningsskyddslagen
undantag för arbetstagare med företagsledande eller därmed jämförlig
ställning. Enligt uttalanden i förarbetena till 1974 års lag skall regeln tolkas
snävt, dvs. endast en liten grupp personer skall undantas från lagens
regler.

Joakim Ollén (m) yrkar i motion 1981/82: 1526 att lagen skall ändras så
att en vidgad krets av högre befattningshavare undantas från lagens tilllämpningsområde.
Motionärens uppfattning är att en anställd som har
betrotts med chefsuppgifter men inte håller måttet skall kunna skiljas från

AU 1981/82:11

sin befattning utan hinder av lagens generella regler om anställningsskydd.

Begreppet arbetstagare med företagsledande ställning diskuterades utförligt
vid den nuvarande anställningsskyddslagens tillkomst (se prop.
1973:129 s. 194—195 och 230, InU 1973:36 s. 27-28). En motion med
samma inriktning som den nu aktuella har därefter behandlats av utskottet
i betänkande AU 1980/81:5. Motionen avstyrktes vid det tillfället av utskottet
och avslogs av riksdagen.

Frågan tas upp på nytt i proposition 71. Bakgrunden härtill är att det
under anställningsskyddskommitténs arbete hade aktualiserats problem i
den praktiska tillämpningen av undantagsregeln. Problemen gäller arbetstagare
som med hänsyn till sin ställning i företaget visserligen är att
beteckna som företagsledare men som inte har häremot svarande löneförmåner
m.m. Arbetsmarknadsministern anför i propositionen (s. 93—94)
följande:

Undantaget i anställningsskyddslagen bör självfallet gälla endast dem
som i verklig mening kan betraktas som företagsledare. Häri ligger enligt
min mening att man inte bara bör göra en bedömning av deras formella
position utan även av andra omständigheter som är typiska för företagsledare
i gängse mening, exempelvis de ekonomiska villkor under vilka de
arbetar.

Jag har stannat för en lösning som innebär att begreppet företagsledande
eller därmed jämförlig ställning i och för sig behålls i den nya lagens text
men med ett tillägg som markerar en viss förskjutning i synsättet.

Bestämmelsen skall liksom tidigare tillämpas restriktivt och ges en snäv
innebörd. En förutsättning för att en arbetstagare skall anses ha företagsledande
eller därmed jämförlig ställning har angetts vara att arbetstagaren
inte bara har företagsledande funktioner såsom de tidigare har beskrivits
utan också att arbetstagaren är tillförsäkrad löneförmåner och andra anställningsvillkor
som normalt tillkommer företagsledare.

Utskottet ansluter sig till arbetsmarknadsministerns synsätt. Det innebär
att utskottet inte kan dela den uppfattning som förs fram i motionen.
De högre befattningshavare som avses i denna bör liksom hittills vara
tillförsäkrade det anställningsskydd som lagen ger. De skall alltså kunna
skiljas från anställningen endast om saklig grund föreligger. Om uppsägning
sker skall iakttas den ordning och de uppsägningstider som föreskrivs
i lag eller avtal. Som utskottet framhållit i det tidigare nämnda betänkandet
är emellertid arbetstagarens ställning och tjänstens beskaffenhet givetvis
omständigheter som i det enskilda fallet inverkar på bedömningen av vad
som utgör saklig grund för att skilja arbetstagaren från anställningen. Med
det anförda avstyrker utskottet motion 1981/82:1526.

Av ställningstagandena till de nu behandlade motionerna följer att utskottet
biträder propositionens förslag till avfattning av den nya lagens 1 §.

AU 1981/82:11

Avvikelser från lagen genom kollektivavtal

I 2 § lagförslaget anges i vilken utsträckning avvikelser får göras från
lagen genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central
facklig organisation. Bl. a. föreslås att avvikelse på detta sätt skall kunna
göras från reglerna i 15 § om besked att en tidsbegränsad anställning skall
upphöra. Utskottet har vid granskningen av lagförslaget funnit lämpligt
föreslå att även förfarandereglerna i fråga om tidsbegränsade anställningar
i 30 § i motsvarande mån görs dispositiva. Därigenom blir det möjligt att
liksom hittills genom kollektivavtal ersätta de aktuella lagreglerna med
exempelvis det samrådsförfarande som förekommer inom byggnadsbranschen.

Anställning på grund av tillfällig arbetsanhopning

Med regeringens förslag öppnas genom lagen möjlighet till tidsbegränsade
anställningar för att avhjälpa tillfälliga arbetsanhopningar, t. ex. under
realisationer eller julruschen inom handeln. En och samma arbetstagare får
anställas i denna form i sammanlagt högst sex månader under två år.

Moderata samlingspartiet vänder sig i motion 1981/82:158 mot den ena
av lagförslagets begränsningsregler och yrkar sålunda att tvåårsgränsen
skall utgå ur lagen. Motionärerna anser att regeln blir alltför generellt
verkande. Den hindrar exempelvis en arbetsgivare att under två sommarperioder
om vardera fyra månader anställa samma arbetstagare. En arbetstagare
som varit anställd tidigare är många gånger den som är bäst lämpad
för anställning vid det nästkommande rekryteringstillfället. Den aktuella
situationen sägs ofta uppkomma i samband med vikariat.

Den konstruktion som valts i lagförslaget har till syfte att ge enkla och
praktiskt hanterliga regler och samtidigt förebygga missbruk av anställningsformen.
Tidsramen två år är från dessa utgångspunkter ett nödvändigt
komplement till sexmånadersregeln. Utskottet avstyrker med hänsyn
härtill motionsyrkandet.

Saklig grund för uppsägning

I såväl den nuvarande som den nya lagens 7 § ges den grundläggande
regeln att en uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad.
Paragrafen anger dock inte vad som skall anses som saklig grund,
bortsett från en regel som säger att saklig grund inte föreligger om det är
skäligt att kräva att arbetsgivaren försöker omplacera arbetstagaren. I
stället har valts tekniken att i lagmotiven ange vad som skall förstås med
saklig grund. Därutöver har angetts att den närmare innebörden av begreppet
får utmejslas i rättspraxis. I arbetsdomstolen har, särskilt under de
första åren efter den nuvarande anställningsskyddslagens tillkomst, avgjorts
ett ansenligt antal mål där tvistefrågan huvudsakligen gällt om det
funnits saklig grund för en uppsägning.

Moderata samlingspartiet begär i motion 1981/82:158 en skyndsam över -

AU 1981/82:11

syn av begreppet saklig grund och hävdar att begreppet har lett till en så
ensidig rättstillämpning att förutsättningarna för uppsägning behöver utredas
närmare.

1 propositionen redovisas en, jämfört med motionen, mer utförlig kritik
som i andra sammanhang förts fram mot rättstillämpningen. Arbetsmarknadsministern
anser dock inte att det bör komma i fråga att nu göra någon
ändring i den grundläggande regeln i 7 §. Utskottet har samma uppfattning.
Som nämnts i ett föregående avsnitt har arbetsmarknadsministern gjort
uttalanden om vilken syn som bör prägla rättstillämpningen i vissa fall av
uppsägningar och avskedanden. Utskottet kan ansluta sig till dem och
anser det därmed inte vara motiverat med en översyn av det slag som
begärs i motionen. Denna avstyrks alltså i den aktuella delen.

I motion 1981/82:1522 gör Arne Lindberg (c) gällande att det inte visat
sig möjligt att skilja anställda i verksamheter av politisk, religiös eller
annan ideell art från deras befattningar fastän de motverkar sin huvudmans
intressen. En arbetstagare som motarbetar sin huvudmans ideella syften
bör enligt motionären inte kunna göra anspråk på att få stå kvar i sin tjänst.
Han vill därför att regeringen skall företa en översyn av anställningsskyddslagens
tillämpning i detta hänseende och inkomma med förslag som
stöder kravet på trohet mot huvudman.

Frågor av den art som motionären för fram övervägs inte i den nu
föreliggande propositionen. I 1973 års proposition om den nuvarande anställningsskyddslagen
gjordes däremot uttalanden av innebörd att uppsägningar
på grund av arbetstagarens nationalitet, religion, hudfärg eller dylikt
eller på grund av arbetstagarens politiska uppfattning normalt inte kan
anses vara sakligt grundade. Som exempel på undantagsfall där uppsägningar
kan vara befogade angavs att en funktionär i ett politiskt parti
lämnar partiet eller en präst eller person med liknande befattning hos ett
religiöst samfund inte längre delar samfundets religiösa uppfattning.

Som framgår av de nu refererade uttalandena i 1973 års proposition kan
de av motionären önskade lojalitetskraven ställas på dem som i en ideell
verksamhet intar en utpräglad förtroendeställning. I den mån motionären
vill utsträcka dessa krav till att omfatta en vidare krets av anställda innebär
det en förändring av gällande rätt som utskottet inte är berett att medverka
till. På grund av vad nu anförts avstyrks motionen.

Turordningsreglerna

Vid uppsägningar på grund av arbetsbrist liksom vid permitteringar skall
en turordning fastställas mellan arbetstagarna. Huvudregeln enligt den nu
gällande lagen är att arbetstagarnas plats i turordningen bestäms av deras
sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Den som har längre anställningstid
har med andra ord företräde framför den med kortare tid
(principen ”sist in — först ut”). Vid lika anställningstid ger högre ålder
företräde. Arbetstagare som är 45 år eller äldre får dessutom tillgodoräkna

AU 1981/82:11

sig extra anställningstid. Om en arbetstagare i samband med driftinskränkningen
kan få fortsatt arbete endast efter omplacering förutsätts att arbetstagaren
har särskilda kvalifikationer för arbetet. För arbetshandikappade
finns en regel om företräde oberoende av turordningen. Denna företrädesrätt
är dock inte ovillkorlig.

Normalt bestäms turordningen för varje driftsenhet och kollektivavtalsområde
för sig. Har arbetsgivaren flera driftsenheter på samma ort kan en
lokal facklig organisation begära gemensam turordning för samtliga enheter
beträffande arbetstagarna inom organisationens avtalsområde.

Motsvarande turordningsregler gäller vid återgång till arbete efter permittering
och vid återanställning av arbetstagare som uppsagts på grund av
arbetsbrist.

Med undantag för den särskilda regeln om arbetshandikappade kan
lagens turordningsregler ersättas av bestämmelser i kollektivavtal.

I moderata samlingspartiets motion 1981/82:158 liksom i motion 1981/
82:1077 av Ewy Möller m.fl. (m) begärs att turordningsreglerna skall
byggas ut med en rätt för arbetsgivaren att fastställa en särskild turordning
i vissa fall. Enligt partimotionen bör lagen kompletteras med regler
som gör det möjligt att dels upprätta en särskild turordning för arbetstagare
med i huvudsak jämförbara uppgifter, dels vid bestämmande av turordningen
ge företräde åt en arbetstagare med särskilt yrkeskunnande eller
särskild lämplighet. Lagstiftningsyrkandet i motionen av Ewy Möller m. fl.
överensstämmer med det senare ledet i partimotionens förslag.

I båda motionerna framhålls behovet av att företagen vid driftinskränkningar
får behålla nyckelpersoner och att arbetsstyrkan även i övrigt får en
sådan sammansättning att produktionen kan upprätthållas. Detta behov
kan visserligen tillgodoses avtalsvägen, men i de pressade situationer som
det här är fråga om kan det vara svårt för en facklig organisation att gå med
på en särskild turordningslista som innebär att man avtalar bort medlemmarnas
intjänade rättigheter. I motionen av Ewy Möller m.fl. tilläggs att
turordningsproblemen är särskilt kännbara i de mindre företagen som ofta
uteslutande är hänvisade till lagens turordningsregler.

Tillägg till turordningsreglerna av den typ som förespråkas i de båda
motionerna diskuteras i propositionen på s. 57-64. Arbetsmarknadsministern
kommer fram till att han inte vill föreslå några ändringar i de aktuella
hänseendena.

Mot förslaget att företräde skall kunna ges åt arbetstagare med särskild
duglighet och lämplighet talar för det första att det är ett viktigt syfte med
anställningsskyddslagen att i första hand värna om de äldre arbetstagarna
och arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga. Denna grundprincip bör man
vidhålla. För det andra har det inte varit meningen att principen "sist in -först ut” skall vara undantagslös. Avsteg från principen görs emellertid
bäst genom avtal, vari arbetsgivaren och den fackliga organisationen i
samråd kommer fram till en lösning som är anpassad till vad situationen
2 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr II

AU 1981/82:11

kräver. Härtill kommer att en lagregel, hur den än utformas, kommer att ge
utrymme för subjektiva bedömningar, som i sin tur kan ge missnöjda
arbetstagare anledning att domstols vägen överklaga arbetsgivarens beslut.

Vad nu sagts har tillämpning även på det andra förslaget i moderata
samlingspartiets motion, om möjlighet att fastställa särskild turordning för
arbetstagare med i huvudsak jämförliga arbetsuppgifter. Även i detta fall är
kollektivavtalsvägen att föredra.

Det anförda innebär att utskottet ansluter sig till de överväganden som
görs i propositionen. Någon ändring i de principer för turordningsreglerna
som hittills gällt bör inte göras, och yrkandena i motionerna 158 och 1077
avstyrks därför.

I propositionens lagförslag i denna del - 22 § — ingår ett tillägg i
förhållande till vad som nu gäller. Enligt denna tilläggsregel får arbetsgivaren
möjlighet att utan hinder av turordningsreglerna permittera de arbetstagare
som närmast berörs av ett driftsavbrott på grund av t. ex. maskinhaveri.
Det skall alltså vara fråga om en enstaka och kortvarig permittering
som dessutom inte skall ha kunnat förutses. Utskottet godtar detta tillägg
och föreslår att lagrummet antas av riksdagen i enlighet med regeringens
förslag.

I sammanhanget tar utskottet upp den på våren 1981 väckta motionen
1980/81: 2110 av Sonja Rembo m. fl. (m) om en utvärdering av turordningsreglerna
i nuvarande anställningsskyddslag. Med hänsyn till vad utskottet
nyss anfört om turordningsreglerna kan den begärda utvärderingen inte
längre anses vara aktuell. Motionen bör därför lämnas utan åtgärd.

Företrädesrätt till återanställning

Arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist har enligt anställningsskyddslagen
företrädesrätt till återanställning inom den verksamhet
där de tidigare har varit sysselsatta.

Företrädesrätten uppkommer under förutsättning att arbetstagarna under
de två senaste åren har varit anställda hos arbetsgivaren sammanlagt
”minst” tolv månader (enligt den nya lagen ”mer än” tolv månader). För
säsonganställda gäller en tid av sex månader. I båda fallen krävs att
arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen.

De återgivna reglerna finns i 25 § (både den nuvarande och den nya
lagen). Av lagrummets formulering bör enligt utskottets mening framgå
klarare än nu sker att den företrädesrätt efter sex månaders anställning
som uppkommer för säsongarbetande avser ny säsonganställning. Utskottet
gör ett förtydligande härom i det förslag till ändrad lydelse av paragrafen
som läggs fram i hemställan.

Besläktad med företrädesrätten till återanställning är en fråga som behandlas
i vpk:s motion 1981/82:295. I motionen begärs förslag till lagändring
som medför skyldighet för arbetsgivaren att erbjuda förlängd arbetstid
åt deltidsanställda. Motionärerna syftar på de fall där arbetssökande

AU 1981/82:11

enbart erbjuds anställning med kortare arbetstid än heltid och utan möjlighet
att gå över till heltid. Deltidsarbetande måste dock få möjlighet att
utöka sin arbetstid om de så önskar. Ett sätt att uppnå detta är att ålägga
arbetsgivarna skyldighet att erbjuda förlängd arbetstid innan nyanställningar
sker.

I ett betänkande om deltidsanställdas villkor förde jämställdhetskommittén
fram tanken på någon form av företrädesrätt till heltidsarbete för dem
som arbetar på deltid. Frågan överlämnades till anställningsskyddskommittén
för övervägande men hann inte behandlas av kommittén innan den
upplöstes. Den berörs inte heller närmare i proposition 71. Utskottet utgår
emellertid från att frågan aktualiseras på nytt av regeringen i lämpligt
sammanhang. Det kan tilläggas att det föreliggande motionsförslaget bör
ses mot bakgrunden av att det är ett led i vpk:s program för övergång till
sex timmars arbetsdag under loppet av 1980-talet. Programmet presenteras
i den till socialutskottet hänvisade motionen 1981/82:293. Med hänsyn
härtill och till vad i övrigt anförts finnér utskottet inte skäl att föreslå någon
åtgärd med anledning av motionen.

Övergångsbestämmelserna

Regeringen föreslår att den nya anställningsskyddslagen skall träda i
kraft den 1 april 1982, då den nuvarande lagen samtidigt skall upphöra att
gälla.

Eric Rejdnell m. fl. (fp, m, c) yrkar i motion 1981/82:157 att den nya
lagen skall börja tillämpas redan den I februari i år. Yrkandet förutsätter i
praktiken att behandlingen av regeringsförslaget och däröver avgivna motioner
i såväl utskottet som kammaren hade kunnat avslutas före juluppehållet
i riksdagens arbete. Detta har inte varit möjligt med hänsyn till att
tiden för avlämnande av motioner med anledning av proposition 71 löpte ut
först den 7 december. Motionsyrkandet är numera inaktuellt men bör av
formella skäl avslås.

Till de i propositionen föreslagna övergångsbestämmelserna i övrigt vill
moderata samlingspartiet i motion 1981/82:158 och Johan Olsson (c) och
Sven Andersson (fp) i motion 1981/82: 153 foga en ytterligare bestämmelse
som reglerar förhållandet mellan den nya lagen och de vid ikraftträdandet
gällande kollektivavtalen.

