Om anslag till tullverket m.m. (prop. 1986/87:100 bil. 9)
Betänkande 1986/87:SkU25
Skatteutskottets betänkande
1986/87:25
om anslag till tullverket m.m.
(prop. 1986/87:100 bil. 9) ^6/87:25
Sammanfattning
I betänkandet behandlas budgetpropositionen såvitt avser anslag till tullverket
m.m. samt vissa motioner om tullverksamheten.
Utskottet förordar att det av regeringen föreslagna anslaget till tullverkets
förvaltningskostnader höjs med 800 000 kr. för att bekosta viss verksamhet
vid kustbevakningens sambandscentral i Gryt och tillstyrker därmed ett par
av motionerna. I övrigt tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker
samtliga motioner.
Reservationer har avgivits av fp beträffande anslaget till vissa byggnadsarbeten
vid tullverket och av m angående ankomstförsäljning, Gotlandstrafiken
och en frihamn vid Arlanda flygplats. Dessutom har m och fp reserverat
sig i fråga om en ökning av tullresurserna i Skåne och Öresundstrafiken samt
m, fp och c beträffande färjelinjen Ystad-Rönne.
SJUNDE HUVUDTITELN
Vissa centrala myndigheter m.m.
Tullverket: Förvaltningskostnader m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1986/87:100 bilaga 9 (finansdepartementet)
under punkt D 4 (s. 57-73) att riksdagen till Tullverket: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 843 161 000
kr.
I propositionen föreslås också under punkt D 5 (s. 74) att riksdagen till
Tullverket: Drift och underhåll av teknisk materiel m.m. för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 63 862 000 kr.
Vidare föreslås i propositionen under punkt D 6 (s. 74-75) att riksdagen till
Tullverket: Anskaffning av viss materiel för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 2 600 000 kr.
Slutligen föreslås i propositionen under punkt D 7 (s. 75-76) att riksdagen
till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 20 093 000 kr.
1 Riksdagen 1986/87. 6 sami. Nr 25
Motionerna
SkU 1986/87:25
1986/87:Sk428 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Karlsson (c) vari -såvitt nu är i fråga — yrkas
3. att riksdagen — med hänvisning till motion 1986/87:A466 — som sin
mening ger regeringen till känna att tullverkets tullkammare i Linköping ej
skall läggas ned.
1986/87:Sk503 av Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om särskilda medel
till fyra ytterligare tjänster placerade vid tullverkets sambandscentral i Gryt.
1986/87:Sk504 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om tullens kontrollverksamhet i Ystad och Trelleborg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om att förstärkningen av hundtjänsten bör komma de södra
tullregionerna till del,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om anordnande av tullverksamhet på Ven i syfte att underlätta en
reguljär förbindelse Ven-Danmark,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om tullens medverkan vid öppnande av Ängelholms flygplats för
utrikes chartertrafik.
1986/87:Sk508 av Tommy Franzén (vpk) och Nils Berndtson (vpk) vari yrkas
att riksdagen beslutar att med anledning av proposition 1986/87:100 bilaga 9
till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1987/88 anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 800 000 kr. höjt förslagsanslag till
843 961 000 kr.
1986/87:Sk509 av Leif Olsson (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om dygnetruntbevakning vid sambandscentralen i Kungshamn.
1986/87:Sk515 av Margit Sandéhn m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att erforderliga åtgärder vidtas för att få till stånd en
ändring av den nordiska provianteringsöverenskommelsen innebärande att
färjelinjen Ystad—Rönne kan klassificeras som en lång rutt.
1986/87:Sk520 av Ingegerd Anderlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådana lättnader i Lex Öresund att försäljningen
av skattefria tobaksvaror tillåts öka till det dubbla.
1986/87:Sk521 av Siri Häggmark (m) och Jens Eriksson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att behålla sambandscentralen i Kungshamn i dess nuvarande
organisation och med dess nuvarande placering.
1986/87:Sk522 av Ingbritt Irhammar (c) och Karl Erik Olsson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om tullverkets medverkan vid öppnande av Ängelholms flygplats
för chartertrafik.
1986/87:Sk524 av Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om
sådan förändring av bestämmelserna angående skattefri försäljning av varor
på flygplatser att försäljning kan ske vid ankomsten.
1986/87:Sk530 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om rutinmässig
pass- och tullkontroll.
1986/87:Sk533 av Per Stenmarck (m) och Margit Gennser (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen angående gränser för försäljning av tobaksvaror i Öresundstrafiken.
1986/87:Sk534 av Tommy Franzén (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att verksamheten vid sambandscentralen i
Kungshamn skall fortsätta som hittills.
1986/87:Sk535 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
för budgetåret 1987/88 anslår 0,8 milj. kr. avseende fyra tjänster vid
sambandscentralen i Gryt.
1986/87:Sk536 av Kjell-Arne Welin (fp) och Siw Persson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen angående förändringar i Lex Öresund.
1986/87:Sk548 av Görel Bohlin (m) och Birger Hagård (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Gotland bör förklaras
som frizon och att regeringen bör föreslå de lagändringar som härvid kan
behövas.
1986/87:Sk549 av Görel Bohlin (m) och Birger Hagård (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder bör vidtas
som medger skattefri proviantering och försäljning på fartyg i trafik mellan
det svenska fastlandet och Gotland.
1986/87:Sk559 av Per-Olof Strindberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om behovet
av dygnet-runt-bevakning av sambandscentralen i Gryt.
1986/87:Sk562 av Per Stenmarck (m) och Margit Gennser (m) vari - med
hänvisning till motion 1986/87:T711 — yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag beträffande ankomst-tax-free-försäljning vid landets flygplatser.
1986/87:Sk571 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående
omfördelning av resurser till narkotikabekämpning i Helsingborgs tullregion.
1986/87:Sk574 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om ökade
tullresurser i Landskrona.
SkU 1986/87:25
3
1* Riksdagen 1986187. 6saml. Nr25
1986/87:Sk580 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående en förstärkt
havsövervakning i Öresund.
1986/87:Sk586 av Rune Rydén m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen av
regeringen begär en kartläggning av effekterna av tullverkets avgifter i syfte
att avskaffa dem.