Det för båda motionerna gemensamma syftet är att de nya reglerna i
lagen om provanställning och om anställning vid tillfällig arbetsanhopning
så snabbt som möjligt skall slå igenom på hela arbetsmarknaden. I moderata
samlingspartiets motion anförs bl. a. att flertalet fackförbund har kollektivavtal
som i någon form reglerar provanställning eller anställning vid
arbetstoppar. Många avtal erbjuder emellertid sämre eller t. o. m. mycket
sämre möjlighet till sådana anställningar än regeringens lagförslag. Dessa
avtal löper ut först med utgången av år 1982. Sannolikt kommer avtalsreg -

AU 1981/82:11

lema att gälla till dess, och sedan blir det en förhandlingsfråga för avtalsparterna
i vilken utsträckning de nya lagreglerna skall tillämpas. Därmed
uppnås inte den effekt som åsyftats, att skapa nya arbetstillfällen till gagn
för alla inte minst ungdomar och andra utsatta grupper på arbetsmarknaden.
Med hänsyn härtill föreslås i motionen att övergångsbestämmelserna
tillförs en regel som innebär att anställningsskyddslagen vid ikraftträdandet
skall gälla för hela arbetsmarknaden oavsett vad som stadgas i andra
lagar eller i ingångna kollektivavtal på arbetsmarknaden.

Yrkandet i motion 153 av Johan Olsson (c) och Sven Andersson (fp) tar
sikte på att anställningsskyddslagen skall ta över vad som bestämts genom
kollektivavtal i de delar den nya lagen innebär förändringar av stor materiell
eller principiell betydelse. Detta gäller enligt motionärerna reglerna i 5
och 6 §§ om bl. a. provanställning och anställning vid arbetstoppar liksom
reglerna om förhandlingar m. m. i 28 och 32 §§. Motionärerna föreslår en
bestämmelse enligt vilken kollektivavtal som ingåtts före lagens ikraftträdande
och som gäller de angivna paragraferna skall vara utan verkan i den
delen såvida inte särskilt angivits att avvikelsen gäller i förhållande till den
nya lagen.

Utskottet vill först konstatera att lagens tvingande bestämmelser givetvis
blir gällande fr. o. m. lagens ikraftträdande. Detta förhållande är inte
heller ifrågasatt. Däremot är situationen mer komplicerad när det gäller
lagens dispositiva föreskrifter. Ett enkelt fall utgör en arbetsplats där det
inte finns något kollektivavtal eller där avtal visserligen gäller, men detta
inte innehåller avvikelser trän den nuvarande lagen. På en sådan arbetsplats
kommer lagens regler om t. ex. provanställning eller anställning för
arbetstoppar att omedelbart bli giltiga.

Komplikationerna inträder när man kommer över på de delar av arbetsmarknaden
som täcks av kollektivavtal med avvikelser från eller tillägg till
den nuvarande anställningsskyddslagen. Dessa avtal utgör normalt en del
av avtalen om allmänna anställningsvillkor. Som påpekas i moderata samlingspartiets
motion löper dessa avtal ut först vid årsskiftet 1982-1983.

På s. lili proposition 71 framhålls att det inte är möjligt att ge ett och
samma svar för alla situationer i vad mån avtalsföreskrifter om anställningsskydd
förfaller eller består när de nya dispositiva lagreglerna träder i
kraft. Dessa föreskrifter visar nämligen upp en sinsemellan helt olika
reglering av anställningsskyddsfrågorna. Hur det rättsligt förhåller sig med
giltigheten av de löpande kollektivavtalen i olika hänseenden är, anför
arbetsmarknadsministern vidare, en tolkningsfråga som får avgöras från
fall till fall enligt de principer som gäller för domstolarnas avtalstolkning.
Utskottet delar denna uppfattning och ansluter sig även i övrigt till vad
arbetsmarknadsministern anfört i denna fråga.

Med hänsyn till vad som sagts i moderata samlingspartiets motion om att
lagförslaget i denna del leder till att man inte kommer att nå de sysselsättningseffekter
som åsyftats vill utskottet tillägga följande.

AU 1981/82:11

Mycket av den kritik som riktats mot den nuvarande lagen har gått ut på
att särskilt de mindre företagen har känt sig utestängda från möjligheterna
att anställa extrapersonal för arbetstoppar eller att låta en anställning
inledas med en prövotid. Det har t.o.m. hävdats att dessa företag skulle
verksamt bidra till en ökad sysselsättning om de fick rätt att använda dessa
anställningsformer. Dessa möjligheter öppnas nu genom lagförslaget. Därmed
har den kritik som tidigare framförts mot anställningsskyddslagen på
en avgörande punkt blivit tillgodosedd.

Det anförda innebär att utskottet ställer sig bakom de övergångsbestämmelser
som har föreslagits i propositionen liksom vad där anförts i anslutning
till dessa. Samtidigt avstyrks de i motionerna 1981/82:153 och 1981/
82:158 föreslagna tilläggen till dessa bestämmelser.

Återstående delar av lagförslagen i proposition 71

Som inledningsvis anmärkts har utskottet framför allt uppehållit sig vid
de frågor kring den nya anställningsskyddslagen som aktualiserats motionsvägen.
Till följd härav har utskottet i den tidigare framställningen inte
haft anledning att närmare gå in på vissa av de mer betydelsefulla förändringar
som nämns i avsnittet Huvudpunkterna i den föreslagna nya anställningsskyddslagen.
Inte heller har berörts olika förslag till smärre jämkningar
i förhållande till gällande rätt som lagförslaget innebär av bl. a. lagteknisk
natur. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot lagförslaget i
dessa delar.

Vad nu och tidigare anförts i betänkandet innebär sammanfattningsvis
att utskottet tillstyrker det av regeringen framlagda förslaget till ny anställningsskyddslag
i dess helhet, med de smärre ändringar som följer av vad
utskottet förordat beträffande 2 och 25 §§.

Proposition 71 innehåller också förslag till ändringar i en rad andra lagar,
däribland den s. k. främjandelagen och lagen om förbud mot uppsägning
eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring
m.m. Väsentligen är det fråga om ändringar till följd av den nya anställningsskyddslagen.
Utskottet biträder dessa lagförslag.

Anställningsskyddet i statliga tjänster

1 anslutning till den i proposition 71 föreslagna nya anställningsskyddslagen
föreslår regeringen i proposition 90 en del följdändringar i lagen om
offentlig anställning. Dessutom föreslås några formella ändringar, bl. a. att
uttrycket ”allmänna inrättningar” slopas i vissa lagar med anledning av
vad som anförts från riksdagens sida (KU 1981/82: 7, rskr 4).

Som en konsekvens av det socialdemokratiska yrkandet om avslag på
regeringens förslag till ny anställningsskyddslag yrkar Anna-Greta Leijon
m. fl. (s) i motion 1981/82:645 att proposition 90 skall avslås.

AU 1981/82:11

Vpk yrkar för sin del i motion 1981/82:1084 att proposition 90 skall
avslås i vad den gäller införande av provanställning.

Utskottet har i den föregående framställningen biträtt regeringens förslag
att den nuvarande anställningsskyddslagen från den 1 april i år ersätts
av en ny motsvarande lag. De följdändringar m.m. i lagen om offentlig
anställning och andra lagar som förordas av regeringen lämnar utskottet
utan erinran. Utskottet tillstyrker alltså förslagen i proposition 90 och
avstyrker samtidigt motionerna 1981/82:645 och 1981/82:1084.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på proposition 1981182:71 om ny anställningsskyddslag,
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:159 och 1981/82:160,

2. beträffande ökad möjlighet till lärlingsutbildning och provanställning att

riksdagen avslår motionerna 1980/81:337 och 1981/82:372,

3. beträffande förslag om generell rätt till provanställning
att riksdagen avslår motion 1980/81:829,

4. beträffande full lön vid permittering från första dagen
att riksdagen avslår motion 1980/81: 330,

5. beträffande undantag av vissa arbetstagare från anställningsskyddslagen att

riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:152, 1981/
82:158 yrkandena 2 a och 3 samt 1981/82:1526 antar 1 § i det
genom proposition 1981/82:71 framlagda förslaget till lag om
anställningsskydd,

6. beträffande avvikelse från lagen genom kollektivavtal

att riksdagen med förklaring att 2 § i det genom proposition 1981/
82: 71 framlagda förslaget till lag om anställningsskydd bör ändras
antar lagrummet i följande som Utskottets förslag betecknade
lydelse:

Propositionens förslag Utskottets förslag

2 §

Finns det i annan lag eller i förordning som har meddelats med stöd av
lag särskilda föreskrifter som avviker från denna lag, gäller de föreskrifterna.

Avtal är ogiltiga i den mån de Avtal är ogiltiga i den mån de

upphäver eller inskränker arbetsta- upphäver eller inskränker arbetstagarnas
rättigheter enligt denna lag. garnas rättigheter enligt denna lag.

Genom kollektivavtal som har slu- Genom kollektivavtal som har slu -

AU 1981/82:11

Propositionens förslag

tits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation
får dock göras
avvikelser från 5, 6, 11, 15, 21,
22, 24 -28, 32, 33 , 40 och 41 §§.
Den närmare beräkningen av förmåner
som avses i 12 § samt avvikelser
från bestämmelserna i 30 och
31 §§ om den lokala arbetstagarorganisationens
rättigheter får också
bestämmas på det sättet.

Utskottets förslag

tits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation
får dock göras
avvikelser från 5, 6, 11, 15, 21,
22, 24-28, 32, 33, 40 och 41 §§.
Den närmare beräkningen av förmåner
som avses i 12 § samt avvikelser
från bestämmelserna i 30 §,
såvitt gäller besked enligt 15 §, liksom
från bestämmelserna i 30 och
31 §§, såvitt gäller den lokala arbetstagarorganisationens
rättigheter,
får också bestämmas på det sättet.

En arbetsgivare som är bunden av ett sådant kollektivavtal får tillämpa
avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avtalsslutande
arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet.

7. beträffande anställning på grund av tillfällig arbetsanhopning
att riksdagen med avslag på motion 1981/82:158 yrkande 2 b
antar 5 § i det genom proposition 1981/82:71 framlagda förslaget
till lag om anställningsskydd,

8. beträffande översyn av begreppet saklig grund

att riksdagen avslår motion 1981/82:158 yrkande 4,

9. beträffande översyn av anställningsskyddslagens tillämpning i
fråga om arbetstagare som motverkar huvudmannens ideella
syften

att riksdagen avslår motion 1981/82:1522,

10. beträffande turordningsreglerna

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:158 yrkande 2 c
och 1981/82:1077 antar 22 § i det genom proposition 1981/82:71
framlagda förslaget till anställningsskyddslag,

11. beträffande utvärdering av turordningsreglerna
att riksdagen avslår motion 1980/81:2110,

12. beträffande företrädesrätt till återanställning för säsonganställda att

riksdagen med förklaring att 25 § i det genom proposition
1981/82:71 framlagda förslaget till lag om anställningsskydd bör
ändras antar lagrummet i följande som Utskottets förslag betecknade
lydelse:

Propositionens förslag Utskottets förslag

25 §

Arbetstagare som har sagts upp Arbetstagare som har sagts upp
på grund av arbetsbrist har före- på grund av arbetsbrist har företrädesrätt
till återanställning i den trädesrätt till återanställning i den

verksamhet där de tidigare har varit verksamhet där de tidigare har varit

Kartong: S. 24, hemställan mom. 16 Tillkommer: med den

6 §.

AU 1981/82:11

Propositionens förslag

sysselsatta. Detsamma gäller arbetstagare
som har anställts för begränsad
tid enligt 5 § och som på
grund av arbetsbrist inte har fått
fortsatt anställning. En förutsättning
för företrädesrätt är dock att
arbetstagaren har varit anställd hos
arbetsgivaren sammanlagt mer än
tolv eller, vid säsonganställning,
sex månader under de senaste två
åren och att arbetstagaren har tillräckliga
kvalifikationer för den nya
anställningen.

Utskottets förslag

sysselsatta. Detsamma gäller arbetstagare
som har anställts för begränsad
tid enligt 5 § och som på
grund av arbetsbrist inte har fått
fortsatt anställning. En förutsättning
för företrädesrätt är dock att
arbetstagaren har varit anställd hos
arbetsgivaren sammanlagt mer än
tolv eller, när det gäller företrädesrätt
till ny säsonganställning för en
tidigare säsonganställd arbetstagare,
sex månader under de senaste
två åren och att arbetstagaren har
tillräckliga kvalifikationer för den
nya anställningen.

Företrädesrätten gäller från den tidpunkt då uppsägning skedde eller
besked lämnades eller skulle ha lämnats enligt 15 § första stycket och
därefter till dess ett år har förflutit från den dag då anställningen upphörde.
Vid säsonganställning gäller företrädesrätten i stället från tidpunkten då
besked lämnades eller skulle ha lämnats enligt 15 § andra stycket och
därefter till dess ett år har förflutit från den nya säsongens böljan. Har
under de nu nämnda tidsperioderna företaget eller den del av företaget där
verksamheten bedrivs övergått till en ny arbetsgivare, gäller företrädesrätten
mot den nye arbetsgivaren.

Om arbetsgivaren har flera driftsenheter eller om det i arbetsgivarens
verksamhet finns olika kollektivavtalsområden, gäller företrädesrätten anställning
inom den enhet och det avtalsområde där arbetstagaren var
sysselsatt när den tidigare anställningen upphörde. Finns det i ett sådant
fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en arbetstagarorganisations
avtalsområde företrädesrätten gälla arbetsgivarens samtliga enheter
på orten, om organisationen beéar det senast vid förhandlingar enligt 32 §.

13. beträffande skyldighet att erbjuda förlängd arbetstid åt deltidsarbetande att

riksdagen avslår motion 1981/82:295,

14. beträffande tidpunkten för anställningsskyddslagens ikraftträdande
(punkt 1 övergångsbestämmelserna)

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:157 bifaller regeringens
förslag,

15. beträffande övriga övergångsbestämmelser till anställningsskyddslagen att

riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:153 och 1981/
82:158 yrkande 1 bifaller regeringens lagförslag,

16. beträffande de genom proposition 1981182:71 framlagda lagförslagen
i återstående delar

att riksdagen bifaller regeringens förslag, med den ändring i 4 §
andra stycket förslaget till lag om anställningsskydd att hänvis -

AU 1981/82:11

ningen i detta lagrum till 6 § första stycket ersätts av hänvisning
till 6 §,

17. beträffande anställningsskyddet i statliga tjänster, m.m.,

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:645 och 1981/
82:1084 bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82:90.

Stockholm den 9 februari 1982

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s), Arne Fransson
(c), Erik Johansson (s), Bernt Nilsson (s), Sten Svensson (m), Frida
Berglund (s), Pär Granstedt (c), Margit Odelsparr (c), Marianne Stålberg
(s), Eva Winther (fp), Bengt Wittbom (m), Lahja Exner (s), Sonja Rembo
(m) och Nils-Olof Grönhagen (s).

Reservationer

1. Avslag på proposition 1981/82:71 om ny anställningsskyddslag, m.m.
(mom. 1)

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund,
Marianne Stålberg, Lahja Exner och Nils-Olof Grönhagen (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 boljar ”Utskottet
konstaterar” och på s. 12 slutar ”inte behövlig” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar socialdemokraternas liksom vpk:s uppfattning att regeringens
förslag om en ny anställningsskyddslag skall avslås och gör det av
två skäl.

Tvärtemot vad som anförs i propositionen kan utskottet inte finna att det
behövs några regler i anställningsskyddslagen om provanställning och
anställning vid arbetstoppar. Regeringsförslaget innebär i stället att man
slår sönder det samspel som i dag råder mellan lag och avtal i fråga om
dessa anställningsformer. Förslaget kan inte uppfattas annat än som ett
misstroende mot de fackliga organisationerna. Arbetsmarknadsministern
har i propositionen särskilt framhållit att en lagreglering erfordras för att
dessa anställningsformer skall kunna utnyttjas av företag som inte omfattas
av kollektivavtal. Därmed skulle man i realiteten offra anställningsskyddet
för stora grupper av löntagare på den grunden att det finns arbetsgivare
som inte vill godta att arbetsförhållandena skall vara kollektivavtalsreglerade.
Detta kan inte accepteras. Det är en allmänt omfattad mening
att alla är betjänta av starka organisationer, både på arbetsgivar- och
arbetstagarsidan. Regeringsförslaget skulle medföra att denna ordning undergrävs.

AU 1981/82:11

Det andra skälet för avslag är att propositionen helt saknar förslag i den
fundamentala frågan om permitteringsrätten. Denna rätt bygger på föråldrade
värderingar. Som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen
är det orättfärdigt att vissa arbetstagare skall tjänstgöra som konjunkturregulator
och genom ekonomiska uppoffringar säkerställa näringslivets konkurrenskraft.
Den ekonomiska bördan bör i stället fördelas solidariskt
mellan arbetsgivarna.

En reformering av permitteringsinstitutet har hittills fått anstå i avvaktan
på att anställningsskyddskommittén i enlighet med sina direktiv utarbetade
förslag i ämnet. Att kommittén inte hann utarbeta något förslag gör det så
mycket angelägnare att regeringen snarast tar itu med problemet och
presenterar en lösning, så att nya regler om permitteringar kan införas i
anställningsskyddslagen. I samband med denna reformering av permitteringsinstitutet
kan det bli tillfälle att på nytt aktualisera överarbetningen av
denna lag i de delar som inte ovan berörts.

Vpk har i sin partimotion till avslagsyrkandet knutit riktlinjer för en ny
anställningsskyddslag. 1 dessa ingår den nyss behandlade frågan om permittering.
De andra uppslagen har tidigare prövats av riksdagen utan att
vinna bifall, och det blir f. ö. anledning att återkomma till dem i senare
sammanhang.