1986/87:Sk588 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari - med hänvisning till motion
1986/87:T232 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om skattefri försäljning på Gotlandsfärjorna.
1986/87:Sk589 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga och med
hänvisning till motion 1986/87:T723 - yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag beträffande ankomst-taxfree-försäljning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om en s.k. frizon vid Arlanda.
1986/87:Sk590 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari - med hänvisning till motion
1986/87:Fi419 - yrkas att riksdagen beslutar anvisa ett i förhållande till
regeringen med 16 milj. kr. minskat anslag till Vissa byggnadsarbeten vid
tullverket.
1986/87:Sk591 av Siw Persson m.fl. (fp) vari — med hänvisning till motion
1986/87:A490 - yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av Lex Öresund,
2. att riksdagen hos regeringen begär att tullverket beaktar vad som anförts
i motionen om tullen i Skåne,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som uttalats i
motionen om färjeleden Ystad-Rönne.
Utskottet
Anslag till förvaltningskostnader
I propositionen föreslås att tullverket för nästa budgetår tilldelas ett
förslagsanslag om drygt 843 milj. kr., vilket innebär en mindre besparing.
Nedskärningarna är begränsade till 2 milj. kr. och främst inriktade på
besparingar inom administrationen vid generaltullstyrelsen (GTS) och
tulldirektionerna. ”Produktionen” i form av kontroll och tulltaxeringsverksamhet
undantas från neddragningar.
Under den allmänna motionstiden har en rad motioner väckts med
anknytning till tullväsendet, och utskottet har med anledning härav inhämtat
muntlig information av generaltulldirektören Björn Eriksson angående bl.a.
de frågor som aktualiserats i motionerna. I ett par av motionerna yrkas ett
förhöjt anslag för att bekosta viss verksamhet vid kustbevakningens sambandscentral
i Gryt. Utskottet inleder med denna fråga.
I motionerna Sk508 av Tommy Franzén och Nils Berndtson (båda vpk) och
Sk535 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp) yrkas att det föreslagna anslaget
ökas med 800 000 kr. i syfte att bekosta fyra tjänster för att behålla
SkU 1986/87:25
4
sambandscentralen i Gryt. Även Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c) begär i
motion Sk503 ett tillkännagivande som går ut på att medel för ytterligare fyra
tjänster vid sambandscentralen bör tillskjutas. Per-Olof Strindberg m.fl. (m)
yrkar i motion Sk559 ett tillkännagivande om att sambandscentralen i Gryt
skall bibehållas. Genomgående åberopas sambandscentralens betydelse för
sjöfarten i området, regionalpolitiska skäl samt ortsbefolkningens behov av
sambandscentralens service.
Riksdagen har tidigare på förslag av regeringen beslutat om medel för en
försöksverksamhet med en regional ledningscentral i östra tullregionen.
Försöket, som påbörjades i maj förra året, har inneburit att man i en regional
ledningscentral har ett vakthavande befäl dygnet runt, som genom fjärrstyrning
av de nuvarande sambandscentralerna ombesörjer övervakningen.
Samtidigt har sambandscentralerna ute i regionen — Furusund, Gryt och
Visby — avbemannats helt eller delvis, varigenom underlag skapats för bl.a.
en förstärkning av kustbevakningens övervaknings- och räddningstjänstverksamhet
på fältet.
I samband med utskottets behandling av budgeten förra året betonade
utskottet vikten av kustbevakningens verksamhet och att rationaliseringar
inom kustbevakningen, t.ex. genom organisatoriska förändringar, borde
genomföras på ett sätt som inte minskade förutsättningarna för en god
bevakning. Utskottet förutsatte att man i detta sammanhang inte underskattade
betydelsen av en kontinuerlig närvaro av bevakningspersonal i de
berörda kustregionerna, men att man också skulle ta hänsyn till behovet av
moderniseringar, fördelarna av modern teknik och vikten av ett effektivt
utnyttjande av befintligt fartygsbestånd. Utskottet ansåg att regeringen
borde redovisa frågan för riksdagen innan en omorganisation genomfördes,
och detta beslutade också riksdagen att som sin mening ge regeringen till
känna.
GTS har tillställt regeringen en rapport angående den nämnda försöksverksamheten
i östra regionen fram till den 31 oktober 1986.1 rapporten sägs
att de vunna erfarenheterna är goda, och mot bakgrund härav begär GTS
bl.a. att man i östra regionen får införa en permanent institution med
regional ledningscentral kopplad till en sambandscentral med regional
täckning och att sambandscentralen i Gryt får bemannas dagtid, t.ex.
vardagar kl. 8.00-15.30. Rapporten remissbehandlas för närvarande.
I årets budgetproposition berörs inte kustbevakningens sambandscentraler.
Över huvud taget har såvitt gäller kustbevakningen alla förslag till
förstärkningar lagts åt sidan i väntan på att organisationsfrågan skall lösas.
Regeringen har härefter i proposition 1986/87:95 om totalförsvaret återkommit
med förslag angående kustbevakningens organisatoriska framtid. Den
propositionenbehandlas för närvarande av försvarsutskottet.
Vad särskilt gäller sambandscentralen i Gryt vill utskottet anföra följande.
Sambandscentralen har tidigare, alltsedan mitten på 1940-talet, varit i drift
dygnet runt. För att hålla i gång verksamheten i denna omfattning åtgick
minst fem heltidstjänster. Vid genomförandet av den ovannämnda försöksverksamheten
har, såvitt utskottet erfarit, sambandscentralen under den tid
rapporten omfattar varit bemannad alla dagar kl. 8.00-22.00. Erfarenheter
från det mera begränsade öppethållande som GTS föreslagit har därför inte
SkU 1986/87:25
5
erhållits. Härefter har emellertid öppethållandet inskränkts till vardagar kl.
8-15.30 och bemanningen minskats. För närvarande tjänstgör enligt vad
utskottet erfarit endast en person vid sambandscentralen i Gryt.
Utskottet finner att en inskränkning av öppethållandet vid sambandscentralen
i den omfattning som nu genomförts tillsammans med andra neddragningar
som skett i östra regionen kommer att försämra den stationära
bevakningen i den aktuella regionen. Utskottet anser således att sambandscentralen
liksom tidigare i normala fall bör hållas öppen dygnet runt. De
ökade personalkostnader som följer av att verksamheten i Gryt läggs upp
efter nu angivna riktlinjer bör enligt utskottet bestridas genom att tullverket
för sina förvaltningskostnader anvisas ett något högre anslag än vad
regeringen föreslagit. Utskottet anser att den höjning med 800 000 kr. som
några av motionärerna föreslagit tillgodoser det ökade resursbehovet, och
utskottet föreslår följaktligen att det av regeringen föreslagna anslaget ökas
med detta belopp. Utskottet tillstyrker således motionerna Sk508 och Sk535,
varigenom även motionerna Sk503 och Sk559 får anses tillgodosedda, och
föreslår att riksdagen med anledning av propositionen beslutar i enlighet med
det anförda.
Anslag till drift och underhåll av teknisk materiel m.m.
I propositionen föreslås för nästa budgetår ett förslagsanslag av 63 862 000
kr.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag
utan tillstyrker propositionen i denna del.
Anslag till anskaffning av viss materiel
1 propositionen föreslås för nästa budgetår ett reservationsanslag av
2 600 000 kr.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag
utan tillstyrker propositionen även i denna del.
Anslag till vissa byggnadsarbeten vid tullverket
I propositionen föreslås för budgetåret 1987/88 ett reservationsanslag av
20 093 000 kr. för vissa byggnadsarbeten vid tullverket. Härav har 16 milj. kr.
beräknats för nya lokaler för distriktstullkammaren vid Arlanda. Avsikten är
att detta bygge skall igångsättas i oktober 1987 och vara färdigställt i
september nästa år.
I motion Sk590 av Anne Wibble m.fl. (fp) begärs - med hänvisning till
motivering i motion Fi419 — att anslaget bestäms till ett 16 milj. kr. lägre
belopp än vad regeringen föreslagit. Enligt motionärernas uppfattning bör,
med hänsyn till det ansträngda budgetläget, byggandet av nya lokaler för
distriktstullkammaren vid Arlanda skjutas något på framtiden.
Enligt vad utskottet erfarit är de nuvarande lokalerna vid Arlanda mycket
nedslitna och därför mindre ändamålsenliga. De har sedan länge betraktats
som ett provisorium och ansetts undermåliga från arbetsmiljösynpunkt för
den tjänstgörande personalen. Med hänsyn härtill och till att den stora
trafikvolymen vid flygplatsen gör det angeläget att skapa så goda betingelser
SkU 1986/87:25
som möjligt för tullpersonalen att fullgöra sina arbetsuppgifter finner
utskottet i likhet med finansministern att de nya lokalerna för tullen bör
prioriteras. Mot den bakgrunden har utskottet inget att erinra mot det
föreslagna reservationsanslaget, och utskottet tillstyrker följaktligen propositionen
och avstyrker motionen i denna del.
Sambandscentralen i Kungshamn
I motion Sk521 av Siri Häggmark och Jens Eriksson (båda m) och Sk534 av
Tommy Franzén (vpk) yrkas ett tillkännagivande om att sambandscentralen i
Kungshamn skall bibehållas och i motion Sk509 av Leif Olsson och Kenth
Skårvik (båda fp) begärs ett uttalande om behovet av dygnetruntbevakning
vid denna sambandscentral. Motionärerna framhåller sambandscentralens
från bevakningssynpunkt fördelaktiga läge samt dess betydelse för ortsbefolkningen.
Utskottet erinrar om riksdagens tidigare uttalande att en omorganisation
av kustbevakningens sambandscentraler bör redovisas för riksdagen innan
den genomförs. Härmed avses bl.a. att sambandscentralen i Kungshamn
liksom tidigare i normala fall bör hållas öppen dygnet runt. Enligt generaltulldirektören
planeras för närvarande ingen indragning av sambandscentralen
i Kungshamn. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna i den
mån de inte kan anses redan tillgodosedda.
Havsövervakningen i Öresund
I motion Sk580 av Ulla Tillander (c) begärs ett tillkännagivande om att
havsövervakningen i Öresund bör förstärkas. Enligt motionären bör marinens
och kustbevakningens resurser och även civila resurser integreras för att
åstadkomma en optimal havsövervakning dygnet runt.
När det gäller övervakningen av Öresundsområdet vill utskottet peka på
att en för marinen, kustbevakningen och sjöfartsverket gemensam sjöbevaknings-
och sambandscentral inrättades i Malmö redan i januari 1985. Enligt
vad utskottet erfarit anses denna central fungera på ett helt tillfredsställande
sätt. Frågan om ytterligare resurser bör anslås för bevakningen av detta
område bör enligt utskottet vägas mot andra bevakningsbehov och således
ses i ett större sammanhang när kustbevakningens framtida organisationstillhörighet
fått en lösning. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.
Tullkammaren i Linköping
I motion Sk428 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Karlsson (båda c)
yrkas bl.a. — med hänvisning till motivering i motion A466 - att riksdagen
uttalar att tullkammaren i Linköping inte bör läggas ned. Motionärerna
åberopar huvudsakligen regionalpolitiska skäl.
I tullverkets anslagsframställning behandlas bl.a. olika sparmål för den
kommande treårsperioden. Ett av de alternativ som diskuteras — det s.k.
5-procentsalternativet - skulle enligt GTS kräva indragning av ett flertal
tullkammare, bl.a. den i Linköping, och GTS har motsatt sig dessa
nedskärningar. I budgetpropositionen framhåller finansministern att ett
ställningstagande till nivån på tullverkets sparmål över en längre period bör
SkU 1986/87:25
7
anstå till dess ett förbättrat uppföljningssystem har utarbetats. Detta
innebär, enligt vad utskottet erfarit, att det för närvarande inte är aktuellt
med några indragningar av tullkammare eller ombildningar av tullkammare
till tullstationer. Även generaltulldirektören har bekräftat att det för dagen
inte finns några planer på att lägga ned tullkammaren i Linköping. Vid detta
förhållande saknas enligt utskottets mening anledning att nu ta ställning till
frågan huruvida denna tullkammare skall behållas eller ej, och utskottet
avstyrker följaktligen motionen.