Avslutningsvis tas upp tre motioner om utökad möjlighet till provanställning,
nämligen 1980/81:337 och 1981/82:372 båda av Tage Adolfsson (m)
samt 1980/81:829 av Sten Svensson m.fl. (m, c, fp). Dessa motioner
avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

I. beträffande avslag på proposition 1981182:71 om ny anställningsskyddslag,
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:159 samt med anledning
av motion 1981/82:160
dels avslår proposition 1981/82:71,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om en reformering av permitteringsinstitutet.

2. Undantag av vissa arbetstagare från anställningsskyddslagen, m.m.
(mom. 5-7, 10, 12, 14-17)

under förutsättning av bifall till reservation 1

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund,
Marianne Stålberg, Lahja Exner och Nils-Olof Grönhagen (alla s) anser
med hänvisning till vad som anförts i reservation 1 att utskottet — i stället
för vad som hemställts i mom. 5-7, 10, 12, 14—17 - bort hemställa

a) att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:645 och 1981/
82:1084 avslår proposition 1981/82:90,

AU 1981/82:11

b) att riksdagen avslår de med anknytning till proposition 1981/
82:71 väckta motionerna 1981/82: 152, 1981/82: 153, 1981/82: 157,
1981/82:158 yrkandena 1, 2 och 3, 1981/82:1077 och 1981/
82;1526.

3. Undantag av vissa arbetstagare från anställningsskyddslagen (mom. 5)

Sten Svensson, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”Den genom”
och slutar ”lagens tillämpning” bort ha följande lydelse:

Gymnasieelever som får sin utbildning helt eller delvis förlagd till arbetsplatser
utanför skolan skall som regel inte anses vara anställda av det
företag där de placeras. Detta fastslogs i riktlinjer som angavs i den av
riksdagen godkända propositionen 1979/80: 145 bilaga 2 (utbildningsdepartementet).

Emellertid har arbetsdomstolen i några fall avgjort att elever i företagsförlagd
utbildning är att betrakta som arbetstagare. Bl. a. har i domen
1976: 106 en elev i inbyggd gymnasieutbildning ansetts som arbetstagare i
anställningsskyddslagens mening. Det finns därför skäl att i detta lagstiftningsärende
klarare än tidigare fastslå statsmakternas intentioner, dvs. att
företagen normalt inte ikläder sig arbetsgivaransvar när de tar emot elever
från grundskolan eller gymnasieskolan för utbildning eller yrkesintroduktion
under skolmyndigheternas huvudmannaskap. Detta kan lämpligen ske
genom att 1 § förses med ett tillägg på sätt föreslås i motion 1981/82: 158.
Därmed tillgodoses det motsvarande yrkandet i motion 1981/82: 152.

Principen att elever inte skall betraktas som arbetstagare har betydelse
även utanför anställningsskyddets område. Sådana arbetsrättsliga komplikationer
av annat slag kan inte beaktas i detta sammanhang. En generell
lösning av frågan om skolelevers arbetsrättsliga ställning bör dock eftersträvas,
och utskottet föreslår med anslutning till förslaget härom i motion
1981/82: 158 att riksdagen begär att regeringen skall företa en översyn med
det syftet.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande undantag av vissa arbetstagare från anställningsskyddslagen A.

med bifall till motion 1981/82: 158 yrkande 2 a samt med
anledning av motion 1981/82:152 antar 1 § i det genom proposition
1981/82:71 framlagda förslaget till lag om anställningsskydd
i följande som Reservanternas förslag betecknade lydelse:

AU 1981/82:11

Regeringens förslag Reservanternas förslag

1 §

Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst.

Från lagens tillämpning undantas
dock

1. arbetstagare som med hänsyn
till arbetsuppgifter och anställningsvillkor
får anses ha företagsledande
eller därmed jämförlig ställning,

2. arbetstagare som tillhör arbetsgivarens
familj,

3. arbetstagare som är anställda
för arbete i arbetsgivarens hushåll,

4. arbetstagare som har anvisats
beredskapsarbete eller skyddat arbete.

Från lagens tillämpning undantas
dock

1. arbetstagare som med hänsyn
till arbetsuppgifter och anställningsvillkor
får anses ha företagsledande
eller därmed jämförlig ställning,

2. arbetstagare som tillhör arbetsgivarens
familj,

3. arbetstagare som är anställda
för arbete i arbetsgivarens hushåll,

4. arbetstagare som har anvisats
beredskapsarbete eller skyddat arbete.

5. den som i samråd med skolmyndigheterna
anvisats arbete som
ett led i utbildning eller introduktion
i arbetslivet.

B. med bifall till motion 1981/82:158 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en översyn av
skolelevers arbetsrättsliga ställning.

4. Anställning på grund av tillfällig arbetsanhopning (mom. 7)

Sten Svensson, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Den konstruktion”
och slutar ”härtill motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Regeringsförslaget tillåter att en arbetstagare anställs på grund av tillfällig
arbetsanhopning upp till sex månader inom en tidsram av två år. Den
senare begränsningsregeln torde ha det vällovliga syftet att förebygga
missbruk av den nya anställningsformen. Regeln kommer emellertid att
verka alltför generellt och måste bli svår att hantera. Som föreslås i motion
1981/82:158 bör den därför utgå.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande anställning på grund av tillfällig arbetsanhopning
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:158 yrkande 2 b antar
5 § i det genom proposition 1981/82:71 framlagda förslaget till lag
om anställningsskydd i följande som Reservanternas förslag betecknade
lydelse:

AU 1981/82:11

Regeringens förslag

5 §

Avtal om tidsbegränsad anställning
får träffas i följande fall:

1. Avtal för viss tid, viss säsong
eller visst arbete, om det föranleds
av arbetets särskilda beskaffenhet.

2. Avtal för viss tid som avser
vikariat, praktikarbete eller feriearbete.

3. Avtal för viss tid, dock sammanlagt
högst sex månader under
två år, om det föranleds av tillfällig
arbetsanhopning.

4. Avtal som gäller för tiden till
dess arbetstagaren skall börja värnpliktstjänstgöring
eller annan därmed
jämförlig tjänstgöring, som
skall pågå mer än tre månader.

5. Avtal för viss tid som avser
anställning efter pensionering, om
arbetstagaren har uppnått den ålder
som medför skyldighet att avgå från
anställningen med ålderspension eller,
om någon sådan avgångsskyldighet
inte finns, när arbetstagaren
har fyllt 65 år.

Reservanternas förslag

Avtal om tidsbegränsad anställning
får träffas i följande fall:

1. Avtal för viss tid, viss säsong
eller visst arbete, om det föranleds
av arbetets särskilda beskaffenhet.

2. Avtal för viss tid som avser
vikariat, praktikarbete eller feriearbete.

3. Avtal för viss tid, dock högst
sex månader, om det föranleds, av
tillfällig arbetsanhopning.

4. Avtal som gäller för tiden till
dess arbetstagaren skall börja värnpliktstjänstgöring
eller annan därmed
jämförlig tjänstgöring, som
skall pågå mer än tre månader.

5. Översyn av begreppet saklig grund (mom. 8)

Sten Svensson, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar ”1 propositionen”
och slutar ”aktuella delen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion 1981/82:158 att en översyn bör
göras av begreppet saklig grund för uppsägningar. Till grund för denna
översyn bör ligga en mer nyanserad avvägning av arbetsgivar- och arbetstagarintressena
än som skedde i 1973 års proposition om den nuvarande
anställningsskyddslagen. Detta översynsarbete bör inledas omgående.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande översyn av begreppet saklig grund

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:158 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1981/82:11

6. Turordningsreglerna (mom. 10)

Sten Svensson, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar "Mot förslaget”
och på s. 18 slutar ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Vid driftsinskränkningar är det angeläget för både företaget och dess
anställda att den arbetsstyrka som skall bli kvar får en sammansättning
som gör fortsatt verksamhet möjlig. Inte sällan är det vitalt att någon eller
några befattningshavare stannar inom företaget. På arbetsplatser där kollektivavtal
råder kan överenskommelse träffas om avvikelser från de i
lagen fastställda turordningsreglerna. Som framhålls i motionerna 1981/
82: 158 och 1981/82:1077 befinner sig de berörda arbetstagarorganisationerna
i detta läge i en pressad situation, och lagen bör därför ge möjligheter
till en smidig lösning med hänsyn till vad som krävs i det enskilda fallet.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande turordningsreglerna

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:158 yrkande 2 c samt
med anledning av motion 1981/82:1077 antar 22 § i det genom
proposition 1981/82:71 framlagda förslaget till anställningsskyddslag
i följande såsom Reservanternas förslag betecknade
lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

22 §

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist och vid permittering skall arbetsgivaren
iaktta följande turordningsregler.

Arbetstagarnas plats i turordningen bestäms med utgångspunkt i varje
arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare
med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare
anställningstid. Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde. Kan
en arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren,
gäller som förutsättning för företräde enligt turordningen att
arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet.

Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastställs turordningen för varje
enhet för sig. Om arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av kollektivavtal,
fastställs en särskild turordning för varje avtalsområde. Finns det i ett
sådant fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en arbetstagarorganisations
avtalsområde fastställas en gemensam turordning för samtliga
enheter på orten, om organisationen begär det senast vid förhandlingar
enligt 29 §.

Vid en permittering som är av enstaka och kortvarig natur och som inte
har kunnat förutses får arbetsgivaren, utan hinder av reglerna i andra och
tredje styckena, permittera de arbetstagare som närmast berörs av driftsavbrottet.

AU 1981/82:11

Regeringens förslag Reservanternas förslag

Inom driftsenheten och avtalsområdet
får vidare fastställas särskild
turordning för de arbetstagare
som har i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter.

Om det finns särskilda skäl att
tillgodose behovet av att viss arbetstagare
med särskilt yrkeskunnande
eller särskild lämplighet får
stanna kvar i arbetet får arbetsgivaren
vid bestämmande av turordningen
lämna företräde åt sådan
arbetstagare.

7. Övriga övergångsbestämmelser till anställningsskyddslagen (mom. 15)

Sten Svensson, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”Utskottet
vill” och på s. 21 slutar ”dessa bestämmelser” bort ha följande lydelse:

De två viktigaste nyheterna i regeringens förslag är att regler införs i lag
om provanställningar och anställningar för tillfälliga arbetsanhopningar.
Detta innebär en länge önskad förändring i lagstiftningen, och allt talar för
att nya arbetstillfällen härigenom kommer att skapas till gagn för alla -särskilt för ungdomar och andra utsatta grupper på arbetsmarknaden. Det
är därför, inte minst med tanke på det rådande sysselsättningsläget, angeläget
att de nya reglerna får ett så snabbt genomslag på arbetsmarknaden
som möjligt.

Som lagförslaget är konstruerat kommer de nya reglerna att genast bli
tillämpliga på de företag som står utanför kollektivavtalsförhållanden, dvs.
främst vid de mindre företagen. Detta är en gynnsam effekt eftersom dessa
företag hittills har varit helt utestängda från möjligheterna att anställa
arbetstagare på prov eller för arbetstoppar. Annorlunda är situationen vid
företag som omfattas av kollektivavtal med föreskrifter om de aktuella
anställningsformerna. Dessa avtal täcker den avgjort stora delen av den
privata arbetsmarknaden. Särskilt betydelsefullt är att häri inryms de
större företagen och att det är dessa företag som i dagens läge kan tänkas
svara för nyanställningar av betydelse för sysselsättningen.

De löpande kollektivavtalen erbjuder i många fall sämre eller t.o.m.
mycket sämre möjligheter till provanställning och anställning för arbetstoppar.
Avtalen kan sägas avspegla den restriktiva hållning till dessa
anställningsformer som präglar den nuvarande lagstiftningen. Situationen
blir nu den omvända. Den nya lagen ger normalregler för vad som skall
gälla vid provanställning och anställning för arbetstoppar. Meningen är att
det är från dessa normalregler som avvikelser skall kunna göras genom

AU 1981/82:11

kollektivavtal. Problemet är nu att vid lagens ikraftträdande kommer relationen
mellan den nya lagens regler och föreskrifterna i de löpande kollektivavtalen
att vara oklar. Arbetsmarknadsministern för i propositionen ett
resonemang som mynnar ut i att det problemet i sista hand får bli en fråga
för domstolarna att avgöra med hjälp av sedvanliga regler för avtalstolkning.
Men detta skapar ett milt talat diffust rättsläge som inte kan godtas
från lagstiftarens sida.

Härtill kommer en viktig omständighet av annat slag. Som redan nämnts
innebär de två viktigaste nyheterna i lagen, de om provanställning och
anställning vid arbetstoppar, en fullständig omkastning av rättsläget i förhållande
till vad som nu gäller för dessa anställningsformer. Situationen
blir därmed analog med vad som inträffade vid införandet av medbestämmandelagen.
Och i denna meddelades en uttrycklig bestämmelse om att
den skulle ta över då gällande kollektivavtal och träda i kraft samtidigt på
hela arbetsmarknaden.

På nu anförda skäl bör den nya anställningsskyddslagens övergångsbestämmelser
tillföras en regel om att lagen sätter ur kraft föreskrifterna om
anställningsskydd i de kollektivavtal som gäller då lagen skall börja tillämpas.
1 enlighet med tidigare tillämpad praxis bör dock sådana föreskrifter i
kollektivavtal få fortsätta att tillämpas om de uttryckligen överenskommits
som avvikelser från bestämmelser i den nya lagen.

Ställningstagandet innebär att motion 1981/82: 158 i denna del bör bifallas
och att yrkandet i motion 1981/82:153 blir tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande övriga övergångsbestämmelser till anställningsskyddslagen att

riksdagen med bifall till motion 1981/82:158 yrkande 1 samt
med anledning av motion 1981/82:153 antar regeringens lagförslag
med nedan under Reservanternas förslag angivna tillägg:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

2. Den nya lagens bestämmelser om arbetstagare som får anses ha
företagsledande eller därmed jämförlig ställning och om tidsbegränsad
anställning gäller endast anställningsavtal som har ingåtts efter lagens
ikraftträdande. Beträffande tidigare ingångna sådana anställningsavtal tilllämpas
även efter ikraftträdandet den äldre lagens bestämmelser.

3. När den nya lagens bestämmelser om beräkning av anställningstid
skall tillämpas, gäller de även anställningstid före ikraftträdandet.

4. Har före den nya lagens ikraftträdande lämnats underrättelse eller
varsel enligt den äldre lagen, tillämpas även efter ikraftträdandet den
lagens bestämmelser i fråga om den åtgärd som underrättelsen eller varslet
avser. Den nya lagens bestämmelser om företrädesrätt till återanställning
från den tidpunkt då besked har lämnats enligt 15 §, gäller endast om
beskedet har eller skulle ha lämnats efter ikraftträdandet.

5. Bestämmelserna i 33 § första stycket i den nya lagen tillämpas på
arbetstagare som fyller 65 år den 1 maj 1982 eller senare. För arbetstagare
som är äldre, tillämpas motsvarande bestämmelser i den äldre lagen.

AU 1981/82:11

Regeringens förslag Reservanternas förslag

6. Den nya lagens bestämmelser om skadestånd och preskription tillämpas
endast om den omständighet, vartill yrkandet hänför sig, har inträffat
efter ikraftträdandet. I annat fall tillämpas den äldre lagens motsvarande
bestämmelser.

7. Den äldre lagens bestämmelser om rättegångskostnad tillämpas även
efter den nya lagens ikraftträdande, om talan har väckts före ikraftträdandet.

8. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift
som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya
bestämmelsen.

9. Kollektivavtal, som har ingal
ts före lagens ikraftträdande, är
utan verkan i den mån avtalet innefattar
avvikelse från lagen. Har avtalet
tillkommit för att utgöra avvikelse
från regler, som avses i 2 §
andra stycket, gäller dock avtalet i
den delen.

Särskilda yttranden

1. Avslag på proposition 1981/82:71 om ny anställningsskyddslag, m.m.

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund,
Marianne Stålberg, Lahja Exner och Nils-Olof Grönhagen (alla s) anför:

Vi har vid utskottsbehandlingen yrkat att regeringens förslag till en ny
anställningsskyddslag skall avstyrkas i alla delar. Överröstade i denna
huvudfråga har vi i konsekvens med vår inställning inte funnit anledning
att ta ställning till hur den nya lagen bör utformas i olika avseenden och vi
har därför lagt ned våra röster vid de omröstningar som har förekommit vid
den fortsatta behandlingen av förslaget till ny anställningsskyddslag.

2. Undantag av vissa arbetstagare från anställningsskyddslagen

Sten Svensson, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anför:

Motionerna 1981/82:1522 av Arne Lindberg (c) och 1981/82:1526 av
Joakim Ollén (m) utgår från olika utgångspunkter att man vid tillämpningen
av lagen om anställningsskydd måste kunna ta hänsyn till de krav som
följer med innehavet av vissa anställningar antingen på grund av
tjänsteställningen eller på grund av verksamhetens art. Vi har i sak inte
något att invända mot vad utskottet anfört med anledning av dessa motioner
men vill samtidigt hänvisa till att vi — som framgår av reservation 5 -föreslagit en översyn av begreppet saklig grund för uppsägning. Vi anser
att den frågan behöver tas upp till en allsidig belysning och finnér det
3 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 11

AU 1981/82:11

naturligt att man i det sammanhanget även kommer in på problem av det
slag som behandlats i de båda motionerna. När resultatet av översynen
föreligger blir det aktuellt att ta ställning till det behov av de i motionerna
begärda förändringarna som då kan visa sig föreligga.

AU 1981/82:11

De i proposition 1981/82:71 framlagda lagförslagen Bilaga 1

1 Förslag till

Lag om anställningsskydd

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst.

Från lagens tillämpning undantas dock

1. arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor
får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning,

2. arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj,

3. arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll,

4. arbetstagare som har anvisats beredskapsarbete eller skyddat arbete.