Kontrollgrupper
I motion Sk571 av Kjell-Arne Welin (fp) begärs en omfördelning av
resurserna i syfte att inrätta fler kontrollgrupper i Helsingborg där enligt hans
mening resursbehovet med hänsyn till trafikintensiteten är särskilt stort, bl.a.
för att kunna bemästra problemet med narkotikasmuggling. Ingrid Sundberg
(m) begär i motion Sk504 ett tillkännagivande att kontrollresurserna i Ystad
och Trelleborg bör förstärkas mot bakgrund av den omfattande passagerartrafiken
mellan dessa hamnar och Danmark och Tyskland.
De s.k. kontrollgruppernas verksamhet bedrivs genom allmän tillsyn,
pådrag och stickprovskontroller. Under senare år har tullverket bildat ett
antal speciella kontrollgrupper som är uppbyggda kring samarbete mellan
skilda personalkategorier, bl.a. H-grupper, exportkontrollgrupper och revisionsgrupper.
GTS har i anslagsframställningen hemställt om vissa förstärkningar
för nästa budgetår men denna hemställan har avvisats av regeringen.
Finansministern konstaterar att tullverket under de tre senaste budgetåren
erhållit väsentliga resursförstärkningar för kontrollgruppernas verksamhet,
och mot den bakgrunden menar han att prövningen av ytterligare resurstillskott
för dessa ändamål bör anstå i avvaktan på en uppföljning av redan
gjorda satsningar.
Generaltulldirektören har informerat utskottet om att ca 60 man under
perioden 1984—1985 förts över till de skånska hamnarna, inte bara för att
förstärka kontrollgrupperna utan även för att öka bemanningen i tullfiltren.
Framför allt Helsingborg har härigenom tillförts nya resurser. Mot bakgrund
av att regeringen för närvarande inte ansett sig böra tillmötesgå kravet på
ytterligare resurser till Ystad och Trelleborg planeras viss omdisponering
inom Skåne i syfte att förstärka kontrollen i dessa hamnar. Framför allt i
Trelleborg har trafiken expanderat under senare år, och därför avser GTS att
föra över vissa resurser inom södra regionen till Trelleborg så att ytterligare
en kontrollgrupp kan bildas där.
Utskottet delar uppfattningen att kontrollverksamheten i de skånska
hamnarna bör ges hög prioritet på grund av den intensiva trafiken av resande
och gods och att de s.k. kontrollgruppernas verksamhet är viktig i detta
sammanhang. Utskottet kan emellertid också ansluta sig till finansministerns
uppfattning att man bör avvakta en uppföljning av de insatser som nyligen
gjorts innan ställning tas till nya satsningar. Av generaltulldirektörens nyss
redovisade information framgår att skåneregionen fått del av ett betydande
personaltillskott de senaste åren och att bl.a. Helsingborg tillförts ny
kontrollpersonal. Även kontrollen i Ystad och Trelleborg kommer genom en
SkU 1986/87:25
8
omdisponering av resurserna att erhålla en viss förstärkning inom kort. Med
hänsyn härtill får enligt utskottets uppfattning de nu behandlade motionerna
redan anses i viss mån tillgodosedda. Utskottet avstyrker följaktligen motion
Sk504 i denna del och motion Sk571.
Hundekipage
I budgetpropositionen föreslås att fyra hundekipage tillförs verksamheten
under budgetåret 1987/88.1 motion Sk504 av Ingrid Sundberg (m) yrkas bl.a.
att denna förstärkning av hundtjänsten skall komma de skånska regionerna
till del. Motionären pekar särskilt på behovet i Helsingborg och Malmö.
Utskottet anser liksom finansministern att det finns utrymme i budgeten
för anskaffande av nya hundekipage. Dessa torde verksamt kunna bidra till
att avslöja försök till narkotikasmuggling. Enligt generaltulldirektören avser
GTS att stationera de nya hundekipagen i de skånska hamnarna, och motion
Sk504 får därför anses tillgodosedd även i denna del. Utskottet avstyrker
därför motionen.
Lokala tullverksamheter
I motion Sk574 av Kjell-Arne Welin (fp) begärs ett uttalande om behovet av
en utökning av personalen vid Landskronatullen för att trygga fortbeståndet
av en färjelinje till Danmark. Ingrid Sundberg (m) framställer i motion Sk504
bl.a. önskemål om anordnande av tullverksamhet på Ven i syfte att få till
stånd en reguljär förbindelse mellan Ven och Danmark, åtminstone sommartid.
I motion Sk591 av Siw Persson m.fl. (fp) uttalas - med hänvisning till
motion A490 — att tullverket bör bygga upp sina resurser i Skåne för att
tillgodose kravet på nya transportleder till sjöss. Bl.a. nämner motionärerna
linjen Simrishamn—Bornholm och fler landningsmöjligheter för flyget.
I budgetpropositionen diskuteras avvägningen mellan service och kontroll
i tullverkets verksamhetsinriktning, och det konstateras att den prioriterade
kontrollverksamheten nödvändiggjort en restriktiv hållning vid prövningen
av tillstånd till vissa färjelinjer. Statsmakterna har under senare tid avdelat
vissa medel för serviceinsatser, men finansministern anser att det för
närvarande inte finns förutsättningar att skjuta till ytterligare resurser för
detta ändamål. Behov av ytterligare tillskott får enligt hans mening prövas
när det föreligger förutsättningar att finansiera sådana insatser.
Skatteutskottet vill inledningsvis betona att utskottet i och för sig inte
förhåller sig negativt till öppnandet av nya färjelinjer och igångsättande av
tullverksamhet där sådan för närvarande inte förekommer. I rådande
statsfinansiella läge och med hänsyn till att kontrollverksamheten trots allt
måste prioriteras anser sig utskottet dock inte kunna begära att tullverket
skall engagera sig i ny resurskrävande verksamhet av serviceartad karaktär.
Som finansministern framhåller måste finansieringsfrågan lösas först. Mot
bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk574, Sk504 i
denna del och Sk591 i denna del.
I motionerna Sk504 av Ingrid Sundberg (m) och Sk522 av Ingbritt Irhammar
och Karl Erik Olsson (båda c) begärs en omklassificering av Ängelholms
SkU 1986/87:25
9
flygplats i tullhänseende. Syftet är att underlätta en utökning av utrikestrafiken
och charterflyget på denna flygplats.
Ängelholms flygplats hänförs av tullverket för närvarande till klass C,
vilket innebär att flygplatsen inte utgör tullklareringsområde. En omklassificering
till klass B skulle innebära att flygplatsen skulle utgöra klareringsområde,
vilket skulle kräva ökade insatser från tullverkets sida. Det ankommer i
första hand på GTS att besluta om en eventuell omklassificering av en
flygplats, och enligt generaltulldirektören har ingen ansökan om en omklassificering
av Ängelholms flygplats inkommit till tullverket. Med hänsyn härtill
avstyrker utskottet motionerna Sk504 i denna del och Sk522.
Pass- och tullkontroll
I motion Sk530 begär Per Olof Håkansson (s) att regeringen överväger att
införa en tidsgräns för rutinmässig pass- och tullkontroll. Härigenom skulle
enligt motionären störningarna för resenärerna minska.
Utskottet har tidigare framhållit att tullen inte bör åläggas att inskränka sin
kontrollutövning av tidtabellsskäl, och utskottet vidhåller denna ståndpunkt.
Frågan tangerar emellertid också det samarbete som etablerats i den
internordiska pass- och tullkontrollen i de stora Öresundshamnarna samt
Varberg och Göteborg. Liksom tidigare vill utskottet understryka värdet av
att eventuella samordningsinsatser tas till vara för att effektivisera resursutnyttjandet
och påskynda handläggningen vid gränserna. Utskottet har också
noterat att GTS avser att under innevarande budgetår följa utvecklingen och
vid behov återkomma med förslag i nästa anslagsframställning. Med det
anförda avstyrker utskottet motion Sk530.
Avgifter
I motion Sk586 av Rune Rydén m.fl. (m) begärs en kartläggning av
tullverkets avgifter i syfte att avskaffa dem. Motionärerna anser att
avgifterna får negativa handelspolitiska återverkningar, att tullverket har
möjligheter till kostnadsbesparingar genom rationaliseringar och att avgifterna
brister i konkurrensneutralitet och belastar företagens likviditet.
Enligt utskottets mening saknas i nuvarande statsfinansiella läge förutsättningar
att avskaffa de avgifter tullverket får ta ut för sin verksamhet, även om
den avgiftsbelagda verksamheten endast omfattar en ringa del av den totala
verksamheten. Utskottet vill också erinra om att de flesta avgifterna — här
bortses från sådana avgifter som tulltillägg och liknande vilka har ett
allmänpreventivt syfte — är avsedda att täcka kostnaderna för viss verksamhet
och är baserade på självkostnadsprincipen. Vidare bör framhållas att
GTS sedan budgetåret 1975/76 är ålagd att — efter samråd med riksrevisionsverket
— göra årliga omräkningar av samtliga taxor och avgifter.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk586.
Ankomstförsäljning
I motionerna Sk562 av Per Stenmarck och Margit Gennser (båda m) och
Sk589 av Rolf Clarkson m.fl. (m) yrkas - med hänvisning till motiveringar i
motion T711 resp. T723 — att skattefri försäljning av varor på flygplatser
SkU 1986/87:25
10
skall kunna ske i samband med resenärernas ankomst från utlandet. Samma
yrkande återkommer i motion Sk524 av Görel Bohlin (m).
Utskottet framhöll så sent som i höstas att en ankomstförsäljning strider
mot de principer som ligger till grund för den skattefria försäljningen och mot
våra internationella åtaganden och att en sådan försäljning skulle kunna
skapa irritation hos våra grannländer. Vidare erinrade utskottet om att
Nordiska rådet nyligen ställt sig avvisande till ett medlemsförslag om
ankomstförsäljning. Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker motionerna
Sk524, Sk562 och Sk589 i denna del.
Frizoner
I motion Sk589 av Rolf Clarkson m.fl. (m) begärs - med hänvisning till
motivering i motion T723 — inrättande av en ”frizon” vid Arlanda flygplats.
En sådan skulle enligt motionärerna bidra till att stärka Sveriges ställning
inom den internationella handeln.
Bestämmelser om frihamn, som torde vara vad motionärerna avser, finns i
tullagen (1973:670) och tullstadgan (1973:671). Tillstånd att inrätta en
frihamn meddelas av GTS, om verksamheten avser endast utrustnings- eller
kompletteringsarbete eller annat mindre omfattande arbete, och i annat fall
av regeringen. Enligt vad utskottet erfarit har Sigtuna kommun nyligen gjort
en framställning hos regeringen om att få inrätta en frihamn vid Arlanda
flygplats. Ansökningen är för närvarande föremål för remissbehandling. Vid
detta förhållande saknas enligt utskottets uppfattning skäl för riksdagen att
göra något uttalande i ärendet, och utskottet avstyrker följaktligen motion
Sk589 i denna del.
Görel Bohlin och Birger Hagård (båda m) begär i motion Sk548 att hela
Gotland förklaras som frizon. En sådan åtgärd skulle enligt motionärerna
leda till ökad turism och ge övriga näringar på Gotland ett uppsving.
Utskottet har tidigare ställt sig avvisande till tanken att hela Gotland skall
omfattas av ett frihamnsliknande förhållande. Det skulle nämligen innebära
att man där kunde medge en helt skattefri konsumtion. En sådan åtgärd
strider enligt utskottet bl.a. mot samhällets alkoholpolitiska strävanden och
skulle dessutom innebära ett kraftigt ökat resursbehov för tullen för kontroll
av resenärer som kommer från Gotland.
Utskottet vidhåller sin mening och avstyrker motion Sk548.