2 § Finns det i annan lag eller i förordning som har meddelats med stöd
av lag särskilda föreskrifter som avviker från denna lag, gäller de föreskrifterna.

Avtal är ogiltiga i den mån de upphäver eller inskränker arbetstagarnas
rättigheter enligt denna lag. Genom kollektivavtal som har slutits eller
godkänts av en central arbetstagarorganisation får dock göras avvikelser
från 5, 6, 11, 15, 21, 22, 24-28, 32, 33, 40 och 41 §§. Den närmare beräkningen
av förmåner som avses i 12 § samt avvikelser från bestämmelserna i
30 och 31 §§ om den lokala arbetstagarorganisationens rättigheter får också
bestämmas på det sättet.

3 § Vid tillämpning av 11, 15, 22, 25, 26 och 39 §§ gäller följande särskilda
bestämmelser om beräkning av anställningstid:

1. En arbetstagare, som byter anställning genom att övergå från en
arbetsgivare till en annan, får i den senare anställningen tillgodoräkna sig
också tiden i den förra, om arbetsgivarna vid tidpunkten för övergången
tillhör samma koncern.

2. En arbetstagare, som byter anställning i samband med att ett företag
eller en del av ett företag övergår från en arbetsgivare till en annan, får
tillgodoräkna sig tiden hos den förre arbetsgivaren när anställningstid skall
beräknas hos den senare.

3. Om det sker flera sådana byten av anställning som avses i 1-2, får
arbetstagaren räkna samman anställningstiderna hos alla arbetsgivarna.

Vid tillämpning av 22, 26 och 39 §§ får arbetstagaren tillgodoräkna sig en
extra anställningsmånad för varje anställningsmånad som arbetstagaren
har påböijat efter fyllda 45 år. Sammanlagt får arbetstagaren dock tillgodoräkna
sig högst 60 sådana extra anställningsmånader.

Arbetstagare som har fått återanställning enligt 25 § skall anses ha
uppnått den anställningstid som fordras för rätt till uppsägningstid enligt
11 § andra stycket, besked enligt 15 § och företrädesrätt enligt 25 §.

Anställningsavtalet

4 § Anställningsavtal gäller tills vidare. Avtal om tidsbegränsad anställning
får dock träffas i de fall som anges i 5 och 6 §§. Träffas i annat fall ett

AU 1981/82:11

sådant avtal, kan arbetstagaren på det sätt som anges i 36 § få domstols
förklaring att avtalet skall gälla tills vidare.

Anställningsavtal som gäller tills vidare kan sägas upp av arbetsgivaren
eller arbetstagaren för att upphöra efter en viss uppsägningstid. En tidsbegränsad
anställning upphör utan föregående uppsägning vid anställningstidens
utgång eller när arbetet är slutfört, om inte annat har avtalats eller
följer av 6 § första stycket. I 33 § finns särskilda regler om avgång med
pension.

En arbetstagare får med omedelbar verkan frånträda sin anställning, om
arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren.
I de fall som avses i 18 § kan en arbetsgivare genom avskedande
avbryta anställningen med omedelbar verkan.

Att arbetsgivaren i vissa fall är skyldig att informera och överlägga med
arbetstagaren och berörd arbetstagarorganisation samt att tillämpa ett visst
förfarande i samband med att ett anställningsavtal ingås eller upphör följer
av 6, 8-10, 15, 16, 19, 20 och 28-33 §§.

5 § Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:

1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det föranleds av
arbetets särskilda beskaffenhet.

2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.

3. Avtal för viss tid, dock sammanlagt högst sex månader under två år,
om det föranleds av tillfällig arbetsanhopning.

4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja värnpliktstjänstgöring
eller annan därmed jämförlig tjänstgöring, som skall
pågå mer än tre månader.

5. Avtal för viss tid som avser anställning efter pensionering, om arbetstagaren
har uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från anställningen
med ålderspension elier, om någon sådan avgångsskyldighet inte
finns, när arbetstagaren har fyllt 65 år.

6 § Avtal får även träffas om tidsbegränsad provanställning, om prövotiden
är högst sex månader.

Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen skall fortsätta
efter det att prövotiden har löpt ut, skall besked om detta lämnas till
motparten senast vid prövotidens utgång. Sker det ej, övergår provanställningen
i en tillsvidareanställning.

Om inte annat har avtalats, får en provanställning avbrytas även före
prövotidens utgång.

Uppsägning från arbetsgivarens sida

7 § Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad.
Saklig grund föreligger ej om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren

bereder arbetstagaren annat arbete hos sig.

Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till arbetstagaren
personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren
har känt till mer än en månad innan underrättelse lämnades enligt
30 §. Har arbetsgivaren underlåtit att underrätta, räknas tiden i stället från
tidpunkten för uppsägningen.

8 § Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara skriftlig.

I uppsägningsbeskedet skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall

AU 1981/82:11

iaktta för det fall att arbetstagaren vill göra gällande att uppsägningen är
ogiltig eller yrka skadestånd med anledning av uppsägningen. I beskedet
skall vidare anges om arbetstagaren har företrädesrätt till återanställning
eller ej. Har arbetstagaren företrädesrätt och krävs det anmälan för att
företrädesrätten skall kunna göras gällande, skall det också anges.

9 § Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de
omständigheter som åberopas som grund för uppsägningen. Uppgiften
skall vara skriftlig, om arbetstagaren begär det.

10 § Uppsägningsbeskedet skall lämnas till arbetstagaren personligen.
Är det inte skäligt att kräva detta, får beskedet i stället sändas i rekommenderat
brev till arbetstagarens senast kända adress.

Uppsägning anses ske när arbetstagaren får del av uppsägningen. Om
arbetstagaren inte kan anträffas och ett uppsägningsbesked har sänts i brev
enligt första stycket, anses uppsägning ha skett tio dagar efter det att
brevet lämnades till posten för befordran. Har arbetstagaren semester,
anses uppsägning ha skett tidigast dagen efter den då semestern upphörde.

Uppsägningstid

11 § För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid
av en månad.

Om en arbetstagare vid uppsägningstillfället har varit anställd hos arbetsgivaren
de senaste sex månaderna i följd eller sammanlagt minst tolv
månader under de senaste två åren, har arbetstagaren rätt till en uppsägningstid
av

två månader vid fyllda 25 år,
tre månader vid fyllda 30 år,
fyra månader vid fyllda 35 år,
fem månader vid fyllda 40 år,
sex månader vid fyllda 45 år.

Lön och andra förmåner under uppsägningstiden

12 § En arbetstagare som har blivit uppsagd har rätt att under uppsägningstiden
behålla sin lön och andra anställningsförmåner även om arbetstagaren
inte får några arbetsuppgifter alls eller får andra arbetsuppgifter än
tidigare.

Om vissa anställningsförmåner enligt lag utgår endast för arbetad tid,
skall med sådan tid jämställas tid under vilken arbetstagaren uppbär förmåner
enligt första stycket.

13 § Om arbetsgivaren har förklarat att arbetstagaren inte behöver stå till
förfogande under uppsägningstiden eller en del därav, får arbetsgivaren
från förmåner enligt 12 § första stycket avräkna inkomster som arbetstagaren
under samma tid har förvärvat i annan anställning. Arbetsgivaren har
också rätt att avräkna inkomster som arbetstagaren under denna tid uppenbarligen
kunde ha förvärvat i annan godtagbar anställning. Utbildningsbidrag
som utgår efter beslut av arbetsmarknadsmyndighet får avräknas i
den mån bidraget avser samma tid som anställningsförmånerna och har
beviljats arbetstagaren efter uppsägningen.

AU 1981/82:11

14 § En uppsagd arbetstagare får inte förflyttas till annan ort under
uppsägningstiden, om arbetstagarens möjligheter att söka nytt arbete därigenom
skulle icke obetydligt försämras.

Under uppsägningstiden har en uppsagd arbetstagare också rätt till
skälig ledighet från anställningen med bibehållna anställningsförmåner för
att besöka arbetsförmedlingen eller på annat sätt söka arbete.

Besked om att tidsbegränsad anställning inte kommer att fortsätta

15 § En arbetstagare som är anställd för begränsad tid enligt 5 § och som
inte kommer att få fortsatt anställning när anställningen upphör, skall få
besked av arbetsgivaren om detta minst en månad före anställningstidens
utgång. En förutsättning för rätt till sådant besked är dock att arbetstagaren,
när anställningen upphör, har varit anställd hos arbetsgivaren mer än
tolv månader under de senaste två åren. Är anställningstiden så kort att
besked inte kan lämnas en månad i förväg, skall beskedet i stället lämnas
när anställningen böljar.

Om en säsonganställd arbetstagare, som när anställningen upphör har
varit anställd för viss säsong hos arbetsgivaren mer än sex månader under
de senaste två åren, inte kommer att få fortsatt säsonganställning vid den
nya säsongens böljan, skall arbetsgivaren ge arbetstagaren besked om
detta minst en månad innan den nya säsongen boljar.

16 § Besked enligt 15 § skall vara skriftligt.

I beskedet skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall iaktta för det
fall att arbetstagaren vill föra talan om att anställningsavtalet skall förklaras
gälla tills vidare eller yrka skadestånd för brott mot 4 § första stycket. I
beskedet skall vidare anges om arbetstagaren har företrädesrätt till återanställning
eller ej. Har arbetstagaren företrädesrätt och krävs det anmälan
för att företrädesrätten skall kunna göras gällande, skall det också anges.

Beskedet skall lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte skäligt
att kräva detta, får beskedet i stället sändas i rekommenderat brev till
arbetstagarens senast kända adress.

17 § En arbetstagare som har fått besked enligt 15 § första stycket har
rätt till skälig ledighet från anställningen med bibehållna anställningsförmåner
för att besöka arbetsförmedlingen eller på annat sätt söka arbete.

Avskedande

18 § Avskedande får ske, om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina
åligganden mot arbetsgivaren.

Avskedandet får inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren
har känt till mer än en månad innan underrättelse lämnades enligt 30 §.
Har arbetsgivaren underlåtit att underrätta, räknas tiden i stället från
tidpunkten för avskedandet.

19 § Avskedande skall vara skriftligt.

I beskedet om avskedande skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren
skall iaktta för det fall att arbetstagaren vill göra gällande att avskedandet
är ogiltigt eller yrka skadestånd med anledning av avskedandet.

Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter
som åberopas som grund för avskedandet. Uppgiften skall vara
skriftlig, om arbetstagaren begär det.

AU 1981/82:11

20 § Beskedet om avskedande skall lämnas till arbetstagaren personligen.
Är det inte skäligt att kräva detta, får beskedet i stället sändas i
rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress.

Avskedande anses ske när arbetstagaren får del av avskedandet. Om
arbetstagaren inte kan anträffas och ett besked om avskedande har sänts i
brev enligt första stycket, anses avskedande ha skett tio dagar efter det att
brevet lämnades till posten för befordran. Har arbetstagaren semester,
anses avskedande ha skett tidigast dagen efter den då semestern upphörde.

Lön och andra förmåner under permittering

21 § En arbetstagare som under anställningstiden har varit permitterad
mer än två veckor i följd eller sammanlagt mer än 30 dagar under samma
kalenderår har rätt till lön och andra anställningsförmåner för ytterligare
permitteringstid. Förmånerna får inte understiga vad som normalt skulle
ha utgått om arbetstagaren hade fått behålla sina arbetsuppgifter.

Har en arbetstagare varit permitterad före ett sådant byte av anställning
som avses i 3 § första stycket, skall permitteringen räknas med när det
avgörs om arbetstagaren har rätt till förmåner enligt första stycket. Om
vissa anställningsförmåner enligt lag utgår endast för arbetad tid, skall med
sådan tid jämställas tid under vilken arbetstagaren uppbär förmåner enligt
första stycket.

Rätten till lön och andra anställningsförmåner gäller ej, om permitteringen
är en följd av att arbetet är säsongbetonat eller av andra skäl inte är
sammanhängande till sin natur.

Turordning vid uppsägning och permittering

22 § Vid uppsägning på grund av arbetsbrist och vid permittering skall
arbetsgivaren iaktta följande turordningsregler.

Arbetstagarnas plats i turordningen bestäms med utgångspunkt i vaije
arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare
med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare
anställningstid. Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde. Kan
en arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren.
gäller som förutsättning för företräde enligt turordningen att
arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet.

Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastställs turordningen för vaije
enhet för sig. Om arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av kollektivavtal,
fastställs en särskild turordning för varje avtalsområde. Finns det i ett
sådant fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en arbetstagarorganisations
avtalsområde fastställas en gemensam turordning för samtliga
enheter på orten, om organisationen begär det senast vid förhandlingar
enligt 29 §.

23 § Arbetstagare som har nedsatt arbetsförmåga och som på grund
därav har beretts särskild sysselsättning hos arbetsgivaren skall, om det
kan ske utan allvarliga olägenheter, få företräde till fortsatt arbete oberoende
av turordningen.

AU 1981/82:11

24 § Arbetstagare sorn har permitterats har företrädesrätt till arbete i den
verksamhet där de tidigare har varit sysselsatta. Vid återintagning efter
permittering tillämpas turordningsreglerna i 22 och 23 §§.

Har företaget eller den del av företaget där verksamheten bedrivs övergått
till en ny arbetsgivare under permitteringstiden, gäller företrädesrätten
mot den nye arbetsgivaren.

Företrädesrätt till återanställning

25 § Arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist har företrädesrätt
till återanställning i den verksamhet där de tidigare har varit sysselsatta.
Detsamma gäller arbetstagare som har anställts för begränsad tid
enligt 5 § och som på grund av arbetsbrist inte har fått fortsatt anställning.
En förutsättning för företrädesrätt är dock att arbetstagaren har varit
anställd hos arbetsgivaren sammanlagt mer än tolv eller, vid säsonganställning,
sex månader under de senaste två åren och att arbetstagaren har
tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen.

Företrädesrätten gäller från den tidpunkt då uppsägning skedde eller
besked lämnades eller skulle ha lämnats enligt 15 § första stycket och
därefter till dess ett år har förflutit från den dag då anställningen upphörde.
Vid säsonganställning gäller företrädesrätten i stället från tidpunkten då
besked lämnades eller skulle ha lämnats enligt 15 § andra stycket och
därefter till dess ett år har förflutit från den nya säsongens början. Har
under de nu nämnda tidsperioderna företaget eller den del av företaget där
verksamheten bedrivs övergått till en ny arbetsgivare, gäller företrädesrätten
mot den nye arbetsgivaren.

26 § Om flera arbetstagare har företrädesrätt till återanställning, bestäms
turordningen dem emellan med utgångspunkt i vaije arbetstagares sammanlagda
anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med längre anställningstid
har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid.
Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde.

27 § Har besked om företrädesrätt till återanställning lämnats enligt 8 §
andra stycket eller 16 § andra stycket, kan företrädesrätt inte göras gällande
innan arbetstagaren har anmält anspråk på företrädesrätt hos arbetsgivaren.

En arbetstagare som antar ett erbjudande om återanställning behöver
inte tillträda den nya anställningen förrän efter skälig övergångstid.

Om arbetstagaren avvisar ett erbjudande om återanställning som skäligen
borde ha godtagits, har arbetstagaren förlorat sin företrädesrätt.

Förhandlingar m.m.

28 § En arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal och som träffar
avtal om tidsbegränsad anställning för arbete som avses med kollektivavta -

AU 1981/82:11

let, skall snarast underrätta den berörda lokala arbetstagarorganisationen
om anställningsavtalet. Underrättelse skall lämnas även när kollektivavtal
tillfälligt inte gäller.

Någon underrättelse behöver dock inte lämnas, om anställningstiden är
högst en månad.

29 § I fråga om en arbetsgivares skyldighet att förhandla före beslut om
uppsägning på grund av arbetsbrist, permittering eller återintagning efter
permittering gäller 11-14 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

30 § En arbetsgivare som vill avskeda eller säga upp en arbetstagare på
grund av omständigheter som hänför sig till arbetstagaren personligen eller
lämna besked enligt 15 § om att en tidsbegränsad anställning skall upphöra,
skall underrätta arbetstagaren om detta i förväg. Gäller underrättelsen
uppsägning eller besked enligt 15 §, skall den lämnas minst två veckor i
förväg, och gäller den avskedande, skall den lämnas minst en vecka i
förväg. Är arbetstagaren fackligt organiserad, skall arbetsgivaren samtidigt
med underrättelsen varsla den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren
tillhör.

Är anställningstiden så kort att besked enligt 15 § första stycket skall
lämnas när anställningen börjar, skall underrättelsen och varslet i stället
lämnas samtidigt med beskedet.

Arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren
tillhör har rätt till överläggning med arbetsgivaren om den åtgärd som
underrättelsen och varslet avser. En förutsättning är dock att överläggning
begärs senast en Vecka efter det att underrättelsen eller varslet lämnades. I
det fall som avses i andra stycket skall överläggning begäras omgående.

Har överläggning begärts, får arbetsgivaren inte verkställa uppsägning
eller avskedande förrän överläggningen har avslutats.

31 § En arbetsgivare som avser att ge en arbetstagare besked om att en
provanställning skall avbrytas i förtid eller avslutas utan att övergå i en
tillsvidareanställning skall underrätta arbetstagaren om detta minst två
veckor i förväg. Är arbetstagaren fackligt organiserad, skall arbetsgivaren
samtidigt med underrättelsen varsla den lokala arbetstagarorganisation
som arbetstagaren tillhör.

Arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisationen har rätt till
överläggning med arbetsgivaren om beskedet.

32 § En arbetsgivare som avser att anställa en arbetstagare, när någon
annan har företrädesrätt till återanställning i verksamheten, skall först
förhandla med den berörda arbetstagarorganisationen på det sätt som
anges i 11-14 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
Detsamma gäller när fråga uppkommer om vem av flera företrädesberättigade
som skall få återanställning.