Oresundstrafiken
I motionerna Sk520 av Ingegerd Anderlund m.fl. (s) och Sk533 av Per
Stenmarck och Margit Gennser (båda m) begärs åtgärder för att få till stånd
en dubblering av den mängd tobaksvaror som får inhandlas skattefritt på
Öresundsfärjorna. Kjell-Arne Welin och Siw Persson (båda fp) yrkar
detsamma i motion Sk536 och dessutom skattefri försäljning av parfymer och
kosmetiska varor ombord på färjorna. Siw Persson m.fl. (fp) begär i motion
Sk591 — med hänvisning till motivering i motion A490 - en översyn av
bestämmelserna om färjetrafiken i Öresund. De önskade förändringarna
skulle enligt motionärerna förbättra färjetrafikens förutsättningar och utvecklingsmöjligheter
för framtiden.
SkU 1986/87:25
11
I Öresundstrafiken och på vissa andra s.k. korta rutter gäller särskilda
begränsningar i fråga om de resandes rätt att tullfritt införa varor som
anskaffats ombord. Högst 40 cigaretter eller motsvarande mängd andra
tobaksvaror som inköpts på sådana rutter får införas tullfritt. Särskilda regler
gäller också i fråga om fartygens rätt till skattefri proviantering. Enligt
förordningen (1961:128) om utförsel av obeskattade varor i fartygstrafiken
över Öresund i dess nuvarande lydelse (SFS 1985:186) får spritdrycker, vin,
maltdrycker och tobaksvaror, som är obeskattade, medföras från tullområdet
endast under vissa villkor. I fråga om tobaksvaror gäller därvid att högst
20 cigaretter eller 10 cigarrer eller 10 cigariller eller 50 gram andra
tobaksvaror får utlämnas till en passagerare för enkel resa.
Parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel får för närvarande i
princip införas tull- och avgiftsfritt i vissa kvantiteter till Sverige även om de
inköpts skattefritt på fartyg. För fartyg på korta rutter föreligger emellertid
ingen rätt till skattefri proviantering av sådana varor.
Utskottet vill erinra om att bestämmelserna om färjetrafiken i Öresund
bygger på en överenskommelse mellan Danmark, Finland, Norge och
Sverige som Sverige inte ensidigt kan ändra utan att överenskommelsen sägs
upp. Vidare bör påpekas att det är en fördel från kontrollsynpunkt att den
mängd tobaksvaror som får införas utan skatt korresponderar mot vad som
får inhandlas skattefritt ombord under en resa tur och retur. I fråga om
parfymer och liknande relativt högt beskattade varor bör framhållas att
avsikten inte varit att de skall kunna säljas skattefritt på de korta resor som
kortrutter normalt utgör. Även om utskottet i samband med behandlingen av
en liknande fråga tidigare uttalat att betydelsen för rederiernas lönsamhet av
att resenärerna skattefritt får köpa ytterligare ett paket cigaretter per enkel
resa har överdrivits, har utskottet likväl ansett det motiverat att regeringen i
lämpligt sammanhang tar upp hithörande frågor på det nordiska planet för
att åstadkomma en bättre överensstämmelse mellan de bestämmelser som
gäller för Öresundstrafiken och de regler som gäller i fråga om annan nordisk
färjetrafik. Så har också skett, vilket resulterat i en viss översyn och vissa
förtydliganden av reglerna.
Med hänvisning till vad utskottet tidigare uttalat i de berörda frågorna
avstyrker utskottet motionerna.
I motionerna Sk515 av Margit Sandéhn m.fl. (s) och Sk591 av Siw Persson
m.fl. (fp) — i den sistnämnda motionen hänvisas vad beträffar motiveringen
till motion A490 - begärs en omklassificering av linjen Ystad—Rönne, som
för närvarande utgör en s.k. kort rutt. En sådan omklassificering skulle enligt
motionärerna öka förutsättningarna att förbättra färjetrafiken.
Även frågan om färjelinjer skall betraktas som långa eller korta rutter
regleras i en överenskommelse som tillämpas i Sverige, Danmark, Norge och
Finland, och Sverige kan inte ensidigt ändra klassificeringen utan att säga
upp överenskommelsen. Med hänsyn härtill och då diskussioner förts mellan
de svenska och danska regeringarna om den nuvarande klassificeringen av
färjelinjen Ystad—Rönne som kort rutt utan att enighet kunnat uppnås
beslutade regeringen i maj förra året med anledning av ett besvärsärende att
inte medge någon omklassificering av denna linje.
SkU 1986/87:25
12
Utskottet förutsätter att regeringen även i fortsättningen ägnar frågan
uppmärksamhet och i lämpligt sammanhang tar de initiativ som kan visa sig
motiverade. Med det sagda avstyrker utskottet motionerna Sk515 och Sk591
i denna del.
Gotlandstrafiken
I motionerna Sk549 av Görel Bohlin och Birger Hagård (båda m) och Sk588
av Rolf Clarkson m.fl. (m) — motivering i motion T232 — begär motionärerna
att skattefri proviantering och försäljning skall få ske på fartyg i trafik
mellan det svenska fastlandet och Gotland på samma sätt som gäller för
trafiken till och från Åland. Härigenom skulle man enligt motionärerna
uppnå fler avgångar och bättre service ombord.
De varugrupper som närmast torde vara av intresse i detta sammanhang är
alkoholhaltiga drycker och tobak. Nu liksom tidigare finner utskottet att
alkoholpolitiska skäl och kontrollsynpunkter talar för att den skattefria
provianteringen av sådana varor begränsas till den internationella trafiken.
Utskottet vill även erinra om att olika frågor som hänger samman med
turismen på Gotland för närvarande bereds inom jordbruksdepartementet.