Avgång med pension m. m.

33 § En arbetsgivare, som vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning
när arbetstagaren uppnår den ålder som medför skyldighet att avgå
med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldighet inte finns, vid
fyllda 65 år, skall skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en
månad i förväg.

AU 1981/82:11

Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning i
samband med att arbetstagaren får rätt till hel förtidspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, skall arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren
besked om detta så snart arbetsgivaren har fått kännedom om
pensionsbeslutet.

En arbetstagare som är anställd tills vidare och har uppnått den ålder
som anges i första stycket har inte rätt till längre uppsägningstid än en
månad och har inte heller företrädesrätt enligt 22-25 §§.

Tvister om giltigheten av uppsägningar eller avskedanden m.m.

34 § Om en arbetstagare sägs upp utan saklig grund, skall uppsägningen
förklaras ogiltig på yrkande av arbetstagaren. Detta gäller dock ej, om
uppsägningen angrips endast därför att den strider mot turordningsregler.

Uppkommer tvist om en uppsägnings giltighet, upphör ej anställningen
till följd av uppsägningen förrän tvisten har slutligt avgjorts. Arbetstagaren
får inte heller avstängas från arbete på grund av de omständigheter som har
föranlett uppsägningen annat än om det finns särskilda skäl. Arbetstagaren
har rätt till lön och andra förmåner enligt 12-14 §§ så länge anställningen
består.

Domstol kan för tiden intill det slutliga avgörandet besluta att anställningen
skall upphöra vid uppsägningstidens utgång eller vid den senare
tidpunkt som domstolen bestämmer eller att en pågående avstängning skall
upphöra.

35 § Har en arbetstagare blivit avskedad under omständigheter som inte
ens skulle ha räckt till för en giltig uppsägning, skall avskedandet förklaras
ogiltigt på yrkande av arbetstagaren.

Om ett sådant yrkande framställs, kan domstol besluta att anställningen
trots avskedandet skall bestå tills tvisten har slutligt avgjorts.

Har en domstol meddelat beslut enligt andra stycket, får arbetsgivaren
inte avstänga arbetstagaren från arbete på grund av de omständigheter som
har föranlett avskedandet. Arbetstagaren har rätt till lön och andra förmåner
enligt 12-14 §§ så länge anställningen består.

36 § Ett anställningsavtal, som har tidsbegränsats i strid mot 4 § första
stycket, skall förklaras gälla tills vidare på yrkande av arbetstagaren.

Om ett sådant yrkande framställs, kan domstol besluta att anställningen
trots avtalet skall bestå tills tvisten har slutligt avgjorts. Arbetstagaren har
rätt till lön och andra förmåner enligt 12-14 §§ så länge anställningen
består.

37 § Om en domstol genom lagakraftvunnen dom har ogiltigförklarat en
uppsägning eller ett avskedande, får arbetsgivaren inte avstänga arbetstagaren
från arbete på grund av de omständigheter som har föranlett uppsägningen
eller avskedandet.

Skadestånd

38 § En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala inte bara lön
och andra anställningsförmåner som arbetstagaren kan ha rätt till utan
även ersättning för skada som uppkommer. En arbetstagare är skadeståndsskyldig
om han eller hon inte iakttar den uppsägningstid som anges i
11 § första stycket.

AU 1981/82:11

Skadestånd enligt första stycket kan avse både ersättning för den förlust
som uppkommer och ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär.
Ersättning för förlust som avser tid efter anställningens upphörande får
under alla förhållanden bestämmas till högst det belopp som anges i 39 §.

Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

39 § Om en arbetsgivare vägrar att rätta sig efter en dom, varigenom en
domstol har ogiltigförklarat en uppsägning eller ett avskedande eller har
förklarat att en tidsbegränsad anställning skall gälla tills vidare, skall
anställningsförhållandet anses som upplöst. Arbetsgivaren skall för sin
vägran betala skadestånd till arbetstagaren enligt följande bestämmelser.

Skadeståndet beräknas med utgångspunkt i arbetstagarens sammanlagda
anställningstid hos arbetsgivaren när anställningsförhållandet upplöses
och bestäms till ett belopp motsvarande
16 månadslöner vid mindre än fem års anställningstid,

24 månadslöner vid minst fem men mindre än tio års anställningstid,

32 månadslöner vid minst tio års anställningstid.

Har arbetstagaren fyllt 60 år, höjs beloppet så att det motsvarar 24, 36
respektive 48 månadslöner.

Skadeståndet får dock inte bestämmas så att beloppet beräknas efter
flera månadslöner än som motsvarar antalet påbörjade anställningsmånader
hos arbetsgivaren. Har arbetstagaren varit anställd mindre än sex
månader, skall beloppet likväl motsvara sex månadslöner.

Preskription

40 § En arbetstagare som avser att yrka ogiltigförklaring av en uppsägning
eller ett avskedande, skall underrätta arbetsgivaren om detta senast
två veckor efter det att uppsägningen eller avskedandet skedde. Har arbetstagaren
inte fått något sådant besked om ogiltighetstalan som avses i
8 § andra stycket eller 19 § andra stycket, uppgår dock tidsfristen till en
månad och räknas från den dag då anställningen upphörde.

Om en arbetstagare gör gällande att ett anställningsavtal har tidsbegränsats
i strid mot 4 § första stycket och avser att yrka förklaring att avtalet
skall gälla tills vidare, skall arbetstagaren underrätta arbetsgivaren om
detta senast en månad efter anställningstidens utgång.

Har inom underrättelsetiden påkallats förhandling rörande tvistefrågan
enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med stöd av
kollektivavtal, skall talan väckas inom två veckor efter det att förhandlingen
avslutades. I annat fall skall talan väckas inom två veckor efter det att
tiden för underrättelse gick ut.

41 § Den som vill kräva skadestånd eller framställa annat fordringsanspråk
som grundar sig på bestämmelserna i denna lag skall underrätta
motparten om detta inom fyra månader från den tidpunkt då den skadegörande
handlingen företogs eller fordringen förföll till betalning. Har en
arbetstagare inte fått något sådant besked om skadeståndstalan som avses i
8 § andra stycket eller 19 § andra stycket, räknas tiden i stället från den
dag då anställningen upphörde. Avser arbetstagarens yrkande brott mot
4 § första stycket, räknas tidsfristen från anställningstidens utgång.

AU 1981/82:11

lingen avslutades. I annat fall skall talan väckas inom fyra månader efter
det att tiden för underrättelse gick ut.

42 § Lämnas inte underrättelse eller väcks inte talan inom den tid som
föreskrivs i 40 eller 41 §, har parten förlorat sin talan.

Rättegången

43 § Mål om tillämpning av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371)
om rättegången i arbetstvister. Mål som avses i 34-36 §§ skall handläggas
skyndsamt.

Ett yrkande om beslut enligt 34 § tredje stycket, 35 § andra stycket eller
36 § andra stycket får ej bifallas utan att motparten har beretts tillfälle att
yttra sig. Om ett dröjsmål skulle medföra risk för skada, får dock domstolen
omedelbart bifalla yrkandet att gälla till dess annat förordnas. Beslut
som en tingsrätt har meddelat under rättegången får överklagas särskilt
genom besvär.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1982, då lagen (1974:12) om
anställningsskydd skall upphöra att gälla.

3. När den nya lagens bestämmelser om beräkning av anställningstid
skall tillämpas, gäller de även anställningstid före ikraftträdandet.

7. Den äldre lagens bestämmelser om rättegångskostnad tillämpas även
efter den nya lagens ikraftträdande, om talan har väckts före ikraftträdandet.

8. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift
som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya
bestämmelsen.

AU 1981/82:11

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande
åtgärder

Härigenom föreskrivs att 6, 7, 14 och 19 lagen (1974:13) om vissa
anställningsfrämjande åtgärder skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 §

Om arbetsgivare till följd av
driftsinskränkning, som berör minst
fem arbetstagare, på grund av lag
eller avtal lämnar varsel till arbetstagarorganisation
innan varselskyldighet
enligt 2 § eller 3 § inträtt,
skall länsarbetsnämnden samtidigt
varslas om driftsinskränkningen.
Sådant varsel skall inom tid som
anges i 2 eller 3 § kompletteras med
uppgifter enligt 5 §.

En arbetsgivare får i stället
för att varsla länsarbetsnämnden
om driftsinskränkning underrätta
nämnden om att arbetsgivaren har
påkallat eller avser att påkalla förhandling
enligt 11 § lagen (1976:
580) om medbestämmande i arbetslivet
eller motsvarande bestämmelser
i kollektivavtal om en sådan förändring
av sin verksamhet som
medför eller kan medföra en driftsinskränkning.
För att arbetsgivaren
skall få förfara på detta sätt i stället
för att varsla krävs att underrättelsen
är skriftlig, att den lämnas senast
vid den tidpunkt för varsel som
anges i 2-4 §§ samt att arbetsgivaren
senast då också lämnar sådana
uppgifter som avses i 5 § första
stycket. Annars kvarstår varselskyldigheten.

7 §

Länsarbetsnämnd får, i den utsträckning
nämnden anser det påkallat,
förelägga arbetsgivare att
lämna uppgift

1. om arbetsstyrkans storlek och
sammansättning med avseende på
arbetstagarnas ålder, kön, nationalitet
och huvudsakliga arbetsuppgifter,

2. om antalet arbetstagare med
nedsatt arbetsförmåga, samt

3. om förestående förändringar i
arbetsstyrkan såsom uppsägningar,
permitteringar, omplaceringar eller
lediga platser som föranleder nyanställning.

Länsarbetsnämnd får i den utsträckning
nämnden anser det påkallat,
förelägga arbetsgivare att
lämna uppgift

1. om arbetsstyrkans storlek och
sammansättning med avseende på
arbetstagarnas ålder, kön, nationalitet
och huvudsakliga arbetsuppgifter,

2. om antalet arbetstagare med
nedsatt arbetsförmåga,

3. om förestående förändringar i
arbetsstyrkan såsom uppsägningar,
permitteringar, omplaceringar eller
lediga platser som föranleder nyanställning,
samt

4. om förekomsten av tidsbegränsade
anställningar.

Föreläggande kan förenas med vite. Innan föreläggande meddelas skall
arbetsgivaren samt berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer beredas
tillfälle att yttra sig.

AU 1981/82:11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 §

Åsidosätter arbetsgivare vid anställning
av arbetstagare i väsentlig
omfattning bestämmelserna i
5 § andra stycket lagen (1974:12)
om anställningsskydd eller utnyttjar
han annars rätten enligt
nämnda lagrum att sluta avtal för
begränsad tid på sätt som strider
mot god sed på arbetsmarknaden,
meddelar länsarbetsnämnden erforderliga
föreskrifter om inskränkning
i arbetsgivarens rätt att sluta
avtal för begränsad tid.

Föreskrifter enligt första stycket skall förenas med vite. Innan föreskrifter
meddelas skall arbetsgivaren samt berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer
beredas tillfälle att yttra sig.

Om en arbetsgivare vid upprepade
tillfällen avtalar om tidsbegränsad
anställning i strid mot 4 § första
stycket lagen (1982:000) om anställningsskydd
utan att arbetstagarna
för talan däremot, kan länsarbetsnämnden
förbjuda arbetsgivaren
att träffa avtal om tidsbegränsad
anställning eller inskränka
arbetsgivarens möjligheter att träffa
sådana avtal.

19 §

Den som i varsel enligt denna lag
eller i uppgift som avses i 7 § uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet
lämnar oriktig uppgift, vilken ej
saknar betydelse, dömes till böter
eller fängelse i högst ett år.

Den som i varsel enligt denna lag
eller i underrättelse eller i uppgift
som avses i 6 och 7 §§ uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet lämnar
oriktig uppgift, vilken ej saknar betydelse,
dömes till böter eller fängelse
i högst ett år.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller
avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring
m.m.

Härigenom föreskrivs att 2 och 5-7 §§ lagen (1939:727) om förbud mot
uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring
m.m.1 skall ha nedan angivna lydelse.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:362.

AU 1981/82:11

Nuvarande lydelse

2 §2

Avtal om att anställning skall
avse tiden intill dess arbetstagare
påbörjar värnpliktstjänstgöring eller
vapenfri tjänst får träffas om
tjänstgöringen är till tiden i lag bestämd
och skall pågå mer än tre
månader.

Arbetstagare är skyldig att, därest
han önskar återinträda i arbetet
efter tjänstgöring som avses i första
stycket, på förfrågan underrätta arbetsgivaren
därom före tjänstgöringens
böljan.

5 §3

Sker uppsägning eller avskedande
i strid mot denna lag, skall
åtgärden på yrkande av arbetstagaren
förklaras ogiltig. Beträffande
tvist om giltigheten av uppsägning
eller avskedande gälla 34-37 och
39 §§ samt 41 § första och andra
styckena lagen (1974:12) om anställningsskydd.

Åsidosätter arbetsgivare sina
förpliktelser enligt denna lag skall
han utge, förutom lön och andra
anställningsförmåner vartill arbetstagare
på grund av lagen kan vara
berättigad, ersättning för uppkommen
skada. Härvid äger 38 § tredje
och fjärde styckena samt 40 § lagen
(1974:12) om anställningsskydd
motsvarande tillämpning.

Föreslagen lydelse

Bestämmelser om anställning för
viss tid inför värnpliktstjänstgöring
eller annan därmed jämförlig
tjänstgöring finns i 5 § lagen
(1982:000) om anställningskydd.

En arbetstagare som vill återinträda
i arbetet efter sådan tjänstgöring
som avses i första stycket är
skyldig att på förfrågan underrätta
arbetsgivaren om detta före tjänstgöringens
böljan, om tjänstgöringen
skall pågå mer än tre månader.

Om uppsägning eller avskedande
sker i strid mot denna lag, skall åtgärden
förklaras ogiltig på yrkande
av arbetstagaren. Beträffande tvist
om giltigheten av uppsägning eller
avskedande skall 34, 35, 37, 39, 40,
42 och 43 §§ lagen (1982:000) om
anställningsskydd gälla.

6 §4

En arbetsgivare som bryter mot
denna lag skall betala inte bara lön
och andra anställningsförmåner
som arbetstagaren kan ha rätt till
utan även ersättning för skada som
uppkommer. Härvid skall 38 § andra
och tredje styckena samt 41 och
42 §§ lagen (1982:000) om anställningsskydd
gälla.

Mål om tillämpning av denna lag handläggas enligt lagen (1974:371) om
rättegången i arbetstvister.

I mål som avses i första stycket
äga 41 § tredje stycket och 42 §
andra stycket lagen (1974:12) om
anställningsskydd motsvarande tillämpning.

I mål som avses i första stycket
skall 43 § andra stycket lagen
(1982:000) om anställningsskydd
gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

2 Senaste lydelse 1974:362.

3 Senaste lydelse 1974:362.

4 Senaste lydelse 1974:362.

5 Senaste lydelse 1974:375.

AU 1981/82:11

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur
och handelsresande

Härigenom föreskrivs att 86 § lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur
och handelsresande skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

86 §'

Är handelsresande anställd i sin
huvudmans tjänst, har han rätt till
en uppsägningstid av minst tre månader,
räknat från utgången av den
kalendermånad då uppsägningen
skedde. Att handelsresanden i vissa
fall har rätt till längre uppsägningstid
följer av lagen (1974:12)
om anställningsskydd.

Underlåter huvudmannen att
iakttaga uppsägningstid enligt första
stycket, äga 38 § första, tredje
och fjärde styckena samt 40 § lagen
(1974:12) om anställningsskydd
motsvarande tillämpning.

1 Senaste lydelse 1976:582.

Avtal som innebär inskränkning
av handelsresandes rättigheter enligt
första eller andra stycket är
ogiltigt i den delen. Avvikelse från
första stycket får dock göras med
stöd av kollektivavtal som på handelsresandens
sida har slutits eller
godkänts av organisation som är att
anse som central arbetstagarorganisation
enligt lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet.

Mål om tillämpning av denna paragraf
handlägges på sätt som
anges i 42 § lagen (1974:12) om anställningsskydd.
I sådant mål äger
41 § tredje stycket samma lag motsvarande
tillämpning.

Är en handelsresande anställd,
har han rätt till en uppsägningstid
av minst tre månader, räknat från
utgången av den kalendermånad då
uppsägningen skedde. Att handelsresande
i vissa fall har rätt till
längre uppsägningstid följer av lagen
(1982:000) om anställningsskydd.

Underlåter handelsresandens huvudman
att iaktta uppsägningstid
enligt första stycket, skall 38 § första
stycket första meningen, andra
och tredje styckena samt 41 och
42 §§ lagen (1982:000) om anställningsskydd
gälla.

Avtal är ogiltiga i den mån de
upphäver eller inskränker handelsresandenas
rättigheter enligt första
eller andra stycket. Avvikelse från
första stycket får dock göras med
stöd av kollektivavtal som har slutits
eller godkänts av en central arbetstagarorganisation.

Mål om tillämpning av denna paragraf
handläggs enligt lagen
(1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

1 Senaste lydelse 1976:582.

AU 1981/82:11 49

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1936:320) om skydd mot vräkning vid
arbetskonflikter

Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1936:320) om skydd mot vräkning
vid arbetskonflikter skall ha nedan angiven lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §'

Vad i 1 § sägs skall ej gälla,

a) om arbetstagaren är i arbetsgivarens
kost;

b) om anställning som avser viss
säsong upphört, eller om anställning
som avser viss tid eller visst
arbete upphört och arbetstagaren, i
fall som avses i 15 § första stycket
lagen (1974:12) om anställningsskydd,
fått underrättelse som där
sägs;

c) om arbetsavtalet upphört på
grund av uppsägning som verkställts
före konflikten och som uppenbarligen
icke äger samband med
denna;

d) om arbetstagaren befunnits
skyldig att avflytta från lägenheten
på grund av dröjsmål med erläggande
av hyra som utgår i penningar; e)

om lägenheten erfordras till
bostad åt annan arbetstagare, med
vilken överenskommelse angående
arbete vid arbetsgivarens av konflikten
berörda företag träffats för
den tid, konflikten varar, eller för
bestämd tid, ej understigande tre
månader;

f) om arbetstagaren, efter det
hans rätt att nyttja lägenheten upphört,
vägrat avflytta till annan tjänlig
och på skäliga villkor upplåten
bostad i orten, som beretts honom
genom arbetsgivarens försorg;

g) om arbetstagaren dröjt med erläggande
av sådan ersättning som
omförmäles i 3 § utöver sju söckendagar
efter förfallodagen, och vad
sålunda ligger honom till last icke

Vad i 1 § sägs skall ej gälla,

a) om arbetstagaren är i arbetsgivarens
kost;

b) om arbetsavtalet upphört på
grund av uppsägning som verkställts
före konflikten och som uppenbarligen
icke äger samband med
denna;

c) om arbetstagaren befunnits
skyldig att avflytta från lägenheten
på grund av dröjsmål med erläggande
av hyra som utgår i penningar; d)

e) om arbetstagaren, efter det
hans rätt att nyttja lägenheten upphört,
vägrat avflytta till annan tjänlig
och på skäliga villkor upplåten
bostad i orten, som beretts honom
genom arbetsgivarens försorg;

f) om arbetstagaren dröjt med erläggande
av sådan ersättning som
omförmäles i 3 § utöver sju söckendagar
efter förfallodagen, och vad
sålunda ligger honom till last icke

1 Senaste lydelse 1974:360.

4 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 11

AU 1981/82:11

Nuvarande lydelse

finnes vara av ringa betydenhet; eller h)

om arbetstagaren efter konfliktens
inträde genom uppenbar vanvård
eller annorledes grovt åsidosatt
honom såsom innehavare av lägenheten
åvilande förpliktelser eller
ock stört ordningen på arbetsplatsen.

Första stycket b) gäller endast,
om anledning till att fortsatt anställning
icke erbjudes arbetstagaren
uppenbarligen ej har samband
med konflikten.

Föreslagen lydelse

finnes vara av ringa betydenhet; eller g)

Bestämmelserna i 1 § gäller inte
heller när en arbetstagare är anställd
för viss tid, viss säsong eller
visst arbete och säsongen har upphört
eller arbetstagaren har fått besked
enligt 15 § första stycket lagen
(1982:000) om anställningsskydd
om att anställningen inte kommer
att fortsätta och anledningen härtill
uppenbarligen inte har samband
med konflikten.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete

Härigenom föreskrivs att 11- 12b §§ samt 20 och 21 §§ lagen (1970:943)
om arbetstid m.m. i husligt arbete skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 §

i- „

Avtal om anställning i husligt ar- Avtal om anställning i husligt
bete skall upprättas skriftligen, om bete skall upprättas skriftligen,

endera parten begär det. arbetsgivaren eller arbet staga

begär det.

12 §'

Anställning gäller tills vidare, om
ej annat har avtalats. Sådan anställning
kan genom uppsägning
bringas att upphöra vid utgången
av viss uppsägningstid. Uppsägning
från arbetsgivarens sida skall ske
skriftligen.

' Senaste lydelse 1974:361.

Anställningsavtalet gäller tills vidare,
om inte annat har avtalats.
Anställningsavtal som gäller tills
vidare kan sägas upp av arbetsgivaren
eller arbetstagaren för att
upphöra efter en viss uppsägningstid.
Uppsägning från arbetsgivarens
sida skall vara skriftlig.

AU 1981/82:11

Nuvarande lydelse

För såväl arbetsgivare som arbetstagare
gäller en uppsägningstid
av en månad. Arbetstagare, som
vid uppsägningen har varit anställd
hos arbetsgivaren sammanlagt
minst fem år, har dock rätt till en
uppsägningstid av två månader.
Har anställningstiden varat minst
tio år, har arbetstagaren rätt till en
uppsägningstid av tre månader.

Vid bestämmande av anställningstid
enligt andra stycket skall
medräknas tid under vilken arbetstagaren
varit anställd hos förutvarande
arbetsgivare, om arbetet kan
anses utfört i ett och samma hushåll.

Arbetstagare har rätt till lön och
andra anställningsförmåner under
uppsägningstiden även om arbetsgivaren
icke erbjuder honom arbete.
Sådana förmåner får ej understiga
vad som normalt skulle ha utgått
till arbetstagaren, om han
hade fått behålla sina arbetsuppgifter.

Om anställningsförmån enligt lag
utgår endast för arbetad tid, skall
med sådan tid likställas tid under
vilken arbetstagaren enligt första
stycket är berättigad till lön och
andra anställningsförmåner.

Från lön som utgår på grund av
första stycket får arbetsgivaren avräkna
inkomst som arbetstagaren
under den tid lönen avser har förvärvat
i annan anställning. Rätt till
avräkning föreligger också beträffande
inkomst som arbetstagaren
under nämnda tid uppenbarligen
kunde ha förvärvat i annan anställning
som han skäligen bort godtaga.
Utbildningsbidrag som utgår

Föreslagen lydelse

För både arbetsgivare och arbetstagare
gäller en minsta uppsägningstid
av en månad. Om en
arbetstagare vid uppsägningstillfället
har varit anställd hos arbetsgivaren
minst fem år, har arbetstagaren
rätt till en uppsägningstid av två
månader. Om en arbetstagare har
varit anställd hos arbetsgivaren
minst tio år, har arbetstagaren rätt
till en uppsägningstid av tre månader.

En arbetstagare, som byter anställning
genom att övergå från en
arbetsgivare till en annan, får i den
senare anställningen tillgodoräkna
sig också tiden i den förra, om arbetet
kan anses utfört i ett och samma
hushåll. Om det sker flera sådana
byten av anställning, får arbetstagaren
räkna samman anställningstiderna
hos alla arbetsgivarna.

l§

En arbetstagare som har blivit
uppsagd har rätt att under uppsägningstiden
behålla sin lön och
andra anställningsförmåner även
om arbetstagaren inte får några arbetsuppgifter
alls eller får andra arbetsuppgifter
än tidigare.

Om vissa anställningsförmåner
enligt lag utgår endast för arbetad
tid, skall med sådan tid jämställas
tid under vilken arbetstagaren uppbär
förmåner enligt första stycket.

Om arbetsgivaren har förklarat
att arbetstagaren inte behöver stå
till förfogande under uppsägningstiden
eller en del därav, får arbetsgivaren
från förmåner enligt första
stycket avräkna inkomster som arbetstagaren
under samma tid har
förvärvat i annan anställning. Arbetsgivaren
har också rätt att avräkna
inkomster som arbetstagaren
under denna tid uppenbarligen kun -

AU 1981/82:11

Nuvarande lydelse

av statsmedel vid arbetsmarknadsutbildning
får avräknas, i den mån
bidraget avser samma tid som lönen
och arbetstagaren har blivit berättigad
till bidraget efter uppsägningen.

Under uppsägningstiden har arbetstagaren
rätt till ledighet med bibehållna
anställningsförmåner i den
utsträckning som skäligen fordras
för att han skall kunna besöka arbetsförmedlingen
eller annars söka
arbete.

Anställning får av arbetstagaren
frånträdas med omedelbar verkan,
om arbetsgivaren eller någon medlem
av dennes hushåll i väsentlig
grad har åsidosatt sina åligganden
mot arbetstagaren.

Anställning kan av arbetsgivaren
genom avskedande bringas att upphöra
omedelbart, om arbetstagaren
grovt har åsidosatt sina åligganden
mot arbetsgivaren.

Som grund för anställnings upphörande
enligt första eller andra
stycket får icke åberopas enbart
omständighet som varit känd mer
än en vecka innan anställningen
frånträddes eller avskedandet ägde
rum.

Avskedande skall ske skriftligen.
Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens
begäran uppge de omständigheter
som åberopas som
grund för avskedandet. Uppgiften
skall vara skriftlig, om arbetstagaren
begär det.

Åsidosätter arbetsgivare sina förpliktelser
enligt avtalet eller denna
lag skall han utge, förutom lön och
andra anställningsförmåner vartill
arbetstagaren på grund av avtalet

Föreslagen lydelse

de ha förvärvat i annan godtagbar
anställning. Utbildningsbidrag som
utgår efter beslut av arbetsmarknadsmyndighet
får avräknas i den
mån bidraget avser samma tid som
anställningsförmånerna och har
beviljats arbetstagaren efter uppsägningen.

Under uppsägningstiden har en
uppsagd arbetstagare rätt till skälig
ledighet från anställningen med bibehållna
anställningsförmåner för
att besöka arbetsförmedlingen eller
på annat sätt söka arbete.

En arbetstagare får med omedelbar
verkan frånträda sin anställning,
om arbetsgivaren eller någon
medlem av dennes hushåll i väsentlig
mån har åsidosatt sina åligganden
mot arbetstagaren.

En arbetsgivare får genom avskedande
avbryta anställningen
med omedelbar verkan, om arbetstagaren
grovt har åsidosatt sina
åligganden mot arbetsgivaren.

Som grund för en anställnings
upphörande enligt första eller andra
stycket får inte åberopas enbart
omständigheter som har varit
kända mer än en vecka innan anställningen
frånträddes eller avskedandet
ägde rum.

Avskedande skall vara skriftligt.
Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens
begäran uppge de omständigheter
som åberopas som
grund för avskedandet. Uppgiften
skall vara skriftlig, om arbetstagaren
begär det.

§2

En arbetsgivare som åsidosätter
sina förpliktelser enligt anställningsavtalet
eller bryter mot denna
lag skall betala inte bara lön och
andra anställningsförmåner som ar -

2 Senaste lydelse 1974:361.

AU 1981/82:11

Nuvarande lydelse

eller lagen kan vara berättigad, ersättning
för uppkommen skada.

Arbetstagare som åsidosätter
sina skyldigheter enligt avtalet eller
denna lag skall ersätta arbetsgivaren
uppkommen skada.

Vid bedömande om och i vad
mån skada har uppstått tages hänsyn
även till omständigheter av annan
än rent ekonomisk betydelse.
Skadestånd med anledning av person-
eller sakskada bestämmes
dock med tillämpning av allmänna
skadeståndsregler.

Om det är skäligt med hänsyn till
den skadevållandes ringa skuld,
den skadelidandes förhållande med
avseende på tvistens uppkomst eller
omständigheterna i övrigt, får
skadeståndets belopp nedsättas eller
fullständig befrielse från skadeståndsskyldighet
äga rum.

Talan om skadestånd enligt 20 §
skall anhängiggöras inom sex månader
från det skadan inträffade.
Försummas det, är rätten till talan
förlorad.

Föreslagen lydelse

betstagaren kan ha rätt till utan
även ersättning för skada som uppkommer.

En arbetstagare som åsidosätter
sina förpliktelser enligt anställningsavtalet
eller bryter mot denna
lag skall betala ersättning för skada
som uppkommer.

Skadestånd enligt första eller
andra stycket kan avse både ersättning
för den förlust som uppkommer
och ersättning för den kränkning
som avtals- eller lagbrottet innebär.
Skadestånd med anledning
av person- eller sakskada bestäms
dock med tillämpning av allmänna
skadeståndsregler.

Om det är skäligt, kan skadeståndet
sättas ned eller helt falla
bort.

Den som vill kräva skadestånd
enligt 20 § skall väcka talan inom
sex månader från den tidpunkt då
den skadegörande handlingen företogs.
Väcks inte talan inom den tiden,
har parten förlorat sin talan.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:650) om rätt till ledighet och lön vid
deltagande i svenskundervisning för invandrare

Härigenom föreskrivs att 6a, 7 och 9§§ lagen (1972:650) om rätt till
ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare1 skall
ha nedan angivna lydelse.

1 Lagen omtryckt 1974:195.

AU 1981/82:11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 a §2

Förklaring, varigenom arbetstagare frånsäger sig sin rätt enligt denna lag
i annat avseende än i 2 § sägs, är ogiltig.

Sker uppsägning eller avskedande
enbart av det skälet att arbetstagaren
begär eller utnyttjar sin
rätt enligt denna lag, skall åtgärden
på yrkande av arbetstagaren förklaras
ogiltig. Beträffande tvist om giltigheten
av uppsägning eller avskedande
gäller 34-37 och 39 §§ samt
41 § första och andra styckena lagen
(1974:12) om anställningsskydd.

Sker uppsägning eller avskedande
enbart av det skälet att arbetstagaren
begär eller utnyttjar sin
rätt enligt denna lag, skall åtgärden
på yrkande av arbetstagaren förklaras
ogiltig. Beträffande tvist om giltigheten
av uppsägning eller avskedande
skall 34, 35, 37, 39, 40, 42
och 43 §§ lagen (1982:000) om anställningsskydd
gälla.

7 §

Åsidosätter arbetsgivare sina förpliktelser
enligt denna lag skall han
utge, förutom lön och andra anställningsförmåner
vartill arbetstagaren
på grund av lagen kan vara berättigad,
ersättning för uppkommen
skada. Härvid äger 38 § tredje och
fjärde styckena samt 40 § lagen
(1974:12) om anställningsskydd
motsvarande tillämpning.

Åsidosätter arbetsgivare sina förpliktelser
enligt denna lag skall han
utge, förutom lön och andra anställningsförmåner
vartill arbetstagaren
på grund av lagen kan vara berättigad,
ersättning för uppkommen
skada. Härvid skall 38 § andra och
tredje styckena samt 41 och 42 §§
lagen (1982:000) om anställningsskydd
gälla.

9 §4

Mål om tillämpning av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om
rättegången i arbetstvister.

I mål som avses i första stycket I mål som avses i första stycket
äger 41 § tredje stycket och 42 § skall 43 § andra stycket lagen

andra stycket lagen (1974:12) om (1982:000) om anställningsskydd

anställningsskydd motsvarande gälla,

tillämpning.

Utan hinder av första stycket prövas fråga, som avses i 1 § andra
stycket 1 och 2, i den ordning regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

2 Senaste lydelse 1974:364.

3 Senaste lydelse 1974:364.

4 Senaste lydelse 1974:377.

AU 1981/82:11

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning
på arbetsplatsen

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1974:358) om facklig förtroendemans
ställning på arbetsplatsen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist
och vid permittering skall
facklig förtroendeman, utan hinder
av 22 § lagen (1974:12) om anställningsskydd,
ges företräde till fortsatt
arbete, om det är av särskild
betydelse för den fackliga verksamheten
på arbetsplatsen. Kan förtroendemannen
endast efter omplacering
beredas fortsatt arbete, gäller
som förutsättning för att han
skall ges företräde att han har tillräckliga
kvalifikationer för detta arbete.

Uppsägning som sker i strid med
första stycket skall på yrkande av
förtroendemannen förklaras ogiltig.
Härvid äger 34 § andra och tredje
styckena, 36,37, 39 och 41 §§ lagen
(1974:12) om anställningsskydd
motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 april

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist
och vid permittering skall
facklig förtroendeman, utan hinder
av 22 § lagen (1982:000) om anställningsskydd,
ges företräde till fortsatt
arbete, om det är av särskild
betydelse för den fackliga verksamheten
på arbetsplatsen. Kan förtroendemannen
endast efter omplacering
beredas fortsatt arbete, gäller
som förutsättning för att han
skall ges företräde att han har tillräckliga
kvalifikationer för detta arbete.

Uppsägning som sker i strid med
första stycket skall på yrkande av
förtroendemannen förklaras ogiltig.
Härvid skall 34 § andra och tredje
styckena, 37, 39, 40 och 42 §§ samt
43 § andra stycket lagen (1982:000)
om anställningsskydd gälla.

1982.

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 2§ lagen (1974:371) om rättegången i
arbetstvister' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 2 §2

I mål som handlägges enligt den- I mål som handlägges enligt denna
lag kan förordnas att vardera na lag kan förordnas att vardera

parten skall bära sin rättegångs- parten skall böra sin rättegångs 1

Lagen omtryckt 1977:530.

2 Senaste lydelse 1976:581.

AU 1981/82:11

Nuvarande lydelse

kostnad, om den part som förlorat
målet hade skälig anledning att få
tvisten prövad. Innehåller annan
lag än rättegångsbalken bestämmelse
som avviker från vad nu
sagts, tillämpas dock den bestämmelsen.

Kostnad för sådan förhandling eller överläggning som avses i 4 kap.7 §
och grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller på
kollektivavtal ersättes ej som rättegångskostnad.

Skyldighet för flera medparter att ersätta rättegångskostnad i mål, som
upptagits av arbetsdomstolen som första domstol, skall fördelas mellan
dem efter vad som är skäligt med hänsyn till deras förhållande till saken
och rättegången.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

Föreslagen lydelse

kostnad, om den part som förlorat
målet hade skälig anledning att få
tvisten prövad.

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet
för utbildning

Härigenom föreskrivs att 8 och 13 §§ lagen (1974:981) om arbetstagares
rätt till ledighet för utbildning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Sker uppsägning eller avskedande
enbart av det skälet att arbetstagare
begär eller tar i anspråk
sin rätt till ledighet, skall åtgärden
på yrkande av arbetstagaren förklaras
ogiltig. Därvid gäller 34-37 och
39 §§ samt 41 § första och andra
styckena lagen (1974:12) om anställningsskydd.