Med det sagda avstyrker utskottet motionerna Sk549 och Sk588.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslaget till förvaltningskostnader
att riksdagen med anledning av propositionen punkt D 4 och med
bifall till motionerna 1986/87:Sk508 och 1986/87:Sk535 samt med
anledning av motionerna 1986/87:Sk503 och 1986/87:Sk559 till Tullverket:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 843 961 000 kr.,
2. beträffande anslaget till drift och underhåll av teknisk materiel
m.m.
att riksdagen med bifall till propositionen punkt D 5 till Tullverket:
Drift och underhåll av teknisk materiel m.m. för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 63 862 000 kr.,
3. beträffande anslaget till anskaffning av viss materiel
att riksdagen med bifall till propositionen punkt D 6 till Tullverket:
Anskaffning av viss materiel för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 2 600 000 kr.,
4. beträffande anslaget till vissa byggnadsarbeten vid tullverket
att riksdagen med bifall till propositionen punkt D 7 och med avslag på
motion 1986/87:Sk590 till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 20 093 000 kr.,
5. beträffande sambandscentralen i Kungshamn
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk509, 1986/87:Sk521 och
1986/87:Sk534,
6. beträffande havsövervakningen i Öresund
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk580,
SkU 1986/87:25
13
7. beträffande tullkammaren i Linköping
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk428 yrkande 3,
8. beträffande kontrollgrupper i Helsingborg
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk571,
9. beträffande kontrollverksamheten i Ystad och Trelleborg
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk504 yrkande 1,
10. beträffande hundtjänsten
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk504 yrkande 2,
11. beträffande en ökning av tullresurserna i Skåne
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk591 yrkande 2,
12. beträffande en ökning av tullresurserna i Landskrona
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk574,
13. beträffande tullverksamhet på Ven
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk504 yrkande 3,
14. beträffande en omklassificering av Ängelholms flygplats
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk504 yrkande 4 och 1986/
87:Sk522,
15. beträffande en tidsgräns för rutinmässig pass- och tullkontroll
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk530,
16. beträffande tullverkets avgifter
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk586,
17. beträffande ankomstförsäljning
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk524, 1986/87:Sk562 och
1986/87:Sk589 yrkande 3,
18. beträffande en frihamn vid Arlanda flygplats
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk589 yrkande 4,
19. beträffande Gotland som ”frizon”
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk548,
20. beträffande Öresundstrafiken
a) att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk520 och 1986/87:Sk533
samt — såvitt avser tobaksförsäljning — 1986/87:Sk536,
b) att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk536 i övrigt,
c) att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk591 yrkande 1,
21. beträffande färjelinjen Ystad—Rönne
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk515 och 1986/87:Sk591
yrkande 3,
22. beträffande Gotlandstrafiken
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk549 och 1986/87:Sk588.
Stockholm den 9 april 1987
På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist
SkU 1986/87:25
14
Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Bo Forslund (s)*,
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren
(m), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Karl Björzén (m), Bruno
Poromaa (s), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s), Leif Olsson (fp)* och
Marianne Andersson (c).
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer
1. Anslaget till vissa byggnadsarbeten vid tullverket (mom. 4)
Kjell Johansson (fp) och Leif Olsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Enligt vad” och
slutar på s. 7 med ”denna del.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning motiverar det ansträngda budgetläget och
nödvändigheten av besparingar en restriktiv hållning till nya, kostnadskrävande
byggnadsprojekt. Tullverkets behov av nya lokaler för distriktstullkammaren
i Arlanda för 16 milj. kr. kan inte anses större än andra likvärdiga
byggnadsbehov som måst ge vika vid budgetbehandlingen. Utskottet anser
således, i likhet med motionärerna, att verksamheten vid tullkammaren i
Arlanda bör kunna fortgå i de gamla lokalerna ännu en tid och att byggandet
av nya lokaler bör skjutas något på framtiden. Utskottet förordar följaktligen
att det av regeringen föreslagna anslaget minskas med 16 milj. kr. Med det
sagda tillstyrker utskottet motion Sk590 och avstyrker propositionen i berörd
del.
dels att mom. 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande vissa byggnadsarbeten vid tullverket
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk590 och med anledning
av propositionen under punkt D 7 till Vissa byggnadsarbeten vid
tullverket för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
4 093 000 kr.,
2. En ökning av tullresurserna i Skåne (mom. 11)
Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Karl
Björzén (m) och Leif Olsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Skatteutskottet
vill” och slutar med ”Sk591 i denna del.” bort ha följande lydelse:
På olika platser längs den skånska kusten, t.ex. i Simrishamn, efterlyser
näringslivet och allmänheten öppnandet av nya färjelinjer. Vidare föreligger
på en del håll önskemål om fler landningsmöjligheter för flyget. I de fall dessa
planer kan bedömas som realistiska är det mycket olyckligt om tullen inte kan
medverka till att trafiken kommer till stånd. Utskottet förutsätter att
tullverket inriktar sina ansträngningar på att få till stånd en tillfredsställande
lösning i dessa fall, eventuellt genom en större flexibilitet i organisationen.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker
följaktligen motion Sk591 i denna del.
SkU 1986/87:25
15
dels att mom. 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse
11. beträffande en ökning av tullresurserna i Skåne
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Sk591 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Ankomstförsäljning (morn. 17)
Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
framhöll” och slutar med ”Sk589 i denna del.” bort ha följande lydelse:
Flygresenärer som ankommer hit i utlandstrafiken har bl.a. rätt att tullfritt
införa en begränsad mängd alkohol och tobak. Som framgår av motionerna
finns det många skäl som talar för att dessa varor skall få köpas på flygplatsen
vid ankomsten till Sverige i stället för att som nu framtvinga inköp utomlands
eller ombord på flygplanet med därav följande olägenheter av flera slag. En
ankomstförsäljning skulle bl.a. medföra transportekonomiska fördelar och
en ökad flygsäkerhet. Man skulle också få en ökad bekvämlighet och trivsel
för passagerarna. Härtill kommer en förbättrad ekonomi för de svenska
flygplatserna och ett minskat valutautflöde. Samtidigt bör framhållas att
några vägande alkoholpolitiska skäl inte föreligger mot en ändring av
reglerna i denna riktning. På flygplatsen i Reykjavik kan skattefria varor
inhandlas vid såväl in- som utresa. Inga internationella överenskommelser
eller andra regler hindrar Sverige från att följa Islands exempel i detta
hänseende.