Åsidosätter arbetsgivare sina förpliktelser
enligt denna lag eller kollektivavtalsbestämmelser
som med
stöd av 2 § andra stycket har trätt i
stället för 3 §, 4 § tredje stycket, 5 §,
7 § eller 10 § andra och tredje styckena
eller som avses i 9§ andra
stycket skall han utge, förutom lön
och andra anställningsförmåner
vartill arbetstagaren kan vara berät -

Sker uppsägning eller avskedande
enbart av det skälet att arbetstagare
begär eller tar i anspråk
sin rätt till ledighet, skall åtgärden
på yrkande av arbetstagaren förklaras
ogiltig. Därvid skall 34, 35, 37,
39, 40, 42 och 43 §§ lagen (1982:
000) om anställningsskydd gälla.

AU 1981/82:11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tigad, ersättning för uppkommen
skada. Vid bedömande om och i
vad mån skada har uppstått skall
hänsyn tagas även till arbetstagarens
organisations intresse av att lagens
bestämmelser iakttages i förhållande
till organisationens medlemmar
samt till övriga omständigheter
av annan än rent ekonomisk
betydelse. Ersättning för skada
som avser tid efter anställningens
upphörande bestämmes högst till
belopp som avses i 39 § lagen
(1974:12) om anställningsskydd.

Arbetstagarorganisation kan åläggas att utge skadestånd om den, vid
utnyttjande av den rätt som enligt 11 § tillkommer arbetstagarorganisation,
har föranlett felaktig tillämpning av lagen eller kollektivavtal som avses i
första stycket och organisationen har insett eller uppenbarligen borde ha
insett felaktigheten.

Om det med hänsyn till skadans storlek eller andra omständigheter är
skäligt, kan skadeståndet jämkas.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

11 Förslag till

Lag om ändring i semesterlagen (1977:480)

Härigenom föreskrivs att 29 § semesterlagen (1977:480) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29 §

Semesterersättning bestämmes enligt grunderna för beräkning av semesterlön.
För arbetstagare, som har rätt till fri kost i arbetsgivarens hushåll,
skall kostersättning dock utgå endast för det antal dagar för vilka semesterersättning
skall beräknas.

För sparade semesterdagar skall semesterersättning beräknas som om
de hade tagits ut under det semesterår då anställningen upphörde.

Har arbetstagaren mottagit se- Har arbetstagaren mottagit semester
i förskott, minskas semes- mester i förskott, minskas semesterersättningen
med sådan semes- terersättningen med sådan semesterlön.
Detta gäller dock ej, om den terlon. Detta gäller dock ej, om den

förskottsvis erhållna semesterlönen förskottsvis erhållna semesterlönen

har utgått mer än fem år före an- har utgått mer än fem år före anställningens
upphörande eller om ställningens upphörande eller om

anställningen upphört på grund av anställningen upphört på grund av

1. arbetstagarens sjukdom, 1. arbetstagarens sjukdom,

5 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 11

AU 1981/82:11

Nuvarande lydelse

2. förhållande som avses i 6§
tredje stycket första meningen lagen
(1974:12) om anställningsskydd
eller

3. uppsägning från arbetsgivarens
sida, som beror på förhållande
som ej hänför sig till arbetstagaren
personligen.

Föreslagen lydelse

2. förhållande som avses i 4§
tredje stycket första meningen lagen
(1982:000) om anställningsskydd
eller

3. uppsägning från arbetsgivarens
sida, som beror på förhållande
som ej hänför sig till arbetstagaren
personligen.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av
barn, m.m.

Härigenom föreskrivs att 5 och 14 §§ lagen (1978:410) om rätt till ledighet
för vård av barn, m.m.1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §2

Som villkor för rätt till ledighet Som villkor för rätt till ledighet
gäller, att arbetstagaren vid ledig- gäller, att arbetstagaren vid ledighetens
början varit anställd hos ar- hetens böljan varit anställd hos arbetsgivaren
antingen de senaste sex betsgivaren antingen de senaste sex

månaderna eller sammanlagt minst månaderna eller sammanlagt minst

tolv månader under de senaste två tolv månader under de senaste två

åren. Vid beräkningen av anställ- åren. Vid beräkningen av anställningstid
tillämpas 4§ lagen (1974: ningstid tillämpas 3 § första stycket

12) om anställningsskydd. lagen (1982:000) om anställnings skydd.

Det i första stycket angivna villkoret gäller ej för rätt till ledighet under
tid, då arbetstagaren uppbär

1. föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap. 8§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

2. särskild föräldrapenning för ändamål som anges i 4 kap. 11 § fjärde
stycket samma lag.

Villkoret gäller ej heller för rätt till ledighet som avses i 4§ andra
stycket.

14 §3

Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om
rättegången i arbetstvister.

Förs talan med anledning av upp- Förs talan med anledning av uppsägning
eller avskedande, gäller i sägning eller avskedande, skall 34

' Lagen omtryckt 1979:645.

2 Senaste lydelse 1979:645.

3 Senaste lydelse 1979:645.

AU 1981/82:11

Nuvarande lydelse

tillämpliga delar 34-37 §§, 38 § tredje
stycket andra meningen, 39-41 §§
samt 42 § andra stycket lagen
(1974:12) om anställningsskydd. I
fråga om annan talan tillämpas
64-66 och 68 §§ lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet på
motsvarande sätt.

Föreslagen lydelse

och 35§§, 37 §, 38 § andra stycket
andra meningen, 39-42 §§ samt 43 §
första stycket andra meningen och
andra stycket lagen (1982:000) om
anställningsskydd gälla i tillämpliga
delar. I fråga om annan talan
tillämpas 64-66 och 68 §§ lagen
(1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor
och män i arbetslivet

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan
kvinnor och män i arbetslivet skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 §'

Förs talan med anledning av uppsägning
eller avskedande, gäller i
tillämpliga delar 34-37§§, 38 § tredje
stycket andra meningen, 39-41 §§
samt 42 § andra stycket lagen
(1974:12) om anställningsskydd. I
fråga om annan talan tillämpas
64-66 och 68 §§ lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet på
motsvarande sätt. En sådan skadeståndstalan
som avses i 8 § andra
stycket får dock ej väckas senare
än sex månader efter missgynnandet
eller, när en organisation har
försuttit denna tid och talan väcks
av den som är eller har varit medlem
i organisationen, senare än en
månad efter det att sexmånaderstiden
löpt ut. Talan som förs av jämställdhetsombudsmannen
behandlas
som om talan hade förts av arbetstagaren
eller av den arbetssökande
på egna vägnar.

Förs talan med anledning av uppsägning
eller avskedande, skall 34
och 35§§, 37 §, 38 § andra stycket
andra meningen, 39-42 §§ samt 43 §
första stycket andra meningen och
andra stycket lagen (1982:000) om
anställningsskydd gälla i tillämpliga
delar. I fråga om annan talan
tillämpas 64-66 och 68 §§ lagen
(1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet på motsvarande sätt. En
sådan skadeståndstalan som avses i
8 § andra stycket får dock ej väckas
senare än sex månader efter missgynnandet
eller, när en organisation
har försuttit denna tid och talan
väcks av den som är eller har varit
medlem i organisationen, senare än
en månad efter det att sexmånaderstiden
löpt ut. Talan som förs av
jämställdhetsombudsmannen behandlas
som om talan hade förts av
arbetstagaren eller av den arbetssökande
på egna vägnar.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

1 Senaste lydelse 1980:412.

AU 1981/82:11 60

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:1184) om rätt till ledighet för vissa
föreningsuppdrag inom skolan, m.m.

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1979:1184) om rätt till ledighet för
vissa föreningsuppdrag inom skolan, m.m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 §

Mål om tillämpning av denna lag
rättegången i arbetstvister.

Förs talan med anledning av uppsägning
eller avskedande gäller i
tillämpliga delar 34-37 §§, 38 § tredje
stycket andra meningen, 39-41 §§
samt 42 § andra stycket lagen
(1974:12) om anställningsskydd. I
fråga om annan talan tillämpas
64-66 och 68 §§ lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet på
motsvarande sätt.

handläggs enligt lagen (1974:371) om

Förs talan med anledning av uppsägning
eller avskedande skall 34
och 35§§, 37 §, 38 § andra stycket
andra meningen, 39-42 §§ samt 43 §
första stycket andra meningen och
andra stycket lagen (1982:000) om
anställningsskydd gälla i tillämpliga
delar. I fråga om annan talan
tillämpas 64-66 och 68 §§ lagen
(1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

AU 1981/82:11

De i proposition 1981/82:90 framlagda lagförslagen

I Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:600) om offentlig anställning1 dels

att nuvarande 2 kap. 4§ samt 7 kap. 9 och 10§§ skall betecknas 2
kap. 5 §, 7 kap. 10 respektive 11 §§,
dels att 1 kap. 1 och 6§§, nya 2 kap. 5§, 4 kap. 7§, 7 kap. 2§ och nya

II §, 8 kap. 1 och 3 §§, 9 kap. 1-3 §§, 11 kap. 4 §, 14 kap. 7 §, 15 kap. 1
och 8 §§ samt 16 kap. 1, 5 och 7 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att rubriken till 9 kap. skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 2 kap. 4 och 6§§ samt 7
kap. 9 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

Denna lag är, med de undantag
som framgår av 2-6 §§, tillämplig
på arbetstagare hos

1. staten,

2. kommun, landstingskommun,
kommunalförbund, församling,
kyrklig samfällighet eller allmän
försäkringskassa,

3. annan allmän inrättning, om
anställningen är statligt reglerad.

Lagen gäller ej arbetstagare som
av arbetsmarknadsmyndighet meddelas
arbetslöshetshjälp i form av
beredskapsarbete eller som har
anvisats arbete i verkstad inom arbetsvärden.

§2

Denna lag är, med de undantag
som framgår av 2—6§§, tillämplig
på arbetstagare hos

1. staten,

2. kommuner, landstingskommuner,
kommunalförbund, församlingar,
kyrkliga samfälligheter eller
allmänna försäkringskassor,

3. andra arbetsgivare, om anställningen
är statligt reglerad.

§3

Lagen gäller inte arbetstagare
som har anvisats beredskapsarbete
eller skyddat arbete.

2 kap.

4 §

Av lagen <1976:580) om medbestämmande
i arbetslivet och lagen
(1982:000) om anställningsskydd
framgår att vad som sägs där skall

' Lagen omtryckt 1977:1047.

2 Senaste lydelse 1981:372.

3 Senaste lydelse 1979:384.

AU 1981/82:11

Nuvarande lydelse

4 §

Föreskrifterna i 2 samt 21 och
22 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande
i arbetslivet tillämpas ej
i anställningsförhållande som omfattas
av denna lag.

Föreskrifterna i 11 —14 §§ lagen
om medbestämmande i arbetslivet
tillämpas ej i fråga om beslut som
meddelas med stöd av 10-13 kap.

Föreslagen lydelse

tillämpas i den mån något annat
inte föreskrivs i lag eller i författning
som har meddelats med stöd
av lag.

5 §

Föreskrifterna i 2 samt 21 och
22 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande
i arbetslivet skall inte
tillämpas i anställningsförhållanden
som omfattas av denna lag.

Föreskrifterna i 11 —14 §§ lagen
om medbestämmande i arbetslivet
skall inte tillämpas i fråga om beslut
som meddelas med stöd av 10-13
kap.

I fråga om statligt reglerade anställningar
skall även föreskrifter i
andra författningar än lagar tillämpas
utan hinder av att de avviker
från lagen (1982:000) om anställningsskydd.
Detsamma gäller i fråga
om anställningar hos riksdagen
eller dess myndigheter.

4 kap.
7 §

Förordnande, som har tidsbegränsats
i strid mot 5 § lagen
(1974:12) om anställningsskydd eller
mot föreskrift i sådant kollektivavtal
som avses i 3 § andra stycket
samma lag, skall på talan av arbetstagaren
förklaras gälla utan tidsbegränsning.

I fråga om arbetstagare i verksledande
eller därmed jämförlig ställning
får förordnande tidsbegränsas
enligt vad regeringen bestämmer.

Förordnanden, som har tidsbegränsats
i strid mot 4 § första
stycket lagen (1982:000) om anställningsskydd
eller mot ett sådant
kollektivavtal som avses i 2 § andra
stycket samma lag, skall på talan av
arbetstagaren förklaras gälla utan
tidsbegränsning.

I fråga om arbetstagare i verksledande
eller därmed jämförlig ställning
får förordnanden tidsbegränsas
enligt vad regeringen bestämmer.

7 kap.
2 §

Arbetstagare som är förordnad
tills vidare får sägas upp enligt lagen
(1974:12) om anställningsskydd.
Innehar arbetstagaren statligt
reglerad anställning hos annan
än staten, tillämpas även bestäm -

Arbetstagare som är förordnade
tills vidare får sägas upp enligt lagen
(1982:000) om anställningsskydd.
Om en sådan arbetstagare
innehar statligt reglerad anställning
hos någon annan än staten, tilläm -

AU 1981/82:11

Nuvarande lydelse

melse om uppsägning i annan författning.

I fråga om grund för uppsägning,
förfarandet vid uppsägning, varsel
och överläggning samt tvist om giltigheten
av uppsägning äger lagen
om anställningsskydd motsvarande
tillämpning på arbetstagare i verksledande
eller därmed jämförlig
ställning med förordnande tills vidare,
i den mån annat ej följer av
denna lag eller, såvitt rör andra frågor
än grunden för uppsägning, av
föreskrift som regeringen meddelar.

Föreslagen lydelse

pas även de bestämmelser om uppsägning
som finns i andra författningar.

I fråga om grund för uppsägning,
förfarandet vid uppsägning, varsel
och överläggning samt tvist om giltigheten
av uppsägning tillämpas
lagen om anställningsskydd också
på sådana arbetstagare i verksledande
eller därmed jämförlig ställning
som är förordnade tills vidare,
i den mån något annat inte följer av
denna lag eller, såvitt rör andra frågor
än grunden för uppsägning, av
föreskrifter som regeringen meddelar.

Uppsägning som avses i första eller andra stycket skall ske skriftligen för
att vara giltig.

Arbetstagare, som är förordnade
för provanställning enligt lagen
(1982:000) om anställningsskydd,
får vid eller före prövotidens utgång
skiljas från sin anställning genom
besked om detta enligt samma
lag.

Beskedet skall lämnas skriftligen
för att vara giltigt.

10 §

Erhåller arbetstagare annan anställning
och är denna statligt reglerad,
upphör den första anställningen
utan särskild åtgärd, om ej annat
följer av föreskrift om förening av
tjänster. Sådan föreskrift meddelas
i kollektivavtal eller, i fråga om förening
av en fullmaktstjänst med annan
allmän tjänst, av regeringen.
Vad nu har sagts äger tillämpning
även där den andra anställningen ej
är statligt reglerad, om denna utgör
anställning hos riksdagen eller
dess myndigheter eller hos allmän
försäkringskassa.

11 §

Erhåller en arbetstagare någon
annan anställning och är denna statligt
reglerad, upphör den första anställningen
utan särskild åtgärd, om
inte annat följer av föreskrifter om
förening av tjänster. Sådana föreskrifter
meddelas i kollektivavtal eller,
i fråga om förening av en fullmaktstjänst
med annan allmän
tjänst, av regeringen. Vad nu har
sagts tillämpas även där den andra
anställningen är en anställning hos
riksdagen eller dess myndigheter.

Föreligger särskilda skäl, får regeringen besluta att anställning skall
bestå utan hinder av första stycket.

AU 1981/82:11

Att justitieråd och regeringsråd ej får inneha eller utöva annan statlig
tjänst är särskilt föreskrivet.

8 kap.

1 §

Uppkommer fråga om uppsägning på grund av arbetsbrist, skall, när det
behövs, turordning för uppsägningen fastställas.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 fråga om turordning vid uppsägning
äger lagen (1974:12) om
anställningsskydd motsvarande tilllämpning
på arbetstagare i verksledande
eller därmed jämförlig ställning,
i den mån regeringen ej föreskriver
annat.

I fråga om turordningen tillämpas
lagen (1982:000) om anställningsskydd
också på arbetstagare i
verksledande eller därmed jämförlig
ställning, i den mån regeringen
inte föreskriver annat.

3 §

Uppsägning, som strider mot bestämmelse om turordning, skall på talan
av arbetstagaren förklaras ogiltig.

Vid tvist om giltigheten av uppsägning
enligt första stycket äger
34 § andra och tredje styckena samt
36 och 37 §§ lagen (1974:12) om anställningsskydd
motsvarande tilllämpning.

Vid tvist om giltigheten av uppsägning
enligt första stycket tillämpas
34 § andra och tredje styckena,
37 §, 40 § första och tredje styckena
samt 42 § lagen (1982:000) om anställningsskydd.
I fråga om avvikelser
i kollektivavtal från vad som
sägs i 40 § första och tredje styckena
lagen om anställningsskydd
tilllämpas 2 § andra stycket samma
lag.

9 kap. Företrädesrätt till ny anställning I

ärende om tillsättning av tjänst
skall, när det behövs, turordning
för företrädesrätt till ny anställning
fastställas.

I fråga om företrädesrätt till ny
anställning äger lagen (1974:12)
om anställningsskydd motsvarande
tillämpning på arbetstagare i verksledande
eller därmed jämförlig
ställning, i den mån regeringen ej
föreskriver annat.

Om grund för tjänstetillsättning
gäller vad som sägs i 4 kap. 3 §.

9 kap. Företrädesrätt till återanställning § I

ärenden om tjänstetillsättning
skall, när det behövs, fastställas
turordning för företrädesrätt till
återanställning.

I fråga om företrädesrätt till
återanställning tillämpas lagen
(1982:000) om anställningsskydd
också på arbetstagare i verksledande
eller därmed jämförlig ställning,
i den mån regeringen inte föreskriver
annat.

Om grunder för tjänstetillsättning
gäller vad som sägs i 4 kap. 3 §.

AU 1981/82:11

Nuvarande lydelse

Företrädesrätt till ny anställning
gäller ej till högre tjänst än den som
det tidigare förordnandet avsåg, om
ej särskilda skäl föranleder annat.
Sådan företrädesrätt gäller ej heller
gentemot arbetstagare som skall
omplaceras på grund av 7§ andra
stycket lagen (1974:12) om anställningsskydd.

Anmälan enligt 27 § första
stycket lagen (1974:12) om anställningsskydd
av anspråk på företrädesrätt
till ny anställning skall för
att vara giltig göras skriftligen hos
den myndighet där arbetstagaren är
eller senast har varit anställd.

I beslut om uppsägning på grund
av arbetsbrist och i underrättelse
om att tidsbegränsat förordnande
på grund av arbetsbrist ej kommer
att förnyas skall tagas in erinran
om var och hur anmälan skall göras.

Föreslagen lydelse

Företrädesrätt till återanställning
gäller inte till högre tjänst än
den som det tidigare förordnandet
avsåg, om det inte finns särskilda
skäl till något annat. Sådan företrädesrätt
gäller inte heller gentemot
arbetstagare som skall omplaceras
på grund av 7§ andra stycket lagen
(1982:000) om anställningsskydd.

Anmälan enligt 27 § första
stycket lagen (1982:000) om anställningsskydd
av anspråk på företrädesrätt
till återanställning skall
för att vara giltig göras skriftligen
hos den myndighet där arbetstagaren
är eller senast har varit anställd.

I beslut om uppsägning på grund
av arbetsbrist och i besked om att
ett tidsbegränsat förordnande på
grund av arbetsbrist inte kommer
att förnyas skall det tas in en upplysning
om var och hur anmälan
skall göras.

11 kap.

4 §

Har i annan lag än lagen
(1974:12) om anställningsskydd eller
i annan författning meddelats
bestämmelse, som inskränker rätten
att avskeda arbetstagare i förhållande
till vad som föreskrives i 1
eller 2 §, gäller i stället den bestämmelsen.

Om det i annan lag än lagen
(1982:000) om anställningsskydd
eller i annan författning har meddelats
någon bestämmelse, som inskränker
rätten att avskeda arbetstagare
i förhållande till vad som
föreskrivs i 1 eller 2 §, gäller i stället
den bestämmelsen.

14 kap.
7 §

Uppkommer fråga om avskedande,
skall myndigheten så snart
det kan ske varsla arbetstagarorganisation
därom. Påkallar organisationen
senast en vecka efter varslet
överläggning i frågan, skall myndigheten
lämna organisationen tillfälle
därtill, innan frågan avgöres.

Uppkommer fråga om att avskeda
en arbetstagare, skall myndigheten,
om arbetstagaren är fackligt
organiserad, minst en vecka före
avskedandet varsla den lokala arbetstagarorganisation
som arbetstagaren
tillhör om detta. Om organisationen
senast en vecka efter
varslet begär överläggning i frågan,
skall överläggningen ha avslutats,
innan frågan avgörs.

AU 1981/82:11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Beslutas avstängning enligt 13
kap. 1 eller 2 §, skall arbetstagarorganisation
genast underrättas om
beslutet.

Med arbetstagarorganisation
förstås i detta lagrum lokal arbetstagarorganisation
i förhållande till
vilken arbetsgivaren är eller brukar
vara bunden av kollektivavtal, såvitt
gäller berörd arbetstagarkategori.

Beslutas avstängning enligt 13
kap. 1 eller 2§, skall myndigheten,
om arbetstagaren är fackligt organiserad,
genast underrätta den
lokala arbetstagarorganisation
som arbetstagaren tillhör om beslutet.

15 kap.

Fråga om anställnings upphörande
som avses i 7 kap. 2-4 eller 9 §
prövas av den myndighet som tillsätter
tjänsten, om ej annat följer av
5 § nedan eller av föreskrift eller
särskilt beslut som regeringen meddelar.

Fråga om anställnings upphörande
enligt 7 kap. 5 eller 7 § prövas av
regeringen, om ej annat följer av 5 §
nedan. Närmare föreskrifter meddelas
av regeringen.

Fråga om anställnings upphörande
som avses i 7 kap. 2—4, 9 eller
/0§ prövas av den myndighet som
tillsätter tjänsten, om inte annat
följer av 5 § nedan eller av föreskrift
eller särskilt beslut som regeringen
meddelar.

Fråga om anställnings upphörande
enligt 7 kap. 5 eller 7 § prövas av
regeringen, om inte annat följer av
5§ nedan. Närmare föreskrifter
meddelas av regeringen.

8 §4

Har statlig myndighet beträffande
arbetstagare hos annan än staten
meddelat beslut om anställnings
upphörande eller om disciplinansvar,
avstängning eller läkarundersökning
enligt denna lag, skall staten
anses som arbetsgivare i tvist
som rör beslutet.

Aven om en arbetstagare är anställd
hos någon annan än staten,
skall staten anses som hans arbetsgivare
i tvister som rör beslut av en
statlig myndighet om anställnings
upphörande eller om disciplinansvar,
avstängning eller läkarundersökning
enligt denna lag.

16 kap.
1 §

Om handläggningen av mål angående
tillämpningen av denna lag
föreskrives i lagen (1974:371) om
rättegången i arbetstvister.

I fråga om rättegångskostnad i
mål som rör disciplinansvar, avskedande,
avstängning eller läkarundersökning
enligt denna lag äger

Om handläggningen av mål angående
tillämpningen av denna lag
föreskrivs i lagen (1974: 371) om rättegången
i arbetstvister.

4 Senaste lydelse 1979:214.

AU 1981/82:11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 § tredje stycket lagen (1974:12)
om anställningsskydd motsvarande
tillämpning.

Talan om skadestånd enligt 3
kap. 6 § väckes senast tre månader
efter det att stridsåtgärden har avslutats.

Talan som avses i 4 kap. 7 § första
stycket väckes senast två månader
efter förordnandetidens utgång.

Talan om skadestånd enligt 3
kap. 6 § väcks senast tre månader
efter det att stridsåtgärden har avslutats.

Talan som avses i 4 kap. 7 § första
stycket väcks senast två månader
efter förordnandetidens utgång.
Detta gäller även om förhandling,
som påkallats inom den i 40 § andra
stycket lagen (1982:000) om anställningsskydd
föreskrivna underrättelsetiden,
inte har avslutats.

7 §5

Bryter myndighet i ärende om
disciplinansvar, avskedande, avstängning
eller läkarundersökning
mot 14 kap. 1 eller 3-9§, 15 kap. 3,
4 eller 7 §, föreskrift enligt 13 kap.
4 § om handläggning av ärende om
avstängning eller läkarundersökning
eller föreskrift som avses i 15
kap. 3 eller 6§, äger 38§ första,
tredje och fjärde styckena samt 40 §
lagen (1974:12) om anställningsskydd
motsvarande tillämpning.

Bestämmelserna om skadestånd
i 38, 41 och 42 §§ lagen (1982:000)
om anställningsskydd skall tillämpas,
om en myndighet i ärenden om
disciplinansvar, avskedande, avstängning
eller läkarundersökning
bryter mot någon av följande bestämmelser: 1.

14 kap. 1 eller 3-9 §,

2. 15 kap. 3, 4 eller 7§,

3. föreskrifter enligt 13 kap. 4§
om handläggning av ärende om avstängning
eller läkarundersökning,

4. föreskrifter som avses i 15
kap. 3 eller 6 §.

I fråga om avvikelser i kollektivavtal
från vad som sägs i 41 § lagen
om anställningsskydd tillämpas 2 §
andra stycket samma lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

2. Har varsel eller underrättelse enligt 14 kap. 7 § lämnats före ikraftträdandet,
tillämpas även därefter lagrummet i dess äldre lydelse.

3. I fråga om skadestånd som hänför sig till omständigheter som har
inträffat före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

4. I fråga om rättegångskostnader i mål där talan har väckts före ikraftträdandet
tillämpas äldre bestämmelser.

5 Senaste lydelse 1979:214.

AU 1981/82:11

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965:576) om ställföreträdare för kommun
vid vissa avtalsförhandlingar m. m.

Härigenom föreskrivs att 1§ lagen (1965:576) om ställföreträdare för
kommun vid vissa avtalsförhandlingar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §'

Om sådant anställnings- eller arbetsvillkor för arbetstagare hos kommun,
som må bestämmas genom avtal, enligt lag eller särskilt beslut av
riksdagen skall fastställas under medverkan av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer, skall statens arbetsgivarverk på kommunens
vägnar föra förhandling samt sluta och uppsäga kollektivavtal om villkoret
eller på annat sätt enhetligt reglera detta.

Med kommun likställas i denna Med kommun likställas i denna
lag landstingskommun, kommunal- lag landstingskommun, kommunalförbund,
församling, kyrklig sam- förbund, församling, kyrklig samfällighet,
allmän försäkringskassa fällighet, allmän försäkringskassa

och annan allmän inrättning. och annan arbetsgivare med offent lig

ställning.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.
Senaste lydelse 1981: 373.

3 Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 20 kap. 2 och 4§§ brottsbalken skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 kap.

2 §'

Arbetstagare som mottager, låter åt sig utlova eller begär muta eller
annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning, dömes för mutbrott till
böter eller fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla, om arbetstagaren
begått gärningen innan han erhöll anställningen eller efter det han slutat
densamma. Är brottet grovt, dömes till fängelse i högst sex år.

Vad i första stycket sägs om ar- Vad i första stycket sägs om
betstagare äger motsvarande till- arbetstagare äger motsvarande
lämpning på tillämpning på

1 Senaste lydelse 1977: 103.

AU 1981/82:11

Nuvarande lydelse

1. ledamot av styrelse, verk,
nämnd, kommitté eller annan sådan
myndighet som hör till staten eller
till kommun,

2. den som utövar uppdrag som
är reglerat i författning,

3. krigsman eller annan som fullgör
lagstadgad tjänsteplikt,

4. den som utan att inneha anställning
eller uppdrag som nu har
sagts utövar myndighet och

5. den som i annat fall än som
avses i 1 —4 på grund av förtroendeställning
såsom syssloman eller
eljest fått att för annan sköta rättslig
eller ekonomisk angelägenhet eller
öva tillsyn å skötseln av sådan
angelägenhet.

Med kommun likställes annan
allmän inrättning som avses i I
kap. I§ 2 eller 3 lagen (1976:600)
om offentlig anställning.

Den som har valts till statligt eller
kommunalt uppdrag med vilket
följer myndighetsutövning må av
rätten skiljas från uppdraget, om
han har begått brott för vilket är
stadgat fängelse i två år eller däröver
och han genom brottet har visat
sig uppenbarligen olämplig att
inneha uppdraget.

Skiljes uppdragstagare från uppdraget
enligt första stycket, skall
hänsyn tagas därtill vid bestämmande
av straff för brottet.

Med kommun likställes annan
allmän inrättning som avses i I
kap. I § 2 eller 3 lagen (1976:600)
om offentlig anställning.

Föreslagen lydelse

1. ledamot av styrelse, verk,
nämnd, kommitté eller annan sådan
myndighet som hör till staten eller
till kommun, landstingskommun,
kommunalförbund, kyrklig samfällighet,
allmän försäkringskassa eller
till någon sådan arbetsgivare
som avses i 1 kap. I § 3 lagen
(1976:600) om offentlig anställning,

2. den som utövar uppdrag som
är reglerat i författning,

3. krigsman eller annan som fullgör
lagstadgad tjänsteplikt,

4. den som utan att inneha anställning
eller uppdrag som nu har
sagts utövar myndighet och

5. den som i annat fall än som
avses i 1 -4 på grund av förtroendeställning
såsom syssloman eller
eljest fått att för annan sköta rättslig
eller ekonomisk angelägenhet eller
öva tillsyn å skötseln av sådan
angelägenhet.

Den som har valts till sådant
uppdrag hos staten eller hos en
kommun med vilket följer myndighetsutövning
får av rätten skiljas
från uppdraget, om han har begått
brott för vilket är stadgat fängelse i
två år eller däröver och han genom
brottet har visat sig uppenbarligen
olämplig att inneha uppdraget.

Skiljs uppdragstagare från uppdraget
enligt första stycket, skall
hänsyn tas därtill vid bestämmande
av straff för brottet.

Med uppdrag hos staten eller hos
kommun likställs uppdrag hos andra
sådana arbetsgivare som avses i
2§ andra stycket l.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.
2 Senaste lydelse 1976:601.

AU 1981/82:11

4 Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att i 9 kap. 20§ sekretesslagen (1980: 100)' orden
”lagen (1974:12) om anställningsskydd” skall bytas ut mot ”lagen
(1982:000) om anställningsskydd”.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

1 Lagen omtryckt 1980:880.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1966:413) om vapenfri tjänst skall
ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse
19 §'

Nuvarande lydelse

Befogenhet att meddela vapenfri
tjänstepliktig tillrättavisning tillkommer
hos staten eller hos kommun
anställd civilförsvars-, brandeller
arbetschef i fråga om underställd
personal. Med kommun likställes
annan allmän inrättning
som avses i 1 kap. 1 § 2 eller 3 lagen
(1976:600) om offentlig anställning.

Befogenhet att meddela vapenfri
tjänstepliktig tillrättavisning tillkommer
hos staten eller hos kommun
anställd civilförsvars-, brandeller
arbetschef i fråga om underställd
personal. Med kommuner likställs
landstingskommuner, kommunalförbund,
församlingar, kyrkliga
samfälligheter, allmänna försäkringskassor
och sådana arbetsgivare
som avses i 1 kap. 1 § 3 lagen
(1976:600) om offentlig anställning.

Innan någon meddelar tillrättavisning, skall han vid förhör med den
felande lämna denne tillfälle att förklara sig.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

1 Senaste lydelse 1976:604.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar
och översättare

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa
tolkar och översättare skall ha nedan angivna lydelse.

AU 1981/82:11

Nuvarande lydelse

1 §'

Denna lag äger tillämpning på
tolk och översättare som anlitas av
myndighet eller annat organ som
utövar verksamhet för vars fullgörande
staten eller kommun svarar
samt på tolk och översättare som
genomgått av regeringen eller av
förvaltningsmyndighet som regeringen
bestämmer föreskriven
prövning. Med kommun likställes
annan allmän inrättning som avses
i 1 kap. 1 § 2 eller 3 lagen (1976:600)
om offentlig anställning.

Föreslagen lydelse

Denna lag äger tillämpning på
tolk och översättare som anlitas av
myndighet eller annat organ som
utövar verksamhet för vars fullgörande
staten eller kommun svarar
samt på tolk och översättare som
genomgått av regeringen eller av
förvaltningsmyndighet som regeringen
bestämmer föreskriven
prövning. Med kommuner likställs
landstingskommuner, kommunalförbund,
församlingar, kyrkliga
samfälligheter, allmänna försäkringskassor
och sådana arbetsgivare
som avses i 1 kap. 1 § 3 lagen
(1976:600) om offentlig anställning.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.
1 Senaste lydelse 1976:609.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:326) om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 18 kap. 13 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
i den lydelse paragrafen erhållit genom lagen (1981:326) om ändring
i nämnda lag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap.

13 §

Direktören och de andra tjänstemän, beträffande vilka regeringen föreskriver
det, tillsätts och entledigas av riksförsäkringsverket. Övriga tjänstemän
tillsätts och entledigas av kassan.

Riksförsäkringsverket skall vid tillsättande och entledigande av tjänstemän
hos kassan inhämta yttrande från kassans styrelse.

För de tjänstemän, för vilka re- Tjänstemännens anställningsgeringen
föreskriver det, skall an- och arbetsvillkor skall fastställas

ställnings- och arbetsvillkor fast- under medverkan av regeringen el ställas

under medverkan av rege- ler den myndighet som regeringen

ringen eller den myndighet som re- bestämmer,

geringen bestämmer.

I den utsträckning regeringen föreskriver det får försäkringskassan inrätta
nya tjänster endast efter medgivande av riksförsäkringsverket.

AU 1981/82:11 72

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Regeringens förslag 2

Proposition 1981/82:71 2

Proposition 1981/82:90 3

Motionsyrkandena 3

Motioner med anledning av proposition 1981/82:71 (ny

anställningsskyddslag) 3

Motioner med anledning av proposition 1981/82:90 (anställningsskyddet
i statlig tjänst) 5

Motioner från allmänna motionstiden 1981 5

Motion med anledning av proposition 1980/81: 126

(arbetsmarknadspolitiken) 6

Motioner från allmänna motionstiden 1982 6

Utskottet 7

Inledning 7

Anställningsskyddslagen 8

Nuvarande regler 8

Huvudpunkterna i den föreslagna nya anställningsskyddslagen ... 9

Frågan om avslag på proposition 71 11

Undantag av vissa arbetstagare 12

Avvikelser från lagen genom kollektivavtal 15

Anställning på grund av tillfällig arbetsanhopning 15

Saklig grund för uppsägning .* 15

Turordningsreglerna 16

Företrädesrätt till återanställning 18

Övergångsbestämmelserna 19

Återstående delar av lagförslagen i proposition 71 21

Anställningsskyddet i statliga tjänster 21

Utskottets hemställan 22

Reservationer 25

1. Avslag på proposition 1981/82:71 om ny anställningsskyddslag,

m. m. (s) 25

2. Undantag av vissa arbetstagare från anställningsskyddslagen,

m. m. (s) 26

3. Undantag av vissa arbetstagare från anställningsskyddslagen (m) 27

4. Anställning på grund av tillfällig arbetsanhopning (m) 28

5. Översyn av begreppet saklig grund 29

6. Turordningsreglerna (m) 30

7. Övriga övergångsbestämmelser till anställningsskyddslagen (m) . 31

Särskilda yttranden 33

1. Avslag på proposition 1981/82:71 om ny anställningsskyddslag,
m.m. (s) 33

2. Undantag av vissa arbetstagare från anställningsskyddslagen m. m. 33

Bilaga 1 35

Bilaga 2 61

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982