Utskottet finner att regeringen snarast bör lägga fram förslag till en
ändring av reglerna. Utskottet tillstyrker således motionerna.
dels att mom. 17 i utskottet hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande ankomstförsäljning
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk562 och 1986/
87:Sk589 yrkande 3 och med anledning av motion 1986/87:Sk524
begär förslag från regeringen om ankomstförsäljning vid landets
flygplatser med utlandstrafik,
4. En frihamn vid Arlanda flygplats (mom. 18)
Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Bestämmelser
om” och slutar med ”Sk589 i denna del.” bort ha följande lydelse:
För den svenska importhandeln innebär förekomsten av en frihamn
fördelar genom att företagen kan uppskjuta införtullningen i Sverige och
därigenom göra räntevinster. Även transiteringshandeln skulle ha nytta av
en frihamn, där gods som är avsett för reexport med små kostnader och
minimalt administrtivt arbete kan läggas upp och tas ut vid lastning och
lossning. Som tullupplagsinstitution ger en frihamn uppenbarligen större
rörelsefrihet än hemtagning och förvaring på tullager. En frihamn kan också
vara exportfrämjande genom att man där kan förlägga industrier för tullfri
exportbearbetning av utländska varor med tillförande av svenskt material.
SkU 1986/87:25
16
De fördelar frihamnsväsendet bereder näringslivet är enligt utskottets
uppfattning från allmän synpunkt värda att beaktas, inte minst då det kan
förutsättas att importhandeln i avsaknad av en frihamn kan komma att söka
sig till utländska omlastningshamnar för lagring av oförtullat importgods.
Näringsutskottet har också ansett det lämpligt att regeringen bevakar
utvecklingen och dess inverkan på svensk utrikeshandel.
Mot bakgrund härav anser utskottet att regeringen bör ge framställningen
att få etablera en frihamn vid landets största och viktigaste flygplats,
Arlanda, en positiv behandling. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Med det sagda tillstyrker utskottet motion Sk589 i
denna del.
dels att mom. 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
18. beträffande en frihamn vid Arlanda flygplats
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk589 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Öresundstrafiken (morn. 20)
Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Karl
Björzén (m) och Leif Olsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”utskottet motionerna.” bort ha följande lydelse:
De särskilda bestämmelser som finns i fråga om försäljningen av tobaksvaror
samt kosmetika och parfym för färjetrafiken i Öresund och södra
Östersjön är enligt utskottets mening inte motiverade. Om huvudsyftet är att
bedriva trafik i egentlig bemärkelse bör denna färjetrafik få bedrivas under
samma förutsättningar som annan nordisk trafik. Regeringen bör enligt
utskottet se över bestämmelserna och aktivt ta upp frågan med de länder som
berörs. Ett minimikrav är att den mängd tobaksvaror som får inhandlas
skattefritt ombord, ökas till det dubbla. Det anförda bör enligt utskottets
mening ges regeringen till känna, och utskottet tillstyrker härmed motionerna.
dels att mom. 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
20. beträffande Öresundstrafiken
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk520,1986/87:Sk533
och 1986/87:Sk536 och med anledning av 1986/87:Sk591 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Färjelinjen Ystad—Rönne (mom. 21)
Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Karl Björzén (m), Leif Olsson (fp) och Marianne Andersson
(c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”Även frågan”
och slutar på s. 13 med ”Sk591 i denna del.” bort ha följande lydelse:
Enligt vad utskottet erfarit är överfartstiden mellan Ystad och Rönne ca 2
tim. 45 min. Från Göteborgs- och Stockholmsregionerna utgår färjelinjer till
SkU 1986/87:25
17
Danmark resp. Finland med jämförbara eller kortare restider och som av
generaltullstyrelsen klassificeras som långa rutter, medan färjelinjen
Ystad—Rönne betecknas som kort rutt. De provianteringsbestämmelser som
gäller för långa rutter är väsentligt gynnsammare för rederierna än de
bestämmelser som gäller för korta rutter. En omklassificering av färjelinjen
Ystad-Rönne till lång rutt skulle därför enligt utskottets uppfattning
väsentligt förbättra linjens attraktivitet, leda till större passagerarunderlag
och därmed öka förutsättningarna för rederiet att förbättra färjetrafiken.
Det finns enligt utskottets mening inget skäl till att den berörda trafiken inte
skall få bedrivas på samma villkor som nu gäller för rederierna i Göteborgsoch
Stockholmsregionerna. Regeringen bör därför enligt utskottet förnya
ansträngningarna att få till stånd en överenskommelse med Danmark som
tillgodoser detta önskemål.
Vad nu anförts bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker härmed motionerna Sk515 och Sk591 i denna del.
dels att mom. 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
21. beträffande färjelinjen Ystad-Rönne
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk515 och 1986/
87:Sk591 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. Gotlandstrafiken (mom. 22)
Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”De
varugrupper” och slutar med ”och Sk588.” bort ha följande lydelse:
Från olika håll har under senare tid förslag lagts fram om viss skattefri
försäljning av varor i färjetrafiken mellan Gotland och det svenska fastlandet.
Bl.a. har länsstyrelsen i Gotlands län, Gotlands kommun och statens
industriverk ställt sig bakom denna tanke. Härvid har åberopats att
förekomsten av en sådan försäljning skulle stimulera en god trafikförsörjning,
förlänga turistsäsongen och öka Gotlands attraktionskraft för bl.a. den
växande konferensnäringen. Vidare har framhållits att många europeiska
länder i dag tillåter en viss försäljning av skattefria varor på färjor i trafik
mellan fastlandet och en ö inom det egna landet, om trafiken sker över
internationellt vatten.
Trafikutskottet behandlade förra våren denna fråga. Utskottet förutsatte i
betänkandet TU 1985/86:26, som riksdagen bifallit, att ifrågavarande
spörsmål skulle bli föremål för en närmare prövning.
Skatteutskottet anser för sin del att man bör undersöka möjligheten att
tillåta servering av obeskattade alkoholdrycker ombord på Gotlandsfärjorna.
En sådan ordning skulle enligt utskottets mening inte medföra några
större kontrollproblem. I det sammanhanget bör också övervägas om en viss
försäljning ombord bör tillåtas. Utskottet anser att detta bör ges regeringen
till känna. Utskottet avstyrker motionerna Sk549 och Sk588 i den mån de inte
kan anses tillgodosedda med det anförda.
SkU 1986/87:25
18
dels att mom. 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
22. beträffande Gotlandstrafiken
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Sk549 och
1986/87:Sk588 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
SkU 1986/87:25
19